POPULARITY
Magnus Gruvén svarar på ett mejl och snart kommer hela hans värld att rasa samman. Ett av de största bedrägerierna i Sverige tar sin början. Avsnitt 1: Mejlet från Mrs William. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Sommaren 2016 får Magnus ett mejl från en kvinna som han inte känner. Hon presenterar sig som Mrs Chelsea William och skriver att Magnus ska få ärva nästan hundra miljoner kronor när hon dör.När han svarar på mejlet dras han in i ett av de största bedrägerierna mot en enskild person, i Sverige. Snart sitter han på flyget till Bryssel där han ska få se en väska full med dollarsedlar.När reportrarna Emilio Di Stefano och Dick Andersson tar kontakt med Magnus sitter han i fängelse i Spanien. De vill ta reda på hur han hamnat där och hur allt hänger ihop.Det här är en P3 Dokumentärserie i tre delar. Del två och tre finns redan nu, unikt, i Sveriges Radio Play.Medverkande:Magnus Gruvén, IT-konsult i datasäkerhetsbranschen och huvudperson i denna berättelse.Britt Eurén, Magnus exfru och bästa vän.Elin Eurén, Magnus och Britts äldsta dotter.Sarah Eurén, Magnus och Britts yngsta dotter.Kenneth Lewis, Magnus vän och advokat.”Börje”, Magnus granne som lånar ut pengar.Hans Brun, fd strategisk analytiker på polisens nationella bedrägericentrum.Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericentrum. En dokumentärserie av: Emilio Di Stefano, Dick Andersson och Ida Lundqvist.Producenter: Rosa Fernández och Tove Palén.Serien är producerad 2024.
27 mars. En gren av Islamiska staten har tagit på sig helgens terrordåd i Moskva. Nu höjer också myndigheterna i andra länder hotnivån. Varför angriper IS Ryssland? Och hur oroliga bör vi vara för dåd också i Sverige? Hör terrorforskarna Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan och Hans Brun på King's College i London diskutera terrorhotet med Andreas Ericson.
En morgon ingen vill vakna upp till efter terrordådet i Bryssel där två svenska supportrar mist livet och ytterligare en skadats. Vi samtalar med terrorforskaren Hans Brun, TV4:s Olof Lundh och supportern Matilda Anttonen delar sina upplevelser från arenan. Hur ska svenska supportrar förhålla sig till att gå till arenor framöver och hur ser det svenska säkerhetsläget ut – Djurgårdens säkerhetschef, Mats Jonsson, förklarar läget. Dessutom gästas vi av socialdemokraternas partiledare, Magdalena Andersson, som ger sin syn på terrordådet och hur Sverige ur ett politiskt perspektiv ska motverka detta.I studion: Jesper Hofmann, Per Frykebrant & Robin BerglundI redaktionen: Oliver Tommos Jernberg, Otto Jorméus, Victor Enberg & David Hellström
Två terrorattentat i Europa på fyra dagar. Hör om varför terrorbekämpning över gränserna är så komplicerat och om dagens hotbild. Dessutom EU:s oförmåga när kriget rasar mellan Hamas och Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om maktskiftet efter helgens val i Polen och vad det innebär för stödet till Ukraina och relationen till EU. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hans Brun, terrorforskare. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge
Sommarens koranbränningar har lett till hot mot Sverige och attacker på svenska ambassader utomlands. Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina medan Sverige väntar på att få sin Natoansökan godkänd. Med anledning av detta beskrev statsminister Ulf Kristersson nyligen säkerhetsläget som det allvarligaste sedan andra världskriget. Hur allvarligt är hotet mot Sverige och hur ska vi svenskar förhålla oss till det? Gäst: Hans Brun, som forskar om terrorism vid King's College i London. Programledare: Jon Andersson
Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.– Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.– Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Finns flera aktörer som utnyttjar situationenAtt det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.– Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.Medverkande:Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet
Efter den starka kritikstormen mot koranbränningarna i Sverige har nu regeringen presenterat en ny strategi som ska stärka säkerhetsläget som har dalat i landet. Statsminister Ulf Kristersson har beskrivit läget som det allvarligaste sedan andra världskriget. Vilka åtgärder kommer regeringen att införa för att skydda den svenska befolkningen? Kan det bli en ändring i ordningslagen? Och hur ser hotbilden ut mot Sverige? Gäst: Hans Brun, terrorforskare. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Igår fick man höra att säkerhetsläget i Sverige har försämrats. Men vad innebär det egentligen? Hans Brun är terrorforskare och förklarar beskedet samt vilka aspekter som kan ha bidragit till detta. Förutom dagens läge får vi även tillbakablickar till terrorn historiskt. Kommer Sveriges hotnivå att höjas? Stärks våra motparter av ett försvagat Sverige? Vad händer framöver? Programledare: Torbjörn Averås Skorup, Assia Dahir och Carl-Johan Ulvenäs.
Idag har vi med oss Hans Brun, forskare i Storbritannien och Sverige som i första hand forskar om strategi och policyfrågor kopplade till olika aspekter av kontraterrorism, för att tala om terrorism i förhållande till geopolitik.
Under senare år har terrordåd - stora och välkoordinerade, men framför allt spontana utförda av enskilda individer - blivit ett återkommande inslag i västvärlden. Även vi i Sverige har ju drabbats. I synnerhet av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, i april 2017. De senaste månaderna har myndigheterna dessutom varnat för att risken för terrordåd i Sverige har ökat. I en miniserie på två delar ska Trygghetspodden ta upp varför. I den här första delen medverkar terrorforskaren Hans Brun. Han berättar om vad en terrorforskare är och vad den gör. Vad det är som driver terroristerna. Hur den stora mängden illegala vapen i samhället påverkar risken för terrordåd. Varför Ryssland och Sveriges Nato-ansökan blir en del av allt det här. Liksom hur ett terrordåd kan komma att utföras.
Brevbomber har skickats ut runtom i Europa. Brev, fyllda med sprängämne, små metallkulor, eller djurögon har nått ukrainska ambassader och andra politiska ämbeten, till mångas stora skräck. Men avsändaren är fortfarande okänd. Polisen jobbar nu febrilt och vissa trådar har börjats nystas upp. Vad är det senaste spåret just nu i jakten på avsändaren? Det har kommit uppgifter om att brevbomberna skulle vara hemmagjorda, vad vet man om det? Har de utsatta länderna något gemensamt ? Bör vi vänta oss fler farliga brev framöver? I dagens Aftonbladet Daily dyker vi ned i det senaste om brevbomberna i Europa. Gäst: Hans Brun, terrorforskare Programledare: Vilma Ljunggren
Terrorhotet i Sverige är förhöjt, och Säpo varnar för ensamagerande gärningsmän. Allt yngre personer radikaliseras online - där de kan hetsas till attacker. Ett misstänkt terrormord i Almedalen, attacker mot flera skolor och terrordådet på Drottninggatan.Hotet inifrån har enligt svensk säkerhetstjänst bestått av så kallade ensamagerande de senaste åren. Alltså personer som radikaliserats och som utför dåd på egen hand.Samtidigt ska Sveriges försvar växa med många nya värnpliktiga, och Försvarsmakten försöker stoppa extremister från att komma in och få militär utbildning.Medverkande: Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen, Hans Brun, terrorforskare, Åsa Erlandsson, författare och reporter på DN, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats Jonsson
Terrorhotet i Sverige är förhöjt, och Säpo varnar för ensamagerande gärningsmän. Allt yngre personer hetsas till attacker online. Ett misstänkt terrormord i Almedalen, attacker mot flera skolor och terrordådet på Drottninggatan.Hotet inifrån har enligt svensk säkerhetstjänst bestått av så kallade ensamagerande de senaste åren. Alltså personer som radikaliserats och som utför dåd på egen hand.Samtidigt ska Sveriges försvar växa med många nya värnpliktiga, och Försvarsmakten försöker stoppa extremister från att komma in och få militär utbildning.Medverkande: Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen, Hans Brun, terrorforskare, Åsa Erlandsson, författare och reporter på DN, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats Jonsson
Mordet under Almedalsveckan har rubricerats som terrorbrott men vad innebär det egentligen? Vad krävs för att ett brott ska bli klassat som terror? Vi pratar med terrorforskaren Hans Brun som reder ut hur saker och ting ligger till och vi passar samtidigt på att prata om den förhöjda hotbilden mot Sverige. Programledare: Sara Kinberg och Nanna Olasdotter Hallberg
Nanna Olasdotter Hallberg hoppar in och förgyller morgonen då Kodjo tyvärr blivit sjuk. Nanna bjuder självklart på en historielektion! Vi pratar med terrorforskaren Hans Brun om vad som klassas som terrorbrott efter det tragiska dådet i Visby. Tone Sekelius berättar om nya "Paradise Hotel" som nu bara heter "Paradise". Vi pratar även om att komma ut som trans och att uppträda på allsången! P3 Nyheters Lisa Nord rapporterar om att SAS-strejken är över och att det krävs leg för ägg i Bromma. Programledare: Sara Kinberg, Nanna Olasdotter Hallberg och Erik Galli
En taxibil sprängdes och fattade eld utanför ett sjukhus i Liverpool i Storbritannien i söndags. Chauffören klarade sig men passageraren, en man i 30-årsåldern, dog. Polisen misstänker att han dog av en bomb som han utlöst själv. Det finns en risk att terrordåden ökar framåt på grund av den ökade rörligheten efter släppta coronarestriktioner plus det oroliga läget i Afghanistan. Den slutsatsen drar terrorforskaren Hans Brun som är gäst i dagens Aftonbladet Daily. Programledare är Amanda Hemberg Lind. Vill du kontakta oss? Mejla podcast@aftonbladet.se
Det var under onsdagseftermiddagen den 3:e mars som en man gick till attack i centrala Vetlanda. Sju personer skadades, och några timmar efter dådet berättade polisen att det hela utreddes som terrorbrott. När mannen häktades var rubriceringen sju fall av försök till mord. Vad krävs egentligen för att ett brott ska klassas som terrorbrott, och hur ska man tolka att polisen verkar ha svängt gällande rubriceringen av Vetlanda-attacken? Gäst i podden är Hans Brun, reporter är Marcus Ulvsand.
Den 22 oktober halshöggs en lärare av en elev utanför Paris. Den 29 oktober knivhöggs tre personer till döds i samband med en gudstjänst i Nice. Den 2 november sköts fyra personer ihjäl av en 20-åring med automatvapen i Wien. Tre händelser som alla rubriceras som terrordåd och nu höjs beredskapen runt om i Europa – även här i Sverige. Varför ser vi en ökning av terrordåd just nu? Vilka är det som ligger bakom attackerna? Och bör vi vara oroliga för vår säkerhet i Sverige? Det talar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst är terrorexperten Hans Brun. Programledare är Olivia Svenson.
Förra veckan sköts den 29-åriga journalisten Lyra McKee till döds på Nordirland och "nya" IRA tog på sig skulden. Till Victor, Kodjo och Hanna kommer terrorforskaren Hans Brun och berättar bakgrunden till hur organisationen blev världens kanske första "moderna" terrorgrupp, varför de vill se Nordirland självständiga från Storbritannien är och på vilket sätt nya IRA skiljer sig från gamla IRA som det pratades så mycket om på 80-och 90-talet.
Victor, Kodjo, och Hanna testar ASMR-radio, pratar det perfekt bryggda kaffet och "en skopa för kannan". Vi får besök av terrorforskaren Hans Brun som pratar om en ny IRA-våg i och med mordet på den irländska journalisten Lyra McKee.
Nyamko Sabuni vill efterträda Jan Björklund. 900 miljoner väljare ska rösta i världens största demokratiska val och dagens gäst är skådespelaren Christopher Wollter. Hur är kvinnors villkor i musikbranschen? Dessutom terrorexperten Hans Brun om terrordomen i Köpenhamn. P4 Extra
Hans Brun, Sveriges mest kända terrorforskare, gästar här det sjunde avsnittet av UfiLuren! Hans ger sin syn på terrorism som fenomen och lär oss mer dess historiska ursprung och påverkan.
Vi har förmodligen sett fler direktsändningar denna vecka än någonsin tidigare. Men hur bra har svenska medier lyckats med att göra terrorhotet begripligt? Mycket har rapporterats för att sedan tas tillbaka. Hur bra har medier lyckats hålla huvudet kallt? Vi diskuterar veckans intensiva nyhetsbevakning med Thomas Mattsson, Anna Gullberg och Hans Brun. Det har varit en nyhetsvecka utöver det vanliga. Med en intensiv jakt på terrorister, ökade militära insatser mot IS och höjt terrorhot här i Sverige. Det är ett allvarligt läge där många också har betonat vikten av att de etablerade medierna rapporterar sakligt och faktabaserat, och inte bidrar till att sprida spekulationer och rykten. Samtidigt fortsätter live-sändningarna timme efter timme, dag efter dag, och det har varit tydligt att utbudet av bekräftade uppgifter att rapportera och prata om har varit litet - i förhållande till all sändningstid som ska fyllas. Vi samlade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Gefle Dagblads Anna Gullberg och terrorforskaren Hans Brun till ett samtal om den gångna nyhetsveckan. Vad säger de om att ett flertal uppgifter som spridits av medierna senare har fått tas tillbaka för att de visat sig vara felaktiga? Varför publicerade Expressen direkt namn och bild på den jagade terrormisstänkta mannen men inte Gefle Dagblad? Daesh eller IS, vad bör medierna använda? Och så om de senaste dagarnas förhöjda hotbild, där det även har talats om mediehusen som måltavla.
Den 22 oktober skakades Sverige av nyheterna om en brutal attack mot en skola i Trollhättan och i diskussionerna efteråt har många lyft frågan om huruvida dådet bör klassas som terrorism eller inte. Men vad är egentligen terrorism? Hur lyder definitionen och vad krävs för att en gärning enligt svensk lagstiftning skall klassas som ett terrorbrott? I podden hör vi Hans Brun, terrorforskare och Caroline Mellgren som forskar om hatbrott och utsatthet vid Malmö Högskola.
Varför attackerar IS, islamiska staten, shiamuslimska mål i Gulfstaterna? Samtal med Leif Stenberg, islamolog och Hans Brun, terrorexpert. Lisa Holms död grep många i Sverige hur fungerar kollektiva sorgeprocesser? Konstnären Saadia Hussain berättar om tro och identitet utifrån sitt verk en svensk Bönematta. Vad finns kvar av Muslimska brödraskapet - Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent gästar Människor och tro med programledare Åsa Furuhagen.
I Afrika ser våldet som utförs i islamismens namn ut att sprida sig och öka i intensitet. Från den militanta gruppen Al-Shabaab i Somalia till Boko Haram i Nigeria. Richard Myrenberg gästas av Gabriella Ingerstad, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut och Hans Brun, forskare inom kontraterror. De berättar varför den extrema islamismen ökar i Afrika just nu. Somalia är ett av Afrikas mest krigshärjade länder och under sinar resor dit har Richard blivit nyfiken på hur det såg ut innan inbördeskriget drog igång. Kenadid Mohammed är född och uppvuxen i Somalia och arbetar som journalist på Sveriges Radios somaliska redaktion. Han kommer förbi och delar med sig av sina erfarenheter. Och så ska det handla om vad Richard saknar mest med Sverige när han bor utomlands - skidåkning! Lena Furehed från Stockholms rullskidklubb tipsar om ett alternativ till skidåkningen går att utöva hemma i Nairobi. Undrar du var i Afrika man ska resa om man vill ha en romantisk semester? Vill du veta mer om Riek Machar - premiärministern som blev rebelledare i Sydsudan? Eller har du kanske någon annan fråga om hur livet som Afrikakorrespondent är? Ring 08 545 69 663 och ställ din fråga, eller skicka ett mejl till korrespondenterna@sverigesradio.se så kanske just du får svar på torsdag eftermiddag när telefonväkteriet med Richard Myrenberg börjar!