Podcasts about natoans

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Miljontals lösenord läckta. Fler söker hjälp från civilsamhället på grund av det ekonomiska läget. Intervju med Zelenskys rådgivare, och vad händer med det ryska planet? Första omgången av finska presidentvalet på söndag.Ungern om svensk Natoansökan.Rysslands frysta tillgångar. IS-kvinna begärs häktad för folkmord. Översvämningarna Frankrike. Josef Fritzl släpps från högsäkerhetsfängelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

President Emmanuel Macron höll tal till folket. Den svenska Natoansökan på Turkiets dagordning. Ny myndighet ska minska välfärdsfusk. Jacob Wallenberg om världsekonomin. Storseger för Donald Trump i Iowa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 15.00

Turkiet ska ta upp den svenska Natoansökan på torsdag. EUs försvarsministrar möts i Bryssel och diskuterar fortsatt stöd till Ukraina. Läget i Gaza. Hundratusentals i Asien tvingas jobba med cyberscam. Ett skelett på ett gymnasium i Danderyd ska begravas. Den stigande inflationen. Tidöpartierna är överens om klimatet. Antisemitism inom vänstern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ny läcka: Så har EU-landet Cypern stärkt den ryska regimen. Den stigande inflationen. Debatt mo antisemitism. Ett skelett på ett gymnasium i Danderyd ska begravas. Natoansökan på torsdag. Tidöpartierna är överens om klimatet. Läget i Gaza. Hundratusentals i Asien tvingas jobba med cyberscam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Plötsligt hände det – Turkiets president Erdogan har skrivit under den svenska Natoansökan och skickat vidare till parlamentet. Beskedet togs emot med hejarop från bland annat Danmark, men man ska inte ropa hej för tidigt!Sen pratar vi om trenden mouth taping, alltså att tejpa igen munnen när man sover. Enligt förespråkarna ska man både må och sova bättre av att andas genom näsan, men nu går en norsk skidskytte hårt åt en lagkamrat som hakat på trenden, som enligt honom kan leda till döden.

Nyheterna Radio 17.00

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Nanna Olasdotter Hallberg och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För första gången har Turkiets president Erdogan erkänt att det finns en koppling mellan landets flygplansaffär med USA och den svenska Natoansökan. Om Turkiet får köpa F16-plan av USA släpps Sverige in, så vad är det som fått Erdogan att ta bladet från munnen just nu?Sen pratar vi om att de blåa oppositionspartierna i Östersund nu vill följa Bollnäs exempel och införa ett lättätet alternativ till lunchmenyn i skolan. I stället för köttbullar varje dag ska det dock vara korv till makaronerna, men enligt en kostforskare handlar skollunchen om mer än att bli mätt.

Det lät ju så lovande från Turkiet på Natotoppmötet i somras. Sveriges ansökan skulle godkännas så snart som möjligt. Men var det bara tomma ord - igen? På en kvart får du veta vilka nya hinder som ligger i vägen för den svenska Natoansökan. Med Jesper Sundén, Mellanösternanalytiker.

Förhöjd terrorhotnivå, budgetförhandlingar och en Natoansökan som hålls gisslan av Turkiet. Den politiska hösten kommer att bli intensiv. På en kvart får du veta vilka konflikter som kommer dominera politiken den närmsta tiden. Med Erik Nilsson, politikreporter och Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på SvD.

Sommarens koranbränningar har lett till hot mot Sverige och attacker på svenska ambassader utomlands. Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina medan Sverige väntar på att få sin Natoansökan godkänd. Med anledning av detta beskrev statsminister Ulf Kristersson nyligen säkerhetsläget som det allvarligaste sedan andra världskriget. Hur allvarligt är hotet mot Sverige och hur ska vi svenskar förhålla oss till det? Gäst: Hans Brun, som forskar om terrorism vid King's College i London. Programledare: Jon Andersson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Turkiets president Erdogan utmanas rejält för första gången på 20 år. När landet går till val på söndag är det framförallt dom unga som vill få bort honom. Men oppositionen är en stor och brokig skara. Kommer alliansen kunna enas och utmana Erdogans makt? På en kvart får du veta hur spelplanen ser ut när Turkiet går till val och vad det får för konsekvenser för den svenska Natoansökan. Med Jesper Sundén, Mellanöstern-analytiker på SvD.

Vi djupdyker i danstillståndet som infördes på 50-talet där dansen refererades till som en omoralisk parningslek. Nu slopas danstillståndet. Om Sveriges agerande i Natoansökan har ändrat maktförhållanden mellan Sverige och Finland? Från att vi varit storebror till att Finland nu är för coola för oss. Har vi blivit Nordens töntigaste land? Vi får också svaret på i vilka lägen moderaterna och sossarna kan bilda regeringen ihop och så blir det quiz i hur mycket Katherine kan om landshövdingar. I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Anton LundholmProgrammet spelades in den 10 mars 2023

Statsministeraftnarna är en lång och kär tradition som började redan 1934 när Per Albin Hansson gästade utskottet. Sedan dess har samtliga svenska statsministrar som vunnit ordinarie val fått möta Lunds studenter för att såväl förklara sina politiska bevekelsegrunder som svara på deras spörsmål. Ulf Kristersson äntrade politiken redan på gymnasiet när han tillsammans med några vänner startade en Moderat skolungdoms-förening på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Efter en avlagd civilekonomexamen från Uppsala universitet var Kristersson ordförande för Moderata ungdomsförbundet för att senare bli både riksdagsledamot, kommunalråd i Strängnäs och socialförsäkringsminister under regeringen Reinfeldts andra mandatperiod. Det politiska läget efter höstens val var komplicerat trots en högermajoritet. Regeringsbildningen krävde kompromisser inom högerblocket och detta omfattande arbete behövde ske noggrant, men samtidigt skyndsamt då Sverige stod inför allt mer brådskande problem. Kristersson blev sedan statsminister efter skifteskonseljen den 8 oktober och en ny regering kunde bildas. Rekord i dödsskjutningar, höga elpriser och det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget är bara några av de utmaningar regeringen står inför. Hur ska det egentligen gå med Natoansökan när de diplomatiska verktygen ännu inte nått hela vägen fram till Ankara? Hur ska regeringen Kristersson lyckas få ner det dödliga skjutvapenvåldet? Går det att skymta några långa ideologiska linjer när Sverige står inför stora problem på kort sikt? Och vad hinner man egentligen med på en mandatperiod?

Putin har hållit tal och statsminister Sanna Marin har besökt sin kollega Ulf Kristersson i Sverige. Samtidigt visar en färsk opinionsundersökning att en klar majoritet av finländarna nu anser att Finland skall gå med i Nato utan Sverige. Var står vi nu med vår Natoansökan och i vår relation till Sverige? Och hur inverkar vårt eget stundande riksdagsval på politikerna här hemma? Diplomater och Rysslands experten René Nyberg diskuterar med minister Pär Stenbäck under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

"Statsminister Ulf Kristersson (M) understryker hur viktigt det är att svenska partier nu undviker splittring efter den senaste tidens händelser i anslutning till Sveriges Natoansökan. – Tvärtom behöver alla bidra till att kyla ner temperaturen, säger han efter ett möte med partiledarna. Ulf Kristersson säger att syftet med tisdagens möte med samtliga partiledare var att de alla – oavsett vad de tycker om ett svenskt Natomedlemskap – ska få en god förståelse för säkerhetsläget i Sverige och utomlands. – Vi har sett hur enstaka svenska manifestationer, helt lagliga i sig, utförda av en liten grupp eller till och med enskilda individer kan få stor konsekvens för bilden av Sverige i världen och för svenskars säkerhet utomlands, säger han på en pressträff efter mötet. Kristersson säger att de som utför handlingarna har blivit "nyttiga idioter" i utländska organisationers arbete med att elda på en hetsig stämning mot Sverige, enligt statsministern. "Få ner tonläget" Spänningarna mellan Sverige och Turkiet har ökat och samtalen om den svenska Natoansökan har satts på paus. TT: Vad gör ni för att få i gång samtalen med Turkiet? – Just nu är det viktigaste som vi kan göra att klargöra runt om i världen att det inte är landet Sverige som har gjort saker och ting, inte landet Sverige som avrättar dockor som ska föreställa andra länders ledare eller bränner Koranen för att kränka människor som har det som en helig skrift, säger Kristersson. – Det andra är att få ner tonläget och kunna komma tillbaka till ett vettigt samtalsklimat, och där uppfattar jag och tycker jag att alla politiska ledare oavsett politisk hemvist, uppfattning i Natofrågan och oavsett om man är ett regeringsparti eller inte har ett gemensamt ansvar för landets intressen, säger statsministern. TT: Hur lång tid kan det ta innan samtalen med Turkiet är i gång igen? – Jag har aldrig vågat utställa några prognoser överhuvudtaget. Just nu tar jag fasta på att Finland är väldigt tydliga med att de står fast vid att de vill göra den här resan från start till mål med Sverige. Aggressivt tonläge Tonläget mot Sverige är mer aggressivt nu än vad det varit tidigare, säger Mikael Tofvesson, avdelningschef för operativa avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar. Samma utländska aktörer som var aktiva under LVU-kampanjen och korankravallerna ligger bakom desinformationskampanjerna som pågår just nu, enligt Tofvesson. Med LVU-kampanjen avses den desinformationskampanj som inleddes 2021 och som går ut på att svensk socialtjänst skulle kidnappa barn. "Allvarligt läge" Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson säger om information som hon fått under mötet: – Det understryker att vi är i ett allvarligt läge i Sverige. Det är viktigt att alla verkligen bidrar till att sänka de upphetsade stämningar som finns just nu. På frågan om läget är värre än vad hon trott svarar Andersson: Det är allvarligt. Det handlar både om hur vår Natoansökan har utvecklats men naturligtvis också de bojkotthot och demonstrationer som vi ser. Alla är fria att demonstrera men framförallt den desinformation som sprids om Sverige är bekymmersam, säger hon. "Rent informationsmöte" Enligt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kom man inte fram till något under mötet, utan det var "ett rent informationsmöte". Samtidigt konstaterar han att regeringsunderlaget består – trots att Åkesson riktat hård kritik mot statsministern. Åkesson säger att han inte har fått någon kritik för det. – Jag tycker att man måste kunna ha en dynamik även mellan samarbetspartierna. Man måste kunna rikta kritik om man tycker att någon har gått för långt. Det är inte samma sak som att sätta käppar i hjulen för Natoprocessen, säger han. Efter tisdagens möte har även Ulf Kristersson talat med FN:s generalsekreterare António Guterres om att hjälpa till att lugna ner situationen. Med tanke på António Guterres extremt breda kontaktnät i världen, och goda namn, så sade jag att ju fler som kan bidra till att lugna ner tonläget mellan Sverige och andra länder, så ligger det ett stort värde för svensk del." #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.Vad tänker du på då?– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt? – Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för SocialdemokraternaProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jakob Lalér

24 januari. Turkiets president Erdogan fortsätter att motarbeta ett svenskt Natomedlemskap. Hur ska Sverige agera för att komma vidare? Olof Ehrenkrona och Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet diskuterar med Andreas Ericson.

17 januari. Turkiets president Erdogan ställer nya krav på Sverige i samband med vår Natoansökan. Hur påverkar det processen och vad händer nu? Michael Sahlin, tidigare ambassadör i Turkiet och Olof Ehrenkrona diskuterar med Andreas Ericson.

Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera? Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.– Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.– Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.– Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivareKommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på EkotProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Margareta SvenssonTekniker: Alma Segeholm

Höjd beredskap möter Pekka Haavisto, utrikesminister i Finland. Vad händer med Natoansökan? Av och med Amanda Wollstad, Patrik Oksanen och Anders Lindberg

Kajsa Ekis Ekman är en av svensk vänsters mest orädda och stridbara skribenter, som har stakat ut en egen väg men som också ofta får utstå kritik från både vänster och höger. Hon pratar med Adam Cwejman om Sveriges snabba beslut att lämna alliansfriheten och genomföra en Natoansökan. De diskuterar även det svenska debattklimatet och hur Ekis Ekman ser på den utbredda intoleransen i den svenska offentligheten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om finansministerns time to shine- budgetpromenaden och allt som kan hända under den 400 m långa sträckan. Om Sveriges kanske minst rafflande tävling just nu - vem som ska bli ny partiledare för Centerpartiet. Om att Sverige togs emot med pompa och ståt men hur ska Sverige ta emot Erdoan för att han inte ska kunna säga nej till vår Natoansökan och om varför regeringen släpper nyheter på helger. I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Anton LundholmProgrammet spelades in 11 november 2022.

Rapport från COP27, kemikalieutsläpp i dricksvattnet i Unnaryd i Hylte, C-kandidaterna, strejker i Storbritannien, tankesmedjorna om förväntningar COP27 och regeringens klimatarbete, intervju med klimat- och miljöministern, regeringens ansträngningar att få Turkiet att ratificera den svenska Natoansökan,fyra våldsdåd på kort tid i Gävleborg och debatt om friskvårdsbidraget.

Ann Linde är dagens gäst i studion och summerar hennes tid som utrikesminister under en hektisk tid. En pandemi, kriget i Ukraina, Natoansökan med mera har den tidigare utrikesministern jobbat genom, men får hon andas ut nu och ta ledigt? Hon berättar även om kritiken hon fått och den omtalade helikopterkraschen som inte hände. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad.

Efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiet för få gå med i Nato, är oron stor bland regimkritiker och kurder i Sverige att de ska offras i processen. Turkiet ställer krav för att ge Sverige grönt ljus Den 28 juni slöts ett så kallat trepartsavtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige och Finland skrev under på ett antal krav som Turkiet ställer för att säga ja till ländernas Natoansökan, där de viktigaste kraven rör kampen mot terrorism. Men vems definition av terrorism ska gälla, Sveriges eller Turkiets? Det turkiska perspektivet Konflikt intervjuar Batuhan Takis på den Erdogannära tidningen Daily Sabah, som menar att det var en "framgång för turkisk diplomati" att Sverige skrev under på att inte ge stöd till den så kallade Gülenrörelsen, FETÖ, som i Turkiet anklagas för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket 2016, och grupper i Syrien, PYD och YPG, som har band till den kurdiska gerillan PKK. Turkiet ser de här grupperna som terrorgrupper, men inte Sverige.Turkiets kräver utlämningar I turkisk media cirkulerar flera namn på personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. Konflikt träffar läraren Aysen Furhoff och journalisten Bulent Kenes, som båda finns med på den lista, som turkiska medier publicerat Jag kan inte vara 100 procents säker på vad som kommer att hända med mig nu, säger Bulent Kenes, som inte är svensk medborgare och som nu känner oro efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiets president, som han kallar "despot".Kritik från socialdemokrat Socialdemokraten Kadir Kasirga tror att oron bland regimkritiker och kurder i Sverige är obefogad, men socialdemokraten Evin Cetin är starkt kritisk, särskilt till punkten i avtalet att Turkiets och Sveriges underrättelsetjänster ska fördjupa sitt samarbete.   Sverige förbinder sig att samarbeta med ett organ som enligt i svenska myndigheters egna rapporter begår övergrepp och använder tortyrliknande metoder, säger Evin Cetin.UD förstår oron Utrikesdepartementets kabinettsekreterare Robert Rydberg säger att han förstår oron bland regimkritiker och kurder i Sverige, men menar att den inte är sakligt motiverad: Vi tänker inte, och vi kommer inte och vi kan aldrig tumma på grundläggande svenska rättsliga principer, som gör att beslut, åtgärder som gäller enskilda människor som finns i vårt land, de fattas på rättsliga grunder av rättsliga myndigheter, domstolar och andra och inte som politiska beslut på något sätt. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReporter: Firas JonblatResearch: Besir Kavak, Reven Shexo, Beril EskiTekniker: Martin Seipel

Boris Johnson närmar sig ett nytt toppjobb. Den brittiske premiärministern pekas ut som nästa Natochef. – Han har lett västs respons mot Putin, säger tidigare Brexitministern David Jones. I september nästa år lämnar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sin post. Spekulationerna om vem som ska ta över rollen är i full gång – och nu bollas Boris Johnson upp som en av kandidaterna. Den brittiske premiärministern väntas avgå i september efter en stormig tid vid makten och högt uppsatta Torymedlemmar anser att han vore en utmärkt efterträdare. – Folk kommer att diskutera Boris Johnsons arv i åratal, men hans starka stöd för Ukraina efter Rysslands barbari är obestridligt, säger parlamentsledamoten Mark Francois till Telegraph. – Om han skulle söka jobbet som Natos generalsekreterare antar jag att han kan använda president Zelenskyj som referens. Den tidigare Brexitministern David Jones håller med: – Boris Johnson har lett västs respons mot Putin. Det var Boris Johnson som åkte till Sverige och Finland och uppmanade ledarna i båda länder att skicka in sina Natoansökningar, vilket de så klart gjorde. Ja Boris "The Terminator" vet hur man spelar för att vinna... #CarlNorberg #DeFria Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Med Sveriges Natoansökan är försvarspolitiken fortsatt aktuell. I det här avsnittet träffar vi Daniel Bäckström, försvarspolitik talesperson, som berättar hur vi bäst bygger vårat försvar tillsammans med andra länder, vad Natoansökan innebär i praktiken och hur Sveriges försvarspolitik kan komma att utvecklas. 

1 juli. Ledarredaktionen tar sig an juli månads första ämnesbukett. På agendan står bland annat ny kärnkraft, abortdebatt och den svenska Natoansökan. Tove Lifvendahl, Peter Wennblad och Jesper Sandström står för åsikterna, Andreas Ericson ställer frågorna.

Nyheterna Radio 07:00

Finn Andreen funderar över Sveriges och Finlands natoansökningar och kring fördelarna med neutralitet, den naturliga libertarianska hållningen. https://www.mises.se/2022/05/26/sveriges-och-finlands-natoansokningar-bortser-fran-neutralitetens-fordelar/

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Sara Kinberg. Två advokater, som i kriminella kretsar kallats för "Kungen och Prinsen", åtalas för att begått flera brott i samband med sin yrkesutövning. Den ena misstänks bland annat för medhjälp till mord genom att ha hjälpt gängkriminella att samla in pengar till en torped. Båda männen nekar till brott, och trots att de redan tagits ifrån sina titlar, vill L kalla upp Advokatsamfundet till Justitieutskottet.Sen pratar vi om hur Finland ser på Sverige efter den senaste veckans inrikespolitiska kaos. Misstroendedebaklet kan ha satt käppar i hjulet för vår Natoansökan, och frågan är hur länge Finland pallar att vänta på oss?

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. För att rädda Morgan Johansson från att avsättas var Socialdemokraterna tvungna att återupprepa sitt löfte om att hedra avtalet med den politiska vilden Amineh Kakabaveh. I internationell media står det att en tidigare Peshmergakrigare räddat regeringen, och nu tror bedömare att det här kan sätta käppar i hjulet för den svenska Natoansökan.Sen pratar vi om att många tjejer och kvinnor smusslar med mensskydd och oroar sig över att någon ska märka att de har mens. Den tid och energi som läggs på detta kan ses som ett tecken på att mens fortfarande är tebubelagt i Sverige. Det menar en doktorand i sociologi som tittat närmare på saken.

Misstroendeförklaringen slog ned som en blixt i Sverige och rörde minst sagt om i den politiska grytan. Efter dagar av spekulationer lade den politiska vilden Amineh Kakabaveh ned sin röst och Morgan Johansson får sitta kvar som Sveriges justitieminister. Men vad händer nu? Hänger Sveriges Nato-ansökan ännu lösare? Kan vi vänta en kommentar från Erdogan? Och har förtroendet för Magdalena Andersson ökat eller minskat de senaste dagarna? I Aftonbladet Daily pratar vid med vår politiska kommentator Lena Mellin om vad de senaste dagarnas politiska kaos kan få för konsekvenser. Gäst: Lena Mellin, politisk kommentator Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren

David Druid och Linnea Wikblad är två klassiska "Hej-barn"! Det doftar fisk i studion, superkocken Frida Ronge tvångsmatar David med svensk sushi! En älg härjar runt på Södermalm i Stockholm! Babs Drougge från P3 Nyheter ställer sig frågan hur det går med Natoansökan och undersöker om det är smutsigt med mens. Johar Bendjelloul tittar förbi och förklarar misstroendet mot Morgan Johansson. Dessutom: Evalisa Wallin från P3 Krim! Samt Kenny Starfighter är tillbaka och tar hjälp av... estniska barn? Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Om att det går väldigt dåligt för Centerpartiet och varför Magdalena Andersson kan vara en av anledningarna, om fyra traditionella besök en politiker måste göra under en valrörelse och om att värva medlemmar på natten. Är Centerpartiet det nya krispartiet, tillsammans med Miljöpartiet och Liberalerna? Partiet har tappat hälften av sina väljare på ett år och en av anledningarna är att många av de som röstar på Annie Lööf röstar nu på Magdalena Andersson. Mycket på grund av Anderssons personlighet. En annan anledning kan vara att Centern inte valt sida, utan satsar på "den breda mitten" som Lööf ofta refererar till i sina tal.Moderata Ungdomsförbundet (MUF) i Växjö bjuder unga på väg hem från krogen på kaffe och raggar samtidigt nya medlemmar. Vissa som trott att de betalat för kaffe har i själva verket betalat för ett medlemskap i MUF.Att göra en "svensk klassiker" känner vi till, men vår politiske satiriker Moa Wallin berättar för oss om en svensk politisk klassiker- de fyra traditionella stoppen en politiker måste göra under en valrörelse. Ett av stoppen är att äta på restaurangen Yalla Rinkeby. En annan är att besöka en byggarbetsplats och bära bygghjälm, eller som statsministern som hade ett hektiskt schema förra veckan med Natoansökan och besök i Vita huset, istället bara tog på sig en bygghjälm, utan att vara på en arbetsplats.Greta, en av våra lyssnare, är nyfiken på det nya partiet Klimatalliansen och andra små partier. Vi får bland annat veta att Alternativ för Sverige internt bland Sverigedemokraterna kallas för "Alternativ för sparkade", eftersom det är många före detta SD:are som är med i partiet. Vi får också veta att Moa har följt efter deras partiledare i en mataffär för att se vad han lägger i sin matkorg.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

Ukrainakrisen har inneburit en radikal omställning för hela världens säkerhetstänkande visavi Ryssland. Svensk-finsk Natoansökan lämnades in efter att fotbyten i frågan om alliansfrihet gjorts i rekordhastighet på båda sidor om Östersjön i spåren av överfallet mot Ukraina, men diskussionen om Ryssland har också kommit att nyanseras i bakvattnet av nytänkandet om hur friheten ska försvaras. I takt med att Rysslands armé började lida stora nederlag och misslyckanden i Ukraina kom nämligen frågor att väckas om inte bara Putinregimen, utan hela Ryssland och det snåriga förbundet av regioner som utgör federationen, var på väg mot sin undergång. En rysk undergång är i sig inget nytt för historien. Det har redan hänt två gånger på ett knappt århundrade. Men vad talar för och emot, och vad skulle vänta efter en stormaktskollaps, vore det positiv eller negativ för fred och säkerhet i världen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö stod i Vita husets rosenträdgård och sken i kapp med president Biden. Innan dess hade det finländska presidentparet förärat Sverige med statsbesök. Och utrikesminister Ann Linde kände historiens vingslag när hon skrev under Natoansökan. I Veckopanelen tröskas också regeringens ja till den största havsbaserade vindkraftsparken och talmannens erinran mot justitieminister Morgan Johanssons svärande i riksdagens kammare. Panelister är Maria Wetterstrand, chef för Miltton i Bryssel, Henrik Jönsson, libertariansk youtuber och Jens Orback, vd för stiftelsen Global Challenges och fd socialdemokratiskt statsråd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö stod i Vita husets rosenträdgård och sken i kapp med president Biden. Innan dess hade det finländska presidentparet förärat Sverige med statsbesök. Och utrikesminister Ann Linde kände historiens vingslag när hon skrev under Natoansökan. I Veckopanelen tröskas också regeringens ja till den största havsbaserade vindkraftsparken och talmannens erinran mot justitieminister Morgan Johanssons svärande i riksdagens kammare. Panelister är Maria Wetterstrand, chef för Miltton i Bryssel, Henrik Jönsson, libertariansk youtuber och Jens Orback, vd för stiftelsen Global Challenges och fd statsråd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Natoansökningar inlämnade nu men Turkiet sinkar Natoprocessen. Beslut i Riksdagen om organtransplantationer. Ekonomin i Afghanistan. Omröstning ny ärkebiskop. Natoansökan inlämnad. Sticklingförsäljningar slår rekord efter rekord. EU-förslag om att bryta rysk energiberoende. Om bruksorternas framtid.

Försvarsminister Peter Hultqvist i USA och pratar Nato. Natoansökningar inlämnade men Turkiet sinkar processen. Omröstning ny ärkebiskop. Sticklingförsäljningar slår nya. EU-förslag om att bryta rysk energiberoende. Om bruksorternas framtid.

Säkerhetsanalysen är presenterad, i helgen fattar Socialdemokraterna beslut och på måndag väntas Natoansökan vara klappad och klar. Socialdemokraterna håller ledningsmötePå söndagen samlas S-ledningen för att ta beslut i Natofrågan. Om de inte tar rygg på Finland och säger ja till medlemskap kommer allt och alla att bli väldigt förvånade.Sverige och Finland gör gemensam sakSverige och Finland har gått i någon slags takt i hela den här processen. Var det självklart från början, och vilka likheter och skillnader finns i Sveriges och Finlands relation till Ryssland och Nato?Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot och Kerstin Kronwall, frilansjournalist för Yle och tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Ludvig Widman

Den säkerhetspolitiska analys som ska ligga till grund för Sveriges Nato-beslut, presenterades på fredagen. Hör hela presskonferensen. Sex av åtta riksdagspartier står bakom rapportens innehåll. Vänsterpartiet och Miljöpartiet står inte bakom analysen som helhet. Samtliga partier är överens om att Rysslands invasion i Ukraina är den mest omfattande sedan andra världskriget och agerandet utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Vi konstaterar att Rysslandskrisen är strukturell, systematisk och långvarig. Det är den analysen som är helt grundläggande för resten av rapporten, säger utrikesminister Ann Linde (S).Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att rapporten inte redovisar något förslag om hur Sverige ska göra med en Natoansökan. Han säger sedan vad konsekvenserna av en eventuell svensk Natoansökan kan bli. Om Sverige väljer att ansöka om ett Natomedlemskap finns risk för ryska aggressioner. Det är av vikt att Sverige på olika sätt får säkerhetsförsäkringar från ett antal allierade under transitionsperioden, säger Peter Hultqvist. Vid ett eventuellt Nato-medlemskap skulle det nordiska försvarssamarbete kunna fördjupas inom Nato, även det nordisk-baltiska samarbetet skulle kunna fördjupas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).Moderaternas representant Hans Wallmark betonar vikten av artikel fem i Nato-fördraget och solidaritet i Europa som argument för att Sverige bör gå med i Nato. Det är det kollektiva försvaret, en för alla alla för en, den gemensamma försvarsplaneringen. För det andra att hela Norden kommer att ha gemensam försvarsplanering med våra närmaste och viktigaste länder, vi stärker den nordiska och baltiska gemenskapen. Och för det tredje, solidaritet med Europa, vi bygger säkerhet med Europa och Nordamerika, säger Hans Wallmark (M). Sverigedemokraterna står bakom allt väsentligt i rapporten, även om vi haft synpunkter på vissa formuleringar. Vi menar att Sverige borde ha ökat vår försvarsförmåga mer och tidigare. Totalförsvarsförmågan har nedmonterats men förhoppningsvis ser vi med den här analysen en tydlig vändpunkt som är långsiktig och inte tillfällig, säger Aron Emilsson (SD).På pressträffen deltog utrikesminister Ann Linde (S), försvarsminister Peter Hultqvist (S), Kenneth G Forslund (S), Hans Wallmark (M), Pål Jonsson (M), Aron Emilsson (SD), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Mikael Oscarsson (KD), Allan Widman (L), och Maria Ferm (MP).

Säkerhetsanalysen är presenterad, i helgen fattar Socialdemokraterna beslut och på måndag väntas Natoansökan vara klappad och klar. Socialdemokraterna håller ledningsmötePå söndagen samlas S-ledningen för att ta beslut i Natofrågan. Om de inte tar rygg på Finland och säger ja till medlemskap kommer allt och alla att bli väldigt förvånade.Sverige och Finland gör gemensam sakSverige och Finland har gått i någon slags takt i hela den här processen. Var det självklart från början, och vilka likheter och skillnader finns i Sveriges och Finlands relation till Ryssland och Nato?Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot och Kerstin Kronwall, frilansjournalist för Yle och tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Ludvig Widman

Börsraset i förmiddags, analysen inför en svensk Natoansökan fortskrider, när ryssen kom, norskt besök ska tina relationer, Åsensbruk inför valet, senaste, det senaste från krigets Ukraina och Kievs vålnad, LVU och en ny metod, Ryska gasen och oljan - valuta, vem köper och inte och indiska extremvärmen.

Kriget i Ukraina går in på tredje månaden. Svensk polis slickar såren efter de våldsamma upploppen under påskhelgen. Rikspolischefen säger att ingen hade kunnat förutse graden av våld, och i SVT säger två av deltagarna i upploppen att det är klart man får stenar på sig om man skyddar fel person. En svensk Natoansökan rycker närmare. Veckopanelen med Kajsa Dovstad, Torbjörn Hållö och Chang Frick. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kriget i Ukraina går in på tredje månaden. Svensk polis slickar såren efter de våldsamma upploppen under påskhelgen. Rikspolischefen säger att ingen hade kunnat förutse graden av våld, och i SVT säger två av deltagarna i upploppen att det är klart man får stenar på sig om man skyddar fel person. En svensk Natoansökan rycker närmare. Veckopanelen med Kajsa Dovstad, Torbjörn Hållö och Chang Frick. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När kan en partiledare använda identitetspolitiska argument och när kan hen det inte? Maggie Strömberg jämför Nyamkos Sabunis avgångstal med Anna Kinberg Batras. Socialdemokraternas partiledning vill att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap till toppmötet i Madrid i juni, berättar källor i partiet för Torbjörn Nilsson. Vad händer då med Hultqvist-doktrinen och den folkkäre försvarsministern?

Den ryska invasionen i Ukraina har fått Sverigedemokraterna att tänka i nya banor kring både sin försvars- och migrationspolitik. Hör partiledare Jimmie Åkesson i Ekots lördagsintervju. Svensk inrikespolitik har sen den 24 februari dominerats av kriget i Ukraina och de politiska partierna har i mer än en gång fått lägga tidigare principer bakom sig.I Ekots lördagsintervju frågar vi Sverigedemokraternas partiledare om några sådana exempel, till exempel partiets hållning i frågan om ett svenskt Natomedlemskap men också flyktingpolitiken.SD säger ja till svensk NatooptionSverigedemokraterna har förflyttat sig från ett tydligt nej till ett Natomedlemskap till att nu säga ja till en så kallad Natooption. Frågan är om partiet kommer sträcka sig till att förespråka ett ja till försvarsalliansen. Inte minst har detta aktualiserats sedan Moderaterna nyligen meddelade att partiet kommer skicka in en Natoansökan vid ett eventuellt regeringsskifte i höst. Står Sverigedemokraterna bakom en Natoansökan som bortser från hur Finland agerar?Sverigedemokraterna har tidigare förespråkat nettominus i asylinvandringen men har på grund av den pågående flyktingkrisen nu röstat för att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet inom EU. Det innebär att ukrainska flyktingar får välja vilket EU-land de vill fly till och därmed också få tillgång till bland annat sjukvård och sociala rättigheter.Hur resonerar Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna kring den nya flyktingsituationen och vad händer om kriget blir långvarigt?Om Jimmie ÅkessonNamn: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Ålder: 42 Bakgrund: Partiledare för Sverigedemokraterna sedan 2005, invald i riksdagen sedan 2010.Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Kommentar: Pontus Mattsson, inrikespolitisk reporter på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Parisa Höglund Tekniker: Tobias Carlsson

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. Regeringen står fast vid att Sverige inte ska ansöka om att gå med i Nato i nuläget. Det sa statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff och hänvisade till att en "Natoansökan nu skulle ytterligare destabilisera den här delen av Europa". Uttalandet kritiseras av Ulf Kristersson (M), men vad skulle ett Natomedlemskap innebära för Sverige?Sen pratar vi om att tågen mellan St. Petersburg och Helsingfors - den sista kollektiva vägen in i EU - nu är fullsatta av ryssar som vill lämna landet. Bojkotter och sanktioner gör tillvaron i landet allt värre, och nu visar en granskning av BBC att anhöriga till soldater tystas och hotas.