Podcasts about Magnus Ranstorp

Antalet skjutningar minskar, polis och åklagare har fått skarpare verktyg och USA har infört stenhårda ekonomiska sanktioner mot vårt våldsammaste kriminella nätverk Foxtrot och dess ledare Rawa Majid. Samtidigt kommer dock nya rapporter om hur de kriminella nätverken äter sig allt djupare in i samhällskroppen. Så hur är egentligen läget i gangstervåldets Sverige våren 2025? Är den omtalade vändningen i sikte, eller är den i själva verket mer avlägsen än någonsin? Med åklagare Lisa dos Santos, före detta brottsutredaren Luay Mohageb och terrorforskaren Magnus Ranstorp. Programledare: Magnus Thorén.

Antalet skjutningar minskar, polis och åklagare har fått skarpare verktyg och USA har infört stenhårda ekonomiska sanktioner mot vårt våldsammaste kriminella nätverk Foxtrot och dess ledare Rawa Majid. Samtidigt kommer dock nya rapporter om hur de kriminella nätverken äter sig allt djupare in i samhällskroppen. Så hur är egentligen läget i gangstervåldets Sverige våren 2025? Är den omtalade vändningen i sikte, eller är den i själva verket mer avlägsen än någonsin? Med åklagare Lisa dos Santos, före detta brottsutredaren Luay Mohageb och terrorforskaren Magnus Ranstorp. Programledare: Magnus Thorén.

Vi utsätts ständigt för informationspåverkan, genom lögner, överdrifter och hat. Det är en konst att känna igen den, och svårt att skydda sig. Behöver vi införa censur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysk desinformation riktas målmedvetet mot Väst och Sverige sedan flera år. Avsikten är att skapa splittring och polarisering för att störa de demokratiska processerna. Det berättar professor Charlotte Wagnsson vid försvarshögskolan som studerat rysk informationskrigföring.Metoden följer gamla sovjetiska mönster, en taktik som lärdes ut av KGB redan under mellankrigstiden. Det gäller att underblåsa motsättningar för att försvaga motståndaren genom desinformationskampanjer, säger Ingrid Carlberg, författare till en bok om rysk propagandateknik.Ett exempel på farliga påverkanskampanjer är utnyttjandet av koranbränningarna under 2023, som underblåstes av internationella internetplattformar så att de lede till allvarliga hot mot Sverige.Många svenskar anser att myndigheterna borde kunna censurera skadlig information på nätet för att skydda oss, visar forskning, men är det möjligt och rätt att begränsa yttrandefriheten? Åsikterna går isär.I programmet medverkar Charlotte Wagnsson och Magnus Ranstorp som är statsvetare vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius, forskningsledare på FOI, Ingrid Carlberg, författare och journalist samt Linus Wahlberg som forskar vid Försvarshögskolan. Reporter: Tomas Lindbladvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, fake news och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Statsvetaren Magnus Ranstorp berättar om hur den s k LVU-kampanjen hetsade mot den svenska socialtjänsten med hjälp av en digital plattform i mellanöstern och hur lokala protester mot islam, koranbränningarna under 2023, kunde mobilisera en internationell proteststorm som ledde till stora demonstrationer i Irak och Jemen och en höjd terrorhotnivå i Sverige.Vi har sett en omfattande desinformation kring covid-19 och de nya vaccinerna och hur man försökte dra igång en debatt om att valfusk 2022 i Sverige efter amerikansk modell. Idag finns forskning som försöker identifiera kampanjerna, deras ursprung och effekter och hur vi kan skydda oss.Nya studier vid Försvarshögskolan visar till exempel att en stor andel av valdebatten på sociala medier utförs av automater, inte av människor, automatiska konton vars uppdrag är att svartmåla motståndarna.Vad händer när vi inte längre kan lita på informationen vi får?I programmet medverkar statsvetarna Magnus Ranstorp och Linus Wahlberg vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius FOI och Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet.Reporter: Tomas Lindbladvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Rawa Majid och Foxtrot har hamnat mitt i en geopolitisk storkonflikt mellan USA och Israel å den ena sidan, och Iran å den andra och nu har USA infört sanktioner mot gängledaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I förra veckan kom ett ganska udda besked från amerikanska finansdepartementet – om ekonomiska sanktioner mot en av Sveriges mest eftersökta brottslingar, Rawa Majid och hans nätverk Foxtrot. Det här betyder att man fryser Majids eventuella tillgångar i USA, i det här avsnittet ska vi gå in närmare på vad det innebär. ”Till viss del har det en symbolisk effekt, argumenterar många. Men det har också en reell praktisk betydelse för Rawa Majid. Nätverket blir nu en prioriterad måltavla för brottsbekämpande myndigheter, och då ligger USA hela tiden och sonderar och det begränsar rörligheten”, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.I pressmeddelandet från finansdepartementet kallas Foxtrot för en “transnationell kriminell organisation”, som smugglar vapen och droger, och som bidrar till att våldet ökar i norra Europa. Men det mest anmärkningsvärda, är att man slår fast att Foxtrot, och ledaren Rawa Majid agerar som lakejer åt Iran.Det här uppgifterna kom redan förra året, då var det i dokument från den israeliska underrättelsetjänsten Mossad som flera medier rapporterade om. Nu kommer alltså samma uppgifter från amerikanskt håll. ”Det är exceptionellt, det har ingen annan riktigt slagit fast tidigare”, säger Magnus Ranstorp. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått fem dagar sedan den värsta masskjutningen i svensk historia och polisen har ännu inte gått ut med någon information om vilket motiv gärningsmannen haft. P3 Nyheter har pratat med terrorexperten Magnus Ranstorp om hur klassificeringen funkar och varför skolskjutningar sällan är terrorbrott.

16 januari. Vapenvilan mellan Hamas och Israel innebär att en del av gisslan släpps och att Israel delvis drar sig tillbaka från Gaza. Kommer den att hålla? Andreas Ericson diskuterar med Jonathan Conricus, tidigare presstalesman för Israels försvarsmakt, och Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap.

Magnus Ranstorp analyserar Islamiska statens position idag. Ukraina stoppar rysk gas. Önsketänkande bakom Northvolts haveri, enligt ny rapport. Och en av de skjutna pojkarna i Malmö har avlidit. Programledare: Magnus Thorén.

Magnus Ranstorp är terrorforskaren och författaren som är verksam vid Försvarshögskolan och nu aktuell med boken "Hamas terror inifrån". Han har personlig erfarenhet av Hamas efter att ha intervjuat många av organisationens ledare genom åren. Detta och lång erfarenhet av Mellanösterns konflikter innebär att Magnus har närmast unika förutsättningar i ett svenskt perspektiv att förklara och beskriva en organisation som Hamas. Adam Cwejman och Magnus Ranstorp talar om Hamas historia, ideologi och om de egentligen har någon framtid efter det nu pågående kriget i Gaza.--Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Producent: Adam BergstenAnsvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus Ranstorp om hur avtalet mellan Israel och Hizbollah påverkar kriget i Gaza. Marine Le Pen inför rätta – kan hindras från att bli president. Är ytterhögern i Europa utsatt för “lawfare”? Grönt ljus för Ursula von der Leyens nya EU-kommission efter utdragna politiska strider. SVT går till botten med det 40 år gamla styckmordsmålet mot två läkare: Kommer de till sist att frias från alla misstankar? Och nu kan du rösta fram “årets värsta skatteslöseri”. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

I detta avsnitt möter vi Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan. Han är debattör, opinionsbildare och en av Sveriges främsta experter inom terrorism och säkerhet.Under samtalet lyfter vi de mest brännande säkerhetsfrågorna – från hur Trumps presidentskap påverkar globala maktbalanser till de pågående konflikterna i Mellanöstern. Magnus belyser Israels strategi mot Hizbollah, Irans syn på USAs politiska utveckling, och de långsiktiga konsekvenserna av Abraham-avtalet.Vi tar del av gripande berättelser om Hamas angrepp, den ideologiska påverkan på samhället, och hur hat mellan grupper har växt fram. Dessutom utforskar vi underrättelsetjänsternas roll i kampen mot terror och vilka lärdomar vi kan dra av tidigare kriser och konflikter.Detta är ett tankeväckande samtal om några av de mest komplexa frågorna som formar vår värld idag.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Beställ Magnus Ranstorp's senaste bok Terror Inifrån. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan. Han är debattör, opinionsbildare och en av Sveriges främsta experter inom terrorism och säkerhet.Under samtalet lyfter vi de mest brännande säkerhetsfrågorna – från hur Trumps presidentskap påverkar globala maktbalanser till de pågående konflikterna i Mellanöstern. Magnus belyser Israels strategi mot Hizbollah, Irans syn på USAs politiska utveckling, och de långsiktiga konsekvenserna av Abraham-avtalet.Vi tar del av gripande berättelser om Hamas angrepp, den ideologiska påverkan på samhället, och hur hat mellan grupper har växt fram. Dessutom utforskar vi underrättelsetjänsternas roll i kampen mot terror och vilka lärdomar vi kan dra av tidigare kriser och konflikter.Detta är ett tankeväckande samtal om några av de mest komplexa frågorna som formar vår värld idag.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Beställ Magnus Ranstorp's senaste bok Terror Inifrån. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Möt en av Sveriges mest ledande experter inom terrorism, Magnus Ranstrop.I decennier har har han både forsatt och ägt förmågan att i media formulera sig runt alla de hot som västvärlden står inför. Han förekommer flitigt i media och har skrivit flera böcker om terrorism. Hör honom berätta hur det är att sitta mitt emot några av världens farligaste terrorister och hur han själv blivit hotad till livet från flera olika håll. Hur upprätthåller man ett vanligt liv under sådana villkor? Ranstorp har en sällsynt förmåga att formulera komplexa omständigheter på ett lättbegripligt sätt och ger i vårt avsnitt en helt unik och ibland skrämmande inblick i vilka risker och faror som Sverige står inför.Missa inte när Magnus Ranstorp gästar 24Frågor.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Möt Magnus Ranstorp.Han är en av Sveriges främsta experter på terrorism och våldsbejakande extremism.Ranstorp deltar ofta i debatten om islam, terrorhot och situationen i Mellanöstern. Han har upprepade gånger kritiserats för att sprida konspirationer,för att sprida extremistpropaganda och för att undertrycka fri debatt.Hans dubbla roller som både opinionsbildare och expert i statliga myndigheter har också ifrågasatts. Men vad är egentligen hans egen syn på kritiken, och hur ser han på att man ifrågasätter hans trovärdighet? Och framförallt: vem är egentligen Magnus Ranstorp? Missa inte avsnittet med Magnus Ranstorp som är aktuell med böckerna ”Hamas : terror inifrån” och ”Från terrorns frontlinjer” utgivna av @mondialforlagSamt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll. Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt gästas jag av Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta terrorforskare som är aktuell med boken Hamas: Terror inifrån. Han är även docent i statsvetenskap och strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan. Hur kunde Israel missa vad som var på gång innan attacken den 7 oktober 2023? Varför var gränsen mot Gaza så underbemannad? Hur gick Hamas från att vara en liten del av Muslimska brödraskapet till att bli en av världens mest inflytelserika och fruktade terrororganisationer? Magnus Ranstorp delar med sig av insikter från sina möten under tre decennier med Hamas ledare, inklusive grundaren Sheikh Ahmed Yassin och andra nyckelfigurer inom organisationen. Vi diskuterar även Hamas komplexa struktur där socialt arbete och våldsam jihad samverkar för att befästa deras makt.Slutligen frågar jag Magnus Ranstorp om möjliga lösningar: Kan Gaza återuppbyggas och avmilitariseras? Vilka internationella insatser krävs för att skapa en hållbar fred?Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Är AI dummare än din katt? Antagligen. Den svenska vänstern, i bred mening, bråkar med sig själv. Magdalena får bannor för budgetregler och Vänsterpartiet blir utdömt av såväl Palestinarörelsen som Judiska centralrådet och Centerpartiet. Hur ska de få ihop det här? Magnus Ranstorp förklarar Hamas för oss, intressant nu när ledaren bitit i gräset. Vad händer nu då? Det spekuleras om en möjlighet att trappa ned, men Netanyahu vet att krigsslutet antagligen också blir slutet för honom och väntar nog in Trump. Public Service verkar, precis som sossarna med deras lotteri, ha en dödslängtan. När frågan är hur bra de sköter sitt uppdrag drar de igång en serie där konspirationsteoretikern och tokskallen Stina Wollter pratar med nakna "kändisar". Gissa om det kommer att vara vänsterkändisar. Gör vi podden nakna? Gissa. Men programledare som sprider vidare antisemitiska myter är tydligen inget som Sveriges Television har problem med. De politiska kommissarierna har tagit över Moderna Muséet, som en gång var motsatsen till uppfostrande, ängsligt och uppläxande. Och de verkar inte ens fatta att de gör det. Oförmågan att möta historien, utan att recensera den, är total. Vilket påminner om boken The Coddling of the American Mind, av Jonathan Haidt och Greg Lukianoff, som Johan skriver förord till i den svenska upplagan på Stolpe förlag. Kommer snart. Och så följetongen Klarna: Hur mycket sa du att du skulle ha i bonus?!? Och kom och se Frank Capras Mr Smith goes to Washington på Bio Fågel Blå den 8 november, strax efter det amerikanska valet. Johan presenterar och diskuterar filmen på plats. Och, sist men inte minst: ge oss tips på riktigt bra musikfilmer, förutom Gimme Shelter och den nya dokumentären om Paul Simon. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus Ranstorp gäster återigen podden för att prata om sin nya bok "Hamas - terror inifrån" där han går in lite mer på djupet om Hamas som organisation och det fruktansvärda dådet den 7 oktober 2023. Hur kunde det hända?  Magnus Ranstorp och Elin Sobczak pratar om hans möten med ledarna i Hamas och Hizbollah, besöken i Gaza och om han tror det finns en lösning för palestinerna.  Köp boken här: https://www.akademibokhandeln.se/bok/hamas-terror-inifran/9789180025041?srsltid=AfmBOooH4RRzE4rC0vi3MpO4hbuJDfJ-4PbZSEYunnOnZJADx19boUCL  Hans biografi finns här: https://www.akademibokhandeln.se/bok/hamas-terror-inifran/9789180025041?srsltid=AfmBOooH4RRzE4rC0vi3MpO4hbuJDfJ-4PbZSEYunnOnZJADx19boUCL   Följ gärna podden på instagram: @jobba.jobba.jobba

14 oktober. Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, har länge följt terrorgruppen Hamas och intervjuat flera av dess ledare. I en nyutkommen bok beskriver han organisationens historia, metoder och ideologi. Andreas Ericson intervjuar honom om Hamas och konfliktens framtid.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribeAnna-Karin och Ivar analyserar det svenska medielandskapet och dess rapportering kring Israel och Gaza-kriget. De har låtit ChatGPT analysera samtliga tweets hos flera framträdande mellanösternexperter, som Rouzbeh Parsi, Bitte Hammargren, Anders Persson, Cecilia Uddén, Edgar Mannheimer, Samir Abu Eid, Aron Lund och Magnus Ranstorp, för att undersöka eventuell partiskhet och vinklad rapportering. Resultatet avslöjar en stark partiskhet hos flera av dem, men inte alla.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Israels ambassadör i Sverige Ziv Nevo Kulman och terrorforskaren Magnus Ranstorp intervjuas av Jörgen Huitfeldt och Magnus Thorén. Det är i dagarna ett år sedan Hamas överrumplade Israel den 7 oktober 2023. Attacken var inte bara mer omfattande än tidigare, utan också utstuderat brutal och skoningslös. Vad var det för dynamik som ledde fram till massakern, hur fungerar terrororganisationen som genomförde den och hur har händelsen påverkat Israel och landets ställning i världen?

Israels ambassadör i Sverige Ziv Nevo Kulman och terrorforskaren Magnus Ranstorp intervjuas av Jörgen Huitfeldt och Magnus Thorén. Det är i dagarna ett år sedan Hamas överrumplade Israel den 7 oktober 2023. Attacken var inte bara mer omfattande än tidigare, utan också utstuderat brutal och skoningslös. Vad var det för dynamik som ledde fram till massakern, hur fungerar terrororganisationen som genomförde den och hur har händelsen påverkat Israel och landets ställning i världen?

30 september. Hizbollahledaren Hassan Nasrallahs död är en stor framgång för Israel. Det säger Magnus Ranstorp, terrorforskare och docent i statsvetenskap, till Andreas Ericson i ett samtal om Hizbollah, Israel, Iran och andra aktörer i konflikten i Mellanöstern, och vad som nu händer i kriget.

Jonas hetsar publiken, Linnea ställer terrorforskaren Magnus Ranstorp mot väggen och Dawwa trycker på alla knappar.Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Vi bilar oss fram med möda genom ett Rom där kollektivtrafikstrejk råder. Italienare är inte mycket för blixtlåsprincipen i trafiken — det är mer här-kommer-jag-principen som gäller — men solen skiner och det är 28 grader varmt. Vår bas är Hotel Locarno, efter att ha njutit av vänners gästfrihet på Palazzo Tiglio i Toscana. Av de rapporterade skyfallen märker vi inte mycket, utom en körare på motorvägen i onsdags. Finansministern lägger budget och ska rensa bland myndigheter, men det är inte direkt några kända, större myndigheter som får stryka på foten. Och så blir det skattesänkningar till "de rika" och "män", om man ska tro pressen. Vi vädrar tidig valrörelse. Och sossarnas lotteriskandal bara rullar vidare. Hur retro är det inte att sjukvården fortfarande faxar journaler? Och hur kommer det att Svenska Kommittéen mot Antisemitism under Ulrika Knutson har svårt att få något sagt och gjort efter den 7 oktober och när vänstern är full av antisemiter, men har lätt att angripa islamofobin? Typisk finvänster. Dessutom har de styrelsemedlemmar som baktalar Magnus Ranstorp, som gjort mer än någon annan för att förklara den militanta islamismen för oss. Mycket känns som en agentroman nu: exploderande personsökare, historien bakom Nord Streams sprängning och den ryska sleeper-familjen som nyligen blev hemskickad till Ryssland, trots att barnen inte ens visste att de var ryssar. Påminner oss om tv-serien Americans, som är värd att se. MP går upp en aning, men blir allt tydligare ett parti av hyfsat utbildade kvinnor i storstad. Segregeringen i väljarkåren hårdnar. Vi frossar i italiensk mat och vill ha tips på var vi ska köpa parmesan: hjälp oss! och till sist Eric Linklater och Djuphavspirater. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

21 augusti. Journalister och forskare som undersöker islamism utsätts för kampanjer och hängs ut som islamofober. Det skriver Sofie Löwenmark från Doku på Expressens ledarsida. Hon och Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan diskuterar förutsättningarna att granska islamism med Andreas Ericson.

ISIS adherents prepared to attack Taylor Swift fans in Vienna. Attacking fans of pop/rock stars and other celebrities a growing threat from ISIS and other terror organizations? Radicalization is a growing issue and plans to commit mass acts of terror have been planned by those as young as 12-14 years of age. Guest: Professor Magnus Ranstorp. Expert on terrorism at the Swedish Defence University in Stockholm. Has interviewed leaders of Hamas, Hezbollah and additional terror organizations. Testified in terrorism cases involving ISIS returnees. Lectured at CIA, CSIS and other int'l intelligence organizations. Was in Israel at counter-terrorism summit during which terrorism and terrorist organizations were spoken about just weeks prior to Hamas October 7, 2023 mass terror attack on Israel. Hamas was not mentioned during this summit. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Today's podcast: ISIS adherents prepared to attack Taylor Swift fans in Vienna. Attacking fans of pop/rock stars and other celebrities a growing threat from ISIS and other terror organizations? Radicalization is a growing issue and plans to commit mass acts of terror have been planned by those as young as 12-14 years of age. Guest: Professor Magnus Ranstorp. Expert on terrorism at the Swedish Defence University in Stockholm. Ukraine military crosses the border into Kursk region of Russia and successfully attacks Russia's military units in the region. Impact of this action by Ukraine? Will it weaken Putin in the eyes of Russians? Guest: Professor Anders Aslund. Internationally renowned economist who was national economy advisor to both Ukraine and Russia (at different times). Author: Russia's Crony Capitalism. England has been embroiled in race riots for several weeks. Two women, a 34 year old mother of five and a former flight attendant, 43, have been sentenced to a combined almost 5 years in prison. The mother of five for running a burning garbage bin at police officers and the former flight attendant for shouting profane racist language at police and as well ramming a garbage bin at police officers during outbreaks in different parts of the U.K. England has disintigrated into violence since three little girls were murdered during a Taylor Swift tribute event and the young killer was identified online, and wrongly we're informed, as a Muslim migrant. What is going on in England and how serious iultimately is the threat to British society? The rioters are described as "far-right extremists." British PM Keir Starmer has warned British citizens they will be arrested for "participating in violence online" and London police commissioner Mark Rowley has said "the full force of the law" will be "thrown at people, "whether you're in this country committing crimes on the streets or committing crimes from further afield, online, we will come after you." Guest: Professor Eric Kauffman. Canadian professor of politics at the University of Buckingham in the U.K. Challenges current woke culture. Author of Whiteshift: Immigration, Populism and the Future of White Majorities. Was targeted for his conservative points of view. The United States is embroiled in a presidential election perhaps like no other before it. VP Kamala Harris succeeds president Joe Biden at the top of the Democrat ticket and selects Minnesota governor Tim Walz as her running-mate for the Democratic ticket opposing the Republican Party's former president Donald Trump and Senator JD Vance ticket. How does a Muslim American, physician and former president of the Arizona Medical Association, as well former Lt Commander of the United States Navy who contested the GOP House seat for Arizona see this race for the White House developing over the next 3 months? Guest: Dr. Zuhdi Jasser. Nuclear cardioligist in Phoenix, former canadidate for the GOP in Congress, author of Battle for the Soul of Islam. Has testified before parliament in Canada on Muslim issues. --------------------------------------------- Host/Content Producer – Roy Green Technical/Podcast Producer – Tom McKay If you enjoyed the podcast, tell a friend! For more of the Roy Green Show, subscribe to the podcast! https://globalnews.ca/roygreen/ Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

En tidig morgonpodd när Susanna står i startgroparna för att leda Kulturdagarna i Borrby. Det blir Johan Tralau, Anita Goldman, Björn Ranelid, Magnus Ranstorp och Owe Gustafson på litteraurdagen och Jan Troell, Thomas Nordanstad och Owe Gustafson — igen — på filmdagen. Expressen har en semestervikarie — tror vi — Wilhelm Nyström, som skrivit klarspråk om överutbildningen av svenskarna. Microsoftkollapsen visar, igen, hur sköra vi gör våra samhällen när vi litar på algoritmer och AI. Visst kan vi preppa, men det är ett samhällsproblem. Och ingen gör något åt det, vi blir bara mer och mer beroende av datorer. Vi tror inte heller på AI-översättningar, särskilt inte när det ör författare med ett starkt eget språk, som Martin Amis, eller Edward St Aubyn. Det blir inte ens enklare att rätta till svenskan efter att AI grovöversatt. Trump firar triumfer och Republikanerna är inte "övertaget" av Trump numera, det är helt enkelt ett populistiskt, arbetarklassinriktat och nationalistiskt parti, som Peggy Noonan påpekar. Vi har sett Civil War med Kirsten Dunst och Jesse Plemons och är skakade över hur trovärdig berättelsen är. Valet av J D Vance, författare till Hillbilly Elegy, som vicepresidentkandidat är intressant. Åsa Linderborg förstår Vance, men är han bara ute efter makt? Och apropå makt, vad krävs för att kultureliten ska erkänna att de har makt (och därmed ansvar) och hur många bryr sig? Vi recenserar debatten i frågan. Och vi förundras över att inget — absolut inget — händer i det offentliga Sverige, samtidigt som Systemet är sprängfullt redan två minuter över tio. Till sist kan till och med Human Rights Watch komma fram till att Hamas ledde terrorattacken mot Israel och att den medvetet riktades in på civila. Vi tvivlar på tvåstatslösning, men tycker att Bo Rothstein skrivit intressant i ämnet. Och så Lucian Freud, som erkände 14 barn, men bara två inom äktenskapet och 12 med olika älskarinnor. Kanske inte i alla delar ett föredöme, men en fantastisk konstnär. Och en typisk representant för den korta period under efterkrigstiden då bohemeri, kaos och anarkism ansågs helt OK, även om det t ex drabbade minderåriga, antagligen därför att samhället i övrigt var så stabilt. Nu är det inte så stabilt längre och förtjusningen över utmanande beteenden mindre. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De demonstrerade i solidaritet med Kvinna, liv, frihet-rörelsen i Iran. Nu står många av dem på samma sida som mullorna. Vilket inflytande kommer den pro-palestinska studentrörelsen mot Gazakriget ha på politiken och offentligheten framöver? Och vad händer när ideologi utplånar förståelsen för historiska kontexter? 23 minuter gästas av Magnus Ranstorp, statsvetare vid Försvarshögskolan. Programledare: Cecilia Garme och Johan Hakelius Podden ges ut av Nyhetsmagasinet Fokus.

Två av Sveriges kändaste gängledare arbetar för Irans underrättelsetjänst. Både Foxtrotledaren Rawa Majid (till vänster på bilden) och rivalen Ismail Abdo (till höger på bilden) ska ha rekryterats, enligt uppgifter från den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. De har bland annat attacker mot Israels ambassad på sitt samvete och nu är Sverige i uppror. Hur hamnade man här? Ledarskribenten Paulina Neuding från Svenska dagbladet, terrorismforskaren Magnus Ranstorp från försvarshögskolan i Sverige, Svenska yles nordenkorrespondent Lucas Dahlström diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Den här veckan ger vi oss ut i världen tillsammans med statsvetaren och terrorforskaren Magnus Ranstorp. Det blir fokus på världsläget just nu med krig, humanitära katastrofer och militär upptrappning som läskiga ingredienser. Vi kikar också inrikes och pratar om hoten mot Sverige men även vad som behövs göras just nu. På slutet tar Anna lyssnaren med in i munhålan igen, men vad gör hennes makes hårda häl i Lenas gap?

27 mars. En gren av Islamiska staten har tagit på sig helgens terrordåd i Moskva. Nu höjer också myndigheterna i andra länder hotnivån. Varför angriper IS Ryssland? Och hur oroliga bör vi vara för dåd också i Sverige? Hör terrorforskarna Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan och Hans Brun på King's College i London diskutera terrorhotet med Andreas Ericson.

Babs Drougge och andra på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två män har gripits i Tyskland, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd mot Sveriges riksdag. Männen tillhör en förgrening inom IS, som tyska Säpo beskriver som den farligaste av alla islamistiska rörelser, men som tur är verkar de även lite amatöraktiga, enligt Magnus Ranstorp.Sen pratar vi om att den gamla debatten i huskvinnan bubblat upp igen, sex år senare. Nu reder begreppets upphovsperson, DN:s Greta Schüldt, ut ett utbrett missförstånd som gäckat henne sen debatten briserade.

Brit Stakston resonerar om reaktionerna efter sin text om Henrik Jönsson och desinformationskampanjer. Tankarna dras till frihetskampen i Katalonien och Rasmus Canbäck konstaterar att medieombudsmannen förmodligen haft ett och annat att säga till om Henrik Jönssons produkt omfattats av det medieetiska systemet. Rasmus Canbäck jämför utnämningen av Magnus Ranstorp till Sidas styrelse med evolveringen av en Pokémon. Har opinionsbildarna börjat påverka politiken från formella positioner? Detta och mycket mer i veckans podcast. Länk till Rasmus whatsappgrupp: https://chat.whatsapp.com/F8n5Dq8mFxrKuSfA6u8H7a

Brit Stakston resonerar om reaktionerna efter sin text om Henrik Jönsson och desinformationskampanjer. Tankarna dras till frihetskampen i Katalonien och Rasmus Canbäck konstaterar att medieombudsmannen förmodligen haft ett och annat att säga till om Henrik Jönssons produkt omfattats av det medieetiska systemet. Rasmus Canbäck jämför utnämningen av Magnus Ranstorp till Sidas styrelse med evolveringen av en Pokémon. Har opinionsbildarna börjat påverka politiken från formella positioner? Detta och mycket mer i veckans podcast. Länk till Rasmus whatsappgrupp: https://chat.whatsapp.com/F8n5Dq8mFxrKuSfA6u8H7a

Enligt Israel har terrororganisationen Hamas planerat ett attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Men svenska myndigheter håller tyst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När det gått närmare två veckor in i januari 2024 publiceras en lång tråd på den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahus konto på X. I den går det att läsa att Israel har uppgifter om att terrorstämplade Hamas vill attackera mål utanför Israel. Bland annat den israeliska ambassaden i Stockholm, hävdar Israel. – På det stora hela så är det en ny sak om Hamas skulle börja angripa mål utanför Israel/Palestina. Det har man ju inte gjort historiskt. Det har varit en uttalad policy hos organisationen att man ska hålla sitt krig mot Israel och inte blanda sig in i attacker utomlands, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.I en intervju med norska NRK förnekar Hamas att de skulle haft planer på en attack mot Israels ambassad i Stockholm.Tidigare gripanden i Danmark och TysklandI december grips flera personer av den danska säkerhetspolisen. Sex personer häktas, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd. Israel säger att Hamas är inblandat, men Danmark släpper ingen sådan information. Även i Tyskland grips flera personer i december som, enligt de tyska åklagarna, har kopplingar till Hamas militära gren.Det är utifrån fallen i Danmark och Tyskland som det kommit information om attentatsplaner mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Hittills har svenska myndigheter varit tystlåtna kring de påstådda attentatsplanerna. Men Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, är säker på att Säkerhetspolisen och polisen är informerade om läget.– Jag vet själv att det har förelegat ett högt säkerhetsläge, högre än vanligt, mot ambassaden och det skedde i samband med de här arresteringarna, säger Magnus Ranstorp.Men den knapphändiga informationen får Mellanösternkännaren Aron Lund att vänta med att dra för stora slutsatser.– Än så länge har vi en situation där Israels premiärminister säger att de här danska och tyska gripandena har avslöjat information om att man vill attackera ambassaden i Stockholm. Tyskland, Danmark och Sverige har inte sagt någonting ännu. Personligen skulle nog vänta och vilja veta vad Säpo eller Sverige eller andra myndigheter har att säga om saken, säger han.Medverkande:Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProducent: Karin HållstenReporter: Sara SundbergLjud från: Sveriges Radio, TV2 News samt Deutsche Welle.

✍︎: https://curiousworldview.beehiiv.com/subscribe

27 november. Jimmie Åkessons utspel om att konfiskera och riva moskébyggnader har väckt stor uppmärksamhet. Är det en verkningsfull åtgärd mot islamism, eller missriktat och rentav skadligt politiskt poserande? Andreas Ericson diskuterar med Peter Wennblad, Olof Ehrenkrona, samt terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Få akademiker intervjuar kända ledare för Hamas och Hizbollah som en del av sina fältstudier. Men det är precis vad Magnus Ranstorp gjort under sin långa karriär som forskare inom terrorism och islamistiska organisationer. I boken Från terrorns frontlinjer berättar Ranstorp om hur han från första parkett har följt utvecklingen av terrorism i världen. Han samtalar med Adam Cwejman.

Kalle Berg pratar om skjutningen på Pressbyrån vid Kungsportsplatsen igår, där en man i 20-årsåldern med tidigare gängkopplingar skadades.Han pratar också om att terrorforskaren Magnus Ranstorp riktar skarp kritik mot att det smugglades in fyrverkerier innan IFK Göteborgs match i måndags.Fanny Wijk berättar om att strejken bland Hollywoodskådisar nu är över.Och så kommer Andreas Wetterberg, enhetschef för UngAngered och pratar om ett nytt specialteam som ska hjälpa tjejer att lämna kriminalitet och kriminella gäng.Dessutom: Världens sista räkcowboys, Fannys icke-recension av Historien om Sverige och Homer Simpson ska sluta ta stryptag på Bart.-- Programledare: Fanny Wijk och Kalle BergNyhetsuppläsare: Isabella PerssonProducent: Emelie HagbardAnsvarig utgivare: Christofer AhlqvistNyhetsshowen är en livesänd podd från Göteborgs-Posten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Today's third episode of our series on blasphemy will focus on the Quran burning incidents that have occurred in Scandinavia recently. Lucinda speaks with distinguished counterterrorism expert Dr. Magnus Ranstorp to try to understand the reactions as well as the political and social impact the incidents have had thus far. Magnus has been researching counterterrorism and CVE issues for almost thirty years. He was the first author to seriously map out the Lebanese Hizbollah movement and its connection to international terrorism and relationship with Iran and Syria. Currently, he is the Research Director at the Centre for Asymmetric Threat Studies at the Swedish Defense University and Special Adviser of the EU Radicalization Awareness Network (RAN). Magnus guided the process of establishing RAN in September 2011 and has been an instrumental operational part of it since then. 

Terrordådet i Bryssel krävde två svenska liv. Vad vet vi om dådet och förövaren? Ska vi svenskar börja oroa oss för att vara måltavlor för terrorister? Andreas Ericson diskuterar med Magnus Ranstorp, terrorexpert och docent vid Försvarshögskolan.

Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 16 oktober möter Sverige Belgien i kvalet till fotbolls-EM. Hundratals svenska supportrar i blågula tröjor är på plats i Bryssel. Strax innan avspark skjuts två svenskar ihjäl och en tredje svensk skadas allvarligt.En polisjakt inleds och den flyende gärningsmannen, Abdeslam Lassoued, lägger upp ett klipp på sociala medier där han tar på sig dådet och säger sig tillhöra terrorgruppen Islamiska staten, IS.– Först lovprisar han Gud och sen så riktar han sig till sina trosfränder, till muslimerna och talar om försvaret för islam och så nämner han uttryckligen svenskarna, alltså att svenskarna var måltavlan för det, säger islamkännaren Jan Hjärpe, som nu är pensionär men som tidigare varit professor i islamologi vid Lunds Universitet.Svenskar prioriterade målDe senaste åren har flera händelser i Sverige fått negativ uppmärksamhet och stor spridning i den muslimska världen, och det har i sin tur lett till det ökade terrorhotet.– Det har varit kombinationen av LVU-kampanjen, och även koranbränningarna. LVU-kampanjen handlade ju om socialtjänsten och det falska narrativ som spreds om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.Bland annat pekas Sverige ut som prioriterade mål av terrorgrupper som IS och al-Qaida.Statsministerns pressträffDagen efter terrordådet skjuts gärningsmannen till döds av belgisk polis på ett café i norra Bryssel. Stadens borgmästare medverkar i en intervju och medger att fotbollsevenemanget inte bedömdes vara en riskmatch, och att man inte hade koll på historiken med koranbränningarna i det här sammanhanget.I Sverige håller statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han konstaterar att det var händelser som denna som gjorde att terrorhotsnivån höjdes av svenska säkerhetspolisen i augusti i år.– Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, säger Ulf Kristersson.Medverkande:Magnus Ranstorp, terrorforskare, Försvarshögskolan.Jan Hjärpe, islamkännare, tidigare professor i islamologi på Lunds universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenResearch: Karl-Johan GlasLjud från Sveriges Radio, RTBF, Aftonbladet, BFMTV.

Gänget gästas av Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, samt särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Magnus är bokaktuell med Från terrorns frontlinjer som skildrar alltifrån hans hemliga uppdrag som medlare i Mellanöstern och ledande forskaruppdrag till att stå öga mot öga med världens mest eftersökta terrorister. [Avsnittet spelades in innan terroristorganisationen Hamas attack mot Israel] Från terrorns frontlinjer finns att köpa på Bokus och andra återförsäljare.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 33 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gänget gästas av Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, samt särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Magnus är bokaktuell med Från terrorns frontlinjer som skildrar alltifrån hans hemliga uppdrag som medlare i Mellanöstern och ledande forskaruppdrag till att stå öga mot öga med världens mest eftersökta terrorister. [Avsnittet spelades in innan terroristorganisationen Hamas attack mot Israel] Från terrorns frontlinjer finns att köpa på Bokus och andra återförsäljare.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 33 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter Busta Rhymes diss mot svensk publik så berättar David Druid och Linnea Wikblad att de saknar det Gamla Sverige. Vi ringer upp Samir Badrans pappa, Ahmed Badran, som befinner sig på Västbanken och Terrorforskaren Magnus Ranstorp om hur Hamas lyckades mobilisera sig. P3 Nyheters Babs Drougge om Svenska firanden efter Hamas attack och att jordskredspengar gick till Estoniadykningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad

I lördags, under judiska högtiden Simchat Torah, genomförde Hamas en överraskningsattack mot Israel. Terrorforskaren Magnus Ranstorp om hur Hamas lyckades mobilisera sig och vilka aktörer som eventuellt hjälpte Hamas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad

9 oktober. Hamas terrorattack väcker bestörtning och sorg i Israel. Men landet samlas samtidigt bakom sin försvarsmakt. Det säger Benjamin Katzeff Silberstein när han från Jerusalem diskuterar attacken med terrorforskaren Magnus Ranstorp och Andreas Ericson.

26 september. Magnus Ranstorp har sedan 1980-talet forskat om terrorism. I sin nya bok "Från terrorns frontlinjer" bjuder han på många spännande interiörer från arbetet mot terrorism, allt ifrån Beirut och Gaza till Washington och Sydamerika. Andreas Ericson intervjuar honom.

Magnus Ranstorp är internationell terrorexpert, forskningsledare vid Försvarshögskolan och rådgivare vid RAN. Magnus är specialiserad på salafistiska, jihadiska och högerextrema rörelser. Han var också inbjuden som ett av flera expertvittnen under 11-september-kommissionens förhör 2003 och är nu aktuell med boken Från terrorns frontlinjer.   I samtalet tar vi avstamp i händelserna den 11 september 2001 och det som kom att starta det hittills två decennier långa "War on Terror". Innan 9/11 blinkade "systemets varningssignaler" rött. Underrättelsetjänsterna försökte varna presidenten flera gånger men talade till döva öron. Magnus var på väg att filma en dokumentär med CNN som skulle heta "One Day Soon". Men den dagen kom tidigare än dom tänkt. Hur kunde 19 personer kapa flera flygplan, på olika flygplatser, i en koordinerad terroristattack mot World Trade Center och Pentagon? Vad var Usama bin Ladins riktiga originalplan? Vad har hänt efteråt och vad kunde gjorts annorlunda? 11 september-kommissionen pekade ut tre nyckelstater för terrorism: Afghanistan, Pakistan och Saudi Arabien. Men hur förebygger man att länder blir en grogrund för terrorism?     Magnus berättar också om terrorhotet mot Sverige, hur LVU-kampanjen har blivit en del av det och hur koranbränningarna har förvärrat läget. Vad är ett "psykologiskt försvar" och hur lång tid tar det att avradikalisera extremister? Han har också kartlagt den högerextrema rörelsen i Sverige och deras… podcasts.   Vi snackar också om Magnus resor nere i konfliktområden som Israel, Palestina och Libanon. Om terrorns offer, om Lockerbie, om tiden på CNN, om förebilder och om gin. Tre timmars fascinerande samtal om människorna bakom attentaten, dess konsekvenser för samhället, komplexiteten i konflikter och decennier av terrorforskning.   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

FN:s globala mål, nedskärningar i folkbildningen, EU och flyktingar, nu blommar det i Skåne - igen, P1-dokumentär om porrexplosionen på Onlyfans, Ungern och Natoprocessen, Melitopol viktig strategisk stad i Ukraina, ny bok av Magnus Ranstorp och robotar och artificiell intelligens ska rädda världens korallrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse. I debatten om minskade statsstöd till studieförbunden säger vi felaktigt att stadsstödet kommer minska stegvis till 700 miljoner kronor. Rätt är att statsstödet minskar stegvis till 1,3 miljarder kronor.Rättelsen är gjord 18 september 2023.

Ruotsi on joutunut islamistiterroristien silmätikuksi maassa tehtyjen useiden Koraanin polttamisten vuoksi. Ruotsi onkin nostanut terroriuhkatasoaan korkeimmilleen vuosikausiin. Ohjelmassa haastateltava terrorisimitutkija Magnus Ranstorp pitää Ruotsin turvallisuustilannetta vaikeimpana koko monikymmenvuotisella urallaan. Asiantuntijoiden mukaan Koraanin polttamisilla halutaan vaikuttaa myös Ruotsin Nato-prosessiin. Ohjelmassa pohditaan, miltä näyttävät Ruotsin turvallisuustilanne ja Nato-tie Koraanin polttamistempausten keskellä. Lisäksi kuullaan, miten Tanska yrittää ratkaista Koraanin polttamisongelman. Ohjelman ovat toimittaneet Pirjo Auvinen, Karoliina Kantola ja Paula Vilén. Äänitarkkailijana on Laura Koso. Kuva: Tuuli Laukkanen / Yle

22 augusti. Exakt vad innebär det förhöjda terrorhotet mot Sverige? Vilka hotar och varför? Magnus Ranstorp, docent på Försvarshögskolan, och Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, diskuterar med Andreas Ericson.

Om man ser Magnus Ranstorp på tv så vet man att Sverige är hotat på något sätt. Han är landets egen stormkråka, med sin expertis vad gäller terrorism och olika sorters extremism. I dagens podd pratar vi om detta, samt om islamism, koranbränningar och mycket annat.En sista sak…Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där även Under all kritik ingår, kan fortsätta vara självständiga röster.Låt sommaren ge dig en rak höger!Inför varje podd…Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.How to get started* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you'll see a row for my chat inside.* That's it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack's FAQ.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Avsnittet inleds med en recension av boken ”Ryska krigsskepp, dra åt helvete!”. Därefter har Myran en genomgång av bakgrunden till den nuvarande konflikten i Sudan, med strider mellan ”Rapid Support Forces” och Sudans armé. Hur ser kopplingarna till ryska Wagner ut? Vad är Hemedtis bakgrund? Varför exporterar man kakor med flygplan? Allt detta och mycket […]

”Mina drömmars stad?” är en podcast om Stockholms lokalpolitik med inslag av önsketänkande om en stad för alla.Två lokförare ger sina bästa tips för dig som vill arra en vild strejk. Anna har läst om det socialistiska drömboendet med nära till allt. Calle pratar om 15-minutersstäder och klimatförnekande konspirationsteorier. Och Lucas gör debut i podden.För […]

Ellen har tittat på Processen på Göteborgs Stadsteater, Niklas pratar om postmodern litteratur och Leo och Beda intervjuar regissören till filmen Butiken. Stötta Radio åt alla på Patreon!Handla i vår Webshop!Följ Radio åt alla på Twitter!

I dagens avsnitt diskuterar vi lokala nyheter i Göteborgspolitiken och omnejd. Jacob pratar om att Öckerö kommun vill inskränka det traditionella Grankriget på öarna, Martin diskuterar varför vi behöver ett nytt sätt att se på bostadspolitiken och bostadsägande samt Johanna fördjupar sig i en mystisk fråga: Är Borås en del av Göteborg? Och vad händer […]

David, Hanna och Björn fortsätter sin diskussion om sydöstra staden: vad är det som gör att den behöver byggas från första början, vem byggs den för och vilka människor är den tänkt att skapa? Följ oss på sociala medier:Twitter (@aaauppsala)Instagram (@aaa_uppsala)Facebook (Allt åt alla Uppsala)Stötta gärna Radio åt alla på Patreon!

6 juli. Hur kan vi hantera hotet från terrorism och extremism, och strypa finansieringen av de miljöer där sådant frodas? Detta och mycket annat avhandlas när Tove Lifvendahl samtalar med Magnus Ranstorp, strategisk rådgivare vid CTSS (Centret för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet) vid Försvarshögskolan.

Om personangrepp och hot, Jan Guillous nya dikeskörning, strösslingen av skattemiljarder till studieförbund, tystnadskulturen i Göteborgs Stad och hur gränserna mellan högerextrema och alt-right flyter ihop. Och så avslöjar Magnus vilket parti som försökt värva honom och om han siktar på en politisk karriär.Stötta på Patreon med valfri summa och få avsnitten en vecka tidigare:www.patreon.com/krakowski@KrakowskiStefanwww.stefankrakowski.com/Producerat av Silverdrake FörlagRedaktör: Marcus TigerdraakeKlipp: Patrik Sundénmarcus@silverdrakeforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On his first day with the State Department, Special Agent Fred Burton found a suicide bomber's ear in a file on his desk. The bomber had targeted the U.S. embassy in Beirut on behalf of a shadowy new group called Hezbollah. Soon, the group was carrying out even bigger attacks and kidnapping journalists and innocent civilians for ransom. Reporting on these events, a CIA report from the time referred to the area as "Wild, Wild West Beirut." Where did this group come from? Where did it get funding and support? And where would it strike next?Guests: Fred Burton, former police officer, special agent, and New York Times bestselling author.Magnus Ranstorp, strategic advisor at the Centre for Societal Security and the EU Radicalisation Awareness Network. Breaking Hezbollah's Golden Rule is hosted Dr. Matthew Levitt from the Washington Institute for Near East Policy. It is produced by Anouk Millet from Earshot Strategies, and written by Dr. Levitt and Lauren Fredericks, a Washington Institute research assistant. Explore my map and timeline of Hezbollah's Worldwide activities. For a full transcript of the episode, a list of sources, recommended reading, and information on our guests, visit our website. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En fransk tidning som gjort sig känd för att driva med överheten blir offer för ett blodigt terrordåd, efter att ha publicerat karikatyrer av profeten Muhammed. Mördarna flyr och tar gisslan. En gråmulen januariförmiddag 2015 ekar skott från automatvapen mellan husen på en tvärgata i centrala Paris. Knappt två minuter senare rusar två svartklädda bröder ut från port nummer 10. De skriker: Vi har hämnats profeten Mohammed. Vi har dödat Charlie Hebdo! Räddningspersonalen först på plats häpnar och förfäras över synen. Tio människor har kallblodigt mördats under ett redaktionsmöte på Charlie Hebdo, en av Frankrikes mest ikoniska satirtidningar. Samma tidning som flera år tidigare beviljats polisskydd, efter att de publicerat karikatyrer av profeten Muhammed. Dådet chockar en hel värld. "Je suis Charlie" jag är Charlie blir en paroll mot terrorn och för yttrandefriheten. Men åsikterna går isär om Charlie Hebdos teckningar, och överlevarna kämpar med frågorna som blev kvar. Hur kunde terrorattentatet ske? Två dagar efter att krutröken lagt sig över redaktionen sker ytterligare ett dåd. Ett blodigt gisslandrama på en judisk matbutik i sydöstra Paris. Medverkande: Zineb el-Rhazoui - tidigare kolumnist på Charlie Hebdo. Lassana Bathily - tidigare anställd på Hyper Cachèr, med svensk röst av Clément Chartier. Christian Catomeris - tidigare utrikesreporter på SVT. Alice Petrén - tidigare reporter och korrespondent på Sveriges radio. Magnus Ranstorp - terrorforskare. Patrick Hertgen - akutläkare i räddningstjänsten. Serietecknaren Corinne "Coco" Reys svenska röst läses av Élodie Pradet. En dokumentär av: Fanny Hedenmo. Producent: Lars Truedson / Tredje Statsmakten. Exekutiv producent: Jon Jordås. Publicerat: 2021.

6 september. Vad gör vi för att förhindra att de IS-anhängare som återvänder till Sverige fortsätter att bedriva verksamhet här? Jesper Sandström diskuterar förebyggande och bekämpande åtgärder med Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

7 april. Tove Lifvendahl samtalar med Magnus Ranstorp och Fredrik Kärrholm.

I det förra avsnittet av Trygghetspodden medverkade Mahmoud Khalfi, som är imam och direktör i Stockholms moské. Han gick då till hårt angrepp mot terrorforskaren Magnus Ranstorp och mot tidningen Expressen. I det här specialavsnittet medverkar Magnus Ranstorp för att ge sin syn på det som sades av Mahmoud Khalfi.

Mahmoud Khalfi är imam och direktör i Stockholms moské. Hör honom om vad som görs i moskén i arbetet mot extremism, vilket i sin tur kan leda till terrorism. Om hoten som varje vecka kommer kommer till moskén och skapar en otrygghet, men samtidigt en bestämdhet att inte låt rädslan ta över. Samt om vilket hot han möttes av samma morgon som avsnittet spelades in. Hör även varför han anser att det finns en elit i Sverige som utför, vad han kallar det, en etnisk rensning av muslimer inom politiken. Liksom varför han är mycket kritisk till terrorforskaren Magnus Ranstorp och till tidningen Expressen. Det här i det fjärde avsnittet i serien om terrordåden i Europa. De som utfördes i höstas i Frankrike och i Österrike.

Problemen med våldsbejakande islamism i Sverige har inte blivit mindre. Ska vi komma tillrätta med dem räcker det inte att koncentrera sig på de individer som är beredda att själva ta till våld. Vi behöver bryta upp den islamistiska separatismen: den radikala parallellkultur som växer fram i utanförskapsområden. Det handlar inte minst om att stänga tillförseln av pengar. Stat och kommun måste förändra sina bidragssystem, den ekonomiska brottsligheten bekämpas med kraft och strålkastarljuset riktas mot finansiering som kommer från utlandet. Det säger terrorforskaren Magnus Ranstorp, verksam vid Försvarshögskolan. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

3 november. Ännu ett terrordåd, denna gången i Wien, med flera personer döda. Vad kan vi göra för att bekämpa den islamistiska terrorismen? Magnus Ranstorp, terrorforskare, och Sofie Löwenmark, från stiftelsen Doku, pratar med ledarsidans Ivar Arpi.

David, Kath och Kodjo får besök av Magnus Ranstorp, statsvetare och expert i frågor som rör terrorism för att prata om dådet i Frankrike. Babs gör en dödsruna för att ställa om klockan och det bjuds på pinsamma historier från när man försökte imponera på en dejt.

David, Kath och Kodjo får besök av Magnus Ranstorp, statsvetare och expert i frågor som rör terrorism för att prata om dådet i Frankrike. Varför drabbas just Frankrike? Vad tänker han om tillvägagångssättet och vad är målet med den här typen av dåd? Hur jobbar säkerhetspolisen, vad är det som lockar och går det att stoppa?

Expo hänvisar till Försvarshögskolans rapport av Filip Ahlin och Magnus Ranstorp för att sätta press på kommunen att avboka Palaestra. Kommunen har än så länge stått på sig. Jonas Nilsson redogör för situation i den här veckans Nilssons perspektiv. ✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 123 0265 298▶️BankGiro: 743-9433▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55 ▶️ IBAN: SE3550000000054031055455▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/palaestra

Magnus Ranstorp och Filip Ahlin från Försvarshögskolan och Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier släppte en rapport som menade på att Palaestra media är en del av den våldsbejakande högerextremismen. Anton Stigermark från Palaestra media bemöter studien. ✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 123 0265 298▶️BankGiro: 743-9433▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55 ▶️ IBAN: SE3550000000054031055455▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/palaestra

Efter att Filip Ahlin och Magnus Ranstorp släppt deras studie om den våldsbejakande högerextremismen har YouTube börjat ge oss varningar för sk ”hatretorik”. Fyra tillsägningar och kanalen tas bort.På grund av varningarna från YouTube så kan vi inte ladda upp nytt material på en vecka.Ni kan se Jonas svar på studien här:https://youtu.be/t4P0k3-mMmAOch Arnstbergs svar:https://youtu.be/j3E4XNIDdtUDe borttagna avsnitten var dessa:https://www.spreaker.com/user/palaestramedia/sveriges-framtid-med-christer-mattson-ocochhttps://www.spreaker.com/user/palaestramedia/den-strukturella-rasismen-anton-och-jonaSkriv upp Er på vårt Nyhetsbrev på:Palaestramedia.comAllt vårt material finns på:https://palaestra.nontube.nu/https://lbry.tv/@Palaestra:4https://www.spreaker.com/show/anton-och-jonasAllt vårt material får återpubliceras av den som vill återpublicera det.Stöd oss på:Swish: 123 0265 298BG: 743-9433 Visa mindre

I dagens avsnitt bland annat: Formell fred mellan Israel och Förenade Arabemiraten, Römosseskolans rektor och före detta riksdagsledamoten Abdirizak Waberi (M) driver islamistiskt parti i Somalia, tyst i medströmsmedia när svart 25-åring skjuter ihjäl vit femårig pojke i North Carolina, depression, psykiatrin och den moderna kemiska religionen samt målarböckers fördärvande inverkan på barn och vuxna https://radio.bubb.la/mandag-17-augusti-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Israel och Förenade Arabemiraten tillkännager normalisering av relationerna vilket Benjamin Netanyahu säger innebär total och formell fred länderna emellan, palestinske presidenten Mahmoud Abbas utfärdar starkt fördömande av sitt arabiska grannlands svek Römosseskolans rektor och f.d. riksdagsledamoten Abdirizak Waberi (M) driver National Unity Party i Somalia vilket sympatiserar med Muslimska brödraskapet som anser staten ska vara baserad på sharia, Magnus Ranstorp säger deras arbete går ut på att islamisera samhället Femårig cyklande vit pojke skjuts ihjäl utanför sitt hem i North Carolina av svart 25-årig granne framför sina några år äldre systrar, motiv oklart men pojken uppges tidigare ha cyklat in på den tidigare straffade grannens tomt, mannen gripen Derek Bered: Synen att depression beror på kemisk obalans farlig då den ger bilden av att tillståndet ligger utanför den drabbades kontroll och ger mer tilltro till medicinering än psykoterapi vilket behandlar underliggande orsaker Emanuele Lugli: Målarböcker för både vuxna och barn har en mörk sida då de är utformade för att träna målaren att hålla sig inom av andra uppsatta gränser och ramverk vilket leder till ett tamt liv med begränsad förmåga till framtidsbyggande

Terrorforskaren Magnus Ranstorp, som under tre decennier har arbetat med terrorism och sett dess alla sidor, berättar bland annat om det läskigaste han har varit med om. Om vem eller vilka som utgör det största hotet mot Sverige. Varför Sverige är så mycket senfärdigare än våra nordiska grannländer i kampen mot terrorismen. Liksom hur terrorn kommer att slå nästa gång.

Stora summor skattemedel går till islamistiska organisationer, skriver forskarna Aje Carlbom, Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 24 med Håkan Isaksson i Bevakning och säkerhetspodden. Gäster: Dan Hedgårds, Svensk Fastighetsbevakning. Niklas Stjernfeldt, Securitas. Magnus Ranstorp, terroristexpert. Sofia Hellqvist, Säkerhetspolisen. Li Jansson, Säkerhetsföretagen. Sonny Björk. Programledare: Håkan Isaksson. Projektledare: Leo Rubio.

Mens land over hele verden lukker ned og ser med fortvilelse på corona-pandemien, mener terrorforsker Magnus Ranstorp at ekstremister ser på viruset som et vindu til å rekruttere. Hjemmeisolering og sosial distansering kan virke som en gavepakke til destruktive grupper, organisasjoner og mennesker som hater forteller psykolog Cathrine Moestue i dagens episode. Av Tor-Erling Thømt Ruud, Kristine Hellesland, Nora Thorp Bjørnstad og Emilie Hald Torp. Teknisk produsent Magne Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

7 april. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras terrorism.Med Ivar Arpi. Som gäst deltar Magnus Ranstorp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I december 2010 spränger sig en man mitt i julhandeln i centrala Stockholm. Det blir det första självmordsattentatet på svensk mark. Efteråt följer en terrorutredning som ska pågå i nästan fyra år. Det är bara några veckor kvar till jul och fullt med folk på stan när 28-åriga Taimour Abdulwahab från Tranås vandrar fram och tillbaka på Drottninggatan i Stockholm. På sig har han flera kilo sprängmedel. Först exploderar hans bil som står parkerad på Olof Palmes gata. Bara minuter senare smäller det igen på Bryggargatan, ett fåtal meter från julklappsshopparna på Drottninggatan. Snart står det klart att en självmordsbombare slagit till i Sverige för första gången någonsin. Attentatet blir en stor nyhet i Sverige och internationellt. Efteråt följer en terrorutredning som ska pågå i nästan fyra år. Den stora frågan: var Taimour Abdulwahab en ensam gärningsman eller en organiserad terrorist? Medverkande: Hanna Svanström - vittne.  Agnetha Hilding Qvarnström - vice chefsåklagare i fallet.  Magnus Ranstorp - terrorexpert och forskningsledare vid Försvarshögskolan. Peter Wixtröm - fotograf Aftonbladet. Viktor - första polis på plats. Ann Lund - vittne på Bryggargatan. Per-Anders Palmér - Taimour Abdulwahabs lärare. Eddie Davidsson - Taimour Abdulwahabs kollega och vän. Gurwinder Bhogal - journalist som studerat islamistiska grupper i Luton. Farasat Latif - sekreterare i moskén Luton Islamic Centre. Ett program av: Sara Olsson. Producent: Roger Dackegård / Produktionsbolaget Filt. Exekutiv producent: Jon Jordås. Ansvarig utgivare: Caroline Lagergren. Dokumentären gjordes 2019.

Vilka blir nominerade till årets Jerringpris? Lisa Aschan släpper ny film och så får vi veta mer om årets julklapp.

28 oktober. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras Islamiska Staten och dess ledare Abu Bakr al-Baghdadis död.Med Lydia Wålsten. Som gäster deltar Filip Ahlin och Magnus Ranstorp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt talar Smedjans redaktörer Blanche och Lars Anders med terrorforskaren Magnus Ranstorp. Vi diskuterar hur terrorismen ser ut i dag – de lösa nätverken, de slumpmässigt utvalda måltavlorna och beroendet av media. Och hur bör terrorbekämpningen se ut? Ska man behandla terrorister som fiendesoldater eller som gängkriminella? Hur balanserar man egentligen medborgerliga rättigheter mot terrorbekämpning?

Niklas träffar terrorforskaren Magnus Ranstorp och pratar bland annat om hur IS hotar Europa.

https://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-60_ranstorp_NYNY.mp3 Podden finns att lyssna på iTunes, Acast och Spotify! En häktad för stämpling till terrorbrott i Östersund med kopplingar till den uzbekiska våldsbejakande islamismen i Sverige är ingången till ett samtal med docent Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan. Ekonomin bakom extremisterna, hur radikalisering sker på nätet, den växande vitmaktmiljön och en uppmaning att dricka kaffe med en främling … Fortsätt läsa #60 Magnus Ranstorp om pengarna bakom terrorismen Inlägget #60 Magnus Ranstorp om pengarna bakom terrorismen dök först upp på Podd72.

Dagens Människor och tro handlar om rättssäkerheten kring de fängslade imamerna. Under våren togs flera muslimska företrädare i förvar av SÄPO och Migrationsverket. Skälet till att Gävle imamen Abo Raad, som bott i Svergie i 23 år, och fem andra togs i förvar är att de enligt SÄPO utgör ett hot mot rikets säkerhet. Men hur länge kan de svenska myndigheterna hålla imamen Abo Raad och de fem andra muslimerna i förvar? Är SÄPOs hantering av fallet rättssäkert och vad betyder det för muslimer i Sverige? I programmet medverkar Magnus Ranstorp expert på terrorism, Anne Ramberg advokatsamfundets generalsekreterare, Susanne Olsson professor i religionshistoria och Alparslan Tügel offentliga biträde som företräder Abo Raad. Vi får även höra representanter för Gävle moskén och Abdel Haqq Kielan som är imam i moskéen i Eskilstuna. 2016 intervjuade Människor och tro Abo Raad, hör hela intervjun och programmet här: https://sverigesradio.se/avsnitt/712020 Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer. Producent: Antonio de la Cruz

Nu kan du lyssna på det femtioåttonde avsnittet av “I Krig och Fred”. I detta avsnitt hör du när jag pratar med forskaren Magnus Ranstorp om våldsbejakande extremism och terrorism. Under samtalet pratar vi bland annat om hur situationen såg ut gällande den våldsbejakande extremismen och terrorismen under tidsperioden före terrorattentaten den 11 september 2001. … Continue reading "Avsnitt 58: Ett samtal med Magnus Ranstorp om våldsbejakande extremism, terrorism och terrorattentaten den 11 september 2001"

Statsvetare, terrorexpert, 54 år. Född i Hästveda, bosatt i Stockholm, Skyrup och Köpenhamn. Debuterar som Sommarvärd. Det är som att milstolparna i mitt privata liv vävs samman med milstolparna i terrorismens utveckling, konstaterar Magnus Ranstorp i sitt Sommar i P1. Statsvetaren och terrorexperten tar oss från uppväxten på skånska landsbygden till Belfast, Gaza och CIA-högkvarteret i Langley. Han berättar om sin väg till en idag mycket framskjuten position i den internationella forskningen och nyhetsbevakningen men hur han samtidigt själv hamnat på USA:s svarta lista och hudflängts i svensk debatt. Ranstorp skildrar hur han som ung och lätt naiv lockades till farorna, men med tiden fått mer fokus på terrorismens offer, de större mekanismerna och oror för den egna familjen: Terrorismen blir alltmer globaliserad, urskillningslös och dödlig. Den är en spegelbild av vår globaliserade och teknikutvecklade värld. Idag är det lättare för terrorister att kopplas samman virtuellt, gömma sig för säkerhetstjänster och sprida sin hatiska ideologi, säger Magnus Ranstorp i sitt program som också ger en lätt dyster bild av framtiden: Jag tror inte längre att terrorismen går att eliminera. Det går bara att leva med den. Det viktigaste är ändå att vi som samhälle står samman och inte låter hatet splittra oss. Om Magnus Ranstorp Magnus Ranstorp är internationell terrorexpert och forskningsledare vid Försvarshögskolan. Doktorerade vid St. Andrews universitet i Skottland med avhandling om shiamuslimska Hizbollah och har under en period agerat hemlig budbärare mellan Israel och Hizbollah. Ledde Köpenhamn Stads handlingsplan mot våldsbejakande extremism och ansvarar för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism inom EU-kommissionen. Skrivit ett flertal böcker. Arbetat som CNN:s Mellanösternexpert och på Dagens Nyheters ledarsida. Ledamot av Krigsvetenskapsakademien. Producent: Amanda Glans

Sverige har agerat väldigt långsamt i arbetet mot terrorn. Ett osunt debattklimat har bidragit till politisk ängslighet och tafatthet. Till sist finns dock bättre regelverk på plats. Nu gäller det att kraftsamla och att sätta in tuffare insatser mot den ekonomiska brottslighet som samspelar med de radikaliserade miljöerna. Det menar fil dr Magnus Ranstorp, som leder terrorism forskningen vid Försvarshögskolan. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

IS i Syrien och Irak har begått folkmord, det har FN slagit fast. Finns det domstolar som kan döma dem? Eller ska de misstänkta dömas i sina olika hemländer av vanliga domstolar? Den internationella enigheten som ledde till krigsförbrytarrättegångarna i Nürnberg och senare efter Jugoslavienkriget och folkmordet i Rwanda, den finns inte längre. Frågan är om det är bäst att inrätta en tillfällig domstol i Syrien eller Irak, eller att låta alla länder ta hand om sina egna IS-krigare. Samtidigt som diskussionen pågår fylls lägren i det kurdiska territoriet av före detta IS-medlemmar. Fråga diskuteras av terrorismforskaren Magnus Ranstorp från försvarshögskolan, folkrättsexperten Ove Bring och folkrättsjuristen Jessica Appelgren på FOI. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Han är terrorforskaren som hånat Ariel Sharon i person för sin vikt, som på håret undgått att bli uppsprängd av IRA och träffat fler terrorister än en brevbärare i Vivalla. Han är Sveriges främsta terrorexpert, men vem är Sveriges andra största terrorexpert och varför heter de alla Magnus?

Elin och Magnus pratar om hur det kommer sig att Magnus valde att jobba med terror och hur terror är idag i Sverige och i Mellanöstern.   Klippt av Marcus Blomgren @marcusbrummgren

Eftersom det inte finns någon internationellt vedertagen definition av terrorism, hur utformar man då ett effektivt, multinationellt gensvar på detta globalt spridda fenomen och problem? Statsvetenskapsdocenten och terrorexperten Magnus Ranstorp svarar. Avsnittet innehåller även en genomgång av radikalisering och våldsbejakande extremism.

Centerpartiet är sist ut i vår serie om hälsotillståndet i riksdagspartierna. Partisekreterare Michael Arthursson representerar patienten C, doktor är Timbros välfärdsansvarige Johan Ingerö. Den 63-åriga socialarbetaren Bettan Byvalds enträgna och unika arbete mot våldsbejakande extremism i Göteborgsförorten Angered uppmärksammades stort i Dagens Nyheter under helgen. Men vad händer när hon pensioneras? Louise Epstein föreslår en högskolekurs i Bettans anda, hur ställer sig utbildarna i socialt arbete till idén? Samtal med Professor Finnur Magnusson, prefekt på institutionen för Socialt arbete vid Malmö Universitet och Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarshögskolan. Dessutom: Vi har fått lyssnarreaktioner via fax!!!

I efteråret 2017 opdager en journalist på P1 Dokumentar et uhyggeligt opslag på internettet. Opslaget er en opfordring til at krydse grænsen til Danmark og herefter opsøge og dræbe en række personer. Herefter opremses navne og adresser på samtlige folketingspolitikere, statsminister Lars Løkke Rasmussen og en række andre prominente danskere. Ifølge terrorforsker Magnus Ranstorp er opslaget på internettet en opfordring til specifikke terrorhandlinger og meget alvorligt. Det her er historien om den uhyggelige terrorliste på nettet, hvordan politikerne reagerer på at finde sig selv på listen, og om man overhovedet kan fjerne den slags opfordringer til drab fra nettet. Redaktion: Marie Louise Sjølie, Jens Vithner Hansen, Nicholas Durup Thomsen og Frederik Hugo Ledegaard Petersen. Vært: Gry Hoffmann. Redaktør: Jesper Hyhne.

Om den europeiska kampen mot terrorresor. Trots runt 300 svenska IS-resenärer ligger Sverige efter med det förebyggande arbetet. Hur gör man i andra europeiska länder? Dagens Konflikt följer upp programmet ”De svenska krigsresenärerna” från 17 oktober. Det stora antalet svenska krigsresenärer i dag är de som rest till Irak och Syrien och problemet är extra allvarligt eftersom de ansluter sig till grupper som öppet hotar vårt västerländska samhälle. Därför fokuserar dagens program främst på jihadism och IS-resenärer. Men vi har förstås också terrordådet i Trollhättan i färskt minne, liksom de senaste brandattentaten mot asylboenden, som skapat stor oro i Sverige. Varifrån kommer egentligen det största terrorhotet i dag? Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman, Salahuddin Barakat från Islamakademin och Magnus Ranstorp, professor på Försvarshögskolan. Programmet börjar i Frankrike, där inrikesministeriet kort efter terrorattentaten i Paris i januari drog igång en omfattande informationskampanj för att försöka förebygga att unga fransmän radikaliseras och beger sig till Syrien eller Irak för att ansluta sig till Islamiska Staten. Senast i raden initiativ i den här kampanjen är anhöriga som berättar sina historier. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Christian Gravel, som ansvarar för den franska regeringens informationskampanj och den franske parlamentarikern och tidigare ministern Jean-Pierre Sueur. Den tyska organisationen Hayat - som betyder liv på turkiska och arabiska – brukar lyftas fram som ett lyckat exempel. Hayat jobbar med att försöka hjälpa radikaliserade personer att bryta med militanta grupper och hitta andra vägar i livet. Att involvera hela familjen och andra i den nära omgivningen är en viktig nyckel för att lyckas, enligt rådgivaren Julia Bercyk, som radions korrespondent Daniela Marquardt träffat. Nyligen lanserade Storbritanniens inrikesminister Teresa May en ny strategi mot extremism med stort fokus på våldsbejakande islamism. En av de organisationer som funnits med i förarbetena inför den nya strategin är en omstridd men också inflytelserik tankesmedja som heter Quilliam foundation, en tankesmedja som grundats av avhoppade jihadister. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av dess medarbetare Nikita Malik för att höra vad hon tycker att länder som Storbritannien och Sverige bör prioritera i kampen mot våldsbejakande islamism. Hur stort hot utgör radikaliserade islamister mot vårt samhälle? Om man ser till Norden har ju det blodigaste attentatet här utförts, inte av en jihadist, utan av en ensam högerextrem fanatiker - Anders Bering Breivik. 77 människor dog i terrorattentaten på Utöya och i Oslo 2011. Konflikts Jesper Lindau ringde upp Tore Björgo, professor på Polishögskolan i Norge, för att höra man resonerar om terrorhoten där. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

--- POD : Om terrorattackerna mot Danmark. Frilansjournalisten Anna Gjöres rapporterar på plats, terrorforskaren Magnus Ranstorp och Sveriges Radios tidigare Nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist om terrorismen i Danmark idag. Sedan den israeliska forskaren som jämför terrorister med teaterproducenter. Reportage om hur Frankrike påverkats av terrorattentaten där för fem veckor sedan. Krönika av Po Tidholm och sedan panelen om yttrandefrihet bland annat. I timme två om konsekvenserna av dåden i Köpenhamn med Willy Silbersten från Svenska kommitén mot antisemitism och Ola Larsmo från Svenska Pen. Därefter reportage om det så kallade cykelkriget i São Paulo. Satir med Public Service och sedan om flickor som klär sig som pojkar i Afghanistan. Liverapport från Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidts presskonferens och sist ett reportage om Bring back our girls-rörelsen i Nigeria.

Tusentals unga européer har anslutit sig till våldsbejakande islamister som IS. I Sverige är det många kommuner som fortfarande inte vet hur de ska förebygga radikalisering. Kaliber om vad Sverige kan lära från andra länder. Det är en varm septemberdag 2014. Vi är i den östra Londonförorten Walthamstow. På Lea Bridge road bland låga viktorianska hus, frisören Kashmir, grönsakshandlaren Class och en del andra småaffärer, ligger en av Storbritanniens alla avhopparverksamheter -Active Change. Vägg i vägg med en moské och lite dold bakom en busshållplats. Utanför byggnaden står ett tv-team och filmar. Internationell media har sprungit in och ut ur avhopparverksamhetens lokaler i ett kör den här septemberveckan. Och jag får vänta i över en timme för att få träffa organisationens grundare Hanif Qadir. - So you had lots of media here today? – Since two weeks its been everyday. Anledningen till att media från hela världen blickar åt London nu är att rapporteringen om europeiska IS-resenärer börjar ta fart hösten 2014. Och att Storbritannien har en lång tradition och stort utbud av olika avhopparverksamheter för våldsbejakande islamister. Hanif Qadir har personlig erfarenhet av att bli rekryterad till al-Qaida en gång i tiden. - When I arrived in Pakistan and when I saw some of the tactics used by al-Qaida I didn´t agree with that. Because yes the Americans were killing women and children – you know targeted or nontargeted but so was al-Qaida, sager Hanif Qadir. Han anslöt sig till terrororganisationen utifrån en känsla av ilska över att oskyldiga kvinnor och barn dog i USA:s krig mot terrorismen, berättar Hanif Qadir. Men han insåg snabbt att också al-Qaida dödade oskyldiga, säger han. Han åkte hem till London och startade Active Change. Och idag är Hanif Qadir en av Europas mest erfarna på att omvända våldsbejakande islamister. - I think Britain by far has the most effective counter radicalisation policy in the world, säger Hanif Qadir. Om Storbritannien är bäst på att motverka radikalisering eller inte finns det olika åsikter. Men Storbritannien har lång erfarenhet och många olika verksamheter - såväl statliga som oberoende projekt och Active Change är bara ett av alla. Vi ska återkomma till det. Sverige har till skillnad från många andra länder knappt någon avhopparverksamhet eller något förebyggande arbete som gäller våldsbejakande islamism. Om det handlade förra veckans Kaliber. Och enligt Säpo har minst 130 svenskar rest till Syrien och Irak för att strida med grupper som IS. Vi har träffat Maryam. Hon är i 50-årsåldern, och jobbar med språk. För nio månader sedan lämnade Maryams dotter Sverige. Dottern var då 19 är och bodde hemma. - Det var en vanlig dag en fredag. Jag var på jobbet när jag fick telefonen att de har rest igår. Jag trodde hon sov över hos en väninna, fast de hade resan rest, berättar Maryam. Det var pappan till en av dotterns vänner som ringde och berättade att deras döttrar hade åkt till Syrien. - Jag var hysterisk och skrek. Jag var i centrumet, jag fick kramp, jag fick…. Det var en polisbil där. Och jag skrek och skrek och hela centrumet tittade på mig, berättar Maryam, som egentligen heter något annat. Hon fick det där samtalet i somras hade hon i över ett år försökt få hjälp med dotterns radikalisering, berättar hon. Men också med dotterns depression som Maryam tror spelade en stor roll i hennes beslut att lämna Sverige för IS. Maryam säger att hon hade pratat med skolan, socialtjänsten, psykiatrin. Och efter att några andra tjejer som dottern umgicks med i en studiecirkel åkte till Syrien, kontaktade Maryam också polisen: – När första gruppen hade åkt gick jag till polisen och informerade och sa att jag är rädd. Jag är rädd att en grupp som min dotter har umgåtts med har åkt till Syrien. Jag är rädd, vad ska jag göra. Jag behöver er hjälp, jag vill att man ska hindra att hon ska åka, sa jag, berättar hon. - Vad sa polisen? - Vi har inte den befogenheten att stoppa henne. Vi har inte lagen på vår sida att stoppa henne. Maryam är inte ensam om att behöva hjälp. I förra veckans Kaliber fick kommunerna kritik för att föräldrar till IS-rekryter inte vet vart de ska vända sig när de söker hjälp. Och Kaliber frågade socialcheferna i Sveriges kommuner och storstädernas stadsdelsförvaltningar, om de anser att de har verktyg att förebygga våldsbejakande islamism bland ungdomar. Av de 132 som svarade ansåg 70 procent att de inte har verktyg att förebygga våldsbejakande islamism bland ungdomar. Sveriges kommuner och landsting, SKL, svarade då att kommunerna trots allt gör en hel del ”men vi behöver mer kunskap och den håller vi på att skaffa oss” sa SKL:s ansvariga för brottsförebyggande frågor, till Kaliber då. Den här veckan ska vi bege oss utanför Sverige för att se hur Storbritannien och Danmark arbetar med våldsbejakande islamism. Två länder som framhålls i internationella sammanhang för att ha kommit långt med arbetet. Men vi har också åkt till Norge. På polishögskolan i Oslo träffar jag professorn Tore Bjørgo en av de mer kända forskarna i Norge när det kommer till extremism och terrorism och de människor som dras till det: - De drar av ganska olika grunder, de är olika typer av människor som har olika drivkrafter olika drömmar och behov och därför finns ingen sådan ”one-size-fits-all” när det gäller att finna hur man kan förebygga det, säger Tore Bjørgo. Frågan om hur man ska förebygga resorna kompliceras alltså av att de här individerna är så olika och därför har olika motiv, menar han. - Några få, som är primärt ideologiskt och politiskt drivna, oftast väldigt resursstarka, de blir ofta ledarna och ideologerna. Och så har vi några som är spänningssökande och de kanske också kan få en överdos och uppleva att det inte var så spännande när de ser sin vän ligga där och vrida sig av smärta. Och så har du de som har en väldigt problematisk social bakgrund, traumatiserad, kanske upplevt krig, ofta varit inblandade i kriminalitet, de letar efter en frälse - och de kan vara ganska farliga människor, säger han. Och så ser det även ut i Sverige, säger Mona Sahlin, som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Ungdomarna kommer från olika delar av samhället och har olika drivkrafter. – Så när man tittar på ordet krigande eller resande så finns ju alltifrån djupt övertygade religiösa och politiska skäl till förvirrrande, ledsna, förtvivlade unga som letar efter en plats i tillvaron. Och det är därför det arbetet vi gör nu är så svårt men också viktigt. Att inte bara gå på den enkla lösningen, skärp en lag och ta ett pass, så har man blivit kvitt problemet. Man kanske har förhindrat problemet för några, men det är absolut ingen lösning, säger Mona Sahlin. Också rekryteringen ser väldigt olika ut. Den ser ut på ett sett i storstäderna och ett annat sätt på de mindre orterna säger Mona Sahlin: - Det är viktigt att förstå att det inte bara är de stora kommunerna som detta händer i och inte heller bara i de så kallade miljonprogramsförorterna - långt ifrån. Så rekryteringen sker ju antingen från person till person eller, vilket ju är betydligt svårare att komma åt, på nätet. Där det finns oändligt många rekryteringsfilmer- om vi kallar det så - där unga män poserar med en tuff Kalasjnikov och en coca-cola och ett leende på läpparna och berättar vilket häftigt arbete de har och det finns samtalsgrupper både fysiska, men också på nätet. Tillbaka i London och till avradikaliserings-verksamheten Active Change. I förra veckans Kaliber lyfte talesperson för göteborgsmoskén Mohammad El-Alti fram Storbritannien som ett land svenska myndigheter borde lära sig av. Shaf, som är en av ett tiotal projektledare och mentorer som jobbar på Active Change, visar runt i huset. Det är ganska blygsamma lokaler. Ett par små mörka kontor och en stor samlingslokal som ser ut som, och delvis också är, en fritidsgård. Långväggen här är täckt av graffitimålningar och längst den står det biljardbord och fotbollsspel. Active Change fungerar som en mötesplats för förortens ungdomar. Hit söker sig unga med olika behov; för att hänga vid något av alla spelen, låna en dator eller fråga mentorerna om råd. Här håller man också i workshops och debatter. Det öppnar upp till dialog och ger Active Changes mentorer möjlighet att fånga upp de unga som är på väg att radikaliseras. Och förutom aktiviteter i lokalarena, har man också ett team som ger sig ut i uppsökande verksamhet i stadsdelen, berättar Hanif Qadir. - So they will go out they will hang up leaflets. They will hang out with those young men and women who don't come to the center. Those young men and women who we feel are in areas or in pockets of the community that don't engage with us or other organisations. It is not always the individual that got a problem that we will engage with, it might be that it is a friend family member a sister that will give us some indication that someone they know who's got a problem. So we will then find a way of engaging with that person. Mentorerna ger sig ut på gatan för att komma i kontakt med unga män och kvinnor som inte dyker upp på några ungdomsorganisationer. Unga som kanske ligger i farozonen för att radikaliseras. Då diskuterar vi aktuella frågor som Syrien, Irak och IS - för att höra hur de tänker, berättar Hanif Qadir. I många fall där radikaliseringen har gått väldigt långt är det oftast oroliga föräldrarna som ringer Active Change. Då tar vi först snabbt reda på så mycket som möjligt om deras barn och sen ser vi till att få träffa henne eller honom. Det viktigt att ställa frågor – de svåra frågorna, berättar Hanif Qadir. - You´re mother is concerned you're father is concerned why do you want to go to Syria? When you have this concerns. So it's about relaying the facts to the individual. Critically analysing the situation within that person. Something may have happened to that person. Efter de samtalen, där man försöker skapa sig en bild av processerna bakom personens radikalisering, kan avradikaliseringsarbetet börja, berättar Hanif Qadir. På Active Change arbetar inga socialarbetare eller psykologer. Alla de tiotal unga män och kvinnor som jobbar här är före detta gängmedlemmar eller före detta extremister själva. Och det är de som genom mentorskap ska hjälpa de unga som befinner sig i farozonen nu. Men i arbetet med att avradikalisera islamistiska extremister använder sig organisationen också av muslimska teologer. Och allt det här gäller ju det förebyggande arbetet, men Active Change har också tagit hand om personer som redan tidigare varit inblandade i terrorgrupper. Som organisationen har fått arbeta med både innan och efter fängelsestraff. Och för de som har åkt till Syrien och IS nu, borde man erbjuda en slags öppning säger Hanif Qadir. För att kunna hoppa av och komma tillbaka till samhället. - I think the government needs to have a corridor, with the right checks and balances obviously. Det måste ske under kontrollerade former så klart men myndigheterna bör hålla dörren öppen för de som vill hoppa av. Hanif Qadir är samtidigt tydlig med om någon av de unga misstänks vara i färd med att begå brott och skada någon – då är det nolltolerans som gäller. -We maintain a very strict policy that if somebody is going to cause harm to another person we will tell that person straight away we are going to report you to the police. That may mean you can get arrested. You can hate me today, but you can thank me tomorrow, sager Hanif Qadir. Man ringer polisen helt enkelt och det här är förutsättningar som de ungdomar organisationen jobbar med vet om, säger Hanif Qadir. Om en framtida avhopparverksamhet här i Sveriges säger han - att det är bara att starta upp. Hanif Qadir har varit i Sverige flera gånger och tycker att vi här slänger vi bort pengar på konferenser istället för att börja jobba. - I´m amazed that you know surprised that Sweden still hasn't put a policy in place. For 4 or 5 years we've been engaged we've going to conferences. To a point where I say you no I'm not coming to you any conferences any more even if you pay me. I get frustrated that you want us to come and give you advice but talk is no good - do it! Jag har sagt att jag inte tänker åka till Sverige mer och gå på konferenser. Inte ens om ni betalar mig för ni vill bara prata - sätt igång arbetet istället, säger Hanif Qadir. Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism i Sverige, bemöter kritiken: – Det kanske han har rätt i det vet inte jag. Jag kanske har varit på en eller två sådana konferenser. Men grundkritiken håller jag med om vi ha varit naiva vi har valt att blunda allt för länge och inte sett att det här har varit ett växande problem också hos oss, men sen kan man inte heller bara kopiera rakt av. Storbritannien har en helt annan historia till att börja med, sin koloniala roll i många av de här länderna och det är helt annan diskussion om religion och kritik än vad vi har i Sverige. Storbritannien har inte någon avhopparverksamhet att tala om vad gäller nazister eller högerextrema för där har de valt att blunda…. Så jag noterar vad han säger, men allt har sina skäl, säger Mona Sahlin. Sverige har fått kritik för att arbetet med att förebygga resandet av våldsbejakande islamister, går långsamt också nationellt - något som alltså den nationella samordnaren Mona Sahlin själv håller med om. Men det finns också delar av det svenska arbetet som även kritiker tycker är bra. I förra veckans Kaliber kritiserade psykologen Yassin Ekdahl kommunernas brist på beredskap att hjälpa föräldrar till IS-rekryter. Han jobbar nu ideellt med föräldrar vars barn har åkt till Syrien. Och Yassin Ekdahl är också med i nätverket RAN - ett EU-nätverk där sakkunniga utbyter erfarenheter och kunskap. Yassin Ekdahl har genom nätverket fått se olika länders arbete från nära håll. Och trots att de flesta andra länder han har besökt, har kommit längre i arbetet, ser Yassin Ekdahl fördelar med Sveriges sätt att angripa problemet. - Om man tittar på hur andra länder jobbar, till exempel England och inte minst Holland och Belgien där har man valt en mer konfrontativ linje. Och där i de muslimska samfunden känner sig mest utpekade att man pratar bara om muslimer och islam som våldsbejakande. Utifrån det så tycker jag att vi i Sverige är mer nyanserade. Vi pratar inte om jihadister. Vi pratar om våldbejakande oavsett om den är religiös eller ideologiskt politisk färgad och utifrån det så tycker jag att det är en bra strategi, säger Yassin Ekdahl. Inte minst att den nationella samordnarens uppdrag är att arbeta mot både höger, vänster och islamistisk extremism bidrar till nyanseringen, fortsätter Yassin Ekdahl. Men arbetet i Sverige bromsas upp av att en del ideella organisationer som skulle kunna jobba med frågan inte har resurser, menar han. - Sen är det så att vi i Sverige är lite mer myndighetsmarinerade när vi jobbar. Den idéburna sektorn, den civila sektorn, skulle vara mer delaktig. För i slutändan är det de som träffar de här föräldrarna och ungdomarna i det verkliga livet. Det är ingen myndighet som har den kontaktytan, menar Yassin Ekdahl. - Men det är ingen som hindar de från det? - Nej, absolut det är ingen som hindar det. Men däremot allting handlar också om resurser. Det kan inte vila på eldsjälar ett sådant viktigt arbete. De människor som jobbar med det här nu, gör det efter att de slutat sitt 8-5 jobb. Sen ska de ta sig an det här och göra det vid sidan om. Och det är en sak att kanske vandra på kvällarna, det är en annan att jobba med uppgivna och deprimerade föräldrar. Man behöver utbildning, man behöver kunskap, man behöver också en organisation att vila sig mot och vända sig till och få stöd. Av de olika modeller som finns för att förebygga, bearbeta och bemöta IS-resenärerna, tycker Yassin Ekdahl att den danska så kallade Århus-modellen är den bästa förebilden för Sverige. I Århus som är Danmarks näst största stad driver polisen, skolan och socialtjänsten ett gemensamt arbete som de kallar för ”förebyggande av radikaliseringen och diskriminering”. För några månader sen besökte Sveriges Radios Danmarks korrespondent Anna Landelius Århus i Studio Ett i P1: Poliskommissarie Allan Aarslev visar ett litet kök där man träffas för samtal med unga. Ibland finns även en psykolog med säger han. Köket ligger på andra våningen i ett litet gårdshus bakom den stora röda tegelbyggnaden som är den Östjyllenska polisens högkvarter. De unga kommer in via en dörr på baksidan så de ska slippa gå in via huvudingången. Och även om han idag har på sig sin polisuniform så brukar de poliser som träffar de unga vara lite mer ledigt klädda. - Vi kontaktar dem på telefon först vi vill snacka med er för att vi är bekymrade, säger Allan Aarslev. När polisen får in tips om att någon är på väg till Syrien då ringer de först och försöker få till ett möte med personen. Kommunen har inte någon särskild enhet för att arbeta med de radikaliserade ungdomarna. Men man har utbildat personal och skaffat specialkunskaper. Här finns också ett föräldranätverk, psykologer och mentorer som har regelbunden kontakt med de unga som ingår i projektet. När projektet startade 2007 så var det för att stävja politisk höger- och vänsterextremism. Sedan 2012 jobbar man också med de unga som planerar att resa till Syrien, men också de som redan åkt och sen återvänt. - När det kommer hem igen. Det är viktigt att vi inkluderar de i samhället igen för att minska risken att de begår kriminalitet det är en slags soft hand aproach, men det är också en dialogbaserad tillgång som vad ska man säga på längre sikt garanterar att de här ungdomarna blir en tillgång till samhället och inte en säkerhets risk för oss, säger Allan Aarslev. Det är viktigare att de ungdomarna som återvänder från Syrien känner sig inkluderade i samhället - viktigare än att straffa, menar alltså Allan Aarslev. Detta har fått kritik, men metoden är framgångsrik. Sen 2012, då Århus började arbetet med unga som åker till IS och liknade terrorverksamhet, har kommunen gått från 34 terrorist-rekryter de första åren – till noll som reste 2014. Sammanlagt 17 personer har återvänt. Av dem går flera på gymnasiet, någon på universitet och några jobbar. Det finns inget exempel på missbruk av de möjligheter de har fått, berättar Thorleif Link på polisen i Århus, när jag ringer för att få de senaste siffrorna. Han berättar också att kommunen har ett bra samarbete med föräldrarna, som i flera fall är aktiva i det lokala föreningslivet och är en god resurs för kommunen i arbetet mot våldsbejakande extremism. Och när Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan, och en av författarna bakom regeringsrapporten "Förebyggande av våldsbejakande extremism i konfliktzoner", ska välja ut ett land som Sverige borde studera särskilt - så är det just Danmark. – I Danmark har man en mjukare modell, den är mjukare på så sätt att det både är polisen och socialtjänsten som arbetar tillsammans med civilsamhället. Man har väldigt bra kopplingar till och är lyhörda för civilsamhället. Så jag tror att den danska modellen är mer användbar i ett svensk kontext än exempelvis den brittiska, säger Magnus Ranstorp. Samtidigt säger han att Storbritannien har längre erfarenhet, mer kunskap och fler sakkunniga i frågan om våldsbejakande islamism. Något hans norska kollega Tore Bjørgo instämmer i: – Jag tror nog att på många sätt har Storbritannien kommit väldigt långt i det att de har haft det här problemet länge och de har utvecklat en helhetlig strategi för att driva helhetlig arbete -både med förebyggande och efterföljder som gör att de har vart mest systematisk på detta. Då är det samtidigt så att man kanske har haft variationer i de olika europeiska länder på hur mycket man har satsat på förbyggande eller straff på det sättet har väl britterna varit mer strafforienterad än till exempel vad man har varit i Danmark som har varit mer rehabiliteringsorienterade, säger Tore Bjørgo. Så mer rehabilitering än strafforienterat. Och det gör att Bjørgos svenska kollega Ranstorp pekar på Danmark som en bra förebild för Sverige. Men det finns mycket kunskap och kompetens att hämta från Storbritannien också. Vad gäller Norge säger Tore Bjørgo att myndigheterna sen många år sökt samarbete med de muslimska samfunden och det kommer till användning nu. - I alla fall har vi i Norge positiva tendenser för att man har fått ett gott samarbete mellan myndigheter, poliser och moskéer i Norge och det har man haft många år på att bygga upp. Så man har en god tillit, ett kapital där, säger Tore Bjørgo. Och han tycker liksom Yassin Ekdahl att myndigheterna borde satsa mer på ett samarbete med frivilligorganisationerna i arbetet med att stävja extremism. - Och när det handlar om militanta islamister så må man uppenbart alliera sig med muslimska organisationer för det är de som känner ungdomarna och deras ideologier och har det sociala nätverken till att få dem tillbaka men samtidigt behövs en allians både på statlig och kommunal nivå, säger Tore Bjørgo. När jag har ställt min sista fråga till Tore Bjørgo, som har bråttom hem den här fredagseftermiddagen i slutet på januari, är det nästan tomt i polishuset i Oslo. Det slår mig att alla som jobbar med de här frågorna har bråttom och är på språng. Och det är bråttom – för medan svenska myndigheter fortfarande funderar över hur man ska arbeta åker unga européer till Syrien varje vecka. Enligt forskningsinstitutet ICSR har nu 4 000 personer från Västeuropa anslutit terrorgrupper som IS. Också Hanif Qadir i London hade bråttom när jag var där redan för ett halvår sen. Han skulle springa iväg till nästa intervju. Men innan det sa han så här: - In Europe, specially in Sweden, programs like this need to be developed very quickly. You may not have the right people, but I'm more than happy to go to anywhere to train people to give the experience. We are more than happy to cross over and help. Ja, Hanif Qadir träffar trots allt gärna svenskarna fler gånger - fast han är trött på att Sverige bjuder in till konferenser, men inte går till handling som han sa tidigare. Och så sent som i januari i år åkte faktiskt den nationella samordnaren Mona Sahlin tillsammans med representanter från Sveriges kommuner till just London för kunskapsutbyte igen. Maryam som vi träffade i början av programmet och vars dotter åkte till Syrien, sitter vid köksbordet och visar bilder på andra mödrar vars barn rest till IS. Medan svenska myndigheter fortfarande jobbar med att samla kunskap, har några av de föräldrar vars barn åkt till Syrien organiserat sig själva här i Sverige. Och det finns också internationella nätverk. Maryam åkte, som representant för det svenska nätverket, till Wien innan årsskiftet, där mödrar till Syrien-resenärer från hela Europa och Nordamerika träffades för att dela erfarenheter. - Vi träffas mest för att prata om hur vi kan få hjälp, motverka terrorismen, men mest för hur kan vi få hjälp att få tillbaka våra barn. Men mammorna som har förlorat sina barn behövde ett avslut, eftersom de inte har fått veta var deras barn dog. Vi hade olika problematik, säger Maryam. Maryam har inte lyckats få någon direktkontakt med sin dotter. Men via några av dotterns vänner, som hon åkte till Syrien med, vet hon att dottern lever. - Varje gång man hör på nyheterna att man har bombat hit och dit….De bor tillsammans med civila, alltså tjejerna är oftast inte i själva kriget alltså, de flesta är inomhus. Hon tycker att det är jobbigt. - Speciellt på kvällarna när vi kommer tillbaka i hemmet och sitter ensamma och tänker, hur har de haft det och vilken typ av fruktan som väntar, avslutar Maryam. Reporter: Sara Moein Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se