Podcasts about attackerna

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

2001 invaderade USA, med hjälp av sina NATO-allierade, Afghanistan med syfte att störta Talibanregimen som styrt landet sedan 1996. Sammantaget var kriget i Afghanistan mycket kort, men ockupationen desto längre. Operation Enduring Freedom var en direkt konsekvens av attackerna mot New Yorks Twin Towers i september 2001. Men konflikten mellan de islamistiska terrororganisationerna i Afghanistan och USA hade pågått under hela 1990-talet. I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Afghanistan 2001, även kallad ”Operation Enduring Freedom”. Mindre än en månad efter Osama Bin Ladens attacker mot New York påbörjade USA sin invasion. Den 7:e oktober sattes bombningarna igång. Lika snabbt var invasionen över. Den 13:e november gick USA och deras allierade in i Kabul och fällde den sittande regeringen, och i december kunde man konstatera att Talibanerna hade besegrats. Precis som med den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 betydde dock inte Kabuls fall att motståndet försvann. Precis som tidigare drog sig Talibanerna tillbaka ner i södra Afghanistan och in i Pakistan, och kriget fortgick fram till 2021 i vågor fram och tillbaka genom gerillakrigföring i de afghanska bergsområdena och över opiumfälten i Helmand. Som stöd hade USA med sig NATO-alliansen, men samarbetet mellan å ena sidan de olika europeiska länderna och Kanada å andra sidan USA förblev ansträngd. Attackerna mot New York innebar att NATO:s artikel 5 aktiverades för första gången i alliansens historia, men graden av uppslutning på USA:s sida varierade stort och med olika stort stöd. De politiska konflikterna mellan medlemsstaterna och USA blev ännu värre efter att USA och Storbritannien beslutade att angripa Irak 2003 för att en gång för alla göra sig av med Saddam Hussein. Även de nordiska länderna engagerade sig, men med olika politiska motiv. Norge och Danmark slöt upp som ”goda allierade” i Afghanistan och Finland och Sverige engagerade sig i fredsbevarande operationer under ISAF-flagg. Danmark var särskilt engagerade och förlorade också mest soldater i förhållande till sin folkmängd. Sammantaget var Operation Freedom i Afghanistan kulmen på ett inbördeskrig som pågått sedan Saur-revolutionen 1978, och som delvis ännu inte kommit till någon lösning. Den amerikanska utrymningen av Afghanistan 2021 innebar en bitter reträtt, med konsekvensen att Talibanerna återkom till makten. På det hela taget blev Operation Enduring Freedom ett misslyckande, och de militära erfarenheterna och lärdomarna sparsmakade. Bild: En Apache-helikopter ger skydd från luften medan fallskärmsjägare från kompani A, 1:a bataljonen, 325:e luftburna infanteriregementet, flyttar in i position kort efter luftanfall in i Lwar Kowndalan, Afghanistan, 1 oktober för att påbörja ett femdagarsuppdrag. Foto av Spc. Mike Pryor, USA, Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på Kriget i Afghanistan 1979-89 – början på slutet på Sovjetmakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Israel har återupptagit striderna i Gaza med full kraft och vapenvilan är därmed över. De senaste dygnen har flyganfallen avlöst varandra, och hundratals har dödats - många av dem barn. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger bland annat att Israel kommer att agera mot Hamas med "utökad styrka" och att "det här bara är början". Så varför har Israel återupptagit striderna? Vad händer med gisslan nu? Och finns det ens ett slut på den här konflikten? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitiskkommentator på Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CNN, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I början av 2000-talet (2003-2004) började amerikanska myndigheter märka av ett ökat antal intrångsförsök i sina mest känsliga system. Attackerna pågick i år och tycktes vara både sofistikerade och riktade. Attacken kallades Titan Rain. Händelserna blev en väckarklocka för hela världen. Kan en cyberattack vara statsunderstödd? Kan man anse att en cyberattack är lika allvarlig som en väpnad attack?   Mattias Jadesköld och Erik Zalitis går igenom händelseförloppet både med stora penseldrag och kring tekniska detaljer. Metoden verkar vara i stort sett lik moderna attacker, men vad skiljer? Hur gjorde man då, och hur gör man idag? Och hur skyddar man sig?

Juniornyheterna om att det gått ett år sedan Hamas attackerade Israel den 7 oktober. Toaletter räddar liv i Indien. I Piteå snackas det om machokultur med hundratals elever, och sist om handbollslaget som städade en hel stadsdel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fanny Wijk ger oss en uppdatering i dag om de dödliga attackerna i Libanon som pågått det senaste dygnet. Hundratals personer har dött och sjukhusen larmar om överbeläggning.Linnea Rönnqvist snackar om nya bedrägerimetoder som synts till mitt på gatan i Göteborg - i form av ”kvarglömda” qr-koder.Reporter Johanna Hagström är med från fiskauktionen där årets första hummer har sålts. Och den var givetvis dyr!Sedan är nationalekonomen Daniel Waldenström med på telefon och berättar om hur vi alla borde bli snällare mot miljardärer – se upp till de rika i stället för att missunna dem, så gynnas alla, menar han.Dessutom: Boktvist i Lund, Fanny (inte Wijk) har afantasi aka att hon är ”blind i hjärnan”, 6-åring kidnappad 1951 hittad vid liv efter över 70 år och Kristerssons lyx på Harpsund, Coldplays Chris Martin klär ut sig och överraskar i Las Vegas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk ger oss en uppdatering i dag om de dödliga attackerna i Libanon som pågått det senaste dygnet. Hundratals personer har dött och sjukhusen larmar om överbeläggning.Linnea Rönnqvist snackar om nya bedrägerimetoder som synts till mitt på gatan i Göteborg - i form av ”kvarglömda” qr-koder.Dessutom: Fanny (inte Wijk) har afantasi aka att hon är ”blind i hjärnan” och 6-åring kidnappad 1951 hittad vid liv efter över 70 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Attackerna mellan Israel och Hizbollah har intensifierats. Hör SVT:s korrespondent Stina Blomgren direkt från Beirut, LibanonFörsta gallringen av inkomna förslag till den nya psalmboken är nu gjord. Hör reportage om svenska kyrkans vägval.Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, ger sin bild av det svenska försvaret i ny bok: ”Försvaret av Sverige”Presidentval i Sri Lanka i helgen. Korrespondent Naila Saleem på plats.Krönika av Katarina BarrlingPanelen om höstbudgeten, längre skolplikt, och svenska EU-kommissionärens nya portföljI andra timmen:Reportage från upplevelsecentret Noah's Ark i Kentucky dit många kristna amerikaner reser tillNy regering i Frankrike nu klar, nästan tre månader efter parlamentsvaletAstronaut Marcus Wandt aktuell med nya böcker. Hör honom reflektera över sin tid i rymden.Reportage från Finland där regeringen vill lagstifta om mobilförbud i skolanDen klassika revyn är i ropet igen. Samtal om den svenska revyns status och uthållighet.Kåseri av Lotta ErikssonProgramledare: Hélène BennoProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Tim Kellerman

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter Israels flyganfall mot Rafah i helgen har kritik bubblat på sociala medier, ett inlägg har delats över 30 miljoner gånger, påverkas Israel av såna här påtryckningar från omvärlden? Vi pratar med mellanösternkorren Cecilia Uddén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Fanny Wijk snackar om public services framtid efter att utredning presenterats.Linnea Rönnqvist i sin tur pratar om bankerna och hur de vill motverka bankbedrägerier. Hon nämner också Kalla Faktas uppföljning om SD:s trollfabriker.Sen gästar Helena Lindholm, forskare på GU, om situationen i Gaza efter attackerna i Rafah.Dessutom: Nya hajar på danska vägar, Benjamin Ingrossos fylla, Taylor Swifts svenska kopplingar, onani på jobbet och svinnmästaren McMaster. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Attackerna på civilsamhället - vi har hela listan. Stöd till etniska föreningar, fredsrörelsen, folkbildningen och fackligt bistånd dras in. Men vad är det som motiverar högerpartiernas åtstramningar? Och vilka konsekvenser får nedskärningarna för Silvias kanotlag? Vi pratar även om varför begreppet "barnfattigdom" är lite missvisande.

Attackerna mot mål i Mellanöstern har blivit fler - både från USA, och från Iranstödda milisgrupper i området. En rad länder är nu inblandade i konflikterna. Samtidigt säger flera av parterna att de inte vill ha någon eskalering. På en kvart får du veta hur nära vi är ett nytt storkrig i Mellanöstern och vad som skulle kunna lugna ner situationen. Med Jesper Sundén, Mellanösternanalytiker på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: CNN, BBC, MSNBC, NBC News, ABC News Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Veckans ordinarie avsnitt går igenom attackerna i Ängelholm. Fem flickor attackerades på olika sätt av en främmande kvinna. Vid den sista attacken var det ren tur som gjorde att flickan överlevde. Vad hände i samband med attackerna och vad blev domen?I snackisen pratar vi om Gypsy Rose som nu är på fri fot och snabbt blivit en influencer i sociala medier. Jingel: Henrik SkarstedtKlippning: Magnus Silfvenius Öhman Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA och Storbritannien har attackerat Huthirörelsen i Jemen. Attackerna mot Huthimilisen kom efter månader av oroligheter i Röda havet. Bakgrunden till attackerna är läget i Röda havet. Huthirörelsen har under hösten attackerat handelsfartyg - angrepp som de menar är en protest mot kriget i Gaza, eftersom de står på Hamas sida. Både Joe Biden och Rishi Sunak har uttalat sig om attackerna och säger också att de inte kommer tveka till att vidta ytterligare åtgärder. Huthimilisen har hotat med att svaret på attackerna kommer att bli kraftfullt. Varför händer allt det här nu? Vilka är egentligen Huthirörelsen och vad är värsta tänkbara scenario? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Den 1 maj avlossas ett pansarskott mot en bilfirma utanför Stenungsund. Händelsen väcker stor uppståndelse och ska leda polisen till ett omfattande narkotikabeslag i Nederländerna och en anhörig till den Kurdiska räven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En tidig vårmorgon skjuts det med automatvapen mot en bilfirma. En ovanlig händelse i den här lilla orten utanför Stenungsund. Bara en vecka senare är det dags igen – då avfyras ett pansarskott mot firman.”Polisen ringer mig och säger att vi har fått besök igen, det är ett stort hål i porten”, berättar Erik som jobbar på bilfirman.Attackerna väcker många frågor, både hos grannarna och hos de som jobbar på firman – vad är det som händer? Jakten på den eller de som skjutit mot bilfirman leder polisen först till Vänersborg och senare till storstaden Haag i Nederländerna – och ett omfattande narkotikabeslag och en anhörig till Rawa Majid.”Narkotikan som som vi hittade i lägenheten i Haag var uppmärkt med Foxtrotnätverkets logga”, säger spaningsledare Per Björkman, vid polisen i Fyrbodal.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Helena Jönsson, P4 GöteborgRedigering: Robin JonssonLjudtekniker: Fredrik NilssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I veckans avsnitt är det Lucas tur att berätta om mjältbrandsattackerna i USA år 2001 som ägde rum under flera veckor tid. Attackerna började några veckor efter 11 september attackerna i New York. Flera brev med mjältbrandssporer sändes till nyhetsredaktioner och ledamöter av USA:s senat. Till följd av detta avled fem personer i mjältbrandsinfektioner och 17 personer skadades.Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på stapalspodcast@gmail.com eller på Instagram via Stapalspodcast eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter Hamas attacker mot Israel undrar många hur en av världens skickligaste underrättelsetjänster helt kunnat missa vad som var på gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lördagen den 7 oktober 2023 vaknar delar av Israel till ljudet av flyglarm. Tusentals raketer slår ned, samtidigt attackeras landet av marktrupper. Anfallaren är Hamas, den islamistiska, palestinska rörelsen som stämplats som en terrororganisation av både EU och USA.– Hamas-grupperingarna har gått in i samhällen, i hemmen, och skjutit ihjäl folk. Det är den ena saken som helt sticker ut. Och den andra är ju kidnappningen. Man har fört med sig civila israeler och soldater in i Gaza på olika sätt, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.Frågorna hopas Hamas-attackerna är välplanerade och snart riktas massiv kritik mot den israeliska underrättelsetjänsten, som helt verkar ha missat vad som varit på gång till priset av hundratals människoliv.Brigadgeneralen och tidigare Försvarsmaktsmedarbetaren Anders Löfberg tror att Hamas kunnat hålla sina planer hemliga genom att jobba i celler, alltså små grupper, och genom att ha infiltrerat Israel.– Min bedömning att man har haft folk inne i Israel under en tid innan själva operationen genomfördes för att identifiera lämpliga mål, säger han.Fler inblandadeDet finns också teorier om att fler aktörer kan vara inblandade. Wall Street Journal har uppgifter om att Iran hjälpt till med planering. Mellanösternexperten Alexander Atarodi vid OECD i Paris understryker att mycket är oklart ännu, men konstaterar att många blickar riktas mot Iran, som förnekar inblandning.– Det är ingen tvekan om att Iran och Israel har varit ärkefiender sedan många år tillbaka, säger Alexander Atarodi.Israel väntar inte länge med att svara på attackerna utan flygbombar mål i Gaza. Efter mindre än ett dygn har hundratals civila mist livet och gator färgats röda av blod i både Israel och på Gazaremsan.Ljud från Sveriges Radio, Reuters, France 24, NBC News

Attackerna på demokratin dominerar nyhetsflödet från USA. Men bortom Donald Trump och stormningen av kongressen i januari 2021 finns en parallell berättelse – som förklarar varför den konservativa rörelsen trots allt blivit så framgångsrik. Det handlar om brottsstatistik, social misär och en liberal politik som misslyckats på väsentliga områden. Det handlar om krossade amerikanska drömmar. Malin Ekman i samtal med Kerstin Dillmar, präst på Sigtunastiftelsen. Medarrangörer: Volante och Sigtunastiftelsen

Situationen på Svarta havet blir allt mer spänd. Attackerna intensifieras och tonläget skärps. På en kvart får du veta varför Svarta havet nu blir en allt mer central del i Rysslands krig mot Ukraina, och vilken effekt de ukrainska havsdrönarna har på slagfältet. Med frilansjournalisten Per Elinder Liljas.

Ryssland attackeras på ryskt territorium. Ja, den senaste tiden har det kommit flera rapporter om hur attacker skett på rysk mark. Ukraina brukar inte ta på ansvaret utåt men nyligen hölls ett tal av president Zelenskyj, som säger att det är oundvikligt att kriget når Ryssland. Vad är budskapet bakom Zelenskys ord? Varför säger USA att man inte uppmuntrar till attacker på ryskt territorium? Och hur kommer Ryssland att svara på det som händer? Gäst: Peter Lidén, överstelöjtnant och militär lärare på Försvarshögskolan. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ett viktigt ämne som blir allt mer aktuellt i dagens digitala värld - Cyberangrepp. Vi har bjudit in Alexander Andersson, Principal Forensic Consultant på Truesec, för att ge oss en inblick i detta komplexa ämne och dela några exempel och råd. Cyberangrepp är en bred term som innefattar olika typer av attacker på digital infrastruktur. Ett av de vanligaste fallen är ransomware-attacker, där angriparen tar sig in i en organisation och låser filsystemet, vilket förhindrar åtkomst till viktiga filer. Angriparen hotar sedan att offentliggöra känslig information om inte en lösesumma betalas. Dessa attacker är vanligt förekommande och kan orsaka stor skada för drabbade organisationer. Om avsnittet: Målgrupp: entreprenörer, IT-specialister, cybersäkerhetsmedvetna, företagsledare, studenter Lär dig: cyberangrepp, hot, attacker, sårbarheter, säkerhet En annan typ av attacker riktas mot specifika industrier eller forskningsinstitutioner. Dessa angrepp kan vara mer sofistikerade och riktade, och syftar till att stjäla värdefull information eller sabotage. En tredje kategori av attacker involverar vanligtvis bedrägeriförsök genom att lura offret att göra en betalning eller avslöja känslig information. Det första steget i ett cyberangrepp kan vara att utnyttja sårbarheter i system eller få användare att klicka på skadliga länkar. Det är viktigt att notera att de flesta attacker inte är avancerade AI-drivna attacker som man ofta läser om i media. Istället beror de oftast på enkla sårbarheter eller misstag, som att glömma att uppdatera ett system eller lämna en server obevakad. Angriparna arbetar vanligtvis inte direkt mot ett specifikt företag eller organisation, utan skjuter "med hagelbössa" för att maximera sitt byte. När man sedan har fotfäste i ett nätverk kan angreppen bli mer sofistikerade och målinriktade. Ofta säljer de sedan den komprometterade informationen till intresserade parter. Vi tar upp några kända fall av cyberangrepp, som Coop och Softronic. I fallet med Coop var det inte själva företaget som hackades, utan en av deras leverantörer som använde en sårbar produkt. Detta resulterade i en stor och snabb spridning av attacken till många företag globalt. Softronic drabbades av en attack som utnyttjade sårbarheter i deras leveranskedja, vilket betonar vikten av att vara medveten om och säkerställa säkerheten hos sina IT-leverantörer. Det är viktigt att notera att många företag och organisationer inte offentliggör när de drabbas av cyberangrepp. Därför får vi oftast inte insyn i de flesta fallen. Det är också viktigt att hålla oss uppdaterade om de senaste säkerhetsåtgärderna och teknikerna för att motverka cyberhot. Genom att lära oss och vara medvetna om dessa risker kan vi stärka våra egna försvar och minska chansen att bli offer för cyberbrott. Alexander Andersson, Jonas Jaani (26:18) Videoversion av avsnitt: https://youtu.be/y97QywNWfcc Länkar / mer information: Alexander Andersson är Principal Forensic Consultant på Truesec och arbetar med att hjälpa företag som har drabbats av dataintrång. Han har arbetat med många av fallen som vi har kunnat läsa om i nyheterna under de senaste åren, men också hundratals fall som vi aldrig kommer få veta något om. Hemsida: truesec.com Linkedin: https://www.linkedin.com/in/alexander-a-952b935a/ Länkar:  Threat Intelligence Report 2023 https://www.truesec.com/hub/report/threat-intelligence-report-2023 Enterprise access model https://learn.microsoft.com/en-us/security/privileged-access-workstations/privileged-access-access-model Administrative tools and logon types https://learn.microsoft.com/en-us/windows-server/identity/securing-privileged-access/reference-tools-logon-types Extramaterial. Om vad du som IT-administratör bör tänka på och inte slarva med: Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Google Podcasts Spotify: https://open.spotify.

Nu riktas världens blickar mot Belgorod efter att kriget rört sig över den ukrainska gränsen till rysk mark. På en kvart får du veta vilka som misstänks ligga bakom attackerna och hur psykande attentaten är för Ryssland och Putin. Med Jesper Sundén, som bevakar utrikesfrågor på SvD.

Det har exploderat på flygbaser djupt inne i Ryssland. Enligt Kreml så är det ukrainska drönare som ligger bakom allt, men än så länge är det obekräftat. Skulle det dock visa sig vara sant så innebär det en ny utveckling av kriget – och definitivt en prestigeförlust för Ryssland. Om det stämmer att Ukraina ligger bakom det här, vad kan deras nästa drag väntas vara? Hur kommer Ryssland att svara? Är det här början på en ny eskalering av kriget? När kommer vi att få veta vem som eventuellt ligger bakom explosionerna? Hur påverkar det här säkerhetsläget i Europa? Gäst: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare vid Försvarshögskolan Programledare: Vilma Ljunggren

Utvalda reportage och nyhetspoddar från Ekot. FN:s säkerhetsråd höll ett extrainsatt möte efter önskemål från Ukrainas president Zelenskyj. Det efter att Ryssland utförde nya robotattacker som slog ut el och vattenförsörjning i Kiev och Lviv i västra Ukraina. Hör Ekots Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren. Programledare: Hélène Benno. Sändes i P1 Morgon 24 november 2022.

Nyheterna Radio 07:00

2001 invaderade USA, med hjälp av sina NATO-allierade, Afghanistan med syfte att störta Talibanregimen som styrt landet sedan 1996. Sammantaget var kriget i Afghanistan mycket kort, men ockupationen desto längre. Operation Enduring Freedom var en direkt konsekvens av attackerna mot New Yorks Twin Towers i september 2001. Men konflikten mellan de islamistiska terrororganisationerna i Afghanistan och USA hade pågått under hela 1990-talet. I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Afghanistan 2001, även kallad ”Operation Enduring Freedom”. Mindre än en månad efter Osama Bin Ladens attacker mot New York påbörjade USA sin invasion. Den 7:e oktober sattes bombningarna igång. Lika snabbt var invasionen över. Den 13:e november gick USA och deras allierade in i Kabul och fällde den sittande regeringen, och i december kunde man konstatera att Talibanerna hade besegrats. Precis som med den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 betydde dock inte Kabuls fall att motståndet försvann. Precis som tidigare drog sig Talibanerna tillbaka ner i södra Afghanistan och in i Pakistan, och kriget fortgick fram till 2021 i vågor fram och tillbaka genom gerillakrigföring i de afghanska bergsområdena och över opiumfälten i Helmand. Som stöd hade USA med sig NATO-alliansen, men samarbetet mellan å ena sidan de olika europeiska länderna och Kanada å andra sidan USA förblev ansträngd. Attackerna mot New York innebar att NATO:s artikel 5 aktiverades för första gången i alliansens historia, men graden av uppslutning på USA:s sida varierade stort och med olika stort stöd. De politiska konflikterna mellan medlemsstaterna och USA blev ännu värre efter att USA och Storbritannien beslutade att angripa Irak 2003 för att en gång för alla göra sig av med Saddam Hussein. Även de nordiska länderna engagerade sig, men med olika politiska motiv. Norge och Danmark slöt upp som ”goda allierade” i Afghanistan och Finland och Sverige engagerade sig i fredsbevarande operationer under ISAF-flagg. Danmark var särskilt engagerade och förlorade också mest soldater i förhållande till sin folkmängd. Sammantaget var Operation Freedom i Afghanistan kulmen på ett inbördeskrig som pågått sedan Saur-revolutionen 1978, och som delvis ännu inte kommit till någon lösning. Den amerikanska utrymningen av Afghanistan 2021 innebar en bitter reträtt, med konsekvensen att Talibanerna återkom till makten. På det hela taget blev Operation Enduring Freedom ett misslyckande, och de militära erfarenheterna och lärdomarna sparsmakade. Bild: En Apache-helikopter ger skydd från luften medan fallskärmsjägare från kompani A, 1:a bataljonen, 325:e luftburna infanteriregementet, flyttar in i position kort efter luftanfall in i Lwar Kowndalan, Afghanistan, 1 oktober för att påbörja ett femdagarsuppdrag. Foto av Spc. Mike Pryor, USA, Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på Kriget i Afghanistan 1979-89 – början på slutet på Sovjetmakten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget i Ukraina har fått en vändning. Tack vare en blixtoffensiv så har de ukrainska styrkorna lyckats återta flera ukrainska städer och byar som varit ockuperade av Ryssland. Invånarna jublar och välkomnar soldaterna, medan ryska styrkor har fått skynda sig undan. Attackerna beskrivs som en stor vändning i kriget och väntas fortsätta framåt. Är det här krigets stora vändpunkt? Kommer Ukraina lyckas ta tillbaka all ryskockuperad mark? Har den ryska armén försvagats? Eller vad kan förklara den ukrainska arméns stora framgångar? Idag i Aftonbladet Daily pratar vi om den stora ukrainska blixtoffensiven och huruvida framgångarna är här för att stanna. Gäst: Joakim Paasikivi, strategilärare vid Försvarshögskolan och överstelöjtnant Programledare: Vilma Ljunggren

1945 fälldes två atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan. Attackerna slog ut städerna och dödade över 200 000 personer. Kriget i Ukraina har återigen satt fokus på kärnvapenfrågan. Men vad har världen lärt sig av historien? Hur nära var det att kärnvapen avfyrades under Kuba-krisen? Och vad spelar sanktioner egentligen för roll? I det här avsnittet möter du Peter Wallensteen, professor och pionjär inom fredsforskningen. Dessutom får du höra hur det var när Peter som ung student blev inbjuden till samma fest som Alva Myrdal.  Researching Peace - en podcast från Uppsala universitet och institutionen för freds- och konfliktforskning.    

I sin uppmärksammade bok från 2008 myntade filosofen Nassim Nicholas Taleb begreppet svarta svanar som han beskrev som ”en osannolik och oförutsägbar händelse som potentiellt kan få allvarliga konsekvenser. Svarta svanar kännetecknas av att de är extremt sällsynta, får allvarliga konsekvenser samt att de i efterhand anses ha varit uppenbara”. Attackerna mot World Trade Center 2011 menar Taleb är ett exempel på en svart svan och Emma och Mattias pratar om oväntade följdeffekter som kriget mot terrorismen ledde till och huruvida pandemin kan räknas som en svart svan eller inte. Dessutom har Emma pratat med filosof Orri Stefánsson om begreppet och hur man kan förbereda sig på det oförutsägbara.berättarröst: Peter Öbergproducent: Clara Wallin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har nu gått 20 år sen den där soliga tisdagsmorgonen i USA, då över 3 000 människor miste livet i en av de värsta terrorattackerna vi någonsin har skådat. Attackerna skakade om och förändrade världen för all framtid. Efter attackerna invaderade USA Afghanistan i jakten på hämnd och Usama bin Ladin, ledaren av al-Qaida, gruppen bakom attackerna. Man störtade talibanerna, men nu 20 år senare, har USA precis lämnat landet och talibanerna har återtagit makten. På vilket sätt har världen förändrats efter attackerna? Har bilden av USA som världspolis ändrats? Och vad har hänt med kriget mot terrorismen? Det pratar vi om i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren.

Pappa Jim Feeney var inne i World Trade Center vid dåden 2001, och händelserna har påverkat Jim, Esther och deras barn sedan dess. Ekots Anders Ask har följt familjen Wintner-Feeney i 20 år.

I detta avsnitt tas udda fall upp där hackare använt ovanliga metoder för att attackera vår uppkopplade värld. Laser för att låsa upp dörrar, hacka akvarium, skaldjur eller låsa ut alla gäster i ett hotell är något som diskuteras i avsnittet. Ibland kan lösningen faktiskt vara det svåraste beslutet att ta.

Världens största oljeraffinaderi attackerades i Saudiarabien i helgen. Ännu är det inte helt klart vilka som ligger bakom attacken, även om de Iranstödda Huthi-rebellerna säger sig ligga bakom.Vad var det som hände och hur påverkar det oss här i Sverige? Kommer priset på bensinen öka ännu mer?Gäster: Christian Kopfer, råvaruanalytiker Nordea och Nivette Dawod, utrikesreporter Aftonbladet. Reporter och producent: Jenny Ågren See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag i Di TV och som podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Förluster kan se väldigt olika ut och kan vara väntade eller komma helt plötsligt. Det kan vara en oförutsedd händelse, som den serie bombdåd i Sri Lanka vi kunnat höra om under dagen. Attackerna mot kyrkor och hotell har skördat många dödsoffer. I ett slag förändrades verkligheten för människor som stillsamt firade påsk. Vad tänker och känner du kring detta? Det kan också vara sorg efter ett förhållande som spruckit, en dröm du har fått ge upp, en sjukdom som präglat livet, arbetslöshet, en flytt, en flykt, förlorad trygghet eller tillit, att du t.o.m. förlorat en människa eller ett djur du hade kärt. Eller något helt annat. Hur har din väg sett ut genom sorgen? Isolerade du dig? Blev du mer social än någonsin? Passiv? Håglös? Jobbade du på och trängde bort känslorna tills en dag då det inte gick att hålla tillbaka längre? Blev du extra känslig eller tvärtom avstängd? 20 april var det ett år sedan artisten Avicii dog sörjer du honom? Hur ser sorgen ut kring en person man aldrig har träffat? Fick du hjälp genom sorgen? Av vem? Av dig själv, ett djur, naturen, en resa, av en grupp i sociala medier, genom sorgebearbetning, en samtalspartner? Vad är det som gör livet värt att leva idag? Hur lång tid tog det innan du kunde skratta igen? Och hur smakade det första skrattet när du för en sekund glömde sörja? Ring och berätta för Stina Wollter om din väg genom sorgen. Programmet hörs kl 21.40-00.00, slussen öppnar som vanligt kl 21.00 och numret är 099-110 90. Maila till karlavagnen@sverigesradio.se när du vill, och skicka med ditt nummer om du vill vara med per telefon.

Godmorgon, världen! Söndagen 27 mars. Programledare Olle Hägg. Attackerna i Bryssel, vardagen som vapen och hur stoppar man terrorism? Vad ska ett museum innehålla? Krönikör Nina Björk. Panelen. Argentinas nya politik underlättar för vinexport. Göran Everdahl om häxor i populärkulturen. I Finland rustar man ner universiteten. Väljarnas hämnd ny bok om Nordiska populistpartier av Bengt Lindroth. Världsarven riskerar att slitas ner av massturism. Kåseri Carl Johan De Geer.

Krona för krona-principen död och skilda meningar om dollarn. Nytt avsnitt av Makrorådet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens program ägnas till fullo åt de attacker som skett på en skola i Trollhättan. En maskerad man tog sig in på en skola med ett svärd och flera personer har skadats.

I det här avsnittet: Tredje och sista avsnittet i seriem om 11 september-attackerna. Vad hände egentligen med det som flög in i Pentagon, för var det verkligen ett flygplan eller var det en kryssningsmissil? Och det vita planet som sågs cirkla ovanför United 93s nedslagsplats? Och vad erkände egentligen transportministern i utskottsförhör? Dessutom blir det en pedagogisk genomgång av varför det är lönlöst att tro att en övervakningskamera skulle ha kunnat filma ett kraschande flygplan. Allt detta och mer i avsnitt sex av Kvalificerat Hemligt.

I det här avsnittet: Andra avsnittet i en serie om 11 september-attackerna. Var det sprängmedel som fick WTC-tornen att kollapsa? Och vad hände egentligen med nanotermiten man hittat? Hur kunde tornen rasa som de gjorde och vad är det man försöker dölja med byggnad 7? Tyvärr får vi också möjlighet att återbesöka antisemitismen inom konspirationsrörelsen. Men samtidigt liva upp med Rhapsody in blue och ytterligare ett briljant inspel från South Park. Allt detta och mer i avsnitt fyra av Kvalificerat Hemligt.

I det här avsnittet: första avsnittet i en serie om 11 september-attackerna. Har de som tror att USA döljer något om attackerna på fötterna? Vad hände med passagerarna egentligen och kunde de verkligen ringa från flygplanen? Dessutom går jag in i hur konpsirationstron är starkt kopplad till en antisemitisk strömning som tar sig uttryck i tron att Israel är mer eller mindre inblandade. Allt detta och mer i avsnitt två av Kvalificerat Hemligt. Musik i avsnittet: Podington Bear – Good Times Bild: Robert J. Fisch (CC BY-SA 2.0)

Varför attackerar IS, islamiska staten, shiamuslimska mål i Gulfstaterna? Samtal med Leif Stenberg, islamolog och Hans Brun, terrorexpert. Lisa Holms död grep många i Sverige hur fungerar kollektiva sorgeprocesser? Konstnären Saadia Hussain berättar om tro och identitet utifrån sitt verk en svensk Bönematta. Vad finns kvar av Muslimska brödraskapet - Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent gästar Människor och tro med programledare Åsa Furuhagen.

Det var en sen kväll i oktober, jag var 19 år och det var i mitten av åttiotalet när det hände. Jag var med om en trafikolycka i samband med första halkan och jag fick hjärnskakning. Det blev min första resa med ambulans till akuten. Men det dröjde tolv år innan jag fick en diagnos på den sjukdom som hjärnskakningen orsakade. Under de tolv åren trodde jag ibland att jag hade drabbats av schizofreni eller nåt, att jag var sjuk i huvudet. Och det var jag ju också skulle det visa sig. Jag hörde röster och ljud i huvudet. Var mitt i livet. Trebarnsmamma, kulturarbetare och mitt i en knakande relation. Det var då det hände första gången. Jag fick ett stort epileptiskt anfall och blev medvetslös. Attackerna kom regelbundet. När jag ser tillbaka på de här åren väcks många frågor. Hur påverkade sjukdomen mig då? Hur upplevde mina barn attackerna? Hur har sjukdomen påverkat mitt liv? Många som har epilepsi lever ett helt vanligt liv, ser ut som vem som helst och jobbar med helt vanliga jobb. En del får anfall varje dag, andra kanske bara ett under hela sitt liv och anfallen kan visa sig på olika sätt. Att hitta en medicin som fungerar kan ta flera år, och ibland hittar läkarna inget bot. Jag har varit anfallsfri i tio år och vill berätta om hur det var för mig." Katarina Wahlström på P4 Sörmland  katarina.wahlstrom@sverigesradio.se Medverkar gör även Victor Wahlström, Märta Wahlström, Olle Wahlström, Hans Bigestans, Helena Höglund och Toomas Kaugesaar, neurolog. Ljudteknik och mixning, Nabaz Moheden.

Om en ny teknologi som ges allt större makt - över både liv och död. Vi har vant oss vid obemannade krigsfarkoster i Pakistan och Jemen. Men drönare börjar nu dyka upp över Jokkmokks myrar, amerikanska bilköer och som europeiskt gränsskydd. Är den här utvecklingen alls problematisk? Hör om Saabs satsning, pakistansk panik och svenska samer mitt i fjärrstryrd krigföring och spaning. "Playstation mentality", Playstation-mentalitet. Begreppet lanserades av Philip Alston, FN:s särskilde rapportör för rättsosäkra, summariska avrättningar. FN-rapportören undrade var dataspelsvärlden slutar och var den verkliga världen börjar. För fjärrstyrda obemannade farkoster – som ofta kallas drönare –  väcker frågor. System för övervakning, spionage och krig på distans säljs, i verkligheten, men med tv-spelsestetik. Och hela världen berörs av utvecklingen av fjärrstyrda farkoster – från de snöklädda bergen i Pakistan, till robotbyn i Lappland. Det är så den kallas, byn Vidsel som blivit skjutbana för fjärrstyrda frambärare av förödelse. Sveriges Radios Sigrid Flensburg reste till Jokkmokk för att ta reda på vad som sker på Vidselbasen. Hastigheten i utvecklingen av de fjärrstyrda, obemannade flygsystemen går snabbt. Det berättade bland andra Håkan Ekström, som Konflikts Mikael Olsson träffade vid besöket på Saab Aeronautics i Linköping. Hans jobb är alltså att marknadsföra SAAB:s nya obemannade, fjärrstyrda helikopter Skeldar och menar att intresset för förarlöst flyg är stort. Tommy Silbering - chef för drönar-avdelningen på israeliska IAI - Israeli Aerospace Industries, talar om en veritabel guld-rush för drönare. Här finns pengar att tjäna och företag söker sig dit där pengarna finns. Det statliga Israeli Aerospace Industris med 17 000 anställda är Israels största företag och är en av världens ledande tillverkare av obemannade flygande farkoster. Företaget är också en av pionjärerna på området. Förarlösa plan testades första gången i kriget mot Libanon 1982, och har sedan dess blivit en allt viktigare del av det israeliska flygvapnet - senast under Gaza-kriget 2009. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Tommy Silberling på hans arbetsplats intill Ben Gurion-flygplatsen i Tel Aviv. Förarlösa plan har gått från att vara en bisak till att bli huvudsak i världen, säger han. Inte minst vid gränskydd; enligt planerna ska det amerikanska gränskyddet totalt ha 24 drönarsystem senast 2016. Och EU:s motsvarighet, Frontex, håller nu på att välja drönarteknik. När det gäller Europa är annars Storbritannien är det land som hunnit längst i användningen av drönare både för militärt bruk, men också i planeringen för civila drönare. En av dem som engagerat sig för att väcka opinion kring problemen med den ökade användningen av obemannade flygsystem är Chris Cole som för två år sen var medförfattare till en rapport med namnet "Convenient Killing - armed drones and the Playstation mentality". Cole driver sedan dess sajten Dronewars UK där nyheter och statistik om användningen av drönare ständigt uppdateras. När Konflikts Mikael Olsson får tag på Cole på mobilen säger han att de trettionde olympiska sommarspelen i London i sommar snabbar på användningen av drönare i Sorbritannien. Det är i Pakistan som teknologin med obemannade system för flygattacker troligtvis kommit till störst användning. I den nordvästra delen av landet, i den havlautonoma del mot gränsen till Afghanistan som brukar kallas FATA, eller Federally Administered Tribal Areas - i det här bergiga området har USAs säkerhetstjänst CIA nu snart tio år drivit ett fjärrstyrt krig med missilbestyckade drönare. Attackerna har varit kontroversiella från början, men eftersom regionen är så otillgänglig och kriget så hemligt är det först nu som man kan börja skönja konsekvenserna av drönarkriget. Konflikts Ivar Ekman börjar sitt sökande inte i skyarna över FATA-regionen, utan i cyberrymden. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman

Irland stänger sin ambassad i Vatikanen, ett beslut som har väckt stor uppmärksamhet. Irland har betraktats som en katolsk idealstat. Regeringen i Dublin säger att ekonomiska orsaker ligger bakom, men många bedömare hävdar att det mera har att göra med alla de pedofilskandaler som kommit i dagen under de senaste 17 åren. I somras kritiserade premiärminister Enda Kenny kyrkans kultur för att vara dysfunktionell och narcisistisk efter att nya uppgifter kommit fram om Vatikanens hållning i frågan. Irlands Radios religionsexpert Joe Little beskriver läget. För en vecka sedan slog den islamistiska sekten Boko Haram till mot flera mindre städer i Nigerias nordöstra delar. Attackerna tros ha krävt minst 150 människors liv. Tidigare har man slagit till mot myndigheter kyrkor och moskeer i Nigerias huvudstad Abuja där oron nu är stor och läget spänt och bevakningen i huvudstaden har förstärkts med 13 000 man från polis och säkerhetsstyrkor. Maria Sjökvist Sveriges Radios Afrikakorrespondent ger en uppdatering. Nu vill Vårdförbundet stoppa omskärelse av pojkar på icke medicinsk grund. Vid förbundets kongress röstade ombuden för att förbundet ska arbeta mot omskärelse av religiösa och kulturella skäl och att ingreppet ska ske först när en person är minst 18 år gammal. Vilka konsekvenser får den nya hållningen och vad väger tyngst -religionsfrihetslagen eller barnkonventionen? Debatt i Människor och tro mellan Lilian Olander, barnmorska i Örebro och Maynard Gerber, Judiska församlingen i Stockholm. "Tusen olevda liv" finns in och om mig är titeln på Tomas Sjödins första roman. I Kvartsamtalet berättar han om vad som döljer sig bakom titeln och varför han ville berätta den fiktiva historien om pastor Bengt Eriksson, som tar time out från sin församling. Hur var det att lämna rollen som pingstpastor, känd krönikör och föreläsare och istället skriva skönlitterärt om ett av de tusen olevda liven som fanns inom honom? Vad är det som gör att han återkommer till vikten av det levande samtalet om tron och varför har arbetarförfattaren från Ådalen, Birger Norman, kommit att tala med särskild röst till både honom själv och hans huvudperson i romanen? Här kan du lyssna på en längre version av Kvartsamtalet: Utrikeskrönikan är signerad Johanna Melén, Sveriges Radios korrespondent i Moskva som har besökt ett tidigare Gulagläger i staden Uchta. Fn:s säkerhetsråd tycks inte komma överens om det ska accceptera Palestina som medlemsstat. Men oavsett vilket så förekommer inga fredsförhandlingar mellan Israel och palestinierna. För att komma vidare måste man tala med varandra, men inte ens det gör man, säger Gershon Baskin, grundare av Israel/Palestine Center for Research and Information i Jerusalem, som är en tankesmedja med både judar och palestinier. Konflikten handlar om territorium, men religionen spelar stor roll eftersom båda sidornas nationalism hämtar näring ifrån den. Och religionen spelar tyvärr en negativ roll. Både judendom och islam har ett fredsbudskap inneboende sig, men det märks inte. De religiösa ledarna är inga moderata röster, säger Gershon Baskin, som också berättar också om sina kontakter med Hamas och den avgörande roll han spelade när den israeliske soldaten Gilad Shalit nyligen släpptes från fångenskapen i Gaza. Reporter Sören Wibeck Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen

I veckans Människor och tro fångar vi upp stämningarna i Egypten efter den blodiga massakern på kristna kopter sent i söndags. Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent är med direkt från Kairo - vilket stöd från den muslimska befolkningen får de kristna kopterna? Om det vore val i Egypten idag skulle Muslimska brödraskapets politiska parti, Välfärds- och rättvisepartiet, blir regeringsbildare. Det visar en opinionsundersökning från al-Ahram Center och det dansk-egyptiska dialoginstitutet i Kairo. De islamistiska partierna ökar, säger chefen för institutet, Jakob Erle. Och det är en utveckling som Egyptens kristna, kopterna, fruktar. Attackerna mot kopterna från islamisternas sida har varit många – de flesta rapporteras aldrig i medierna. Tyvärr finns det en allians mellan islamisterna och det styrande militärrrådet, som inte förhindrar eller bestraffar attackerna.  De som kan lämnar landet på grund av den ökande extremismen. Det pågår en exodus, säger den koptiska sociologen Mariz Tadros. Reporter Sören Wibeck.  Jakten på själar i Rinkeby. Det finns religiösa öar i det på ytan så sekulära Sverige där både Gud och Allah är synnerligen närvarande. Ett sådant område är stockholmsförorten Rinkeby. Där satsar till exempel Jehovas vittnen på att nå invånarna på flera olika språk och både kristna och muslimer vänder sig till framför allt den unga befolkningar och vill berätta om den sanna tron. Men det är inte alla som uppskattar att bli föremål för det aktiva själafisket: - Det finns folk här som vill att man ska bli dubbelt så religiös som man är, säger Abdoulie Eman, en av många röster som fångats upp av Människor och tros reporter Johanna Rudbäck. Halleluja Brasilien! För hundra år sedan landsteg missionärerna Daniel Berg och Gunnar Vingren i Brasilien och grundade Guds Församling. Idag är det landets största pingstkyrka med över 8 miljoner medlemmar. Kajsa Norell har i boken Halleluja Brasilien! En resa till knarkgängens, favelans och den heliga andens land,  tecknat den fascinerande berättelsen om rörelsens framväxt från de svenska utfattiga missionärerna som grundade församlingen till de rika brasilianska ledarskapet av idag. Lyssna till en längre version av samtalet med Kajsa Norell: I Tibet har flera munkar brännt sig till döds i protest mot att Kina vill styra få en politisk kontroll över klostren. Hanna Sahlberg, Sveriges Radios tidigare Kinakorrespondent, rapporterar direkt från Peking. Det prestigefyllda Kunskapspriset går i år till religionshistorikern Karen Armstrong, hör henne i en intervju i Människor och tro från mars 2011: Producent:Åsa Furuhagen  asa.furuhagen@sverigesradio.se Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sverigesradio.se

Attackerna den 11 september 2001 var anledningen att programmet Konflikt en gång kom till. Därför tänkte vi att det kunde vara intressant, både för er lyssnare och oss själva, att få höra det allra första programmet - för att kunna ana allt som hänt och ändrats sen dess, men också höra det som är sig likt. Från den 17 januari, 2004, Cecilia Uddén med den allra första timmen av Konflikt.

Attackerna mot World Trade Center 2001 och det efterföljande kriget mot terrorismen innebar en tillbakagång för den amerikanska jämställdheten och en remaskulinisering av det amerikanska samhället. Det säger Anna T Höglund som är docent i etik vid Uppsala universitet och aktuell med den nya boken Gender and the War on Terrorism, i vilken hon beskriver Kriget mot terrorismen ur ett genusperspektiv. Den här tillbakagången började direkt efter terrorattentaten - så till exempel beskrevs räddningsarbetarna som modiga män som offrade sig för kvinnor och barn, trots att brandkåren och polisen i New York består av både kvinnor och män, och de experter som i början debatterade attackerna i tv var nästan uteslutande män. President Bush retorik utmärktes av en slags vilda västern-jargong, och de afghanska kvinnorna situation lyftes fram som ett alibi för att rättfärdiga kriget - men så snart kriget startat avtog mediernas intresse för de afghanska kvinnorna. Anledningen till att amerikanerna återgick till traditionella könsroller, säger hon, är att vi i tider av hot söker oss till det välbekanta och trygga. I tredje delen i serien om science fiction berättar Michael Godhe och Jonas Ramsten den här veckan om Philip K Dick och hans bok "Do Androids Dream of Electric Sheep", som är förlaga till filmen Blade Runner. Programledare är Urban Björstadius.