Podcasts about koldioxid

Avskiljning och lagring av koldioxid genom BECCS och CCS kan bli avgörande för att nå klimatmålen. Men hittills har det funnits svaga drivkrafter att införa sådan teknik. I en ny SNS-rapport förklarar tre forskare varför. Medverkande Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige Malin Dahlroth, vd och koncernchef på Sysav Anders Egelrud, vd och koncernchef på Stockholm Exergi Jytte Guteland (S), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet samt i EU-nämnden Filip Johnsson, professor i energiteknik, rymd-, geo-, och miljövetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola Kenneth Möllersten, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Kungliga Tekniska högskolan Helena Storckenfeldt (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson samt ledamot i miljö- och jordbruksutskottet Lars Zetterberg, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

Materialperspektivet möter Kristoffer Lundholm och Emma Olbers, som båda jobbar med design och hållbarhetsfrågor. Utgångspunkten för samtalet är det verk som Emma nyligen visat upp på Möbelmässan (med stöd från Kristoffers organisation SALLY, på Doberman) som vill tydliggöra koldioxidförbrukningen i produktionen av olika material, genom att visa upp hur mycket material ett kilo koldioxid räcker till. Hur kan vi uppnå en hållbar möbelproduktion genom smart design och genomtänkta materialval? It's now or never!

En dag för 25 år sen kom en japansk forskare in till den institution på Chalmers där Anders Lyngfelt jobbade och sådde ett frö om en teknik för att fånga in koldioxid. Idag är Chalmersprofessorn Anders Lyngfelt världsledande inom så kallad kemcyklisk förbränning, en teknik för att kostnadseffektivt fånga in koldioxid.  I avsnittet tar vi ett helhetsgrepp kring infångning och lagring av koldioxid — så kallad CCS efter engelskans Carbon Capture and Storage (eller CCU där U:et står för Utilization, och där man använder den infångade koldioxiden istället för att lagra den). Anders går igenom varför CCS är en så pass viktig teknik i klimatomställningen och hur den kan användas för att uppnå minusutsläpp genom att till exempel fånga in koldioxiod från förbränning av biobränslen. Vi pratar även om alternativa sätt att uppnå negativa utsläpp, inte minst så kallad DAC eller Direct Air Capture. Extra djupt dyker vi ner i Anders specialområde: de olika teknikerna för själva infångningen. Idag är så kallad post combustion, där man efter en förbränningsprocess fångar in koldioxid ur rökgaserna, marknadsdominerande. Anders går igenom två konkurrerande teknikspår — oxyfuel och kemcyklisk förbränning — och resonerar kring för- och nackdelarna med de olika teknikerna. Anders går även igenom hur själva lagringen av koldioxid går till och resonerar kring potentialen. Han ger förslag på hur marknaden för CCS kan komma igång ordentligt, och avslutningsvis resonerar vi kring intressekonflikter mellan att lagra koldioxid och att använda de infångade kolatomerna till att tillverka bränslen eller råvaror, något man till exempel avser att göra för att ställa om sjöfarten och plastindustrin.

Virus, bomber och Koldioxid..Hur kommer världen förändras? En ny podd av och med Per Schlingmann och Kjell A. Nordström.Prenumerera nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas. EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö och Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Mona Hambraeus

Vissa kallar det lösningen på klimatkrisen, ett sätt att nå 1,5-gradersmålet – andra menar att det är en livsfarlig distraktion. Den nya anläggningen Orca på Island, som suger upp koldioxid ur luften och förvandlar den till sten, har skapat rubriker världen över. Peter Alestig, klimatredaktör på Dagens Nyheter, berättar om tekniken och dess potential. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Nyheterna Radio 12.00

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp. Häromveckan höll Cementa pressträff om det, och bränsletillverkare, flera energibolag, företag som sysslar med avfallsförbränning och pappersmassatillverkare är intresserade. Samtidigt har Norge gått fram med ett konkret beslut om att bygga ett lager under havsbotten. Men det kommer till en början att vara begränsat i storlek, och hälften av utrymmet fylls första tiden av utsläpp från norska företag. Så hur realistiska är de svenska företagens planer? Kommer koldioxidlagringen att bli av? Reporter: Daniel Värjö Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Blocket som startade 1996 är idag en naturlig del av vår vardag. Vi pratar med Martina om Blockets roll, om hållbarhet och om framtiden.

Gry Møl Mortensen, statsgeolog på Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har på regeringens uppdrag utrett var lagring av koldioxid skulle vara mest intressant geografiskt i Sverige. Hon beskriver även de främsta hindren för eventuell lagring av CO2 och vad politiskt flow skulle innebära för CCS-frågan.  

När coronaviruset orsakade historiska utsläppsras visade det bara hur svåra klimatnålen är att nå. Koldioxidexperten Corinne Le Quéré vet vilka åtgärder som faktiskt fungerar – och mindre flyg är inte särskilt högt på listan. Dessutom förklarar hon varför koldioxid faktiskt gynnar jordens växtlighet.

I snart 30 år har Sverige beskattat koldioxidutsläpp. Sedan 2005 finns även genom EU:s utsläppshandelssystem ett internationellt pris på utsläpp. I en ny SNS-rapport har forskarna Per Strömberg och Gustav Martinsson undersökt hur företagens utsläppsnivåer påverkas av att det uppstår kostnader för utsläppen. Medverkande Jakop Dalunde (MP), Europaparlamentariker Fredrik Hannerz, chef för utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef på SSAB Gustav Martinsson, docent och lektor i finansiell ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm Samtalet leds av Gustav Peldán Carlsson, projektledare på SNS.

Vi lyser upp i vintermörkret genom att prata om Volkswagen ID3 och kommande ID4! Vi pratar om Sveriges största industrisatsning genom tiderna - LKAB ska göra stål- och järnproduktion helt koldioxidneutralt! Och Volvo gör slut med sin största återförsäljare.… också har i breaking news…. Bilar med sladd kan verifiera att det blir Joe Biden som blir president i USA!

I avsnitt 32 så pratar vi virkesförråd och stämmer det att vi har dubbelt så mycket skog som för hundra år sedan. Torbjörn poddar idag från ett älgpass och halv-viskar sig igenom dagens podd.

I IVA-podden träffar vi Johan Kuylenstierna, vice ordförande i klimatpolitiska rådet och adjungerad professor på Stockholms universitet, och samtalar bland annat om hur coronakrisen påverkar arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Hur stora är de långsiktiga effekterna när vi nu ser minskade utsläpp av koldioxid? Eller är det bara ett hack i en stigande kurva? Hur påverkar globala kriser beteenden och vår konsumtion? Johan Kuylenstierna berättar om sina många videomöten och sitt flygstopp. Han jämför pandemin med finanskrisen 2009 och ser att svenskt näringsliv i dag arbetar hårt med att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Han lyfter fram EU som den kanske viktigaste kraften för Sverige för att driva klimatfrågor på hög politisk nivå. Johan Kuylenstierna berättar också om hur hans eget intresse för klimatfrågor väcktes tidigt.    

I IVA-podden träffar vi Johan Kuylenstierna, vice ordförande i klimatpolitiska rådet och adjungerad professor på Stockholms universitet, och samtalar bland annat om hur coronakrisen påverkar arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Hur stora är de långsiktiga effekterna när vi nu ser minskade utsläpp av koldioxid? Eller är det bara ett hack i en stigande kurva? Hur påverkar globala kriser beteenden och vår konsumtion? Johan Kuylenstierna berättar om sina många videomöten och sitt flygstopp. Han jämför pandemin med finanskrisen 2009 och ser att svenskt näringsliv i dag arbetar hårt med att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Han lyfter fram EU som den kanske viktigaste kraften för Sverige för att driva klimatfrågor på hög politisk nivå. Johan Kuylenstierna berättar också om hur hans eget intresse för klimatfrågor väcktes tidigt.    

Kan Carbon Capture and Storage (CCS), det vill säga koldioxidlagring, bli ett viktigt bidrag till minskade koldioxidutsläpp? Vad krävs i så fall för att tekniken ska slå igenom i Sverige? Och vilka är riskerna och osäkerhetsmomenten? Det är några frågor som vi diskuterar tillsammans med Filip Johnsson, en av författarna till ”SNS Konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat”, Stockholms Exergis vd och Naturskyddsföreningens ordförande. Enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sverige nå nettonollutsläpp senast 2045 och ha negativa nettoutsläpp därefter. Bedömare är överens om att det krävs fler åtgärder än att minska utsläppen för att målet ska nås. Koldioxidlagring från såväl fossila källor som biomassa, så kallad CCS respektive bio-CCS, skulle kraftigt kunna minska koldioxidutsläppen. Enligt rapporten från SNS Konjunkturråd 2020 skulle ett införande av CCS-teknik på de 27 industrianläggningar som släpper ut mest koldioxid ungefär motsvara samma utsläppsminskning som om all vägtrafik blev fossilfri. Och detta till en kostnad per ton jämförbar med den svenska koldioxidskatten. Men fullskalig användning av CCS eller bio-CCS förutsätter lämpliga lagringsplatser. Ska tekniken bli kommersiellt gångbar behövs även ekonomiska incitament. Dessutom finns farhågor om att CCS kan användas som ursäkt för att fortsätta använda fossila bränslen.

Mordpodden fälldes i tingsrätten för plagiat och dömdes till dagsböter. Mediepodden analyserar domen. Vi undrar varför inte den andra stora plagiathärvan kring Svenska Mordhistorier lett till åtal, trots att den rör 129 belagda fall av upphovsrättsintrång. Vi har pratat med TT, Expressen och Aftonbladet som alla plagierats och undrar varför bara TT drivit plagiaten vidare. Publicistklubben har delat ut stipendier till 101 svenska journalister som alla ska ut och resa. Mediepodden har gått igenom alla stipendiater och räknat ut hur mycket koldioxid de släpper ut när de använder sina resestipendier: 181 ton. Och så tittar vi på Youtubes omsättning och sätter den i relation till Netflix och Instagram. Är Youtubes 15 miljarder i omsättning mycket eller lite?   Dessutom berättar vi om en tråkig förändring för Mediepoddens lyssnare. Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom.  Stöd oss på Patreon.com/mediepodden eller mediepodden.se/stod-mediepodden/

Flyget är en av de branscher som växer snabbast i världen. I Sverige står den idag för lika stora koldioxidutsläpp som från all personbilstrafik. Om alla i världen skulle flyga lika mycket som vi svenskar skulle utsläppen utgöra 25% av jordens totala koldioxidutsläpp och då är inte "höghöjdseffekterna" medräknade. Flygbranschen fick ändå carte-blanche från Parisavtalet. Flygbränsle är till största delen helt undantaget från beskattning och branschens egna initiativ CORSIA, avser endast klimatkompensation för ökningen av flygtrafiken fr o m 2020. (Klimatkompensation kan du höra mer om i avsnitt: #2 - Klimatkompensation, en bluff?) I det här avsnittet granskar vi siffrorna, tittar på "alternativen" och försöker sammanfatta vad som gäller. Läs mer på www.thefuture.se

Klimatkompensation kan man läsa om och hitta i många olika sammanhang. Det dyker upp i marknadsföring för olika produkter och tjänster, på flygbolagens bokningssidor och i hållbarhetsredovisningar. På senare tid har det dessutom dykt upp marknadsföring som ”konstaterar” att; om man köper kompensation motsvarande 110% eller mer, jämfört med sina utsläpp, så är man ”klimatpositiv”… I en del sammanhang låter det nästan som en universallösning Men är det så enkelt? Vi tittar på en del grundläggande förutsättningar när det gäller kol och koldioxid och sedan på tankarna kring ”kompensation”, så kan ni själva bilda er en uppfattning om hur allt hänger ihop – häng med! Läs mer på www.thefuture.se

Ganska ofta när man tittar i hållbarhetsredovisningar, ser hållbarhetsrelaterad marknadsföring eller läser information och nyheter som har hållbarhetsanknytning, så förekommer det siffror avseende koldioxidutsläpp. Men utsläppssiffrorna är nästan aldrig relaterade till någonting, utom kanske till föregående års utsläpp, den ekonomiska omsättningen eller möjligen till ”normalutsläppen” från en personbil – men aldrig till någon ”budget”… ...men Hallå! Det gäller Budgeten för mänsklighetens möjlighet till fortsatt liv på den här planeten… Vi går igenom siffrorna och utsläppsbudgeten och försöker förstå hur det hänger ihop! Läs mer på www.thefuture.se

I dagens avsnitt diskuterar vi klimathotet med klimat- och hållbarhetsexperten Sören Andersson. Jag ska inte sticka under stol med att det är ett jobbigt avsnitt. Jag har inte tidigare insett hur allvarlig hela klimatkrisen är och hur mycket jag själv är skuld till det. 100 000 kr i en global indexfond ger i genomsnitt upphov till 3 ton/år koldioxid, en miljon kronor ger upphov till 30 ton/år, att resa till Thailand 5 ton och så vidare. Det ska sättas i relation till att om man gör en klimatbudget - som är rättvis och jämlik för alla - fram till 2050, så har vi alla bara 38 ton att spendera per person. Inte per år, utan totalt. För mig och Caroline var det som att ta det röda pillret i Matrix och få en käftsmäll samtidigt. Tidigare har jag tänkt att jag ändå gör gott genom att vi klimatkompenserar, men inte ens det är särskilt bra. Sören går så långt att han kallar klimatkompensation för vår tids avlatsbrev och nästan värre än att inte gör någonting. Särskilt eftersom man då är medveten om problemet men fortsätter som vanligt med att släppa ut koldioxid. Problemet är nämligen att koldioxiden kommer ut i atmosfären, inte var den släpps ut. För en gångs skull diskuterar vi inte så mycket lösningar, men de ligger ju så klart i att ändra sin livsstil, framförallt konsumtion och resande, men även i vårt fall som handlar om sparande. Det här är ett ämne som vi kommer att komma tillbaka till. Läs gärna mer på: https://rikatillsammans.se/klimatbudget/

Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.   Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska. I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs. Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol. Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.    Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs. Programledare: Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från 21 februari

Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet. Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska. I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs. Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol. Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.    Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs. Programledare: Marie-Louise Kristola

I veckans avsnitt besöks studion av bildelningsexperten Peter Esse och vi resonerar kring om dagens bilpooler kan ge oss en försmak av framtidens autonoma bilflottor. Och hur går det egentligen för Volvo när det gäller elbilar? Vi har fått ett lyssnarbrev som får Anders att gräva ner sig i kobolt, medan Fabian kryper till korset i en mycket laddad fråga. Och självklart är vi tillbaka med ett nytt experiment!

I veckans avsnitt besöks studion av bildelningsexperten Peter Esse och vi resonerar kring om dagens bilpooler kan ge oss en försmak av framtidens autonoma bilflottor. Och hur går det egentligen för Volvo när det gäller elbilar? Vi har fått ett lyssnarbrev som får Anders att gräva ner sig i kobolt, medan Fabian kryper till korset i en mycket laddad fråga. Och självklart är vi tillbaka med ett nytt experiment!

Francesco Gentili kom från Italien till Umeå för att forska för femton år sedan. Att han skulle bli algforskare visste han inte då, men han hade redan formats som forskare när han som barn tillbringade mycket tid i morföräldrarna växthus. Han forskar om hur man ska odla mikroalger i stor skala, alger som ska kunna leva av det som vi annars förorenar naturen med – avloppsvatten och koldioxid från rökgaser. Han spenderar mycket tid vid Umeås värmeverket där han har sin pilotanläggning – ett samarbetesprojekt mellan universitetet, energimyndigheten och Umeå kommun m fl. 2012 invigdes den nya pilotanläggningen med fyra odlingsbassänger, på marken, men innan dess tillbringade han dagar och kvällar i ett växthus på värmeverkets dag, där han också har två algodlingsbassänger. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se