Podcasts about cementa

För två år sedan arrangerade klimatnätverket Take Concrete Action en lyckad massaktion på Gotland för att stänga ner verksamheten på Cementa. I år är det dags för ett nytt klimatläger den 15- 19 augusti i Gävle med fokus på pappersmassaindustrin. Det är ju lite kort varsel men skulle du få lust att delta är det bara att dyka upp i Gävle, någon eller alla dagar. Du kan läsa mer på Take concrete Actions hemsida och Rut kommer att berätta mer om klimatlägret och problemet med det svenska skogsbruket och pappersmassaindustrin i det här avsnittet. Vi pratar också om vad vi människor faktiskt behöver, varför det blir fel att fokusera på individens sätt att leva, varför det behövs en klassanalys och mer av arbetarrörelsen i klimatrörelsen och inte minst om att en annan värld är möjlig. Om du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden så kan du sätta in en valfri summa på Klimatpoddens helt nya Swishkonto: 123-279 86 92.

Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser. Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk. Från och med minut 34 pratar vi om hur tillståndsprocesser kan utvecklas framöver. Maria benar ut resultaten från två statliga utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, och ger sitt perspektiv på förslag såsom en grön gräddfil (där projekt inom till exempel förnybar energi eller kärnkraft får förtur i tillståndsprocessen) och en miljöprövning som i större grad premierar klimataspekter eller genererade arbetstillfällen. Maria ger även sitt perspektiv på kritik om att miljöprövningen i för stor grad tar hänsyn till enskilda arter (bl.a. här och här) och ger handfasta tips på hur tillståndsprocesser kan kortas. Rättelse: Vid minut 50 säger Erik, med utgångspunkt i en artikel på Svenska Dagbladet, att det var ett faktafel att Cementa stoppades på grund av en fjäriltyp i området. Artikeln handlar dock inte om orsakerna till varför Cementa fick nej av domstolen utan utgick från Länsstyrelsens argumentation kopplat till den efterföljande tillståndsprövningen.  Om du gillar avsnittet med Maria kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu; Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

A round-up of the main headlines in Sweden on December 7th, 2022. You can hear more reports on our homepage www.radiosweden.se, or in our app Sveriges Radio Play. Presenter: Maya NaylorProducer: Kris Boswell

Take Concrete Action är en massaktion mot Cementa utanför Slite på Gotland 25 - 27 augusti.
 I detta avsnitt berättar Rut och Elisabeth om Cementas klimat- och miljöförstörande verksamhet, hur politikerna håller verksamheten om ryggen och ändrar på lagar för att gynna denna fossilindustri. Cementa släpper ut mest mest koldioxid per år av alla företag i Sverige, med drygt 1,9 miljoner ton 2020. Det motsvarar cirka 3-4 procent av ALLA utsläpp av växthusgaser som sker inom Sveriges gränser. Mycket av Cementas utsläpp kommer ifrån förbränning av kol –som tills nyligen till stor del importerades från Ryssland.
 Förutom klimatet hotar Cementa gotlänningarnas dricksvatten och jordbruk. Globalt har cementproduktionen ett gigantiskt koldioxid-avtryck – minst 8 procent av de globala utsläppen kommer ifrån cementindustrin, vilket är mer än den globala flygindustrins utsläpp. Dessutom ökar produktionen av cement för varje år som går. Om Cementproduktionen var ett land, skulle det vara den tredje största utsläpparen, efter Kina och USA.

 God lyssning!

Vi tog ett snack med Rut och Ola från nätverket Take Concrete Action som just nu mobliliserar till en klimataktion på Gotland i augusti. När, varför och allt om de onda superskurkarna i ägarstrukturen bakom Cementa - lyssna, följ TCA i sociala medier och åk till Slite! https://takeconcreteaction.info/ Tack till GRK NORTH EAST för introt. Outro var Allan Edwall - Bestäm dig Vi finns där poddar finns, tex i Radio Noden www.radionoden.se. Följ oss på instagram.com/kominternpodd. Du når oss lättast på kominternpodd@gmail.com och vill du bidra till poddens fortlevnad så kan du bli med i den exklusiva klubben på patreon.com/kominternpodd.

Conversation with Lleah Smith about the project FUTURE SCHOOL developed with Year 3-6 students at the Kandos Public School as a creative re-imaging of the traditional classroom, followed by the experiences of 'home-schooling' during the Covid-19 lockdowns. FUTURE SCHOOL is a framework on how to work with young people so their voices and opinions are heard, valued, and incorporated into the decision making processes. It is a project that builds and develops young people's confidence, questions the hierarchies of knowledge and the function of the school within the community. FUTURE SCHOOL was presented as part of the 2022 Cementa Festival in Kandos NSW, on the Wiradjuri country where my conversation with Lleah was recorded. Cementa Festival: cementa.com.au/ Lleah Smith: http://lleahsmith.com/ This conversation was aired on Eastside Radio 89.7FM on 23 May 2022, as part of 'Arts Monday: Sympoiesis'. Sympoiesis radio show is produced on the Gadigal land of the Eora nation, traditional custodians of this land. We pay our respect and gratitude to the elders past, present, and yet to come. Facebook: www.facebook.com/sympoiesisradioshow Instagram: www.instagram.com/sympoiesis_radio_show PRESENTER/INTERVIEWER: Ira Ferris (www.instagram.com/artemisprojects) MUSIC: #1 (intro): The Four Distressed Waves Of Sleep, from the album 'Message' by Svntax Error https://svntaxerror.bandcamp.com/album/message #2 (short intermission between the interview): Passage 4: Daniel Von Jenatsch, from the album Relating to the Immediate Surroundings of Something by Megan Alice Clune

Conversation with artist Tina Stefanou about her vocal participatory action, ‘THE LONGEST HUM', part of the 2022 Cementa Festival in Kandos NSW. Cementa Festival: https://cementa.com.au/ The Longest Hum: https://www.instagram.com/_the_longest_hum/ Tina Stefanou: http://www.tinastefanou.com/ This conversation was aired on Eastside Radio 89.7FM on 9 May 2022, as part of 'Arts Monday: Sympoiesis'. Sympoiesis radio show is produced on the Gadigal land of the Eora nation, traditional custodians of this land. We pay our respect and gratitude to the elders past, present, and yet to come. Facebook: www.facebook.com/sympoiesisradioshow Instagram: www.instagram.com/sympoiesis_radio_show PRESENTER/INTERVIEWER: Ira Ferris (www.instagram.com/artemisprojects) MUSIC: #1: Huun Huur Tu - Konguroi (Sixty Horses in my Herd) #2: Pauline Oliveros, David Rothenberg & Timothy Hill - Three of a Mind #3: Tinariwen - Sastanàqqàm

I podden Innovationslandet Sverige möter Emma Frans några av Sveriges främsta forskare och uppfinnare, och den här veckan har turen kommit till Cementa och Robert Larsson. Han arbetar som projektledare inom forskning och utveckling på det 150-åriga företaget och har gedigen erfarenhet inom cement- och betongvärlden. Han berättar bland annat om klimatutmaningarna som branschen står inför, vikten av forskning på ämnet och framtidsplanerna med världens första klimatneutrala cementfabrik på Gotland.   Avsnittet spelades in den 6 april och är ett betalt samarbete med Cementa. Innovationslandet Sverige produceras av contentbyrån Borg Owilli.  

Varken LO eller Svenskt näringsliv gillar budgeten, Putin säger att sanktionerna inte biter och så vill Cementa ha nytt tillstånd för kalkbrytning på Gotland.

Folkhälsomyndigheten svänger i frågan om vaccinationsbevis. Reportage om utsatta kvinnorna i Libanon. Krisen vid gränsen Belarus-EU. Nya besked om Cementa.

SJ ställer in 30 avgångar i Mälardalen Nya besked om Cementa. Folkhälsomyndigheten svänger i frågan om vaccinationsbevis. Spionhärvan växer. Krisen vid gränsen Belarus-EU. Tomma platser till polisutbildningen. Reportage om utsatta kvinnorna i Libanon.

Är Cementa för viktigt för att falla? Hör Ekots Lördagsintervju med klimatminister Per Bolund och även eftersnack med bl a Carl Schlyter, fd EU-parlamentariker och Peter Wennblad, SvD:s ledarsida.

Striden om Cementas verksamhet på Gotland går vidare. Snart måste regeringen, och Per Bolund (MP), fatta beslut om företagets kalkbrytning får fortsätta eller inte. Hör MP-ledaren om Cementa, klimatmötet i Glasgow, slutförvaret i Forsmark och relationen till Centerpartiet. Miljöpartiets språkrör och Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Mikael Kulle Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jacob Gustavsson Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

Cementkrisen hotar hela byggbranschen och Cementa varnar för kvotering av cement. Stockholmskommuner tar inte sitt ansvar för bostadsförsörjningen - ny undersökning från Timbro pekar ut Danderyd och Lidingö. Hyresförhandlingarna i Stockholm kraschar igen, nu kan hårdare politisk styrning bli följden, menar expertkommentator Stefan Attefall i Veckans aktuellt. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

A round-up of the main headlines on 21st of October 2021. Producer: Kris Boswell Reporter: Linnea Magnusson english@sverigesradio.se

Den svenska cementkrisen diskuteras på hög politisk nivå. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ring P1 från Göteborg om bland annat huruvida kärnkraften är klimatmässigt hållbar, polisens lista över utsatta områden och Cementas kalkbrytning. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Conversation with artist and curator Kath Fries about her project 'Walkdown in Lockdown', a participatory community action in mindful walking which she is facilitating as part of the Spirit of '21 online festival, a spin off the annual Cementa Festival. We also speak about Kath's overall practice (sculpture and installation) which is embedded in Buddhist philosophies of impermanence, interconnection, and compassion. Aired on Eastside Radio on 11 October 2021, as part of 'Arts Monday: Sympoiesis'. For more about Kath Fries: kathfries.com and @kath_fries Sympoiesis radio show is produced on the Gadigal land of the Eora nation, traditional custodians of this land. We pay our respect and gratitude to the elders past, present, and yet to come. Facebook: www.facebook.com/sympoiesisradioshow Instagram: www.instagram.com/sympoiesis_radio_show

24 september. Bredd, mångfald och mycket ny kunskap, i septembers sista fredagspodd där panelen täcker in allt från Gustav II Adolf till vinster i välfärden, via Cementa och ordensväsendet. Mattias Svensson, Maria Ludvigsson och Peter Wennblad, under ledning av Andreas Ericson.

Ring P1 från Gävle om bland annat privatskolornas vinster, Cementa och kungens öppnade av riksdagen. Programledare: Jenny Roosqvist, ansvarig utgivare: Staffan Mälstam.

Xisbiga Socialdemokraterna oo hindise cusub oo ku saabsan iskuulada dalkan la timid, dawladda oo shirkada Cementa u oggolaatay qoditaanka nuuradda ay ka waddo Gotland iyo warar kale.

Norge klassar covid-19 som säsongsinfluensa, Evergrande, pashtuerna och talibanerna, Alzheimertest och vården, undantagslag för att Cementa ska kunna fortsätta bryta kalk, generalförsamlingens möte i New York, inför Centerstämman och coronaläget i världen

Undantagslag för att Cementa ska kunna fortsätta bryta kalk. Stefan Löfven vid FN:s generalförsamling. Inför Centerstämman. Coronaläget i världen. Norge klassar covid-19 som säsongsinfluensa. Pashtuerna och talibanerna. Evergrande. Alzheimertest och vården.

Nyheterna Radio 10.00

Sänkta grundvattennivåer eller tusentals, kanske hundratusentals byggjobb i fara. Idag kom regeringens besked om Cementa på Gotland.

El Los Angeles Latino International Film Festival (LALIFF) se ha convertido en parte esencial de la escena cinematográfica en Hollywood y alrededor del mundo. En el episodio de hoy hablamos con Rafael Agustín, su director ejecutivo, quien nos comenta acerca de la intensa labor que han estado desarrollando para impulsar y fortalecer el cine latino, sus esfuerzos dentro de la comunidad cineasta joven, el acuerdo recién alcanzado con Netflix y mucho más.

Radio Sweden brings you a round-up of the main news in Sweden on September 21st 2021. Presenter: Frank Radosevich Producer: Kris Boswell

A round-up of Sweden's news headlines on September 16th. Presenter: Dave Russell Producer: Kris Boswell

Vaccinering av 12-åringar. Intervju med USA:s före detta FN-ambassadör och Trumps säkerhetsrådgivare John Bolton. Heterovigsel hotad. Cementa. Hur väljer Socialdemokraterna nya ledare? Klimat och matbrist. Nicki Minaj har spridit ovetenskaplig vaccinfakta på Twitter. Intervju med Catherine Belton, som skrivit boken om hur Putin och FSB tog makten. Elpriser skjuter i höjden.

Vendela ger sin analys av alla outfits från den årliga Met-galan som gick av stapeln igår, en gala som inte intresserar David det minsta. Däremot har han märkt att Ronaldo har ett visst typ av inflytande nu när han är tillbaka i Manchester United! P3 Nyheters Kalle Berg fördjupar oss om Cementa-mörkningen och kommer med glada nyheter om framtida mammutbebisar! Alla vill göra musik med BTS och den senaste i raden är Coldplay, musikguiden har med sig ett smakprov på hur det låter. Dagens gäst är debattören och tidigare polisen Mustafa Panshiri. Han är en av dem mest högljudda inom den svenska integrationsdebatten och har träffat många nyanlända runt om i Sverige. Han har formulerat 7 råd som han önskade att han hade fått när han kom till Sverige. Programledare: Kodjo Akolor, David Druid, Vendela Lundberg

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Vendela Lundberg Först ut snackar vi om att näringsminister Ibrahim Baylan har frågats ut i näringsutskottet om en påstådd mörkning. Av vadå? Jo av ett pressmeddelande om konsekvenserna av Cementa-fabrikens stängning på Gotland. Du vet den där grejen som skulle kunna leda till cement- och byggkris i hela Sverige. Inte? Då ska ni lyssna här. Sen pratar vi om mammutarnas återkomst till jorden. Forskare har samlat ihop cashen som krävs och tekniken finns. Coolt och så, men vad ska det här vara bra för?

Vi gästas av Lars Wilderäng, grundare av Sveriges största oberoende blog inom samhälle och ekonomi, Cornucopia, tillika författare med 700,000 böcker sålda. Nu är han ute med sin nya bok Drönarhjärta. Vi diskuterar Samhällsfrågor som Cementas nedstängning, energiförsörjning och behovet av kärnkraft, samt Kinas potentiella intrång i Sverige. Lars bakgrund som IT-konsult och aktieinvesterare, hur han förlorade allt i IT-kraschen men tog sig tillbaka och gjorde 70x på ett energibolag. Författarskap: hur Lars klarar av att skriva så mycket och hur han lägger upp sitt schema som erfaren hemarbetare.   Finanskursen Årskull 4 börjar 3 oktober. Gör en Tidig Ansökan på www.Finanskursen.se innan 25 september om du vill bli garanterad en plats.

Utfrågning av Baylan om Cementa, inför val i Norge, Kina och Afghanistan, Barnier EU-skeptiker?, arbetskraftsbrist och bristande arbetsförmedling, val i Norge med klimat i fokus, länderna kring Afghanistan och barn och äldre efter pandemin.

A round-up of Sweden's news headlines on September 10th. Reporter: Linnea Magnusson Producer: Kris Boswell

3 september. Om regeringens mörkande kring Cementa. Dessutom författningsdomstol, moralpanik och vaccinpass. Med Peter Wennblad, Mattias Svensson och Maria Ludvigsson, under Andreas Ericsons ledning.

Hundratusentals förlorade jobb och stoppade byggen i hela Sverige. Så lät skräckrubrikerna kring Cementa i somras. Men hur kommer det sig att en hel bransch hade blivit så beroende av ett enda företag? På en kvart får du veta hur Cementa kunde få monopol på cementtillverkningen – och hur allt var regeringens fel. Med SvD Näringslivs reporter Mikael Törnwall.

Höstens första avsnitt av Förmögenhetspodden är här med en uppsummering av börssommaren som kanske blev hetare än många trott. Vad ligger bakom och är börserna starka globalt eller är det spridda skurar? Varför har räntorna fallit och vad kan vi vänta på ränte- och aktiesidan? Cementa-stoppet på Gotland och vad det innebär tas även upp för diskussion, även vad som sker i Kina just nu. Lars Uppsäll, vd Burenstam & Partners, och makroexpert och chefsekonom Rose Marie Westman tar även tempen på den globala konjunkturen och hur det ser ut framåt. Ett spännande och högaktuellt avsnitt!

Sverige riskerar att inte längre kunna producera cement i samband med att Cementa verkar gå miste om sitt tillstånd. Vi diskuterar det politiska landskapet då regeringen fått utstå kritik från flera håll. Tidigare i avsnitt 39 pratade Mathias om att Andrew Cuomos öde som guvenör i delstaten New York kunde vara räknade efter att han blivit anklagad för att ha sexuellt ofredat flera kvinnor. En utredning har nu slagit fast att Cuomo är skyldig. Biden går det bättre för däremot. Han verkar få igenom sin infrastrukturbudget. Vi pratar om vad det innebär. USA går på reträtt och lämnar öppet för talibanerna att ta över i Afghanistan. Vad innebär det för Bidens försvarspolitik? En annan fråga som blossat upp är huruvida Sverige bör erbjuda de tolkar som stödjer svenska soldater bör erbjudas beskydd. Ytterligare en fråga som kan skada regeringen?   HÖR AV DIG TILL OSS  Instagram: https://www.instagram.com/andrakammaren  Facebook: Andra kammaren | Facebook  Youtube :https://www.youtube.com/channel/UC1Egup5p2CL0TTdm6RB9G4g  Webbsida: Andra kammaren (podbean.com)  Mejl: Andrakammarenpodcast@gmail.com   

Hör också krönika av Göran Rosenberg, panelen om veckans inrikespolitik, satir med Utkantssverige och kåseri av Helena von Zweigbergk. Programledare Åsa Furuhagen. Timme 1: Utredning av stormningen av Kapitolium inleddes i amerikanska kongressen i veckan. Varför sa Mark- och Miljööverdomstolen nej till Cementa, vilka naturvärden är det som står på spel? Vi besöker Portland i Oregon, där människor just genomlevt den värsta värmeböljan i mannaminne, hur kan städer anpassas så att invånarna kan klara ett varmare klimat? Daniel Alling om sin tid som London-korrespondent, som nu är till ända. Panelen Timme 2: Situationen i Belarus förvärras. Den tryckta bokens framtid ifrågasätts. Ny seriebok om det lyckofascistiska samhället. Sydafrika försöker lappa ihop såren efter oroligheterna. Men ANC slits i två delar. FN:s flyktingkonvention fyller 70 år. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Mona Hambraeus Tekniker: Tim Kellerman

29 juli. Om cementtillverkaren Cementa inte längre får bryta kalksten på Gotland så står Sverige inför en kris under hösten. Hur blev det så här, och hur ska situationen lösas? Andreas Ericson diskuterar med Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong och Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen.

A round-up of the main headlines on July 23rd 2021. Producer: Loukas Christodoulou Reporter: Linnea Magnusson

Vi kollar vad forskningen säger om hur miljövänliga (eller snarare omiljövänliga) hybridbilar egentligen är. Dessutom kollar vi in nya Tesla Plaid. Och så skärskådar vi en tung nyhet: Cementa ska börja tillverka koldioxidneutral cement – eller hur var det nu med det? Dessutom har Polestar sent omsider ordnat billigare laddning på IONITY-nätverket.

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp. Häromveckan höll Cementa pressträff om det, och bränsletillverkare, flera energibolag, företag som sysslar med avfallsförbränning och pappersmassatillverkare är intresserade. Samtidigt har Norge gått fram med ett konkret beslut om att bygga ett lager under havsbotten. Men det kommer till en början att vara begränsat i storlek, och hälften av utrymmet fylls första tiden av utsläpp från norska företag. Så hur realistiska är de svenska företagens planer? Kommer koldioxidlagringen att bli av? Reporter: Daniel Värjö Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Cementa gick i onsdags ut med att cementfabriken i Slite på Gotland ska bli Världens första klimatneutrala cementfabrik. Cementtillverkning orsakar stora koldioxidutsläpp. Tanken är att använda så kallad CCS-teknik för att fånga upp koldioxiden vid fabriken och skeppa den ut i Nordhavet och lagra den i utrymmen efter norsk oljeutvinning. Men det är mycket som återstår innan eller om detta blir verklighet, bland annat handlar det om ifall den koldioxid man vill fånga upp vid skorstenarna verkligen kommer att rymmas i den norska havsbotten där det är tänkt att den ska sprutas ner för deponering, och om det går att göra tekniken tillräckligt billig och effektiv. Och är ens storskalig användning av cement och betong förenlig med framtidens klimatkrav? Vad betyder den här satsningen för Cementa och för svensk klimatneutralitet? Är det ett PR-jippo, eller kan det få verklig betydelse? Medverkande: Filip Johnsson, professor vid Energitekniska Institutionen, Chalmers, Karin Comstedt-Webb, hållbarhetschef på Cementa, Daniel Värjö, miljöreporter Sveriges Radio. Programledare Björn Gunér Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Alex Wisser is an artist and creative producer based in the township of Kandos in mid-western New South Wales. In 2013 he co-founded the Cementa Contemporary Arts Festival in Kandos and took up permanent residence there with his family.Along with Cementa, Alex is a co-founder of the Kandos School of Cultural Adaptation where his practice continues to focus on the challenges and opportunities of making art in a regional context with a strong emphasis on socially engaged art and its ability to support cultural change.In this conversation, Scotia and Alex discuss:The regenerative farming movement and how the arts can support the process of change in communities facing serious social, economic and environmental challenges to their way of lifeThe capacity of art to provide non-directed space for people to gather and create social cohesion and reflection on complex issuesThe example of a solar energy farming project in the town of Little Hartley in the Blue Mountains and how the combination of arts, science and farming can provide opportunities to bridge the urban-rural divideA research framework that Alex is currently developing in partnership with Creative Recovery Network that aims to create a toolset for artists to better perceive the social realities of communities in which they are workingAlex’s shift to working in a community context and how it has made his practice more embodied and connected to the world beyond traditional arts communitiesLinks:Cementahttps://cementa.com.auKandos School of Cultural Adaptationhttps://www.ksca.landWelcome to Kandos, poster by Ian Millishttps://www.ksca.land/origin-storySolar energy for the farmer, Little Hartley project:https://www.ksca.land/mark-swartz-projectBula Mirri Farm Solar Project Video:https://www.ksca.land/blogfeed/2020/6/10/the-solar-project-video

Theresa Traore Dahlbergs nya filmverk Microcement är en poetisk vardagsskildring av arbetsplatsen Cementa i Degerhamn på Öland, där stora delar av produktionen nyligen lades ner. Av 75 anställda fick bara sju behålla jobbet. När industrin drog sig tillbaka återtog naturen sin plats – bland annat har den sällsynta och obarmhärtiga jaktfågeln pilgrimsfalken börjat häcka i kalkbrottet i närheten. Samtidigt med neddragningen i Degerhamn öppnades en ny cementfabrik i Burkina Faso, dit pilgrimsfalken också flyttar när det är vinter i Sverige. Konstnärskapet följer Theresa när hon installerar en stor separatutställning på Kalmar konstmuseum, där hon genom märkliga sammanträffanden organiskt väver samman berättelser om en global industri i förändring och sin egen familjs historia. På andra sidan Ölandsbron ligger Theresas barndomshem, och bara ett par hundra meter från museet bort hade hennes pappa, Richard Traore, sitt lilla kontor från vilket han rattade produktionsbolaget och kassettfabriken som blivit så kulturellt och politiskt viktiga i familjens andra hemland Burkina Faso.

I många delar av världen kostar det ingenting att släppa ut växthusgaser i atmosfären, och det är en central fråga på FN:s klimatkonferens i Madrid. I Europa handlar vi med rätten att släppa ut, men systemet har kritiserats för att vara tandlöst. Men nästa år kan det europeiska systemet börja ge en tydlig effekt, menar forskarna. Man brukar säga att det kommer ske ganska stora förändringar från 2020 och framåt. Man ökar takten i hur man minskar utsläppshandeln, alltså utsläppsrätterna man ger ut varje år mera tydligt, säger Svenne Junker vid Stockholms Handelshögskolas forskningscentrum för hållbara marknader. Så det krävs lite mer både innovationsförmåga och utvecklingskraft från företagen för att klara detta. Den europeiska handeln med utsläppsrätter går inte riktigt till som på en gammal hederlig bondauktion, men principen är inte långt ifrån. För varje ton växthusgaser ett företag vill släppa ut måste de ha en utsläppsrätt till det. Ett visst antal sådana delas ut gratis, men saknas det ändå får man köpa som högstbjudande. Det genom att registrera ett konto och handla från de företag som har överskott på dem. Själva idén är alltså att hela tiden minska antalet utsläppsrätter för att sätta press på företagen, när priset på utsläppen samtidigt stiger. Sedan handeln infördes 2007 har den faktiskt redan haft en hel del effekt, menar Svenne Junker. Vi har haft "202020" inom EU, alltså att man ska minska utsläppen med 20 procent till 2020. Det klarar vi ju tack vare utsläppshandeln. Så det har haft effekt, men det måste få mycket mer effekt för att nå Paris-avtalet och också våra i Sverige ännu mer ambitiösa klimatmål, att ha nettoutsläpp noll till 2045. Det som ligger i potten i kampen för att minska utsläppen är ju egentligen ekosystem över hela världen. Med fler koldioxidpartiklar i atmosfären ökar temperaturen. Att klara en temperaturökning som inte överskrider den kritiska gränsen två grader, jämfört med förindustriell tid, bedömer forskare vid University of Washington endast ha fem procents chans att lyckas. Vid tre graders temperaturökning riskerar regnskogen i Amazonas till stora delar att förstöras, vilket påverkar den globala syreproduktionen. Stora arealer av världens jordbruksmark riskerar samtidigt att bli obrukbara till följd av torka. Därtill tillväxten av världens befolkning som om 30 år beräknas av FN till 9,7 miljarder, ungefär två miljarder fler än i dag. Det vill säga i antal världsmedborgare motsvarande ytterligare samtliga som idag bor i Kina och i Nordamerika inom 30 år. Att ställa om till en värld fri från fossila utsläpp kostar pengar. Liksom att köpa utsläppsrätter Europas tunga styrmedel för att nå dit. Det mottas med dubbla känslor från industrin. Det har blivit en utmaning för oss, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef vid företaget Cementa, som är bland de företag i Sveriges som släpper ut mest koldioxid, i fjol med omkring 2,2 miljoner ton. Vi har sett det under 2018, när priset på utsläppsrätter fyrdubblades, samtidigt som vi successivt ser en åtstramning av tilldelningen av utsläppsrätter för vår industrigren. Vi gjorde 2018 för första gången negativt resultat för Cementa under 2018, och det berodde mycket på förändringen av utsläppshandeln. Just Cementa köpte i fjol för främst sin cementproduktion runt 700 000 utsläppsrätter, som i dag kostar runt 250 kronor styck. Kostnaden för koldioxidutsläpp som utsläppsrätterna innebär för företagen, snedvrider samtidigt konkurrensen till förmån för företag utanför Europa som inte har systemet, menar Karin Comstedt Webb, Cementas hållbarhetschef. Den huvudsakliga problematiken handlar om att det inte kostar att släppa ut utanför Europa, men att prislappen är ganska hög inom Europa. Det är akut, för att man ska kunna säkerställa att industrin i Europa kan ställa om till mer klimatvänlig produktion och samtidigt vara konkurrenskraftig. En delikat fråga, allt medan industrin i Europa tuffar på. Hur snabbt ska minskningen av totala antalet utsläppsrätter ske utan att fabriker ska behöva stänga, eller flytta till ett icke-europeiskt land för att slippa betala för sina utsläpp. Men en gemensam global handel då? Där företag över hela världen är med i samma konkurrens när utsläppsrätterna går under klubban? Nja, inte omöjligt, bara väldigt väldigt svårt att nå. Men, säger Fredrik Hannerz, chef för Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet, liknande handelssystem med utsläppsrätter finns planer för på flera håll i världen, som kanske alltmer kan förenas i förlängningen. Något som också kan bli en fråga under klimattoppmötet i Madrid nästa vecka. Nu har vi ett europeiskt system, någonstans längre fram prata med andra länder om att länka ihop handelssystemen. Exempelvis kanske det kan vara aktuellt med det system som finns i Kalifornien för utsläppshandel, som är ett annat stort handelssystem. Vid någon punkt kan det vara bra att ha samtal med Kina. Kineserna har en ambition att bygga upp ett system, som är tänkt bli världens största handelssystem för utsläppsrätter. Förhoppningsvis kommer de att lyckats, men det är en lång resa, Fredrik Hannerz, chef för Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet. Anders Wennersten anders.wennersten@sverigesradio.se

Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda konkreta planer här i Sverige ta form. Tidigt ute är energi- och värmebolaget Stockholm Exergi, som nu bygger en testanläggning för att fånga in koldioxid från sina skorstenar. Om projektet faller väl ut och övergår i storskalig infångning är tanken att koldioxiden ska skeppas till Norge för att där pressas ned under havsbotten. Även Cementa och Preem arbetar med planer på koldioxidlagring, medan flertalet av de andra stora utsläppande industrierna inte visat intresse. Även i Sverige finns kapacitet att lagra koldioxid. I sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne finns geologiskt lämpliga områden, med porös sandsten, och SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, lämnade 2017 en rapport där de skriver att potentialen för lagring i Sverige är större än prognoserna för framtida behov. Det vore vettigt att snarast utreda de möjligheterna noggrannare, för att i framtiden inte bli alltför beroende av Norge, anser en del bedömare. Än så länge finns många frågetecken om det ska bli något av med koldioxidlagringen över huvud taget. Norska Stortinget har ännu inte fattat beslut om en nödvändig miljardinvestering, och det är fortfarande billigare att bara släppa ut koldioxiden än att lagra den. Men det brådskar. 2045 ska Sverige ha det som kallas för netto-nollutsläpp. Det betyder att vi om bara 26 år med hjälp av olika metoder kunna "ta tillbaka" lika mycket koldioxid som släpps ut. Även med kraftiga utsläppsminskningar så kommer en del utsläpp att finnas kvar, och de behöver tas om hand på olika sätt. På så sätt ska totalen bli ett nollsummespel. Vad behövs för att koldioxidlagring ska bli verklighet? Klotet gästas av Lars Zetterberg på Svenska Miljöinstitutet IVL, som är expert på ekonomiska styrmedel och Åsa-Britt Karlsson, som leder den statliga utredningen om minusutsläpp. Programledare: Marie-Louise Kristola

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri? Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE CBI Betonginstitutet, och Ingrid Westman, vd för Friendly Building.  Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 5 juni.

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri? Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE Betonginstitutet.  Programledare är Marie-Louise Kristola.

Färdplanen för ett fossilfritt Sverige överlämnades till regeringen och Betong LIVE sände direkt från Rosenbad. Roger Andersson pratar med Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård och Karin Comstedt Webb och Magnus Ohlsson från Cementa. Vi hör också ministrarna Isabella Lövin och Mikael Damberg.

In this episode we discuss The National at Art Gallery of New South Wales, Museum of Contemporary Art Australia and Carriageworks with Co-Curators Nina Miall and Anneke Jaspers, and Assistant Curator Kelly McDonald. We are joined by artists Agatha Gothe-Snape and Ella Sutherland to chat about the Redlands Art Prize at the National Art School Gallery. Plus, we phone ArtsHub's National Editor of Visual Arts, Gina Fairley, who is on the ground at Cementa. Tracks by JD Reforma.

In this episode we were joined by Creative Director of Google Creative Lab, Tea Uglow. We chatted with local art legend, Justene Williams about her practice and her participation in the exhibition Under The Sun for Art Month Sydney. We discussed Cementa with Co-Director Alex Wisser, and exhibiting artists John A Douglas and Teena McCarthy. With tracks by Matthew Hopkins.

Z oddajo Odprto za srečanja smo tokrat gostovali v Desklah, kjer smo v sodelovanju z društvom Eko Anhovo 14. februarja izvedli javno radijsko oddajo o okoljevarstvenih vidikih nadaljnje uporabe alternativnih goriv oziroma odpadkov za proizvodnjo cementa v Salonitu Anhovo. Na vprašanja zaskrbljenih krajanov so sodelujoči strokovnjaki med drugim jasno odgovorili, da prostor, ki je že tako močno zaznamovan zaradi proizvodnje azbesta v preteklosti, ne prenese dodatnih okoljskih obremenitev. V oddaji Odprto za srečanja predvajamo posnetek pogovora, ki ga je vodila Lea Širok.