Podcasts about matsvinnet

I denne episoden har jeg reist østover og Moss Kommune hvor jeg besøker Svein fra Fredskjær Gård. De driver en gård på 1000 mål, hvor 280 mål er dyrket jord. Svein og samboeren driver gården konvensjonelt, og har begge fulltidsjobber, og beskriver seg selv som måneskinnesbønder. De dyrker korn, raps, gras, grønnsaker, og har noen gammelnorske spælsauer og hester. I tillegg dyrket de vindruer i fjor - mest for gøy. Vi snakker om drømmen om et (små)bruk, hva de produserer, vindruene deres, hvorfor det er vanskelig å selge grønnsaker i store mengder, makten til dagligvarekjedene, hvorfor nordmenn skal ha billig mat, økonomien i kornproduksjon, hvorfor de har et stort kattepensjonat, måneskinnsbønder, landbrukspolitikk, matsvinn innen grønnsaksproduksjon, og mye mer!

I Norge kaster vi 400 000 tonn mat per år! Matsvinnet fra matbransjen, offentlig sektor og husholdningene tilsvarer et CO2-utslipp på hele 1,26 millioner tonn. Hvorfor kaster vi så enorme mengder mat, og hvordan skal vi takle dette? I denne episoden møter vi ekspertene Marie Kleppe og Anne Marie Schrøder fra Matvett. Vi hører hvordan selskapet jobber med matkasting og får gode tips om hvordan man enkelt kan redusere sitt eget matsvinn. God lytting! Sjekk ut MATVETT på deres hjemmeside: https://www.matvett.no/om-matvett

Idag så pratar vi lite förvirrat kring saker vi pratat om och inte pratat om. Vi harhaft problem med ljudinspelaren så vi har tappat bort tre avsnitt :( Eller så är det SBS... Det blir svårt att komma ihåg vad vi pratat om då...I vilket fall som helst så är vi nu tillbaka på spåret och babblar vidare.I dagen avsnitt pratar vi bäst föredatum, vad händer när saker möglar och hur du kan minska matsvinnet hemma. Allt i syfte att minska hushållskostnaderna!En intressant reflektion är att ju mer självförsörjande du blir, desto mindre bäst före datum kommer du ha i din kyl. Då blir det viktigare att förstå råvarorna, vad som kan bli gammalt och hur det åldras samt klassikern "Titta, Lukta, Smaka".Titta på maten. Ser den ok ut så kan du lukta på den.Lukta på maten. Luktar den ok så kan du smaka på den.Smaka på maten. Smakar den ok kan du tillaga/äta den.  Vad är dina bästa tips föratt minska hushållsutgifterna? Hur minskar du matsvinnet?

Visste du att mer än en tredjedel av all mat som produceras slängs och att matsvinnet står för 10 procent av utsläppen av växthusgaser? Det vill Åsa Sandberg ändra på. Ett överflöd av billig mat och fyllda hyllor är en anledning till det stora matsvinnet. Hon ger bästa tipsen för hur det kan minska i hemmen, där den största förlusten sker. Men det behövs också politiska beslut för att minska matsvinnet.

Finländska familjer slänger mat för 500 euro per år. Privathushåll står för 33 procent av matsvinnet och slänger varje år över 100 miljoner kilo mat. Den här veckan är det spillveckan. Kampanjen vill uppmärksamma det matsvinn som uppstår i hela livsmedelskedjan, ändå från produktion till konsumtion. I dagens poddavsnitt diskuterar VBL-journalisterna Heidi Eriksson och Heidi Kojonen varför vi slänger mat och delar med sig av konkreta tips på hur man kan minska på matsvinnet.

Nordmenn kaster 390 000 tonn mat hvert eneste år. Er ikke det litt pinlig? Viser dette til en enorm overflod av ressurser vi ikke greier å forvalte, eller ligger det mer bak? Vi sitter på verdenstoppen av muligheter og ressurser, så hvorfor løser vi ikke dette på en bedre måte? I 2016 innførte Frankrike en matkastelov. En slik lov har blitt vurdert som unødvendig av Landbruks- og matdepartementet. Matsvinn er også hodeløs økonomisk politikk - da vi i Norge årlig kaster mat til en verdi av 22 milliarder kroner. Dette er mat mange vil redde, men ei heller dumpsterdiving er lov. Hva kan vi forbrukere gjøre, og hvorfor nektes enkeltpersoner mat som allerede er kastet? Enorme mengder mat går i søpla hvert eneste år, før det i det hele tatt har nådd butikkhyllene. Dette svinnet tas ofte ikke med i beregningen, og forbrukeren blir med det stående som det store verstingen når matsvinnet kalkuleres. Hvem bestemmer over det skjulte matsvinnet, og hvem er det egentlig som tjener på det? Studentersamfundet i Trondhjem

En tredjedel av all mat som produceras hamnar aldrig i någons mage. FN:s och Livsmedelsverkets mål är att halvera matsvinnet från år 2015 till 2030. Kan "teskedsmetoden", "bäst före-snoozning" och minskat utbud vara en del av lösningen? Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

En tredjedel av all mat som produceras hamnar aldrig i någons mage. FN:s och Livsmedelsverkets mål är att halvera matsvinnet från år 2015 till 2030. Kan "teskedsmetoden", "bäst före-snoozning" och minskat utbud vara en del av lösningen? Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

Hvordan jobber mat- og serveringsbransjen for å nå målet? Møt Anne Marie Schrøder fra Matvett. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kocken & författaren Karin Sundgren tipsar om hur du gör goda saker i köket av mat du vanligtvis slänger

350 brödlimpor per minut kastas, enligt forskning. Hur ska matavfallet kunna minskas? I sopcontainrar finns fullt ätbar mat, och när Klotets reporter följer med en influerare på sociala medier ut för att leta dröjer det inte länge förrän han ramlar på både paprika, lök och apelsiner. Av miljöskäl lever @dumpsterdivan ungefär till hälften på mat som har kasserats av andra, och kanske är det inte konstigt att det går att hämta en så stor del av sin försörjning från containerfynd, med tanke på att en tredjedel av livsmedelsproduktionen blir till avfall, i olika led. I Sverige blir runt 1,3 miljoner ton mat avfall varje år. När den slängda maten producerades gav den upphov till utsläpp av omkring två miljoner ton koldioxid, eller ungefär tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket. Matsvinnet beskrivs som en av de stora klimatutmaningarna, i FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport om markanvändning, som publicerades i augusti. Att halvera matsvinnet till 2030 är också ett av FN:s hållbarhetsmål. I Frankrike finns sedan några år en lag som förbjuder större livsmedelsbutiker att kasta mat, istället måste de skänka bort den till behövande. Nu vill upphovsmannen skicka den franska matsvinnslagen på export. Gäster i veckans Klotet är Karin Fritz från Livsmedelsverket, som leder ett projekt för att minska matsvinnet, och Kim Bolton, professor vid Borås Högskola. Programledare: Mona Hambraeus

I veckans Efter Nio utmanar Eveliina Lindell kocken Filip Forsberg och hans kollegor att följa upp matsvinnet och hitta på lösningar för att minska det. Filip Forsberg är matansvarig för ett stort hotell, dess restaurang och tillhörande bageri. Eveliina Lindell jobbar med att hitta ekologiska lösningar för att minska matsvinnet.

Funktionsnedsatta personer i daglig verksamhet måste klara sig på låga ersättningar, ändå tackar många kommuner nej till ett statligt bidrag för att höja ersättningarna. Rekordmånga företag hamnar på Råd & Röns svarta lista. Matsvinnet måste minska, kan ett gäng nya ord hjälpa oss med det?

I veckans avsnitt vi tar vi reda på hur de är att leda ett av Europas mest uppmärksammade startupbolag. Gäst i veckans avsnitt är Hjalmar Ståhlberg Nordegren, vd på Karma, bolaget bakom den uppmärksammade mat-appen med samma namn. En tredjedel av all mat slängs. Matsvinnet är inte bara ett resursslöseri och en stor ekonomisk förlust för samhället, det bidrar även till enorma utsläpp av växthusgaser och är ett av vår tids största miljöproblem. Karmas mål är att med smart och användarvänlig teknik bekämpa matsvinnet globalt. Bolaget har nyligen fått in över 100 miljoner kronor i investeringar från Kinnevik, Electrolux och Norrsken och priserna har haglat över grundarna. Men vägen till framgången var lång och brokig. I Företagarpodden avslöjar Hjalmar hemligheterna bakom det hårda jobbet som tagit de dit de är idag. Dessutom berättar han om de ambitiösa expansionsplanerna som ska göra de till ett globalt storbolag. Lyssna nu!

I detta avsnitt får du lyssna till vårt samtal med Karl Andersson, en av tre grundare av Matsmart. Samtalet leder oss in på Karls uppväxt där stor del kretsade kring rugbyn. En skada gjorde att han tidigt fick ge upp sin spelarkarriär och kom istället in på försäljning. Efter en lyckad säljkarriär med olika ledarpositioner var det dags att starta eget, vilket till slut resulterade i företaget Matsmart. Vi får höra om hans möte med den tidigare amerikanske vicepresidenten Al Gore och vad som driver Matsmart att hjälpa oss konsumenter att handla klimatsmart. Häng med!Mer info:Hemsida: KLICKA HÄRInstagram: KLICKA HÄRLyssna på avsnittet: KLICKA HÄRSigna upp dig för vårt nyhetsbrev: KLICKA HÄR See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I del 31 pratar vi om matsvinn och hur man kan göra för att minska det. Lyssna så får du vår syn på saken. Har du någon fråga till oss? Mejla oss på info@svna.se. Missa inte våra event, exempelvis Groddskolan. Läs mer på vår hemsida, www.svna.se

Dessutom om påskmässa i Paris och sorgen efter Notre-Dame. Omstöpningen av Israel. Matsvinnet kan lätt halveras. Ukraina går till avgörande valomgång. Mexico välkomnar välutbildade unga som kastats ut av USA.  Timme 1 * Påskmässa i Paris * Omstöpningen av Israel * Politiker väljer Facebook framför pressmeddelanden * Att äga eller hyra * Krönika Margit Silberstein Timme 2 * Kina är ute efter Palermos hamn * Kulturspaning med Göran Everdahl * Ukraina går till val * Matsvinnet kan lätt halveras * Mexico ger ny chans för välutbildade som kastats ut ur USA * Kåseri Helena von Zweigbergk

Över en tiondel av maten slängs bort i Finland. Matsvinnet är ett stort problem i hela västvärlden. Under en veckas tid fick matskribenten och -konsulten Kenneth Nars råd och tips av freganen Jessica Suni. Hon säger att det skett en stor förändring på de senaste tjugo åren. - Förr var soporna olåsta utanför mataffärerna och det var bara att plocka åt sig. Idag är de betydligt svårare att dyka efter livsmedel. I dag får hon sina produkter direkt från några affärer hon har kontakter till. Olika applikationer på mobiltelefonen har också dykt upp där olika företag erbjuder mat som räddats ur soporna. Sopdykning upplevs som radikalt, men vad kan var och en av oss göra för att minska på matsvinnet och tänka klimatsmart kring livsmedel och matförpackningar?

Varje finländare slänger i genomsnitt 24 kilogram ätlig mat årligen. Största delen av matsvinnet uppstår i hemhushållen. Matsvinnet kostar oss ungefär 200 miljoner euro i året. I den här podden berättar Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Finlands svenska Marthaförbund hur du kan slänga mindre mat och på så sätt spara både pengar och skona miljön. I podden hör du också ett inslag med Bo Ekman från Andreaskyrkan i Helsingfors där man ordnar matutdelning på ätlig mat som annars skulle ha kastats bort. Redaktör: Jessica Suni Signaturmelodi: Janne Löf

Skådespelaren Max Bremer fyller frys och skafferi med mat, men har hans hamstrande gått över styr? Under en veckas tid inventerar han sina gömmor och utmanas leva på det han har i skåpen. Med i programmet är också hushållsrådgivaren Elisabeth Eriksson. Programledare är Sonja Kailassaari och Mårten Svartström. Efter Nio Radio i Yle Vega. Produktion: Parad Media

Höga kostnader för att ansluta till kommunala vatten- och avloppssystem. Så gick han från koja till radhus och tjänade miljoner kronor. Ny teknik minskar matsvinn.

Det var när Mårten Thorslund fick barn som han började sätta spaden i jorden på allvar. Vid sidan av att börja odla, bytte han sitt jobb inom marknadsföring av slit- och slängvaror mot en utbildning till miljövetare, och startade Matsvinnet.se - ett initiativ för att minska den stora mängd mat som slängs i Sverige med enorma konsekvenser för miljö och klimat som följd. Här berättar Mårten om sitt eget odlande som en lärandeprocess och viktig del för att få förståelse för ett större sammanhang av socialt och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion. Du får bland annat veta att uppemot var tredje kasse mat som svenska konsumenter köper aldrig äts upp, varför det i sammanhanget är så viktigt att vi litar till våra egna sinnen, och hur vi kan förhindra att mat blir sopor – både den från egna odlingar, den vi bär hem från affären och den i affären. Du får även höra om ångkokt sallat, hur Mårtens ormformade gerillaodling i Djursholm blev fullt legal, och varför han som odlare slänger mindre mat. Dessutom frågar vi förstås om han någonsin blivit sjuk av att äta det som många andra skulle ha slängt. Intervjun spelades in i Stockholm den 9 december.

  Varje svensk kastar ut 54 kilo bra mat per år – helt i onödan. En tredjedel av all mat som producerar slängs bort! Matsvinnet är superdumt, faktiskt. Tänk alla pengar som går rätt ner i slasken. Kocken Paul Svensson och Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm berättar ur vi kan handla smartare, förvara smartare, laga smartare? Läs mer på www.coop.se/nyavardagsmaten!

Årligen slängs 11 miljoner kilo kött som varit ämnat att äta i de finländska hemhushållen. I det senaste avsnittet av Marthapodden benar hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson i varför det slängs helt oöppnade förpackningar kött, och vad man kan göra för att undvika det. Seriematlagning är en lösning för att minska på matsvinnet i hemhushållen.

Matsvinnet i norge tilsvarer CO2-utslipp på 160 tusen biler.Vi kaster mat for 18 milliarder kroner i året. - dumt for miljøet og din lommebok! I Ekko får du tips om hvordan du kan redusere ditt matsvinn. Reporter er Sjur Sætre