Podcasts about potatisen

Världsmästarna i pommes frites finns i Stockholm: Jorit Gras och Marvin Romein. Om tävlingen, om deras pommes frites, och om tillsatserna i de industritillverkade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jorit Gras och Marvin Romein driver Pom Friterie, en restaurang i centrala Stockholm, med fokus på pommes frites och cocktails. Jorit är kock, Marvin bartender.Båda kommer från Nederländerna, och har länge bott och arbetat i restaurangbranschen i Stockholm, där de också lärde känna varandra.Den 28 september avgjordes Championnat du Monde de la Frite, VM i pommes frites i Arras, en liten stad i norra Frankrike.– Fransmännen hävdar att denna region är pommes fritesens födelseplats, säger Jorit. Vi håller kanske inte fullt ut med om detta.Också i Nederländerna är pommes frites mycket populärt.– Frites är lika populärt i Nederländerna som i Belgien, säger Jorit.Och belgarna brukar betrakta pommes frites som något belgiskt. Potatisen — och pommes frites — är helt enkelt mycket viktig i hela denna region.De blev inbjudna att delta i tävlingen.Och de vann i kategorin ”världens pommes frites”, med sin pommes frites presenterad i en rätt på nederländskt vis.Jorit och Marvin berättar om tävlingen och förklarar hur de gör sin pommes frites. Från hur de väljer potatisen (som kommer från Marvins hemtrakter), till vad de gör med den fram till de två friteringarna.Det beskriver också vad som skiljer färsk pommes frites från djupfryst industritillverkad (och vilka tillsatser den innehåller), den vi hittar i butikerna, och också det som serveras på de allra flesta restauranger. För väldigt få ställen gör sin egen pommes frites.- Det är komplicerat och tar mycket tid. Och det är svårt att hålla jämn kvalitet.Vi testar också tre olika djupfrysta varianter från en vanlig butik.

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sofia och Pernilla börjar längta till sommaren med stressblandad förtjusning. För vilken vecka skulle luktärterna frösås nu igen? Sofia undviker förkultiveringar och satsar korten på perenner och (makens) Dahliaodling istället. Pernilla ska definitivt följa rådet att blanda upp grönsakerna, som hon köper som uppdrivna miniplantor vid byns ekologiska jordbruk, med blommor. Kålen kommer att få sällskap med Malva. Potatisen med solrosor. Ja, man kan säga att det grävs djupt ner i jord och högt upp i träd, och inte minst, längs Ellen Keys böljande former på Strand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Året som gått, utvärdering av det rödgröna styret och mycket mycket mer. Tack till Potatisen för att vi fick hålla till hos er!Följ Martin på Bluesky: @jslaibach.bsky.socialFölj Johanna på twitter: @kattvetare Stötta Radio åt alla på Patreon!Handla i vår Webshop!Följ Radio åt alla på Twitter!

I dagens avsnitt tar vi med lyssnarna på äventyret "Kai och den magiska potatisen". Denna saga är önskad av Adrian, 7 år från Björklinge. Följ med den osannolika duon Kai och den talande potatisen när de ger sig ut på ett humoristiskt räddningsuppdrag. Med mod och magi tar de sig an Professor Schwartz och hans elaka plan att göra staden tråkig. Det blir en berättelse om oväntad vänskap och att godhet alltid segrar. Som alltid delar vår kära Aida också med sig av spännande fakta, denna gång om de fascinerande galaxerna. Så häng med på detta tokiga äventyr fylld med skratt och värmande vänskap. Stötta podden och få tillgång till nya sagor även onsdagar och fredagar! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka gärna in egna förslag på vad nästa saga ska handla om via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram. Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt.

Vi är på semester! Under tiden bjussar vi på några best of-avsnitt med lite av det bästa från året som gått. Vi är tillbaka igen på Way out west, 10-12 augusti, och drar igång som vanligt 21 augusti. Glad sommar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt av Magiska Godnattsagor överraskar Aida programledarna med sina språkkunskaper när hon byter mellan flera olika språk innan hon genererar ut kvällens saga som är önskad av Lisa, 4 år från Utby.  Sagan handlar om ett levande glas vid namn Gunilla och en levande potatis som heter Magda. De två rivalerna upplever ett magiskt äventyr tillsammans i en berättelse som handlar om rivalitet, vänskap och äventyr mellan oväntade karaktärer. Så sätt på hörlurarna och följ med på en magisk godnattsaga! Glöm inte att skicka in ditt förslag på vad du vill att nästa saga ska handla om via ⁠www.magiskagodnattsagor.se⁠ och följ oss på ⁠Facebook⁠ & ⁠Instagram⁠.  ⁠Svara gärna på vår enkät⁠ om Magiska Godnattsagor. Vi vill gärna höra vad ni tycker om vår podcast och hur vi kan göra den ännu bättre för er. Dessutom kommer en person att vinna ett påskägg och en personlig hälsning från Aida som tack för att ni deltar.  Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt. 

Fast potatis till mos. Mjölig till krispigt. Skrubba eller skala. Och koka inte färdigt. Potatisälskaren ger massor med tips och trix. Och hyllar den mest användbara råvaran. - Jag älskar chips. Chips är en väldigt stor del av mitt potatisliv.Och gaffelmos - när man mosar potatis i såsen - tycker han är det allra godaste.Stefan Ekengren, kock och krögare på restaurang Hantverket i Stockholm, visar sin kärlek till potatis i den nya kokboken Potatis. - Potatis är så tillåtande. Det finns ingen annan produkt som klarar så mycket. Det är det som har gjort den så stor.Koka, steka, fritera, mosa, gratinera, ugnsrosta. Potatis ändrar helt karaktär beroende på vad man gör med den. - För mig är potatisen centralpunkten på tallriken. Potatisen är en referenspunkt och ett bollplank för det andra.Stefan bryr sig inte så mycket om olika sorter.- Det är inte så stor skillnad. Det blir lite snobbigt. Då är valet mellan mjölig och fast viktigare. Den vanligaste rekommendationen är att använda mjölig till mos. Men det tycker inte Stefan.- Finns en risk att det smakar mer stärkelse, för den mjöliga är mer stärkelserik.Men det största problemet är att det lätt kokar in mer vatten i den mjöliga. - Och då finns det mindre plats för mjölk, grädde och smör, det som gör moset gott.- Är du osäker: ta fast potatis, för den passar till det mesta.Däremot tycker Stefan att mjölig passar bäst om det ska bli krispigt. Stärkelsen gör att det blir krispigare. Så välj mjöligt till chips, pommes frites och klyftpotatis.Och koka inte potatisen helt klar. Stefan vill att det ska vara lite kärna i mitten.- Koka alltid med lock på. Det blir en helt annat resultat om man kokar utan lock.Skal eller inte? Stefan skrubbar lätt eller skalar potatisen.Dessutom massor av tips och trix om:Pressad potatis, stompad potatis, skillnaden mellan mos och puré, duchessepotatis, ugnsrostad, parmesanpotatis, Karin Franssons smutsiga potatis, den svenska världskändisen hasselbackspotatis, och småtrendiga tilltryckt potatis.

John älskar sin potatis och Pernilla undrar om det hänger ihop med hans gamla smeknamn. Nu får du tipsen du inte visste att du behövde för att odla vår älskade knöl. John kallades potatisen som ung, nu älskar han den och kommer tillsammans med Pernilla på tips om hur du ska odla vår älskade potatis och dessutom förslag på andra knölar som kan ätas.Pernilla Månsson Colt och John TaylorPernilla och John är två av Sveriges mest profilerade inom trädgårdsområdet och är kända från SVT-programmet Trädgårdstider. Där har vi hört deras vänskapliga gnabbande kring det mesta gällande odling, plantering och beskärning. Pernilla Månsson Colt är dessutom programledare för Ring så spelar vi" i P4 samt SVT-programmet Husdrömmar Sicilien och vid Nobelfirandet.Lyssnarnas frågor besvarasSkicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.seProducent: Kim OhlssonTekniker: Niklas Skagerlind

Är potatis superdåligt eller himmelskt bra? Både och menar Fredrik och Martin. In och lyssna på Näringspodden för att lära dig allt om detta scoop! Missa inte erbjudandet från våra samarbetspartners: Testa din tarmflora på https://gutfeelinglabs.se - 20% rabatt Blodtest på www.svenskprovtagning.se - 10% rabatt på varje köp Beställ ett Imupro intoleranstest (eller något annat test) hos www.amodomedical.se - 10% rabatt Använd rabattkoden "näringspodden" vid bokning av ovanstående tjänster! Har du någon fråga till oss? Mejla oss på info@svna.se.  Läs mer på vår hemsida, www.svna.se

Ännu ett nytt avsnitt av podden och vi lyfter mail men också en bild på instagram som genererade oerhört mycket kommentarer och tankar.

Det skulle vara gammeldags röd potatis om den skulle duga åt gubbarna förr i tiden, berättar Gunnar Jönsson för Jenny Svensgård i denna podd om potatis. Potatisen har varit livsviktig sen den infördes i början på 1700-talet men sorterna och odlingssätten har varierat med åren. Hör hur potatisen odlades, förvarades och tillreddes förr i tiden. I detta avsnitt medverkar också Stig Ohlsson, Andreas Ohlsson och Sven-Eric Ericsson. Music: http://www.purple-planet.com

Fredrik snackar med Elin Romare om AI i praktiken, kunskapsspridning, AI-etik och konferensen GAIA som hålls för andra året i Göteborg 9 april. GAIA började som en meetup för att hjälpa alla de (oväntat många) som sitter och jobbar med AI på kammaren eller kontoret och inte vet att det finns fler i närheten att utbyta erfarenheter med. Vi pratar om att bygga första modellen, och om risken att vara nöjd med den och anpassa allting runtomkring efter modellen. Vi kommer också in på större saker som när tekniken kommer ut i samhället, från roliga detaljer på ICA till etiska aspekter i bilar och rättsliga processer. Och givetvis en del om konferensen, vad som var hett förra året och vad som hänt sedan dess. Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar AI GAIA - gruppen och konferensen Elin Romare Recorded future Machine learning Statistisk signifikans GAIA på Meetup Cocoaheads Göteborg - gruppen Fredrik var med och startade WAVR Tensorflow Generative adverserial networks CNN - Convolutional neural network Köp biljetter till GAIA 2019! Asymptoptisk kurva Hyperparametrar Björn Mattsson Daniel Persson ska prata quantum deep learning Titlar Alla satt lite på sitt eget hörn Så fort man inte jobbar med bild Fokuserade på bild Han var hela deras machine learning-avdelning Vi vet knappt hur vi ska ställa frågan En modell, som gör någonting Den är ju skräp som modell De flesta problem ändras Någonting rätt så barnsligt med hela området Om man väger sin potatis nära potatisen Om jag väger potatisen längre bort När samhället är skevt Den replikerar ju samhället, och förstärker det Ett dataset som perfekt representerar samhället Om ens data inte reflekterar verkligheten Människan behöver göra ett val i sin modell En traktor ovanpå pandan Så fort vi kan tolka data Det är inte en panda Man kan inte ha all data i hela världen Min värld är inte punktformad i vakuum

Vi pratar Wardley-kartor. De är döpta efter sin upphovsman Simon Wardley och är ett sätt att kartlägga din produkt och miljön runt den. Kartan hjälper dig och ditt team att fokusera utvecklingen på rätt saker och kan också vara ett sätt att kunna optimera processen utifrån var produkten befinner sig i landskapet. Inzoomningen tillägnar vi enummar och hur de kan användas för att öka läsbarheten av booleaner.För att anmäla er till väg74-konferensen kan ni gå in på denna länk. För att vinna en t-shirt skall ni lista ut vad som står på den. Bild finns här. Några hållpunkter:[5:44 Inzoomningen][11:33 Huvudämnet]21:43 Har ni läst boken "The Secret Sputtify Moves"?30:30 Hur sjutton ser en sån här karta ut då?42:40 Potatisen fryser bort52:13 Ingen behöver väl mer än 650k minne?

Vi fortsätter svara på mail och i dagens avsnitt pratar vi om allt i från att stänga gaten till om det finns en tidsplan på när folk får känslor.

Vi fortsätter svara på mail och i dagens avsnitt pratar vi om allt i från att stänga gaten till om det finns en tidsplan på när folk får känslor.

Potatisen är miljösmart och mångsidigt, och går att variera i all oändlighet i matlagning. Men samtidigt minskar potatiskonsumtionen i Finland – varför? Är potatisen för långsam att tillreda, helt enkelt för billig för att vi skall uppskatta den eller för osexig i all sin vardaglighet? Hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson och informatör Karin Lindroos dryftar vår kära men ibland bortglömda knöl i det senaste avsnittet av Marthapodden. Avslutningsvis åskådliggörs potatisens mångsidighet: gratäng, klyftpotatis, rösti, pyttipanna, potatissallad ...

Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. Författaren Lena Andersson är programvärd för sommarens sjunde program. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publikI vårt sjätte program svarar Lena Andersson på följande frågor:Gör man bäst i att bli egoist med skygglappar för att inte känna sig alltför hjälplös och bedrövad i relation till allt elände, FridaSkulle potatisen i någon mening kunna vara en varelse? Ulf Gösta ErikssonÄr jag en dålig människa om jag inte är social och inte gillar att jobba? Håkan RosenHur ska jag slappna av och njuta av lite när jag vet att det snart är över, Susanne Cermenius Publikreaktioner Tack för ett fantastiskt program Lena Andersson har gjort mina promenader till dagens höjdpunkt Hoppas programmet fortsätter i många år!Med vänlig hälsning, Ingrid Fors Lena Andersson du är helt fantastisk. Stor tack att du förgyller min tillvaro.Karin GandiniJag blev helt tagen av dagens program. Dina fantastiska reflektioner,svar o tankar om att ta vara på livet. Konkreta råd. Även (sam)talet om att ta vara på sig själv o genom det bli viktig för andra. Tack för ovärderliga filosofiska råd o ord! Med vänliga hälsningar susanne löfström på tjörnTack för en synnerligen fin programserie. Alla genomtänkta och samtidigt underhållande och engagerande svar ger mig hopp. I sommar blev Lena Anderssons analys av gåvans och tiggeriets villkor en höjdpunkt.Åke Hagström Varför är mörkret större än ljuset? När jag drabbas av oro eller sorg varför lägger sig mörkret som en våt filt över hela min tillvaro?Varför har jag då svårt att ta till mig mina ljus som också finns i mitt liv?Tar människan det som är positivt och som värmer som något självklart? Tack för en fantastisk stund varje gång jag lyssnar på Allvarligt talat. Augustihälsningar  Ulla Hammarqvist i TyresöLena. Jag har ingen fråga. Jag känner bara ett trängande behov av att delge dig min uppskattning. Jag har ibland svårt att formulera i ord vad jag tycker, tänker och känner. Musiken är mitt uttrycksmedel. Igår plöjde jag dina sommar- och ditt vinterprogram och i synnerhet i vinter från 2011 är det som att du klär mina tankar i ord.Bästa hälsningar Harald Svensson GöteborgHej! Jag lyssnade på dina svar angående potatis som börjar gro inne i ett mörkt skåp. Vill tipsa om uppfinnaren Baxters experiment med krukväxter. Han uppfann lögndetektorn avsedd att avslöja lögnare men fick impulsen att pröva på sina blommor där hemma. Hans rön tyder på att bilden är mer komplex än din uppfattning och gränsdragning, de som rör sig = varelser, annars icke-varelser. Som du kan se om du googlar, reagerade växterna med stress om någon misshandlade en artfrände dvs blomman bredvid. O s v. Baxters växter reagerade också när han som var ute på stan bestämde sig för att vända om och gå hem. Ganska intressant och märkligt.Tyder på att det finns relationer som vi inte anat. Jag läser nu Fältet, en bok som handlar om forskning på slump, medvetande och paranormala fenomen. Antagligen inte din grej, du verkar säker in din "tro" på den nu vedertagna vetenskapen.. Mitt barnbarn tipsade om att du har en e-post info@rationalist.se men jag ville inte använda den utan tillstånd. Hoppas ändå att du läser mitt meddelande.Vänliga hälsningarBritt Jakobsson Hej, jag skulle önska att Lena Andersson svar blev sammanställda i en bok, det skulle var till stor glädje för mig och många andra. Har ni möjlighet att framföra min änkan till Lena Andersson ? Med vänlig hälsning Berit EliassonHejAlla människor drar ju gränsen någonstans för vad som är acceptabelt beteende och till exempel tycker att de flesta inte att man är bestialisk om man massakrerar gräs med en gräsklippare.Om man däremot massakrerar till exempel människor av annan hudfärg än sin egen så är man bestialisk.Detta är ju ytterligheter förstås men det finns ju en gräns för ett acceptabelt beteende som vi alla kommit överens om och den flyttas hela tiden.År adertonhundratrettiofem var gränsen på ett helt annat ställe än den är nu, var det sämre för oss?Och i så fall varför då?Jag fattar ju att det var sämre för människor av annan hudfärg som råkade träffa på oss, såklart, men det är inte det jag menar utan det är själva gränssättandet som sådant jag funderar över.Varför alls ha en gemensamt överenskommen gräns?Vad skulle vi förlorat på att behålla bestialitetsgränsen från år adertonhundratrettiofem?Var kommer den att vara hundra år framåt i tiden?Varför flyttas gränsen?Med vänlig hälsningPer AnderssonMusik i programmet:Keith Jarrett Creation spår 5 Tokyo Kioi Hall  Paul Mauriat Orchestra L´amour est bleu Love is blueWilly Lundin Swedish Paintings Min sommarlåt  Signatur i början av programmet: Bill Frisell Probability Cloud Slutsignatur: Tomasz Stanko Sleep Safe and Warmmusik lagd av Anton Karisproducent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se

Författaren Lena Andersson är programvärd för sommarens sjunde program. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. I vårt sjätte program svarar Lena Andersson på följande frågor: Gör man bäst i att bli egoist med skygglappar för att inte känna sig alltför hjälplös och bedrövad i relation till allt elände, Frida Skulle potatisen i någon mening kunna vara en varelse? Ulf Gösta Eriksson Är jag en dålig människa om jag inte är social och inte gillar att jobba? Håkan Rosen Hur ska jag slappna av och njuta av lite när jag vet att det snart är över, Susanne CermeniusPublikreaktionerTack för ett fantastiskt program Lena Andersson har gjort mina promenader till dagens höjdpunkt Hoppas programmet fortsätter i många år! Med vänlig hälsning, Ingrid ForsLena Andersson du är helt fantastisk. Stor tack att du förgyller min tillvaro. Karin GandiniJag blev helt tagen av dagens program. Dina fantastiska reflektioner,svar o tankar om att ta vara på livet. Konkreta råd. Även (sam)talet om att ta vara på sig själv o genom det bli viktig för andra. Tack för ovärderliga filosofiska råd o ord! Med vänliga hälsningar susanne löfström på tjörnTack för en synnerligen fin programserie. Alla genomtänkta och samtidigt underhållande och engagerande svar ger mig hopp. I sommar blev Lena Anderssons analys av gåvans och tiggeriets villkor en höjdpunkt.Åke Hagström Varför är mörkret större än ljuset? När jag drabbas av oro eller sorg varför lägger sig mörkret som en våt filt över hela min tillvaro?Varför har jag då svårt att ta till mig mina ljus som också finns i mitt liv?Tar människan det som är positivt och som värmer som något självklart? Tack för en fantastisk stund varje gång jag lyssnar på Allvarligt talat. Augustihälsningar  Ulla Hammarqvist i TyresöLena. Jag har ingen fråga. Jag känner bara ett trängande behov av att delge dig min uppskattning. Jag har ibland svårt att formulera i ord vad jag tycker, tänker och känner. Musiken är mitt uttrycksmedel. Igår plöjde jag dina sommar- och ditt vinterprogram och i synnerhet i vinter från 2011 är det som att du klär mina tankar i ord. Bästa hälsningar Harald Svensson GöteborgHej! Jag lyssnade på dina svar angående potatis som börjar gro inne i ett mörkt skåp. Vill tipsa om uppfinnaren Baxters experiment med krukväxter. Han uppfann lögndetektorn avsedd att avslöja lögnare men fick impulsen att pröva på sina blommor där hemma. Hans rön tyder på att bilden är mer komplex än din uppfattning och gränsdragning, de som rör sig = varelser, annars icke-varelser. Som du kan se om du googlar, reagerade växterna med stress om någon misshandlade en artfrände dvs blomman bredvid. O s v. Baxters växter reagerade också när han som var ute på stan bestämde sig för att vända om och gå hem. Ganska intressant och märkligt.Tyder på att det finns relationer som vi inte anat. Jag läser nu Fältet, en bok som handlar om forskning på slump, medvetande och paranormala fenomen. Antagligen inte din grej, du verkar säker in din "tro" på den nu vedertagna vetenskapen.. Mitt barnbarn tipsade om att du har en e-post info@rationalist.se men jag ville inte använda den utan tillstånd. Hoppas ändå att du läser mitt meddelande.Vänliga hälsningarBritt Jakobsson Hej, jag skulle önska att Lena Andersson svar blev sammanställda i en bok, det skulle var till stor glädje för mig och många andra. Har ni möjlighet att framföra min änkan till Lena Andersson ? Med vänlig hälsning Berit EliassonHejAlla människor drar ju gränsen någonstans för vad som är acceptabelt beteende och till exempel tycker att de flesta inte att man är bestialisk om man massakrerar gräs med en gräsklippare.Om man däremot massakrerar till exempel människor av annan hudfärg än sin egen så är man bestialisk.Detta är ju ytterligheter förstås men det finns ju en gräns för ett acceptabelt beteende som vi alla kommit överens om och den flyttas hela tiden.År adertonhundratrettiofem var gränsen på ett helt annat ställe än den är nu, var det sämre för oss?Och i så fall varför då?Jag fattar ju att det var sämre för människor av annan hudfärg som råkade träffa på oss, såklart, men det är inte det jag menar utan det är själva gränssättandet som sådant jag funderar över.Varför alls ha en gemensamt överenskommen gräns?Vad skulle vi förlorat på att behålla bestialitetsgränsen från år adertonhundratrettiofem?Var kommer den att vara hundra år framåt i tiden?Varför flyttas gränsen? Med vänlig hälsning  Per Andersson Musik i programmet: Keith Jarrett Creation spår 5 Tokyo Kioi Hall   Paul Mauriat Orchestra L´amour est bleu Love is blue Willy Lundin Swedish Paintings Min sommarlåt   Signatur i början av programmet: Bill Frisell Probability Cloud Slutsignatur: Tomasz Stanko Sleep Safe and Warm musik lagd av Anton Karis producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se

I Odla med P1:s säsongsavslutning tar vi upp potatis i radioträdgården, detta samtidigt som vi sätter vitlök i pallkragarna. Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor och berättar att man i kalla landsändar måste ställa sin hortensia inomhus på hösten för att den ska blomma nästa år. Hortensian blommar nämligen på fjolårsskott som annars lätt fryser bort. Hon berättar också om dilemmat med magnolia som blommar på hösten, om sköldlöss på blåbär och hur vattning gör susen mot trips och spinnkvalster. Ulla for till Göteborg för att göra veckans reportage. Mats Havström på Botaniska trädgården i Göteborg tar emot och berättar om höstblommande lökväxter.  Programledare är Gustaf Klarin och katsura heter veckans favorit.

Potatisen står i fokus i veckans Meny. Med tanke på potatisens ursprung i Peru känns det naturligt att fråga en peruan. Carmen Blanco Valers pappa var bondeledare i Peru, men blev utvisad och de flyttade till Chile. När det sen blev militärkupp i Chile 1973 gick det inte heller att stanna där och familjen räddades av den svenske ambassadören Harald Edelstam och kom till Sverige. Men de traditionella peruanska recepten minns Carmen fortfarande.