POPULARITY
Världen samlar sig ovanligt mycket kring miljöfrågorna just nu. Efter klimatmötet i Baku som avlöste mötet om biologisk mångfald i Colombia, så pågår nu ett stort möte i Sydkorea om problemen med plast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekots Annika Digreus är på plats i sydkoreanska Busan och ger oss en rapport från det avgörande mötet för att få till det första globala avtalet om plast. Anders Wennersten, också miljöreporter på Ekot, har just kommit hem från klimatmötet COP 29 i Baku, Azerbajdzjan, där en överenskommelse nåddes till slut men en som många är besvikna över, särskilt i världens fattigare länder. Lena och Björn har inte varit på några stora miljömöten men istället tittat på danska klimatdramaserien ”En familj som vår” som går på TV4, och som med sedvanlig dansk dramabriljans kan väcka den som somnat från klimatfrågan.Medverkande: Annika Digreus och Anders Wennersten, båda klimat- och miljöreportrar på Ekot.Ljudtekniker: David HellgrenPoddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se
Rasmus Canbäck utvärderar klimattoppmötet tillsammans med Anja Ipp från Naturskyddsföreningen och statsvetaren Faradj Koliev. Båda nyligen hemkomna från Azerbajdzjan. Klimattoppmötet slutade sent på natten helgen 23-24, nästan två dagar efter planerat avslut. Förhandlingarna ledde äntligen till ett beslut. Vägen fram till beslut var dock inte enkel. Mötet präglades av politisk turbulens, repression mot aktivister och världsledare som anklagade varandra för att sabotera mötet.
Rasmus Canbäck utvärderar klimattoppmötet tillsammans med Anja Ipp från Naturskyddsföreningen och statsvetaren Faradj Koliev. Båda nyligen hemkomna från Azerbajdzjan. Klimattoppmötet slutade sent på natten helgen 23-24, nästan två dagar efter planerat avslut. Förhandlingarna ledde äntligen till ett beslut. Vägen fram till beslut var dock inte enkel. Mötet präglades av politisk turbulens, repression mot aktivister och världsledare som anklagade varandra för att sabotera mötet.
I dagens avsnitt pratar Olof Lundh, Martin von Knorring och Andreas Sundberg om Sveriges 6:0 seger mot Azerbajdzjan, Dejan Kulusevskis uttalande, Sveriges potentiella motståndare i en VM-kvalgrupp plus mera. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sverige har ett par skadebekymmer, men JDT avslöjar ändå fyra namn i startelvan. Vi svarar på lyssnarfråga och försöker i vanlig ordning gissa oss fram till vilka som startar i årets sista landskamp. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson
Sverige har ett par skadebekymmer, men JDT avslöjar ändå fyra namn i startelvan. Vi svarar på lyssnarfråga och försöker i vanlig ordning gissa oss fram till vilka som startar i årets sista landskamp. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson
18 november. Återigen möts världens länder för att förhandla kring klimatpolitiken, den här gången i Baku i Azerbajdzjan. Men vad är det egentligen man ska besluta? Och vem ska betala för klimatomställningen? Andreas Ericson diskuterar med Anna Willman från Fores och Hanna Stenegren från Timbro.
I dagens avsnitt får ni höra statusen i det svenska lägret inför kvällens match mot Azerbajdzjan, hur en eventuell startelva kan se ut, lyssnar frågor plus mera. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Azerbajdzjans president har valt en konfrontativ ton mot västvärlden under COP29. Presidenten anklagar väst för hyckleri kring mänskliga rättigheter och fossila bränslen, och menar att de länder som kritiserar Azerbajdzjan för olja och gasproduktion själva har velat köpa landets gas. Hör Rasmus Canbäck summera de första dagarnas rubriker från Baku. Vi diskuterar även Frankrikes klimatministers beslut att bojkotta konferensen på grund av Azerbajdzjans agerande, Rysslands stora delegation med politiska och ekonomiska aktörer, samt begränsningar på plats för medierna som bevakar.
Azerbajdzjans president har valt en konfrontativ ton mot västvärlden under COP29. Presidenten anklagar väst för hyckleri kring mänskliga rättigheter och fossila bränslen, och menar att de länder som kritiserar Azerbajdzjan för olja och gasproduktion själva har velat köpa landets gas. Hör Rasmus Canbäck summera de första dagarnas rubriker från Baku. Vi diskuterar även Frankrikes klimatministers beslut att bojkotta konferensen på grund av Azerbajdzjans agerande, Rysslands stora delegation med politiska och ekonomiska aktörer, samt begränsningar på plats för medierna som bevakar.
Kalle Berg pratar om en ny dokumentärserie från Al Jazeera som kan vara farlig för Sverige, enligt statsminister Ulf Kristersson. Den anklagar Sverige och andra västländer för att omhänderta barn på oklara grunder. Adam Bergsten går igenom förutsättningarna inför klimatmötet COP29 i Azerbajdzjan, där den centrala frågan är vem som ska betala för fattigare länders klimatomställning. Vi snackar också om ett nytt system för att hindra djur från att bli påkörda av tåg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kalle Berg och Adam Bergsten sänder denna måndag och börjar med att summera upplösningen av allsvenskan som nu gått i mål.Kalle Berg snackar sedan om att tv-jätten Al-Jazeera har släppt en ny dokumentär, där Sverige och svenska socialarbetare pekas ut igen för att kidnappa barn. Det är ”farligt” enligt statsminister Ulf Kristersson.Och Adam Bergsten pratar om klimattoppmötet COP29 som nu drar igång i Azerbajdzjan. Men hur hett är mötet egentligen? Flera världsledare saknas och det är oklart vad man kommer att kunna enas om.Sedan gästas studion av GP:s reporter Filip Persson, som varit med och rapporterat om sjukvårdens nya it-system som kostat skattebetalarna miljarder och som också ifrågasatts. Hur ska journalerna hanteras och kan personalen ens logga in i systemet? Persson berättar mer!Dessutom: Vänster-topp går till lobbyverksamhet, hotfulla röster vid tågspår, hologram i Amsterdam ska lösa 15 år gammalt mord, kriminellas nya offer: ost, hopp i Småland efter Ronny och Ragges återförening och Jens Lapidus har kört en rättssal (typ). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I Blankspotts specialpodd diskuteras det kommande klimattoppmötet Cop29, som hålls i Baku, Azerbajdzjan. Klimatmötet möts av kritik på grund av värdlandets auktoritära regim, som också är inblandat i konflikter och påstådd lobbyism. Blankspots Rasmus Canbäck samtalar med Anja Ipp, senior policyrådgivare från Naturskyddsföreningen, som reser till mötet som en del av civilsamhällets delegation från Sverige. De reder ut vad Cop-möten är för något, vad som står på spel vid Cop29 och hur ett Cop-möte går till.
I Blankspotts specialpodd diskuteras det kommande klimattoppmötet Cop29, som hålls i Baku, Azerbajdzjan. Klimatmötet möts av kritik på grund av värdlandets auktoritära regim, som också är inblandat i konflikter och påstådd lobbyism. Blankspots Rasmus Canbäck samtalar med Anja Ipp, senior policyrådgivare från Naturskyddsföreningen, som reser till mötet som en del av civilsamhällets delegation från Sverige. De reder ut vad Cop-möten är för något, vad som står på spel vid Cop29 och hur ett Cop-möte går till.
I detta avsnitt pratar Martin von Knorring och Andreas Sundberg om truppen som JDT har tagit ut till de kommande landskamperna mot Slovakien (16 november) och Azerbajdzjan (19 november). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I dagens avsnitt pratar Martin von Knorring och Andreas Sundberg om Sveriges potentiella trupp till de kommande två landskamperna mot Slovakien (16 november) och Azerbajdzjan (19 november). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I veckans avsnitt gästas vi ännu en gång av Hugo von Essen där vi fördjupar oss i den komplexa och långvariga konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan. Hur ser befolkningarna i båda länder på konflikten idag? Finns det en vilja till fred, eller är det fortsatt spänningar och konflikter som dominerar? Vad för roll spelar internationella aktörer som Ryssland och Turkiet i konflikten? DEL 2/2.Hugo är analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och har tidigare arbetat på Utrikesdepartementets OSSE-sekretariat samt praktiserat på Utrikesdepartementets enhet för Östeuropa och Centralasien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den 11 november startar FN:s stora klimatkonferens, COP29, i Baku, Azerbajdzjan. Men vad gör man egentligen på konferensen – och är den verkligen så viktig? Det är precis vad avsnitt 142 av Global podd handlar om. Tillsammans med två gäster som själva ska delta i COP reder Global Bar Magazine ut just detta. Från de 28 tidigare sammanträdena har två stora dokument; Kyotoprotokollet och Parisavtalet formats. Men även om länderna har lovat anta och ratificera avtalet finns inga juridiska efterföljder, så vilken betydelse har egentligen dessa avtal? Och än idag, nio år efter Parisavtalets uppkomst är länderna inte helt överens, akter ur avtalet förhandlas fortfarande på klimatkonferenserna och i år är inget undantag. Vem som står värd för mötet varierar mellan och inom de fem olika FN-regionerna. Och i år är det Östeuropas tur. Mitt under brinnande krig behövde Ukraina och Ryssland enas om ett land i deras egen region att infinna sig i. Resultatet blev Azerbajdzjan. Allt detta för att under konsensus kunna besluta om en bättre framtid för vår planet. Det är en till synes krånglig del av den internationella politiken som Global Podd nu ska tackla. I avsnittet ryms stora som små frågor; vilka har egentligen makten, hur tas besluten på plats och hur tar man sig egentligen igenom de långa dagarna av förhandlingar? Medverkande: Siri Ankarfors, Sveriges ungdomsdelegat, LSU Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen Programledare: Josefine Norin, Global Bar Magazine.
I veckans avsnitt gästas vi ännu en gång av Hugo von Essen där vi fördjupar oss i den komplexa och långvariga konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan. Hur ser befolkningarna i båda länder på konflikten idag? Finns det en vilja till fred, eller är det fortsatt spänningar och konflikter som dominerar? Vad för roll spelar internationella aktörer som Ryssland och Turkiet i konflikten? DEL 1/2.Hugo är analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och har tidigare arbetat på Utrikesdepartementets OSSE-sekretariat samt praktiserat på Utrikesdepartementets enhet för Östeuropa och Centralasien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Från vikingatiden via Palmemordet till Natoprocessen. Sveriges relation till kurderna är lång och skiftande. Katarina Bjärvall funderar på vad förändringen säger om vårt land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under en resa i den turkiska delen av Kurdistan en sommar för länge sedan träffar jag och mina vänner en ung matthandlare, Mehmet. När han får veta att vi är svenskar säger han nästan skyggt: Jag tycker mycket om Sverige. Varför, frågar vi, vaksamma på att han kanske hört svenska flickors lockande rykte. For many reasons, svarar han. Och medan vi sitter där i mattbutikens dova dunkel och dricker te, glas på glas, förstår vi att det handlar om politik. Om att Sverige gett fristad till så många politiskt aktiva kurder.Mehmet är inte den enda vi möter som tänker på Sverige med värme. En familj vill bjuda oss på middag kväll efter kväll, ”som tack för det Sverige gjort för kurderna”. En man nära på gråter när vi kommer att tala om den mördade Olof Palme.Sveriges band till Kurdistan – de kurdiska delarna av det som idag är Turkiet, Iran, Irak och Syrien – går långt tillbaka, det visar Rohat Alakoms gedigna bok ”Svensk-kurdiska kontakter under tusen år”. Redan vikingarna, närmare bestämt ruser med trolig bakgrund i Roslagen, träffar på kurder under sina härjartåg i Kaukasus. Kurdistan blir sedan under århundradenas lopp allt mer strategiskt viktigt. År 1709 dyker platsnamnet upp i ett svenskt dokument. Den geografiska beteckningen kan idag få makthavare i bland annat Turkiet att se rött, eftersom de menar att Kurdistan inte finns, men Karl XII skriver obekymrat ordet i ett brev till den osmanske sultanen. Rader av svenskar börjar resa till Kurdistan: forskare, diplomater, militärer och missionärer. Journalister från Svenska Familje-Journalen blir mottagna med stor gästfrihet av en kurdisk hövding. De får ett eget tält, fordrat med rött tyg och utrustat med sköna täcken och kuddar, och de bjuds på helstekt får fyllt med pistagenötter. Snart märks också en medkänsla med kurderna. En svensk diplomat i Konstantinopel, dagens Istanbul, skriver hem om de kurdiska bärarnas arbetsförhållanden ”som borde kunna knäcka en oxes rygg” och om hur ändå dansar till sent inpå kvällarna ”med mjukhet och grandezza som kommer oss klumpiga nordbor att häpna”. Och missionären Elin Sundberg rapporterar från persiska Kurdistan att byarna där saknar grönska. Varför planterar ni inte träd, frågar hon hövdingen Timur Beg. ”Det lönar sig inte, ty idag äro vi här, men imorgon kanske våra byar äro förstörda”, svarar han.Den första kurdiska flyktingen kommer till Sverige 1929. Süleyman är sju år när han och hans familj tvingas fly sin by i turkiska Kurdistan. Till fots. På vandringen genom Azerbajdzjan, Georgien och Ukraina förlorar han sin familj. Så långt kunde hans öde varit hämtat ur ett av Migrationsverkets diarier från 2000-talet, men så når han Gammalsvenskbyn. En plats vid floden Dnepr i Ukraina där något tusental svensktalande, ursprungligen bördiga från estniska Dagö, lever mycket fattigt efter den ryska revolutionen. Bland dem familjen Knutas, som adopterar Süleyman och ger honom namnet Sleman Alexander Knutas. När byborna senare emigrerar till Sverige finns den då 18-årige Sleman Alexander med. Han lever resten av sitt liv i Sverige och dör på Gotland 1981. Sleman Alexander är den första droppen i en ström. Under 1900-talets sista decennier kommer tiotusentals kurder till Sverige, som arbetskraft och som flyktingar. Varför, varifrån kommer de, vad är det de vill lämna? Ett par år efter den där första resan till Kurdistan far jag tillbaka, nu som journalist. Jag vill bland annat besöka det mytomspunna Hasankeyf i Tigris floddal där människor fortfarande lever sitt vardagsliv boende i grottor – och under hot. Den turkiska regeringen vill dämma upp floden och bygga en jättelik vattenkraftsdamm. Grottorna kommer att översvämmas, de som bor där tvingas flytta. På väg dit blir jag stoppad av polisen och beordrad att följa med till borgmästaren. Han tornar upp sig vid skrivbordet bakom en dunge av turkiska flaggor och under det obligatoriska porträttet av landets grundare Atatürk. När han förstår att jag är svensk mörknar hans blick, även han tänker säkerligen på Sverige som en fristad för flyktingar. Hans första fråga är ett lackmustest: PKK, terrorister eller inte? Terrorister, svarar jag. Ett lydigt svar – jag har lärt att hålla största möjliga avstånd till allt som kan ha med gerillakrigarna att göra. Och PKK är terrorklassade även i Sverige. Borgmästaren nickar: korrekt. Sedan associerar han till Palme-mordet – som ju faktiskt utfördes av just PKK, right? Trots att det så kallade kurdspåret sedan länge avskrivits som ett haveri i svensk polishistoria måste jag hålla med, för den goda stämningens skull. Därmed är jag fri att besöka grottorna – där ingen vågar tala med mig eftersom poliserna väntar i närheten. Jag tänker på det när jag läser Joakim Medins bok med just titeln ”Kurdspåret”, där författaren gräver i turerna kring Sveriges behandling av kurder under förhandlingarna om svenskt medlemskap i Nato. Här framgår att Sverige gjorde stora eftergifter till Turkiet och att den svenska synen på kurdiska oppositionella som flyktingar i behov av skydd har luckrats upp. En svensk-kurdisk kvinna säger i boken att hon älskar Sveriges demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Hon frågar sig: ”Vad har Sverige att komma med om vi förlorar de unika sakerna? Då kommer det bara att vara ett litet kallt mörkt land med tio miljoner människor inne i skogen.” Mina tankar går till familjen Knutas. Var det självklart för dem, med erfarenhet av förtryck och med migration i sin släkthistoria, att ta sig an den kurdiske pojken? Det gissar jag. För det finns en tanke som jag tror är livsavgörande, både för dem som tänker den och för deras medmänniskor: Det kunde varit jag. Den tanken ligger, anar jag, närmare till hands om man har erfarenhet av förtryck någonstans inom sin egen referensram. Nej, jag menar inte att erfarenhet är en förutsättning för empati. Människan är ett empatiskt djur. Men något litet hände nog trots allt inom mig där hos borgmästaren i turkiska Kurdistan. Liksom vid en senare resa, när jag tappade bort mitt pass och för att få göra en polisanmälan återigen tvingades svara rätt på kuggfrågor om turkisk inrikespolitik. Inget trauma, bara små inre förskjutningar. Men ändå: Varje mikroskopisk erfarenhet gör något med en. Sverige är ett litet kallt land i skogen, det går inte att förneka. Ett sätt att mäta tillståndet i detta land kan vara att granska hur dess relation till en grupp som kurderna har förändrats. Och resultatet blir: kallare. Och mindre principfast vad det gäller till exempel synen på mänskliga rättigheter. Då kan motkraften finnas just hos dem som flytt hit på grund av förtryck – hundratusentals personer, med kurdisk och annan bakgrund. Kanske kan dessa erfarna människor väcka liv i ett historiskt empatiskt arv som Sverige har att vårda.Katarina Bjärvalljournalist och författareLitteraturRohat Alakom: Svensk-kurdiska kontakter under tusen år. Apec, 2000.Joakim Medin: Kurdspåret – Sverige, Turkiet och priset för ett Natomedlemskap. Verbal förlag, 2023.
I detta avsnitt gästas vi dels av Hanna som hjälper oss att reda ut ifall batterier kan explodera som bomber, och dels av Rasmus Canbäck som berättar om sitt arbete med att kartlägga hur Röda Halvmånen i Azerbadjian stöttar regimen och hyllar den etniska rensningen i Nagorno-Karabach. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse […]
I dagens avsnitt är vi tillbaka på banan igen! Metaforiskt talat då, vi är inte tillbaka i Italien igen lol. Vi går igenom den skållande heta nyheten om att Adrian Newey skrivit på ett flerårskontrakt med Aston Martin. Christofer summerar känslan från racehelgen i en av hans legendariska och prisvinnande poetiska mästerverk. Alex förvånas över hur astronomiskt långsamma vissa stall är i depån, och som alltid taggas det till tusen inför första stoppet i nästa double header, nämligen Azerbajdzjan och Baku City Circuit!Support the showSveriges Snabbaste Podcast!
I veckans sprint riktar vi ljuset mot helgens F1-race i Baku. Azerbajdzjan har varit en del av F1-kalendern sedan 2016 – initialt under epitetet Europas Grand Prix – och erbjuder en ganska intressant stadsbana med två distinkt olika sektioner. Vi blickar både fram och tillbaka på en tävling som faktiskt funnits med oss i snart tio år. Mattias var själv på plats på premiärracet 2016 och delar med sig av lite minnen och historik. I helgen får vi också se en del intressanta skiften på förarsidan. Oliver Bearman ersätter Kevin Magnussen hos Haas i vad som blir brittens första fullständiga Grand Prix-helg. Hur kommer det att gå – och visste du att det finns en Bearman till? I Formel 2 (där just Bearman vann dubbelt i Baku förra året) ser vi italienaren Gabriele Mini ta över Bearmans plats hos Prema-teamet. Mini har varit teamkamrat med Dino Beganovic i F3 i år och vi resonerar kring möjligheterna och riskerna med ett sådant här inhopp. Häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Helt överlägsna Malmö! Sstormen på Milanello! Efter Kazakst… Azerbajdzjan-Sverige 3-1!
I dagens avsnitt pratar Olof Lundh, Martin von Knorring och Andreas Sundberg om Sveriges seger mot Azerbajdzjan - reaktionerna efter matchen och spelarnas prestationer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det är fredag, det är dagen efter landskampsseger – men framför allt är det dagen då en av svensk fotbolls största någonsin kommer till studion. Viaplays superexpert Fredrik Ljungberg är med oss för att ta ner Nations League-viktorian mot Azerbajdzjan i går. Han ger sin syn på Jon Dahl Tomassons första tid som förbundskapten, pratar omklädningsrumskultur och siar om hur Sverige ska kunna ta sig an tuffare motstånd framöver. Men innan dess pratar vi med en rad intressanta gäster. Först ut är John Alvbåge som, i egenskap av gammal landslagsmålvakt, berättar om hur han såg på Viktor Johanssons makalösa tävlingsdebut för Sverige. Kommer Stoke-keepern lyckas konkurrera ut Robin Olsen? Sedan pratar vi Pelé! Det är nämligen så att en samlarbild från VM 1958 föreställandes brassen såldes för hissnande 206 888 kronor via Växjö Auktionskammare tidigare i år. Vi ringer upp samlarexperten Anders Neiker för att få reda på varför spelarkort är hetare än någonsin, och hur det kommer sig att vissa exemplar värderas så högt. Fotbollsmorgons systershow Hockeymorgon har premiärvecka. Detta firar vi genom att bjuda in programmets nya, lysande duo Tobias Dahlberg och Christopher Heino-Lindberg. De berättar om tankarna med den nya säsongen och ger oss en välbehövlig lektion i hockeykunskap. Sist, men definitivt inte minst, pratar vi med TikTok-stjärnorna Emilia Rehnberg och Isak Löb. Tillsammans är de aktuella med en ny SVT-serie baserad på deras virala karaktärer "Per" och "Bettan", som har premiär senare i september. Det blir ett mysigt samtal om allt från nervositeten inför att jobba med Lasse Åberg till deras hatkärlek till fotboll. Programledare: Axel Insulander I panelen: Robin Berglund, Saga Fredriksson & Sabri Suvakci Se programmet på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=ZeO6Jxqce28
Tidigare försvarsministern Jan-Erik Enestams resa till Azerbajdzjan möter kritik. Varför kallas bjudresorna för kaviardiplomati, vad vill värdlandet uppnå med dem, och hur motiverar Enestam själv sin resa? Ledarskribenten Torsten Fagerholm (Hbl), Azerbajdzjan-experten Rasmus Canbäck och Jan-Erik Enestam (bilden) diskuterar. Bettina Sågbom leder debatten. E-post: slaget@yle.fi
De namn kunniga svenskarna blev avgörande när Sverige inledde Nations League, C-divisionen, på bästa tänkbara sätt och besegrade Azerbajdzjan på bortaplan med 3–1. På söndag väntar nästa utmaning då Sverige möter Estland på hemmaplan. Kan Blågult resa sig ur den formsvacka man befinner sig i, vad krävs för att fortsätta få med sig resultat, och hur ska man lösa de stora problemen i försvarspelet, som ständigt är en aktuell fråga? Gäst: Daniel Kristoffersson Programledare: Erika Nielsen
Startelvan, taktiken och vad är det för motstånd som väntar? Här får ni allt vi vet! Med: Therese Strömberg och Linus Petersson
Allt inför Sveriges tävlingsmatch ikväll mot Azerbajdzjan - trion tar ut sin möjliga svenska startelva med mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Startelvan, taktiken och vad är det för motstånd som väntar? Här får ni allt vi vet! Med: Therese Strömberg och Linus Petersson
Ikväll stundar Jon Dahl Tomassons första tävlingslandskamp som svensk förbundskapten. Nations League är turneringen och Azerbajdzjan är motståndaren. Vi tar oss an förutsättningar tillsammans med Viaplays expert Jonas Olsson som är på plats i Baku för att kommentera mötet. Igår gjorde Armand Duplantis och Karsten Warholm upp i 100 meter. Det blev svensk seger och ett lyckat "jippo". Borde fler idrotter ta rygg på den här typen av event? Vi ringer upp friidrottslandslagets förbundskapten, Kajsa Bergqvist, för att höra om hennes syn på tävlingen. Vi hinner även reda upp en och annan juridisk fråga kopplad till UEFA tillsammans med juristen och landets enda bowlare, Jesper Ekstedt. Slutligen gästas vi återigen av Lilla Al-Fadji som gått och blivit författare till boken "Dagbok från Dårhuset". Utöver Lilla Al-Fadji gästar även medförfattaren till boken, Felipe Leiva Wenger.
SPECIALPODD: Idag ska vi dyka ner i en av höstens mest uppmärksammade journalistiska granskningar. Rasmus Canbäck har för OCCRP avslöjat hur Azerbajdzjan förhindrade Röda Korsets insatser under blockaden av Nagorno-Karabach. Hör allt om hur arbetet med denna komplexa historia gick till, vilka utmaningar som fanns och vilken respons artikeln har fått från Azerbajdzjan och inom Röda korset. Läs reportaget här: https://www.occrp.org/en/feature/we-couldnt-work-properly-how-azerbaijan-obstructed-red-cross-relief-during-the-nagorno-karabakh-siege
SPECIALPODD: Idag ska vi dyka ner i en av höstens mest uppmärksammade journalistiska granskningar. Rasmus Canbäck har för OCCRP avslöjat hur Azerbajdzjan förhindrade Röda Korsets insatser under blockaden av Nagorno-Karabach. Hör allt om hur arbetet med denna komplexa historia gick till, vilka utmaningar som fanns och vilken respons artikeln har fått från Azerbajdzjan och inom Röda korset. Läs reportaget här: https://www.occrp.org/en/feature/we-couldnt-work-properly-how-azerbaijan-obstructed-red-cross-relief-during-the-nagorno-karabakh-siege
Den norske förbundskaptenen Ståle Solbakken vill förbjuda konstgräs i Norge. Men hur ser man på frågan inom svensk elitfotboll? Vi ringer upp SEF:s sportchef Svante Samuelsson för att få svar på det. Sedan kommer Tommy Lundberg på besök. Han är docent i fysiologi, doktor i idrottsvetenskap, och har stenkoll på det här med talangutveckling. Det blir ett samtal om allt från hur biologisk mognad påverkar selektering och framgång inom idrott, till varför mindre länder som Uruguay och Kroatien lyckas få fram så bra spelare. Vi tar oss därefter till Baku, där Olof Lundh är på plats i inför morgondagens Nations League-möte mellan Azerbajdzjan och Sverige. TV4-stjärnan ger oss det senaste uppdateringarna kring förtroendekrisen i Svenska Fotbollförbundet – och sina tankar inför matchen. Avslutningsvis landar vi i en VIP-loge på Ullevål Stadion för ett snack med världens bästa granne, Bernt Hulsker. Vem han vill se som nästa norska förbundskapten? Och vilken är egentligen Nordens bästa stad? Programledare: Dawid Fjäll I panelen: Axel Insulander & Elsa Alm Se avsnittet på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=_irFp_vi2SM
Vem i landslaget är bäst på att laga mat? Vem älskar gräddtårta? Och vad tänkte Bergvall när han fick årets utskällning av Vicario? Högt och lågt i dagens avsnitt där vi också konspirerar kring vem som egentligen kommer få stå mot Azerbajdzjan. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson
Vem i landslaget är bäst på att laga mat? Vem älskar gräddtårta? Och vad tänkte Bergvall när han fick årets utskällning av Vicario? Högt och lågt i dagens avsnitt där vi också konspirerar kring vem som egentligen kommer få stå mot Azerbajdzjan. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson
Olof Lundh, Martin von Knorring och Andreas Sundberg pratar om statusen i det svenska herrlandslaget. Dessutom går trion igenom den eventuella truppen som Jon Dahl Tomasson tar ut senare idag till de kommande landskamperna mot Azerbajdzjan (5 september) och Estland (8 september). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt diskuterar Olof Lundh, Martin von Knorring och Andreas Sundberg Sveriges landslagstrupp som Jon Dahl Tomasson tog ut igår onsdag den 28 augusti. Dessutom kikar trion på en möjlig svensk startelva inför landskamperna mot Azerbajdzjan och Estland.Glöm inte att prenumerera på podden i din poddspelare så missar du inget avsnitt. Du hör avsnittet i spelaren ovan eller i din poddspelare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi gästas av Rasmus Canbäck, som precis som vi misstänkt vet hur EU fungerar. Men vi pratar mest om Gaza och den georgiska agentlagen. I samband med det senare får vi även en uppdatering på vad som hänt med Micke från ”vinnarskalle rätt upp i rocky-tunneln”-avsnittet, sen hinner vi även med att recensera hur bra […]
Dunderfiaskot i Baku, siffrorna som visar att det svenska herrlandslaget är sämre än någonsin – och så plockar vi ut spelarna som måste vara med när Blågult bygger om. Med: Linus Petersson och Therese Strömberg
3 oktober. För två veckor sedan angrep Azerbajdzjan den armeniskt styrda enklaven Nagorno-Karabach. Sedan dess har 100 000 människor flytt. Andreas Ericson pratar om bakgrunden till konflikten, och vad som sker just nu, med hjälparbetaren Nuri Kino och journalisten Rasmus Canbäck.
Europas sanktioner pressar rysk ekonomi. Men nya maktspelare kliver fram och drar nytta av kryphål. Hör om EU:s utmaning att täppa till gluggarna. Dessutom om EU:s handfallenhet inför Azerbajdzjan. I snart 600 dagar har EU:s sanktioner pressat den ryska krigsekonomin. Totalt har unionen enats om 11 sanktionspaket för att pressa Putin. Hör om vad som ännu inte omfattas av sanktionerna och vad EU skulle kunna tänkas göra i ett nästa steg. Samtidigt kommer regelbundna rapporter om att befintliga sanktioner kringgås och att kryphål utnyttjas. Det är inte olagligt i alla EU-länder att strunta i sanktionerna och en svår nöt för unionen nu är att öka efterlevnaden. Och kommer EU-länderna någonsin att kunna enas om ett 12:e sanktionspaket? Robert Ficos valvinst i Slovakien, med en linje om att stoppa stödet till Ukraina, reser frågan hur förutsättningarna ser ut framåt. EU:s svårigheter att agera i Nagorno-Karabach Som ett led i att slå sig fri från det ryska energiberoendet började EU under 2022 att se sig om efter nya partners på energiområdet. Ett val föll då på Azerbajdzjan, som EU-kommissionen beskrev som en pålitlig partner. Efter det korta kriget mot armenierna i Nagorno-Karabach häromveckan och de påföljande massflykten av näst intill alla etniska armenier i området är det nu påfallande tyst från EU:s sida. Hör om EU:s grusade förhoppningar och varför det är så svårt för Bryssel att agera nu, när enklaven är uträknad och i upplösning. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge
Azerbajdzjan har med sin väpnade operation Revenge 3 uppnått det som landet eftersträvat ändå sedan det blodiga kriget mot Armenien för 30 år sedan: fullständig kontroll över området Nagorno-Karabach. Grunden har därmed lagts för nya krav och angrepp, skriver Thomas Wedérus.
Azerbadjzjan inledde en militär offensiv i området Nagorno-Karabach under tisdagen. Över trettio personer ska ha dödats och tusentals människor har evakuerats. Nagorno-Karabach är en enklav i Azerbajdzjan där runt 120 000 etniska armenier bor. Det har under många år varit oroligt här och krig har blossat upp vid flera tillfällen, senast 2020. Flera världsledare har uppmanat de båda sidorna att lägga ner sina vapen, så även Ryssland. Under onsdagsförmiddagen kom uppgifter om att de armeniska separatisterna har gått med på vapenvila. Vad är det som händer i Nagorno-Karabach? Varför blossar konflikten upp om och om igen och kan de olika parterna någonsin komma överens? Gäst: Rasmus Canbäck, reporter på Blankspot. Programledare och producent: Jenny Ågren.
Ett ordinarie avsnitt som släpps en dag för tidigt, eftersom ämnet för avsnittet – konflikten i Nagorno-Karabach – precis eskalerade när Azerbajdzjan gick till anfall. Vi har en kort uppdatering om striderna under tisdagen, sedan följer en längre intervju med Rasmus Canbäck som nyss kom hem från Armenien. Vill ni höra med om konflikten handlar […]
Vi hanterar till sist den stora elsparkcykel-snackisen. Vi återkopplar lite lyssnar-skvaller om superavloppsröret. Vi pratar om mänskligt mörker. Men framförallt tar vi ytterligare ett grepp om konceptet Gentrifiering och huruvida det är värt att tänka i de termerna eller inte. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!
Detta är en / preview / för ett frågeavsnitt från Eld och rörelse på Radio åt allas Patreon! För att höra hela avsnittet, bli månadsgivare på Radio åt allas Patreon. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!
Året som gått, utvärdering av det rödgröna styret och mycket mycket mer. Tack till Potatisen för att vi fick hålla till hos er!Följ Martin på Bluesky: @jslaibach.bsky.socialFölj Johanna på twitter: @kattvetare Stötta Radio åt alla på Patreon!Handla i vår Webshop!Följ Radio åt alla på Twitter!
I värdet av pengar pratar ekonomi-kunnarna Pontus och Li om aktuella händelser och leder oss genom kapitalismens snårigaste djungler. I dagens avsnitt pratar vi om det svenska pensionsystemet, hur det historiskt använts för att styra den svenska produktionen och i mångt och mycket byggde svensk industri och bostadsmarknad, och hur det idag blivit ett instrument för att finansialisera hela […]