Podcasts about azerbajdzjan

Den 14 juni, en vecka efter valdagen, kontrollräknades och offentliggjordes avgörande röster. Nu står det klart att regeringspartiet kammar hem segern, men att de inte fått ett tillräckligt mandat för att driva igenom en folkomröstning - något som är avgörande för att gå vidare med fredsförhandlingarna med Azerbajdzjan. Martin Schibbye intervjuar Blankspots reporter Rasmus Canbäck, som berättar om sitt arbete på plats i Armenien. Canbäck varnar för att Armenien är på väg att bli ett geopolitiskt slagfält för utländska intressen, där Europa och Rysslands konfronteras. Kan det skada armeniers förtroende för västligt närmande? :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Den 14 juni, en vecka efter valdagen, kontrollräknades och offentliggjordes avgörande röster. Nu står det klart att regeringspartiet kammar hem segern, men att de inte fått ett tillräckligt mandat för att driva igenom en folkomröstning - något som är avgörande för att gå vidare med fredsförhandlingarna med Azerbajdzjan. Martin Schibbye intervjuar Blankspots reporter Rasmus Canbäck, som berättar om sitt arbete på plats i Armenien. Canbäck varnar för att Armenien är på väg att bli ett geopolitiskt slagfält för utländska intressen, där Europa och Rysslands konfronteras. Kan det skada armeniers förtroende för västligt närmande? :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Armenien står vid ett avgörande vägskäl. Samtidigt som en fredsprocess med Azerbajdzjan pågår går landet nu mot val, där både demokratin och den geopolitiska framtidsinriktningen står på spel. Hur påverkar fredsförhandlingarna, relationen till Ryssland och risken för påverkanskampanjer landets framtid?Medverkande i studion: Per Olsson Fridh, generaldirektör FBA, samt FBA-medarbetarna Linda Borgheden, landansvarig för Armenien, och Carl-Fredrik Birkoff, specialist i demokrati och samhällsstyrning. Externa röster: Gulnara Shahinian, människorättsaktivist och grundare av Democracy Today samt Hermine Harutyunyan på Armeniens valkommission. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 7 juni går Armenien till parlamentsval. Det står mellan den den sittande regeringen ledd av Nikol Pasjinjan och oppositionens Samvel Karapetyans parti Strong Armenia. Medan Pasjinjan beskrivs som EU-vänlig anses den rysk-armeniske oligarken Karapetyan ha starka sympatier i Moskva. Rasmus Canbäck har samtalat med freds- och konfliktforskaren Vahagn Avedian om vad som står på spel. Vad händer med frågan om Nagorno-Karabach? Hur påverkar valet fredsförhandlingarna med Azerbajdzjan? Hur mår den armeniska demokratin, egentligen? :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Den 7 juni går Armenien till parlamentsval. Det står mellan den den sittande regeringen ledd av Nikol Pasjinjan och oppositionens Samvel Karapetyans parti Strong Armenia. Medan Pasjinjan beskrivs som EU-vänlig anses den rysk-armeniske oligarken Karapetyan ha starka sympatier i Moskva. Rasmus Canbäck har samtalat med freds- och konfliktforskaren Vahagn Avedian om vad som står på spel. Vad händer med frågan om Nagorno-Karabach? Hur påverkar valet fredsförhandlingarna med Azerbajdzjan? Hur mår den armeniska demokratin, egentligen? :speaker: Blankspotpodden finns där poddar finns! :earth_africa: Hjälp oss att fortsätta rapportera :arrow_right: Stöd oss: Blankspot.se/insamling

Vid det här laget borde jag inte förvånas över hycklerier av detta slag, men jag blir fortfarande förbluffad när jag ser folk som spenderat de senaste fyra åren på att fördöma en stormakts attack mot en suverän nation nu stötta en stormakts attack mot en suverän nation.Rationalisera det hur du vill, det är fortfarande samma brott. Eller var ärlig och erkänn att du inte har principer, utan snarare ett lag.Krig dödar civila, oavsett vem som skickar bomberna och vilken regim de är tänkta att störta. Om du stöttar kriget som verktyg för att uppnå regimskifte betyder det att du accepterar ett stort antal döda civila som inte har något att göra med regimen du vill ha bort. Man måste knäcka några barns skallar för att göra en omelett, antar jag.Jag vet att många har lidit i decennier under regimen i Iran. Flera av mina närmaste vänner är i Sverige just på grund av det lidande som regimen orsakat. Men om man tror att ett anfallskrig kommer att minska lidandet och leda till frihet och demokrati så undrar jag vilken sten man har bott under de senaste decennierna. Precis som folk häromdagen dansade över Ayatolla Khameinis död så dansade irakier, libyer och syrier när Saddam Hussein, Muammar Gaddafi och Bashar al-Assad föll. Hur fria och demokratiska är dessa länder idag?Med ovan vill jag inte ta ifrån någon deras glädje över att en förtryckare har fallit, men jag vill i allra högsta grad påpeka hur naivt det är att se avrättningen av en 86-årig spirituell ledare av externa makter som något positivt, om fred och frihet är vad man är ute efter. Man behöver inte vara ett strategiskt geni för att inse att det troligtvis kommer att leda till mer kaos att bomba någon som i princip var påven för hundratals miljoner människor — under ramadan dessutom.Att just kaos är målet för de beslutsfattare som startade kriget råder inga tvivel om. Ta det inte från mig utan från Financial Times reportage med Danny Citrinowicz, Iranexpert och senior forskare på Tel Aviv's Institute for National Security Studies:Summarising the Israeli government's position, Citrinowicz said: “If we can have a coup, great. If we can have people on the streets, great. If we can have a civil war, great. Israel couldn't care less about the future… [or] the stability of Iran.Lika naiv som tron att ett anfallskrig ska leda till fred och frihet i Iran, är tron om att samma krig ska leda till en säkrare framtid för Israel. Vi är bara en vecka in i kriget och har redan sett hela regionen brinna, med explosioner i Iran, Israel, Irak, Jordanien, Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Libanon, Cypern och Azerbajdzjan. Hur israeliska makthavare inbillar sig att deras land inte kommer att slukas av den löpeld som sprider sig över regionen är bortom mig.Sist men inte minst har vi USA, vars imperium redan har vippat på randen till kollaps under en längre period och numera drar sina sista spasmiska suckar. Den krympande stormakten är för svag, polariserad och krigstrött för att kunna uppbåda en markinvasion av den skala som hade krävts i ett land som är nästan fyra gånger större än Irak, med en dubbelt så stor population, så istället parkerar man sina hangarskepp på ett tryggt avstånd och bränner slut på sina distansrobotar och bomber innan man lämnar ännu ett fiasko bakom sig och återvänder hem svagare och med ett ännu sämre anseende än tidigare.Inget land i världen, glöm Mellanöstern, kommer någonsin att ta amerikanska löften om beskydd seriöst efter att de med svansen mellan benen lämnat sina militärbaser i Gulfstaterna och låtit missilerna regna över sina så kallade “vänner”.Varför gör världens stormakt något så uppenbart destruktivt?Svaret blir tydligt om man följer pengarna och de senaste decenniernas mönster. Kongressledamot Thomas Massie uttryckte det bäst i augusti 2024:Den vinstdrivande militärindustrin skapar incitament för krig som i Julian Assanges ord inte är menade att vinnas, utan snarare att pågå för evigt. Där du och jag ser död och förödelse, ser vapentillverkarna och det komplexa nätverk som de är en del av enbart dollartecken. Varenda explosion i Mellanöstern, Ukraina och andra länder långt borta från deras trygga hem, representerar nya klirr i kassan för aktieägarna.Om det pågående kriget i Iran skrev journalisten Nancy Youssef:Om jag framstår som mer irriterad och pessimistisk än vanligt så har du uppfattat mitt tonläge helt korrekt. Beslutet att inleda detta katastrofala krig verkar ha tagits helt och hållet baserat på propaganda snarare än fakta. Tusentals människor är redan döda, bland dem många civila, och följderna kommer att vara dramatiska för regionen och hela världen.Och då har vi inte ens berört den rimliga risken för att kärnvapen används om Irans regim inte faller och rusar mot berikning, om en oberäknelig Trump vaknar på dåligt humör eller om israeliska makthavare känner sig inträngda i ett hörn.Våra öden ligger i händerna på en grupp blodtörstiga fanatiker fast i en kukmätartävling, samtidigt som nyttiga idioter i hela världen hejar på när tävlingen uttrycks i krig och förödelse.Jag önskar att jag kunde avsluta denna utläggning på ett mer positivt sätt, men tills vi slutar svälja den propaganda som driver världen mot konflikt så ser jag tyvärr inget ljus i tunneln annat än från ett skenande tåg, lastat med vapen kraftiga nog att sätta stopp för hela det vackra experiment som vi kallar för civilisation. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Fredsuppgörelsen mellan Armenien och Azerbajdzjan kan bli Donald Trumps stora diplomatiska framgång – vapenvilan respekteras och en decenniegammal konflikt har enligt ländernas ledare gått över till en “era av fred”. En stridsfråga har fått en lösning genom att USA har fått ta över en korridor genom Armenien. Men fredens pris är en slutförd etnisk rensning av kristna armenier och tvivel återstår, skriver journalisten Rasmus Canbäck i detta reportage. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Klimattoppmötet Cop30 går mot sitt slut i Brasilien. Redan nu är det bestämt att Etiopien kommer att arrangera det om två år. Vad innebär det för konflikten mellan Etiopien och Eritrea? Vilka lärdomar finns från Cop29 i Azerbajdzjan? Rasmus Canbäck resonerar kring att klimattoppmöten kan bidra till stabilitet mellan stater, men öka turbulensen inrikes. Brit Stakston har modererat ett seminarium om "fact checking", eller verifiering som det numera talas om. Hur var faktakollarnas guru Glenn Kessler i verkligheten? Martin Schibbye fortsätter gå till Tingsrätten varje dag och tog med sig intrycken från Keith Hill, en av Lundintopparna.

Klimattoppmötet Cop30 går mot sitt slut i Brasilien. Redan nu är det bestämt att Etiopien kommer att arrangera det om två år. Vad innebär det för konflikten mellan Etiopien och Eritrea? Vilka lärdomar finns från Cop29 i Azerbajdzjan? Rasmus Canbäck resonerar kring att klimattoppmöten kan bidra till stabilitet mellan stater, men öka turbulensen inrikes. Brit Stakston har modererat ett seminarium om "fact checking", eller verifiering som det numera talas om. Hur var faktakollarnas guru Glenn Kessler i verkligheten? Martin Schibbye fortsätter gå till Tingsrätten varje dag och tog med sig intrycken från Keith Hill, en av Lundintopparna.

I början på oktober var Rasmus Canbäck på plats i Sydkaukasien för att ta reda på hur nära freden mellan Armenien och Azerbajdzjan. Inklämt mellan stormakter tolkas regionen oftast genom omvärldens agendor, men finns det en risk att freden missförstås då? Lyssna på specialpodden med Rasmus Canbäck och Martin Schibbye som handlar om situationen i Armenien så väl som hur man bevakar fredsprocesser. Är det journalistikens svåraste uppgift?

I början på oktober var Rasmus Canbäck på plats i Sydkaukasien för att ta reda på hur nära freden mellan Armenien och Azerbajdzjan. Inklämt mellan stormakter tolkas regionen oftast genom omvärldens agendor, men finns det en risk att freden missförstås då? Lyssna på specialpodden med Rasmus Canbäck och Martin Schibbye som handlar om situationen i Armenien så väl som hur man bevakar fredsprocesser. Är det journalistikens svåraste uppgift?

I avsnitt 200 av Radiokorrespondenterna Ryssland minns våra korrespondenter hur allting startade och pekar ut faktorerna som spelat en avgörande roll för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reser till Washington för nya samtal med Donald Trump. Vi analyserar den amerikanske presidentens möjligheter att få till en fredsuppgörelse mellan Ryssland och Ukraina. Och hur reagerar Vladimir Putin när Trump hotar med den amerikanska kryssningsroboten Tomahawk?Vi ställer oss också frågan varför Putin krupit till korset och erkänt att det var Ryssland som sköt ner ett passagerarplan från Azerbajdzjan.Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentMaria Person Löfgren, tidigare Rysslandskorrespondent

Direkt från Armenien - är det en rättvis fred? Rasmus Canbäck har precis anlänt till Armenien. På plats i Jerevan har han träffat analytiker från flera tankesmedjor för att orientera sig i de politiska stämningarna på plats. Vad innebär ett fredsavtal med Azerbajdzjan och vilken motsägelse finns det i att utkräva rättvisa? Imorgon reser han vidare mot den iranska gränsen där Donald Trump ska få en transportlänk döpt efter sig. Den sägs vara en nyckel i fredsprocessen. Vad säger människor där och hur resonerar folk i gränsområden mot Azerbajdzjan?

Direkt från Armenien - är det en rättvis fred? Rasmus Canbäck har precis anlänt till Armenien. På plats i Jerevan har han träffat analytiker från flera tankesmedjor för att orientera sig i de politiska stämningarna på plats. Vad innebär ett fredsavtal med Azerbajdzjan och vilken motsägelse finns det i att utkräva rättvisa? Imorgon reser han vidare mot den iranska gränsen där Donald Trump ska få en transportlänk döpt efter sig. Den sägs vara en nyckel i fredsprocessen. Vad säger människor där och hur resonerar folk i gränsområden mot Azerbajdzjan?

Så är han en racevinnare i Formel 2 till slut, vår egen Dino Beganovic. Efter en kämpig säsong har vindarna vänt på riktigt och i helgen var Ferrari-junioren äntligen tillbaka i toppen av resultatlistan på gatorna i Baku. En förlösande seger i lördagens sprintrace – en historisk sådan för svensk motorsport – följdes upp av ytterligare en pallplats på söndagen och Beganovic kan därmed blicka tillbaka på sin bästa helg hittills i Formel 2. Vi hör från Dino själv och djupdyker naturligtvis i allt som hände ute på banan under några minnesvärda dagar i Azerbajdzjan. Detsamma gäller Formel 1-loppet, som vi dissekerar med fokus på Max Verstappens andra raka seger. Kan holländaren verkligen räknas ut från VM-fighten riktigt än? McLaren hade sin tuffaste helg hittills och när mästerskapsledande Oscar Piastri kraschade redan på första varvet fick Lando Norris en gyllene chans att krympa avståndet i tabellen. En blygsam sjundeplats för britten gjorde dock minimal skada och frågan är om Norris slarvade bort en kritisk möjlighet?Vi gratulerar också Williams och Carlos Sainz till säsongens första pallplats. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Drömläge för Vladimir Putin när Donald Trump bjuder in till möte i Alaska men vägen är lång till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den gamla ryska provinsen Alaska, som såldes till USA på 1800-talet, är mötesplats för Putins och Trumps första möte sedan Ryssland inledde den storskaliga invasionen av Ukraina 2022. Hur ser möjligheterna ut på lång sikt att komma närmare en fred, också efter mötet i Alaska?Dessutom har Armenien och Azerbajdzjan efter nära fyra decennier av krig skrivit under ett avtal om att fortsätta fredsförhandlingar med USA som medlare.Medverkande:Stig Fredrikson, journalist och författareMagnus Christiansson, lektor på FörsvarshögskolanJohanna Melén, EkotProgramledare: Fredrik Wadström

Dagens avsnitt är första delen av två om det Osmanska rikets uppgång och fall. Gäst är Olof Heilo, historiker och direktör för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul. Det osmanska riket existerade från slutet av 1200-talet fram till 1923, då det upplöstes med grundandet av dagens Turkiet. Som längst sträckte sig riket från dagens Ukraina i norr till Jemen i söder, och från Algeriet i väster till Azerbajdzjan i öster. I det första avsnittet följer vi rikets utveckling från dess födelse till dess absoluta höjdpunkt på 1500-talet, under sultan Süleyman den stores styre. Vi samtalar om vad som låg bakom osmanernas framgångar, om den symboliskt viktiga erövringen av Konstantinopel – dagens Istanbul – år 1453, om hur de lyckades hålla ihop ett så mångkulturellt rike och slutligen vad som är sant – och vad som är myt – kring deras beryktade harem.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen samlar sig ovanligt mycket kring miljöfrågorna just nu. Efter klimatmötet i Baku som avlöste mötet om biologisk mångfald i Colombia, så pågår nu ett stort möte i Sydkorea om problemen med plast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekots Annika Digreus är på plats i sydkoreanska Busan och ger oss en rapport från det avgörande mötet för att få till det första globala avtalet om plast. Anders Wennersten, också miljöreporter på Ekot, har just kommit hem från klimatmötet COP 29 i Baku, Azerbajdzjan, där en överenskommelse nåddes till slut men en som många är besvikna över, särskilt i världens fattigare länder. Lena och Björn har inte varit på några stora miljömöten men istället tittat på danska klimatdramaserien ”En familj som vår” som går på TV4, och som med sedvanlig dansk dramabriljans kan väcka den som somnat från klimatfrågan.Medverkande: Annika Digreus och Anders Wennersten, båda klimat- och miljöreportrar på Ekot.Ljudtekniker: David HellgrenPoddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

Rasmus Canbäck utvärderar klimattoppmötet tillsammans med Anja Ipp från Naturskyddsföreningen och statsvetaren Faradj Koliev. Båda nyligen hemkomna från Azerbajdzjan. Klimattoppmötet slutade sent på natten helgen 23-24, nästan två dagar efter planerat avslut. Förhandlingarna ledde äntligen till ett beslut. Vägen fram till beslut var dock inte enkel. Mötet präglades av politisk turbulens, repression mot aktivister och världsledare som anklagade varandra för att sabotera mötet.

Rasmus Canbäck utvärderar klimattoppmötet tillsammans med Anja Ipp från Naturskyddsföreningen och statsvetaren Faradj Koliev. Båda nyligen hemkomna från Azerbajdzjan. Klimattoppmötet slutade sent på natten helgen 23-24, nästan två dagar efter planerat avslut. Förhandlingarna ledde äntligen till ett beslut. Vägen fram till beslut var dock inte enkel. Mötet präglades av politisk turbulens, repression mot aktivister och världsledare som anklagade varandra för att sabotera mötet.

I dagens avsnitt pratar Olof Lundh, Martin von Knorring och Andreas Sundberg om Sveriges 6:0 seger mot Azerbajdzjan, Dejan Kulusevskis uttalande, Sveriges potentiella motståndare i en VM-kvalgrupp plus mera. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige har ett par skadebekymmer, men JDT avslöjar ändå fyra namn i startelvan. Vi svarar på lyssnarfråga och försöker i vanlig ordning gissa oss fram till vilka som startar i årets sista landskamp. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson

18 november. Återigen möts världens länder för att förhandla kring klimatpolitiken, den här gången i Baku i Azerbajdzjan. Men vad är det egentligen man ska besluta? Och vem ska betala för klimatomställningen? Andreas Ericson diskuterar med Anna Willman från Fores och Hanna Stenegren från Timbro.

I detta avsnitt gästas vi dels av Hanna som hjälper oss att reda ut ifall batterier kan explodera som bomber, och dels av Rasmus Canbäck som berättar om sitt arbete med att kartlägga hur Röda Halvmånen i Azerbadjian stöttar regimen och hyllar den etniska rensningen i Nagorno-Karabach. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse […]

Helt överlägsna Malmö! Sstormen på Milanello! Efter Kazakst… Azerbajdzjan-Sverige 3-1!

Startelvan, taktiken och vad är det för motstånd som väntar? Här får ni allt vi vet! Med: Therese Strömberg och Linus Petersson

Vem i landslaget är bäst på att laga mat? Vem älskar gräddtårta? Och vad tänkte Bergvall när han fick årets utskällning av Vicario? Högt och lågt i dagens avsnitt där vi också konspirerar kring vem som egentligen kommer få stå mot Azerbajdzjan. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson

Vi gästas av Rasmus Canbäck, som precis som vi misstänkt vet hur EU fungerar. Men vi pratar mest om Gaza och den georgiska agentlagen. I samband med det senare får vi även en uppdatering på vad som hänt med Micke från ”vinnarskalle rätt upp i rocky-tunneln”-avsnittet, sen hinner vi även med att recensera hur bra […]

Dunderfiaskot i Baku, siffrorna som visar att det svenska herrlandslaget är sämre än någonsin – och så plockar vi ut spelarna som måste vara med när Blågult bygger om. Med: Linus Petersson och Therese Strömberg

3 oktober. För två veckor sedan angrep Azerbajdzjan den armeniskt styrda enklaven Nagorno-Karabach. Sedan dess har 100 000 människor flytt. Andreas Ericson pratar om bakgrunden till konflikten, och vad som sker just nu, med hjälparbetaren Nuri Kino och journalisten Rasmus Canbäck.

Europas sanktioner pressar rysk ekonomi. Men nya maktspelare kliver fram och drar nytta av kryphål. Hör om EU:s utmaning att täppa till gluggarna. Dessutom om EU:s handfallenhet inför Azerbajdzjan. I snart 600 dagar har EU:s sanktioner pressat den ryska krigsekonomin. Totalt har unionen enats om 11 sanktionspaket för att pressa Putin. Hör om vad som ännu inte omfattas av sanktionerna och vad EU skulle kunna tänkas göra i ett nästa steg. Samtidigt kommer regelbundna rapporter om att befintliga sanktioner kringgås och att kryphål utnyttjas. Det är inte olagligt i alla EU-länder att strunta i sanktionerna och en svår nöt för unionen nu är att öka efterlevnaden. Och kommer EU-länderna någonsin att kunna enas om ett 12:e sanktionspaket? Robert Ficos valvinst i Slovakien, med en linje om att stoppa stödet till Ukraina, reser frågan hur förutsättningarna ser ut framåt. EU:s svårigheter att agera i Nagorno-Karabach Som ett led i att slå sig fri från det ryska energiberoendet började EU under 2022 att se sig om efter nya partners på energiområdet. Ett val föll då på Azerbajdzjan, som EU-kommissionen beskrev som en pålitlig partner. Efter det korta kriget mot armenierna i Nagorno-Karabach häromveckan och de påföljande massflykten av näst intill alla etniska armenier i området är det nu påfallande tyst från EU:s sida. Hör om EU:s grusade förhoppningar och varför det är så svårt för Bryssel att agera nu, när enklaven är uträknad och i upplösning. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Azerbajdzjan har med sin väpnade operation Revenge 3 uppnått det som landet eftersträvat ändå sedan det blodiga kriget mot Armenien för 30 år sedan: fullständig kontroll över området Nagorno-Karabach. Grunden har därmed lagts för nya krav och angrepp, skriver Thomas Wedérus.

Azerbadjzjan inledde en militär offensiv i området Nagorno-Karabach under tisdagen. Över trettio personer ska ha dödats och tusentals människor har evakuerats. Nagorno-Karabach är en enklav i Azerbajdzjan där runt 120 000 etniska armenier bor. Det har under många år varit oroligt här och krig har blossat upp vid flera tillfällen, senast 2020. Flera världsledare har uppmanat de båda sidorna att lägga ner sina vapen, så även Ryssland. Under onsdagsförmiddagen kom uppgifter om att de armeniska separatisterna har gått med på vapenvila. Vad är det som händer i Nagorno-Karabach? Varför blossar konflikten upp om och om igen och kan de olika parterna någonsin komma överens? Gäst: Rasmus Canbäck, reporter på Blankspot. Programledare och producent: Jenny Ågren.

Ett ordinarie avsnitt som släpps en dag för tidigt, eftersom ämnet för avsnittet – konflikten i Nagorno-Karabach – precis eskalerade när Azerbajdzjan gick till anfall. Vi har en kort uppdatering om striderna under tisdagen, sedan följer en längre intervju med Rasmus Canbäck som nyss kom hem från Armenien. Vill ni höra med om konflikten handlar […]

Vi hanterar till sist den stora elsparkcykel-snackisen. Vi återkopplar lite lyssnar-skvaller om superavloppsröret. Vi pratar om mänskligt mörker. Men framförallt tar vi ytterligare ett grepp om konceptet Gentrifiering och huruvida det är värt att tänka i de termerna eller inte. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Detta är en / preview / för ett frågeavsnitt från Eld och rörelse på Radio åt allas Patreon! För att höra hela avsnittet, bli månadsgivare på Radio åt allas Patreon. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Året som gått, utvärdering av det rödgröna styret och mycket mycket mer. Tack till Potatisen för att vi fick hålla till hos er!Följ Martin på Bluesky: @jslaibach.bsky.socialFölj Johanna på twitter: @kattvetare Stötta Radio åt alla på Patreon!Handla i vår Webshop!Följ Radio åt alla på Twitter!

I värdet av pengar pratar ekonomi-kunnarna Pontus och Li om aktuella händelser och leder oss genom kapitalismens snårigaste djungler. I dagens avsnitt pratar vi om det svenska pensionsystemet, hur det historiskt använts för att styra den svenska produktionen och i mångt och mycket byggde svensk industri och bostadsmarknad, och hur det idag blivit ett instrument för att finansialisera hela […]

Nu i början av säsongen vill vi bjuda på en inblick i hur podden har låtit under förra säsongen på Podme. Marcus Ericsson har inför varje race öppnat sin lilla svarta anteckningsbok med track notes, från alla banor på F1-kalendern som han själv kört på, för att ge oss en bättre förståelse för banans utmaningar. Denna vecka tar Marcus med oss till Baku City Circuit i Azerbajdzjan.

Vi bjuder på ett späckat avsnitt, dels en intervju med Rasmus Canbäck som pratar om konflikten i Nagorno-Karabach, sin nya bok och om uppfattningar bland armenier och azerer. Men först inleds avsnittet med ett längre nyhetssvep där vi pratar om utvecklingen i Sudan, och om de amerikanska hemliga dokument som läckte ut via en Minecraft-server. […]

Förbundskaptenen Janne Andersson hamnade i storbråk med experten Bojan Djordjic i tv-studion efter EM-kvalmatchen i fotboll mot Azerbajdzjan. Går det att leda Sveriges mest påpassade landslag utan utan att gå i klinch med medierna? Programledare: Emma Lukins, Med DN:s sportkrönikör Johan Esk. Producent: Marcus Morey-Halldin

Aftonbladet Daily har fått en systerpodd, Sportbladet Daily. I dagens avsnitt avhandlas det som varit på allas läppar sedan i går kväll. Bråket i studion mellan förbundskaptenen Janne Andersson och Viaplays expert Bojan Djordjic, efter Sveriges EM-kvalmatch mot Azerbajdzjan. Programledare: Julia Karlsson Gäster: Daniel Kristoffersson och Makoto Asahara

Idag på Världsteaterdagen vill vi tala om minnesvärda teaterupplevelser. Vad är det som gör att en teaterföreställning berör? När var du senast på teater? Vad såg du då? Teater kan ibland trollbinda, skrämma eller få oss att börja skatta. Teaterföreställningar kan utspela sig på allt från en stor utomhusarena till en scen i en liten källarlokal.Föredrar du att se en musikal, en fars, en komedi eller ett klassiskt drama?Har du varit på teater utomlands? Vilken uppsättning har gjort intrryck på dig som du skulle kunna berätta om i programmet?Berätta gärna ikväll om någon teaterföreställning som du sett där exempelvis röster, kroppsspråk, en suggestiv scenografi, ljus, musik eller kanske historiska kostymer imponerat på dig.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Du kan ringa 020 – 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 22.På måndag den 27/3 startar vi ca 23:15 på grund av att Radiosporten sänder svenska herrlandslaget i fotboll i sin andra match i EM-kvalet då de möter Azerbajdzjan.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook.Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Pia HerreraProgrammet startar ca kl. 23:15 i P4 och i Sveriges Radio Finska.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Ericssonrapporten! När du ringer till 911, måste din telefonanslutning överföras till räddningstjänst - brand, polis, EMS etc. Företaget som kontrollerar den processen är Ikonektivt tidigare Telcordia Technologies Inc., ett helägt dotterbolag till den utländska svenska telekomjätten Ericsson. I februari 2022 läckte en intern utredning som genomfördes mellan 2011-2019 av Ericsson till journalister vid ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists). Den 27 februari 2022 publicerade ICIJ sin undersökning med titeln The Ericsson List. Ericsson-listan avslöjar att den svenska telekomjätten sökte tillstånd från terroristgruppen känd som Islamiska staten att arbeta i en ISIS-kontrollerad stad och betalade för att smuggla in utrustning till ISIS-områden på en rutt som kallas "Speedway". Ericsson gjorde tiotals miljoner dollar i misstänkta betalningar under nästan ett decennium för att upprätthålla sin verksamhet i Irak, finansiera slush-fonder, utlandsresor för försvarstjänstemän och utbetalningar genom mellanhänder till företagsledare och möjligen terrorister. Telekomjätten förlitade sig på politiskt anslutna fixare och okontrollerade underleverantörer, skenkontrakt, uppblåsta fakturor, förfalskade bokslut och betalningar till "konsulter" med oklara arbetsbeskrivningar som en del av sina affärsaffärer i Irak. Ericsson hade även ett korrupt beteende i Irak efter att man 2013 erkänt att man samarbetade med amerikanska myndigheter för att undersöka mutanklagelser någon annanstans. Den amerikanska undersökningen, som inte nämner Irak, resulterade i en mutuppgörelse på 1 miljard dollar 2019. Ericsson genomförde andra interna undersökningar av påstådda tjänstefel i Libanon, Spanien, Portugal och Egypten. Dessutom listar ett kalkylblad hemliga företagsundersökningar av möjliga mutor, penningtvätt och förskingring av anställda i Angola, Azerbajdzjan, Bahrain, Brasilien, Kina, Kroatien. Allt detta skall nu upp i ett kongressförhör med författaren bakom the Ericsson Report - Michael Khoury... Det ser lovande ut! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Efter en kort inledning där Martin och Myran pratar om Erdogan-teckningar och stridsvagnar, har Martin ett samtal om konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan tillsammans med frilansjournalisten Rasmus Canbäck, som också är aktuell med boken ”Varje dag dör jag långsamt”. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på Twitter där […]

Vi lämnar 2022 bakom oss med ett specialavsnitt där redaktionen går igenom året som gått tillsammans med våra nära och kära. Vi går även genom en massa förändringar och nymodigheter så som ny logotyp och ny Patreon med exklusivt innehål! Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

I detta avsnitt pratar Johanna, Martin och Jacob om stadsutvecklingen vid Masthuggskajen och kulturens utarmning i Göteborg, Norges bästa jordgubbsförsäljare och tillika hotellkungen Petter Stordalen samt den ”riktiga” kungens kommande besök Göteborg. Följ Martin på Twitter: @tweetsfranhaletFölj Johanna på Twitter: @kattvetare Stötta ”Vad händer, GBG?” på Patreon. Följ Radio åt allaTwitter: @radio_at_allaInstagram: @radio_at_alla

Inflationen fortsätter att öka. EU-toppmöte i Kiruna. Turkiet ställer in talmansbesök efter Erdogandockan. Försök att stabilisera Sveriges elnät. Kritik mot brytning av nya metallfyndet. Höga elspriser och elstöd. Långt till fred mellan Armenien och Azerbajdzjan. Då dansas julgranen ut. Infrastrukturminister Matteo Salvini i rätten.

SMHI:s allvarligaste varning utfärdad. EU-toppmöte i Kiruna. Inflationen fortsätter att öka. Turkiet ställer in talmansbesök efter Erdogandockan. Försök att stabilisera Sveriges elnät. Kritik mot brytning av nya metallfyndet. Höga elpriser och elstöd. Då dansas julgranen ut. Långt till fred mellan Armenien och Azerbajdzjan. Infrastrukturminister Matteo Salvini i rätten.

Aktivisten om resan från Pussy Riot i Ryssland till exilkonstnär i Sverige. När Lusine Djanyan, iförd färgstark balaklava, misshandlades av kosacker under vinter-OS i Sotji spreds bilderna över hela världen. Pussy Riots protestaktion mot Putinsystemet blev en av de mest kända händelserna under detta OS.Efter förföljelser i hemlandet tvingades Lusine Djanyan att lämna Ryssland och lever sedan några år i Sverige. Det är inte hennes första flykt. Som barn i en armenisk familj tvingades hon lämna Azerbajdzjan i slutet av 80-talet i samband med krigsutbrottet i regionen.Lusine Djanyan om sitt Sommarprat: I mitt Sommar berättar jag om hur viktigt det är att kämpa mot diktaturen, trots riskerna det innebär.Producent: Fredrik WadströmVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.