Podcasts about irmelin

Hvordan forholder vi oss til og sikrer god opplæring til de som har kort botid i Norge? Hvordan ivaretar vi de rettighetene og behovene de har? Hva med de som i tillegg ikke har nevneverdig skolegang fra sine hjemland? Hvordan gjør vi dette og hva må vi tenke på når vi driver med dette? Jeg snakker med Irmelin Kjelaas, førsteamanuensis i norskdidaktikk ved NTNU om dette.

I det här avsnittet intervjuar jag körledaren och sångerskan Eva Rune från Falun. Eva leder bl a körerna Pangea och Cantamus. Hon sjunger också med i gruppen Irmelin som har två låtar med i det här avsnittet. Musik i avsnittet: Intromusik: Malungs brudmarsch med Fjedur Vår stjärna nu ej längre kan stå med Irmelin Friden […]

Klesdesigner Jenny Skavlan, motehistoriker Ragnhild Brochmann og historiker Unni Irmelin Kvam filosoferer og undrer seg over bunadens magi og utvikling. Samtalen ledes av Ida Pallin Bostadløkken. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Do we need nudging to more sustainable lifestyles? In this episode, we explore the what, why and how's of behavioral insight and nudging.  Is nudging a manipulative tool used against us to consume more or the tool we need to push people towards a more sustainable lifestyle? How effective is it really? According to our expert guests, nudging can work, but it comes with a big if! Prepare to reimagine human psychology.Guests. Irmelin Berg who has a doctorate in psychology and Martine Carlson  has a background in marketing. Irmelin and Martine founded NudgeLab and work with behavioral insight and nudging with the aim of influencing people's decision in a certain desired direction. Learning points:•You will hear that behavioral psychology (or nudging) can push people and society towards a more sustainable path. But for that to happen, we need to build better structures which enable change.  •Human reasoning and decision making is much more complex than previously presumed and our current economic models and incentives don't reflect that. •You will also hear that nudging can be manipulative. It is a powerful tool. Key is to be transparent about its end goal, and always giving people the option to opt out. Reimagine is a podcast with host Babak Behrad, brought to you by Society Lab.

En ny episode på Foreldrebandens podcast med Irmelin! En julespesial der hun prater om julefilmer, juletradisjoner og nyttårsfeiring med bandittene Mathilde, Cordelia og Christina. God jul og godt nyttår fra oss i Foreldrebanden!

Irmelin og Cecilie blir bedre kjent og bandens aller ferskeste banditt avsløres.

Det blir tårevått, ekstremt følelsesladd men også fint i denne ukens veldig spesielle episode. Jentene har med seg sin aller beste venninne som gjest, Irmelin, som i denne episoden viser en sårbar side om det å leve med en spiseforstyrrelse. Hvordan skjønte hun at hun hadde en spiseforstyrrelse? Kan hun egentlig bli frisk? Hvordan er det å leve med dette og hvordan foregår selve prosessen? Ønske om å ikke leve lenger? Irmelin åpner opp hjertet sitt med oss, og vi kunne ikke vært mer stolt over henne enn det vi er. 

Forslag sendt inn av Irmelin (5)

Uppläsning: Paula Brandt MUSIK Frederick Delius: Första satsen ur Irmelin-svit EXEKUTÖR Kungliga skotska nationalorkestern, Glasgow, David Lloyd-Jones, dirigent

Breathwalk – hast du davon schon einmal gehört? Ich selbst habe Breathwalk nie bewusst wahrgenommen - bis ich letztes Jahr an einem Seminarwochenende der Akademie Gesundes Leben Irmelin Herfurth kennenlernen durfte. Aus purer Neugier hatte ich gerade dieses Thema gewählt. Atmen und Gehen – so einfach soll es sein, Stress zu reduzieren, in seine Kraft zu kommen und für mehr Wohlbefinden zu sorgen? Aber das erzählt euch Irmelin lieber selbst. Denn wenn ihr sie über Breathwalk, von manchen auch Laufyoga genannt, sprechen hört, werdet ihr schnell merken, dass es dabei um ihr Herzensthema geht. Auch ich kann es dir wirklich ans Herz legen: Falls es dir nach unserem Gespräch in den Beinen kribbelt, dann tu es einfach! Probier es einfach mal aus - mit den 3 Tipps, die Irmelin am Ende der Podcastfolge parat hat. Unser Atem begleitet uns jeden Tag durchs Leben – wieso also nicht mehr darauf achten und bewusster einsetzen? Und das Beste: du brauchst kein Equipment – nur ein bisschen Neugier! Hast du Breathwalk selbst schon einmal getestet? Schreib mir deine Erfahrungen in die Kommentare zum Blogpost! Alles Liebe Andrea *diese Podcastfolge entstand in Kooperation mit der Akademie Gesundes Leben Links zur Podcastfolge: Mehr zur Arbeit von Irmelin Herfurth: Website Starksein-Praxis Zum vielfältigen Angebot der Akademie Gesundes Leben: Website der Akademie (als Teil der Stiftung Reformhaus-Fachakademie) Meine persönlichen Erfahrungen zum Breathwalk und der Akademie Gesundes Leben – Mein VLOG auf Youtube Lust mir zu folgen? Blog | andrea-morgenstern.com Youtube | Andrea Morgenstern Facebook | @MorgensternAndrea Instagram | @andrea_morgenstern

Johan August Johansson lämnade sin gravida hustru och deras sex barn hemma i Sverige när han själv emigrerade till Amerika. Där blev han kvar och gifte om sig med en annan kvinna. Många är vi som har gamla fotografier på släktingar som vi inte har en aning om vilka de är. Och ofta är bilderna tagna i ateljéer och ger ingen känsla av hur det såg ut i deras hem. Men bilderna och ibland de små anteckningar som finns nedtecknade i marginalen kan ge spännande ledtrådar till vem personen var. Irmelin Rönne i Täby har ett fotografi vars baksidestext satte igång hennes nyfikenhet. Bilden föreställer hennes morfars far Johan August Johansson och är tagen i Illinois i USA och skickades hem till familjen i Kalmar.  - Jag tror jag fick intresset för släktforskning från min mamma. Vi tittade på några av våra gamla bilder och hon berättade att min morfars far hade rest till Amerika. Sen visste ingen vad som hade hänt honom. Och där blev jag nyfiken, vad hände sen då? Irmelin visar baksidan av fotografiet och där står med två olika stilar orden "förrädaren" och "ja, hör du Johan August, jag vet inte precis om jag ska gilla dig".  - Min mamma visste inte vem som skrivit orden. Men hon berättade att hennes pappa Rickard, som var det äldsta barnet i syskonflocken, var gramse på sin pappa.  Johan August var 36 år när han tog båten till Amerika, 1893, och lämnade sin gravida hustru och sex barn hemma i Kalmar. Den äldste sonen Rickard hamnade plötsligt i en situation där han måste ta väldigt mycket ansvar, mycket mer än vad som var rimligt för en pojke på 8 år. Något som formade honom och hans sinnelag hela livet. - Den här bitterheten undrar jag om den någonsin lämnade honom. Jag minns honom som en allvarlig man som jag aldrig såg le eller skratta. Han hade ett stort ansvar att ta hand om syskonen och samtidigt en besvikelse över sin egen pappa.  - Han träffade Johan August en gång, 1920, när han kom hem till Sverige och då överlämnade han ett fickur till sonen. Sen åkte han tillbaka till Amerika.  Vad Irmelin vet så var sonen Rickard den ende Johan August fick träffa när han kom hem och hälsade på i Sverige efter 27 år i Amerika. Och hon gissar att det berodde på att ilskan och bitterheten i familjen fortfarande var stor. - Och varför då? Jo, han träffade en ny kvinna i Amerika och gifte faktiskt om sig utan att ha skiljt sig med sin första fru hemma i Sverige. Och sedan visade det sig, något jag inte visste innan jag började släktforska, att han fått en son i Amerika. Kvinnan han träffade hette Ellen Pettersson och var 16 år yngre än Johan August. Hon kom samma år som Johan August som de båda tog namnet  Johnson, och sonen fick namnet Harrold Johnson. - Jag ville veta mer och var som på ett uppdrag, a mission! säger Irmelin och skrattar. Irmelin beskriver att hon förstår både Johan August och familjen som blev kvar hemma i Sverige, att det är som två parallella historier. Dels Johan August som for till Amerika som så många andra och ville få ett bättre liv. - Ur hans synvinkel kan jag förstå att han var ensam och hade familjen långt borta, han måste han längtat och åren går. Han träffar Ellen och de tydde sig till varandra. Sen blir hon gravid och han ville göra rätt för sig. - Samtidigt här hemma fick min morfar som var äldst av alla syskonen fick ta ett stort ansvar. Han byggde sig så småningom en villa i Täby och tog sedan till sig sin familj som fick bo där till det ordnade sig för dem alla.  Rickards ansvar för de många syskonen hängde alltså kvar upp i vuxen ålder. Mamman fick flytta in i villan i Täby och bodde där till dess hon dog och även syskonen fick bo där tills de kunde stå på egna ben. Irmelin Rönne har grunnat över det faktum att flera av Rickards syskon valde att inte skaffa barn och visar syskonskaran på det ett foto. - Den äldsta dottern blev ogift och fick inga barn, näst äldsta dottern ogift och inga barn, äldsta sonen Rickard fick en dotter, den här sonen fick inga barn heller och den yngsta dottern fick två barn. Så det är tre barn i nästa generation.  Irmelin vet inte vad som hände med sonen som föddes i Amerika. Det sista spåret är 1920 års folkräkning där finns pappan och sonen boendes på samma plats. Mamman, Ellen har precis gått bort och då är Harrold runt 17 år. Och bara ett år senare dör även Johan August.  Iremlin Rönne i Täby har ett fotografi vars baksidestext satte igång hennes nyfikenhet. Bilden föreställer hennes morfars far Johan August Johansson och är tagen i Illinois i USA och skickades hem till familjen i Kalmar. - Men jag ska inte ge mig, jag ska fortsätta att försöka hitta Harrold i Amerika och hitta eventuella släktingar, avslutar Irmelin Rönne.  Detektivarbete att identifiera personer på gamla foton  Ett foto kan med andra ord vara en ingång i sökandet efter släktens historia. Och i många hem finns gamla porträttalbum bevarade från tiden runt förra sekelskiftet. De som låtit fotografera sig har gjort sig så fina de kan, tagit på sig sina bästa kläder och står blickstilla så att kortet ska bli skarpt. Men ofta saknas namnen på de som fotograferats. På Släktforskarförbundets hemsida finns en avdelning som heter Porträttfynd. Där kan man lägga upp så kallade visitkort eller kabinettsbilder som man vill ha hjälp med att få identifierade. Och har man tur så kanske Ann-Marie Bäckman i Piparböle, strax utanför Umeå, tar tag i gåtan. Hon har nämligen gjort det till en slags hobby att lista ut vilka människor som finns på bilderna i porträttfynd och har på så sätt hjälpt andra släktforskare att klura ut vem som är avfotograferad. Vi lånade ett gammalt album och for hem med det till Ann-Marie för att förstå hur hon arbetar, och hon satte igång direkt. - Helst skulle jag ju vilja veta vem som har ägt det här albumet och var det kommer ifrån. Ett jättebra album har ju en massa uppgifter nerskrivna sidan av bilden eller på bildens baksida. Jag brukar skriva ner alla uppgifter jag hittar i ett album och då kan man ju till exempel hitta fler som har samma efternamn och sedan kan jag söka efter dem i de register som finns som Sveriges Dödbok, och Sveriges befolkning 1890. Vi tittar på en bild av ett par som med anteckningen Gerda och Olle i Röd vid sidan. Ann-Marie berättar att hon ofta börjar med att gå in i Sveriges dödbok och leta efter socknar, som i det här fallet Röd. Har hon tur så kanske hon skulle hitta Olle och Gerda redan där. Just den här bilden är från 1900-talets början, säger hon bestämt. - Det ser jag på klädseln. Det är strama kragar, en liten brosch, och frisyrenprecis innan den här perioden var frisyrerna väldigt strama men in på 1900-talet så blir det lite lättsammare och fluffigare. I väldigt många svenska familjer finns om man har tur hela album eller i alla fall lösa kort av typen visitkort eller kabinettsbilder. Den här typen av bilder var väldigt populära i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Man lät fotografera sig och gav sedan bilderna till sina släktingar och vänner. - Det var runt 1865 som folk började fotografera sig mer på allvar. I början var det mest de som hade råd, men från 1870 sådär så blev det mer vanligt att man lät fotografera sig. Oftast gick man till fotografiska ateljéer där man ställde sig i miljöer av kulisser. - Men det fanns också ambulerande fotografer som ställde upp kulisserna utomhus. Då kan man ofta se att det finns lite gräs i botten på bilden, berättar Ann-Marie. Vi bläddrar vidare i det tjocka albumet, där nästan varje uppslag rymmer åtta bilder. Ann-Marie får syn på bilden av en tjusig dam i helfigur. Hon står i profil och turnyr på klänningen, alltså en uppbyggd bulle vid ryggslutet. Kjolen är draperad fram. Det här är ju typiskt 1890, det ser jag ju! Hon har ju turnyr, och i halsen har hon en krage av sammet. Det var populärt vid den här tiden. Klädmodets skiftningar runt den här tiden har Ann- Marie blivit bra på, det är alldeles klart. Hon kan datera kort ganska väl bara genom att se ett speciellt sammetsband runt halsen, eller höjden på kragen, kanske är det ärmarnas vidd eller bredden på axlarna som avgör. Men det finns naturligtvis en massa andra markörer som man kan använda som fotografdetektiv. Det allra tydligaste är kanske fotografens stämpel som alltid finns på de här korten, inte alltid, men oftast längst ner på bilden. Det finns nämligen digitala register över fotografer som varit verksamma i Sverige och med lite tur kan uppgifterna i det registret hjälpa oss att förstå när en bild blivit tagen. - Det första man kan göra är att kolla när fotografen var verksam, säger Ann-Marie. Har man otur höll han eller hon på under lång tid, men har man tur kan det handla om en fotograf som bara är verksam på en ort under en kortare tid. Så om Ann-Marie Bäckman har en bild på en person som ser ut att vara säg 15 år på en bild och vet att den fotograf som tog bilderna verkade inom en viss tidsram, så kan hon sluta sig till ungefär när personen var född. Att avgöra hur gammal en person faktiskt är på en bild kan ju vara väldigt svårt för den som är ovan, men Ann-Marie tycker att hon lärt sig med tiden: - Jag har blivit jättebra på det, tycker jag. Jag tycker det syns om en kvinna är 40 eller 50 eller 60. Men det är nog en vanesak, tillägger hon. Det finns fler markörer som hjälper till att avgöra hur gammal en bild är. Ann-Marie berättar att också ramen runt bilden skvallrar om i vilken tid den tillkommit. Hon pekar på en bild som har en gul, nästan aprikosfärgad ram. -Typiskt 1890, konstaterar Ann-Marie snabbt. Strax intill ligger en rund bild med uppmjukade kanter -softade skulle vi kanske säga idag och så brukade man ofta göra runt 1900, berättar hon. Med tiden har det blivit ganska många personer som har fått hjälp av fotodektektiven Ann-Marie Bäckman sedan de lagt upp porträtt på Släktforskarförbundets sida Porträttfynd för nu har hon hållit på i snart 15 år med det här. - Jag har alltid varit intresserad av gamla kort. Jag hade en gammal faster som hade flera gamla album, och de där ville jag alltid titta i. Vi dyker ner i fotoalbumet som jag hade med mig igen, och fastnar på en bild som sticker ut. Anne-Marie ser direkt att den är tagen utanför Sverige. - Det här är säkert amerikanskt, säger hon.Det stämmer, kortet har en stämpel från Redding California. - Man ser det direkt, för kläderna är annorlunda. Det är mycket mer lull-lull på kläderna volanger och rosetter och håretdet är mer av allting. Porträttbilderna av den typen som gjordes hemma i Sverige tillverkades alltså också i USA. -Det här är ju en släkting som har skickat hem till Sverige, förstås. - Det här albumet är ju alldeles underbart, så mycket uppgifter det finns! Utbrister Ann-Marie, när vi hittar namn och ålder på kvinnan på den amerikanska bilden. - Det är många som inte vågar ta bilderna ur sina fickor, de suger sig fast. Men det är synd, för ofta finns det uppgifter skrivna på baksidan. Det finns gott om samlare av gamla bilder, men det är inte alla som när de har turen att komma över hela album har förstånd på att hålla dem intakta vilket bekymrar den omåttligt bildintresserade Ann-Marie Bäckman. - Jag är ju en riktig nörd. Och det finns många som samlar på såna här album. De är inte billiga att köpa. Men tyvärr är det många som slaktar albumen och säljer bilderna styckevis, och det är ju vansinnigt för så har man förstört möjligheten att utifrån vem som har ägt albumet kunna lura ut vilka som finns på bilderna. Ann-Marie skulle gärna se att det fanns fler som likt henne satte igång att forska fram vilka som finns på bilderna i Porträttfynd. - Jag hinner inte med allt jag vill göra. Det finns några stycken som håller på, men det är få som är lika nitiska som jag, och det vore roligt om fler ville sätta igång. Programmet är gjort av  Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström slaktband@sverigeradio.se

Tribute to Calypso Rose (Lifetime Achievement Award at this weekend's WOMEX conference in Santiago de Compostela), New releases by Noura Mint Seymali (Mauritania), Swedish trio Irmelin, troubadours Martin Simpson & Dom Flemons, celebration of 800 years of parliamentary democracy (Sweet Liberties), Nova Scotia sisters Cassie & Maggie, California Celtic combo Wake The Dead, and more. Plus mini-features on Rokia Traore (Mali), Roy Forbes (BC), and James Keelaghan (MB) - who are coming to town in the next few days.

Carl Nielsens døtre, Irmelin og Anne Marie, har i radiointerview fortalt om livet med deres far. Vi stykker historierne fra optagelserne sammen og forsøger at danne et billede af den private Carl Nielsen. Han udtrykte helst ikke en sammenhæng mellem privatsfæren og det, han komponerede, men vi vover pelsen og lader hans musik danne ramme om fortællingen. Tilrettelæggelse: Claus Berthelsen.

Karin Ericsson Back har folkmusiken som grund men breddar sig gärna mot andra genrer. Just nu sjunger hon poetiska texter på engelska av Hans B. Granström. I veckans Felicia berättar hon mer om det projektet och om sitt arbete med trion Irmelin. Vill du veta mer om Karins arbete - se länk till hennes hemsida längre ner/"Läs mer-länken" Vi hör också Miriam Aida sjunga 100-åringen Lille Bror Söderlundhs "Får jag lämna några blommor" i portugisisk tappning. Nytt på skiva med Toni Holgersson, Tina Ahlin, The Tallest man on earth, Peter Lundblad och Joel Karlsson. Vi spelar den Sverigeaktuelle dansken Nicolai Engström och evigt aktuella Marianne Faithfull. ARTISTER OCH ALBUMNAMN: Toni Holgersson – Blå moln över Stockholm (singel - nya albumet beräknas komma augusti/september) Tina Ahlin – Decennium The Tallest man on earth – There´s no leaving now Miriam Aida – Meu Brasil Peter Lundblad – En obotlig romantiker Nicolai Engström – At vaere en Jensen Marianne Faithfull – Horses and high heels Joel Karlsson – Femhundra år (Joel säljer sina skivor på sin hemsida: joelkarlsson.com) VECKANS VISKLASSIKER: Den 21:a maj skulle kompositören Lille Bror Söderlundh ha fyllt 100 år. Vi hyllade Lille Bror redan tidigare i våras och här kan man lyssna på Carins presentation och en sång med Lille Bror själv. VECKANS GÄST: Karin Ericsson Back berättar i Felicia om sina olika projekt. Solo, i gruppen Irmelin (tillsammans med Eva Rune och Maria Misgeld) och nu senast med Hans B Granström. Karin leder också en "Alla kan sjunga-kör" i Gnesta. Läs mer om hennes arbete: