Podcasts about baksida

I detta avsnitt möter vi Charlotte Kalla, en av Sveriges främsta skidåkare genom tiderna. Charlotte delar med sig av sin resa från OS-guld och intensiva elitträningar till livet efter karriären som mamma och inspiratör. Hon berättar öppet om utmaningarna med hälsa och mentala påfrestningar under karriären, reflektioner kring sina största framgångar och insikter om att skilja prestation från självvärde.Vi får också en inblick i hennes familjeliv tillsammans med sambon Fredrik och deras son Alvin, och hur föräldraskapet har förändrat hennes perspektiv på livet. Dessutom delar Charlotte sin passion för att främja barns psykiska hälsa genom sitt engagemang för BRIS, samt vikten av närvaro och självmedkänsla.Detta är en inspirerande och personlig intervju om mål, balans och att hitta glädjen i livet bortom karriärens krav. Ett avsnitt fyllt av insikter för alla som strävar efter framgång, välmående och att leva ett meningsfullt liv.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Charlotte Kalla på Instagram.Besök Charlotte Kallas hemsida.Beställ Charlotte Kallas bok "Skam den som ger sig". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi Charlotte Kalla, en av Sveriges främsta skidåkare genom tiderna. Charlotte delar med sig av sin resa från OS-guld och intensiva elitträningar till livet efter karriären som mamma och inspiratör. Hon berättar öppet om utmaningarna med hälsa och mentala påfrestningar under karriären, reflektioner kring sina största framgångar och insikter om att skilja prestation från självvärde.Vi får också en inblick i hennes familjeliv tillsammans med sambon Fredrik och deras son Alvin, och hur föräldraskapet har förändrat hennes perspektiv på livet. Dessutom delar Charlotte sin passion för att främja barns psykiska hälsa genom sitt engagemang för BRIS, samt vikten av närvaro och självmedkänsla.Detta är en inspirerande och personlig intervju om mål, balans och att hitta glädjen i livet bortom karriärens krav. Ett avsnitt fyllt av insikter för alla som strävar efter framgång, välmående och att leva ett meningsfullt liv.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Charlotte Kalla på Instagram.Besök Charlotte Kallas hemsida.Beställ Charlotte Kallas bok "Skam den som ger sig". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre generationer samlas för att fira jul hemma hos morföräldrarna i Tia Kouvos prisade dramakomedi Family Time. Det går inget vidare... Filmen har utsetts till Finlands Oscarsbidrag och P1 Kulturs Nina Asarnoj mötte upp regissören framför julskyltningen i centrala Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det vita snuset har lockat till sig en våg av nya användare och beskrivs som en svensk framgångssaga. P3 Nyheter spårar nikotinet i de vita prillorna, något som visar sig vara svårare än vi trott. Det kommer att bli en resa från Sverige, via Tyskland, till leriga fält i en helt annan världsdel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter att dokumentären publicerats så svarar Velos ägare British American Tobacco Sweden i ett mejl till P3 Nyheter att de inte känner till missförhållandena kring lön och skyddsutrustning i Indien, men att de tar uppgifterna på största allvar och har inlett en granskning efter P3 Nyheters avslöjande.Dokumentären gjordes hösten 2024 av Matilda Skarehag och Linda Jensen Kidane. Research: Simon Appelqvist och Irma Eneroth. Tolk och Research: Sonal Matharu och Nitika S.Dand. Producenter: Axel Winqvist, Isabelle Swahn och Caroline Kernen.

Nu när nästan alla, på goda grunder, ropar på hårdare tag mot kriminella blir det ännu viktigare att aldrig glömma det ansvar som följer med våldsmonopolets makt. De lama reaktionerna på avslöjandet om systematiska trakasserier, förnedring och våld mot intagna på ett av Sveriges största fängelser är en varningssignal. Av Jörgen Huitfeldt Inläsare: Jörgen Huitfeldt

När Beyoncé förstör Jolene och gör henne till en girl boss, om hur ens mesta bukis blir ens bästa hjälp i kärlekslivet, och den stora bluffen med Älgvandringen Moa har gjort ett gräv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

I den nya dokumentärserien "Quiet on set: The dark side of kids TV" har flera tidigare barnstjärnor vittnat om sexism, rasism och olämpligt beteende på barnkanalen Nickelodeon under slutet av 90-talet och tidigt 00-tal. Efter dokumentären har hård kritik riktats mot bland annat "Nickelodeons Golden Boy", tv-producenten Dan Schneider, som fått flera anklagelser riktade mot sig. Vad säger han om anklagelserna? Hur har de tidigare barnstjärnorna påverkats av tiden på Nickelodeon? Och hur har film och tv-branschen förändrats? Gäst: Sandra Wejbro, journalist Aftonbladet Nöje. Producent och programledare: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet från Discovery plus och Youtube. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

avsnitt 1- Internets mörka baksida/darkweb/darknetI detta premiäravsnitt tar vi upp ett nytt ämne. Många av er har dock säkerligen hört talas om detta, nämligen internets mörka baksida: darkweb/darknet. Vi kommer att läsa upp två fall som båda har spridits och upptäckts på darknet - Cassidy Rainwater och Kylie Freeman (Vicky-serien).Har ni önskemål, tips eller ideér på avsnitt eller kanske skriver du egna noveller/berättelser så tveka inte att kontakta oss på rysarstunden@gmail.com eller på våra sociala medier (facebook och instagram) där vi heter RysarstundenMusik: Lugn- Dont stressLugn- Slow Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emma Raducanu slog igenom med dunder och brak under 2021, då hon som 18-åring först gjorde succé i Wimbledon och därefter gick och skrällvann US Open. Men efter den initiala framgången har hon i princip försvunnit från rampljuset och hennes liv har sedan dess främst kantats av negativa rubriker. Vad hände egentligen med Raducanu efter succéåret 2021? Hur påverkade det plötsliga kändisskapet hennes liv och karriär? Och nu när hon har gjort comeback - kommer hon någonsin kunna bli lika bra som hon var då? Programledare: Julia Karlsson Gäst: Andreas Käck

Det kryllar av skattefinansierade prestigeprojekt som utlovat guld, gröna jobb och hållbar utveckling, men som sedan kollapsat. Varför förvandlas de storstilade gröna industrisatsningarna så ofta till slukhål för skattepengar? Om detta skriver Christian Sandström i den nya boken Gröna bubblor. Om etanolhaverier, kraschade vindkraftverk och bananer i Sveg. Här intervjuas han av Svend Dahl. Detta avsnitt av Smedjanpodden är lånat från Ideologipodden.

När polisen och författaren Simon Häggström blev polis 2007 startade han i den så kallade ”Plattangruppen” som skulle störa ut narkotikahandeln på Plattan i Stockholm. Men året därpå gick han över till att börja arbeta mot prostitution och sexköp, och nu 15 år senare kallas han ”Dödsängeln” av torskarna och hallickarna han arresterar. Han är också en prisbelönt författare, där hans sjätte bok, ”Den hundrade kvinnan”, precis har släppts.Av Simon får vi höra om den mörka sidan av vårt land, om en slavhandel av kvinnor som tas till Sverige och tvingas till att sälja sina kroppar. Vi får höra om hur verksamheten fungerar, under vilka former kvinnorna tas till Sverige och vad de utsätts för här. Vi hinner också prataom det svenska rättssystemet och får höra hur Simon ser på kriminalitetens utveckling. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Simon på Instagram.Simon Häggström - Den hundrade kvinnanTa del av resten av Simons böcker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När polisen och författaren Simon Häggström blev polis 2007 startade han i den så kallade ”Plattangruppen” som skulle störa ut narkotikahandeln på Plattan i Stockholm. Men året därpå gick han över till att börja arbeta mot prostitution och sexköp, och nu 15 år senare kallas han ”Dödsängeln” av torskarna och hallickarna han arresterar. Han är också en prisbelönt författare, där hans sjätte bok, ”Den hundrade kvinnan”, precis har släppts.Av Simon får vi höra om den mörka sidan av vårt land, om en slavhandel av kvinnor som tas till Sverige och tvingas till att sälja sina kroppar. Vi får höra om hur verksamheten fungerar, under vilka former kvinnorna tas till Sverige och vad de utsätts för här. Vi hinner också prataom det svenska rättssystemet och får höra hur Simon ser på kriminalitetens utveckling. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Simon på Instagram.Simon Häggström - Den hundrade kvinnanTa del av resten av Simons böcker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kryllar av skattefinansierade prestigeprojekt som utlovat guld, gröna jobb och hållbar utveckling, men som sedan kollapsat. Varför förvandlas de storstilade gröna industrisatsningarna så ofta till slukhål för skattepengar? Om detta skriver Christian Sandström i den nya boken Gröna bubblor. Om etanolhaverier, kraschade vindkraftverk och bananer i Sveg. Här intervjuas han av Svend Dahl.  

Retailveckan är Market och Dagligvarunytts nya, gemensamma podd. Podden ges ut varje torsdag och fokuserar på de största nyheterna i sällanköpshandeln respektive dagligvaruhandeln den gångna veckan. Läs mer här. Du kan lyssna på avsnittet i spelaren ovan, på Apple Podcast, Google Podcast eller Spotify. Läs om veckans ämnen här: • Vd:n om fysiska debuten: ”Får möta kunden i Caia-världen” • E-handelns framtid i fokus – missa inte Markets temavecka • Beskedet: City Gross utökar e-handeln

Influencern Alexandra Nilsson har upplevt en riktig framgångssaga – men med en brutal baksida. Som tonåring blev hon enorm med sin blogg under namnet ”Kissie”. Hon nämndes frekvent i media och hennes provocerade inlägg skapade rubriker. Men med kändisskapet kom mordhot, hon hade managers som utnyttjade henne och journalister som hängde ut hennes anorektiska kropp. För fem år sedan stängde hon ner bloggen, och nu 15år efter första inlägget, är hennes liv på väg i en helt ny riktning.Vi får höra om hur det var att bli en av Sveriges mest kända personer redan som ett barn, och hur den galna tiden har påverkat henne. Vi pratar om hennes behov att gå mot normen och vara annorlunda och om hur hon blev beroende av sin egen dröm. Vi glider också in på hur hon idag har tröttnat på influencerlivet och vad som väntar härnäst. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Alexandra på instagram och youtube.Lyssna på podcasten Ord och alla visor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Influencern Alexandra Nilsson har upplevt en riktig framgångssaga – men med en brutal baksida. Som tonåring blev hon enorm med sin blogg under namnet ”Kissie”. Hon nämndes frekvent i media och hennes provocerade inlägg skapade rubriker. Men med kändisskapet kom mordhot, hon hade managers som utnyttjade henne och journalister som hängde ut hennes anorektiska kropp. För fem år sedan stängde hon ner bloggen, och nu 15år efter första inlägget, är hennes liv på väg i en helt ny riktning.Vi får höra om hur det var att bli en av Sveriges mest kända personer redan som ett barn, och hur den galna tiden har påverkat henne. Vi pratar om hennes behov att gå mot normen och vara annorlunda och om hur hon blev beroende av sin egen dröm. Vi glider också in på hur hon idag har tröttnat på influencerlivet och vad som väntar härnäst. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Alexandra på instagram och youtube.Lyssna på podcasten Ord och alla visor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Breakits Martin Hävner och Stefan Lundell bjuder på både högt och lågt i veckans podd. Se här bara:1:20 Miljardären punkterar Stefans heta nyhet1:59 Pernilla Nyrenstens nya stora grej4:11 Oväntad (och tragisk) vändning med börs-vdn7:54 AI-hajpen är nya dotcom-bubblan – här är (minst) tre bevis25:07 Andra varvet på Viaplay-härvan – Martin pudlar33:15 H&M-bossens pinsamma media-strategi36:07 Vi hyllar och dissar de snordyra el-båtarna38:02 Nya spelaren fyndköper av pressad miljardär39:11 Matilda Djerf är en riktig stjärnaOch du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En svensk åklagare inleder en förundersökning mot Lundin efter misstankar om att folkrättsbrott kan ha begåtts i samband med oljeborrning i Sudan. Det är ett åtal som förföljer familjen i mer än ett decennium och tvingar bort den brottsmisstänkte Ian Lundin från tunga maktposter i familjebolagen. Risktagarna är en dokumentärserie i fem delar om familjen Lundins snåriga väg till rikedom och makt. Serien görs av poddproducenten Mohamed el Abed och ekonomijournalisten Emanuel Sidea. Mixning och ljuddesign: Jens Nielsen och Tomas Rajnai Exekutiv producent: Mark Malmström Fast Lyssna på samtliga delar på Naudio.

Gillar du löpning? Brukar du köpa löparskor? Då ska du lyssna på det här avsnittet! Dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord. Det är en skrämmande bild av elitlöpningen som målas upp i P1-dokumentären Löparkriget. De stora löparskojättarna slåss om att sälja mest skor till oss motionärer, samtidigt som marknadsledande Nike vägrar svara på journalisternas frågor om det systematiska maktmissbruket mot kvinnliga elitlöpare från till exempel Kenya. Min gäst Emelie Rosén, prisbelönt grävande reporter på Sveriges Radio, berättar om sitt årslånga arbetet med dokumentären. Ett arbete som också väckte hennes eget löparintresse och plötsligt befann hon sig på startlinjen till Stockholm Marathon. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyligen kunde många av oss åter fascineras över vackra norrsken, ända ner till Skåne. Men de solstormar som ligger bakom norrsken har också en mindre trevlig sida: de kan slå ut vårt moderna högteknologiska samhälle med dess beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter. Med anledning av de nyliga norrskenen sänder Vetenskapsradion på djupet en repris, där vi hör om en studie som visar att kraftfulla solstormar kan inträffa även under lungare delar av den 11 år långa solcykeln. Men vi hör också om sätt att upptäcka och varna för solstormar med kort varsel.  Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem.Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt allt större beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas.  Programmet är en repris från 3 maj 2022.Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för space weather;Reporter: Jon ThunqvistProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Ronie Berggren och Björn Norström om massinvandringens negativa baksida i Europa och USA. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-24")); Hej kära läsareBara några dagar kvar till Jul så jag vill verkligen jag vill passa på att tacka er alla för förtroendet du ger när du läser och lyssnar på detta coachbrev. Hoppas att det märks att mitt absoluta huvudfokus är att bidra med värde som är till hjälp i just ditt liv. Att det är gratis minskar inte min entusiasm och förhoppningsvis inte din heller… Har du fortfarande inte ordnat alla julklappar till dig själv och andra rekommenderar jag så klart just nu det du kan ladda ner direkt. Som tillexempel biljetter till min nya föreläsning ”Brinna utan att bränna ut dig” den 9 mars här i Borås. Vill du vara med där eller ge bort en biljett till någon du bryr dig om så ta en titt HÄR för info och anmälan. Vill du få än mer så har vi också en tvådagarskurs i Mental Klarhet på gång i Stockholm 22-23 april. Vill du veta mer ta en titt här! Om du vill säkra din plats direkt så skicka ett mail till karin@lifevision.se I veckans coachbrev tar jag en titt på en av de mer fascinerande och mänskliga dilemman vi alla står inför. Något som jag hoppas är dig till hjälp inte bara inför de stundande helgerna utan för resten av livet … God Jul & Gott Nytt År! Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-25"));Veckans citat ”Mitt i den kallaste vintern lärde jag mig äntligen att det finns en oövervinnerlig sommar inom mig.”- Albert Camus UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-26")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-27"));Vilken är din bästa julklapp?UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-28")); Kan tänka mig att en och annan av er som läser detta kommer att mysa med en film eller bok under helgledigheten. En kopp varm choklad, snö utanför fönstret och en väl berättad historia som både underhåller och ger oss något. Men vad är det egentligen som gör en film eller bok riktigt bra? Det gemensamma för alla riktigt bra historier är att de innehåller någon form av kamp. Den kan vara inre eller yttre, men utan den så skulle vi inte vara så intresserade, eller hur? Det började bra, de hade det bra och det slutade bra är liksom inget framgångsrecept för vare sig drama, skräck, action eller komedi. Utan någon form av dualitet faller historien platt. För det ligger i vår mänskliga natur att ställa upp saker mot varandra och lära oss av dem. Baksida och framsida. Upp och ner. Ljust och mörkt. Ont och gott. Det är något med detta som fascinerar oss på djupet. För nog har du, som alla andra, någon gång grunnat över hur vi ena stunden kan ha så mycket omtanke och kärlek i oss att vi inte kan göra gott nog för att i nästa stund kunna ”lacka ur” och såra även dem vi bryr oss om mest? Än mer intressant blir det när man inser att vartenda mänskligt karaktärsdrag kan ha samma kluvenhet och ter sig olika beroende på om det är vi eller någon annan som har det. När t.ex. din partner gör åt pengar och bjussar på drinkar i baren är de slösaktiga. När vi själva gör det är vi generösa. När de håller i pengarna är de snåla medan vi själva är ekonomiska. Fascinerande, inte sant? Speciellt när du inser att det även manifesterar sig olika i en och samma person. Någon som är härligt passionerad när de är välmående och i mental balans faller över i mani och besatthet i samma ögonblick de tappar sin mentala balans. När vi tar en oplanerad paus styrd av egen visdom känns det fridfullt och självbejakande. När vi gör det från en pressad känsla känner vi oss lata och självdestruktiva. Hoppas att dessa enkla exempel får dig att tänka till lite. För de visar på hur spännande det är att vara människa. Eller om du läser det här med en pressad känsla så ser du förmodligen snarare vår mänskliga natur som ett oerhört frustrerande hinder. Bara att se att de här skillnaderna kommer inifrån dig är befriande.

Vi gästas av Ouissem Belgacem. Uppvuxen i Frankrike men representerade Tunisien på landslagsnivå men valde att avsluta karriären vid 21 års ålder. Idag aktuell med boken "Farväl till skammen" där han ger sin berättelse om att vara homosexuell som fotbollsspelare och hur han idag vill hjälpa spelare i samma situation. Vi går även igenom gårdagens mästerskapsmatcher och får besök av Birger Jonsson, en av de nominerade till ordförandeposten i SvFF. (0:00) Intro (1:35) Lookalike-veckan (7:18) Gårdagens matcher (16:09) Birger Jonsson nominerad till ordförandeposten i Svenska Fotbollförbundet (29:47) Ouissem Belgacem aktuell med boken "Farväl till skammen" 57:21 Dagens VM-tablå

Fotbolls-VM skulle bli Qatars väg in i finrummet. Men i stället för bollfest handlar diskussion mycket om låga löner och döda migrantarbetare. Sport och politik hänger uppenbarligen ihop, säger flera experter i det senaste avsnittet av OmVärlden podd.

I dagens avsnitt möter vi Alexander Rozental! Alexander är legitimerad psykolog och docent vid Uppsala Universitet, samt författare till bland annat boken Bättre än perfekt. Idag pratar vi om när perfektionismen blir lite för mycket, och hur man som chef gör när man har en medarbetare som är perfektionist. Svaren får ni i veckans avsnitt!

Avsnitt 312 är här! Vi inleder denna vecka med den retoriska frågan huruvida vi är fladdriga? Detta då vi nu återigen byter kontor och hoppar in i nya utmaningar. Detta leder oss in på ett lyssnarbrev där vi berättar den mörka baksidan om DePalma. Sen blir det gladare stämning när vi listar bilhistoriens sämsta modellnamn. Nej, det är inte Honda Fitta. Det är värre. På tal om Honda, så kan vi inte låta bli att förfasas över deras brist på egna design-idéer. Detta leder oss in på nåt bättre, nämligen Acura. Sen kikar vi på om det ens är möjligt att klä sig rätt för en Ducati Desert X innan vi rundar av med plåtskyltar och vinterförvaring. Häng med!

Den här veckan gästas vi av den debuterande författaren, PR-chefen och fd moderedaktören Cassandra Brunstedt. Hon är aktuell med boken ”En enkel till Indien” som delvis baseras på hennes eget liv där Cassandra trodde att hon levde ett ”perfekt drömliv” med maxad jobbtitel, relation och glamoröst socialt liv men mådde samtidigt sämre än någonsin, vilket tog henne på en djupt själslig resa med avstamp i Indien. Klipp & redigering: Hannah Fisher

Hur är det att bli "upptäckt" redan i tonåren? Hur mycket bestämmer man själv som artist och hur mycket har skivbolagen att säga till om? Nadine Randle svarar på de här frågorna och mycket mer. Hon berättar om sin son som har adhd och autism, om sitt jobb med funktionshindrade ungdomar och vilken stad som är Europas huvudstad för döva. Kan man börja åka skateboard när man är vuxen och vem är rädd för vatten? In och lyssna på Nadines musik på Spotify och alla andra plattformar! Redigering och musik: Josef Fataki - instagram: @josef.df Nadine Randle:  instagram: @nadinerandle Spotify: https://open.spotify.com/artist/5axuNl3MPux2y2GuCmuitJ?si=-ZBgZ19nRXmsdOda1rkkUw Sponsor: Kata på gata - instagram: kata_pa_gata web: www.katapagata.se  Använd rabattkod PAINT10 för 10% rabatt

Snart så är OS i Peking slut. För Sverige har det varit succé, vi har slagit rekord i antalet medaljer under ett vinter-OS. Men samtidigt har glädjen över de svenska framgångarna varit svåra att fira. Kinas brott mot mänskliga rättigheter har hela tiden svävat över mästerskapet. Redan långt innan tävlingarna så har Internationella Olympiska Kommittén, IOK, fått skarp kritik för att Kina ens tillåts arrangera OS. Flera länder har också valt att diplomatiskt bojkotta spelen. Men IOK vill inte blanda in politik i de olympiska spelen, men frågan är om de verkligen kan ducka för kritiken? Senare i år så äger fotbolls VM rum i Qatar, något som också fått skarp kritik. Hur kommer det sig att diktaturer får arrangera den här typen av mästerskap? Med för att prata om det här är Sportbladets reporter Patrik Brenning. Han har träffat Sayragul Sauytbay som suttit i ett av Kinas fångläger. Hur låter hennes vittnesmål? Gäst: Patrik Brenning, reporter Sportbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det blå guldet. En raket på råvarubörsen som blivit en källa till konflikter i Kongo, i svenska fjällen och på djuphavsbotten. Vi reser till Northvolts batterifabrik, besöker kontroversiella gruvprojekt i Tärnaby och berättar om jättebläckfisken som nu hotas av magiska stenar. Jesper Wigardt, kommunikationschef på batteritillverkaren Northvolt, Emma Nehrenheim, miljöchef på Northvolt, Denise Maheho, korrespondent för den franska radiokanalen RFI i Kongo-Kinshasa, Lauren Armistead, expert på Amnesty som har undersökt koboltmarknaden i Kongo, Per-Erik Lindvall, europeisk styrelseordförande för gruvbolaget Talga, Hanna Råman, boende i Vittangi, Marie Persson Njajta, ledamot i Sametinget och motståndare till en planerad gruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby, Ulf Widman, moderat ledamot i Storumans kommunstyrelse, Hans-Peter Karlsson, liberal ledamot i Storumans kommunstyrelse, Per Andersson, geokemist och chef för forskningsavdelningen på Naturhistoriska Riksmuséet, Gerard Barron, VD på The Metals Company, Helen Scales, brittisk marinbiolog och författare till den nyutkomna boken The Brilliant Abyss.

Kan man leva med ständig prestationsångest utan att ta skada av det?Många elitidrottare lever med sådan prestationsångest att det skapar psykisk ohälsa för livet. Alla klarar heller inte tystnaden som kommer efter en karriär.Martin Lidberg har klarat både den övergången och mycket mer men det har krävts mycket mental styrka. Nu hjälper han andra tillsammans...

Jag känner skuld att jag skrev en bok om min familj. Men den skulden får jag leva med. Jag var tvungen att bända mig loss. Det kändes som livet var uppbyggt på en lögn beroende av andras pengar. Cecilia Gyllenhammar berättar för Katarina Hahr att hon ville beskriva baksidan av det privilegierade livet. Ensamheten och kärlekslösheten. Hon berättar också om e svår händelse i hennes liv som har satt djupa spår. Jag träffade en man på en fest, som var intellektuell, bildad och såg väldigt bra ut. Han sa att han var förälskad i mig.  Han nästlade sig in på ett skickligt vis. En natt vaknade jag och kände att något var fel.  Jag upptäckte att alla mina smycken var borta.  Det var en fullständig katastrof att jag inte såg. Han var en expert på att bedra, manipulera och ljuga med sina stora blå vackra  ögon. Det är så skamligt, man känner sig så dum, det är ingenting man pratar om, säger Cecilia Gyllenhammar. Programmet är gjort 2019.

Avsnitt 7 av Judopodden behandlar allt från plåster på mattan till gamla sortens adidas-dräkter. Dessutom svarar vi på lite lyssnarfrågor. Ha det fint!

Machokulturen ger oss en bild av att en man ska vara hård, stark och tuff. Något som inte alla känner igen sig i. Max Bergander är värdegrundsansvarig i AIK Fotboll och gästar den här veckans podd för att bland annat diskutera hur machokulturen begränsar killar från att vara sig själva.

I dagens avsnitt träffar jag Sara Biderman och pratar om hennes karriärresa och hur hon hamnade inom mode och som stylist - mycket skratt utlovas!Hur slår man sig fast i en såpass konkurrenskraftig bransch och vad är viktigt att tänka på om man vill lyckas?Vi pratar om utmaningarna i Saras liv, om att lyckas få ihop livspusslet och lyckas hitta tid till förhållandet när man är mamma.Vi går också in på fenomenet social media... Varför mår man skit av att scrolla i flödet, om shaming och om att få vara precis den man vill vara. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hennes partner tillika barnens far har nyligen begravts efter att ha blivit brutalt mördad på ett oförklarligt sätt. Här fortsätter historien där vi får ta del av om hur hon går vidare i livet. Hur går utredningen hos polisen? Blir det någon rättegång? Vi kommer att diskutera både hat och förlåtelse. Frågorna är många och svaren likaså.Ni lyssnar på den andra delen av det dödliga våldets baksida. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De befinner sig på en lekplats med sina två barn. Pappan ska bara åka iväg på ett snabbt ärende och går mot deras bil. Någon minut senare hörs skott från ett vapen. Ljuden av skotten ekar från det område dit pappan gått. Mamman får panik och efter att hon snabbt lyckats hitta någon som kan kolla barnen så springer hon mot deras bil. Under tiden ringer hon till honom men får inget svar och hennes panik växer. Väl framme så finner hon honom livlös i bilen, en bil som visar sig ha träffats med över tio skott.Detta är en historia om det dödliga våldets baksida. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt om SR Vetenskapsradions inslag om den dolda FoHM-kritiska facebookgruppen "Mewas". Varför anonymiserades deltagarna? Och om journalisternas obesvarade (?) kärlek till siffror. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt återvänder ännu en gång Ludvig Lundberg för att prata om Eminems nya platta. Vi pratar också mindfuck-film, hur ekonomi och arbetsvillkor i spelbranschen är riktigt kasst och Panos “Buttran” Tufexis får prata om fantasyböcker han plöjt under hösten. Lys upp vintermörkret med oss i Medis Radio. Lyssna på avsnittet på Spotify, Soundcloud eller där du hittar dina podcasts. Har DU något att säga till oss? Tips på något att prata om, åsikter om något vi sagt eller vill kanske bara säga hej? Skriv till oss på Facebook, följ oss på Instagram @medisradio och mejla till oss på medisradio@gmail.com Musik: Pontus Ljung

Efter att ha sett om Stranger Things (igen) är Mange sugen på papper-penna-rollspel. Kvällens första gäst heter Tobias och har blivit inbjuden till studion så att Mange kan ställa alla sina nybörjarfrågor om Drakar och demoner och rollspelande på 80-talet. Stefan Gazimalukes Sunsoft-projekt rullar vidare i nya former och format. Han har intervjuat gamla anställda på japanska Sunsoft och gästar Tillbaks till bildruta 1 för att prata om Sunsoft-spel till Game Boy, släppta i Sverige mellan 1991-95. Vilka är bäst och vilka är sämst?

Efter att ha sett om Stranger Things (igen) är Mange sugen på papper-penna-rollspel. Kvällens första gäst heter Tobias och har blivit inbjuden till studion så att Mange kan ställa alla sina nybörjarfrågor om Drakar och demoner och rollspelande på 80-talet. Stefan Gazimalukes Sunsoft-projekt rullar vidare i nya former och format. Han har intervjuat gamla anställda [...]

Ronie Berggren samtalar med svensk-amerikanen Jon Rekdal om den sociala misär i Kalifornien som blommat upp under Demokraternas styre, som går ut över vanliga medborgare och som myndigheterna inte tar itu med. ----- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Företagen spelar en viktig roll för att uppnå en mer hållbar global utveckling, men tar de frågan om hållbarhet på allvar? I OmVärlden podd säger Lindex hållbarhetschef, Anna-Karin Dahlberg att modeindustrin har “stor påverkan, potentiellt negativ, på miljö och människors liv”. Deltar gör också Niklas Egels-Zandén, professor på Handels i Göteborg som ägnat 15 år åt att forska på klädindustrin, samt influencern, författaren och slow fashion-förespråkaren Johanna Nilsson.

Hur ska vi befria kvinnliga samarbeten från emotionella störningar? Måste vi bli varandras terapeuter bara för att vi är kvinnor? Eller borde vi bli bättre på att sköta vår mentala intimhygien?

Men ömsesidighet har också en mindre vacker baksida. Det är ju inte bara tjänster som kräver återbetalning. Även oförrätter är en form av obalans som i rättvisans namn behöver korrigeras. Tomas Brytting är professor i organisationsetik på Ersta Sköndal högskola. Etiken kring hur vi köper, säljer, sparar och jobbar - det är vad jag ägnar mig åt. Att direktsända Tankar för dagen har fått mig att gå lite mer uppmärksamt genom livet. "Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla" låter som en klyscha, men det är vad uppdraget handlar om för mig. Det allra största är att få andra att fundera över hur detta underbara mirakel vi kallar livet bäst ska levas. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Lyssna på Kent Vilhelmssons digitalt interaktiva föreläsning där du får ta en titt bakom fasaderna på elektronikindustrin – och får se hur ETC Mobil arbetar tillsammans med Fairphone för att skapa förändring.Vill du hellre titta kan du göra det här.

Tänk att din far blir mördad efter ett antal mordförsök endast 3 dagar innan du, din mamma och 4 syskon ska flytta till ett nytt land? Detta är en del artistens Don Sherko´s (Omid Kermanji) gripande story om en uppväxt som få kan föreställa sig. Omids story tar med oss på en resa där vi får ta del av hur en ung och klok individ introduceras och blir inspirerad av det kriminella livet för att i slutändan resa sig, utforska den inneboende fulla potentialen, gottgöra för sig själv och familjen. Detta är rätt avsnitt för dig om du vill få perspektiv kring bristande skolsystem, lojalitetens baksida och det mentala spelet bakom galler. Maila gärna dina synpunkter på detta avsnitt eller önskemål till kontakt@framstegskonceptet.se eller följ och besök oss på Instagram: Framstegskonceptet

När Mons Kallentoft flyttade till Palma för sex år sedan insåg han att paradisön gömmer många mörka hemligheter; korruption, girighet och människor på drift. Mallorcas kontraster blev en trigger för Mons som vill fånga allt i mänsklighetens breda väsen, från skiten till skönheten. Helst i en enda perfekt mening. I podden pratar Mons om verkligheten bakom romanen Se mig falla, om sina konstnärliga husgudar och varför han aldrig kommer att sälja marmelad. I redaktörens boktips brittisk/australiensiska Hanna Richell. Programledare Lisa Tallroth. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur talar du till dig själv? Med kärlek och respekt, eller med en hård och kritisk inre röst? Klarar du av att visa upp ett mindre än perfekt resultat? Det är svårt, tycker jag, det där med att vara snäll mot sig själv. Samtidigt tror jag att det är en nödvändig väg mot ett lyckligt liv. Idag pratar jag om hur vi bygger ett liv kring våra egna styrkor och lever i harmoni med vilka vi verkligen är.

Baksida lår - muskler, problem och övningar I veckans kortavsnitt snackar vi om hamstrings - muskulaturen på baksida lår. Vilka problem upplever vissa med de här musklerna, vilka övningar kan hjälpa och vilka är våra favoritövningar för starka och stora baksidor? Muskler Bakre lårmusklerna eller hamstrings som de också kallas består av fyra muskler (eller tre om man räknar ihop biceps femoris). Hamstringsmusklerna är de fyra muskler som på baksidan av låret dels sträcker höften och dels böjer knäleden, biceps femoris caput breve, biceps femoris caput longum, semitendinosus och semimembranosus. Baksida lår är snyggt att bygga och en muskelgrupp som fler har problem med än framsidan. Många killar är stela i baksida lår, men en stel muskel kan ibland vara en svag muskel. Baksida lår är antagonist till framsida lår i knäböj. Kan man foamrolla sina tighta hamstrings? I en studie https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26587061/ fick 33 personer foamrolla sina hamstrings 2 min för att utvärdera ökad rörlighet i knäled Man kunde inte se någon ökning i rörlighet. Dock utvärderades studien endast en gång men den ger en indikation på att stretching / myofasciell release är en symtomlindring och inte behandlar orsaken. Det kan istället ofta vara bättre för en muskelgrupp att köra lätt prehab/rehabträning och stärka muskulaturen successivt. En metaanalys med 8459 idrottare visade att Finnen - nordic hamstring 2 ggr till 3 (ökade under studietiden) i veckan minskade skador med 51 procent. Övningen halverade alltså skaderisken för olika idrottare. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30808663 Övningar Den tvåhövdade lårmuskeln (M. Biceps Femoris) och den halvhinniga muskeln (M. Semimembranosus) tränar du isolerat genom att utföra övningar som ex liggande lårcurl. Däremot måste du istället göra övningar som raka marklyft för att arbeta med den halvseninga muskeln (M. Semitendinosus). När du gör raka marklyft är knäleden fixerad vilket gör att hamstrings får jobba genom att sträcka höften, jämfört med lårcurl där höften istället är fixerad och arbetet sker genom att böja knäleden. Det här gör att musklerna får arbeta olika i de olika övningarna. Andra övningar vi gillar: Goodmornings Finnen (Nordic hamstring) Glute ham raise Svingar Marklyftsvarianter Höftlyftsvarianter Om man vill köra dessa med fokus hypertrofi sikta på mellan 3-4 set per övning (5-10 set per vecka) med 8-15 reps eller till pump :)

Viktor Frisk har ett långt CV trots sin unga ålder och kan tituleras modebloggare, influencer, artist och PR-geni. Han kommer ifrån en liten by utanför Eskilstuna och hade stora drömmar om livet trots att skolan inte gick vägen för honom. Idag är han en av Sveriges mest offentliga person och i dagens avsnitt talar vi om dess fram- & baksida. In och lyssna på denna otroligt inspirerande människan i ett ärligt och viktigt avsnitt. Glöm inte prenumerera och följ oss på www.instagram.com/underfemton  

I veckans avsnitt av AI-podden pratar Ather Gattami och Anna Ringborg om att bygga AI som vi kan lita på. Djup inlärning har blivit en riktig hype som sträcker sig över alla branscher har spelat en viktig roll för utvecklingen av artificiell intelligens, men finns det en övertro på att tekniken kan uppnå en allmänmänsklig intelligens? Rekommendationssystem har varit och är ett mycket effektivt sätt för olika plattformar och mediehus att hålla kvar sin publik, läsare, tittar eller lyssnare. Youtube är inget undantag och hela 70% av videoplattformens tittare matas till dem via just rekommendationssystem. En riskfaktor med metoden är att extremt innehåll som får många klick och visningar premieras. Just nu experimenterar YouTube med sin algoritm för att försöka minimera förstärkningen av extremt innehåll samtidigt som de vill behålla besökaren på sin hemsida. Fake news är ett återkommande ämne i podden och denna vecka pratar Anna och Ather om Google som använder deep fakes, för att upptäcka just deep fakes. De pratar även om våra smarta hemprylar och inte minst Amazon Alexa som blivit också alltmer sofistikerad och bättre kan förstå tonaliteten hos sin användare. Läs mer: https://ai-podden.se

Självuppoffringens bittra baksida & 5 tecken på att det är dags att gå! Dessutom: Småbarn och karriär – går det ihop? & Magnus om ögonblicket när han föll för Marit. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Demokrati anses allmänt vara det bästa tänkbara politiska systemet. Det är faktiskt ingen överdrift att säga att demokrati har blivit en politisk religion. Det är den största sekulära religionen på jorden. Den som kritiserar det demokratiska idealet löper risk att betraktas som det civiliserade samhällets fiende. Men det är exakt det som Karel Beckman och Frank Karsten gör. I denna provokativa och läsvärda bok tacklar de det sista politiska tabut: idén att vår räddning står att finna i demokrati. Med enkla och tydliga argument visar de att demokrati, tvärtemot den allmänna övertygelsen, inte alls leder till frihet, civilisation, välstånd, fred och rättssäkerhet, utan till motsatsen. Det leder till mindre frihet, mer samhällskonflikter, skenande statliga utgifter, en avtagande levnadsstandard, och förlust av individuella rättigheter. På blott 3 timmar krossar de 13 myter som ofta används för att motivera demokrati. De presenterar också ett tilltalande alternativ: ett samhälle baserat på individuell frihet och frivilliga samhällsrelationer. Undrar du också varför staten fortsätter att växa sig allt större, varför statsskulden ökar, samtidigt som din frihet och ditt välstånd urholkas? När du har läst denna bok kommer du inte längre att undra – du kommer att förstå varför det är så och vad som kan göras åt det. 0:00:00 - Ord om författarna 0:06:34 - Introduktion till demokratins baksida 0:21:45 - Myt 01 - Varje röst räknas 0:26:31 - Myt 02: I en demokrati är det folket som styr 0:35:08 - Myt 03: Majoriteten har rätt 0:38:55 - Myt 04: Demokrati är politiskt neutral 0:51:40 - Myt 05: Demokrati leder till välstånd 1:03:42 - Myt 06: Demokrati är nödvändigt för att säkerställa en rättvis fördelning av välståndet och hjälpa de fattiga 1:11:19 - Myt 07: Demokrati är nödvändigt för att kunna leva tillsammans i harmoni 1:21:52 - Myt 08: Demokrati är oumbärligt för en gemensamhetskänsla 1:27:38 - Myt 09: Demokrati innebär frihet och tolerans 1:39:18 - Myt 10: Demokrati främjar fred och bekämpar korruption 1:47:21 - Myt 11: I en demokrati får folk vad de vill ha 1:56:24 - Myt 12: Vi är alla demokrater 2:03:18 - Myt 13: Det finns inget (bättre) alternativ 2:08:49 - Demokratins kris 2:29:09 - Mot en ny frihet 2:43:58 - Det kontraktsbaserade samhället E- och ljudboken har sedan en längre tid funnits tillgänglig på mises.se; https://www.mises.se/bibliotek/demokratins-baksida/ Om du gillade detta rekommenderas även ljudboken "Jonatan Godtrogen" som går att finna här på Mises Ljud. https://soundcloud.com/mises-se/82-jonatan-godtrogen-hela-boken

Malins minsting Isak har portat henne från skolan på grund av kändisskapet. Hon känner igen sig i hans reaktion från sin egen barndom. Och behövs skolan? Räcker det inte med Mamma Siri och Pappa Google? Tess vill bli mer kunnig inom politik och det hettar till mellan tjejerna när Malin vill lägga ner historieundervisningen. Tess har noll böcker i bokhyllan och båda två är rädda för att "storebror" ser dem. Och den stora frågan - har Malin ett lånekort på biblioteket?För kontakt, kärleksbrev och samarbeten mejla till: berghagenochtess@gmail.comEn podcast med Malin Berghagen och Tess Merkel Solomons i samarbete med FEMINA.Producent: Benjamin Andrée, Prodcaster AB See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnittet tas historien bakom företaget Buddhalow - "Buddha Bungalow" upp. Kan mindfulness bli ett Spotify för gratis badresor? Kan vi tillfredsställa vårt behov av att resa genom att drömma sig bort istället för att åka iväg på riktigt och då lösa klimathotet och ekonomin? I denna serie går man in på djupet hur

Johan August Johansson lämnade sin gravida hustru och deras sex barn hemma i Sverige när han själv emigrerade till Amerika. Där blev han kvar och gifte om sig med en annan kvinna. Många är vi som har gamla fotografier på släktingar som vi inte har en aning om vilka de är. Och ofta är bilderna tagna i ateljéer och ger ingen känsla av hur det såg ut i deras hem. Men bilderna och ibland de små anteckningar som finns nedtecknade i marginalen kan ge spännande ledtrådar till vem personen var. Irmelin Rönne i Täby har ett fotografi vars baksidestext satte igång hennes nyfikenhet. Bilden föreställer hennes morfars far Johan August Johansson och är tagen i Illinois i USA och skickades hem till familjen i Kalmar.  - Jag tror jag fick intresset för släktforskning från min mamma. Vi tittade på några av våra gamla bilder och hon berättade att min morfars far hade rest till Amerika. Sen visste ingen vad som hade hänt honom. Och där blev jag nyfiken, vad hände sen då? Irmelin visar baksidan av fotografiet och där står med två olika stilar orden "förrädaren" och "ja, hör du Johan August, jag vet inte precis om jag ska gilla dig".  - Min mamma visste inte vem som skrivit orden. Men hon berättade att hennes pappa Rickard, som var det äldsta barnet i syskonflocken, var gramse på sin pappa.  Johan August var 36 år när han tog båten till Amerika, 1893, och lämnade sin gravida hustru och sex barn hemma i Kalmar. Den äldste sonen Rickard hamnade plötsligt i en situation där han måste ta väldigt mycket ansvar, mycket mer än vad som var rimligt för en pojke på 8 år. Något som formade honom och hans sinnelag hela livet. - Den här bitterheten undrar jag om den någonsin lämnade honom. Jag minns honom som en allvarlig man som jag aldrig såg le eller skratta. Han hade ett stort ansvar att ta hand om syskonen och samtidigt en besvikelse över sin egen pappa.  - Han träffade Johan August en gång, 1920, när han kom hem till Sverige och då överlämnade han ett fickur till sonen. Sen åkte han tillbaka till Amerika.  Vad Irmelin vet så var sonen Rickard den ende Johan August fick träffa när han kom hem och hälsade på i Sverige efter 27 år i Amerika. Och hon gissar att det berodde på att ilskan och bitterheten i familjen fortfarande var stor. - Och varför då? Jo, han träffade en ny kvinna i Amerika och gifte faktiskt om sig utan att ha skiljt sig med sin första fru hemma i Sverige. Och sedan visade det sig, något jag inte visste innan jag började släktforska, att han fått en son i Amerika. Kvinnan han träffade hette Ellen Pettersson och var 16 år yngre än Johan August. Hon kom samma år som Johan August som de båda tog namnet  Johnson, och sonen fick namnet Harrold Johnson. - Jag ville veta mer och var som på ett uppdrag, a mission! säger Irmelin och skrattar. Irmelin beskriver att hon förstår både Johan August och familjen som blev kvar hemma i Sverige, att det är som två parallella historier. Dels Johan August som for till Amerika som så många andra och ville få ett bättre liv. - Ur hans synvinkel kan jag förstå att han var ensam och hade familjen långt borta, han måste han längtat och åren går. Han träffar Ellen och de tydde sig till varandra. Sen blir hon gravid och han ville göra rätt för sig. - Samtidigt här hemma fick min morfar som var äldst av alla syskonen fick ta ett stort ansvar. Han byggde sig så småningom en villa i Täby och tog sedan till sig sin familj som fick bo där till det ordnade sig för dem alla.  Rickards ansvar för de många syskonen hängde alltså kvar upp i vuxen ålder. Mamman fick flytta in i villan i Täby och bodde där till dess hon dog och även syskonen fick bo där tills de kunde stå på egna ben. Irmelin Rönne har grunnat över det faktum att flera av Rickards syskon valde att inte skaffa barn och visar syskonskaran på det ett foto. - Den äldsta dottern blev ogift och fick inga barn, näst äldsta dottern ogift och inga barn, äldsta sonen Rickard fick en dotter, den här sonen fick inga barn heller och den yngsta dottern fick två barn. Så det är tre barn i nästa generation.  Irmelin vet inte vad som hände med sonen som föddes i Amerika. Det sista spåret är 1920 års folkräkning där finns pappan och sonen boendes på samma plats. Mamman, Ellen har precis gått bort och då är Harrold runt 17 år. Och bara ett år senare dör även Johan August.  Iremlin Rönne i Täby har ett fotografi vars baksidestext satte igång hennes nyfikenhet. Bilden föreställer hennes morfars far Johan August Johansson och är tagen i Illinois i USA och skickades hem till familjen i Kalmar. - Men jag ska inte ge mig, jag ska fortsätta att försöka hitta Harrold i Amerika och hitta eventuella släktingar, avslutar Irmelin Rönne.  Detektivarbete att identifiera personer på gamla foton  Ett foto kan med andra ord vara en ingång i sökandet efter släktens historia. Och i många hem finns gamla porträttalbum bevarade från tiden runt förra sekelskiftet. De som låtit fotografera sig har gjort sig så fina de kan, tagit på sig sina bästa kläder och står blickstilla så att kortet ska bli skarpt. Men ofta saknas namnen på de som fotograferats. På Släktforskarförbundets hemsida finns en avdelning som heter Porträttfynd. Där kan man lägga upp så kallade visitkort eller kabinettsbilder som man vill ha hjälp med att få identifierade. Och har man tur så kanske Ann-Marie Bäckman i Piparböle, strax utanför Umeå, tar tag i gåtan. Hon har nämligen gjort det till en slags hobby att lista ut vilka människor som finns på bilderna i porträttfynd och har på så sätt hjälpt andra släktforskare att klura ut vem som är avfotograferad. Vi lånade ett gammalt album och for hem med det till Ann-Marie för att förstå hur hon arbetar, och hon satte igång direkt. - Helst skulle jag ju vilja veta vem som har ägt det här albumet och var det kommer ifrån. Ett jättebra album har ju en massa uppgifter nerskrivna sidan av bilden eller på bildens baksida. Jag brukar skriva ner alla uppgifter jag hittar i ett album och då kan man ju till exempel hitta fler som har samma efternamn och sedan kan jag söka efter dem i de register som finns som Sveriges Dödbok, och Sveriges befolkning 1890. Vi tittar på en bild av ett par som med anteckningen Gerda och Olle i Röd vid sidan. Ann-Marie berättar att hon ofta börjar med att gå in i Sveriges dödbok och leta efter socknar, som i det här fallet Röd. Har hon tur så kanske hon skulle hitta Olle och Gerda redan där. Just den här bilden är från 1900-talets början, säger hon bestämt. - Det ser jag på klädseln. Det är strama kragar, en liten brosch, och frisyrenprecis innan den här perioden var frisyrerna väldigt strama men in på 1900-talet så blir det lite lättsammare och fluffigare. I väldigt många svenska familjer finns om man har tur hela album eller i alla fall lösa kort av typen visitkort eller kabinettsbilder. Den här typen av bilder var väldigt populära i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Man lät fotografera sig och gav sedan bilderna till sina släktingar och vänner. - Det var runt 1865 som folk började fotografera sig mer på allvar. I början var det mest de som hade råd, men från 1870 sådär så blev det mer vanligt att man lät fotografera sig. Oftast gick man till fotografiska ateljéer där man ställde sig i miljöer av kulisser. - Men det fanns också ambulerande fotografer som ställde upp kulisserna utomhus. Då kan man ofta se att det finns lite gräs i botten på bilden, berättar Ann-Marie. Vi bläddrar vidare i det tjocka albumet, där nästan varje uppslag rymmer åtta bilder. Ann-Marie får syn på bilden av en tjusig dam i helfigur. Hon står i profil och turnyr på klänningen, alltså en uppbyggd bulle vid ryggslutet. Kjolen är draperad fram. Det här är ju typiskt 1890, det ser jag ju! Hon har ju turnyr, och i halsen har hon en krage av sammet. Det var populärt vid den här tiden. Klädmodets skiftningar runt den här tiden har Ann- Marie blivit bra på, det är alldeles klart. Hon kan datera kort ganska väl bara genom att se ett speciellt sammetsband runt halsen, eller höjden på kragen, kanske är det ärmarnas vidd eller bredden på axlarna som avgör. Men det finns naturligtvis en massa andra markörer som man kan använda som fotografdetektiv. Det allra tydligaste är kanske fotografens stämpel som alltid finns på de här korten, inte alltid, men oftast längst ner på bilden. Det finns nämligen digitala register över fotografer som varit verksamma i Sverige och med lite tur kan uppgifterna i det registret hjälpa oss att förstå när en bild blivit tagen. - Det första man kan göra är att kolla när fotografen var verksam, säger Ann-Marie. Har man otur höll han eller hon på under lång tid, men har man tur kan det handla om en fotograf som bara är verksam på en ort under en kortare tid. Så om Ann-Marie Bäckman har en bild på en person som ser ut att vara säg 15 år på en bild och vet att den fotograf som tog bilderna verkade inom en viss tidsram, så kan hon sluta sig till ungefär när personen var född. Att avgöra hur gammal en person faktiskt är på en bild kan ju vara väldigt svårt för den som är ovan, men Ann-Marie tycker att hon lärt sig med tiden: - Jag har blivit jättebra på det, tycker jag. Jag tycker det syns om en kvinna är 40 eller 50 eller 60. Men det är nog en vanesak, tillägger hon. Det finns fler markörer som hjälper till att avgöra hur gammal en bild är. Ann-Marie berättar att också ramen runt bilden skvallrar om i vilken tid den tillkommit. Hon pekar på en bild som har en gul, nästan aprikosfärgad ram. -Typiskt 1890, konstaterar Ann-Marie snabbt. Strax intill ligger en rund bild med uppmjukade kanter -softade skulle vi kanske säga idag och så brukade man ofta göra runt 1900, berättar hon. Med tiden har det blivit ganska många personer som har fått hjälp av fotodektektiven Ann-Marie Bäckman sedan de lagt upp porträtt på Släktforskarförbundets sida Porträttfynd för nu har hon hållit på i snart 15 år med det här. - Jag har alltid varit intresserad av gamla kort. Jag hade en gammal faster som hade flera gamla album, och de där ville jag alltid titta i. Vi dyker ner i fotoalbumet som jag hade med mig igen, och fastnar på en bild som sticker ut. Anne-Marie ser direkt att den är tagen utanför Sverige. - Det här är säkert amerikanskt, säger hon.Det stämmer, kortet har en stämpel från Redding California. - Man ser det direkt, för kläderna är annorlunda. Det är mycket mer lull-lull på kläderna volanger och rosetter och håretdet är mer av allting. Porträttbilderna av den typen som gjordes hemma i Sverige tillverkades alltså också i USA. -Det här är ju en släkting som har skickat hem till Sverige, förstås. - Det här albumet är ju alldeles underbart, så mycket uppgifter det finns! Utbrister Ann-Marie, när vi hittar namn och ålder på kvinnan på den amerikanska bilden. - Det är många som inte vågar ta bilderna ur sina fickor, de suger sig fast. Men det är synd, för ofta finns det uppgifter skrivna på baksidan. Det finns gott om samlare av gamla bilder, men det är inte alla som när de har turen att komma över hela album har förstånd på att hålla dem intakta vilket bekymrar den omåttligt bildintresserade Ann-Marie Bäckman. - Jag är ju en riktig nörd. Och det finns många som samlar på såna här album. De är inte billiga att köpa. Men tyvärr är det många som slaktar albumen och säljer bilderna styckevis, och det är ju vansinnigt för så har man förstört möjligheten att utifrån vem som har ägt albumet kunna lura ut vilka som finns på bilderna. Ann-Marie skulle gärna se att det fanns fler som likt henne satte igång att forska fram vilka som finns på bilderna i Porträttfynd. - Jag hinner inte med allt jag vill göra. Det finns några stycken som håller på, men det är få som är lika nitiska som jag, och det vore roligt om fler ville sätta igång. Programmet är gjort av  Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström slaktband@sverigeradio.se

Tusentals är fortfarande strömlösa i stormen Alfridas spår, Kina har landat på månens baksida och Sverige är utslaget ur JVM. Det är några av nyheterna i Senaste Nytt i Expressen TV denna morgon. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Dags att WomanUp! med Laila Bagge. Vi pratar om mediadrev, offentlighetens baksida och om kärlek som inte har någon ålder. Laila tipsar även om hur man hittar sin grej och vågar att följa sitt hjärta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Detta avsnitt tar en bakväg in i fotbollens tudelade mörka tunnel. Skandaler, vad gör gamla spelare idag och vilka regeländringar förstår inte Peter nyttan med?

Dags att WomanUp! med Elin Johansson. I veckans avsnitt pratar vi om när Elin kollapsade på jobbet, relationer, ytliga fester, skitsnack och hur man återhämtar sig från svek och ett krossat hjärta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I en rymdkapsel på baksidan av månen sitter en astronaut och hör ett ljud han inte kan förklara. Först ett visslande. Sedan ett dunkande. Ljudet av något som försöker ta sig in. Med: Matias Varela, Lucas Krüger, Kalin Taylor.

Det är dubbelt så vanligt med arbetsskador bland inhyrda som bland fast anställda. Varför? Dagens Arbete och Handelsnytt går bakom branschens branta tillväxtkurva och hittar ungdomar som slits ut av monotona jobb och inte vågar klaga när det gör för ont.

Martin var 17 när han blev fotbollsproffs - en dröm som slutade med ett självmordsförsök. Nu berättar han för unga killar hur det kunde gå så fel och varför fotbollens mansideal kan vara farligt.

Blir man en bättre ryttare av att fysträna? Vilka övningar ger bättre sits? Sofia Sjöström Ståhl, även känd som PT-Fia, förklarar varför en bra start är att lära sig sitta på huk! Baksida lår är ett problem för många. Den moderna människan är väldigt stel i höfterna. Vi sitter mycket och är fyrkantiga i vårt rörelsemönster - många kan inte sitta på huk i dag, säger Sofia Sjöström Ståhl. Hon menar att en bra start för att hitta låsningar därför är att just pröva vad som händer i kroppen när man sätter sig på huk. Hur känns det, kan jag ha hälarna i golvet? Det är framför allt baksidan man behöver jobba med. Du behöver som ryttare ha en stark rygg, kunna hålla emot. Ha starka ben, starka axlar. Men ska alla ryttare träna vid sidan av ridningen? Man har en klar fördel av att bli starkare och mer balanserad i kroppen. Många människor har någon form av obalans i kroppen - att du är starkare i - och det kan påverka din kontakt med hästen, säger Sofia Sjöström.I avsnittet tipsar hon om övningar för rörlighet, styrka och balans. Flera av övningarna fungerar utmärkt att göra i stallgången. Dessutom tipsar Sofia om hur man rent tidsmässigt kan tänka för att få in träningen i sitt liv. Producent: Ulrika LindqvistVem vill du höra i Ridpodden? Tipsa oss i sociala medier eller mejla!ridpodden@sverigesradio.se

K och Unge pratar om Ängelholm FF:s eventuella konkurs, IFK Göteborgs svaga psyken, en dåligt översatt artikel och tusentals saker till. Sponsor är som vanligt killarna på Bethard.com

K och Unge pratar om Ängelholm FF:s eventuella konkurs, IFK Göteborgs svaga psyken, en dåligt översatt artikel och tusentals saker till. Sponsor är som vanligt killarna på Bethard.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett år fullspäckat av granskningar och nyhetsdokumentärer. Idag ska vi återvända till några av våra tidigare granskningar och se vad som har hänt sen sist? Made in IndiaI september granskade Kaliber i två program svenska ridsportföretag och kunde visa att tillverkningen av deras ridutrustning som träns, grimmor och hästtäcken tillverkades under dåliga arbetsförhållanden i Kanpur.Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 1Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 2Kanpur är den största staden i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. En industristad vid floden Ganges med växande befolkning och stora miljöproblem. Det är här som merparten av de hästsportartiklar, som säljs på den svenska marknaden, tillverkas.Det är 45 grader varmt när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna och garverierna. Vikram, som jobbar i ett garveri, berättar att han får andningsproblem av sitt jobb.Överallt i lokalerna är det smutsigt och blött på golvet av de olika kemikaliebaden. Här pågår mässingsplätering, förnickling och förkromning. Det står tomma dunkar med symbolen brandfarligt på i travar i lokalerna. Det luktar starkt av kemikalier, men ingen av de som jobbar där har någon form av skyddskläder på sig. De doppar spännen i baden med sina bara händer.Jag får problem med andningen av jobbet, huden kliar på grund av alla kemikalier och en stor del av min lön går till att köpa mediciner. (Asad, arbetare)På plats i Kanpur besökte vi nio fabriker som producerar åt Hööks hästsport, Granngården, Gekås i Ullared, Globus eller Biltema - och andra europeiska märken som säljs hos kedjorna i Sverige.Inte på någon av fabrikerna eller garverierna såg vi arbetare med skyddsutrustning, trots att de jobbar med farliga kemikalier. Alla fabriker hade brännbart material som tygmassor, skräp och kartonger liggandes i lokalerna. Vi såg också tomma och fulla behållare med brandfarliga ämnen som förvarades oskyddat i fabrikerna. Det är inte är ovanligt med bränder i fabriker i Kanpur. Men vad vi kunde se saknade de fabriker vi besökte brandvarnare och uppmärkta nödutgångar. I den fabrik som hade skyltad nödutgång var den blockerad av kartonger.Vi pratade också med arbetare som vittnade om att de blir sjuka av sina jobb. Även miljöorganisationer och läkare i Indien bekräftade bristerna i fabrikerna.Det är kemikalierna och ångorna i garverierna som gör det lätt för arbetarna att få "dry eye". Det finns olika stadier av sjukdomen, som också kan bli så allvarlig att man blir blind. (Professor R.C. Gupta)Men problemen som finns kopplade till läderindustrin i Kanpur stannar inte där. Kemikalierna och tungmetallerna som används för att tillverka läder påverkar så många fler än bara de som jobbar i fabrikerna. Det drabbar också de som lever i och omkring staden. Och de här miljöproblemen har varit kända i årtionden.Det är som om folk drabbas av spetälska.(Sushmita Sengupta)Sushmita Sengupta har varit i Kanpur och gjort research om föroreningarna där. Hon berättar att någonting som kan liknas vid spetälska drabbar bönderna som arbetar med händerna bland grödorna. Mixen av kemikalier och tungmetaller som finns i vattnet gör att skinn och muskler fräts sönder.Det finns flera hundra garverier i Kanpur. De flesta ligger vid den heliga floden Gagnes som rinner genom stan.I garvningsprocessen kan uppemot 130 olika kemikalier och tungmetaller användas, som krom, ammoniak, svavelsyra och salt. Företagen i granskningen medgav att de hade dålig koll på arbetsmiljön, förhållandena i de fabriker de köper hästutrustning från och den miljöförstöring som tillverkningen är upphov till. De levde helt enkelt inte upp till sina uppförandekoder.Hade det här uppdagats i Sverige hade det varit stopp direkt på flera av de här arbetsmomenten. (Håkan Olsson, chef på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning)Så vad har hänt efter vår granskning? Innan vi pratar med företagen ska vi återvända en sista gång till Mohammad och de andra arbetarna i Kanpur. Vi frågar Mohammad hur det kommer sig att han vill och vågar berätta om förhållandena i garverierna? För att jag hoppas att ni kan göra något bra för oss. Jag är fattig, men jag vill ha ett bra jobb, svarar Mohammad.Företagen synar sina fabrikerMalin Helde är VD och inköpsansvarig på varuhuset Gekås. De säljer häst och ryttarprodukter för 75 miljoner varje år och är ett av företagen i granskningen som efter programmen beslutade sig för att ta reda på mer om förhållandena i ridsportsfabrikerna i Indien. Vi var tre personer som åkte till Kanpur i slutet av september för att få en bra överblick av läget. Då var vi på så många fabriker vi hann med och både gjorde egna visuella inspektioner och diskuterade med fabrikerna. Vi hade också externa inspektioner, alltså indiska personer som jobbar med uppförandekoder hela tiden, så att vi fick en djupgående inspektion. Hur var det då? Ja, det var blandat. Vi hade några fabriker som såg jättefina ut, vi hade några fabriker som var mycket att göra med, skulle jag säga, men med fabriksägare som var väldigt samarbetsvilliga. Några av dem kunde väldigt lite om området kunde vi konstatera. Så det handlade mycket om diskussioner om hur vi skulle tillsammans hjälpas åt för att få en bättre situation. Och så hade vi ett par fabriker som vi inte tyckte var tillräckligt bra och som vi kommer att avsluta med. Och då var det dels för att det inte såg bra ut, dels för att fabriksägarna inte hade en attityd som gör att vi ser att det går att utveckla. De var inte positivt inställda till att förbättra.Även Biltema och Hööks hästsport har efter vår granskning gjort inspektioner av fabrikerna i Kanpur. I Biltemas fall ledde det till att dom avslutade sina inköp av läderprodukter därifrån.När vi kontaktar Biltema vill de fortfarande inte vara med på en bandad intervju, men skriver att skälet är man gjort bedömningen att man inte kan säkra hela kedjan från slakteri till sömnad, utifrån sin uppförandekod och i avseendet djurvälfärd.På frågan om var deras läderprodukter ska tillverkas istället svarar Biltema att det i dagsläget är oklart om produkterna kommer att ersättas och att det beror på om de kan hitta en samarbetspartner som kan garantera en hållbar leverantörskedja.Hööks VD Joachim Höök säger till Kaliber att han och företagets inköpschef har besökt Kanpur efter vår granskning. Där träffade de fabrikörer för att diskutera hållbarhetsfrågor. Han säger också att företaget nu arbetar på ett program för att kunna göra oberoende kontroller.Vi granskade ett grossistföretag, Globus. De säger att de i fortsättningen bara kommer köpa produkter från leverantörer som jobbar aktivt med arbetsvillkoren i sina fabriker och som köper från bra garverier. Globus har också börjat ange ursprungsland och hur lädret är garvat i marknadsföringen av sina träns.Det femte företaget i vår granskning, Granngården, köper hästsportsprodukter via svenska och andra europeiska grossister. Efter granskningen tog de kontakt med grossisterna för att säkerställa att fabrikerna de anlitar följer företagets uppförandekod.Det här ledde till att vissa artiklar plockades ut ur Granngårdens sortiment, berättar VD Per Sigvardsson. Vi blev uppmärksammade av ert reportage i Kaliber om förhållanden på en specifik fabrik. Vi tog upp det direkt med vår leverantör. Och de i sin tur har besökt fabriken. Det är fyra produkter i vårt sortiment och de produkterna har vi plockat bort ur sortimentet fram tills dess att vi kan med säkerhet veta att produktionen går till på ett korrekt sätt.Men det finns svårigheter med att tillverka i och köpa från Kanpur, säger Gekås VD Malin Helde. Till exempel är det svårt att bedöma hur miljövänliga garverierna är, och att styra vilket garveri tillverkarna ska köpa lädret från. Gekås handlingsplan innebär en granskning av garverierna och regelbundna besök i Indien. Men att sluta köpa helt från Kanpur tänker Gekås inte göra säger hon. Nej, vi har diskuterat det också, självklart, det får man göra i en sådan här situation. Men jag ser ju att vi har större möjligheter att påverka om vi fortsätter jobba i området. Och det finns stor förbättringspotential. Att vi kommer och börjar prata om de här frågorna och ställer krav, det tror jag ju faktiskt kan leda till ökad medvetenhet i området. Och det tror jag ju är jätteviktigt.Reporter Veronika KarlssonReporter Matilda Eriksson-Rehnberg"Personligen tycker jag att det är fult"I oktober 2014 kunde Kaliber visa hur barn lockas till dyra köp inne i dataspelet Minecraft. Ett av världens största dataspel.  Privatpersoner som driver egna Minecraft-servrar, det vill säga egna spelvärldar, kan tjäna stora pengar på att sälja extrasaker inne i spelet till andra spelare.Hela reportaget: Fulspel i dataspelsbranschen?Vi kunde visa att många av de som handlar på svenska servrar är barn, mellan 8 och 13 år gamla, och att det inne i spelet ofta riktas direkta köpuppmaningar till barn, något som varken är tillåtet enligt svenska eller europeiska reklamregler. Då, i oktober, ville inte Mojang ställa upp på någon intervju om köp- pch säljverksamheten i sitt spel. De uppdaterade sina regler om vad som gäller för de här privata serverägarna, vilket av många tolkades som att det nu skulle bli hårdare tag mot försäljningen i spelet. Men när Kaliber nu får en intervju med Mojangs chefsutvecklare Jens Bergensten är budskapet ett annat. Vi anser ju att det är ok att även leva på att driva en Minecraftserver. Och vilket ansvar har ni på Mojang för att det säljs till minderåriga på de här servrarna? Ja, det är väl en tolkningsfråga antar jag. Vi tycker också att det är fel och det finns ju lagstiftning för sådant där, hur man får göra reklam till minderåriga och liknande. Då är ju frågan om det är Mojangs ansvar att se till att folk följer lagen? Det är inte jag så säker på. Samtidigt är det ju ni som har öppnat upp för att privata serverägare i ert spel kan ta betalt, så finns det inte en ansvarskurva här ändå? Nej, men jag förstår inte hur man kan se det på det sättet. Jag tycker ändå att det är den som faktiskt driver den här servern, att det är deras ansvar att se till att det de säljer är etiskt. Hur ser du på att det riktas direkta köpuppmaningar i spelet som ändå riktar sig till barn på de här servrarna? Personligen så tycker jag att det är fult. Och jag försöker ju när jag pratar med folk, utbilda dem i att man kan spela på servrar som inte gör så. Hittills har ni ju inte stängt ner någon server för att de inte följer era regler kan det komma att bli så i framtiden? Vi försöker ju driva en dialog med servrarna först. Vi försöker få dem att ändra sig om vi tycker att de inte följer reglerna. Men om de inte ändrar sig då är det klart att då får vi ju försöka, med de medel som vi har, stänga ner en server, säger Jens Bergensten, chefsutvecklare på Mojang som skapat dataspelet Minecraft.Reporter Mikael SjödellKarl Johans testamenteKommer ni ihåg Karl Johan Johansson och hans testamente?Karl Johan dog 1993 utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn. Men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Det ringde lyssnaren Berit om, som bodde granne med Karl Johan när hon var barn. Den 8 mars sände Kaliber programmet "Den sista viljan" om det bortglömda testamentet. Frågan är vad som hänt sen dess?Mina resterande tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande. (Ur Karl Johans testamente)Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1 800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1 200 testamente, precis som Karl Johan Johansson.Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. Ja, jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar. Ingen visste om det hade delats ut några pengar.Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank, ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger.Men mer än 20 år senare frågar Berit runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då, att ingen hade gjort någonting åt det, säger Berit.22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. En ungdom som går på gymnasiet som kanske får 10 000, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, säger Berit.Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet där Karl Johans testamente togs upp. Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson.Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson.Men efter Kalibers granskning blev det fart på församlingsrådet. Det bildades en stiftelse för att dela ut pengar. Stig Johansson blev ordförande och han berättar nu att de i en lokaltidning i augusti annonserade efter sökande. Och vi fick två sökande och de fick alltså 5 000 kronor var. Vad är det för personer som fått pengar? De studerar på högskolan båda två, men de bor fortfarande kvar i församlingen. En studerar i Göteborg och en i Uppsala, säger Stig Johansson.Enligt Karl Johan Johanssons vilja och testamente är det alltså personer som bor i nuvarande Vedums församling och studerar som ska få ta del av avkastningen av hans pengar. Ordföranden i stiftelsen, Stig Johansson, berättar att de i styrelsen nu ska diskutera om de ska försöka få till en så kallad permutation, en förändring, för att det ska bli lättare att betala ut pengar. De vill kunna dela ut till personer som är födda i församlingen, men nu bor på en annan ort när de studerar. Och de vill också kunna dela ut pengar från själva kapitalet, alltså inte bara från avkastningen. Trots att det tagit väldigt lång tid att dela ut de första pengarna är Stig Johansson nu nöjd. Det är jättetrevligt. Och jag hoppas verkligen att det fortfarande finns människor i livet som vet vem Karl Johan Johansson var. Då är det ju jättetrevligt att det här kommer igång och kan gå enligt hans vilja, avslutar Stig Johansson.Hela reportaget: Den sista viljanReporter Jonna Burén Reporter Annika H ErikssonHårdare kontroller av trafikskollärareVem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare? Det frågade vi oss tidigare i höstas när vi granskade den myndighet som ska kontrollera det här. Vi upptäckte att Transportstyrelsen saknade kontroll och att dömda lärare i vissa fall kunde arbeta kvar trots att de tafsat eller till och med försökt köpa sex av sina elever. Och efter vår granskning kräver branschen ändring.Hela reportaget: Vem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare?Ett av de fall Kaliber granskade gällde en trafiklärare som i bilen började smeka sin kvinnliga elev på låret. Han bad henne så småningom att stanna bilen och byta plats med honom. Medan han sedan körde började han tafsa allt grövre och la till slut handen mot hennes kön utanpå byxorna och sa: "Vet du hur skönt det skulle vara att stoppa in ett finger?"Kvinnan berättade senare i förhör att hon suttit paralyserad av skräck och inte förmått protestera när mannen sen stoppade handen innanför hennes trosor och gjorde det han sagt att han ville. Kvinnan mådde efter händelsen psykiskt mycket dålig och det tog ett år innan hon orkade anmäla mannen, som då erkände. Men trots det kunde han fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan Transportstyrelsen återkallade hans behörighet.Kalibers granskning visade att det finns flera fall där trafiklärare som dömts för sexbrott eller allvarliga trafikbrott kunnat jobba kvar. Ett exempel gäller Anna, som egentligen heter något annat. Hennes trafiklärare dömdes för ofredande efter att ha tafsat henne på rumpan och försökt pussa henne. En händelse som fått stora konsekvenser för Anna. Det har väl inte påverkat mig så jättebra. Jag har fortfarande inget körkort, jag vågade inte sätta mig i den sitsen. Jag är rädd för att möta honom, berättar hon.Hur kommer det sig då att Transportstyrelsen, som alltså är den myndighet som ansvarar för lämplighetsprövningen av trafiklärare, inte stänger av trafiklärare som dömts för brott som gör dem olämpliga för sitt jobb? En anledning visar sig vara att myndigheten inte per automatik får information från rättsväsendet när en trafiklärare döms. Stig Brahn är enhetschef på Transportstyrelsen. Vi har egentligen inte system som underlättar den här typen av kontroll heller. Utan ska vi göra det, vilket vi alltså inte gör regelmässigt, då måste vi göra det manuellt. Och det ingår inte som en ordinarie del i tillsynen, säger han.Kalibers granskning har lett till att Sveriges trafikskolors riksförbund, STR, nu har krävt bättre kontroll av landets trafiklärare. Förbundet har skickat en skrivelse till näringsdepartementet, där man pekar på behovet av lagändringar. Bland annat vill STR att Transportstyrelsen per automatik ska få information om när en trafiklärare döms i domstol och att det ska införas krav på att trafiklärare ska visa upp utdrag ur brottsregistret innan anställning på en trafikskola. Berit Johansson är ordförande för STR. För det första ger vår skrivelse ett signalvärde utåt att vi tar allvarligt på de här frågorna. Men det måste också finnas en lagstiftning som stöttar upp detta, så att man tidigare kan upptäcka och förhindra att något olämpligt sker eller att någon som är olämplig för det här yrket kommer in i det, säger Berit Johansson.Också Transportstyrelsen har agerat efter Kalibers granskning. Myndigheten har satt igång ett arbete med att se över om kontrollen av trafiklärare kan förbättras redan med befintlig lagstiftning. Bland annat undersöker Transportstyrelsen nu om det är juridiskt möjligt att samköra myndighetens register över behöriga trafiklärare, med brottmålsdomar som en annan avdelning på myndigheten med automatik får information om. Det har vi just nu jurister som undersöker och där har jag inte svaret på frågan än, säger Stig Brahn, enhetschef på Transportstyrelsen.Reporter Joel WendleInget åtal för tvångsinjektioner på utvisningsresorHösten 2014 sände Kaliber en prisbelönt granskning av Kriminalvårdens utvisningsresor. Vi kunde bland annat visa att det ombord på de flygplan med tvångsutvisade personer vid flera tillfällen förekom att de utvisade injicerades med lugnande medel när de uppgavs vara stökiga, aggressiva och svåra att hantera. Lyxresor och tvångsinjektioner: del 1 Lyxresor och tvångsinjektioner: del 2 Tvångsinjektioner får bara ges om man står under tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Och i de här fallen handlade det inte om det.Kriminalvården polisanmälde och en förundersökning startades. Dessutom anmäldes tvångsinjektionerna till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. IVO bestämde sig för att åtalsanmäla två personer, en sjuksköterska och en läkare, just för att de misstänkte att det var fel att ge dessa sprutor.Strax innan jul kom beskedet från åklagare: förundersökningen läggs ned för att brott inte kan styrkas.Amanda blev bältad 44 gånger på tre månader - nu granskas vårdenI november granskade Kaliber i en serie reportage hur tvångsmetoder används inom barn- och ungdomspsykvården. En serie som har fått många lyssnare att reagera. Vi granskade barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm och kunde berätta hur personal vittnade om hur patienter spänts fast som straff. Vi kunde berätta om Amanda som blev bältad på BUP-kliniken i Stockholm 44 gånger på bara tre och en halv månader. Vi visade också att barn och unga allt oftare behandlas med tunga mediciner och att det skrivs ut mer neuroleptika än någonsin på BUP. Men de starka medicinerna har allvarliga biverkningar. I 15-åriga Claudio's journal kunde vi läsa hur han blev sämre och sämre av medicinerna han fick och hur han till slut var nära att dö på grund av biverkningarna under tiden han vårdades.De här två fallen och statistiken som Kaliber kunde visa väckte starka reaktioner. En av de som reagerade var Jessica Ericsson från Liberalerna som är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät förskräckligt, helt enkelt, så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur det ser ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sådant ska inte förkomma. Och det är jättebra att han har gjort en IVO-anmälan, säger Jessica Ericsson från Liberalerna.Kliniken ska nu genomgå en internrevision.Barnpsykiatrin, del 1: Bältningarna på BUPBarnpsykiatrin, del 2: De medicinerade barnenBarnpsykiatrin, del 3: Hade det kunnat undvikas? Reporter Mikael FunkeNytt stängsel på Kville bangårdStrax före nyår 2014 dog 20-årige Robin Lodalen när han fick 15 000 volt genom kroppen när han klättrade upp på en järnvägsvagn på Kville bangård i Göteborg. Området saknade stängsel, trots att en annan dödolycka inträffat tio år tidigare och trots att Trafikverket sagt att området var stängslat.Nu ett år efter att Robin dog är ett stängsel på plats.Hela reportaget: Spår som dödarI April träffade Kaliber Robins kompis som vi valt att kalla för Johan. Vi går samma väg som han och Robin gick den där kvällen i december. Och då gick vi mot den här bron då som är lite längre bort.De ska till en datorbutik och skulle gena över Kville bangård. Men halvvägs in på bangården klättrade Robin upp på en godsvagn som hade en stege. Så han frågar om jag kan ta en bild på honom. Och då ställer jag ner mina kassar och väska och tar upp min mobil. Samtidigt då så har han klättrat upp på en vagn som står där och det såg inte jag. Så när jag är vänd mot skogen, så hör jag ett pang liksom och hela skogen lyser upp. Så kollar jag bak och då ligger han där på vagnen. Utslagen liksom, berättar Johan.Kaliber visade att också en annan ung man dog på samma sätt och på samma plats år 2005. Efter den dödsolyckan konstaterade Elsäkerhetsverket och dåvarande Banverket, numera Trafikverket, i varsin rapport att det saknades stängsel på en några hundra meter lång sträcka norr om bangården.Men trots att Trafikverket efter Robins död i flera intervjuer sa att de här bristerna i säkerheten hade återgärdats efter den första dödsolyckan, kunde Kaliber visa att något stängsel aldrig kommit på plats. Det var lika lätt för Robin och hans kompis att ta sig in på området som det hade varit 2005.Men så i höstas började Trafikverket stängsla in hela Kville bangård. Så här sade Christer Ahlin, enhetschef Järnvägen på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Nyheter Väst den 2 december. Vi håller på att bygga just nu. Och vi har inte riktigt hela biten framme, men nästan. Men då har det ändå gått ett år sedan den senaste olyckan? Ja Varför har det tagit så lång tid? Vi har till och med flyttat fram den här åtgärden så att det skall ske snabbare än det var planerat. Så ligger det till, säger Christer Ahlin, enhetschef på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Väst.Reporter Sofia Boo Reporter Annika H ErikssonNu tar Kaliber uppehåll några veckor för att ge plats åt serien Matens Pris, men vi är tillbaka med nya granskningar den 15 februari.Under tiden finns alla våra tidigare granskningar att lyssna på här

Läderindustrin i indiska Kanpur förgiftar staden. Ändå säljer svenska företag varor härifrån trots att de säger sig värna om miljön. Kalibers granskning av ridsportens smutsiga baksida, del 2. En man som är klädd i vita, lite smutsiga kläder kommer emot oss. Han viftar med armarna för att få vår uppmärksamhet. Vi har precis klivit ur bilen i en liten by som ligger i utkanten av den indiska industristaden Kanpur. Det visar sig att mannen är bonde och han vill berätta för oss vilka problem han och andra bönder i hans by får på grund av den stora läderindustrin i staden. Garverierna, det är deras fel säger han. Han har medicinska problem med att det kliar, de har hudproblemen, allergier. Och matsmältningsproblem, översätter vår tolk.­ Från vattnet? Ja, från vattnet, eftersom de använder det här vattnet.Mannen visar sina armar och berättar att de alltid kliar, han har fått någon typ av eksem. Andra i byn har fått magproblem, berättar mannen som heter Rajan. Och skördarna är nästan helt förstörda. När han försöker så vete så växer det inte längre, så nu försöker han livnära sig på att odla en speciell blomma som används i hinduiska tempel. Och allt är vattnets fel säger han, det är giftigt. Det är det som gör människorna och djuren här sjuka. Men vi har inget val, vi måste använda det här vattnet. Det här vattnet är förorenat av kemikalier, säger Rajan. Folk förlorar sina fingrar på grund av vattnet, bönderna arbetar med händerna i jorden och i vattnet som är fullt av kemikalier och tungmetaller, och det här gör att deras fingrar fräts sönder, berättar Sushmita Sengupta som jobbar i vattenteamet på den New Delhi baserade organisationen Center for Science and Environment.Sushmita Sengupta har varit i Kanpur och gjort research om föroreningarna där. Hon berättar att nånting som kan liknas vid spetälska drabbar bönderna som arbetar med händerna bland grödorna. Mixen av kemikalier och tungmetaller som finns i vattnet gör att skinn och muskler fräts sönder.I förra veckan kunde Kaliber berätta om hur indiska arbetare riskerar sin hälsa när de tillverkar ridutrustning som säljs i svenska butiker. Vi reste till den indiska industristaden Kanpur där man tillverkar ridprylar till många länder, bland annat Sverige. Vi kunde berätta om de svenska företagen Gekås i Ullared, Hööks hästsport, Biltema, Granngården och grossisten Globus. Och hur de handlar med ridutrustning som tillverkats på fabriker i Kanpur under förhållanden där arbetarna utsätts för risker. Från förra veckans program:Det är 45 grader varmt i Kanpur i norra Indien när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna. Inte på något av de garverier som vi får besöka ser vi arbetare med skyddsutrustning. Vikram som jobbar i ett garveri berättar att han får andningsproblem av sitt jobb."Inte på någon av de fabriker som vi besökte såg vi arbetare som hade skyddsutrustning mot kemikalier, det låg skräp, högar av tyg och annat brännbart material runt om i lokalerna, tomma och fulla behållare med brandfarliga ämnen låg huller om buller. Vi pratade med arbetare och läkare som vittnade om att folk blev sjuka av sina jobb.Men problemen som finns kopplade till läderindustrin i Kanpur stannar inte där. Kemikalierna och tungmetallerna som används för att tillverka läder påverkar så många fler än bara dem som jobbar i fabrikerna. Det drabbar också dem som lever i och omkring staden. Och de här miljöproblemen har varit kända i årtionden. Är det här okänt för de svenska företagen? Eller blundar de för det? De har ju uppförandekoder där det står att deras leverantörer ska ta miljöansvar och att de själva kollar upp att det här efterlevs. Idag fortsätter Kaliber granskningen av ridsportens smutsiga baksida. Företagen det handlar om heter alltså Gekås i Ullared, Hööks hästsport, Granngården och Biltema. De säljer alla ridutrustning som är tillverkad i Kanpur. Antingen produktion av egna märken eller som återförsäljare, eller både och. Och de säger alla att varorna de säljer ska tillverkas på ett juste sätt, även när det kommer till att ta miljöansvar. Som minst ska deras leverantörer och underleverantörer följa lagarna i det land där varorna tillverkas. Vi är en stor aktör, vi har väldigt många besökare, alltså mycket ögon på oss. Och det är naturligt att vi känner ett engagemang även i miljöfrågor, säger Jan Wallberg, koncernchef Gekås.­ Allmänt ett miljöansvar måste alla företag ta, säger Per Sigvardsson, VD Granngården. Ja, vi tänker väl ganska, eller väldigt mycket på det just nu i alla fall, och har gjort i några år i bolaget om man säger så. Code of conducten i säg tar ju sikte på leverantörernas underleverantörer om man säger så. Uppfylla alla regler som finns i landet givetvis då, vi pratar hälsa och säkerhet, vi pratar miljö och kemikalier, säger Joachim Höök, VD Hööks.Det är lätt att förstå att när det kommer till garvningen och tillverkning av läder i Kanpur så är det en industri som skadar miljön. Bara man googlar orden Kanpur och pollution så kommer det upp otaliga texter om miljöförstöringen som garverierna orsakar. Indisk media skriver ofta om ämnet och det senaste året har de lokala myndigheterna påbörjat ett arbete med att stänga nästan hundra garverier i Kanpur för att försöka få ner volymen på det gifta vatten som släpps ut. Dessutom granskar den indiska miljööverdomstolen The national green tribunal huruvida alla garverier i Kanpur ska tvingas stänga. Utsläppen som garverierna orsakar är olagliga.Men Kaliber reser ändå till Kanpur för att med egna ögon få se föroreningarna och få träffa de människor som drabbas av dem. Och för att ta reda på hur det ser ut bestämmer vi oss för att följa vattnet.Vi börjar vid garverierna. Det är här som råhudar från till exempel vattenbufflar bearbetas i en lång process för att till slut bli till läder.Det finns flera hundra garverier i Kanpur, enligt myndigheterna kan det vara så många som mellan 400 och 700 stycken, men bara 170 av dom finns registrerade. De flesta ligger i området Jajmau precis invid den heliga floden Gagnes som rinner genom Kanpur.Garvning av hudar räknas till en av de mest förorenande industrierna. I garvningsprocessen kan uppemot 130 olika kemikalier och tungmetaller användas, som krom, ammoniak, svavelsyra, tensider och mängder av salt.Kemikalierna blandas med massor av vatten, vatten som ju måste ta vägen nånstans efter att det använts i garveriet. Här i Kanpur rinner det ut i floden Ganges, eller som bevattning till böndernas åkermark.Från garverierna tar vi oss vidare på vår tur genom staden för att se vad som händer med garveriernas avfall.Första stoppet är en av de soptippar där garverierna dumpar sådant material som blivit över i tillverkningsprocessen. Vi går in på området som är ungefär lika stort som en fotbollsplan, marken är grå och här och där ligger högar av blåaktiga läderrester färgen är ett resultat av kromgarvningen. På andra ställen ligger högar av hår och andra djurrester. Så här beskriver Kalibers reporter det på plats:Man kan se att runt i kring den här stora soptippen är det små skjul där folk alltså bor. Jag vet inte riktigt hur man ska beskriva den här lukten, det luktar som någon slags blandning av typ våt ko och kemikalier, det luktar inte så där jättegott. Ok, jag kan inte gå närmare det där, lukten är för stark för mig.Enligt den lokala miljöorganisationen Eco Friends så finns det runt tio till 15 sådana här soptippar runt om i Kanpur där man dumpar överblivna rester från garverierna. En del av resterna eldas upp, en del rinner iväg med vattnet när det regnar och sprids ut i området. Områden som folk alltså bor i. Medan vi står på soptippen kommer en lastbil och kör in. På flaket är det fullt av blöta slemmiga blåaktiga läderslamsor. Några män hoppar upp på flaket och börjar skyffla av avfallet. Jag tar en bild på dem men det gillar de inte. Mannen där sa att vi inte fick ta bilder, varför vill de inte att vi tar bilder? frågar reportern Jitendra Dixit från Eco friends. Det är olagligt att dumpa avfall så här, säger han.Vi åker vidare till ett tempel som ligger på strandbanken till floden Ganges. Bredvid templet finns ett utlopp där garveriernas vatten rinner ut. På vägen dit åker vi över en bro och jag ser hur en grupp människor står och tvättar kläder i floden inte långt från området där garverierna ligger. Reportern berättar från platsen:Nu står vi alltså vid det här diket där garveriernas överblivna vatten rinner ut i floden. Men just nu så verkar de alltså inte släppa ut något sådant här överblivet vatten, för då ska vattnet vara helt brunt här och nu är det mera grågrumligt. Plus att eftersom det är monsunsäsong så är floden väldigt, väldigt bred och det är jättemycket vatten i den just nu så då syns inte de här utsläppen lika mycket.Alla garverier i Kanpur ska ha ett eget reningsverk i anslutning till fabriken. De ska också ha en återvinningsenhet, där man samlar ihop använt krom, förklarar Rakesh K Jaiswal som är president för Eco Friends. Sen ska vattnet vidare till stadens centrala reningsverk för att renas ytterligare. Men det här fungerar inte. Vattnet som kommer ut från garverierna får inte innehålla mer än 2 mg krom per liter, förklarar Rakesh K Jaiswal. Men oftast innehåller vattnet som kommer ut från garverierna nästan hundra gånger mer, mellan 150-200 mg krom per liter. Det finns några få garverier som är bättre på att rena sitt vatten, säger Rakesh K Jaiswal, men ingen är helt bra. Det är svårt att hitta något här i Indien som är helt perfekt, säger han.Efter att vattnet lämnat garveriet är tanken att det ska vidare till stadens centrala reningsverk ett reningsverk som garveriägarna och myndigheterna ska betala för och sköta tillsammans. Men inte heller det fungerar. Varje dag släpper garverierna i Kanpur ut 50 miljoner liter vatten som är fullt av kemikalier, berättar Rakesh K Jaiswal. Men det centrala reningsverket har bara kapacitet att rena nio miljoner liter, så resten åker rakt ut i floden orenat. Det vatten som det centrala reningsverket har tagit hand om förs ut till åkermarkerna kring staden för att användas som bevattning, men inte heller det är rent, berättar han. Du kan se kvalitén på vattnet som används som bevattning, säger Rakesh K Jaiswal.Vi åker vidare längs vattnets väg. Vi passerar huvudgatan i området Jajmau, där garverierna ligger på rad efter varandra. Vi fortsätter förbi det centrala reningsverket som ligger i slutet av gatan och kör tills vi kommer till den plats där vattenet från det centrala reningsverket kommer ut. Kalibers reporter beskriver från platsen:Ok, nu står vi alltså här vid utsläppet från det här centrala reningsverket, där vattnet som ska vara renat genom alla steg liksom rinner ut, men vattnet som kommer härifrån det är liksom, ja vad är det, typ grå grönaktigt. Så det här ska vara renat? Det här är det säkra vattnet som är för bevattning, säger Jitendra Dixit på Eco Friends ironiskt. Men det är inte säkert? Nej, det är inte säkert, säger han.Från stället där vi står förs vattnet vidare till åkermarkerna i långa smala kanaler. Vi åker max någon kilometer och där börjar en del fält breda ut sig. Vi stannar i den första byn vi kommer till. Där träffar vi bonden Gesempku som är i 50-års åldern. Han sitter i en liten kiosk med ett stort bandage runt ena foten. Han kan inte längre jobba på fälten berättar han. Han är säker på att det bara beror på vattnet. För till och med ett litet sår som man får, på grund av vattnet blir det mer allvarligt, översätter vår tolk.Gesempkus fot började bli sårig när han gick runt på åkern och jobbade, nu har det gått sex månader utan att det har läkt, berättar han. Han har varit hos läkaren och fått mediciner men de har fortfarande inte hjälpt. Han själv är säker på att det är kemikalierna i vattnet som orsakat såren. Och skördarna blir bara mindre beklagar han sig, hans produktion har gått mer med 70 procent, säger han. Produktionen har gått ner jättemycket, det påverkar min familj, säger han.I samma by träffar vi bonden Rajan, han med eksem på armarna som vi hörde i början av programmet. Och längre in i byn träffar vi några bönder som sköter om sin flock med bufflar. De berättar att de köper bufflarna från ett område nära Delhi, när de kommer hit mjölkar de upp till 15 liter om dagen, men efter några veckor så ger de knappt tio liter.Bönderna berättar att problemet funnits i många år. Men att det blir allt värre. De har demonstrerat och protesterat för att få myndigheterna att göra något. Då kommer folk dit och tar prover och bilder men inget mer händer, säger de. Eller jo, eftersom myndigheterna har konstaterat att grundvattnet i byn är förorenat, får de vatten från tankbilar nu istället som de kan ha till att dricka.Att grundvattnet i Kanpur har blivit förorenat bekräftar även Satish Sinha som är biträdande direktör på miljöorganisationen Toxics Link.Han berättar att han varit med och gjort en studie tillsammans med den myndighet som ska hålla koll på föroreningar, The Central Pollution Control Board. De tog prover på grundvattnet runt om i Kanpur och hittade tydliga bevis på att vattnet var förorenat av sexvärt krom. Vatten som folk alltså dricker.Det är framför allt krom som används när man garvar hudar på kemisk väg. Vanligtvis använder man trevärt krom när man garvar, men det trevärda kromet kan övergå till att bli sexvärt krom om garvningen görs på fel sätt. Sexvärt krom är klassat som cancerogent och kan ge upphov till flera olika cancerformer.Men vattnet som släpps ut i floden Ganges eller till åkermarkerna har inte bara rester av krom, utan i det finns en blandning av hälsofarliga kemikalier som garverierna använt i sin tillverkningsprocess. Vi hör Rakesh K Jaiswal på Eco Friends. I varje familj kan man träffa på någon som är påverkad av det förorenade vattnet, säger Rakesh, och i vattnet är det också krom som orsakar cancer. Men folk här är fattiga och har inte råd att gå till bra läkare, så cancern blir aldrig upptäckt innan de dör.Vad gör då de indiska myndigheterna åt problemet? I byn träffar vi också Humil Omar. Han jobbar för ett statligt projekt som heter Ganga Action Plan. Den indiska regeringen sjösatte det här projektet redan på 80-talet som ett initiativ för att försöka rena den gravt förorenade floden. Men han erkänner utan omsvep att man inte kommit så långt. Det görs många studier på föroreningarna i vattnet och hur man skulle kunna motverka dem, men utöver det händer det inte så mycket, säger Humil Omar.Men, som vi redan berättat, har myndigheterna också börjat stänga ner nästan hundra garverier för att försöka få ner mängden förorenat vatten som släpps ut, och det pågår en granskning i den indiska miljööverdomstolen huruvida alla garverier ska tvingas stänga.Vi har nu följt vattnets väg från garverierna till åkermarkerna. Vi lämnar byn och åker tillbaka in till staden. Där träffar vi Mr. Sultan som är med och leder ett av de större läderföretagen. De garvar 400-500 buffelhudar om dagen, säger han stolt. Inte heller han förnekar problemen med utsläppen till floden och menar att garverierna gör så gott de kan. Alla är seriösa, till och med läderindustrin är väldigt seriös när det gäller att rena Ganges. De vill inte förorena floden, säger Mr. Sultan.Han berättar att det görs olika studier på hur det centrala reningsverket i Kanpur skulle kunna förbättras både vad gäller själva reningen, men också kapaciteten att rena mer vatten. Men att genomföra det här är dyrt och det finns en konflikt kring vem som borde betala: garveriägarna, myndigheterna i Kanpur eller Indiens regering. Själv tycker han inte att det är garveriägarna som borde behöva stå för hela kostnaden.Efter en vecka i Kanpur har vi nu också med egna ögon sett utsläppen från garverierna. Tidningarna skriver om utsläppen, den indiska regeringen har länge varit medveten om problemet, lokala politiker och myndigheter likaså, garverinäringen själv, miljöorganisationer, bönder problematiken är välkänd. Utsläppen är dessutom olagliga. Att garverierna släpper ut orenat vatten är inte tillåtet. Det som sker är ett brott mot dom indiskalagarna, säger Satish Sina på miljöorganisationen Toxics Link. Myndigheterna vet om det men ändå händer inget.Något som Humil Omar som jobbar för det statliga projektet Ganga action plan också medger. Alla vet om problemen men kanske är det är ingen som riktigt lyfter upp dem till den högsta nivån, så Högsta domstolen kanske inte har hela bilden tydlig för sig, säger han.Och det är alltså i den här staden som mycket av den ridsportutrustning som säljs i Sverige tillverkas. Hööks, Biltema, Gekås och Granngården har alla varor härifrån i sina butiker.Men utsläppen från garverierna och miljöförstöringen är ju kända, så hur är det möjligt att de svenska företagen säljer produkter som tillverkas här? De säger ju att de tar ansvar för miljöpåverkan vid tillverkningen av de varor de säljer. Och i sina uppförandekoder så skriver de att deras leverantörer som minst ska följa lagarna i det land där tillverkningen sker. De skriver dessutom att de kontrollerar att kraven de ställer följs.Men när vi frågar de svenska företagen, som säljer lädervaror som träns och grimmor just härifrån, vad de känner till om de här miljöproblem så är det ingen av dem vi pratar med som säger sig känna till det här.Hööks hästsport har sysslat med sadelmakeri sen 1930-talet, nu producerar de sina egna märken i bland annat i Kanpur. VD och delägare Joachim Höök har själv varit i Kanpur, men han säger sig inte känna till något om utsläppen som garverierna orsakar: Ingenting egentligen, inte mycket i alla fall. Det var inget som du fick veta något om när du var där? Nej, nej. En sak som jag tycker är lite konstig, för jag har ju varit där nu nyligen, och man får ju tidningen på hotellet och varje dag så är det ju om de här miljöproblemen från garverierna och utsläppen i floden. Och det är ju liksom allmänt känt i staden de här problemen, så hur kan ni inte veta om det? Ja, det är ju en bra fråga i så fall. För som sagt jag själv har varit i Kanpur, men nu var det många år sen. Om våra inköpare har missat att läsa tidningen och missat nyheterna och inte fått informationen, det är väl olyckligt givetvis i så fall. Hur tycker du att det går ihop med ert miljöarbete, era miljökrav? Det är klart att det som du säger till mig nu, att de inte följer lagar och regler på garverierna i Indien, då är det nyheter för mig givetvis då. Och det är ju klart att det känns ju inte alls bra på så sätt då.Inte heller Granngården säger sig känna till miljöproblemen. Trots att det är ett bolag som omsätter nästan två miljarder om året, menar de att det är deras leverantörer som ska göra kontrollerna av produktionen, det är deras ansvar, och Granngården litar på dem. Det säger inköpschefen Henrik Larsson och VD Per Sigvardsson: Jag tänker att vi får tala med vår leverantör. Om det är så. Det är helt fel om det är på det sättet, säger inköpschefen Henrik Larsson. Men den här code of conducten, och det här ni skriver på er hemsida, det är ju för era kunders del, lurar ni inte kunderna då att ni har koll, att det här sköts på ett juste sätt, när ni faktiskt inte kollar om det stämmer? Om vi får en indikation på att det finns missförhållanden på ett eller annat vis då tar vi det på största allvar och, ett tar upp en dialog med den leverantören som vi köper den här produkten ifrån och hör vad de har att säga om det här. Och två, om det inte blir en åtgärd då får det en konsekvens i vårt samarbete, säger VD Per Sigvardsson. Ni sa att ni är ett litet företag, att ni liksom inte kan ha den här kollen, fast ni gör väl ändå en vinst varje år, kan man inte avsätta en viss andel pengar till att ha bättre kontroll?­ Vi pratar tusentals, eller i alla fall ett antal hundra leverantörer, och ett antal tiotal, femtontal, tjugotal länder, så den organisationen har de stora kedjorna, men vi har inte den kapaciteten. Vilket ansvar tycker du att ni har för de produkter som ni köper från andra delar av världen och den miljöpåverkan de har? Ja, vi ska inte jobba med leverantörer som inte följer dom lagar och regler som finns, och dom policys som finns, säger Per Sigvardsson.Inte heller Gekås säger att de känner till miljöproblemen, och menar att det är deras kontroll som brustit. Jan Wallberg är koncernchef och Malin Helde är VD med ansvar för inköp på succévaruhuset. Ni har uppenbarligen varit där och vi har inte, och är det inte okej så är det ju en klar signal till oss att vi bör ha bättre koll på hur det ser ut där i området, säger Jan Wallberg. Hur kommer det sig att ni inte har varit där och kollat? Det är väl något vi får titta på ordentligt. Men det är återigen stickprovskontroller, vi tittar på stora leverantörer, stora produktområden, där det också är riskområden såklart. Så försöker vi göra en vettig prioritering på vilka vi åker till. Men det här har vi ju inte säger Malin Helde. Men när ni ändå har olika krav ni ställer, miljökrav, arbetsmiljökrav och sånt, hur kan ni ställa upp såna krav om ni faktiskt inte kollar att det efterlevs? Ja, du har rätt. I den bästa av världar skulle man vara ute och titta på varje leverantör, och den leverantörens underleverantörer. Som kan vara många. Och då tror jag, vi är nog inte ensamma om att man väljer att ha en struktur och metodik där man gör just stickprovkontroller och försöker hitta och jobba med leverantörer som där man har förtroende och tror att det ska fungera. Men jag tror, i det här fallet så är det uppenbart att det här har gått förbi oss på ett sätt som inte är okej, säger Jan Wallberg.Biltema är det enda företag som inte vill vara med på någon intervju med oss. Detta trots flera mail och telefonsamtal till deras presschef Henrik Jarl. Biltema, Henrik Jarl. Hejsan. Det här är Veronika Karlsson på Sveriges Radio. Hejsan hej. Vi pratades vid i förra veckan att du Ja, det stämmer bra....att du skulle återkomma till mig med möjlighet till en intervju i veckan. Ja, det har uppstått en viss situation på vår arbetsplats. Aha. Så jag tror nog att vi får hoppa över denna gången. Det blir bäst så.Vi får ingen intervju med någon på Biltema utan företaget skickar istället ett mail där de skriver att de tar problematiken på fullt allvar.Och precis innan det här programmet är klart, får vi nytt mejl från Biltema. De skriver att de gjort en revision hos leverantören  i Indien och att de som ett resultat av det besöket kommer upphöra köpa in läderprodukter med detta ursprung.Också de andra företagen säger till Kaliber att de nu ska undersöka förhållandena i Indien närmare. Vi hör Joachim Höök på Hööks hästsport. Så får vi ju titta närmare på vad det kan bero på och vad vi skulle kunna göra åt det i så fall. Vad skulle ni kunna göra åt det? Att betala mer för produkterna för att de skulle renas om man säger så? Ja, det skulle det väl absolut kunna vara, om nu detta är ett problem, så är det klart att det skulle kunna vara så. Det är ju inte bara vi som köper grejer därifrån, det gör ju hela världen, och hela hästsportbranschen om det är den vi pratar om specifikt nu då. Det finns ju inte ett fint varumärke på fina gatan heller som inte köper varor från Kanpur. Det är klart att alla måste hjälpas åt och dra sitt strå till stacken i så fall, säger Joachim Höök.De indiska miljöorganisationerna är i alla fall på det klara med att de svenska företagen måste ta sitt ansvar. De internationella och andra stora företag som producerar sina varor här måste ta ett mycket större ansvar, säger Satish Sina på Toxics Link. Någon del av vinsten som de gör måste komma samhället här tillgodo, och de måste försäkra sig om att människor och miljö inte kommer till skada.Bonden Gesempku, han med såret på foten som inte vill läka, har bara en sak att säga. De borde rena vattnet, så att vi kan syssla med jordbruk här, så att vi också kan dra nytta av jordbruket. De måste rena vattnet, avslutar han. Reportrar: Veronika Karlsson och Matilda Eriksson-RehnbergProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se   

Träns, grimmor och sadlar - i Sverige säljs ridsportprodukter som aldrig förr. Men vem får betala priset för ryttarnas shopping? Kaliber idag - om ridsportens smutsiga baksida. Ridsporten kopplas ofta samman med pengar och flärd. Men det är också en folksport, en halv miljon svenskar rider regelbundet. De senaste 40 åren har antalet hästar femfaldigats, och idag finns det omkring 360 000 hästar i Sverige. Det gör oss till det näst häst-tätaste landet i Europa.Och hästfolket gillar att shoppa. På alla stora hästtävlingar i Sverige finns idag en minst lika stor mässa där häst och ryttarutrustning säljs.Rridsport kan vara en kostsam sport om du väljer de dyraste märkena. En sadel av ett exklusivt märke kan kosta upp till 50 000 kronor, medan den billigaste kostar knappt 3 000. Och för träns, det som hästen har på huvudet vid ridning , finns motsvarande lyxvariant för 7 000 kronor eller budget för 149.Vi ville ta reda på hur det är möjligt att det är så billigt. Finns det ett pris för hästfolkets shoppingiver?Vi hamnade i Indien och det vi hittade var långt ifrån glamouröst. Kaliber i dag - om ridsportens smutsiga baksida. Hela programmet utskrivet. Se länk nedan.      

Träning har blivit vår tids hälsomantra. Alla ska träna, svettas och ta i, ju mer desto bättre. Den som tränar hårt och mycket kan sätta upp sitt senaste maraton på sitt CV. Men hur bra är hård styrketräning och långlöpning för oss i långa loppet? Kardiologen Mårten Rosenqvist varnar för förmaksflimmer och rytmrubbningar i hjärtat vid allt för hård träning. Bloggaren PT-Fia, Sofia Sjöström, gick själv in i väggen och fick ändrad syn på sin träning, från att börja varje morgon med militärträning till att lyssna till kroppens signaler. Medverkar gör också Sverker Sörlin, idéhistoriker, James O´Keefe, kardiolog, Karin Henrikson Larsén och Mats Börjesson, forskare vid Gymnastik och Idrottshögskolan och ortopeden Hans Törnqvist. Dessutom besöker vi en crossfitlokal i Stockholm och träffar Helena Havlund som tränat crossfit i ett drygt år. Det amerikanskt träningskonceptet har blivit omdiskuterat för sina hårda träningsideal. Fuska aldrig och ge aldrig upp lyder träningsfilosofin. 

Senast igår blev Erik Hamrén utsatt för dödshot på internet, efter uttryck av åsikt om allsvenskan, och han är långt ifrån ensam. Det s.k. näthatet har blivit ett alltmer förekommande fenomen, inte minst i damfotbollssammanhang. Journalisten Alva Nilsson har flera gånger blivit utsatt för det och i Fotboll och Damsamhälles 12:e avsnitt hör vi henne berätta om näthatet och varför det existerar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt pratar vi bl.a. om farliga lekplatser, könssjukdomar och några av svårigheterna man kan ställas inför som nybakad läkare.

I detta fullproppade program möter du sperstjärnan Chris Medina, Mange Schmidt berättar om offentlig urinering, Therese Fredenwall om året efter Svensktoppen Nästa, komikern Ann Westin om hur allting började och vi går på filminspelning av Jonas Karlssons nya film Gondolen!

Allt fler lockas av att en semester där man slipper hålla reda på pengar och plånbok. All inclusive resandet har ökat enorm de senaste fem åren. Men många är kritiska till den typen av resor och hävdar att turisternas pengar hamnar hos välmående storföretag istället för att komma lokalbefolkningen till godo. Kvinnors företagande Det politiska budskapet är tydligt:  Företagandet -  inte minst kvinnors företagande - är viktigt för att få snurr på den svenska ekonomin.  Andelen företag som drivs av kvinnor ökar också sakta -  men de företag som växer och drar in mycket pengar drivs fortfarande av män. Varför är det så? Vilka är de främsta motiven bakom kvinnors företagande? Karl Wennberg, forskare vid Handelshögskolan kommer till Plånboken. Avbruten middagsro Det har gått drygt 10 år sedan NIX-registret startade och idag har över en och en halv miljon svenskar anmält att de inte vill bli störda av telefonförsäljare. Ändå är klagomålen på enträgna försäljare och tysta samtal många. Mer information om att spärra sin telefon mot samtal från försäljare finns på NIX-telefons hemsida:  http://www.nix.nu/ Expertsvar - Min son bor kvar i det hus som han och hans ex-fru en gång köpte. Han vägrar göra bodelning, trots att det är 4 år sedan skilsmässan. Hur ska min ex-svärdotter göra för att få ut sin del? Suzanne Ahlner svarar på lyssnarfrågor om familjerätt.