Podcasts about typiskt

Typiskt. Men som tur är finns ett helt nytt avsnitt av Flashback Forever där i snön och lurar! Ina har tittat närmare på Elon Musks aktuella kärlek till indier. Emma undrar hur det går för invandrare i fjällen. Och Mia lägger ut texten om cucken.Trevlig lyssning och varmt tack till dundergänget på https://www.patreon.com/FlashbackForeverInas trådar:https://www.flashback.org/t3649552https://www.flashback.org/t2597052Emmas trådar:https://www.flashback.org/t1477451https://www.flashback.org/t1812693https://www.flashback.org/t2651553https://www.flashback.org/t3502386Mias trådar:https://www.flashback.org/t2864645https://www.flashback.org/t1248652https://www.flashback.org/t1378866https://www.flashback.org/t2661046https://www.flashback.org/t3632824https://www.flashback.org/t2977478https://www.flashback.org/t3557983https://www.flashback.org/t2958803 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Euforisk glädje och djup nedstämdhet. Typiskt för bipolär sjukdom är episodiska förändringar i sinnesstämningen. Sjukdomen är starkt kopplad till ökad risk för självmord. Men det finns bra behandling berättar forskaren Carl Sellgren Majkowitz, som forskar om orsakerna bakom sjukdomen.

Dawwa blir attackerad av rättshaverister och Brutti vill sitta själv på bussen.Medverkande: David “Dawwa” Persson och Stefan “Brutti” Holmberg.Vid feedback och frågor, maila oss gärna på nagotkajko@gmail.com - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram.

Apocalypse Now och spanska inkvisitionen i ett och samma avsnitt. Typiskt oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den franska revolutionen är konspirationsteoriernas urkälla. Att den franska revolutionen uppstod på grund av elitens vanstyre och inkompetens var en lite för futtig förklaring för konspirationsteoretikerna.De första framgångsrika konspirationsteoretikerna sökte istället förklaringen hos en rad hemliga sällskap: Illuminaterna i Bayern, Frimurarordern och Tempelherreordern. Lägger man till judarna så har man nästan alla ansvarig för alla konspirationer, enligt konspirationsteoretiker från 1789 till nutid. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap. Han är aktuell med boken Med lögnen som vapen och har skrivit boken Konspirationsteorierna och verkligheten.Hemliga sammansvärjningar finns det gott om i historien, men också falska berättelser om hemliga konspirationer som strävar efter världsherravälde.Den gamla eliten i det franska samhället kom att lägga skulden för den franska revolutionen på frimurarna, illuminati, Tempelherreorden samt de franska upplysningsfilosoferna. De första konspirationsteoretikers teman och utpekade konspiratörer återkommer sedan under historien för att förklara nya omvälvande händelser.Senare har judarna fått skulden för den ryska revolutionen. Och få grupper klara sig undan skulden för terrordåden den 11 september år 2001 när konspirationsteoretikerna sagt sitt.Ordet konspiration kommer från det latinska conspirare, och syftar på en hemlig plan som tillverkas av två eller flera personer i samverkan. En riktig konspiration består av en grupp konspiratörer, en hemlig plan och ett illasinnat syfte. Konspirationen är en handling, medan en konspirationsteori är en övertygelse som uttrycker oro för en befarad konspiration.Konspirationsteorier omfattar alltid en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller institutioner som antas ofta ha stora resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet för att uppnå ekonomisk eller politisk makt eller andra fördelar.Den stora massan anses vara ovetande om detta. Typiskt är dock att det finns ett antal personer, konspirationsteoretiker, som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap.Många konspirationsteorier utmärks av att de väljer ut den fakta som passar ihop med teorin samt att de fokuserar på detaljer och bisaker som verkar orimliga för att så tvivel om en hel händelse och att de sällan kan ange konkreta förövare för konspirationen.Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I tv-serien "The Haunting of Hill House" spelar huset en viktig roll. Det gäller även i Shirley Jacksons romanförlaga. Författaren Kristofer Folkhammar söker vidare bland hennes hemsökta byggnader. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2018-11-22.En stum fasad vid ett första möte. Fönstergluggars ögonlika hemligheter. En svunnen epoks ideal och förutsättningar som reser sig och reser sig, år efter år, mitt framför oss. Byggnader upprepar historien. Byggnader är fantastiska behållare för vår längtan, och därmed för vår skräck. Byggnader är kusliga.Sigmund Freuds begrepp ”det kusliga” kan enligt sin mest grundläggande definition sägas vara den känsla av obehag som uppstår i en, när något välbekant plötsligt ter sig främmande. Och byggnadskonst är mycket tacksamt att betrakta som en metafor för, eller en fond till, kusliga förnimmelser.Ta den urbana människan som rör sig genom vimlet. Hon lever sitt liv och har sitt sammanhang, sin hemvist, i en oöverblickbar stad. Plötsligt tappar hon bort sig. Omgivningen släpper taget, som i en dröm. Och dörrar är låsta. Allt kostar pengar. Hemstaden är villkorad, vänder sig bort, blir något okänt.Eller ta det enskilda huset. Det allra enklaste tecknet för hem, skydd och trygghet. Så effektfullt det både bär på, och kontrasterar mot hot och oro, där det ligger på sin ensliga kulle.som den sköraste av de karaktärer som äntrar det beryktade spökhuset, är hon mest mottaglig för dess destruktiva krafter.I Shirley Jacksons böcker har de kusliga byggnaderna en framträdande plats. Författaren, som levde och verkade i USA runt mitten av förra seklet, förser sina hus med förnuftigt stängda dörrar och besjälade väggar som stretar uppåt mot skyn. En slumpmässig beröringspunkt mellan taket och himlen skapar en förtvivlans hemvist.I ”Hemsökelsen på Hill House”, från början utgiven 1959, och aktuell som teve-serie på Netflix 2018, möter vi spökhuset utifrån. Det tronar upp framför bokens karaktärer, ledda av en antropolog som vill finna bevis för det övernaturligas existens. När Eleanor, som fått plats som en av antropologens assistenter, i romanens början bryter sig loss från sin dominanta syster, och kör mot Hill House, bjuder de främmande husen hon passerar på en kavalkad av möjliga hem, möjliga liv. Drömmar om verandor att sopa och stenlejon att putsa. Tysta vardagsrum med fläderbärsvin varje kväll för hälsans skull. Hennes öde i mötet med Hill House är inte så kusligt som direkt drabbande; som den sköraste av de karaktärer som äntrar det beryktade spökhuset, är hon mest mottaglig för dess destruktiva krafter.I en annan av Jacksons romaner, ”Vi har alltid bott på slottet”, från 1962, befinner vi oss istället inuti husets fasor, i maskopi med skräcken. Berättaren heter Merricat Blackwood. Hon bor på slottet med sin storasyster och åldrade farbror. En gång var de betydligt fler i familjen. Men en dödlig dos arsenik fann vägen till familjens sockerskål. Storasyster Constance misstänks för morden, men frias. Och systrarna lever isolerade ihop med sin farbror, med den närliggande byns skvallrande invånare som ett alltmer pockande hot.Båda husen är ödsliga platser, avskilda från en närliggande bygemenskap. Och ett av Jacksons återkommande teman är att hon, via skräckberättelsens former, bearbetar de mänskliga konflikter som kretsar kring att ingå, stötas ut, isoleras, bekräftas, försvinna.Sigmund Freuds essä ”Det kusliga”, publicerades på tyska 1919. Enligt honom var ”det kusliga” framför allt ett användbart begrepp i fråga om estetik, en förnimmelse, tätt kopplad till den lexikala sammansättningen hos det tyska ordet ”das Unheimliche”. ”Heimlich” är på tyska både ord för ”bekant, hemtrevlig” och för ”hemlig, dold”. Ett ord som när man granskar det bär på så mycket betydelsemässig tvetydighet, att det slår över i sin motsats. ”Unheimlich” blir alltså en negation både till något hemtamt och något hemligt. ”Unheimlich” är något där det välkända har gjorts främmande, då något bortträngt har kommit tillbaka.Den svenska översättningen av ”das Unheimliche”– ”det kusliga” – rymmer uppenbarligen inte samma komplexitet, rent språkligt. Ett fint försök till en utbyggd nyöversättning gjordes av författaren Mara Lee för ett par år sedan. I sin avhandling ”När Andra skriver”, tog hon i ett avsnitt fasta på glidningen mellan de svenska orden ”hem”, ”hemskt” och ”hemligheter”. Lee visar hur denna glidning mellan orden är särskilt intressant i relation till det likgiltiga våld, den av jämlikhet och ordning motiverade bortrensning, som finns i den svenska epoken Folk-hem.Freud var väldigt upptagen av infantila trauman och bortträngda, primitiva instinkter när han skulle förklara vad som får oss att reagera med en känsla av kuslighet inför vissa motiv. Men kusliga upplevelser kan såklart också ha mer närliggande rötter. Sociologen Avery F Gordon skrev på 90-talet fram en mer socialt orienterad spökteori, i ljuset av Freuds begrepp. Historiska trauman och sociala strukturer – statlig förföljelse, könsmaktsordningen, en brutal kapitalistisk värld, rasismen – också det är företeelser som präglar människan och hennes rum, och som inte alltid närvarar genom ett explicit våld, utan ibland genom ett spökes kusliga logik. Med tänkare som Gordon kan ”det kusliga” bli en dynamisk, komplicerande skärningspunkt mellan psykologi, politik och estetik.här finns något förhäxat över den starka strukturen kring måltiderna i huset, i ett utsträckt undantagstillstånd.I Shirley Jacksons romaner finns en likhet i hur livet i husen bärs upp. I Hill House dukar den fåordiga Mrs. Dudley fram överdåd till frukost, lunch och middag på exakta tider. Hon omtalar och utför sina rutiner precist och noggrant, behandlar porslinet som små barn till hyllorna och skåpen, men lämnar alltid huset kvällstid. På Slottet är det istället den mordanklagade Constance som betjänar lillasystern Merricat och deras farbror med allsköns kompotter och kryddkakor, också här finns något förhäxat över den starka strukturen kring måltiderna i huset, i ett utsträckt undantagstillstånd.Mrs. Dudley och Constance är två hypnotiserade hushållerskor vars ritualer bär på ett tvångsmässigt upprepande. Ointagligt och undergivet. Avstängt men aktivt. Levande dött.Typiskt kuslig grej, i freudiansk mening.Men det är förstås inte enbart ett förträngt, primitivt upprepningstvång vi kommer i kontakt med när vi ryser av obehag inför dessa karaktärers sömngångaraktiga handlande. Lika gärna kan man tänka sig att vi, via Mrs. Dudleys och Constances trollbundna arbete, i förhöjd form konfronteras med fullkomligt verkliga samhällsordningar och strukturer. Ledan och maktförhållandena som kommer med att hushållets ordning ska upprätthållas. Den traditionella kvinnolotten, för att tala med Shirley Jacksons, eller miljoner andra människors, biografier. Lönearbetets alienation för att tala med Karl Marx.Marx, påpekade för övrigt, redan 70 år innan Freuds essä apropå den framväxande hyresmarknaden att människans grundläggande behov av en hemvist berövades därigenom. En främling håller koll på henne, och kastar ut henne om hon inte betalar hyran. Marx spaning har knappast tappat i aktualitet idag, på en bostadsmarknad präglad av andrahandsuthyrning och gigantiska skulder till banker.Shirley Jacksons kusliga hus bjuder in till upptäcktsfärder som kan leda en till det mänskliga psykets fuktiga källare och pinade vindsutrymmen. Men de kan också säga oss något om det skrämmande hos de golv och väggar vi passerar dagligen. En kuslig känsla kan väckas av något förvridet. Men också av något alldeles för verkligt.Kristofer Folkhammar, poet, prosaist och kritikerLitteraturSigmund Freud, ”Det kusliga”, översättning av Ingrid Wikén Bonde, i Samlade skrifter XI, Natur & Kultur, 2009.Avery F. Gordon, ”Ghostly Matters – Haunting and the Sociological Imagination”, University of Minnesota Press, 2008.Shirley Jackson, ”Hemsökelsen på Hill House”, översättning av Inger Edelfeldt, Mima förlag, 2017.Shirley Jackson, ”Vi har alltid bott på slottet”, översättning av Torkel Franzén, Mima förlag, 2017.Mara Lee, ”När andra skriver – Skrivande som motstånd, ansvar och tid”, Glänta produktion, 2014.Anthony Vidler, ”The Architectual Uncanny – Essays in the Modern Unhomely”, The MIT Press, 1992.

Den första bernadotten på tronen behövde liksom dagens kung en pr-apparat för att fastställa sin image. Men i övrigt var projekten väsensskilda, konstaterar Malin Krutmeijer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kungars och drottningars jobb är representation, brukar man ju säga. Men vad innebär det att representera ett land? Det måste framstå som att kungligheterna är i takt med tidsandan, vilket har betytt olika saker genom historien. Den enväldige franske kungen Ludvig XIV kallade sturskt sig själv för ”Solkungen”: alltings centrum och värmekälla.I Sverige är den förste Bernadotte-kungen och hans ättling Carl XVI Gustaf båda exempel på ett mindre bombastiskt image-byggande. De har det gemensamt att det krävde en hel pr-apparat.När Carl XVI Gustaf tillträdde 1973 började han och hans rådgivare omedelbart fila på hans image. Vilken sorts kung skulle han presenteras som? En kultur- och vetenskapskung, som sin företrädare? Nej, det var inte hans grej. Men efter en trevande start med ledord som ”natur och miljö” började kungen verkligen trava i takt med tiden. Han blev näringslivskungen, med benägen hjälp av sina gamla vänner Tom Wachtmeister och Fredrik Palmstierna, som själva råkade vara näringslivstoppar. Natur och miljö fick vara med lite på flanken.Så beskriver sociologen och företagsekonomen Mikael Holmqvist hur kungens officiella profil skapades. I sin bok ”Kungen, Sveriges ledare” menar han att kungens image växte fram helt i linje med den ”företagsekonomisering och nyliberalisering” som präglade det svenska samhället från tiden för hans tillträde.Kungens egna jämförelser med företagsledare och koncernchefer förstärkte bilden, och det gjorde också en idealisering av framåtriktning, god hälsa, flexibilitet och individualism. Minns hans famösa jultal 2002, där han sa att pessimism inte hjälper någon, och påminde om att det inte kommer några stekta sparvar flygande om man inte själv bemödar sig om att göra sitt bästa. Kungen återspeglade kort sagt idealen och ideologin i en marknadsliberal tid.För den första Bernadottekungen var utmaningen större. Han blev verkligen tvungen att uppfinna både sin egen kunglighet och sin svenskhet. Jean Baptiste Bernadotte var som bekant general i Napoleons armé. 1810 rekryterades han till Sverige där den dåvarande kungen Karl XIII adopterade honom och utsåg honom till tronföljare. 1818 blev han kung av Sverige och Norge.Han tillträdde i en turbulent tid. Gustav III hade blivit mördad ett par årtionden tidigare och Sverige hade efter utdragna krig förlorat Finland till Ryssland. Människor var krigströtta. Den gamla stormakten var tillintetgjord, och med den också de ideal som präglat 1700-talets aristokrati. Nu var ingen tid för fransk-inspirerade teaterfjollor, här behövdes en nationell självkänsla som byggde på motsatsen.Man fann den i fornnordiska sagor, berättar Anna Lihammer och Ted Hesselbom i sin bok ”Vikingen, en historia om 1800-talets manlighet”. De här idéerna fick sin egen tankesmedja i Götiska förbundet, grundat 1811. Bland medlemmarna fanns Erik Gustaf Geijer, som satte igång att skriva glorifierande dikter om odalmannen och vikingen. Han skapade en bild av oförställda, förnuftiga och rejäla karlakarlar som ingav kungen respekt och hade ett särskilt band till honom.För Jean Baptiste, alias Karl XIV Johan, kom Götiska förbundet att fungera som en pr-byrå när han makade till sig en plats på toppen av de nya stornordiska idealen.Kungen var redan fascinerad av det fornnordiska, berättar Lihammer och Hesselbom, på grund av ett fejk-epos kallat ”Ossians sånger” som fått stor spridning i Europa i slutet av 1700-talet. Nu frossade han och medlemmarna i Götiska förbundet i Snorre Sturlassons samlingsverk ”Heimskringla”, och där hittade han den perfekta analogin till sitt eget liv.I ”Ynglingasagan” skildras hur självaste Oden kommer resande från söder till ett land långt norrut, som regeras av en barnlös kung. Kungen adopterar Oden och utser honom till sin efterträdare. Precis som Karl XIII gjorde med Jean Baptiste!Inte nog med det. Oden beskrivs som en stor krigare – och vad var den förste Bernadotte-kungen om inte general med många framgångar? Så kunde en fransk revolutionssoldat skrivas in som kung i centrum av nordisk mytologi, och därigenom bli lite av en pionjär i den nationalism som började formas vid den här tiden. Han var med och skapade ett monster som överlevt alla möjliga transformationer ända in i vår tid. Det var en genial marknadsföringskampanj.Man kan tillägga att Jean Baptiste Bernadotte också lyckades göra en dygd av sin brist på kunglig bakgrund. ”Mitt svärd och mina bedrifter – det är mina förfäder”, skrev han. Det är en närmast meritokratisk idealbild som pekar in i vår tid.Jämfört med allt detta ter sig Carl XVI Gustafs image-snickeri som en friggebod bredvid ett vikingatida kulthus. Han har ärvt sin post helt oberoende av meriter. Han formades i sina ideal i en miljö där kompisarna kom från den ekonomiska överklassen, och tiden talade för dem.Efter arbetarrörelsens glansdagar med jämlikhetsreformer, och 60- och 70-talets vänstervåg, började vindarna vända åt ett håll som passar det samhällsskikt där kungen rörde sig. Fördämningarna brast när Berlinmuren föll och kommunismen bröt samman. En nyliberal våg svepte fram. Den legitimerade sig med just den idévärld som förmodligen redan kändes naturlig för kungen. Han behövde inte ändra på sig själv särskilt mycket.Nu har ju kungens verkliga inflytande på samhällsutvecklingen trots allt varit begränsat. Han har aldrig varit någon storföretagsledare, och monarker bestämmer inte över Sveriges riksdag och regering.Men symbolisk makt är också makt, och Mikael Holmqvist talar om den ”royal touch”, som nådigt kan förlänas personer och företeelser. Denna glans är en stark statusmarkör, menar Holmqvist och det har han nog rätt i.Kom till exempel ihåg skandalerna runt Svenska Akademien som briserade 2017. I debatten efteråt gjordes det ett nummer av att Akademien minsann var under kungligt beskydd, som att det gjorde krisen ännu skamligare. Det uttrycktes förväntningar på att kungen skulle få ordning på alltihop. Typiskt nog sa kungen själv, i en vagt peppig kommentar, att ”alla problem är till för att lösas”. Det var helt i linje med hans image som en resultatinriktad och exekutiv företagsledare.Men royal touch och näringslivsjargong i all ära: frågan är om inte hans verkliga trumfkort när det gäller att verka relevant i sin tid har varit hans kändisskap. Vi lever ju i en värld där det är värdefullt i sig att vara känd. Spelar ingen större roll för vad, det är förmågan att tränga igenom bruset i alla former av medier som räknas.Den fick kungen gratis. Hans kunglighet var ett varumärke som bara behövde pyntas. Att det ekar lite tomt på verkligt innehåll bakom fanfarer och ritualer och menlösa uttalanden – ja det är kanske det mest tidsenliga av allt.Malin Krutmeijer, kulturjournalistLitteraturMikael Holmqvist: Kungen – Sveriges ledare. Natur & kultur, 2023.Anna Lihammer & Ted Hesselbom: Vikingen – en historia om 1800-talets manlighet. Historiska media, 2021.

Storbritannien har fått en ny premiärminister och vi kollar med lyssnarna vad de har för historier på tal om nyss nämnda land! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Dessutom får vi en expertrapport från vår London-korre Stephanie Zakrisson med det senaste från Storbritannien. Och så blir det så klart en massa extramaterial där vi bland annat får höra om när Anna fick en riktig energiboost och Adam råkade översalta sina hemgjorda pommes frites. Typiskt!

Sommarens promilletoppar dröjer sig kvar och landar i höstångest samt löften om vit månad med bruten kalender. Hampus solosång i Falkenberg för honom tillbaka till när han försökte sticka ut i Så ska det låta. Typiskt bara att dunderkarismatiska Pernilla Wahlgren och Ola Forssmed var med i samma avsnitt. Då kan man behöva kasta sig i klaveret. Mia har börjat säga njaaaa och det har denna sommar bl.a tagit henne på modefest hos Dolce & Gabbana iförd skyhögt skuren baddräkt med tre ombyten i bagaget. Lady Gagakonserten har ruskat om och cowboyhatten är inte långt borta. Höstterminen 2022 är igång! Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold Skäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna Spolander Produktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

Sommarens promilletoppar dröjer sig kvar och landar i höstångest samt löften om vit månad med bruten kalender. Hampus solosång i Falkenberg för honom tillbaka till när han försökte sticka ut i Så ska det låta. Typiskt bara att dunderkarismatiska Pernilla Wahlgren och Ola Forssmed var med i samma avsnitt. Då kan man behöva kasta sig i klaveret. Mia har börjat säga njaaaa och det har denna sommar bl.a tagit henne på modefest hos Dolce & Gabbana iförd skyhögt skuren baddräkt med tre ombyten i bagaget. Lady Gagakonserten har ruskat om och cowboyhatten är inte långt borta. Höstterminen 2022 är igång! Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold Skäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna Spolander Produktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

Fredrik LignellPåskdagenhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/paskdagen-ar4a0Matt 28:1-10Det är lite oklart hur många kvinnorna vid graven är. Enligt Matteus är det två Marior som är där. Lukas och Markus talar om tre kvinnor vid graven, men Johannes nämner endast Maria från Magdala. Typiskt för ögonvittnesskildringar vid kaos. Detaljerna skiljer, men huvudpoängen är densamma. Varför går de ens dit? Kanske försöker de upprätthålla något slags ordning och rutin, så som vi gör när döden klampar in. Då blir det extra viktigt med ritualer. Vi har aldrig så många ordningar och riter som när någon dör. Det är enda chansen att navigera när alla ledstänger känns nedmonterade. Det är deras vän och rabbi som dött, men mycket mer än så. Tron är död. Hoppet har dött. Gud är död. Livet har upphört, dött, utplånats. Graven är tom. Vad har hänt? Var är han? Jorden skälver, och en ängel stiger ner från himlen och sätter sig på den bortrullade stenen. Hans utseende är som blixten, och hans kläder vita som snö. "Var inte rädda", säger han. Kvinnorna springer, fyllda av bävan och glädje. De blev tillsagda att inte vara rädda, men det går inte att låta bli. Men det är en annan rädsla. Den är blandad med glädje. Kan det vara sant? Plötsligt, mitt i berättelsen, står det: Då kom Jesus emot dem och hälsade dem. Kvinnorna reagerar på ett sätt som är anmärkningsvärt. Aldrig genom Jesusberättelsen, trots att Han talat om sig själv som Människosonen, som Guds son, som ”Jag är”, har de tillbett honom. Inte förrän nu. Kvinnorna böjer sig inför den uppståndne Jesus, och de hyllar honom. Så småningom ska lärjungen Tomas få sticka fingrarna i Jesu sår och göra en djup erfarenhet av att Jesus besegrat döden. Han faller då ner inför Jesus och ropar: ”Min herre och min Gud!” Allt förändras när Jesus uppstår. Han kliver ut ur den lånade graven och hela världen startar om. Kvinnorna springer. I den stunden, oavsett om det är en, två eller tre kvinnor, är detta den världsvida kyrkan. Att vara kristen är att sätta tro till uppståndelsen, och när kvinnorna springer är de världens enda kristna. Det är de som förkunnar uppståndelsen från de döda. Deras budskap är detsamma som kyrkans text varit sedan dess: Världen har omskapats, den nya tidsåldern, den nya skapelsen har inletts, och det har skett just den morgonen utanför trädgårdsgraven. Gud har rört vid den jord som förbannades efter syndafallet med sin härlighet. Inte bara ängeln, utan också Jesus säger: Var inte rädda. Världen är galen, ondskan löper amok och våldet breder ut sig. Men du behöver inte vara rädd. På påsken är det som att tiderna strålar samman. Jesus har tidigare under veckan talat om att i Människosonens dagar ska det vara som när ”blixten flammar till och lyser upp hela himlen” (Luk 17:24). När Jesus ger upp andan på långfredagens eftermiddag skakar jorden, klipporna rämnar och gravarna öppnar sig. På påskdagens morgon är kvinnorna med om blixtar, jordskalv och änglar. Allt detta påminner om den yttersta tiden. Det är som att ändens tid, Guds dom över ondskan, hans uppgörelse med Djävulen, sker här. Yttersta tiden är inledd, Jesus är uppstånden. Segern är vunnen. Guds rike har brutit in. Hoppet lever. Jesus är Herre. ----------------------För samtal:I dagens predikan sades det att varken Putin eller klimatförändringarna kommer att få sista ordet, utan det tillhör den uppståndne Jesus. Vad betyder uppståndelsen för er? Hur gör ni för att inte tappa modet i en värld där krig, miljöförstöring och våld löper amok? Hur kan vi hjälpa varandra att lita på att Jesu uppståndelse är garanten för vårt framtidshopp?

Ibland är det otur, slarv eller bara den "gamla vanliga visan". Då och då vill man ju bara vråla ut: Typiskt!! Dessutom blir det berättelser om grundstötningar, gubbighet och en underbar nyhet!

Podden gästas av den fenomenala Ellen Ingman från Bjurfors, Södermalm. En smått ”omäklig mäklare” som lyckats prestera på topp genom att inte vara ”typiskt mäklig”. Med norrländsk klang berättar Ellen hur karriären tog fart när hon la den formella mäklarkavajen på hyllan och bara var sig själv. Därtill pratar vi om vad vi kan göra för att höja statusen på mäklaryrket och ta tillbaka helger och kvällar! I veckans spaning från Hemnet får du reda på hur du kan rekommendera annonspaket till din säljare. Och Action med Bernhard blir du expert på hur du tar reda på vart kunden vill flytta härnäst!

Den franska revolutionen är konspirationsteoriernas urkälla. Att den franska revolutionen uppstod på grund av elitens vanstyre och inkompetens var en lite för futtig förklaring för konspirationsteoretikerna.De första framgångsrika konspirationsteoretikerna sökte istället förklaringen hos en rad hemliga sällskap: Illuminaterna i Bayern, Frimurarordern och Tempelherreordern. Lägger man till judarna så har man nästan alla ansvarig för alla konspirationer, enligt konspirationsteoretiker från 1789 till nutid. I avsnitt 146 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap. Han är aktuell med boken Med lögnen som vapen och har skrivit boken Konspirationsteorierna och verkligheten.Hemliga sammansvärjningar finns det gott om i historien, men också falska berättelser om hemliga konspirationer som strävar efter världsherravälde.Den gamla eliten i det franska samhället kom att lägga skulden för den franska revolutionen på frimurarna, illuminati, Tempelherreorden samt de franska upplysningsfilosoferna. De första konspirationsteoretikers teman och utpekade konspiratörer återkommer sedan under historien för att förklara nya omvälvande händelser.Senare har judarna fått skulden för den ryska revolutionen. Och få grupper klara sig undan skulden för terrordåden den 11 september år 2001 när konspirationsteoretikerna sagt sitt.Ordet konspiration kommer från det latinska conspirare, och syftar på en hemlig plan som tillverkas av två eller flera personer i samverkan. En riktig konspiration består av en grupp konspiratörer, en hemlig plan och ett illasinnat syfte. Konspirationen är en handling, medan en konspirationsteori är en övertygelse som uttrycker oro för en befarad konspiration.Konspirationsteorier omfattar alltid en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller institutioner som antas ofta ha stora resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet för att uppnå ekonomisk eller politisk makt eller andra fördelar.Den stora massan anses vara ovetande om detta. Typiskt är dock att det finns ett antal personer, konspirationsteoretiker, som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap.Många konspirationsteorier utmärks av att de väljer ut den fakta som passar ihop med teorin samt att de fokuserar på detaljer och bisaker som verkar orimliga för att så tvivel om en hel händelse och att de sällan kan ange konkreta förövare för konspirationen.Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt pratar vi om hur vi firade nyår samt vad vi har för nyårslöften och grejer på vår bucket list för 2021! Vi snackar även skit om lantisar, specifikt norrlänningar + tar upp Instagram vs Reality fast på ett lite annorlunda sätt...Får man skämta om autism? Är det big no no att fråga folk om deras eventuella skönhetsingrepp? Är det coolast att vara en natural beauty eller att skapa sitt eget utseende? Tryck play o ha d gött nu.Stötta oss gärna på Patreon: https://www.patreon.com/elakakvinnorVeganska snickerskakan: https://fridasvegobak.se/2020/04/26/vegansk-snickerscheesecake/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om blandbarnen men start i det koloniala arvet: Vi pratar lite kring de beteckningar som uppstod för att beskriva utseenden och allt vad blandbarnen kom att kallas där pappan var europé/slavägare och mamman, om inte slav så i alla fall långt ifrån jämställd. Tobias redogör för hur "de blandade" sticker ut i det svenska samhället. På förfrågan förklarar han också skillnaden mellan "art" och "ras". Per pratar sedan lite om favoritfilmen Diva, apropå filmer på temat "interrasiala intimrelationer". Med mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt av Urbildningsradion blir det nattsudd med Denke och en icke försovd Albin. Det diskuteras högt och lågt, allt från reseklockor och Daytonas i guld till vilka klockmodeller som kan räknas till modeller som producerats obrutet sedan lansering. Typiskt nattsudd med Urbildningsradion alltså. Enjoy! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sist men inte alls minst och högst upp på Enneagramsymbolen - nu har vi kommit till Nians strategi. Typiskt för dem som känner igen sig här är tålamod, prestigelöshet, vidsynthet och en talang för att hjälpa andra se saker ur olika perspektiv. Under stress kännetecknas "Nior" av att prokrastinera, anpassa sig och glömma bort sin egen agenda. Vi vill också passa på att be om ursäkt för en del knäppande ljud i denna inspelning - hoppas du som lyssnar kan bortse från det!

Elinor berättar om en tysk kokosnöt som uppskattar att spana på förälskade par och sen mörda dom. Typiskt killar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SEX, DRUGS & ROCK'N'ROLL! Typiskt djur. Eller är det? Hur metal är det egentligen när djur knullar, gillar de att knarka och vad föredrar de egentligen för musik? Allt detta går vi vetenskapligt igenom och Marion bjuder på skönsång från en soulsångerska med svans. Följ oss på Twitter & Insta: @bad_batches, där kan du önska ämnen eller klaga på faktafel!

Har du kvar den där gamla skinnvästen från 82, gammelmormors servis och kanske ett snäckskal från den där sommaren på västkusten? Oftast är de där grejerna kvar eftersom de har starka sentimentala värden. Vad påminner de dig om? Typiskt är kanske att de alltid hamnar i en låda och glöms bort, trots det har du inte hjärta att göra dig av med dem. I Karlavagnen på tisdag undrar Susanna Dzamic vilka saker det är som alltid överlever flyttrensningen hos dig och varför? Vad påminner de dig om? Kanske symboliserar de trygghet, påminner dig om din barndom eller känns de som en investering för framtiden? Så vad har du i dina lådor? En antik karamellask, tågbiljetten från tågluffen för 20 år sen, halsduken du stickade på syslöjden eller kanske favorittröjan du hade när du var 15? Susanna Dzamic vill höra historien bakom sakerna du haft med dig genom livet! Dela med dig på 020 22 10 30, slussen öppnar 20.30 och programmet kör igång 21.03. Du kan också mejla oss redan nu på Karlavagnen@sverigesradio.se eller hör av dig till oss på sociala medier där vi heter Karlavagnen i P4.

Avsnitt 8 är här och temat är komediserier! Igen. Men det finns ju så många?! Mike berättar om Last man on earth och Emma om New girl. Vi hinner även tipsa om tv-serier som The outsider, Schitts creek, Space force, True detective, Falkenberg Forever och Happy endings. Vår GoT-KBT fortlöper i vanlig ordning och vi pratar om att det  känns typiskt killar och längtar tills white walkers gör entré. HÄNG MED! Instagram: @tdfpodden

Avsnitt 31. Typiskt färgglatt beteende Johanna är en gul person - kreativ, impulsiv och idérik. Dessutom är hon kräfta, alltså moderlig och hemmakär. Sandra, som är blå, är lite åt det anala hållet. Hon gillar ramar och regler och som oxe är hon rigid och envis.  Hur viktigt är det att placera oss själva och varandra i olika grupper? Blir vi flexibla och ansvarstagande individer när vi gör så?

Är det en feministisk synd att inte kunna offsideregeln? Varför tänker Sanna på Robin ”Mos” Andersson inoljad, och hur fick innebandy Amanda att leva knarklivet i Amsterdam? […]

Nyårslöften som glöms bort i februari. Visionära planer på jobbet som äts upp av vardagen och försvinner. Känns det igen? Med OBM får du det att hända. När vi är frustrerade på vår omgivning generaliserar vi ofta och beskriver egenskaper snarare än konkreta beteenden. "Typiskt honom att alltid vara så kritisk!" eller "Hon är alltid så stressad." Men om vi vill förändra något behöver vi sätta fingret på vad det är i personernas beteenden vi skulle vilja förändra. Den kritiske kanske avbryter dig ofta och den stressade kanske fokuserar på fel arbetsuppgifter. Det är beteenden vi ska göra något åt, inte personernas egenskaper. Beteenden - nyckeln till förändring Lyckas du se beteendet istället för svepande generaliseringar har du börjat jobba enligt teorin och verktygen som kallas OBM - organizational behavior management. Det är ett verktyg du kan använda för att få till den där sista pusselbiten i en stor förändring eller i en helt vardaglig aktivitetsplan: att få saker att hända på rätt sätt. Leif E. Andersson är leg psykolog som utbildar inom ledarskap med OBM som grund. Han är också författare till OBM-boken, psykologi för ledare. - Jag tycker inte att vi har rätt att lägga oss i vilka värderingar människor har på en arbetsplats, säger Leif, så länge alla beter sig på ett schysst sätt. Men vi kan komma överens om beteenden. Hjälper oss att komma överens Att fokusera på beteenden är också ett framgångsrikt sätt att kunna jobba ihop trots personliga meningsskiljaktigheter. Vi kan komma överens om att vi ska göra ett visst antal uppgifter varje dag och samarbeta på ett visst sätt oavsett vilket parti vi röstar på eller vilket fotbollslag vi hejar på. De fyra F:enDet som krävs för att kunna genomföra en beteendeförändring är: Färdriktning - har alla förstått varför beteendet ska utföras? Färdighet - kan alla utföra beteendet? Förutsättningar - finns förutsättningar att utföra beteendet? Förstärkare - finns förstärkare för beteendet? Inom det första f:et, färdriktning, ryms sånt som svarar på frågan "varför?" Syftet och våra roller behöver också vara tydliga. Färdighet innebär att kolla om alla har de kunskaper som krävs för att göra något de förväntas göra. Tänk dig att du ber någon hämta kaffe varje dag men ingen har förklarat var kaffemaskinen finns eller hur man brygger en omgång kaffe i den. Förutsättningar: har vi tid att göra det vi förväntas göra? Får vi den hjälp vi behöver från omgivningen? Har vi tillgång till verktyg som krävs? Förstärkare: i stort sett alla våra beteenden styrs av konsekvenser. Försvagande konsekvenser minskar ett beteende medan förstärkande konsekvenser ökar det. Utan att jobba med förstärkare kommer du inte att få en beteendeförändring att hända. Säg att vi har kommit överens om att säga hej till varandra i korridorerna på arbetet, för att vi vill skapa ett vänligare klimat på jobbet. Varje gång någon inte hälsar tillbaka och du bara låter det passera har du signalerat att den där överenskommelsen inte var viktig eller nödvändig. Du missade konsekvensen helt enkelt, och utan konsekvens händer inget. TÖS - tajming, önskvärdhet, sannolikhet Konsekvens kan kännas som ett laddat ord eftersom många förknippar det med bestraffning. Men en konsekvens kan lika gärna vara positiv. För att konsekvenserna ska fungera på de önskade beteenden behöver de uppfylla "TÖS". Tajming - konsekvensen ska komma nära inpå beteendet för att påverka det. Lön kommer bara en gång i månaden och funkar därför inte som förstärkare för ett beteende. Önskvärdhet - konsekvensen behöver upplevas som önskvärd (om det är en positiv förstärkare) eller icke önskvärd (om det är en negativ förstärkare) för att den ska påverka individen att förändra sitt beteende. Sannolikhet - konsekvensen behöver vara sannolik. Du kanske kör bil fortare än tillåtet på en väg eftersom du inte tror att det är sannolikt att du blir stoppad och blir tilldelad en fortkörningsbot. Skulle du ha en skrivare i bilen som skrev ut en bot så fort du passerade hastighetsgränsen skulle du förmodligen hålla dig till hastighetsgränsen. Ett steg i taget Hur skapar man då en snabb förstärkning på en förändring som egentligen tar lång tid att genomföra och få effekt av? Svaret är: bryt ner! Vi tar ofta för stora steg, menar Leif. Vi ska komma överens om ett beteende som vi garanterat kommer klara av att göra eller förändra. Som chef behöver du förstärka och bekräfta ofta, om och om igen. Var beredd på missar och felsteg och även på att effektiviteten först minskar innan den ökar. Beteendeförändringar är jobbiga och tar tid. Koppla det nya till sånt vi redan gör Ett tips är att koppla det nya vi ska göra till något vi ofta redan gör, som att hämta kaffe eller kolla mejlen. Ett beteende som redan är förstärkt gör förändringen lättare. 5-12 gånger mer beröm Vi behöver ge beröm mellan 5 och 12 gånger innan vi kan säga något kritiskt. Annars är det stor risk att den konstruktiva kritiken inte leder till något förutom att personen du gav den till hamnar i försvar eller slutar lyssna på dig. Vi är bara människor, vi vill alla bli sedda. När vi väl är bekräftade och känner oss trygga i en relation, däremot, är vi oftast beredda att lyssna på relevant kritik och utvecklas. OBM är inte svaret på vårt varför utan svaret på hur vi ska få det vi har bestämt att göra att faktiskt ske. Ett sätt att få vår strategi och våra planer att genomföras och bli verklighet. Vår samarbetspartner Wellbefy har ett bra verktyg för dig och din organisation. Det är ett KASAM-test som ger dig svar på vilka styrkor och utvecklingsområden du har i din arbetssituation. Det kan vara ett bra underlag för att utvärdera hur du har det på jobbet, inför ett utvecklingssamtal eller för dialog med kollegor.

Idag snackar vi om allt möjligt! Livets höjdpunkter och bottennapp hittills, framtidsdrömmar, hårfärgning och mycket mer! Tack för att ni lyssnar!

I veckans avsnitt av podden diskuterar vi olika normer och "typiskt svenska" saker. Vilka normer finns det egentligen, och vad tycker vi om dem? Och vad är egentligen typiskt svenskt??? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans ämne - svenskhet i spel Mot förra veckans slut avslöjades det att Göteborg kommer bli en spelbar karta i stundande Overwatch 2. Det inspirerade oss att tala lite om Sverige och svenskhet i spel. I detta avsnitt får jag sällskap av David Nylander och tillsammans diskuterar vi om spel som har svenska teman, svensk sång, svenska skådespelare och som bara allmänt känns väldigt svenska. Och slutligen frågar vi oss också vad som får något att kännas svenskt. Vad tycker du gör så att ett spel upplevs som väldigt svenskt eller att det utspelar sig i Sverige? Vad hade du tyckt var kul att se i något framtida spel och har du fler exempel på svenska inslag i spel än vi lyckades diskutera?

Är köttbullarna svenska, fastän de ska ha kommit från Turkiet på 1700-talet? Och har julafton alltid varit en tradition i vårt land? Med: Farah Abadi och Angelica Cisalli.

Vi berör allt från att hur man blir en riktig islänning till att chocka barnen med att göra som de gör.

För att förstå gamla texter måste vi först låta dem vara döda och sedan väcka dem till liv. Ola Wikander ger sin syn på hur vi kan närma oss berättelser från forna tider. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Varför skall man studera gamla texter? frågar man ibland, med ett slags outsagd förförståelse att världen väl egentligen började 1945 (eller kanske till och med 1991 eller 2001). När jag inleder min undervisning i bibelhebreiska brukar jag inte sällan tala om möjligheten sådana texter ger att komma nära forna tiders tankar och människor, att överbrygga avståndet mellan dem och oss och för en stund rycka oss ur den idéhistoriska dvala som identifierar modernt med gott. Det kan handla om texter som präglat stora delar av mänsklighetens idéhistoria. Så är det med de bekanta och ständigt lästa religiösa urkunder som man helt inte kan tänka bort ur vår tankevärld. I synnerhet då kan systematiska, gärna vetenskapligt exegetiska, studier av dem illustrera inte bara hur människor tänkt för länge sedan utan också hur deras tankar tagits över, hur de förändrats och än i dag påverkar världen omkring oss, och kanske oss själva. Och så är det helt enkelt väldigt fascinerande och spännande att läsa, låt säga, en antik text som något ur den Hebreiska Bibeln, Bhagavad-Gt eller Homeros epos på deras egna språk, analysera varenda verbform, förstå referenser, återskapa ljuden och tankarna och den värld texten bär inom sig. Och så långt allt väl. Men det räcker inte. Det räcker nämligen inte att läsa och heller inte att känna in texten och vad man kanske tycker att den säger en personligen i den situation i vilken man lever eller i ljuset av de ideologiska föreställningar man råkar hålla sig med. Risken för kritiklöst dåtidsförhärligande är lika förförisk som den för nutidsdyrkan. Och ännu viktigare: ett allmänt konservativt vurmande för och uppdaterande av de tider och tankar som flytt hotar att dölja vad som faktiskt en gång tänktes och fanns. Det finns ingen text som inte tillkommit i ett historiskt sammanhang, och även de senare tidpunkter då de lästs och omtolkats har burits av ett sådant. Så är det naturligtvis också med oss som läser dem idag. För att komma svunna tiders tankar och människor närmare tycker jag paradoxalt kanske en del skulle säga att det är avståndet som ofta måste framhävas. Just genom att understryka hur annorlunda deras tänkande ofta var kan vi notera de saker som i någon mening kan anses vara allmänmänskliga. Man måste med andra ord låta texten vara död. Men inte heller det räcker ensamt. Gamla testamentet berättar en egenartad och lite tragisk historia om hur den israelitiske konungen Saul i ett mörkt ögonblick konsulterade en häxa eller spåkvinna i orten En-Dor för att få tala med profeten Samuels ande, och det är i överförd bemärkelse något sådant textforskaren själv får ägna sig åt man måste besvärja texten, frammana den låta den döde tala. Med andra ord: göra sig själv till en textens nekromantiker. Konsekvensen av allt detta blir att man försätter sig i den paradoxala situation där man ser texten som på en gång död och bunden till dess ursprungliga historiska situation och bärande på en skattkammare av innebörd. En sådan metod leder delvis till vad några skulle uppfatta som en viss kyla. Man måste öva sig i att inte bli provocerad av vad man läser just därför att våra moderna idéer ibland kan krocka med materialet och sätta sig som en bromskloss mellan den nutida läsaren och det han eller hon studerar. Ett exempel på detta råkade jag själv ut för under studentåren, när jag studerade Bhagavad-Gt, hinduismens kanske mest älskade text, först i översättning och sedan på sanskrit. Den texten har som ramberättelse det stora, mytiska slaget vid Kuruketra, där två grenar av samma jättelika aristokratiska familj står beredda att bekriga varandra med stridsvagnar, hästar, och bågar. I det läget bryter den hjältemodige prins Arjuna ihop. Han vill inte slåss med sina släktingar. Men hans körsven, som råkar vara identisk med gudainkarnationen Ka, råder honom att göra sin plikt, varefter han börjar ett långt undervisande tal om meditation, försakelse och förtröstan på Herren som vägen till andlig befrielse. Detta tal är själva centrum i berättelsen, men första gången jag läste den studsade jag istället på Arjunas invändningar: man kan inte slåss mot sin släkt, argumenterar han, för då kan släktens kvinnor gå förlorade och kastblandning kan uppstå! När jag läste detta satte jag i halsen den aristokratiska ideologin framstod för mig som djupt frånstötande. Problemet var bara att detta för många modern västerländska läsare motbjudande tankegods inte var textens centrala budskap. Tvärtom var det vad den aristokratiske åhöraren för sisådär 2000 år sedan i Indien kunde förväntas ta för givet. Poängen är att man skall identifiera sig med Arjuna, och sedan lyssna på Kas teologiska utläggning, som utgör de kvarvarande 16 kapitlen av texten. Jag hade bara hunnit till kapitel 2. Den historien lärde mig att man för att förstå en texts budskap just måste försöka mentalt återskapa det som en gång var självklara bakgrundsvärderingar inte för att man håller med om dem, inte alls utan för att kunna få en insikt i vad budskapet egentligen var menat att vara. Faktum är att det är just så man kan visa just detta att världen inte startade i mitten på 1900-talet nämligen genom att visa hur genuint annorlunda värderingarna varit i andra miljöer. Men detta menar jag naturligtvis inte att det skulle vara omöjligt att hitta mer allmänmänskliga saker eller komma de forntida tänkarna genuint nära. Nej, sådant sker, och när det faktiskt gör det känns det verkligen som att man på ett nästan magiskt sätt slagit en brygga mellan nu och då. Men textdödandet och textnekromantin är båda lika nödvändiga steg i det arbetet. För att läsa en antik text kanske i synnerhet sådana som i någon mening lever i samhället än idag måste man både ha en stark öppenhet för och inlevelse i miljöer och tankar som kan kännas både främmande, fantastiska, upplyftande och motbjudande och en kyla och ett mentalt avstånd, som håller tillbaka den förföriska önskan att läsa för oss själva att göra läsarens eget perspektiv till det avgörande och texten bara till en spegel för läsarens egna idéer. Det måste gå åt båda håll, i ett slags hegeliansk spiral, där tolkandet av texten påverkar läsaren, som då kan förstå texten ännu bättre, ständigt uppåt i en avslöjande resa, som visar hur varje tanke fötts, meddelats och tolkats i ett sammanhang. Om vi gör så kan vi plötsligt faktiskt bli som häxan i En-Dor: verkliga besvärjare som kan återskapa tankevärldar som varit döda i tusentals år. Typiskt nog har texten om häxan betraktats som besvärande av en del senare tänkare, som stått långt från den miljö då den kom till man såg det som ett problem att själva Bibeln framställer det som möjligt att frammana andar, vilket illustrerar problematiken med att på en gång vara för nära och för långt bort. Men som textnekromantiker som jag ingen anledning att beklaga mig över denna bibeltolkning. För dessa tankar och den historiska kontext de tillkommer i, är ju en del av texternas världsarv. Texten lever, just genom att man låter den vara död. Ola Wikander, teolog, författare och översättare

Johanna berättar om en kille som först älskade att sy men som sedan ballade ur, och allt slutade givetvis i en slavkoloni under jord. TYPISKT.Veckans gäst är ingen mindre än den underbara Fia Lou Almström! (Känd som sig själv.)(Mordstart 00:19:43) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Typiskt tjejer att alltid leta efter fel och inte uppskatta det han har att erbjuda, och typiskt tjejer att fråga om en dejt på fel sätt. Och en intressant återkoppling i slutet av avsnittet. Missa inte det! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan August Johansson lämnade sin gravida hustru och deras sex barn hemma i Sverige när han själv emigrerade till Amerika. Där blev han kvar och gifte om sig med en annan kvinna. Många är vi som har gamla fotografier på släktingar som vi inte har en aning om vilka de är. Och ofta är bilderna tagna i ateljéer och ger ingen känsla av hur det såg ut i deras hem. Men bilderna och ibland de små anteckningar som finns nedtecknade i marginalen kan ge spännande ledtrådar till vem personen var. Irmelin Rönne i Täby har ett fotografi vars baksidestext satte igång hennes nyfikenhet. Bilden föreställer hennes morfars far Johan August Johansson och är tagen i Illinois i USA och skickades hem till familjen i Kalmar.  - Jag tror jag fick intresset för släktforskning från min mamma. Vi tittade på några av våra gamla bilder och hon berättade att min morfars far hade rest till Amerika. Sen visste ingen vad som hade hänt honom. Och där blev jag nyfiken, vad hände sen då? Irmelin visar baksidan av fotografiet och där står med två olika stilar orden "förrädaren" och "ja, hör du Johan August, jag vet inte precis om jag ska gilla dig".  - Min mamma visste inte vem som skrivit orden. Men hon berättade att hennes pappa Rickard, som var det äldsta barnet i syskonflocken, var gramse på sin pappa.  Johan August var 36 år när han tog båten till Amerika, 1893, och lämnade sin gravida hustru och sex barn hemma i Kalmar. Den äldste sonen Rickard hamnade plötsligt i en situation där han måste ta väldigt mycket ansvar, mycket mer än vad som var rimligt för en pojke på 8 år. Något som formade honom och hans sinnelag hela livet. - Den här bitterheten undrar jag om den någonsin lämnade honom. Jag minns honom som en allvarlig man som jag aldrig såg le eller skratta. Han hade ett stort ansvar att ta hand om syskonen och samtidigt en besvikelse över sin egen pappa.  - Han träffade Johan August en gång, 1920, när han kom hem till Sverige och då överlämnade han ett fickur till sonen. Sen åkte han tillbaka till Amerika.  Vad Irmelin vet så var sonen Rickard den ende Johan August fick träffa när han kom hem och hälsade på i Sverige efter 27 år i Amerika. Och hon gissar att det berodde på att ilskan och bitterheten i familjen fortfarande var stor. - Och varför då? Jo, han träffade en ny kvinna i Amerika och gifte faktiskt om sig utan att ha skiljt sig med sin första fru hemma i Sverige. Och sedan visade det sig, något jag inte visste innan jag började släktforska, att han fått en son i Amerika. Kvinnan han träffade hette Ellen Pettersson och var 16 år yngre än Johan August. Hon kom samma år som Johan August som de båda tog namnet  Johnson, och sonen fick namnet Harrold Johnson. - Jag ville veta mer och var som på ett uppdrag, a mission! säger Irmelin och skrattar. Irmelin beskriver att hon förstår både Johan August och familjen som blev kvar hemma i Sverige, att det är som två parallella historier. Dels Johan August som for till Amerika som så många andra och ville få ett bättre liv. - Ur hans synvinkel kan jag förstå att han var ensam och hade familjen långt borta, han måste han längtat och åren går. Han träffar Ellen och de tydde sig till varandra. Sen blir hon gravid och han ville göra rätt för sig. - Samtidigt här hemma fick min morfar som var äldst av alla syskonen fick ta ett stort ansvar. Han byggde sig så småningom en villa i Täby och tog sedan till sig sin familj som fick bo där till det ordnade sig för dem alla.  Rickards ansvar för de många syskonen hängde alltså kvar upp i vuxen ålder. Mamman fick flytta in i villan i Täby och bodde där till dess hon dog och även syskonen fick bo där tills de kunde stå på egna ben. Irmelin Rönne har grunnat över det faktum att flera av Rickards syskon valde att inte skaffa barn och visar syskonskaran på det ett foto. - Den äldsta dottern blev ogift och fick inga barn, näst äldsta dottern ogift och inga barn, äldsta sonen Rickard fick en dotter, den här sonen fick inga barn heller och den yngsta dottern fick två barn. Så det är tre barn i nästa generation.  Irmelin vet inte vad som hände med sonen som föddes i Amerika. Det sista spåret är 1920 års folkräkning där finns pappan och sonen boendes på samma plats. Mamman, Ellen har precis gått bort och då är Harrold runt 17 år. Och bara ett år senare dör även Johan August.  Iremlin Rönne i Täby har ett fotografi vars baksidestext satte igång hennes nyfikenhet. Bilden föreställer hennes morfars far Johan August Johansson och är tagen i Illinois i USA och skickades hem till familjen i Kalmar. - Men jag ska inte ge mig, jag ska fortsätta att försöka hitta Harrold i Amerika och hitta eventuella släktingar, avslutar Irmelin Rönne.  Detektivarbete att identifiera personer på gamla foton  Ett foto kan med andra ord vara en ingång i sökandet efter släktens historia. Och i många hem finns gamla porträttalbum bevarade från tiden runt förra sekelskiftet. De som låtit fotografera sig har gjort sig så fina de kan, tagit på sig sina bästa kläder och står blickstilla så att kortet ska bli skarpt. Men ofta saknas namnen på de som fotograferats. På Släktforskarförbundets hemsida finns en avdelning som heter Porträttfynd. Där kan man lägga upp så kallade visitkort eller kabinettsbilder som man vill ha hjälp med att få identifierade. Och har man tur så kanske Ann-Marie Bäckman i Piparböle, strax utanför Umeå, tar tag i gåtan. Hon har nämligen gjort det till en slags hobby att lista ut vilka människor som finns på bilderna i porträttfynd och har på så sätt hjälpt andra släktforskare att klura ut vem som är avfotograferad. Vi lånade ett gammalt album och for hem med det till Ann-Marie för att förstå hur hon arbetar, och hon satte igång direkt. - Helst skulle jag ju vilja veta vem som har ägt det här albumet och var det kommer ifrån. Ett jättebra album har ju en massa uppgifter nerskrivna sidan av bilden eller på bildens baksida. Jag brukar skriva ner alla uppgifter jag hittar i ett album och då kan man ju till exempel hitta fler som har samma efternamn och sedan kan jag söka efter dem i de register som finns som Sveriges Dödbok, och Sveriges befolkning 1890. Vi tittar på en bild av ett par som med anteckningen Gerda och Olle i Röd vid sidan. Ann-Marie berättar att hon ofta börjar med att gå in i Sveriges dödbok och leta efter socknar, som i det här fallet Röd. Har hon tur så kanske hon skulle hitta Olle och Gerda redan där. Just den här bilden är från 1900-talets början, säger hon bestämt. - Det ser jag på klädseln. Det är strama kragar, en liten brosch, och frisyrenprecis innan den här perioden var frisyrerna väldigt strama men in på 1900-talet så blir det lite lättsammare och fluffigare. I väldigt många svenska familjer finns om man har tur hela album eller i alla fall lösa kort av typen visitkort eller kabinettsbilder. Den här typen av bilder var väldigt populära i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Man lät fotografera sig och gav sedan bilderna till sina släktingar och vänner. - Det var runt 1865 som folk började fotografera sig mer på allvar. I början var det mest de som hade råd, men från 1870 sådär så blev det mer vanligt att man lät fotografera sig. Oftast gick man till fotografiska ateljéer där man ställde sig i miljöer av kulisser. - Men det fanns också ambulerande fotografer som ställde upp kulisserna utomhus. Då kan man ofta se att det finns lite gräs i botten på bilden, berättar Ann-Marie. Vi bläddrar vidare i det tjocka albumet, där nästan varje uppslag rymmer åtta bilder. Ann-Marie får syn på bilden av en tjusig dam i helfigur. Hon står i profil och turnyr på klänningen, alltså en uppbyggd bulle vid ryggslutet. Kjolen är draperad fram. Det här är ju typiskt 1890, det ser jag ju! Hon har ju turnyr, och i halsen har hon en krage av sammet. Det var populärt vid den här tiden. Klädmodets skiftningar runt den här tiden har Ann- Marie blivit bra på, det är alldeles klart. Hon kan datera kort ganska väl bara genom att se ett speciellt sammetsband runt halsen, eller höjden på kragen, kanske är det ärmarnas vidd eller bredden på axlarna som avgör. Men det finns naturligtvis en massa andra markörer som man kan använda som fotografdetektiv. Det allra tydligaste är kanske fotografens stämpel som alltid finns på de här korten, inte alltid, men oftast längst ner på bilden. Det finns nämligen digitala register över fotografer som varit verksamma i Sverige och med lite tur kan uppgifterna i det registret hjälpa oss att förstå när en bild blivit tagen. - Det första man kan göra är att kolla när fotografen var verksam, säger Ann-Marie. Har man otur höll han eller hon på under lång tid, men har man tur kan det handla om en fotograf som bara är verksam på en ort under en kortare tid. Så om Ann-Marie Bäckman har en bild på en person som ser ut att vara säg 15 år på en bild och vet att den fotograf som tog bilderna verkade inom en viss tidsram, så kan hon sluta sig till ungefär när personen var född. Att avgöra hur gammal en person faktiskt är på en bild kan ju vara väldigt svårt för den som är ovan, men Ann-Marie tycker att hon lärt sig med tiden: - Jag har blivit jättebra på det, tycker jag. Jag tycker det syns om en kvinna är 40 eller 50 eller 60. Men det är nog en vanesak, tillägger hon. Det finns fler markörer som hjälper till att avgöra hur gammal en bild är. Ann-Marie berättar att också ramen runt bilden skvallrar om i vilken tid den tillkommit. Hon pekar på en bild som har en gul, nästan aprikosfärgad ram. -Typiskt 1890, konstaterar Ann-Marie snabbt. Strax intill ligger en rund bild med uppmjukade kanter -softade skulle vi kanske säga idag och så brukade man ofta göra runt 1900, berättar hon. Med tiden har det blivit ganska många personer som har fått hjälp av fotodektektiven Ann-Marie Bäckman sedan de lagt upp porträtt på Släktforskarförbundets sida Porträttfynd för nu har hon hållit på i snart 15 år med det här. - Jag har alltid varit intresserad av gamla kort. Jag hade en gammal faster som hade flera gamla album, och de där ville jag alltid titta i. Vi dyker ner i fotoalbumet som jag hade med mig igen, och fastnar på en bild som sticker ut. Anne-Marie ser direkt att den är tagen utanför Sverige. - Det här är säkert amerikanskt, säger hon.Det stämmer, kortet har en stämpel från Redding California. - Man ser det direkt, för kläderna är annorlunda. Det är mycket mer lull-lull på kläderna volanger och rosetter och håretdet är mer av allting. Porträttbilderna av den typen som gjordes hemma i Sverige tillverkades alltså också i USA. -Det här är ju en släkting som har skickat hem till Sverige, förstås. - Det här albumet är ju alldeles underbart, så mycket uppgifter det finns! Utbrister Ann-Marie, när vi hittar namn och ålder på kvinnan på den amerikanska bilden. - Det är många som inte vågar ta bilderna ur sina fickor, de suger sig fast. Men det är synd, för ofta finns det uppgifter skrivna på baksidan. Det finns gott om samlare av gamla bilder, men det är inte alla som när de har turen att komma över hela album har förstånd på att hålla dem intakta vilket bekymrar den omåttligt bildintresserade Ann-Marie Bäckman. - Jag är ju en riktig nörd. Och det finns många som samlar på såna här album. De är inte billiga att köpa. Men tyvärr är det många som slaktar albumen och säljer bilderna styckevis, och det är ju vansinnigt för så har man förstört möjligheten att utifrån vem som har ägt albumet kunna lura ut vilka som finns på bilderna. Ann-Marie skulle gärna se att det fanns fler som likt henne satte igång att forska fram vilka som finns på bilderna i Porträttfynd. - Jag hinner inte med allt jag vill göra. Det finns några stycken som håller på, men det är få som är lika nitiska som jag, och det vore roligt om fler ville sätta igång. Programmet är gjort av  Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström slaktband@sverigeradio.se

2018-12-23 Andrew Thompson - 4:e Advent - Typiskt Gud by Linneakyrkan

I tv-serien "The Haunting of Hill House" spelar huset en viktig roll. Det gäller även i Shirley Jacksons romanförlaga. Författaren Kristofer Folkhammar söker vidare bland hennes hemsökta byggnader. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En stum fasad vid ett första möte. Fönstergluggars ögonlika hemligheter. En svunnen epoks ideal och förutsättningar som reser sig och reser sig, år efter år, mitt framför oss. Byggnader upprepar historien. Byggnader är fantastiska behållare för vår längtan, och därmed för vår skräck. Byggnader är kusliga. Sigmund Freuds begrepp det kusliga kan enligt sin mest grundläggande definition sägas vara den känsla av obehag som uppstår i en, när något välbekant plötsligt ter sig främmande. Och byggnadskonst är mycket tacksamt att betrakta som en metafor för, eller en fond till, kusliga förnimmelser. Ta den urbana människan som rör sig genom vimlet. Hon lever sitt liv och har sitt sammanhang, sin hemvist, i en oöverblickbar stad. Plötsligt tappar hon bort sig. Omgivningen släpper taget, som i en dröm. Och dörrar är låsta. Allt kostar pengar. Hemstaden är villkorad, vänder sig bort, blir något okänt. Eller ta det enskilda huset. Det allra enklaste tecknet för hem, skydd och trygghet. Så effektfullt det både bär på, och kontrasterar mot hot och oro, där det ligger på sin ensliga kulle. som den sköraste av de karaktärer som äntrar det beryktade spökhuset, är hon mest mottaglig för dess destruktiva krafter. I Shirley Jacksons böcker har de kusliga byggnaderna en framträdande plats. Författaren, som levde och verkade i USA runt mitten av förra seklet, förser sina hus med förnuftigt stängda dörrar och besjälade väggar som stretar uppåt mot skyn. En slumpmässig beröringspunkt mellan taket och himlen skapar en förtvivlans hemvist. I Hemsökelsen på Hill House, från början utgiven 1959, och aktuell som teve-serie på Netflix 2018, möter vi spökhuset utifrån. Det tronar upp framför bokens karaktärer, ledda av en antropolog som vill finna bevis för det övernaturligas existens. När Eleanor, som fått plats som en av antropologens assistenter, i romanens början bryter sig loss från sin dominanta syster, och kör mot Hill House, bjuder de främmande husen hon passerar på en kavalkad av möjliga hem, möjliga liv. Drömmar om verandor att sopa och stenlejon att putsa. Tysta vardagsrum med fläderbärsvin varje kväll för hälsans skull. Hennes öde i mötet med Hill House är inte så kusligt som direkt drabbande; som den sköraste av de karaktärer som äntrar det beryktade spökhuset, är hon mest mottaglig för dess destruktiva krafter. I en annan av Jacksons romaner, Vi har alltid bott på slottet, från 1962, befinner vi oss istället inuti husets fasor, i maskopi med skräcken. Berättaren heter Merricat Blackwood. Hon bor på slottet med sin storasyster och åldrade farbror. En gång var de betydligt fler i familjen. Men en dödlig dos arsenik fann vägen till familjens sockerskål. Storasyster Constance misstänks för morden, men frias. Och systrarna lever isolerade ihop med sin farbror, med den närliggande byns skvallrande invånare som ett alltmer pockande hot. Båda husen är ödsliga platser, avskilda från en närliggande bygemenskap. Och ett av Jacksons återkommande teman är att hon, via skräckberättelsens former, bearbetar de mänskliga konflikter som kretsar kring att ingå, stötas ut, isoleras, bekräftas, försvinna. Sigmund Freuds essä Det kusliga, publicerades på tyska 1919. Enligt honom var det kusliga framför allt ett användbart begrepp i fråga om estetik, en förnimmelse, tätt kopplad till den lexikala sammansättningen hos det tyska ordet das Unheimliche. Heimlich är på tyska både ord för bekant, hemtrevlig och för hemlig, dold. Ett ord som när man granskar det bär på så mycket betydelsemässig tvetydighet, att det slår över i sin motsats. Unheimlich blir alltså en negation både till något hemtamt och något hemligt. Unheimlich är något där det välkända har gjorts främmande, då något bortträngt har kommit tillbaka. Den svenska översättningen av das Unheimliche det kusliga rymmer uppenbarligen inte samma komplexitet, rent språkligt. Ett fint försök till en utbyggd nyöversättning gjordes av författaren Mara Lee för ett par år sedan. I sin avhandling När Andra skriver, tog hon i ett avsnitt fasta på glidningen mellan de svenska orden hem, hemskt och hemligheter. Lee visar hur denna glidning mellan orden är särskilt intressant i relation till det likgiltiga våld, den av jämlikhet och ordning motiverade bortrensning, som finns i den svenska epoken Folk-hem. Freud var väldigt upptagen av infantila trauman och bortträngda, primitiva instinkter när han skulle förklara vad som får oss att reagera med en känsla av kuslighet inför vissa motiv. Men kusliga upplevelser kan såklart också ha mer närliggande rötter. Sociologen Avery F Gordon skrev på 90-talet fram en mer socialt orienterad spökteori, i ljuset av Freuds begrepp. Historiska trauman och sociala strukturer statlig förföljelse, könsmaktsordningen, en brutal kapitalistisk värld, rasismen också det är företeelser som präglar människan och hennes rum, och som inte alltid närvarar genom ett explicit våld, utan ibland genom ett spökes kusliga logik. Med tänkare som Gordon kan det kusliga bli en dynamisk, komplicerande skärningspunkt mellan psykologi, politik och estetik. här finns något förhäxat över den starka strukturen kring måltiderna i huset, i ett utsträckt undantagstillstånd. I Shirley Jacksons romaner finns en likhet i hur livet i husen bärs upp. I Hill House dukar den fåordiga Mrs. Dudley fram överdåd till frukost, lunch och middag på exakta tider. Hon omtalar och utför sina rutiner precist och noggrant, behandlar porslinet som små barn till hyllorna och skåpen, men lämnar alltid huset kvällstid. På Slottet är det istället den mordanklagade Constance som betjänar lillasystern Merricat och deras farbror med allsköns kompotter och kryddkakor, också här finns något förhäxat över den starka strukturen kring måltiderna i huset, i ett utsträckt undantagstillstånd. Mrs. Dudley och Constance är två hypnotiserade hushållerskor vars ritualer bär på ett tvångsmässigt upprepande. Ointagligt och undergivet. Avstängt men aktivt. Levande dött. Typiskt kuslig grej, i freudiansk mening. Men det är förstås inte enbart ett förträngt, primitivt upprepningstvång vi kommer i kontakt med när vi ryser av obehag inför dessa karaktärers sömngångaraktiga handlande. Lika gärna kan man tänka sig att vi, via Mrs. Dudleys och Constances trollbundna arbete, i förhöjd form konfronteras med fullkomligt verkliga samhällsordningar och strukturer. Ledan och maktförhållandena som kommer med att hushållets ordning ska upprätthållas. Den traditionella kvinnolotten, för att tala med Shirley Jacksons, eller miljoner andra människors, biografier. Lönearbetets alienation för att tala med Karl Marx. Marx, påpekade för övrigt, redan 70 år innan Freuds essä apropå den framväxande hyresmarknaden att människans grundläggande behov av en hemvist berövades därigenom. En främling håller koll på henne, och kastar ut henne om hon inte betalar hyran. Marx spaning har knappast tappat i aktualitet idag, på en bostadsmarknad präglad av andrahandsuthyrning och gigantiska skulder till banker. Shirley Jacksons kusliga hus bjuder in till upptäcktsfärder som kan leda en till det mänskliga psykets fuktiga källare och pinade vindsutrymmen. Men de kan också säga oss något om det skrämmande hos de golv och väggar vi passerar dagligen. En kuslig känsla kan väckas av något förvridet. Men också av något alldeles för verkligt. Kristofer Folkhammar, poet, prosaist och kritiker Litteratur Sigmund Freud, Det kusliga, översättning av Ingrid Wikén Bonde, i Samlade skrifter XI, Natur & Kultur, 2009. Avery F. Gordon, Ghostly Matters Haunting and the Sociological Imagination, University of Minnesota Press, 2008. Shirley Jackson, Hemsökelsen på Hill House, översättning av Inger Edelfeldt, Mima förlag, 2017. Shirley Jackson, Vi har alltid bott på slottet, översättning av Torkel Franzén, Mima förlag, 2017. Mara Lee, När andra skriver Skrivande som motstånd, ansvar och tid, Glänta produktion, 2014. Anthony Vidler, The Architectual Uncanny Essays in the Modern Unhomely, The MIT Press, 1992.

Är det typiskt svenskt att ha många möten? Gör den svenska konsensuskulturen att alla måste få tycka till om allt för att ingen ska känna sig överkörd? Många av våra utländska kursdeltagare verkar tycka det. Men vad är egentligen ett möte, och hur ska man veta vad som egentligen bestäms på jobbmötet? Och framför allt: […] Inlägget Alla dessa möten: Något typiskt svenskt? dök först upp på LYS förlag.

Vad är klassikt oss svenskar när vi möter varandra i en mataffär, på bussen eller bara allmänt? Varför firar vi jul och visst är det mysigt! Samt vad tänkte vi på när vi eller våra mammor valde frisyrer på oss tidigare i våra unga liv? Allt detta får du vara med om i detta poddavsnitt.

Fredrik och Amanda snackar Advent of code, datum- och tidsproblem samt React och Redux. Vad gäller Advent of code har massor av trevlig kod skrivits, men Fredrik har inte kodat själv utan klickat för att godkänna andras bidrag. Apples datumbugg i IOS leder till en liten diskussion om datum, tid och tidszoners problem. Plus hur buggen drabbade Amanda och åt upp en tågresa som annars kunde ha använts till meditation. Sist men inte minst har Fredrik börjat koda en applikation i modern React och Redux och berättar lite om sina upplevelser. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig, @itssotoday och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar Libsyn - där vi lagrar våra mp3-filer Hindenburg - programmet Fredrik klipper i Advent of code Kodsnacks Advent of code-repo - bidra med kod! Skicka oss din mejladress om du vill vara med och snacka Advent of code och annat i vår Slack! Cygni Spoilerskydd för Slack Ord(O) Brainfuck Rexx Erik Svedäng Carp Pony Manhattan distance IOS-datumbuggen Headspace TimeEdit - schemasystemet Fredrik jobbar med Human era time Decimaltid Beat - en idé från Swatch om att ha en tidsenhet för hela världen React Vue Knockout Flux Reflux Redux Dan Abramov Dans videokurs om Redux Reduce-funktionen (TimeEdit söker utvecklare om vill du jobba med Fredrik och Javascript-frontend) Redux-verktygen för Chrome Titlar Bara du i hela världen som får göra Pull requests per dag Jag läste men jag försökte inte riktigt förstå Tillräckligt eget Service som en service När fulkoden vann Inte ett liv värt att leva Typiskt opraktiskt Allting före den godtyckliga punkten Tio delar på en timme Ett litet vakuum där vi slutar mäta tid I begynnelsen fanns Mark Zuckerberg Väldigt hett med immutable Var borde jag ladda data någonstans?

Hur är vi svenskar och vad gör vi som är typiskt svenskt? En härlig morgonshow om de stora livsfrågorna. Programledarna Sophia Bergman och Sebastian Pawlowski äter frukost, spelar musik och pratar med lyssnare och experter om temat.

Hur är vi svenskar och vad gör vi som är typiskt svenskt? En härlig morgonshow om de stora livsfrågorna. Programledarna Sophia Bergman och Sebastian Pawlowski äter frukost, spelar musik och pratar med lyssnare och experter om temat.

Patrick Ekwall & Claes Andersson. Medverkar: Per "Texas" Johansson.

Sälen har ännu en gång utsatts för sexism. Sorken har blivit ryskspråkig. Räven har börjat tröttna på hemvändartematik i spel. www.spelaspelpodden.se P.S. Vi råkade missa ett Patreon-djur i veckans avsnitt! Åtgärdar detta nästa vecka! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mats Olsson och Patrick Ekwall. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av Fill or Kill Lyssnarfrågor om: - Startkapital -Livssituation -Kunskap och erfarenhet -En typisk dag Storlek på positioner -Typiskt antal avslut per dag -Tidshorisont - Vilka typer av konton och mjukvara samt hårdvara som rekommenderas - Har ni max förlust resp. vinst ni får göra på en dag? Och mycket mer!

Mats Olsson och Patrick Ekwall See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det har varit nyårsfirande med matcher mot City och Sunderland och en blandad kompott av sällan skådat slag. Den fantastiska segern mot City byttes mot ett dystert poängtapp mot Sunderland och panelen försöker förklara vad det gör med hjärtat hos en Liverpoolsupporter när laget blandar som det gör. Vi snackar också Silly Season och hur vi fyller luckan efter Sadio Mané som drar på Afrikanska Mästerskapet.

Ingegerd Råman är en av våra främsta formgivare av glas och keramik. Under hösten och vintern är hon aktuell med en utställning på konst- och designcentret Vandalorum. Tor Billgren har träffat henne. Ingegerd Råman har verkat som krukmakare och formgivare av glas sedan slutet av 1960-talet. Hon studerade på Konstfack och började sedan jobba som formgivare vid olika glasbruk i Småland, först Johansfors, på 80- och 90-talet Skruf och från 1999 Orrefors, fram till att det lades ner 2013.Typiskt för hennes skålar och glas och tallrikar och vaser och karaffer är de strama och enkla formerna. 2016 har hon varit aktuell med två stora projekt, däribland kollektionen Viktig som släpptes på IKEA i våras. Det blev rusning och allt var slut på några dagar.I det andra projektet var hon en av 16 formgivare från hela världen som bjöds in till den japanska staden Arita för att göra varsin kollektion. Nu är hon aktuell med en utställning på konst- och designcentret Vandalorum utanför Värnamo, som pågår till den 22 januari. För Tor Billgren berättar hon om projekten men också om skapande, envishet och rampfeber. Det är väl priset man får betala för att aldrig slå sig riktigt till ro. Man vill förhöja ytterligare ett litet snäpp och bli lite bättre för varje gång. Våga.Tor Billgren/P1 Kultur p1kultur@sverigesradio.se Det avsnitt av "K-special" som nämns i podden finns på SVT Play. Musiken var Keith Jarretts Kölnkonsert.

Somrig film, film på sommaren, käcka traditioner och vad vet jag. Evelina gästar och pratar om filmer som på ett eller annat sätt går att koppla till sommaren. Det kan hända att vi nämner Orange is the new black också. Det kan vara så.

Maj månads första avsnitt bjuckar på en mustig mix! Fiffi har problem med nattsömnen, vi tar oss an att leverera Tre Tyska Tips var i veckans lista, Steffo kollar in en kille i en baklucka, en Marsresa blir inställd, två systrar ställer till med fest...och retar upp Fiffi medan Steffo njuter av partykaoset. Typiskt. Hittar Steffo några vackra män till veckans uppdrag?! Får Fiffi sommarens längsta uppdrag i retur? Varför är en film om en middagsbjudning i Hollywood Hills vårens kanske obehagligaste och mest omskrivna på sociala medier? Talar statistiken för poddens dillande duo i den opålitliga Filmrouletten? Och varför i herrans namn har HBO slutat med Togetherness!??! Jepp, japp, jupp! Där har du innehåll och frågor som förhoppningsvis får sina svar i veckans avsnitt av the neverending poddstory! Enjoy i vårsolen!

Typiskt att långhelger ska komma och förstöra för oss som älskar att spela in mellanpoddar. Idag har vi i alla fall mig och Perke på plats. Sebastian passade på att påska sig istället (kan vara så att han hade skitmycket jobb, men det är inte en lika rolig ursäkt). Vi bjuder i alla fall på några filmtips och så klart vilken film vi ska se här näst. Perfekt för de dagar då man behöver ta igen sig efter att man... Läs Mer The post 81.5 - Tveeeksamt!? appeared first on Tveksamt.

Typiskt att långhelger ska komma och förstöra för oss som älskar att spela in mellanpoddar. Idag har vi i alla fall mig och Perke på plats. Sebastian passade på att påska sig istället (kan vara så att han hade skitmycket jobb, men det är inte en lika rolig ursäkt). Vi bjuder i alla fall på några filmtips och så klart vilken film vi ska se här näst. Perfekt för de dagar då man behöver ta igen sig efter att man ätit för mycket ägg. Påsk och kräm /Anders Glöm inte att tipsa om filmer ni vill att vi snackar om och att följa oss på alla sociala medier! Här hittar ni oss! FACEBOOK! https://www.facebook.com/tveksamt INSTAGRAMhttps://www.instagram.com/tveksamtpodden/   Support us!

Loffe får ut alla sina känslor ur ögonen och känner att hon hamnat i skuggan av Cissi. Cissi håller inte alls med och tycker att Loffe får all uppmärksamhet. Vi startar en ny programpunkt som heter "Typiskt dig". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Podcast med Adam Alsing, Carin da Silva och Daniel Breitholtz inspelad som live d v s helt utan efterhandsredigering. Vi ber om ursäkt för dåligt ljud på veckans avsnitt, Adams svindyra mikrofon hängde inte riktigt med. Typiskt. Ur innehållet: Danstillstånd på 2000-talet, vad i helvete? Bättre än Google. Var är Carin-quiz. Julhandel och boksigneringar. Svarta stormtroopers. Bidé vilken succé! Att klittra-för och emot. Trevlig lyssning!! Maila oss på adamochkompani@gmail.com

Idol-Fanny gästar oss i denna pod! Vi pratar om hennes Idol-resa, ställer lite fanfrågor och hör henne berätta om sin komma ut-historia. Vi skrattar ihjäl oss åt att vi tror vi känner varandra, Cissi får återuppleva sina glansdagar i forntidens Idol och Lovisa har aldrig varit så mobbad i sitt liv. Ni hittar oss på: Ramsby/Fischerström @ Facebookramsbyfischer @ Instagramramsbyfischer @ Twitter See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om slasktrattsministern, obsoleta lagar, Trollägarna i TV3, och fullbordans- och försökspunkten vid mord (med anledning av att Jesus dör dubbelt upp under påsken). Och så pratar vi lite om internet och vad som händer där, (och vad kungen tycker om det).  Kan man städa bort lagar som inte behövs? Finns brottet tagande av olovlig väg? Under vilka omständigheter ska man halshuggas med en kon respektive en kvinna? Är rättsläget beträffande trolldom oklart?  Här är trolldomsparagrafen som vi pratar om: "Hwar som brukar truldom och skadar annan til kropp eller egendom, och warder med fulla skiäl thertil wunnen; miste lifwet. Får någor död ther af; tå skal man steglas, och kona halshuggas, och i båle brännas. Hafwer man låtit trulkarl thet giöra, eller hulpit til, at then gierning fullkomna; ware lag samma."

Avsnitt 4 är äntligen här. I ett rafflande tempo kastas vi rakt in i en dialog om vad som är typiskt svenskt. Utgångspunkten är situationer i affären. Hoppas du känner igen dig. Utöver detta så kör vi ett par låtar med felhörningsfaktor, dvs där man tror att de sjunger något annat än vad de gör. Utmaningen är såklart också med denna vecka.

Lovisa och Producent-Jens har varit på pensionärssemester på Teneriffa och gjort alltifrån att solat, badat till att åka till ett vattenland. Under tiden har Cissi hållt ställningarna i Göteborg och gått på Gretas själv och betett sig som en tonåring. Vi ger er de bästa raggningstipsen enligt oss själva samt berättar om förra årets gaykryssning. Vilken är den perfekta kramen och hur blir man egentligen av med Cissi?Ramsby/Fischerström @Facebook See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den vecka då Norge firar sin nationaldag tar Menys Fia Gulliksson med sina lyssnare till Stokköya vid mittnorges kust. Tillsammans med den svensk-danske köksmästaren Henrik Rettrup, som nu arbetar på Stokköya, lagas en festmåltid med typiskt norska råvaror. Det blir bland annat blåmusslor, klippfisk, dvs torkad, saltad torsk och färsfylld sida av får som ätit tången på stränderna. Till detta serveras jordärtskockspuré. Till efterrätt bjuds på havtornssorbét av lokal havtorn. Fia Gulliksson tar också med lyssnarna till Väsby norr om Stockholm där centrumet byggs om så att fler ska kunna bo där och så att fler ska kunna odla inne i staden.

Sjukdom och svaghet är saker som många inte vill prata om med vem som helst, men ändå är det många som gör det varje dag helt öppet på sociala medier som twitter och facebook. Vad får det för konsekvenser och vad är drivkrafterna bakom? Medverkande: Chris Jonasson, Angelica Larsson, Erik Ståhl och Anders Persson. Reporter: Anders Josefsson Musiken var producerad av Dilo och hette Hup och April.

I detta avsnitt busringer vi till en talpedagog. MoA är ett humorprogram som sändes på Radio Sinus 2002 och framåt med busringningar och andra inslag.

I detta avsnitt busringer vi till Se & Hör och lennart har gett sig ut i skogen. MoA är ett humorprogram som sändes på Radio Sinus 2002 och framåt med busringningar och andra inslag.

I detta avsnitt busringer vi till Klockrike Taxi och har en jude-wannabe i studion. MoA är ett humorprogram som sändes på Radio Sinus 2002 och framåt med busringningar och andra inslag.

I detta avsnitt busringer vi till Nokia för att få hjälp med röststyrningen. Hur gör man när man känner två personer som heter Ulla? MoA är ett humorprogram som sändes på Radio Sinus 2002 och framåt med busringningar och andra inslag.

Busringning till Lunarstorm. MoA är ett humorprogram som sändes av Anders Josefsson och Malsor Limani med start 2002. Här är nu podradio-versionen med nedkortad musik.

Radioteater om Kenta, som drömmer om att bli brandman. Skriven och producerad av Malin Andersson, Anders Josefsson och Malsor Limani 2004. Del 1 av 3

Radioteater om Kenta, som drömmer om att bli brandman. Skriven och producerad av Malin Andersson, Anders Josefsson och Malsor Limani 2004. Del 2 av 3

Radioteater om Kenta, som drömmer om att bli brandman. Skriven och producerad av Malin Andersson, Anders Josefsson och Malsor Limani 2004. Del 3 av 3

Inslag från radioprogrammet Brandbil, där Anders Josefsson testar på om han klarar av brandmanstestet. Producerad av Malin Andersson, Anders Josefsson 2004.

Busringning till IKEA. MoA är ett humorprogram som sändes av Anders Josefsson och Malsor Limani med start 2002. Här är nu podradio-versionen med nedkortad musik.

Busringning Djudroktorn. MoA är ett humorprogram som sändes av Anders Josefsson och Malsor Limani med start 2002. Här är nu podradio-versionen med nedkortad musik.

Busringning till Gröna Lund. Det här är en av humorprogrammet MoAs mest uppmärksammade brusringning som är ganska rolig och känslosam. MoA är ett humorprogram som sändes av Anders Josefsson och Malsor Limani med start 2002.

Busringning SJ. MoA är ett humorprogram som sändes av Anders Josefsson och Malsor Limani med start 2002. Här är nu podradio-versionen med nedkortad musik.