Podcasts about jonsered

Världen är annorlunda nu än för 2000 år sen. En älskad tv-karaktär har hunnit bli 25 år! Jag och Maria minns inspelningarna i Jonsered och Sally-hysterin som följde. Hör henne berätta om hur hon tackade nej till erbjudanden om egna tv-program, långfilmer, reklam och föreläsningar, att smaka och lukta på sin publik, rädslan för MeToo och hur figuren föddes och sen pitchades för tv. Hon berättar också om hatet, svåra privata stunder där hon inte lämnades ifred, om att skratta åt en en med funktionsvariation, dansen med prins Carl Philip och de infekterade bråken med regissören Ulf Malmros. Vi ställer oss också frågan om vem som äger karaktären Sally, om hon gått miste om miljoner, varför det bara blev två säsonger och viljan att göra Sally igen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland tappar vi det en aning...Som idag när vi i blindo drar fotbollskort från 2004 och bestämmer oss för att helt enkelt ringa upp de drar...Vi får tag i AIK:s gamle krigare Mats Rubarth som inte saknar fotbollen ett dugg utan istället spelar in musik och åker till Mexico på turné.Vi ringer också IFK Göteborgs gamle försvarare Fredrik Risp och hör om hans fantastiska halvår hos "de flygande åsnorna", Chievo i Verona....Två bokade samtal hinner vi också med när vi ringer experten Pär Hansson och hör med honom om den allsvenska slutspurten.Sedan får vi tag i Robert Laul nere i Göteborg som slåss för att rädda Valhallabadet, hopptorn i Jonsered och som dessutom pluggar filmvetskap.Torsdagens Studio Allsvenskan är sannerligen en blåt, lös kanon på ett stormigt däck...Missa inte.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!•TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi inleder med att prata om Poppels restaurang i Jonsered och om att prata live i radio. Därefter tar vi upp den nya satsningen på lokal öl i Göteborg: Kranen som har öppnat i Scandinavium. Vi diskuterar sedan svårigheten i att veta varifrån ett öl kommer. Hur vilseledande är ursprunget för ölkonsumenten? Vi blev själva lurade för ett tag sen i podden! Och vi provar öl, en lättöl och en folköl!

Lite AIK, lite Jonsered, lite Leverkusen. Vi sjösätter dessutom en ny idé inför nästa säsong. God lyssning!

Vi börjar med att prata besök hos Poppels Öl & Mat i Jonsered och ger en update på hur bokprocessen går. Det är numera inte bara text utan även design som ska sättas! Därefter tar vi oss till Lindholmen för att träffa Fermenterarna. Hur startade bryggeriet? Varför flyttade de till Göteborg och hur är det att arbeta som par? Fölk-podden ska släppa en folkis ihop med Fermenterarna, vi avslöjar vad det blir för öl! Dessutom guidar Anna och Niclas oss igenom två av deras folköl.

När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet skapade det möjligheter för turistandet för fler än adelsmän. Badorter som Mölle i Skåne, som tidigt blev en internationell destination, fick sin järnväg till den närliggande orten Höganäs år 1885. Ännu viktigare för turismen blev den norra stambanan till Dalarna och senare Jämtlandsfjällen och Lappland.Järnvägen, som kom flera decennier senare till Sverige än övriga Europa, blev en succé direkt. Jonsered någon mil utanför Göteborg blev år 1856 ett av de första utflyktsmålen som de första svenska järnvägsresenärerna besökte. Första månaden efter invigningen av sträckan Göteborg-Jonsered hade 4 000 människor testat att flyga fram i 40 km/h. Jonsered låg naturskönt vid sjön Aspen och det byggdes en restaurang på platsen för förfriskningar och måltider.Den norra stambanan som började byggas under den senare delen av 1800-talet fick en stor betydelse för turismens utveckling först i Dalarna och senare i Jämtland och Lappland. Järnvägen gjorde det möjligt för en uppåtsträvande borgarklass att besöka fjällen först i Jämtland och senare i Lappland.Utomlands startade tågturismen ännu tidigare. När frikyrkopastorn Thomas Cook år 1841 organiserade en utflykt med tåg för 500 personer från Leicester till den närbelägna staden Loughborough blev det starten på ett av världens största resebolag.Semester för flertalet kom först när den första svenska semesterlagen infördes 1938, som gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. När den vanliga arbetarens fick semester fanns det en stor oro för att hen mest skulle lata sig. Idealet var tidigt friluftsliv och även arbetarrörelsen ville se skötsamma arbetare på semester.Under 1950-talet blev den amerikanska företeelsen camping allt vanligare i Sverige. Många arbetsplatser och organisationer arrangerade semestrar för sina anställda eller medlemmar. Med tiden fick allt fler svenskar fick råd att resa utomlands, till en början med buss, färja och tåg.De första charterresorna med flyg kom på 1950-talet och gick till Spanien. Med tiden kom kommersiella företag att ta över semesterarrangerandet framför organisationer. Under 1960- och 70-talen ökade antalet husvagnar stort, i takt med att bilismen växte i Sverige. Samtidigt kom charterresandet igång på riktigt. Det närmast maniska flygandet kom med lågprisflygets framväxt på 1990-talet.I reprisen av det nymixade avsnitt 55 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Anderson, journalist och snart aktuell med boken Ta tåget samt docent Lena Eskilsson, idéhistoriker vid Umeå universitet.Bild: Svensk tredjeklass vagn av konstnären Oscar Stenvall. Public Domain.Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Alexander Bernhardsson är late bloomern som inte var ordinarie i sitt juniorlag i Jonsered. Som 19-åring spelade han i division 4 – i fjol blev han en publikfavorit på Borås Arena. I den här podden pratar han om sin långa väg till allsvenskan, sin skadeproblematik och det där smeknamnet...

What a lot of people think but never asked... Does that make sense? This episode is about the Notch - Good Sawing! Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, Bore Cut, Plunge Cut, --- Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

Some have never heard of it but most all like it after they try it. Tim Ard explains some of the benefits... Good Sawing! Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, Bore Cut, Plunge Cut, --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

In falling trees or cutting up and removing limbs and storm damage the notch and hinge is a very useful technique. You have to consider what your looking at to make it work properly however. Tim Ard discusses the main thing... Good Sawing! Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, Bore Cut, Plunge Cut, --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

Does it take more time to do it right than poorly? Some thoughts from Tim Ard on this edition of Along the ForestApps Road Podcast. Good Sawing! Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, Bore Cut, Plunge Cut, --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

There is a difference between on the job and training. Tim Ard shares some thoughts about the two...   Please Subscribe and tell your friends. We hope to see you Along the ForestApps Road in the future... Good Sawing! Mike Rowe The Way I Heard It Podcast Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

Some thoughts on what Soren Eriksson used to teach. How to cool the system down and increase production and safety. Tim Ard explains this concept in this edition of Along the ForestApps Road Podcast... Good Sawing! Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

A very simple cut to make that not too many understand its construction and usefulness. Tim Ard explains in this Along the ForestApps Road episode... Good Sawing! Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, Bore Cut, Plunge Cut, --- Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

I don't know what's wrong - My chainsaw won't start... Tim Ard and this episode of Along the ForestApps Road has some thoughts. Hope this gives you a solution.... Good Sawing! Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

Interview with David Breeden of Husqvarna discussing the New 592xp chainsaw. Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, Bore Cut, Plunge Cut, --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

Along the ForestApps Road Live chat audio from Friday 11.26. Topics of upcoming workshops, leg protection discussion and some history on Tim Ard. Hope you enjoy. Subscribe to our podcast and also our YouTube channel so you won't miss the next one. Good Sawing! Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, Bore Cut, Plunge Cut, --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

Some Planning and Technique thoughts from Tim Ard in this edition of Along the ForestApps Road. Please subscribe and tell others about the podcast series. Good Sawing! Chainsaw, Chainsaw Safety, Chainsaw Training, STIHL, HUSQVARNA, ECHO, Jonsered, Poulan, Stumpshot, stump shot, tree falling, Tree felling, tree cutting, firewood, Georgia Tree Masters, Lawn Maintenance, DisasterRelief, HEXA, NEW, Tree Removal, Landscaping, Tim Ard, Forest Applications Training, --- Support this podcast: https://anchor.fm/tim-ard/support

Nu är det dags för lite gobitar igen. Den här gången har vi lagat en blandning till dig som innehåller allt från överlevnad under extrem press till hur man njuter av både mat och dryck på bästa sätt. Däremellan tar vi oss till Mars och sätter ihop en drömregering för Sverige efter nästa val.Sara Hedrenius överlevde århundradets värsta fartygskatastrof, Estonia. Här berättar hon om mardrömstimmarna på en uppochnedvänd flotte i Östersjön.Varför var den ”Den gamle och havet” av Hemmingway och Kjell Grede några av framgångsfaktorerna när Tomas Gustavson tog OS-guld 1988? Här kommer svaret!Så här blir man stjärna i Fjärran Östern. Inte trots att utan tack vare sitt handikapp har Lena Maria Vendelius setts av en tredjedel av Japans befolkning och blivit hedersmedborgare i Taiwan.Ingen hade nånsin ifrågasatt Bea Clarkes hudfärg förrän TV-serien Rötter gjorde debut. Här får du inblick i en del av hennes tuffa uppväxt och vem som hjälpte henne att ”bara få vara Bea”När serieentreprenören Pigge Werkelin skulle starta ett flygbolag så skulle han göra allt precis tvärtom än alla andra. Hur hänger det ihop med att han tog med en rutinerad pilot i bolaget?Borde vi kolla lite mer på förpackning en när vi går och handlar? Kan man verkligen bota diabetes bara med att lägga om kosten? Biohackern Martina Johansson ger dig inblick i hur hälsa och mat hänger ihop.Vem vill riksdagsledamoten Helena Gellerman ha i sitt dreamteam om Liberalerna vinner valet och hon blir statsminister?Mats Wahlström är VD på Poppels Bryggeri i Jonsered. Här får du en inblick i hur man crowdfundar både öl och ett helt bryggeriHur ser vägen ut till Mars och vilka faror möter astronauterna på vägen? Sveriges enda rymddesigner Cecilia Hertz berättar om allt från strålning till Elon MuskVolleybolltränaren Anders Kristiansson är en av våra mest framstående idrottsledare. Här kommer den osannolika historien i komprimerad form om hur Sverige på några år tog från botten sig till världstoppen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Håll till godo!

I avsnitt 30 pratar vi om övergrovt timmer som blir bränsle i biopannorna. Dessutom en spännande historia i det snart nedlagda varumärket Jonsered. Vi pushar också för barkborrekatastrofen och önskar skitjakt till de jägare som börjar älgjakten nu på måndag.

Furuborg, Jonsered, Suécia, 4 de novembro de 1904.

Med Oscar Lundin Coachpodden avsnitt 15) Med Oscar Lundin huvudtränare i Storvreta IBK. Avsnittet startar i den ljuva idyllen Jonsered och innebandyklubben Partille Wizards, efter mellanlandningar i Warberg och Schweiz landar vi in i Uppsala och Storvreta. Avsnittet har 2 st teman utöver faktaruta och de sedvanliga delarna fem snabba och drömfemman så pratar vi […]

Bron över Rättvik är tillbaka efter ett 20 år långt uppehåll. Som ni har väntat! Vi har lämnat kassettband bakom oss och satsar på innovativ så kallad "podcast". I veckans avsnitt avhandlar vi arbetarförfattare vi aldrig orkat läsa, Oskars Jordan Peterson-diet och applådsamhället. Det ska vara tyst när man applåderar! Stig Dagermans "Att döda ett barn i Jonsered": https://www.facebook.com/bronoverrattvik/posts/101052718035230 Harry Martinsons "Aniara": https://sv.wikipedia.org/wiki/Aniara Filmen Aniara: https://www.imdb.com/title/tt7589524/ https://www.youtube.com/watch?v=3MIlE9R00ik Bakgrundsmusiken i podcasten är låten "Aniaras tema" och ingick i Ketil Bjørnstads rockopera "Aniara": https://www.youtube.com/watch?v=xqRl1fqvmTo&t=125 Om applåder på DSA-konferensen: https://www.youtube.com/watch?v=fhGloalAh1w&t=37 https://www.youtube.com/watch?v=ZRs7G7uLGa8&t=16 Rapport från SUF:s landsmöte 1998 i Direkt Aktion nr 1/98: https://suf.cc/wp-content/uploads/2017/11/DA_9.pdf https://i.imgur.com/UJxY2lY.png Jordan Petersons dotter uppmuntrar sin far att fortsätta med köttdiet: https://twitter.com/MikhailaAleksis/status/1100674556992335874

När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet skapade det möjligheter för turistandet för fler än adelsmän. Badorter som Mölle i Skåne, som tidigt blev en internationell destination, fick sin järnväg till den närliggande orten Höganäs år 1885. Ännu viktigare för turismen blev den norra stambanan till Dalarna och senare Jämtlandsfjällen och Lappland.Järnvägen, som kom flera decennier senare till Sverige än övriga Europa, blev en succé direkt. Jonsered någon mil utanför Göteborg blev år 1856 ett av de första utflyktsmålen som de första svenska järnvägsresenärerna besökte. Första månaden efter invigningen av sträckan Göteborg-Jonsered hade 4 000 människor testat att flyga fram i 40 km/h. Jonsered låg naturskönt vid sjön Aspen och det byggdes en restaurang på platsen för förfriskningar och måltider.Den norra stambanan som började byggas under den senare delen av 1800-talet fick en stor betydelse för turismens utveckling först i Dalarna och senare i Jämtland och Lappland. Järnvägen gjorde det möjligt för en uppåtsträvande borgarklass att besöka fjällen först i Jämtland och senare i Lappland.Utomlands startade tågturismen ännu tidigare. När frikyrkopastorn Thomas Cook år 1841 organiserade en utflykt med tåg för 500 personer från Leicester till den närbelägna staden Loughborough blev det starten på ett av världens största resebolag. Semester för flertalet kom först när den första svenska semesterlagen infördes 1938, som gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. När den vanliga arbetarens fick semester fanns det en stor oro för att hen mest skulle lata sig. Idealet var tidigt friluftsliv och även arbetarrörelsen ville se skötsamma arbetare på semester.Under 1950-talet blev den amerikanska företeelsen camping allt vanligare i Sverige. Många arbetsplatser och organisationer arrangerade semestrar för sina anställda eller medlemmar. Med tiden fick allt fler svenskar fick råd att resa utomlands, till en början med buss, färja och tåg. De första charterresorna med flyg kom på 1950-talet och gick till Spanien. Med tiden kom kommersiella företag att ta över semesterarrangerandet framför organisationer. Under 1960- och 70-talen ökade antalet husvagnar stort, i takt med att bilismen växte i Sverige. Samtidigt kom charterresandet igång på riktigt. Det närmast maniska flygandet kom med lågprisflygets framväxt på 1990-talet.I avsnitt 55 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Anderson, journalist och snart aktuell med boken Ta tåget samt docent Lena Eskilsson, idéhistoriker vid Umeå universitet.Bild: Svensk tredjeklass vagn av konstnären Oscar Stenvall. Public Domain. Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. När vi idag ser gamla torparstugor från 1800-talet kan vi förledas och tro att livet i dem var pittoreskt och vackert. Men de som levde där i gamla tider slet med dragiga väggar och stampade jordgolv, trängsel och svårigheter att hålla rent. Torparna låg långt ner på samhällets klasstrappa och det var ingen lätt sak att ta sig upp därifrån. Men de som gjorde det var framförallt pojkar som hade lätt för sig i skolan och som fick hjälp att studera vidare, till präst. En av dom var Kristian Torin från Snöstorp utanför Halmstad. På äldre dar skrev han ner sina barndomsminnen, dels i dagböcker och dels i en bok som han skrev för sin enda dotter. Kritians anteckningar utgör unika dokument över det livet fattiga människor levde i mitten av 1800-talet- om hur husen såg ut, vilken mat som ställdes på bordet och hur det var med kläderna på kroppen. Kristians sonson son Göran Torin som bor i Skattungbyn i Dalarna tillsammans med sina labradorer och har samlat ihop alla anteckningar från sin farfars-fars i en bok. Kristian Torins barndom   - Han föddes i en ryggåsstuga utanför Halmstad på ett litet torp som löd under ett större gods som hette Arlösa, berättar Göran Torin. En ryggåsstuga, det är beteckningen på de väldigt enkla torpstugor som inte hade några innertak. Oftast bestod stugan av ett enda rum och i riktigt gamla tider hade den sällan några ljusinsläpp i form av fönster. - Den som Kristian föddes i hade bara ett fönster på taket, så det måste ha varit väldigt mörkt därinne. Det enda ljus de hade det var elden och en stickekäring, en ställning som man satte en trästicka i som man antände när man behövde lite extraljus om man till exempel skulle sy nåt. Golvet var bara ett stampat jordgolv. Kristian föddes 1837 och var den yngste sonen till torparen Johannes Torin och hans andra fru Anna.  Johannes hade två flickor från sitt första äktenskap, och med Anna fick han ytterligare fem barn. Två av dem dog i späd ålder.  Torparfamiljen skulle leva av vad den lilla jordlotten gav och det var inte mycket. Kristian berättar själv så här: Det var fattigt för mina föräldrar. Torpet var nämligen stort, men det bestod af oländig mark med tufvor, kärr och enebuskar. Grässlåttern var mycket fattig, så att på somliga ställen blef ej ett lass hö efter en flitig slåtterkarls dags arbete, fast det började klockan 3 eller 3.30 på morgonen. Under torra somrar förtorkades grödan, så att icke en enda kärfve kunde bindas av vårsäden, utan den måste räfsas ihop som gräs. Då blef det magert för både folk och kreatur. - Men de åt ju sovel också, mest fisk, säger Göran Torin. Kristian har berättat hur han och bröderna gick till en bäck och fångade laxöring, hur de satte ner fötterna för att hålla fast fisken och ibland var tvungna att dyka på huvudet för att hålla fast den. - Det kunde vara november och svinkallt och man kom hem dyblöt, men vad gjorde det när man kom hem med fisk! Då och då fick familjen också rester från herrgården, det kunde vara köttben eller fiskhuvuden. I sina nedtecknade minnen berättar Kristian Torin om livet som torparunge under tidigt artonhundratal, och mycket handlar om maten inte så konstigt i en familj där varje dag innebar en kamp för överlevnad: Det var smått om matbitarna. Lite hafrebröd och potatis doppad i salt eller saltadt vatten utgjorde den vanliga frukosten. Bröd vankades dock icke alltid. Soppa af en näfve gryn, vatten, salt. Potatis och därtill ibland ett köttben eller ett sillhufvud  - sådana finge vi stundom på Herrgården -  detta var ofta middagsmålet, väl ofta med en bit hafrebröd. På sommaren kokades stundom kål af potatisblad, vatten, några gryn och salt. Och detta fick utgöra middag. Gröt af hafremjöl med litet mjölk utspädd med svag, svag, oftast sur dricka eller vatten utgjorde den vanliga kvällsmaten. Det var icke alltid som vi fingo alldeles så mycket av denna kost, som vi ville ha. En gång då jag bad mor om en bit bröd och fick till svar att jag icke kunde få, pekade jag på lillfingern och sade: Bara så pass som min lilla nagel. Då vände mor bort ansiktet. Hon ville nog icke att jag skulle se tårana i hennes ögon. I den halländska karga jorden var havre det vanligaste sädesslaget bland småbruk och torpare. Här var det svårt att få skördar av korn eller råg. Så när Kristian får smaka rågbröd någon enstaka gång är det fest - Då blev han lyrisk rågbröd som är så gott! Pappan hade prövat att så råg på en liten jordplätt och hade faktiskt lyckats, och då lovade han sin familj att de i fortsättningen skulle få rågbröd det lovar jag! Rågbröd var en sällsynt gäst i vårt hem, det bestods egentligen blott om jul. Stundom bara under de själfva högtidsdagarne och emellan dem blandbröd av hafremjöl och något rågbröd. Ack, vad rågbrödet var godt! En gång, det var 1845, hade jag vid ett ärende till herregården fått ett stycke rågbröd. Det nändes jag icke äta för hastigt. Nej, jag afbet blott små bitar och tuggade länge på hvar. Ack om en finge äta så mycket sådant bröd som en ville*Och så uppoffrade jag en bit och planterade den vid en tufva. Så talade jag om för sven, min bror, att jag så gjort, och snart skulle där växa rågbröd. Och han grusade obarmhärtigt mina förhoppningar. Han sade Din dumming, inte växer bröd, om aldrig så mycket sattes. - Han höll reda på platsen där han hade planterat sitt rågbröd, han har till och satt ut det på den karta han ritade över var olika hus låg står det på ett ställe: Här planterade jag rågbröd. I sina nedtecknade minnen beskriver Kristian Torin också annat ur vardagen, som när han mot uttryckliga förbud snattar äpplen och körsbär, de som pappan annars plockar och säljer för att få en liten inkomst. Också kläderna på kroppen berättar han om. På fötterna nyttjades aldrig något så länge marken var bar för snö. Ja, vid barfrost under själva vintern hade vi naturligtvis något på fötterna. Men så snart marken i slutet av mars började bli bar, så bort med håsor och träskor, och så var det att gå barfött äfven om en och annan snödrifva låg i ens väg. Skjorta hade jag en tid icke mer än en. Därför måste jag vackert hålla mig i sängen när den skulle tvättas. På sängkläder var det icke heller överflöd. Sängarna voro väggfasta lådor utmed väggen. I den lades halm. Därpå en trasmatta. Och till att breda på sig en dyna. Nå, men lakan? Lakan! Nej, sådant överflöd kom väl aldrig i fråga. Kristian var duktig i skolan, han briljerade under husförhören och visste tidigt att han ville bli präst. Han fick hjälp att komma till Latinskolan Halmstad. Ett sätt att hjälpa fattiga studenter var att då och då ge dem ett ordentligt mål mat. - Han fick ju matdagar i Halmstad då han fick gå hem till folk och äta mat hos dem, berättar Göran Torin. Kristian var ju van att sitta ihop med pigor och drängar där han kände sig hemma. Men rektorn tyckte att Kristian behövde veta hur man för sig bland finare folk, där man åt med kniv och gaffel. - Det var en pärs faktiskt. Ack, om jag då fått vara utan mat hela dagen istället för att äta middag där. Jag hade aldrig förr ätit vid herrskapsbord. Där var mycken främmad. Gaffel hade jag knappast begagnat. Visst hade jag några år förut, då jag i sällskap med far sålt körsbär, lockat honom att köpa tre par knifvar och gafflar för att ha när främmadt kom men intet hade jag gjort bruk av sådant där.Och nu sitter jag mellan ett par fina fruar eller mamsell och ska äta med knif och gaffel. Till på köpet är jag vänsterhändt. Och til ytterligare råga är potatisen oskalad. Hvad jag är glad när middagen är öfver! För att försörja sig under studietiden tog han massor med extrajobb. Han bar vatten och ved, och eldade i alla skolrummen. Han sopade och han gick med skolans tiggarbössa. Lite längre fram blev han privatlärare i fina familjer. Där blev han förskräckt över hur fint folk kunde slösa med tiden. En eftermiddag se´n gossen slutat sin läsning, kom han upp med en roman med hälsning från sin mamma, att den var mycket intressangt. Jag blef smått otålig men tittade på första sidan. "Nå, jag får och kasta en blick på andra sidan sidan, sedan så Kvällsmaten är färdig! Förvånad ser jag upp. Tre á fyra timmar hafva mig ovetande försvunnit medan jag bara tittat på några ord på nästa sida, pigan har varit inne och bäddat min säng, och jag har icke sett henne. Jag var alldeles förvirrad och förskräckt. Jag slängde romanen under sängen, och där fanns hon väl när jag flyttat. Så började och slutade min romanläsning. Jag har intet minne af dess innehåll, men det var rusande. Gud vare tack att jag märkte det! Detta var min första och sista romanläsning. Under tiden som lärare hittade han också på ett fiffigt sätt att halvsula sina skor. Han hade stora hål i sulorna på sina skor, och vid något tillfälle stod han bredvid en väderkvarn som det droppade fett och smörja ifrån. Kristian märkte att den där röran bildade ett lager under skorna som tillsammans med smågrus bildade nya sulor. - Han gick dit då och då för att halvsula skorna, berättar Göran Torin. Kristian klarade sina studier, han hade ingen enkel väg till prästvigning men till sist så blev han ändå präst. Han hade två fasta arbeten i sitt liv, dels som präst och skollärare i Jonsered utanför Göteborg, och senare som kyrkoherde i Östad i nuvarande Lerums kommun. Kanske var det hans tuffa barndom som spelade roll, hans prästgärning kantades av en för tiden oerhört modern syn på både barnuppfostran och kvinnors roll i kyrkan. - Han gillade inte det här med aga, han slutade slå skolbarnen när han upptäckte att det inte ledde någonstans. På två prästmöten argumenterade också Kristian för att kvinnor visst kunde få läsa ur bibeln och andra texter. - Men det gillade inte de andra prästerna på mötet, de stampade i golvet för att visa sitt missnöje med detta. Men Kristian Torin stod på sig. Kristian Torin skrev dagbok fram till sin död 1916 och på olika vägar har den till sist hamnat på Göteborgs landsarkiv, en dagbok som gör att vi idag kan veta mer om livet för fattiga torparfamiljer under 1800-talet. Torp och fastigheter i arkiven Kristian Torin skrev dagbok fram till sin död 1916. På olika vägar har hans minnen till sist hamnat på Göteborgs landsarkiv, en dagbok som gör att vi idag kan veta mer om livet för fattiga torparfamiljer under 1800-talet.  Det är många som idag vill veta hur det såg ut i de stugor som deras anfäder en gång bodde i och ibland vill man också veta var de låg. Men ju enklare husen var desto mindre chans är det idag att finna något om dom i arkiven. På landsarkivet i Lund träffar vi Marcus Broberg som är arkivarie och tar emot många frågor om gamla fastigheter från allmänheten och Göran Kristiansson som är landsarkivarie. - Ja det gäller att hitta en bra ingång och då är det fastighetens beteckning som visar var fastigheten legat någonstans, berättar Göran Kristiansson. Då är det fastighetsböcker och inskrivningshandlingar som finns att tillgå.  Marcus Broberg som ju arbetar med ärenden från allmänheten personer berättar att många utgår från fastighetens nuvarande uppgifter, det vill säga nuvarande fastighetsbeteckning. Men fastighetens beteckning kan ha förändrats under årens lopp när den till exempel slagits samman med andra fastigheter eller avstyckats. Och för att ytterligare komplicera det hela skedde en stor förändring 1908 då man gick från ett gammalt fastighetsbeteckningssystem till det system vi har idag med siffra kolon siffra. Till exempel Berghem 1:2. Göran Kristiansson har plockat fram en ekonomisk karta det vill säga en karta där det finns tydliga indelningar som visar gränserna mellan olika fastigheter. - Här är ett exempel från Lundsgården 10. Här kan man se hur stor fastigheten var och vem som ägde den i början av 1900-talet. Och sen kan man följa fastigheten bakåt till äldre kartmaterial. Göran tar fram en äldre karta som visar ett skifte som gjordes på gården 1779. Kartorna finns på Lantmäteriets webbsida över historiska kartor. (Länk finns längre ner på sidan.) Där kan man få fram skifteskartor, ekonomiska kartor osv. - I beskrivningen till kartan kan man bland annat se vem som bodde där, berättar Göran Kristiansson. När det gäller Skåne finns en Rekognosceringskartan 1812-1820 som gjordes i samband med Napoleonkrigen som visar hur landskapen såg ut innan skiftena.  Hela södra Skåne är karterade och där finns åkermark, skog, kärr, väderkvarnar, broar och så vidare utmärkta.  - Detta är ju för militärt bruk så att man skulle veta hur man skulle ta sig fram.  Rekognosceringskartan finns i Riksarkivets digitala läsesal. (Länk längre ner på sidan.) Vilken är då den vanligaste frågan från allmänheten?  - Många gånger nöjer man sig med att veta vilka som bodde i fastigheten, berättar Marcus Broberg. Och det är lättare att följa vilka som bott på gården än att ta reda på hur det såg ut. Då behöver man kanske gå in i Brandförsäkringsbrev och leta efter äldre ritningar och kartor. - Har man tur och hittar Brandförsäkringsbrev kan man se hur en gård eller ett torp var byggt, men oftast var de tidiga brandförsäkringsbreven utfärdade till de större gårdarna.    Man kan alltså få en ganska bra bild av hur större gårdar var byggda men att finna uppgifter om mindre torp eller backstugor är betydligt svårare och ibland faktiskt omöjligt. Göran Kristiansson tar fram en annan källa som kan vara användbar, nämligen husesyner. Han har plockat fram en husesyn från den 27 maj 1774 över ett överstelöjtnantboställe i Källna socken.    - När det gäller militära hemman och prästgårdar så gjorde man syner på dem med jämna mellanrum. Och här går man igenom varje del av huset och ser vad som finns och vad som är bristfälligt. - Här beskrivs bland annat när huset var byggt och hur lång byggnaden är. Mangården är 21 och tre fjärdedels alnar lång, tio alnar bred och fyra och en halv alnar hög. På stolpar. Det står också hur många väggar det finns, dörr med gångjärn och lås, lergolv som är brädlagt. Man kan alltså få en ganska bra bild av hur större gårdar såg ut. Men att finna uppgifter om mindre torp eller backstugor är betydligt svårare och  ibland faktiskt omöjligt. - Det som finns då är torpkontrakt som upprättades med gårdsägaren och där kan man få beskrivet vad torparen skulle betala osv. Men det finns sällan beskrivet hur torpen såg ut, men soldattorp finns det ritningar på och då var de oftast standardiserade, berättar Göran Kristiansson.  - Det är först i början av 1900-talet, runt 1930-40 som vi kan få en mer ordentlig bild av hur mindre hus eller gårdar såg ut, avslutar Marcus Broberg.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se

Kolonisterna lämnar sitt älskade Jonsered och kör flera meter in i Lerums kommun. Per vill till Jeriko, men Anna kör honom rätt in i trollskogen. Detta är de mystiska hästarnas land och det är här man hämtar sitt granris inför julen.Kolonipodden spelas in i Jonsereds Amerika, Sveriges äldsta koloniområde. Nu skall kolonin tillbaka till 1800-talet! Anna Theorin är trädgårdsmästare och Per Dahlberg är journalist och trädgårdsrookie. Här blandas kloka ekologiska trädgårdstips och rena fånigheter. Nya avsnitt onsdagar och lördagar!

Om man vill veta något om Amerikas historia är det mysiga Mabel Strivall man skall fråga. Hennes släkt kom till Jonsered samtidigt som skottarna Gibson och Keiller byggde fabriken på 1830-talet. Det blir ett samtal där fotbollspelaren Torbjörn Nilsson och handbollspelaren Isabelle Gulldén springer förbi, åtminstone bildligt talat. Vi pratar om hur det var förr i koloniområdet, men också om inbrotten som bland annat Mabel råkat ut för på senare tid. Kolonipodden spelas in i Jonsereds Amerika, Sveriges äldsta koloniområde. Nu skall trädgården tillbaka till 1800-talet! Anna Theorin är trädgårdsmästare och Per Dahlberg är journalist och trädgårdsrookie. Här blandas kloka ekologiska trädgårdstips och rena fånigheter. Nya avsnitt onsdagar och lördagar!

Vem f-n e Näjmar!