POPULARITY
Daron Acemoglu är en av ekonomipristagarna 2024. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av 2024 års tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Fattiga barn i rika länder! Eskiltuna! Prinsessan Sofia! Fellatio! Men framför allt: Singlar som får icks av andra singlar, framför allt de som saknar basal hygien. Följ oss på Instagram Carin @ihelveteheller Clara @clarulk Gå med i vår Facebookgrupp https://www.facebook.com/groups/288921750711816/ Podden produceras av Gamang
Vilka vanor började du med när det var svajig ekonomin, som du nu inte kan leva utan? Dubbelkollar ni likt Linnea alltid saldot på mobilen när ni står i kassan på matbutiken och varför ”bjöd” Lukas sina klasskompisar på skollunchen?Har du ett Dilemma som du vill att vi tar upp? Skicka ett DM till oss på Instagram. Där heter vi @dilemmapodd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna
Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trump vill införa en hundraprocentig tull på alla filmer producerade utanför USA, för att ”make Hollywood great again”. Han ser det som ett sätt att rädda den amerikanska filmbranschen från en ”snabb död”. Men kritiker tycker inte alls tullplanen är så smart. Och vad tycker Trump om filmen Parasit egentligen?Lite senare pratar vi om äldre och skilsmässor och ett trendbrott. Det är nämligen fler som skiljer sig senare i livet – och plånboken avgör.
Nyheterna Radio 11:00
Nyheterna Radio 08:00
Daron Acemoglu är kanske den av pristagarna som var mest tippad. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Fredrik LignellFortfarandehttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/fortfarande-del-4-annu-finns-det-plats-arbb7När vi i Ryttargårdskyrkan försökt få tag på vår plats i världen har vi ofta stannat vid texter som har med mat och kalas att göra. När Jesus inte talade om fester och måltider, då satt han själv vid ett bord någonstans och käkade med folk. Jesus gör sitt första under — en händelse som doftar av överflöd, generositet och glädje — på en bröllopsfest. Också dagens text handlar om ett kalas:Luk 14:15-24Enligt judisk sed sker två inbjudningar. Först annonseras festen: Du är inbjuden, välkommen! Då svarar folk ja eller nej. Sedan förbereds allt. Så småningom går en slutlig inbjudan ut: Nu är det dags att komma, allt är färdigt. Det är då ursäkterna och distraktionerna i vår berättelse anmäler sig. De inbjudna (som redan tackat ja till festen) har fått annat för sig. Andra intressen tog över, de inbjudna gästerna lät sig distraheras av sina livsbyggen och projekt. Någon har noterat att det finns en smak av svepskäl i texten. Personerna som först bjöds till festen och tackade ja har tappat intresset. Här finns ett allvar: Gud kallar, och det går inte att betrakta det som vilken inbjudan som helst. Värden i berättelsen byter då fokus: De som förut varit bjudna, men som hittat annat att göra, lämnas åt sina intressen och förströelser. Nu skickas tjänaren ut till nya grupper. Gud verkar ständigt röra sig i riktning mot marginalen. Genom hela Bibelns berättelse om Jesus återkommer frågan gång på gång: Vem får egentligen vara med i det Gud gör? Vilka tillhör, och vilka borde ställas utanför? Det är häpnadsväckande hur konsekvent Jesus bryter och bänder i frågan om vilka som hör till, och hur provocerande han är i det. Jim Wallis: ”Ett evangelium som inte förändrar världen funkar bara för de som inte har behov av att världen förändras.” Det finns minst två problem med festen i Guds rike. Ett är att så många människor inte vet att den pågår. Det är därför sändningen till världen är så central. Gud sände sin son. Gud sände sitt ord. Gud sände sin församling. Det andra problemet är de som vet om festen men är övertygade om att de inte hör hemma där. Som straffats ut hela livet, eller som uppfattat att kyrkan inte vill ha med dem runt bordet. Det kan handla om massor med saker de misstänker (eller har fått reda på) är fel med dem: Hudfärg, ekonomisk status, utbildning och intelligens, ställning i samhället, kön, ett missbruk som folk tittat snett på, att man invandrat, går på bidrag eller har en sexuell läggning som stör middagsgästerna. De som inte blivit bjudna är de som slutligen sitter till bords. Fattiga, krymplingar, blinda och lytta. Det är världens drag på kalaset, men tjänaren säger orden som ekar genom varje kvarter, varje stad, varje nation och på varje språk: Ännu finns det plats! Ännu. Ett ord som påminner om fortfarande. Och Herren i liknelsen (alltså Gud) utbrister: Gå i ännu vidare cirklar så att mitt hus blir fullt. Ännu finns det plats!Mitt hus ska bli fullt!Det är som att Gud fortsätter viska i våra hjärtan: jag vill att ni fortsätter leva missionellt, tålmodigt gör plats och envist rör er i marginalen. Snart börjar festen! ---------------------För samtal:Vad kan vi uppfatta i de ständigt återkommande bilderna av Guds rike som en fest? Hur blir våra gemenskaper, våra hemgrupper och våra fester en tydligare försmak av bordet dit de osannolika blivit inbjudna?En del av oss har tidigare varit med om inbjudningar till Guds rike som av olika skäl inte längre känns som bra sätt att inbjuda på. Hur skulle du vilja bjuda in vänner, kollegor, grannar och studiekamrater till en gudstjänst, til...
Bibelstudium över de två första saligprisningarna i Matteus 5. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signup Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra
Daron Acemoglu är kanske den av årets nobelpristagare som var mest tippad på förhand. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och om hans egen koppling till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet. Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det är historiskt stora förändringar som svenskt bistånd nu står inför. Enprocentsmålet är slopat och biståndet minskas med 3 miljarder kronor. PMU:s direktor Niclas Lindgren och KD:s partisekreterare Liza-Maria Norlin gästar Ledarpodden och pratar om förändringarna av det svenska biståndet.
I det här miniavsnitt dyker vi ner i den legendariska berättelsen om Robin Hood. Myten beskriver honom som hjälten som stal från de rika och gav till de fattiga, en symbol för rättvisa och motstånd mot förtryck. Men hur mycket av detta är sant? Var Robin Hood en verklig person, eller är han en produkt av sagor och folktro? Emmy undersöker historien bakom myten och avslöjar vad som är verklighet och vad som är legend. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hur har den svenska samhällsekonomin förändrats sedan 90-talet? Hur hänger den finansialisering som skett ihop med den skenande ekonomiska ojämlikheten? För har verkligen alla fått det bättre de sista decennierna? Detta diskuterar Daniel Suhonen med Markus Kallifatides, ekonom, forskare, riksdagsledamot och ordförande i Sveriges och kanske Skandinaviens största socialdemokratiska förening, Reformisterna. Kommer sossarna orka släppa 90-talstraumat nu?
Hyllningsceremonin blev allt som Zlatan inte är, resultatet mot Serbien oroar inför hösten. Alexander Isak fortsätter ge Tomasson huvudvärk och Emil Holm är otroligt besviken. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson
Hyllningsceremonin blev allt som Zlatan inte är, resultatet mot Serbien oroar inför hösten. Alexander Isak fortsätter ge Tomasson huvudvärk och Emil Holm är otroligt besviken. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson
När den etablerade skribenten Helga Johansson, senare Moa Martinson, mötte den 14 år yngre poeten Harry Martinson 1927 uppstod ett ömsesidigt intresse som utvecklades till ett stormigt äktenskap. De arbetade nära varandra och skulle skriva flera av den svenska litteraturens klassiker under äktenskapet.De hade en gemensam historia präglad av fattigdom, lidande och konstnärlig strävan. Poeten Harry var skör och lungsiktig, men kom att utvecklas till en författare i den etablerade Moas närhet. Något som manliga författarkollegor och litteraturvetare senare förtigit eller förnekat.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ebba Witt Brattström, professor i litteraturhistoria och aktuell med boken Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd.Moa och Harry Martinsons vägar korsades år 1927. De gifte sig kort därefter och började en gemensam resa, både som ett par och som författare. Under deras äktenskap, som varade från 1929 till 1941, skrev de totalt nitton böcker. De var bägge två komplexa personer som inte var lätta att leva med. Deras gemensamma verk speglar deras liv och erfarenheter, men också den djupa förståelse och respekt de hade för varandra.Moa Martinson, född som Helga Maria Swartz, är känd för sin skarpa penna och sitt starka engagemang för kvinnors rättigheter. Hon föddes i en fattig familj och tillbringade största delen av sin barndom i fattigdom och osäkerhet. Trots detta lyckades hon bli en av de mest framstående proletärförfattarna under 1920- och 30-talen. Hennes verk, som "Mor gifter sig" och "Kungens rosor", ger en gripande skildring av arbetarklassens liv och kamp.Harry Martinson förlorade båda sina föräldrar i unga år och tvingades till ett liv som sjöman och luffare. Hans erfarenheter från dessa år, liksom hans djupa kärlek till naturen och rymden, återspeglas i hans poesi och prosa. Han är mest känd för sina verk "Nässlorna blomma" och "Aniara", det senare är en dystopisk skildring av en resa genom rymden.Efter deras skilsmässa fortsatte Moa och Harry att föra en litterär dialog med varandra. De refererade till varandra i sina verk och fortsatte att utveckla sina egna författarprofiler. Denna dialog fortsatte fram till deras död, vilket visar den djupa kopplingen mellan dem.Trots deras gemensamma historia har de ofta behandlats separat i litteraturhistorien. Moa har blivit känd som en företrädare för folklitteraturen, medan Harry har hyllats som en mästare inom höglitteraturen.Bild: Harry och Moa i sin trädgård 1934, Kungliga Biblioteket, Public Domain.Lyssna också på Edith Södergran: modernitetens banbrytare i revolutionens skuggaMusik: Livet i Finnskogarna av Calle Jularbo med Ivar Lindberg och Oscar Lundin, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jessica tipsar om ett perfekt knep för att återuppliva lite torrt bröd och överbliven brie!Alla recept finns att hittas på Instagram: @receptdirektRing in din fråga till recept direkt på: 08 12 15 33 50
Frida har rekommenderat mjukporr till svärmor och Klara har matat en vegan med kött. Och så blir det lite tankar kring att växa upp fattigt, vad gör det med en när man plötsligt är lite...rik? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Lustmanualen laddar för nyår! Det blir såklart bubbel i mängder – från budget till lyx. Dessutom cigarrsnack, en ny krogpärla, och såklart veckans tripplar med allt från filmtips till lyssningsvärd podd! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det här med julklappar kan bli rätt kvistigt ifall man har väldigt olika syn på saken. Den miljömedvetna minimalisten blir frustrerad av släktingar som kommer släpandes med en massa krimskrams. Fattiga mormor skäms över att inte kunna ge barnbarnen mera än ett par stumpor medan förmögna farmor låter presentkorten regna som konfetti. Men går det att nå en klapp-kompromiss och motverka trubbel i tomteland? Relationspodd - Vad grubblar du på?
Johanna flyttar och vi diskuterar skillnaden mellan Dubai och London. Vi diskuterar även vad de faktiskt innebär att skapa en trend och att vara the originals. Välkomna!Klipps av Victor Ganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
2 oktober. Boken ”Why nations fail” av James Robinson och Daron Acemoglu är en modern klassiker. Den spårar ekonomisk framgång till inkluderande institutioner som demokrati och äganderätt, och motsatsen till exkluderande institutioner som bara berikar ett fåtal. James Robinson på Sverigebesök samtalar med Mattias Svensson.
Lana Zand, Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Gamla kläder som lämnas in på H&M butiker för återvinning dumpas i Afrikanska länder. Det visar en granskning i Aftonbladet. Nu svarar H&Ms VD på kritiken.Men också – svenska kyrkor säljs ut och blir, bland annat, ölbryggerier, och det oroar kyrkohistorikern Joel Halldorf som vill se en större respekt från de som tar över guds hus. På lite mer än 20 år har hundra kyrkor sålts av Svenska kyrkan eftersom ekonomin krisar när allt färre sätter sig i kyrkbänken.
Linnea Rönnqvist pratar om att en flicka i Ängelholm är allvarligt skadad efter att ha blivit attackerad av en för henne okänd kvinna med kniv. Hon pratar också om restaurangen Signum i Mölnlycke som igår fick sin första Michelin-stjärna.Fanny Wijk pratar om Aftonbladets granskning av kläder som H&M menar återvinns - i själva verket hamnar mängder av kläder på sopberg i fattiga länder.Och så kommer Michael Verdicchio som tillsammans med Madeleine Gartéus ligger bakom podden Hennes namn var. Det handlar om sex uppmärksammade rättsfall där kvinnor dött efter att ha levt i en relation med en våldsam man, och i podden har de försökt få svar på frågan hur samhället hade kunnat hindra brotten. Nu har sista avsnittet släppts och Michael sammanfattar reaktioner från lyssnare och makthavare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Personer som arbetar och ändå lever i fattigdom har länge varit ensamma mammor. Men nu har de ensamma mammorna fått det bättre. Istället är det män med otrygga jobb som lever fattigast i Sverige. Den typiskt manliga arbetsmarknaden har förändrats, många industriarbeten har försvunnit och fler män arbetar nu i mer osäkra servicejobb. Lovisa Broström är doktor i ekonomisk historia och lektor i socialt arbete på Göteborgs universitet. Hennes studier visar att fler som är arbetande fattiga fastnar i låga inkomster. I den här gruppen är det nu flest män. En förklaring kan vara att det är vanligare att män inte går ut gymnasieskolan med godkända betyg. Medverkande:Hamza, som arbetar som matbudForskaren Lovisa BroströmReporter Cecilia Ohlén
Kommer någon partiledare inta författaren Lena Anderssons position i frågan om fattigdom, uppfostran och hungrande barn? Och varför vill den så historieintresserade Andreas Norlén kasta ut Medeltidsmuseet och bygga ett “besökscentrum” i riksdagen? Henrik Torehammar, Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson pratar på.
Söndagsgudstjänst | Alfred Nygren | Fattiga i anden by Citykyrkan Stockholm
Idag pratar vi om de som drabbas värst.De som redan före den skenande inflationen, de ökade elpriserna och stigande räntorna levde på marginalen.Arbetarkvinnorna med låga inkomster, och särskilt de ensamstående mammorna.Musik: pixabay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi intervjuar Catherine Holt från Hyresgästföreningen om de hotande renovräkningarna i Bergsjön i Göteborg och pratar om varför allmännyttans vinstjakt skapar social misär och vad vi kan göra åt det. Läs mer om Frys Hyran: https://fryshyran.se/
Rädda barnens undersökning Barnens röst 2022 visar att de flesta barn upplever att de mår rätt bra. Men en grupp sticker ut, det är barn i låginkomsttagarfamiljer. Av dem upplever 85 procent att familjen har svårt att klara sig ekonomiskt och de känner mera oro och stress än andra barn. I debatten deltar Max Holm, informatör på Rädda barnen, Sofia Lindqvist, specialsakkunnig inom tjänster och socialskydd inom Nätverket för familjers diversitet och Marja Lindberg forskare i socialpolitik på Åbo Akademi i Vasa. Debatten leds av Mikaela Löv. E-post: slaget@yle.fi
Följ oss på Instagram: @TMD_PODD @Emilioaaraya @RosannacharlesMusik i avsnittet:Färger i en vind - PocahontasGhetto Love - WizkidJuligen - Just DTukoh Taka - Nicki Minaj, Maluma, Myriam Fares Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador. Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet. Poddledare Björn Gunér Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Ett vanligt misstag de flesta gör är att tro att ens pengar måste komma från det stället man lägger sin tid. Det och flera andra saker pratar vi om i dagens reflektionsavsnitt på kapitel 1 i boken "Rich Dad, Poor Dad". Förra veckan inledde vi vår lilla serie kring boken "Rich Dad, Poor Dad" som nu firar 25-års jubileum. Det är fortfarande en av de bäst böckerna för den som är intresserad av att lära sig och förstå privatekonomi. Inte för att den ger några särskilt konkreta tips - för det gör den inte. Men däremot pekar den på väldigt många skillnader i tankesätt och perspektiv. I förra veckans avsnitt gick vi genom kapitel ett, men vi tog oss inte förbi reflektionsfrågorna. Därför passade vi på att ta upp dessa i dagens avsnitt. Det blir således väldigt mycket en reflektion på kommentarerna i forumet och vår egen situation. Det blir således ett väldigt brett avsnitt där vi berör allt från att skilja på hur pengarna tjänas, till grupptryck, reflektion över om man ens inser att man är fast i ett ekonomiskt ekorrhjul, om vikten av att ha observationsglapp till Ramit Sethis tips om att ha ett konto för att prova nya saker man annars inte gör. För att upprätthålla en stadigvarande tradition hamnar vi mycket i sidospår, jag lyckas kalla @carolinebolmeson för familjens “rutin-Hitler”, vi får svar på hur man blir en hund när man blir stor och mycket annat. Men det är en feature som ni får här på RikaTillsammans. ❤️
Medverkande: Fröberg, Lundqvist, Svensson, Kjellin, Gustavsson
Torbjörn Averås Skorup minns sin "fattiga" 20-årsdag! Nya regeringen har skelett i garderoben, vi har hela listan! Stjärnskottet Carla Sehn från "Vuxna människor", "Kärlek & Anarki" och "Sjukt" tittar förbi! Vi pratar om julpungen i Karlstad och hemvändare vid jul! Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om miljödepartementets vara eller icke vara. Programledare: Torbjörn Averås Skorup, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor
Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest jämställda länder och hur mycket före vi ligger andra länder på vissa områden. Sverige har också varit i topp när det gäller jämlikhet när det gäller fattiga och rika. Sverige ligger i dag på en niondeplats på listan över världens rikaste länder, räknat på våra invånares snittförmögenhet. Under 2021 så fanns över 400 miljardärer i Sverige. Samtidigt så växer klyftan mellan rika och fattiga för varje år. De rika blir rikare och de fattigare blir fattigare. Hur har vi hamnat här? Vad innebär det för vårt samhälle och finns det något som vi kan göra för att minska klyftan? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Fortsatt hårda strider i Mariupol. FN varnar: Fattiga länder riskerar att ruineras. Finska regeringen lämnar utredning om vad ett finsk natomedlemskap kan innebära. Poesi mot krig. Ryska och svenska politikers reaktioner på Finlands utredning om natomedlemskap. Svensk krisberedskap. Hör intervju med utrikesminister Ann Linde. Svensk man gripen efter tillslag mot ett av världens största hackerforum.
Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Fattiga människor i Latinamerika hjälper till med återvinning - men får utstå nedlåtande blickar. Att gå i samtalsterapi blir allt vanligare i Spanien, 21-åriga Gorka berättar om sina erfarenheter hos psykologen.
Nyheter från den spanskspråkiga världen i ett långsamt tempo. Fattiga människor i Latinamerika hjälper till med återvinning - men får utstå nedlåtande blickar. Att gå i samtalsterapi blir allt vanligare i Spanien, 21-åriga Laura blev mobbad och berättar om hur en psykolog hjälpte henne.
När Ukrainas bördiga åkerjord mineras eller blir slagfält startar en dominoeffekt av problem som drabbar flera andra länder som redan kämpar med fattigdom och brist på mat. Men hur hänger allt det här ihop? Och hur långtgående blir effekterna för de stater som lider när exporten av spannmål och andra förnödenheter stoppas?Medverkande: Görrel Espelund, associerad redaktör på UI:S redaktion, journalist och författare med särskilt fokus på Afrika. Love Theodossiadis, ekonom och utvecklingsanalytiker på Sida.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning. Metoderna inkluderar gratisprover till nyblivna mammor, och till och med att marknadsförarna själva infiltrerat mammagrupper på sociala medier och försökt påverka dem att köpa produkten. Sjukvårdspersonal är också en måltavla. De får presenter, anslag till forskning, till och med provision på försäljning. Vilket också är brott mot hur kampanjer för mjölkersättningsprodukter får bedrivas. Detta från en industri som omsätter cirka 500 miljarder kronor årligen. Över 800 000 fall av spädbarndöd kan undvikas om barnet börjar ammas inom en timme efter födseln. Amning stärker också immunförsvaret, vanliga barnsjukdomar går ner. Mödrarna får dessutom bättre skydd mot bröstcancer. I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Heyman, SR:s Globala hälsokorrespondent, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Forskarliv. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
PO Strömberg sidekickar och har med sig en lista över lifehacks för alla fattiga där ute!Den extrema tågluffaren Bo medverkar i segmentet Off the grid, och ger oss inblick i hur man tar sig runt världen helt gratis och vart man bäst gömmer saker på kroppen!OBS Klippt version. Stötta oss på Patreon och få hela avsnitten - totalt 2h Gott snack varje vardag!https://www.patreon.com/gottsnackSupport this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Januari, månaden då många betalar priset för sitt överflödiga eleverna under december. Johan hjälper till att reda ut i ekonomidjungeln, med sina bästa tips för att komma ur årets fattigaste skitmånad. Håkan har två syskon, här hyllar han syskonkärleken, och skickar med ett asviktigt budskap till alla syskon där ute. Medverkande: Johan Ericson och Håkan Lundqvist Produktion: Poddverandan i Östersund
Coronapandemin drabbar världens allra fattigaste hårt, inte minst många i Afrika. Kan helikopterpengar till den enskilde och förlängda skuldlättnader vara en del av vägen ur fattigdom? Programledare: Anders Wennersten Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Peter Stein, nationalekonom, Stein Brothers Anna Eggelind, Rädda Barnen Arne Bigsten, prof emeritus utvecklingsekonomi Göteborgs universitet Stella Muhonji, driver en cateringfirma i Ngong i Kenya Gita Gopinath, IMF Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Tekniker: Maria Stillberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se
Sissela Kyle: Den problematiska publiken. Göran Everdahl: De fattiga och de stenrika. Jessika Gedin: Mikrofirande. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Programledare: Ingvar Storm.Veckans panel och spaningar: Sissela Kyle: Den problematiska publiken. Göran Everdahl: De fattiga och de stenrika. Jessika Gedin: Mikrofirande