Podcasts about fattiga

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trump vill införa en hundraprocentig tull på alla filmer producerade utanför USA, för att ”make Hollywood great again”. Han ser det som ett sätt att rädda den amerikanska filmbranschen från en ”snabb död”. Men kritiker tycker inte alls tullplanen är så smart. Och vad tycker Trump om filmen Parasit egentligen?Lite senare pratar vi om äldre och skilsmässor och ett trendbrott. Det är nämligen fler som skiljer sig senare i livet – och plånboken avgör.

Nyheterna Radio 11:00

Nyheterna Radio 08:00

Daron Acemoglu är kanske den av pristagarna som var mest tippad. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Fredrik LignellFortfarandehttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/fortfarande-del-4-annu-finns-det-plats-arbb7När vi i Ryttargårdskyrkan försökt få tag på vår plats i världen har vi ofta stannat vid texter som har med mat och kalas att göra. När Jesus inte talade om fester och måltider, då satt han själv vid ett bord någonstans och käkade med folk. Jesus gör sitt första under — en händelse som doftar av överflöd, generositet och glädje — på en bröllopsfest. Också dagens text handlar om ett kalas:Luk 14:15-24Enligt judisk sed sker två inbjudningar. Först annonseras festen: Du är inbjuden, välkommen! Då svarar folk ja eller nej. Sedan förbereds allt. Så småningom går en slutlig inbjudan ut: Nu är det dags att komma, allt är färdigt. Det är då ursäkterna och distraktionerna i vår berättelse anmäler sig. De inbjudna (som redan tackat ja till festen) har fått annat för sig. Andra intressen tog över, de inbjudna gästerna lät sig distraheras av sina livsbyggen och projekt. Någon har noterat att det finns en smak av svepskäl i texten. Personerna som först bjöds till festen och tackade ja har tappat intresset. Här finns ett allvar: Gud kallar, och det går inte att betrakta det som vilken inbjudan som helst. Värden i berättelsen byter då fokus: De som förut varit bjudna, men som hittat annat att göra, lämnas åt sina intressen och förströelser. Nu skickas tjänaren ut till nya grupper. Gud verkar ständigt röra sig i riktning mot marginalen. Genom hela Bibelns berättelse om Jesus återkommer frågan gång på gång: Vem får egentligen vara med i det Gud gör? Vilka tillhör, och vilka borde ställas utanför? Det är häpnadsväckande hur konsekvent Jesus bryter och bänder i frågan om vilka som hör till, och hur provocerande han är i det. Jim Wallis: ”Ett evangelium som inte förändrar världen funkar bara för de som inte har behov av att världen förändras.” Det finns minst två problem med festen i Guds rike. Ett är att så många människor inte vet att den pågår. Det är därför sändningen till världen är så central. Gud sände sin son. Gud sände sitt ord. Gud sände sin församling. Det andra problemet är de som vet om festen men är övertygade om att de inte hör hemma där. Som straffats ut hela livet, eller som uppfattat att kyrkan inte vill ha med dem runt bordet. Det kan handla om massor med saker de misstänker (eller har fått reda på) är fel med dem: Hudfärg, ekonomisk status, utbildning och intelligens, ställning i samhället, kön, ett missbruk som folk tittat snett på, att man invandrat, går på bidrag eller har en sexuell läggning som stör middagsgästerna. De som inte blivit bjudna är de som slutligen sitter till bords. Fattiga, krymplingar, blinda och lytta. Det är världens drag på kalaset, men tjänaren säger orden som ekar genom varje kvarter, varje stad, varje nation och på varje språk: Ännu finns det plats! Ännu. Ett ord som påminner om fortfarande. Och Herren i liknelsen (alltså Gud) utbrister: Gå i ännu vidare cirklar så att mitt hus blir fullt. Ännu finns det plats!Mitt hus ska bli fullt!Det är som att Gud fortsätter viska i våra hjärtan: jag vill att ni fortsätter leva missionellt, tålmodigt gör plats och envist rör er i marginalen. Snart börjar festen! ---------------------För samtal:Vad kan vi uppfatta i de ständigt återkommande bilderna av Guds rike som en fest? Hur blir våra gemenskaper, våra hemgrupper och våra fester en tydligare försmak av bordet dit de osannolika blivit inbjudna?En del av oss har tidigare varit med om inbjudningar till Guds rike som av olika skäl inte längre känns som bra sätt att inbjuda på. Hur skulle du vilja bjuda in vänner, kollegor, grannar och studiekamrater till en gudstjänst, til...

Bibelstudium över de två första saligprisningarna i Matteus 5. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signup Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

Daron Acemoglu är kanske den av årets nobelpristagare som var mest tippad på förhand. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och om hans egen koppling till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet. Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är historiskt stora förändringar som svenskt bistånd nu står inför. Enprocentsmålet är slopat och biståndet minskas med 3 miljarder kronor. PMU:s direktor Niclas Lindgren och KD:s partisekreterare Liza-Maria Norlin gästar Ledarpodden och pratar om förändringarna av det svenska biståndet.

I det här miniavsnitt dyker vi ner i den legendariska berättelsen om Robin Hood. Myten beskriver honom som hjälten som stal från de rika och gav till de fattiga, en symbol för rättvisa och motstånd mot förtryck. Men hur mycket av detta är sant? Var Robin Hood en verklig person, eller är han en produkt av sagor och folktro? Emmy undersöker historien bakom myten och avslöjar vad som är verklighet och vad som är legend. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur har den svenska samhällsekonomin förändrats sedan 90-talet? Hur hänger den finansialisering som skett ihop med den skenande ekonomiska ojämlikheten? För har verkligen alla fått det bättre de sista decennierna? Detta diskuterar Daniel Suhonen med Markus Kallifatides, ekonom, forskare, riksdagsledamot och ordförande i Sveriges och kanske Skandinaviens största socialdemokratiska förening, Reformisterna. Kommer sossarna orka släppa 90-talstraumat nu?

Hyllningsceremonin blev allt som Zlatan inte är, resultatet mot Serbien oroar inför hösten. Alexander Isak fortsätter ge Tomasson huvudvärk och Emil Holm är otroligt besviken. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson

Hyllningsceremonin blev allt som Zlatan inte är, resultatet mot Serbien oroar inför hösten. Alexander Isak fortsätter ge Tomasson huvudvärk och Emil Holm är otroligt besviken. Med: Therese Strömberg och Linus Petersson

När den etablerade skribenten Helga Johansson, senare Moa Martinson, mötte den 14 år yngre poeten Harry Martinson 1927 uppstod ett ömsesidigt intresse som utvecklades till ett stormigt äktenskap. De arbetade nära varandra och skulle skriva flera av den svenska litteraturens klassiker under äktenskapet.De hade en gemensam historia präglad av fattigdom, lidande och konstnärlig strävan. Poeten Harry var skör och lungsiktig, men kom att utvecklas till en författare i den etablerade Moas närhet. Något som manliga författarkollegor och litteraturvetare senare förtigit eller förnekat.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ebba Witt Brattström, professor i litteraturhistoria och aktuell med boken Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd.Moa och Harry Martinsons vägar korsades år 1927. De gifte sig kort därefter och började en gemensam resa, både som ett par och som författare. Under deras äktenskap, som varade från 1929 till 1941, skrev de totalt nitton böcker. De var bägge två komplexa personer som inte var lätta att leva med. Deras gemensamma verk speglar deras liv och erfarenheter, men också den djupa förståelse och respekt de hade för varandra.Moa Martinson, född som Helga Maria Swartz, är känd för sin skarpa penna och sitt starka engagemang för kvinnors rättigheter. Hon föddes i en fattig familj och tillbringade största delen av sin barndom i fattigdom och osäkerhet. Trots detta lyckades hon bli en av de mest framstående proletärförfattarna under 1920- och 30-talen. Hennes verk, som "Mor gifter sig" och "Kungens rosor", ger en gripande skildring av arbetarklassens liv och kamp.Harry Martinson förlorade båda sina föräldrar i unga år och tvingades till ett liv som sjöman och luffare. Hans erfarenheter från dessa år, liksom hans djupa kärlek till naturen och rymden, återspeglas i hans poesi och prosa. Han är mest känd för sina verk "Nässlorna blomma" och "Aniara", det senare är en dystopisk skildring av en resa genom rymden.Efter deras skilsmässa fortsatte Moa och Harry att föra en litterär dialog med varandra. De refererade till varandra i sina verk och fortsatte att utveckla sina egna författarprofiler. Denna dialog fortsatte fram till deras död, vilket visar den djupa kopplingen mellan dem.Trots deras gemensamma historia har de ofta behandlats separat i litteraturhistorien. Moa har blivit känd som en företrädare för folklitteraturen, medan Harry har hyllats som en mästare inom höglitteraturen.Bild: Harry och Moa i sin trädgård 1934, Kungliga Biblioteket, Public Domain.Lyssna också på Edith Södergran: modernitetens banbrytare i revolutionens skuggaMusik: Livet i Finnskogarna av Calle Jularbo med Ivar Lindberg och Oscar Lundin, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jessica tipsar om ett perfekt knep för att återuppliva lite torrt bröd och överbliven brie!Alla recept finns att hittas på Instagram: @receptdirektRing in din fråga till recept direkt på: 08 12 15 33 50

Frida har rekommenderat mjukporr till svärmor och Klara har matat en vegan med kött. Och så blir det lite tankar kring att växa upp fattigt, vad gör det med en när man plötsligt är lite...rik? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lustmanualen laddar för nyår! Det blir såklart bubbel i mängder – från budget till lyx. Dessutom cigarrsnack, en ny krogpärla, och såklart veckans tripplar med allt från filmtips till lyssningsvärd podd! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här med julklappar kan bli rätt kvistigt ifall man har väldigt olika syn på saken. Den miljömedvetna minimalisten blir frustrerad av släktingar som kommer släpandes med en massa krimskrams. Fattiga mormor skäms över att inte kunna ge barnbarnen mera än ett par stumpor medan förmögna farmor låter presentkorten regna som konfetti. Men går det att nå en klapp-kompromiss och motverka trubbel i tomteland? Relationspodd - Vad grubblar du på?

Johanna flyttar och vi diskuterar skillnaden mellan Dubai och London. Vi diskuterar även vad de faktiskt innebär att skapa en trend och att vara the originals. Välkomna!Klipps av Victor Ganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 oktober. Boken ”Why nations fail” av James Robinson och Daron Acemoglu är en modern klassiker. Den spårar ekonomisk framgång till inkluderande institutioner som demokrati och äganderätt, och motsatsen till exkluderande institutioner som bara berikar ett fåtal. James Robinson på Sverigebesök samtalar med Mattias Svensson.

Lana Zand, Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Gamla kläder som lämnas in på H&M butiker för återvinning dumpas i Afrikanska länder. Det visar en granskning i Aftonbladet. Nu svarar H&Ms VD på kritiken.Men också – svenska kyrkor säljs ut och blir, bland annat, ölbryggerier, och det oroar kyrkohistorikern Joel Halldorf som vill se en större respekt från de som tar över guds hus. På lite mer än 20 år har hundra kyrkor sålts av Svenska kyrkan eftersom ekonomin krisar när allt färre sätter sig i kyrkbänken.

Linnea Rönnqvist pratar om att en flicka i Ängelholm är allvarligt skadad efter att ha blivit attackerad av en för henne okänd kvinna med kniv. Hon pratar också om restaurangen Signum i Mölnlycke som igår fick sin första Michelin-stjärna.Fanny Wijk pratar om Aftonbladets granskning av kläder som H&M menar återvinns - i själva verket hamnar mängder av kläder på sopberg i fattiga länder.Och så kommer Michael Verdicchio som tillsammans med Madeleine Gartéus ligger bakom podden Hennes namn var. Det handlar om sex uppmärksammade rättsfall där kvinnor dött efter att ha levt i en relation med en våldsam man, och i podden har de försökt få svar på frågan hur samhället hade kunnat hindra brotten. Nu har sista avsnittet släppts och Michael sammanfattar reaktioner från lyssnare och makthavare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Personer som arbetar och ändå lever i fattigdom har länge varit ensamma mammor. Men nu har de ensamma mammorna fått det bättre. Istället är det män med otrygga jobb som lever fattigast i Sverige. Den typiskt manliga arbetsmarknaden har förändrats, många industriarbeten har försvunnit och fler män arbetar nu i mer osäkra servicejobb. Lovisa Broström är doktor i ekonomisk historia och lektor i socialt arbete på Göteborgs universitet. Hennes studier visar att fler som är arbetande fattiga fastnar i låga inkomster. I den här gruppen är det nu flest män. En förklaring kan vara att det är vanligare att män inte går ut gymnasieskolan med godkända betyg. Medverkande:Hamza, som arbetar som matbudForskaren Lovisa BroströmReporter Cecilia Ohlén

Kommer någon partiledare inta författaren Lena Anderssons position i frågan om fattigdom, uppfostran och hungrande barn? Och varför vill den så historieintresserade Andreas Norlén kasta ut Medeltidsmuseet och bygga ett “besökscentrum” i riksdagen? Henrik Torehammar, Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson pratar på.

Söndagsgudstjänst | Alfred Nygren | Fattiga i anden by Citykyrkan Stockholm

Idag pratar vi om de som drabbas värst.De som redan före den skenande inflationen, de ökade elpriserna och stigande räntorna levde på marginalen.Arbetarkvinnorna med låga inkomster, och särskilt de ensamstående mammorna.Musik: pixabay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi intervjuar Catherine Holt från Hyresgästföreningen om de hotande renovräkningarna i Bergsjön i Göteborg och pratar om varför allmännyttans vinstjakt skapar social misär och vad vi kan göra åt det. Läs mer om Frys Hyran: https://fryshyran.se/

Rädda barnens undersökning Barnens röst 2022 visar att de flesta barn upplever att de mår rätt bra. Men en grupp sticker ut, det är barn i låginkomsttagarfamiljer. Av dem upplever 85 procent att familjen har svårt att klara sig ekonomiskt och de känner mera oro och stress än andra barn. I debatten deltar Max Holm, informatör på Rädda barnen, Sofia Lindqvist, specialsakkunnig inom tjänster och socialskydd inom Nätverket för familjers diversitet och Marja Lindberg forskare i socialpolitik på Åbo Akademi i Vasa. Debatten leds av Mikaela Löv. E-post: slaget@yle.fi

Följ oss på Instagram: @TMD_PODD @Emilioaaraya @RosannacharlesMusik i avsnittet:Färger i en vind - PocahontasGhetto Love - WizkidJuligen - Just DTukoh Taka - Nicki Minaj, Maluma, Myriam Fares Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador. Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet. Poddledare Björn Gunér Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ett vanligt misstag de flesta gör är att tro att ens pengar måste komma från det stället man lägger sin tid. Det och flera andra saker pratar vi om i dagens reflektionsavsnitt på kapitel 1 i boken "Rich Dad, Poor Dad". Förra veckan inledde vi vår lilla serie kring boken "Rich Dad, Poor Dad" som nu firar 25-års jubileum. Det är fortfarande en av de bäst böckerna för den som är intresserad av att lära sig och förstå privatekonomi. Inte för att den ger några särskilt konkreta tips - för det gör den inte. Men däremot pekar den på väldigt många skillnader i tankesätt och perspektiv. I förra veckans avsnitt gick vi genom kapitel ett, men vi tog oss inte förbi reflektionsfrågorna. Därför passade vi på att ta upp dessa i dagens avsnitt. Det blir således väldigt mycket en reflektion på kommentarerna i forumet och vår egen situation. Det blir således ett väldigt brett avsnitt där vi berör allt från att skilja på hur pengarna tjänas, till grupptryck, reflektion över om man ens inser att man är fast i ett ekonomiskt ekorrhjul, om vikten av att ha observationsglapp till Ramit Sethis tips om att ha ett konto för att prova nya saker man annars inte gör. För att upprätthålla en stadigvarande tradition hamnar vi mycket i sidospår, jag lyckas kalla @carolinebolmeson för familjens “rutin-Hitler”, vi får svar på hur man blir en hund när man blir stor och mycket annat. Men det är en feature som ni får här på RikaTillsammans. ❤️

Medverkande:   Fröberg, Lundqvist, Svensson, Kjellin, Gustavsson

Torbjörn Averås Skorup minns sin "fattiga" 20-årsdag! Nya regeringen har skelett i garderoben, vi har hela listan! Stjärnskottet Carla Sehn från "Vuxna människor", "Kärlek & Anarki" och "Sjukt" tittar förbi! Vi pratar om julpungen i Karlstad och hemvändare vid jul! Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om miljödepartementets vara eller icke vara. Programledare: Torbjörn Averås Skorup, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest jämställda länder och hur mycket före vi ligger andra länder på vissa områden. Sverige har också varit i topp när det gäller jämlikhet när det gäller fattiga och rika. Sverige ligger i dag på en niondeplats på listan över världens rikaste länder, räknat på våra invånares snittförmögenhet. Under 2021 så fanns över 400 miljardärer i Sverige. Samtidigt så växer klyftan mellan rika och fattiga för varje år. De rika blir rikare och de fattigare blir fattigare. Hur har vi hamnat här? Vad innebär det för vårt samhälle och finns det något som vi kan göra för att minska klyftan? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Fortsatt hårda strider i Mariupol. FN varnar: Fattiga länder riskerar att ruineras. Finska regeringen lämnar utredning om vad ett finsk natomedlemskap kan innebära. Poesi mot krig. Ryska och svenska politikers reaktioner på Finlands utredning om natomedlemskap. Svensk krisberedskap. Hör intervju med utrikesminister Ann Linde. Svensk man gripen efter tillslag mot ett av världens största hackerforum.

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Fattiga människor i Latinamerika hjälper till med återvinning - men får utstå nedlåtande blickar. Att gå i samtalsterapi blir allt vanligare i Spanien, 21-åriga Gorka berättar om sina erfarenheter hos psykologen.

Nyheter från den spanskspråkiga världen i ett långsamt tempo. Fattiga människor i Latinamerika hjälper till med återvinning - men får utstå nedlåtande blickar. Att gå i samtalsterapi blir allt vanligare i Spanien, 21-åriga Laura blev mobbad och berättar om hur en psykolog hjälpte henne.

När Ukrainas bördiga åkerjord mineras eller blir slagfält startar en dominoeffekt av problem som drabbar flera andra länder som redan kämpar med fattigdom och brist på mat. Men hur hänger allt det här ihop? Och hur långtgående blir effekterna för de stater som lider när exporten av spannmål och andra förnödenheter stoppas?Medverkande: Görrel Espelund, associerad redaktör på UI:S redaktion, journalist och författare med särskilt fokus på Afrika. Love Theodossiadis, ekonom och utvecklingsanalytiker på Sida.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning. Metoderna inkluderar gratisprover till nyblivna mammor, och till och med att marknadsförarna själva infiltrerat mammagrupper på sociala medier och försökt påverka dem att köpa produkten. Sjukvårdspersonal är också en måltavla. De får presenter, anslag till forskning, till och med provision på försäljning. Vilket också är brott mot hur kampanjer för mjölkersättningsprodukter får bedrivas. Detta från en industri som omsätter cirka 500 miljarder kronor årligen. Över 800 000 fall av spädbarndöd kan undvikas om barnet börjar ammas inom en timme efter födseln. Amning stärker också immunförsvaret, vanliga barnsjukdomar går ner. Mödrarna får dessutom bättre skydd mot bröstcancer. I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Heyman, SR:s Globala hälsokorrespondent, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Forskarliv. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

PO Strömberg sidekickar och har med sig en lista över lifehacks för alla fattiga där ute!Den extrema tågluffaren Bo medverkar i segmentet Off the grid, och ger oss inblick i hur man tar sig runt världen helt gratis och vart man bäst gömmer saker på kroppen!OBS Klippt version. Stötta oss på Patreon och få hela avsnitten - totalt 2h Gott snack varje vardag!https://www.patreon.com/gottsnackSupport this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Januari, månaden då många betalar priset för sitt överflödiga eleverna under december. Johan hjälper till att reda ut i ekonomidjungeln, med sina bästa tips för att komma ur årets fattigaste skitmånad.  Håkan har två syskon, här hyllar han syskonkärleken, och skickar med ett asviktigt budskap till alla syskon där ute.  Medverkande: Johan Ericson och Håkan Lundqvist Produktion: Poddverandan i Östersund

Vad döljer sig bakom den ekonomiska statistiken och vad är egentligen fattigdom i Sverige idag hur ser den ut och vilka drabbas? Programledare: Hanna MalmodinGäster och röster i programmet: Jan O Jonsson, professor sociologi Stockholms universitet, Institutet för framtidsstudier Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Hans Heggemann, utredare Statistiska centralbyrån SCB Anna-Maria Karlsson, utredare Socialstyrelsen Hannes Fellsman, kommundirektör Filipstad Maria Frisk, Sverigechef Rädda Barnen Ludvig Nordström, författare och journalist Tekniker: Brady Juvierekonomiekotextra@sverigesradio.se

* Bu eller bä – Tomas Malmqvist?* Torbjörn, vassare än Bebben!?* Badkaren räcker inte till i Paris ...* Nostalgi det fullkomligt dryper om!* Ofattbart och under värdighet, Ola Wenström* Fattiga eller rika, prispengarna?* Propulsion och omikron! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När Cherrie skrev låten "Aldrig igen (må sådär)" var livet allt annat än Så Mycket Bättre och internationella samarbeten. Men i den lilla studion utanför Stockholm hände något som gjorde Cherrie till en av våra allra starkast lysande R&B-stjärnor. Inte bara i Sverige.

Musikteater om den tragiska figuren Wozzeck och allt han utsätts och låter sig utsättas för. Alban Bergs opera är ett mästerligt skildrat mörker utan en enda överflödig ton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans med Johan Korssell, välkänd P2-programledare diskuterar producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette österrikiske Bergs tunga och mörka opera med modern musik som lika gärna skulle kunna vara skriven idag. Expressionism blandas med svart komik, skön musik med dissonanta toner och talsång med arior.

Musikteater om den tragiska figuren Wozzeck och allt han utsätts och låter sig utsättas för. Alban Bergs opera är ett mästerligt skildrat mörker utan en enda överflödig ton. Tillsammans med Johan Korssell, välkänd P2-programledare diskuterar producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette österrikiske Bergs tunga och mörka opera med modern musik som lika gärna skulle kunna vara skriven idag. Expressionism blandas med svart komik, skön musik med dissonanta toner och talsång med arior.

Musikteater om den tragiska figuren Wozzeck och allt han utsätts och låter sig utsättas för. Alban Bergs opera är ett mästerligt skildrat mörker utan en enda överflödig ton. Tillsammans med Johan Korssell, välkänd P2-programledare diskuterar producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette österrikiske Bergs tunga och mörka opera med modern musik som lika gärna skulle kunna vara skriven idag. Expressionism blandas med svart komik, skön musik med dissonanta toner och talsång med arior.

Nanna Olasdotter Hallberg från Sverige största (typ) podd P3 Klubben, hoppar in tillsammans med Johannes Cakar och pratar bland annat om hypermaskulinitet inom hiphop. Vi pratar med Erik Glaad från P3 Nyheter om talmansrundorna och talmannens fäbless för fika. Torbjörn Averås Skorup är inte bara känd för att ha två efternamn och vara kompis med Johanna Nordström, han är även med i veckans Vardagsfilosofiska rummet tillsammans med den älskade Parisa Amiri som är aktuell med Kvartsamtalet på SVT. Programledare: Johannes Cakar och Nanna Olasdotter Hallberg

Sydafrikas stora jordbruk står för stor vattenförbrukning och användning av bekämpningsmedel. Men i skuggan av stordriften pågår en liten revolution. Ekot besökte ett kooperativ norr om Johannesburg

Eddie pratar med Robert Mathiasson om biståndsindustrin, tidigare ledare för Kommunistiska Partiet. Biståndet, säger Mathiasson, är en penningtransaktion från fattiga människor i rika länder till rika människor i fattiga länder. Biståndsindustrin har även en inrikespolitisk avdelning som jobbar med att importera objekt för sitt omhändertagande. Eddie och Robert funderar också över vad som motiverar privata företag att bli woke.

Veckans gäst Ebba Lövenskiöld har startat välgörenhetsstiftelsen Together For Better som kämpar för att alla barn i Dominikanska Republiken ska ha tillgång till utbildning. Hon jobbade som journalist i New York och åkte på semester till Dominikanska Republiken. Där fick hon uppleva konstrasten mellan vackra stränderna, fina hotell och den extrema fattigdomen. Ebba gjorde en insamling för att försöka hjälpa till. Hon märkte snabbt att hon ville göra mer. Och det var då hon drog igång ”Together for Better” som idag har byggt flera skolor och jobbar för att de ska bli självgående. En fantastisk berättelse om en människa med stark drivkraft som bevisar att vi kan skillnad tillsammans!

Att satsa på utbildning för fattiga barn och att jämna ut sociala klyftor är inte bara välgörenhet. Det är en smart investering i framtida välstånd, säger Robert Putnam, professor i statsvetenskap vid Harvard-universitetet, omnämnd som världens mest inflytelserika akademiker. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

"Fattigpensionär" är ett begrepp som har bitit sig fast. Men är det verkligen sant? Blir vi fattiga per automatik när vi blir pensionärer? Eller är vi som mest fattiga när vi är i medelåldern? Eller kanske som unga? Är det verkligen sant att det är fler barn under 10 år, än personer över 70, som lever i fattigdom? Alectas studie av 3 miljoner svenskas inkomster från våren 2021 visar en nyanserad bild av pensionärers ekonomi. Den dystra bilden av ett pensionssystem som håller på att falla samman stämmer helt enkelt inte, menar Alectas pensionsekonom, Staffan Ström.

I det 149:e avsnittet av Källarpodden pratar Christoffer, Nygren och Nisse om: • Astrazeneca vaccin och hjärnskador av ansiktsmask • Att SD vill ta bort Flerbarnstillägget för arbetslösa • Artisten Vera Norea (Låt vid 34 min) • Bandet Poison Ruïn (Låt vid 42 min) • Bandet Suffocate for fuck sake (Låt vid 49 min) • och Nisse listar irriterande sångröstert. Allt detta och mycket, mycket, MYCKET mer i veckans avsnitt! Låtar, Skivor och Artister i Avsnittet: ▶ Vera Norea https://open.spotify.com/artist/5i24dvu3t2jqBNqHgVkWLK?si=ucOFhpE0QzGBl8fjTYy6Ug ▶ Poison Ruïn https://urgerecords.bandcamp.com/track/carrion?fbclid=IwAR35wIVxjgbodoTESk_x4MBUV2enhO680w7qup-GdEYIrMw5SkcxtQrHRFw ▶ Suffocate for fuck sake https://suffocateforfucksake.bandcamp.com/album/fyra Bli Patreon: https://www.patreon.com/kallarpodden Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCMKc7v2KVTfS_AF1t_JUPBQ Källarpoddens hemsida: http://xn--kllarpodden-l8a.se/ Vill du/ni kontakta oss med ett ämne att prata om eller en annan synpunkt så kan du höra av dig till oss på sociala medier eller på kallarpodden@gmail.com

Gudstjänst 2021-04-11 Anethe Carlsson predikar utifrån Matt 5:2 ”Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket”. Under 8 söndagar ägnar vi oss åt ”Guds rike”. Vad är ”Guds rike”? Vad är inte ”Guds rike”? Vi utgår från 8 bibelställen som på olika sätt talar om ”Guds rike”. Video av inspelningen finns på Youtube: Youtube - Guds rike - Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket - Anethe Carlsson Bibelläsningsplanen hittas genom att klicka här ”Mitt rike hör inte till denna världen” 12/4 Matt 5:11-16 13/4 Joh 17:14-23 14/4 Joh 18:35-38 15/4 1 Petr 2:4-10 16/4 Jes 35 17/4 Matt 20:20-28 18/4 Joh 15:11-17 Sök först Guds rike och rättfärdighet 19/4 Mika 6:6-8 20/4 2 Tim 2:1-7 21/4 Matt 6:31-34 22/4 Haggaj 1 23/4 Jes 51:1-8 24/4 Amos 5:21-24 25/4 Luk 18:18-30 Guds rike och mörkrets rike 26/4 Kol 1:11-14 27/4 Ef 6:10-20 28/4 Matt 12:22-30 29/4 Mark 5:1-20 30/4 1 Petr 5:8-11 1/5 Kol 2:13-15 2/5 Apg 26:15-18 Guds rike är som en sådd 3/5 Mark 4:1-20 4/5 Ps 1 5/5 Mark 4:26-29 6/5 Jes 55:6-11 7/5 1 Petr 1:22-2:3 8/5 2 Tim 3:14-17 9/5 Jak 1:19-27 Förkunna riket och bota sjuka 10/5 Matt 4:23-25 11/5 Apg 8:4-13 12/5 Matt 9:35-10:8 13/5 Luk 13:10-17 14/5 Joh 5:1-18 15/5 Luk 7:1-10 16/5 Luk 9:1-6 Livet i Guds rike – Andens liv 17/5 Jer 31:31-34 18/5 Gal 5:13-25 19/5 Rom 14:17 20/5 Ef 5:15-20 21/5 Rom 8:1-11 22/5 Jes 44:1-5 23/5 Apg 2:1-22 På väg mot Guds rike 24/5 Ps 34:12-23 25/5 1 Petr 4:14-19 26/5 Apg 14:19-23 27/5 Ps 73 28/5 Fil 1:27-30 29/5 Luk 6:20-26 30/5 2 Thess 1:3-5

Gudstjänst 2021-04-11 Anethe Carlsson predikar utifrån Matt 5:2 ”Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket”. Under 8 söndagar ägnar vi oss åt ”Guds rike”. Vad är ”Guds rike”? Vad är inte ”Guds rike”? Vi utgår från 8 bibelställen som på olika sätt talar om ”Guds rike”. Video av inspelningen finns på Youtube: Youtube - Guds rike - Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket - Anethe Carlsson Bibelläsningsplanen hittas genom att klicka här ”Mitt rike hör inte till denna världen” 12/4 Matt 5:11-16 13/4 Joh 17:14-23 14/4 Joh 18:35-38 15/4 1 Petr 2:4-10 16/4 Jes 35 17/4 Matt 20:20-28 18/4 Joh 15:11-17 Sök först Guds rike och rättfärdighet 19/4 Mika 6:6-8 20/4 2 Tim 2:1-7 21/4 Matt 6:31-34 22/4 Haggaj 1 23/4 Jes 51:1-8 24/4 Amos 5:21-24 25/4 Luk 18:18-30 Guds rike och mörkrets rike 26/4 Kol 1:11-14 27/4 Ef 6:10-20 28/4 Matt 12:22-30 29/4 Mark 5:1-20 30/4 1 Petr 5:8-11 1/5 Kol 2:13-15 2/5 Apg 26:15-18 Guds rike är som en sådd 3/5 Mark 4:1-20 4/5 Ps 1 5/5 Mark 4:26-29 6/5 Jes 55:6-11 7/5 1 Petr 1:22-2:3 8/5 2 Tim 3:14-17 9/5 Jak 1:19-27 Förkunna riket och bota sjuka 10/5 Matt 4:23-25 11/5 Apg 8:4-13 12/5 Matt 9:35-10:8 13/5 Luk 13:10-17 14/5 Joh 5:1-18 15/5 Luk 7:1-10 16/5 Luk 9:1-6 Livet i Guds rike – Andens liv 17/5 Jer 31:31-34 18/5 Gal 5:13-25 19/5 Rom 14:17 20/5 Ef 5:15-20 21/5 Rom 8:1-11 22/5 Jes 44:1-5 23/5 Apg 2:1-22 På väg mot Guds rike 24/5 Ps 34:12-23 25/5 1 Petr 4:14-19 26/5 Apg 14:19-23 27/5 Ps 73 28/5 Fil 1:27-30 29/5 Luk 6:20-26 30/5 2 Thess 1:3-5

Herrklubben är tillbaka! Men drar sig genast undan till Ledarsidorna.se, där podcasten blir exklusiv för sajtens plus-medlemmar. Fattiga lyssnare får nöja sig med detta retliga smakprov, där vi diskuterar året som gått sedan sist. Plus-medlemskap på Ledarsidorna kostar ungefär som en öl ute på lokal, och förutom Herrklubben kan ni ta del av ett texter av Malcom Kyeyune och Johannes Nilsson, samt ett antal texter som sajtens medredaktör Johannes Nilsson översatt och redaktörat. Kom in bakom betalväggen, hur dumsnål är du egentligen? Öl köper man på systembolaget. https://ledarsidorna.se/2020/12/mot-nomenklaturan-del-i-de-svarta-skeppens-ankomst/ https://ledarsidorna.se/2020/12/mot-nomenklaturan-del-ii-skravasendets-aterkomst/ https://ledarsidorna.se/2020/10/darfor-flyr-arbetarklassen-vanstern/ https://ledarsidorna.se/2021/01/reporter-i-coronans-tid/ https://ledarsidorna.se/2020/11/trump-2024-tronpretendenten/ https://ledarsidorna.se/2020/11/trump-2024-kungamakaren/ https://ledarsidorna.se/2021/02/george-orwell-mitt-land-hoger-eller-vanster/ https://ledarsidorna.se/2020/11/vansterns-argument-mot-oppna-granser-del-i-riv-ned-denna-mur/ https://ledarsidorna.se/2020/11/vansterns-argument-mot-oppna-granser-del-ii-det-handlar-om-landets-sjal-och-hjarta/ https://ledarsidorna.se/plus/portrattet-stig-larsson/ https://ledarsidorna.se/plus/de-forsokte-satta-dit-mig-bokstavligt-talat/

Esther Kazen är pastor i Equmeniakyrkan, och är även känd som Feministpastorn. I sina andakter den här veckan krokar hon arm med bibliska kvinnor och lyfter fram deras berättelser. De senaste åren har Esther ofta läst Bibeln genom att kroka arm med de bibliska kvinnorna. När hon har läst deras berättelser och låtit dem vara sina huvudpersoner har hon fått se bibelns berättelser från andra perspektiv. Hon har sett detaljer hon missat tidigare, fått se bibliska hjältar från andra håll, och inte minst fått nya Gudsbilder. Esther är ärlig när hon konstaterar - det har inte alltid varit enkelt. Det har gjort mer ont än hon varit beredd på, men hon har också hittat mer hopp och en mer trovärdig, vardagsnära och hållbar Gud än hon visste att hon längtade efter. Esther har blivit övertygad om att både Bibeln, kyrkan och världen blir bäst och vackrast om vi lyssnar till alla människors röster. Den lilla berättelsen med en fattig, namnlös och ordlös huvudperson är omdiskuterad. Är det en hyllning till den som osjälviskt vågar ge allt? Är det en kritisk blick på makten som utnyttjar de mest utsatta? Är det möjligt att den har flera parallella budskap?  Hon har blivit en symbol som det pratas om, inte en person någon pratar med.Hon står mitt i berättelsen, nästan utan att synas. Idag krokar jag arm med änkan som gav allt hon hade. Ur andakten Text Lukas 20:46-21:4 Musik Diaspora - Eido Al Fakir Fotö  - Shida Shahabi Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Coronapandemin drabbar världens allra fattigaste hårt, inte minst många i Afrika. Kan helikopterpengar till den enskilde och förlängda skuldlättnader vara en del av vägen ur fattigdom? Programledare: Anders Wennersten Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Peter Stein, nationalekonom, Stein Brothers  Anna Eggelind, Rädda Barnen Arne Bigsten, prof emeritus utvecklingsekonomi Göteborgs universitet Stella Muhonji, driver en cateringfirma i Ngong i Kenya Gita Gopinath, IMF Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Tekniker: Maria Stillberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Kalljästa frallor och färska bär i en smoothiebowl, är en ljuvlig start på dagen. Fattiga riddare och hemgjord havremjölk, är två andra frukosttips från Susanne. I Meny i sommar får vi följa med till Susanne Jonsson smultronställe, en liten grå stuga vid Nordmalingsfjärden. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Gerhard Stenlund kommer på besök till det lilla stugköket för att få ta del av Susannes kocktips och recept. Vi kommer också att få träffa kemisten Roger Ahlgren från Gastronomiprogrammet vid Umeå Universitet. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare på Sveriges Radio Västerbotten och hörs också i Karlavagnen i P4. Producent Karin Grönberg.

Rubrikmakare världen över lade pannor i djupa veck morgonen den 6 maj, när venezuelanska propagandister hävdade att militären slagit ned ett Vita huset-initierat kuppförsök. Kunde det vara sant? Flera amerikanska elitsoldater hade uppenbarligen gripits och paraderades nu i Venezuelas medier efter en nattlig eldstrid med flera döda längs kusten utanför Caracas. Enligt venezuelanska staten rörde det sig om militärer som varit ute efter att lägga vantarna på världens största oljereserv som vilat som en förbannelse under ett numer svältfött Venezuela. Men när krutröken skingrades var det en helt annan bild som tonade fram. Vad som utspelat sig utanför Caracas morgonen den 4 maj såg mer och mer ut som en skattjakt av privata lycksökare från ett säkerhetsföretag snarare än ett regelrätt invasionsförsök. Vad var de egentligen ute efter – priset på diktatorns huvud, oljan eller Rambolik ära och berömmelse? I avsnitt 24 av FollowTheMoney - en podcast från Nyhetsbyrån Direkt Martin Nilsson och byråns utrikesredaktör Joakim Rönning - avhandlas den allra mest ljusskygga delen av försvarsindustrin, där det inte säljs vilka vapen som helst utan elitsoldater av kött och blod. Fenomenet i sig är ingenting nytt, men användandet av moderna legoknektar är i dag utbrett bland världsmakterna, där ljusskygga verksamheter som amerikanska Blackwater och ryska Wagner Group hyr ut tjänster till invaderande styrkor men verkar utan flagg och helt andra moraliska koder än reguljära trupper. Hur ser framtidens krigsindustri egentligen ut när världens fattiga länder söndrats och härjats av ett coronavirusutbrott som kanske öppnat för invasion av högstbjudande?

29. Hemlösa Och Fattiga Pensionärer by Birgitta Enblom

Sidekick: Riko Eklundh. Trump inför riksrätt – och omval. Skäms ni inte? Hatet i riksdagen. Radinet lades ner. Synagogan måste skyddas. Greta tillbaka där det började. Fattiga barn och önskemål. Finska och svenska julsånger. Weinstein och självdistans. Petelius och ursäkten och den bisarra gallupen. Rikos julfred. Hosianna på samiska!

Medan allt folket hörde på sade han till sina lärjungar: 46”Ta er i akt för de skriftlärda, som vill gå omkring i sina långa mantlar och tycker om att bli hälsade på torgen och sitta främst i synagogan och ha hedersplatsen på gästabuden. 47De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. Så mycket hårdare blir den dom de får.”Änkans gåvaHan tittade upp och såg hur de rika lade sina gåvor i tempelkistan. 2Men han såg också en fattig änka lägga ner två kopparslantar, 3och då sade han: ”Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra. 4De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.”Luk 20:45-21:4 (Bibel 2000)Marie Ek Lipanovskahttp://www.marieeklipanovska.se

Olika delar av den svenska vänstern, från SSU till Åsa Linderborg, har på sistone givit uttryck för antisemitiska uppfattningar. Att sådana figurerar inom vänstern är ingen nyhet, men problemet har eskalerat. Lars Anders och Blanche diskuterar orsakerna: Röstmaximering eller postkolonialism? Ett annat problem med den svenska vänstern är dess fientliga inställning till jordägare. Fattiga självägande bönder placerades av marxismen på samma sida som rika industrikapitalister, och behandlades därefter. Arvet efter detta lever kvar än i dag, som en diskussion i svenska släktgårdar nyligen visade. Och om någon i Trelleborg undrar vad den får för sina skattepengar, diskuterar vi även kommunens beslut att anställa tre sommarjobbare för att normkritiskt granska statyerna i kommunen. Turn on, tune in, freak out!

Sissela Kyle: Den problematiska publiken. Göran Everdahl: De fattiga och de stenrika. Jessika Gedin: Mikrofirande. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Programledare: Ingvar Storm.Veckans panel och spaningar: Sissela Kyle: Den problematiska publiken. Göran Everdahl: De fattiga och de stenrika. Jessika Gedin: Mikrofirande

Sissela Kyle: Den problematiska publiken. Göran Everdahl: De fattiga och de stenrika. Jessika Gedin: Mikrofirande. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Programledare: Ingvar Storm

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. När vi idag ser gamla torparstugor från 1800-talet kan vi förledas och tro att livet i dem var pittoreskt och vackert. Men de som levde där i gamla tider slet med dragiga väggar och stampade jordgolv, trängsel och svårigheter att hålla rent. Torparna låg långt ner på samhällets klasstrappa och det var ingen lätt sak att ta sig upp därifrån. Men de som gjorde det var framförallt pojkar som hade lätt för sig i skolan och som fick hjälp att studera vidare, till präst. En av dom var Kristian Torin från Snöstorp utanför Halmstad. På äldre dar skrev han ner sina barndomsminnen, dels i dagböcker och dels i en bok som han skrev för sin enda dotter. Kritians anteckningar utgör unika dokument över det livet fattiga människor levde i mitten av 1800-talet- om hur husen såg ut, vilken mat som ställdes på bordet och hur det var med kläderna på kroppen. Kristians sonson son Göran Torin som bor i Skattungbyn i Dalarna tillsammans med sina labradorer och har samlat ihop alla anteckningar från sin farfars-fars i en bok. Kristian Torins barndom   - Han föddes i en ryggåsstuga utanför Halmstad på ett litet torp som löd under ett större gods som hette Arlösa, berättar Göran Torin. En ryggåsstuga, det är beteckningen på de väldigt enkla torpstugor som inte hade några innertak. Oftast bestod stugan av ett enda rum och i riktigt gamla tider hade den sällan några ljusinsläpp i form av fönster. - Den som Kristian föddes i hade bara ett fönster på taket, så det måste ha varit väldigt mörkt därinne. Det enda ljus de hade det var elden och en stickekäring, en ställning som man satte en trästicka i som man antände när man behövde lite extraljus om man till exempel skulle sy nåt. Golvet var bara ett stampat jordgolv. Kristian föddes 1837 och var den yngste sonen till torparen Johannes Torin och hans andra fru Anna.  Johannes hade två flickor från sitt första äktenskap, och med Anna fick han ytterligare fem barn. Två av dem dog i späd ålder.  Torparfamiljen skulle leva av vad den lilla jordlotten gav och det var inte mycket. Kristian berättar själv så här: Det var fattigt för mina föräldrar. Torpet var nämligen stort, men det bestod af oländig mark med tufvor, kärr och enebuskar. Grässlåttern var mycket fattig, så att på somliga ställen blef ej ett lass hö efter en flitig slåtterkarls dags arbete, fast det började klockan 3 eller 3.30 på morgonen. Under torra somrar förtorkades grödan, så att icke en enda kärfve kunde bindas av vårsäden, utan den måste räfsas ihop som gräs. Då blef det magert för både folk och kreatur. - Men de åt ju sovel också, mest fisk, säger Göran Torin. Kristian har berättat hur han och bröderna gick till en bäck och fångade laxöring, hur de satte ner fötterna för att hålla fast fisken och ibland var tvungna att dyka på huvudet för att hålla fast den. - Det kunde vara november och svinkallt och man kom hem dyblöt, men vad gjorde det när man kom hem med fisk! Då och då fick familjen också rester från herrgården, det kunde vara köttben eller fiskhuvuden. I sina nedtecknade minnen berättar Kristian Torin om livet som torparunge under tidigt artonhundratal, och mycket handlar om maten inte så konstigt i en familj där varje dag innebar en kamp för överlevnad: Det var smått om matbitarna. Lite hafrebröd och potatis doppad i salt eller saltadt vatten utgjorde den vanliga frukosten. Bröd vankades dock icke alltid. Soppa af en näfve gryn, vatten, salt. Potatis och därtill ibland ett köttben eller ett sillhufvud  - sådana finge vi stundom på Herrgården -  detta var ofta middagsmålet, väl ofta med en bit hafrebröd. På sommaren kokades stundom kål af potatisblad, vatten, några gryn och salt. Och detta fick utgöra middag. Gröt af hafremjöl med litet mjölk utspädd med svag, svag, oftast sur dricka eller vatten utgjorde den vanliga kvällsmaten. Det var icke alltid som vi fingo alldeles så mycket av denna kost, som vi ville ha. En gång då jag bad mor om en bit bröd och fick till svar att jag icke kunde få, pekade jag på lillfingern och sade: Bara så pass som min lilla nagel. Då vände mor bort ansiktet. Hon ville nog icke att jag skulle se tårana i hennes ögon. I den halländska karga jorden var havre det vanligaste sädesslaget bland småbruk och torpare. Här var det svårt att få skördar av korn eller råg. Så när Kristian får smaka rågbröd någon enstaka gång är det fest - Då blev han lyrisk rågbröd som är så gott! Pappan hade prövat att så råg på en liten jordplätt och hade faktiskt lyckats, och då lovade han sin familj att de i fortsättningen skulle få rågbröd det lovar jag! Rågbröd var en sällsynt gäst i vårt hem, det bestods egentligen blott om jul. Stundom bara under de själfva högtidsdagarne och emellan dem blandbröd av hafremjöl och något rågbröd. Ack, vad rågbrödet var godt! En gång, det var 1845, hade jag vid ett ärende till herregården fått ett stycke rågbröd. Det nändes jag icke äta för hastigt. Nej, jag afbet blott små bitar och tuggade länge på hvar. Ack om en finge äta så mycket sådant bröd som en ville*Och så uppoffrade jag en bit och planterade den vid en tufva. Så talade jag om för sven, min bror, att jag så gjort, och snart skulle där växa rågbröd. Och han grusade obarmhärtigt mina förhoppningar. Han sade Din dumming, inte växer bröd, om aldrig så mycket sattes. - Han höll reda på platsen där han hade planterat sitt rågbröd, han har till och satt ut det på den karta han ritade över var olika hus låg står det på ett ställe: Här planterade jag rågbröd. I sina nedtecknade minnen beskriver Kristian Torin också annat ur vardagen, som när han mot uttryckliga förbud snattar äpplen och körsbär, de som pappan annars plockar och säljer för att få en liten inkomst. Också kläderna på kroppen berättar han om. På fötterna nyttjades aldrig något så länge marken var bar för snö. Ja, vid barfrost under själva vintern hade vi naturligtvis något på fötterna. Men så snart marken i slutet av mars började bli bar, så bort med håsor och träskor, och så var det att gå barfött äfven om en och annan snödrifva låg i ens väg. Skjorta hade jag en tid icke mer än en. Därför måste jag vackert hålla mig i sängen när den skulle tvättas. På sängkläder var det icke heller överflöd. Sängarna voro väggfasta lådor utmed väggen. I den lades halm. Därpå en trasmatta. Och till att breda på sig en dyna. Nå, men lakan? Lakan! Nej, sådant överflöd kom väl aldrig i fråga. Kristian var duktig i skolan, han briljerade under husförhören och visste tidigt att han ville bli präst. Han fick hjälp att komma till Latinskolan Halmstad. Ett sätt att hjälpa fattiga studenter var att då och då ge dem ett ordentligt mål mat. - Han fick ju matdagar i Halmstad då han fick gå hem till folk och äta mat hos dem, berättar Göran Torin. Kristian var ju van att sitta ihop med pigor och drängar där han kände sig hemma. Men rektorn tyckte att Kristian behövde veta hur man för sig bland finare folk, där man åt med kniv och gaffel. - Det var en pärs faktiskt. Ack, om jag då fått vara utan mat hela dagen istället för att äta middag där. Jag hade aldrig förr ätit vid herrskapsbord. Där var mycken främmad. Gaffel hade jag knappast begagnat. Visst hade jag några år förut, då jag i sällskap med far sålt körsbär, lockat honom att köpa tre par knifvar och gafflar för att ha när främmadt kom men intet hade jag gjort bruk av sådant där.Och nu sitter jag mellan ett par fina fruar eller mamsell och ska äta med knif och gaffel. Till på köpet är jag vänsterhändt. Och til ytterligare råga är potatisen oskalad. Hvad jag är glad när middagen är öfver! För att försörja sig under studietiden tog han massor med extrajobb. Han bar vatten och ved, och eldade i alla skolrummen. Han sopade och han gick med skolans tiggarbössa. Lite längre fram blev han privatlärare i fina familjer. Där blev han förskräckt över hur fint folk kunde slösa med tiden. En eftermiddag se´n gossen slutat sin läsning, kom han upp med en roman med hälsning från sin mamma, att den var mycket intressangt. Jag blef smått otålig men tittade på första sidan. "Nå, jag får och kasta en blick på andra sidan sidan, sedan så Kvällsmaten är färdig! Förvånad ser jag upp. Tre á fyra timmar hafva mig ovetande försvunnit medan jag bara tittat på några ord på nästa sida, pigan har varit inne och bäddat min säng, och jag har icke sett henne. Jag var alldeles förvirrad och förskräckt. Jag slängde romanen under sängen, och där fanns hon väl när jag flyttat. Så började och slutade min romanläsning. Jag har intet minne af dess innehåll, men det var rusande. Gud vare tack att jag märkte det! Detta var min första och sista romanläsning. Under tiden som lärare hittade han också på ett fiffigt sätt att halvsula sina skor. Han hade stora hål i sulorna på sina skor, och vid något tillfälle stod han bredvid en väderkvarn som det droppade fett och smörja ifrån. Kristian märkte att den där röran bildade ett lager under skorna som tillsammans med smågrus bildade nya sulor. - Han gick dit då och då för att halvsula skorna, berättar Göran Torin. Kristian klarade sina studier, han hade ingen enkel väg till prästvigning men till sist så blev han ändå präst. Han hade två fasta arbeten i sitt liv, dels som präst och skollärare i Jonsered utanför Göteborg, och senare som kyrkoherde i Östad i nuvarande Lerums kommun. Kanske var det hans tuffa barndom som spelade roll, hans prästgärning kantades av en för tiden oerhört modern syn på både barnuppfostran och kvinnors roll i kyrkan. - Han gillade inte det här med aga, han slutade slå skolbarnen när han upptäckte att det inte ledde någonstans. På två prästmöten argumenterade också Kristian för att kvinnor visst kunde få läsa ur bibeln och andra texter. - Men det gillade inte de andra prästerna på mötet, de stampade i golvet för att visa sitt missnöje med detta. Men Kristian Torin stod på sig. Kristian Torin skrev dagbok fram till sin död 1916 och på olika vägar har den till sist hamnat på Göteborgs landsarkiv, en dagbok som gör att vi idag kan veta mer om livet för fattiga torparfamiljer under 1800-talet. Torp och fastigheter i arkiven Kristian Torin skrev dagbok fram till sin död 1916. På olika vägar har hans minnen till sist hamnat på Göteborgs landsarkiv, en dagbok som gör att vi idag kan veta mer om livet för fattiga torparfamiljer under 1800-talet.  Det är många som idag vill veta hur det såg ut i de stugor som deras anfäder en gång bodde i och ibland vill man också veta var de låg. Men ju enklare husen var desto mindre chans är det idag att finna något om dom i arkiven. På landsarkivet i Lund träffar vi Marcus Broberg som är arkivarie och tar emot många frågor om gamla fastigheter från allmänheten och Göran Kristiansson som är landsarkivarie. - Ja det gäller att hitta en bra ingång och då är det fastighetens beteckning som visar var fastigheten legat någonstans, berättar Göran Kristiansson. Då är det fastighetsböcker och inskrivningshandlingar som finns att tillgå.  Marcus Broberg som ju arbetar med ärenden från allmänheten personer berättar att många utgår från fastighetens nuvarande uppgifter, det vill säga nuvarande fastighetsbeteckning. Men fastighetens beteckning kan ha förändrats under årens lopp när den till exempel slagits samman med andra fastigheter eller avstyckats. Och för att ytterligare komplicera det hela skedde en stor förändring 1908 då man gick från ett gammalt fastighetsbeteckningssystem till det system vi har idag med siffra kolon siffra. Till exempel Berghem 1:2. Göran Kristiansson har plockat fram en ekonomisk karta det vill säga en karta där det finns tydliga indelningar som visar gränserna mellan olika fastigheter. - Här är ett exempel från Lundsgården 10. Här kan man se hur stor fastigheten var och vem som ägde den i början av 1900-talet. Och sen kan man följa fastigheten bakåt till äldre kartmaterial. Göran tar fram en äldre karta som visar ett skifte som gjordes på gården 1779. Kartorna finns på Lantmäteriets webbsida över historiska kartor. (Länk finns längre ner på sidan.) Där kan man få fram skifteskartor, ekonomiska kartor osv. - I beskrivningen till kartan kan man bland annat se vem som bodde där, berättar Göran Kristiansson. När det gäller Skåne finns en Rekognosceringskartan 1812-1820 som gjordes i samband med Napoleonkrigen som visar hur landskapen såg ut innan skiftena.  Hela södra Skåne är karterade och där finns åkermark, skog, kärr, väderkvarnar, broar och så vidare utmärkta.  - Detta är ju för militärt bruk så att man skulle veta hur man skulle ta sig fram.  Rekognosceringskartan finns i Riksarkivets digitala läsesal. (Länk längre ner på sidan.) Vilken är då den vanligaste frågan från allmänheten?  - Många gånger nöjer man sig med att veta vilka som bodde i fastigheten, berättar Marcus Broberg. Och det är lättare att följa vilka som bott på gården än att ta reda på hur det såg ut. Då behöver man kanske gå in i Brandförsäkringsbrev och leta efter äldre ritningar och kartor. - Har man tur och hittar Brandförsäkringsbrev kan man se hur en gård eller ett torp var byggt, men oftast var de tidiga brandförsäkringsbreven utfärdade till de större gårdarna.    Man kan alltså få en ganska bra bild av hur större gårdar var byggda men att finna uppgifter om mindre torp eller backstugor är betydligt svårare och ibland faktiskt omöjligt. Göran Kristiansson tar fram en annan källa som kan vara användbar, nämligen husesyner. Han har plockat fram en husesyn från den 27 maj 1774 över ett överstelöjtnantboställe i Källna socken.    - När det gäller militära hemman och prästgårdar så gjorde man syner på dem med jämna mellanrum. Och här går man igenom varje del av huset och ser vad som finns och vad som är bristfälligt. - Här beskrivs bland annat när huset var byggt och hur lång byggnaden är. Mangården är 21 och tre fjärdedels alnar lång, tio alnar bred och fyra och en halv alnar hög. På stolpar. Det står också hur många väggar det finns, dörr med gångjärn och lås, lergolv som är brädlagt. Man kan alltså få en ganska bra bild av hur större gårdar såg ut. Men att finna uppgifter om mindre torp eller backstugor är betydligt svårare och  ibland faktiskt omöjligt. - Det som finns då är torpkontrakt som upprättades med gårdsägaren och där kan man få beskrivet vad torparen skulle betala osv. Men det finns sällan beskrivet hur torpen såg ut, men soldattorp finns det ritningar på och då var de oftast standardiserade, berättar Göran Kristiansson.  - Det är först i början av 1900-talet, runt 1930-40 som vi kan få en mer ordentlig bild av hur mindre hus eller gårdar såg ut, avslutar Marcus Broberg.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se

Sysselsättningssiffrorna visar uppåt och det går bra för Finland men samtidigt halkar allt fler efter och lever under fattigdomsgränsen. Speciellt utsatta är barnfamiljer. Vad har gått snett och vad bör göras annorlunda i framtiden för att situationen ska förbättras för de tusentals som har svårt att få vardagen att gå ihop. I Slaget efter tolv diskuterar Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi, Janina Andersson (bilden), verksamhetsledare för Mannerheims barnskyddsförbund i Egentliga Finland och Ted Apter (Saml) från Helsingfors stadsfullmäktige. Programledare: Jesper Alm slaget@yle.fi

Fredagspodden med Hannah Widell och Amanda Schulman "Snygga rik (och fattiga) killar" Slutlåt: Money Money Money - ABBA

Hanif ställer frågan om inte fattiga människor skaffar för många barn för sitt bästa och Per använder referenser från Sökarna att hitta en korrekt beskrivning på konstiga sojapojkar på instagram.

En inspirerande berättelse om en mors självuppoffring och kärlek till sina barn.

Fattiga vita och Amerikas klassystem, baserat på boken White Trash.

Undervisning från Skövde Pingst av Sven Bengtsson 24/6 2018. Del 2 i serien 12 FÖRVANDLADE LIV.

Programledarna Nancy Delic och Sebastian Pawlowski pratar med gäster och intervjuar kommunpolitiker. Veckans ämne är pengar. Hur är det att ha mycket eller väldigt lite pengar? Och kan de göra oss lyckligare?

Programledarna Nancy Delic och Sebastian Pawlowski pratar med gäster och intervjuar kommunpolitiker. Veckans ämne är pengar. Hur är det att ha mycket eller väldigt lite pengar? Och kan de göra oss lyckligare?

Kvarteret är en serie i tre delar, om människor i Malmö-huset Östergård genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1917-1968: Om kampen för ett anständigt hem. 1932 dör ett spädbarn på en spårvagn i Malmö. Spårvagnschauffören vill inte köra vidare, och mamman tvingas gå de tre kilometrarna till sjukhuset med sitt döda barn i famnen. Familjen får köpa en enkel kista från kommunen på avbetalning. När skulden är betald flyttar de in i en etta i kvarteret Östergård-Österhus i Malmö. Ett år senare föds deras son Bengt, i kökssoffan där. Där börjar historien om Bengt - en av flera historier som bildar stommen i Kvarteret, en dokumentär radioföljetong som sträcker sig över ett sekel och berättar historien om ett hus, om ett samhälle, och om drömmen om ett bättre liv. Första avsnittet handlar om att växa upp i en stadsdel med dåligt rykte, och vad som händer när huset där du bor får sämre och sämre standard, samtidigt som omgivningen får det bättre. Vi träffar bland annat Ulla-Britt som kämpar för sin sjuka mamma och sig själv, och Bengt vars föräldrar kommer till en punkt där de beslutar sig för att de aldrig ska vara fattiga mer. Medverkande i programmet: Robert Hjalmarsson, Susanne Ekstrand, Catharina Stuhre, Ulla-Britt Fohrman, Bengt Janshagen, Anette Ahlgren, Lajla Kronqvist, Stig Jönsson och Bodil Nilsson. Alla berättelser och historisk bakgrund finns också samlade på hemsidan för programserien: www.kvarteret.org Avsnitt 2: "Vi hade inte klarat oss utan varandra"   Kvarteret produceras av Umami Produktion Programledare och producent: Fredrik Pålsson I redaktionen: Johan Joelsson, Lisa Karinsdotter Pålsson och Lisen Däldborg Research: Redaktionen samt Klaus Olsen och Ingrid Nilsson Ljudteknik och ljudmix: Johan Chandorkar Signatur: "Drömsekvens" av RÅÅ från albumet "Skånes Järnvägar"

Det som var helt otänkbart för några decennier sedan är verklighet idag. Utopier realiseras hela tiden, men Eva-Lotta Hultén tycker att vi kan bli mycket bättre på att förverkliga drömmar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För inte så länge sedan steriliserades transpersoner som ville korrigera sitt kön. Idag är det svårt att förstå att det bara är några år sedan en så rigid syn på kön och identitet ännu fick fungera som juridiskt och medicinskt rättesnöre. Det är inte heller så länge sedan vi upphörde att betrakta homosexualitet som en sjukdom men 2009 blev samkönade äktenskap tillåtna i Sverige. Vi människor är förmögna att tänka om och anta nya seder och normer som skiljer sig avsevärt från dem vi är vana vid. Men ibland blir det tvärstopp. När Centerpartiet i ett idéprogram för några år sedan föreslog att månggifte skulle tillåtas idiotförklarades det både av människor inom partiet och av utomstående. Förslaget ansågs vara så uppenbart dumt att några tyngre invändningar inte behövde anges. Egna livsval utanför tvåsamhetsnormen framställdes som allt från omoraliska till löjliga. Ungefär som homosexuell kärlek för några decennier sedan. Idéprogrammet anpassades efter folkstormen, månggiften plockades bort, Annie Lööf tog avstånd. Ordet utopi kommer från Thomas Mores bok Utopia från år 1516, och betyder ingenstans. More berättade om ett land där all privategendom är avskaffad, arbetsdagen är sex timmar och jämlikhet råder. Han valde att föra fram sina tankar under humoristisk täckmantel eftersom idéerna var så udda i hans samtid, men många har blivit verklighet idag: reglerade arbetstider, religionsfrihet, äldrevård och skolplikt. Det var inte utopiskt, i bemärkelsen omöjligt, utan fullt görbart, bara väldigt annorlunda mot det rådande. I boken Utopia for realists, Utopi för realister, gör den nederländske författaren och historikern Rutger Bregman upp med några av vår tids föreställningar om vad som är möjligt och inte och försöker förstå vad det är som sätter upp ramar kring vad vi kan tänka. Han skriver framför allt om basinkomst, det som ibland kallas medborgarlön, som länge betraktats som en utopisk idé men som nu tycks närma sig vad vi ser som genomförbart. Att ge alla människor tillräckligt med pengar för att de ska kunna leva trygga och anständiga liv är, skriver Bregman fullkomligt nödvändigt i tider då robotar och avancerade datorer kommer ta över jobb och göra alltfler människor arbetslösa, alternativt tvinga in dem i meningslösa och överflödiga sysselsättningar. Men Bregman menar att för att basinkomst ska ta det sista steget mot förverkligande så måste vi ändra våra föreställningar om vad som ger mening eller fungerar som drivkrafter i människors liv. Vi lever med en tro att många människor bara kan motiveras att göra saker om de annars får det eländigt och vi hyser fördomar om att fattigdom beror på att de fattiga har gjort dåliga eller omoraliska val och därför behöver kontrolleras och styras. Bregman visar, med gedigen forskning som underlag, att behövande människor som får pengar generellt gör kloka saker med dem. Fattiga människor väljer inte fel för att de är ansvarslösa eller dumma utan för att fattigdom stressar vem som helst så till den grad att vi blir dumma. Tester visar på en sänkning av IQ-värdet med 13-14 steg. Får vi ekonomisk trygghet blir vi omedelbart smartare igen. Inte heller är hemlöshet ett tecken på oförmåga att sköta sig. Den länge rådande normen är att den som blivit hemlös först måste göra sig av med missbruk, skaffa sig inkomst eller bli allmänt skötsam, men studier visar att det är mycket mer effektivt att göra tvärtom: boende först, sedan löser personen i fråga mycket av det övriga på egen hand. För att göra basinkomst tänkbar måste vi alltså ändra vår människosyn och för att klara omställningen måste det ske stegvis. Mer fritid kan införas successivt, parallellt med att kunskap om hur vi människor fungerar sprids och andra ideal för hur vi tillbringar vår tid, skrivs fram. Jag föreställer mig att vi i ett samhälle med basinkomst men samma gamla föreställningar om plikt, flit, arbetsmoral och lönearbete annars snart skulle riskera att växande grupper av människor börjar ägna sin tid och kraft åt att hämnas på, och jävlas med alla som de uppfattar har tagit deras människovärde ifrån dem. När äktenskapslagstiftningen blev könsneutral i Sverige var det efter kamp och idogt lobbyarbete som bland annat ledde till en efterhand ökande medvetenhet och acceptans. När jag började prata basinkomst med människor för snart tjugo år sedan var den snällaste reaktionen att jo, det där kanske är bra i den bästa av världar, men det är ju helt orealistiskt. Idag pågår seriösa försök på flera håll i världen, bland annat Finland, och frågan har lyfts i de tyngsta beslutsforumen, som IMF och Världsbanken. Men skepsisen är fortfarande stark i Sverige. Ibland kan förändringar snabbas på med hjälp av chockverkan. Någon föreslår något som framstår som halsbrytande, vilket då får det som bara framstår som hälften så progressivt att te sig rimligt. Symtomatiskt nog fick det samkönade äktenskapet legaliseras i två steg. Vi började lite försiktigt med det registrerade partnerskapet, som vande oss vid tanken att kärlek mellan vuxna människor är just kärlek mellan vuxna människor, oavsett kön på inblandade parter. Kanske är tiden, såhär några år efter månggiftesdebaclet, mogen för registrerat mångpartnerskap? Och nu när basinkomst seglat upp på den världspolitiska agendan, vad sägs om ett försök med friår igen alltså möjligheten för arbetande att byta inkomst och position med arbetslösa i upp till ett år? Utopier handlar om andra sätt att vara människor tillsammans på. När det kommer till sådant som nödvändiga skiften i klimatförändringarnas spår kommer också det relationella in vi behöver börja visa vår identitet och söka tillfredsställelse på andra sätt än genom att shoppa hejdlösa mängder prylar, åka på långsemester flera gånger per år, bygga trädäck som täcker hela trädgården eller bo i större hus än vi ens orkar städa själva. Det är akut nödvändigt för oss att föreställa oss andra sätt att utöva vårt människoskap på. För att göra det möjligt att snabba på förändringsprocesser och undvika att avskriva allt utom det rådande som orealistiskt skulle vi behöva träna oss i utopiskt tänkande. Med en vidgad föreställningsförmåga skulle vi bli mindre fördomsfulla och förhoppningsvis undvika att utan vettiga skäl avfärda såväl harmlösa som livsviktiga förändringar som någon slags aparta stolleprov. Men träning i att tänka nytt och stort måste nog också kompletteras med att göra oss konstruktivt kritiska och ifrågasättande inför vilka mål vi väljer och vilka sätt för att nå dit. Forskning måste slå följe med värderingar. Sedan kan vi kanske hitta sätt att mötas, tänka nytt och lära oss att ta hand om varandra, såväl som vår jord. Låter det som en utopi? Vi får väl se. Eva-Lotta Hultén, journalist och författare (avsnittet sändes första gången 2017)   Litteratur Rutger Bregman: Utopia for realists. Bloomsbury Publishing 2017 (på svenska i översättning av Per Holmer 2018). Thomas More: Utopia. Översättning Anders Piltz. Norma förlag 2001 (original 1516).

De senaste decennierna har vi haft en sämre produktivitetsutveckling samtidigt som vi haft kraftigt ökande klyftor. Hur det hänger ihop, hur det påminner om medeltiden och varför det leder till att företagen investerar så mycket i politiska kampanjer kommer att förklaras på sedvanligt pedagogiskt sätt i denna podcast från Arena Idé. Med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

Hur kan studenter bygga muskler med en begränsad ekonomi? Vilka livsmedel ska man satsa på och vad innehåller mycket näring för en liten peng? Hur mycket protein behöver man för att bygga muskler? Mathias & Christoffer bankar ner några riktigt tunga tips som du kan ta till dig när du vill öka i muskelmassa när… Read more om #141 – Billigaste näringsrika maten – för fattiga studenter som vill bygga muskler Inlägget #141 – Billigaste näringsrika maten – för fattiga studenter som vill bygga muskler dök först upp på Min PT Online.

Fattiga och kontanter, apoteksreformen fyller år och så är det dags att se över rutinerna ute i kommunerna. Medverkande: Elinor Svensson, Johanna Wagrell och Marcus Berggren

Hypoteket lever La Dolce Vita! Hur mycket ska man oroa sig för pensionen när man är 25 år ung? Tiffany och Emanuel har besökt Pensionsmyndigheten för att ställa frågor. Svaren får Tiffany att häpna RÄTTELSE: I programmet anger Pensionsmyndighets-Per en felaktig siffra. Den genomsnittliga pensionen som delas ut är 16.200 kr och inget annat.Programledare: Tiffany Kronlöf och Emanuel Sidea. Producent: Jesper Cederstrand. Ljudläggare: Elin Rosenberg.

I Neapel har de vilda gatubarnen blivit befriade. De har ockuperat ett torg: en fri och öppen plats, men i form av ett övergivet kloster. Eller ungdomsfängelse, beroende på vilken tidsperiod du levt... En podcast om städer.

Björn Söderberg lämnade Sverige som 19-åring för att jobba som volontär med föräldralösa barn i Nepal. Nu kallar han sig entreprenör och driver företag som omsätter miljoner i samma fattiga land. Entreprenören Björn Söderberg är veckans "Svensken i världen". Hör hans historia, varför han inte tycker det är fel att tjäna stora pengar i fattiga länder och om en avgörande händelse vid Bagmatifloden i Katmandu i Nepal som kom att förändra hans liv. På Verklighetens Instagram-konto hittar du Björn Söderbergs egna bilder från Nepal. Är du nästa Svensken i världen eller känner du någon som borde bli det? Här hittar du info om hur du går tillväga? 

Januari sägs vara årets fattigaste månad men vad ska man göra för att inte hamna i skuldfällan? / Janyaari sanothaan ette on vuoen köyhin kuukausi, mutta kunkas sitä tekkee ettei velkaantuis?

Sverige är ett av världens mest generösa biståndsländer. Men vilken roll spelar biståndet i världen idag? Den rödgröna regeringen har sagt att all deras politik ska mätas efter hur den påverkar världens fattiga. Politiken ska gynna en hållbar och rättvis utveckling. Vad betyder det i praktiken? Biståndsminister Isabella Lövin (MP) intervjuas av Monica Saarinen. 

01 Mat 5v3 Fattiga i anden Saliga är de fattiga i anden

01 Mat 5v3 Fattiga i anden Saliga är de fattiga i anden

Hur kom det sig att hästkött i det dolda blev en betydande råvara för den europeiska livsmedelsindustrin? Kaliber har följt leveranskedjan bakåt genom Europa, i spåren efter hästköttskandalen - och hittat en del av matindustrin som få tidigare ens visste existerade. Fattiga bönder som utnyttjas av en livsmedelsindustri i jakt på billigt kött, sjuka, antibiotikabehandlade hästar som förs till slakt. Och vildhästar som fångas in och säljs. Kaliber har granskat handeln med hästkött i Europa. – Då händer följande att vi ska bege oss upp till vår biograf. Jag hoppas alla har namnbricka med färgkoder? En solig tisdag i april. Det är öppet hus hos Findus i det lilla skånska samhället Bjuv. I röd-rutiga skjortor hälsar informatörer kockar och även VD folket välkomna. Hela 2 100 personer vill se hur produktionen går till i det numera världskända företaget. – Där tvättas ärtorna på sommaren.   Man vill städa ut - hästskandalen är över. Nu är det nya tag och det är lite av en kick off känsla på plats. Och budskapet är tydligt. – Det viktigaste är att vi vill visa upp oss och berätta hur vi jobbar här på Findus, att vi är ärliga och transparenta och vi vill bygga upp vårt förtroende hos konsumenterna. Och det finns anledning för företaget att putsa på sin image. Precis som för många andra - som Ica, Coop, Axfood, Dafgårds och grossisterna Martin&Servera och Menigo. Alla sålde de produkter som misstänkts innehålla hästkött istället för nötkött. Företagen säger sig att ha blivit lurade av andra företag inom den europeiska livsmedelsindustrin.  Men vi undrar - borde inte företagen frågat sig: Vad ligger egentligen bakom det så billiga inköpspriset? I matlandet Sverige har vi köpt oxfiléer, lasagner, rostbiffar och köttbullar  till ständigt låga priser. Företagen har på ett näst intill magiskt vis kunna pressa priserna. Och en varukorg med enbart kött som 1990 kostade 1000 kr kostar idag 650 kr. Och köttet det flödar som aldrig förr över de europeiska ländernas gränser. Kors och tvärs. Vi följer den så omtalade lasagnen för att se var vi landar. Häng nu med. Findus, Ica, Coop och Axfood, och företag från 15 andra europeiska länder köpte lasagne av det franska företaget Comigel som i sin tur lät dotterbolaget Tavola tillverka den i en stor fabrik i Luxemburg som sen fick sin köttfärs genom franska köttgrossisten Spanghero som i sin tur köpte köttet från en av Europas 500 olika kött-tradare som de kallas i branschen. I det här fallet var det Draap trading, ett företag registrerat på Cypern fast med Holländsk ägare och som ägs av bolag på brittiska Virgin Islands. Och kanske där köttdiscot skulle stannat upp ett ögonblick.  För det holländska ordet Draap - betyder häst om man läser det baklänges. Och den här bolagschefen är också sen tidigare dömd för fiffens med märkningen av kött. Men Spanghero såg till att få köttet stämplat som franskt och visst hade köttstyckena suttit på nötkreatur menade man. Bara det att när inspektörer åka till Spanghero och kolla i deras lådor - så stod där att köttet inte alls kom från Frankrike utan i själva verket  kom från Rumänien. Och nej det var inte heller nötkött. Från Rumänien hade man sålt hästkött. Men varför har det lönat sig att sälja rumänskt hästkött som nötkött och vad är det för hästar som hamnat på styckbordet och sugits in i köttkvarnarna egentligen. Vi bestämmer oss för att ta reda på mer om den här delen av livsmedelsindustrin som vi tidigare knappt ens visste existerade - hästköttsindustrin.   Och finner en bransch med sjuka, medicinerade hästar, kriminell verksamhet och förfalskade papper. Du lyssnar på Kaliber i P1. Vi är på slakteriet Doly-Com i nordöstra Rumäninen. Det var här som hästarna slaktades och styckades innan köttet hamnade i kedjan av företag för att slutligen landa som lasagne på de svenska tallrikarna. Det är inte vanligt att äta hästkött i Rumänen så det mesta som styckas här går till export.  Vi hör djuren och skymtar dem genom en låg dörr bakom slaktmaskinerna. Just nu är det kor som står på tur. På förmiddagarna slaktas det häst - på eftermiddagarna nötkreatur. Men ingenting blandas försäkrar företagsrepresetanterna. Efter att hästköttskandalen briserade har efterfrågan på hästkött också minskat får vi veta.  Rumänien har sedan EU-inträdet 2007 seglat upp som en storsäljare av hästkött i Europa. Härifrån forslades det förra året 6 000 ton hästkött. Och sedan EU-medlemskapet har landets export av hästkött till andra EU-länder i princip dubblerats enligt den officiella statistiken, men hur mycket som sålts svart finns det ingen siffra på. Efter att hästkött upptäckts i matvaror som enligt innehållsförteckningen skulle ha innehållit nötkött - startades ett massivt analysarbete inom EU. 7000 provtagningar utfördes av europeiska myndigheter. Var tjugonde DNA-testad vara visade sig i hemlighet innehålla hästkött istället för det som utlovats på förpackningen. Till detta ska läggas företagens egna analyser och upptäckter som gjort att hundra tusentals ton mat har kallats tillbaka då man hittat hästkött eller funnit misstanke om det. Hur mycket hästkött som vi i Europa har tuggat i oss utan att veta om det är det ingen som riktigt vet. Men en sak är klar: hästkött har i det dolda varit en betydande råvara för den europeiska livsmedelsindustrin. Genom att hästkött märkts om till nötkött har det funnits stora pengar att tjäna. Hästkött som är lämpat för köttfärs är tio kronor billigare per kilo, när det kommer från det  här slakteriet. Vi dröjer oss kvar vill veta mera men företagsrepresentanterna vill snabbt gå vidare.   – And the documents come from? Det är här, på slakteriet, som mycket av den tidigare rapporteringen om hästköttskandalen slutat. Men vi bestämmer oss för att undersöka branschen närmare - vilka är egentligen hästarna som hamnat på styckborden och så småning om i köttfärsen? Vi ger oss ut på den Rumänska landsbygden. Det är vår i norra Rumänien. En gång i veckan är det marknad och bönderna reser från bergen och byarna runt omkring för att sälja och köpa det dom behöver. Här finns allt från gummistövlar, kläder och plastleksaker i gälla färger till potatis, lök, kycklingar och hästar.  I Rumäninen finns det många bönder som driver små lantbruk med några hektar mark. Hästen är ett av de viktigaste redskapen i arbetet. Här på marknaden är det många som köper och säljer sina arbetsdjur. Men det är inga muskolösa ardenner-hästar det handlar om utan ofta hästar av det mer spensliga slaget. En del är mer professionella hästhandlare - köper upp och säljer vidare - en del av lantbrukarna sköter det på egen hand. Och slakterierna har varit en pålitlig köpare. Finns det några hästar i en by som man vill bli av med - är slakteriet med sina lastbilar där efter ett telefonsamtal. Slakterierna åker också själva runt och ber om att få köpa djuren. Med på resan är vår rumänska journalist-kollega Radu Ciorniciuc och han blir på rak arm erbjuden att köpa en häst när vi vandrar runt på marknaden. Vi vet att varje häst enligt regelverket ska ha ett microchip insatt under pälsen för att det ska gå att hålla koll på dess bakgrund och var den slutligen hamnar. Dessutom ska det finnas veterinärpapper på hästens hälsa. Så kallat hästpass. Men när Radu frågar om det blir svaret nej. Hästen har varken microchip eller papper. Men det är en helt bra häst tillägger försäljaren. Och blir lite fundersam över Radus frågor. Det brukar inte köpare fråga efter.    Det är många av hästarna som vi ser på våra resa genom Rumäninen som ser rätt eländiga ut. Magra - ofta inte avmaskade - med revbenen väl synliga under pälsen. Bönderna är fattiga men försöker ta hand om sina djur så gott de kan. Vi får höra om motorolja och får-fett som smörjs in på sår och onda leder. Radu fortsätter att fråga runt bland de som säljer hästar på marknaden och det blir klart att inte ens hälften av hästarna här varken har microchip eller papper. Men det är inga problem att sälja dem ändå säger alla vi pratar med. Vi börjar prata med en av männen som ägnar sig åt hästhandel på heltid – Constantin Robota. Constantin berättar ingående om hur sjuka en del hästar är. Det vanligaste är lungsjukdomar och problem med hovarna, säger han. Och så fortsätter han med att både han och hästägarna försöker behandla dem på olika vis med mediciner som de kan få ut på apoteken utan recept. Även antibiotika som egentligen kräver recept från veterinär. Men även sjuka hästar går att sälja till slakterierna är det många som vi möter som vittnar om. Hästar utan registrering och veterinärpapper. Bönder som trots allt kan sälja sin gamla häst och tjäna en slant. Men, ska det visa sig, försäljningen av hästar inte alltid är frivillig. Hästbranschen har blivit big business i Rumänien, exporten har dubblerats, men det är inte alltid bönderna som tjänar pengarna. Vi reser vidare på gropiga vägar, förbi stora fält och ståtliga berg. I utkanten av samhället Codlea i Transylvanien bor människorna i ruckel till hus med stora glipor. Jordvägarna är leriga och ett sopberg tornar upp sig intill. Det är ett romskt samhälle och människorna som bor här lever under konstant hot om vräkning får vi veta.   Hästar går och betar på ett fält nedanför husen, framför industriområdet. I bakgrunden skymtar snötäckta bergstoppar. Det är fattigt och arbetslösheten är stor. Barnen springer runt i smutsiga kläder och leker med de till synes herrelösa hundarna. Hästen är för många här det viktigaste arbetsredskapet de äger, men i vintras gjorde avsaknaden av pengar att många tvingades sälja sina djur. Slakterierna kom glatt och köpte dem berättar byborna. För en summa på knappa 400 svenska kronor. Ofta köper bönderna hästarna här för 5 000 svenska kronor. En kvinna som presenterar sig som Maria sticker ut huvudet genom ett fönster och pratar med oss. Hon är ledare för det grannskapet. Hon berättar om hur slakterierna kom och köpte deras hästar för att sedan kunna sälja köttet till ett mycket högre pris. Men när pengarna som bönderna tjänat så var slut står byborna utan sina så viktiga hästar. I stället kan de ha hamnat via flera olika länder och företag kan ha hamnat i färdiglagad lasagne eller köttbullar och filéer i Sverige och resten av Europa.  Men än värre är hur hästarna också blir stulna säger hon sedan. Och blir man av med sin häst är det som att mista ett barn eller en arm säger hon. Häststölderna är ett utbrett problem i Rumänien. Och vi får höra att de har blivit fler de senaste åren. Codlea är inget undantag. En man vid namn Ion Ilie berättar att han själv ofta låter sin häst gå och beta på fältet intill. Men på natten har det kommit män med lastbilar och tagit flera hästar åt gången berättar han. Det finns ju pengar att tjäna. Säljer dem till slakterierna. Och de som kommer och tar hästarna är farliga säger han. Vi lever i rädsla här. Polisen gör ingenting heller säger Ion Ilie. Även om ommärkningen  ofta verkar ha skett utanför Rumäniens gränser så upptäcker vi en del märkliga fall även här. Till exempel hur det dumpats 1 ton kött i en rumänsk sjö. Köttet var packeterat och fullt ätbart. Men det var inte märkt. Efter en analys stod det klart att det var just hästkött. Varför någon dumpat köttet i sjön ännu oklart. Kriminella nätverk som tjänat pengar på illegala slakterier och svarthandel med hästkött har uppdagats i de områden som vi besöker i Rumäninen. Hästkött som redan i Rumäninen har märkts om till nötkött har varit fall för de rumänska myndigheterna redan för ett par år sedan. Och vår granskning visar en tydlig trend: Hästaffärerna tog rejäl fart vid Rumäninens EU-inträde då den europeiska livsmedelsindustrin fann ett nytt land att jaga billig råvara ifrån. Vi reser vidare genom Rumänien. För att träffa en veterinär som vittnar om en hästhandel i landet som är utom all kontroll.  Vi träffar Bogdan Novenschi på ett rökigt hotellrum i stan Iai. Han har jobbat som rådgivare åt den rumänska myndigheten för livsmedelsäkerhet. Bogdan Novenschi är mycket orolig för utvecklingen inom hästbranschen i Rumänien. Han beskriver hur häststölderna blivit allt vanligare och att hästar säljs till slakt utan någon som helst fungerande kontroll. Hästarna ska ha mikrochip för identifikation och så kallade hästpass där medicinering finns antecknat av veterinär. Men rätt papper saknas ofta säger Bogdan Novenschi. Mindre än fem procent av hästarna i hans distrikt har pass där medicinering finns antecknad säger han. Men hans erfarenhet är att hästar medicineras på egen hand av sina ägare - utan veterinärers inblandning. Han berättar att antibiotika, som ska skrivas ut av veterinärer, kan köpas direkt av bönder på apotek, mot alla regler. Och det görs också. Och det antecknas aldrig i några papper. Antibiotika som kan finnas kvar i hästen när den säljs till slakterier. Vi kollar upp antibiotikan som Bogdan Novenschi berättar om. Särskilt enrofloxacin, som bönderna mot reglerna kan få tag på utan recept. Det är en så kallad fluorokinalon, en grupp antibiotika som är listat av världshälsoorganisationen som extra viktigt för människor. De ska därmed användas mycket sparsamt för att förhindra antibiotiskaresistens. Veterinären Bogdan Novenschi som jobbat med frågorna i flera år menar att många av slakterierna väljer att blunda, att man köper hästar utan papper. Hästar som kan ha antibiotika i sina kroppar när de säljs. Vi har fått tips om en storhandlare när det gäller hästar i Transylvanien. En man som blivit rik på att handla med djuren. Adam Ion har skinnväst och en svart amerikansk baseball-keps. Han har genom åren handlat med över 3000 hästar och många har inte haft några papper, berättar han. Och det är inget snack om saken när det gäller vad som är det bästa med hästbusinessen "Pengarna" säger han och knäpper med fingrarna. Han fortsätter sedan med hur hästaffärerna har gjort honom rik. Hur han kunnat köpa 30 olika bilar av fina modeller. Och hur han levt ett gott liv. Nu är han gammal och håller på att dra sig tillbaka. Men han har haft mycket glädje genom sin business säger han. Men sen säger han ngt som får oss att rycka till. Han börjar prata om vildhästar. Hur han fått fina pengar när han sålt vildhästar till slakterier. Vilda hästar alltså. Sålda och slutligen landade på styckbordet på slakterierna. Det är gryning vid Rumäniens kust mot Svarta Havet. Vi åker båt genom morgondimman rakt in Donau-deltat. Solen stiger rödgul mot himlen bortom vidderna. Storkar, svanar och en och annan pelikan lyfter från strandkanten när vi åker förbi. Det är här som några av Europas sista vildhästar lever. Vi kliver i land på en av sandbankarna. Den lilla byn har just vaknat efter natten. En ung kille som heter Maxim ska visa oss vägen till vildhästarna. Han möter oss med häst och vagn. Vi hoppar upp. Men vi får inte åka så lång väg - området är ett reservat. Vi går över fälten. Buskage, skogsdungar och öppna hedar. En räv smyger förbi, harar skuttar längre lite längre bort och så där... Där inne vid skogsbrynet ser vi dem. Nyfiket tittar de på oss. Sedan vänder de om och springer i väg. De har lärt sig att vara rädda för människor. Det finns idag runt 1000 vilda hästar här i reservatet  - men det finns ett pris på deras huvud. Genom artiklar och berättelser från personer vi träffar får vi höra om hur drygt 50 vildhästar fångades in för att slaktas här 2011. I maj 2011 kommer en beställning till byborna. De som vill tjäna en hacka erbjuds att fånga in vildhästarna. Priset för varje häst är 25 euro. Beställningen är på dryg 50 hästar. En del nappar på uppdraget och ger sig ut för att leta rätt på vildhästarna. De tränger ihop dem. Kastar rep om deras halsar. Motar in dem i ett fång. Hästarna sparkar och slår. En del faller omkull. Ögonen är uppspärrade och en del blöder ur munnen. Hästar har fångats in förr och sålts till slakterier får vi veta, men den här gången får en djurrättsorganisation nys om det och finns på plats när hästarna trängs in i lastbilen som blir överfylld. Efter 30 timmar på vägen stoppar polisen lastbilen. Omtumlade hästar släpps ut. En del har fallit i lastbilen och är skadade. En häst kommer inte ut alls utan ligger död kvar. Enligt djurrättsorganisationen hade också hästarna slagits så hårt under tumultet att ett par fått skallarna spräckta. Vi läser om fallet i artiklar och hör bybornas berättelser. Den här gången stoppar djurrättsorganisationen slakten av vildhästarna, och det är deras bilder vi tittar på från händelsen. Men andra gånger har det skett utan att någon fått reda på det enligt flera vi pratar med. Uppgifterna vi får veta om hur sjuka hästar, stulna hästar och till och med vildhästar kan hamna på Européernas tallrikar bekräftas av många som har insyn i den rumänska hästbranschen som vi har varit i kontakt med. Även personer som själva jobbat på slakterierna. Vi träffar en man som berättar att han tidigare jobbat vid just Doly-Com - slakteriet som levererat hästkött som sedan hamnat i färdiglasagnen i  Sverige och många andra europeiska länder och vars hästkött har märkts om till nötkött av andra företag i livsmedelskedjan. Han säger att han själv sett hur hästar utan papper sålts till slakteriet. Som sedan på kontoret skapat ett dokument för dem. Vi pratar en stund med honom en bit från slakteriets byggnader men sedan blir han nervös och vill lämna bilen. Hyrbilens nummerplåtar från Bukarest gör att vi på långt håll visar att vi inte kommer härifrån. Vi har utlovats en intervju med chefen på Doly-Com, Julian Cossacks. Vi har blivit kontrollerade både på köttets kvalité och spårbarhet säger han. De har sålt hästkött som hästkött och inget annat. Men slakteriet har blivit rentvått. Vi får se papper som bevisar detta. Men vi har andra frågor. Frågor om sjuka hästar, om falska eller obefintliga papper. Om vildhästar och stulna hästar. Han börjar skruva på sig – lyfter från stolen. Jag har inte kontroll över djuren i Rumänien men djuren som kommer till slakt har dokument med sig säger han. Vi har väntat på honom i ett par timmar och det är många frågor vi vill ställa. Men efter sju minuter får han nog. Han blir irriterad – reser sig upp, kliver ut ur kontoret och slår igen dörren.  Det som först verkade vara ett enstaka fall av felmärkning visade sig efter närmare kontroller vara en skandal i hela Europa. Vår granskning av denna dunkla del av livsmedelsindustrin har visat hur slakterier kunnat tjäna pengar på fattiga bönders hästar, hur sjuka medicinerade hästar riskeras slaktas för att säljas som mat och hur några av Europas sista vildhästar fångas in för att bli köttfärs i Västeuropa. Livsmedelsindustrins köttkvarnar söker ständigt efter det lägsta priset och urvalet är ibland urskiljningslöst. I butiken blir konsumenterna lurade av innehållsförteckningen. I jakten på lågprisköttet skapas det möjligheter för kriminella att tjäna stora pengar. Och idag är handel med falsk mat big business för de som är beredda att gå utanför regelverket. Det bekräftas inte minst av Europeiska polismyndigheten Europol som i allt större utsträckning arbetar med matkriminalitet. För tillskillnad från droger - som utredare vid Europol säger – så är mat något som vi alla vill ha och behöver. Det är en lukrativ marknad. På Findus i skånska Bjuv fortsätter rundvandringen. Findus vill gå vidare. Har sagt upp avtal med franska matproducenten Comigel. Nu ska man ha bättre koll säger man. Köttet ska köttet ska levereras från Sverige, Finland, Irland och Brasilien.  – Vi vill göra allt vi kan för att återupprätta förtroendet för Findus och visa att vi verkligen är ärliga och transparenta och att vi är ett varumärke man kan lita på. Men den europeiska hästköttskandalen är inte över. Ständigt uppdagas nya fall. Och ibland kan inte ens de mest avancerade analysverktyg svara på vad det är vi egentligen stoppar i oss. Brittiska BBC gjorde nyligen en egen undersökning på snabbmat och fann att köttet inte var det som utlovats på restaurangernas meny. Men vad det var istället fick de inte fram. Det laboratoriet kunde konstatera var att det inte var – människokött.   Reportrar: Malin Olofsson, Sofia Boo och Radu Ciorniciuc Producent: Eskil Larsson

Forum Special handlar om de som har mycket pengar och de som har lite, och varför skillnaderna mellan dessa grupper har blivit allt större i Sverige. Joakim Palme, professor i statskunskap, berättar om varför det sett ut så här sedan 80-talet – och vad politikerna kan göra åt saken. Vi besöker också Sveriges Riksdag och träffar de, som i demokratins tjänst, har som jobb att berätta för politiker hur verkligheten ser ut, på ett så opartiskt sätt som möjligt och med stöd i forskningen. Men lyssnar politikerna, eller talar de för döva ideologiska öron? Producent och programledare är Therese Bergstedt.

Biblio 20091116 Steve Sem-Sandberg intervjuas av Maarja Talgre Steve Sem-Sandberg har fått sitt stora internationella genombrott med De fattiga i Lodz. Romanen om det judiska getto som nazisterna inrättade i den polska staden har redan sålts till 16 länder, däribland USA, Storbritannien, Tyskland och Israel. Den har också nominerats till Augustpriset. Det är en roman om livet i den avspärrade stadsdelen, om det mördande slavarbetet och svältdöden, men också om överlevnad och livsvilja. Sem-Sandberg närgranskar också gettots av nazisterna tillsatta ledare Chaim Rumkowski och hans svårtydda roll. Trodde han på sin självvalda roll av räddare genom att göra gettot högproduktivt eller var han en medveten förrädare? Uppläsare: Helge Skoog. Steve Sem-Sandberg har fått sitt stora internationella genombrott med "De fattiga i Lodz". Romanen om det judiska getto som nazisterna inrättade i den polska staden har redan sålts till 15 länder, däribland USA, Storbritannien, Tyskland och Israel. Den har också nominerats till Augustpriset. Det är en roman om livet i den avspärrade stadsdelen, om det mördande slavarbetet och svältdöden, men också om överlevnad och livsvilja. Sem-Sandberg närgranskar också gettots av nazisterna tillsatta ledare Chaim Rumkowski och hans svårtydda roll. Trodde han på sin självvalda roll av räddare genom att göra gettot högproduktivt eller var han en medveten förrädare? Steve Sem-Sandberg samtalar med Maarja Talgre. Uppläsare är Helge Skoog.

Predikan ifrån församlingen Mötesplatsen i Örebro. För mer info www.moteplatsen.org