Podcasts about tiveden

Bioloog Sebastian Kirppu neemt ons mee naar het nationale park Tiveden, in Midden-Zweden, precies tussen Gothenburg en Stockholm. Hij ziet een bijzonder mos, een zogenoemd signalart, dat alleen groeit op dood hout. Dat deze mossoort hier leeft, is een goed teken. Het wijst op een gezond ecosysteem.  In Tiveden groeien verschillende soorten bomen, van verschillende leeftijden. De grond is bedekt met mos en bessenstruiken. Er staat en ligt veel dood hout, wat volgens Sebastian essentieel is voor een keur aan beestjes, schimmels en zeldzame mossen. Over een maand of twee, als de lente aanbreekt, gonst het hier van het leven. In Tiveden wonen steenbokken, vossen, hazen en bevers. Je kan hier kraanvogels tegenkomen, een houtsnip, een gaai, verschillende soorten spechten en uilen.   Dit bos lijkt in niets op de plantagebossen waar Zweden vol mee staat. Die uitsluitend bestaan uit sparren, allemaal van dezelfde leeftijd, en waar verder amper iets leeft of groeit.     Dat roept de vraag op: wat maakt een bos eigenlijk een bos? Als je rijen bomen aanplant, allemaal van dezelfde soort, met het doel die na zo'n 70 jaar te oogsten; is dat dan net zo goed een bos als Tiveden een bos is?  Dit soort bos, waar Zweden ooit vol mee stond, verdwijnt volgens Sebastian Kirppu snel. Zo'n 8 à 9 procent van het oude woud is formeel beschermd, maar van de rest is het voortbestaan niet zeker. Door een gebrek aan plantagehout dat oud genoeg is om te oogsten, wijken sommige bosbezitters uit naar bos met een hoge beschermingswaarde. Ofwel: bos met een grote biodiversiteit, en met uitsterven bedreigde soorten.  Kan dat zomaar? De Zweedse Boswet schrijft voor dat ‘milieu en economie even zwaar moeten wegen'. Maar het beleid is soepel. ‘Vrijheid onder verantwoordelijkheid', noemt de regering dat. Van de bosbezitters wordt een grotere verantwoordelijkheid en achtzaamheid jegens de natuur verwacht dan het wetboek voorschrijft.  De Zweedse regering lijkt niet van plan het bosbeleid aan te scherpen. Integendeel: volgens politici zouden bosbezitters nog meer vrij baan moeten krijgen dan ze nu al hebben.  Dan rest de vraag: kan Europa het Zweedse bos nog redden?    Over de maker Anne Grietje Franssen (1990) is een freelance Scandinavië-correspondent voor onder meer Trouw en het FD. Ze is een geboren Amsterdamse, maar woont sinds 2017 op een autovrij eiland voor de Zweedse westkust. Momenteel schrijft ze twee boeken; een over de inheemse Sami en de invloed van de ‘groene industrieën' op hun land, levenswijzen en cultuur en een over het kleine eilandbestaan.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bioloog Sebastian Kirppu neemt ons mee naar het nationale park Tiveden, in Midden-Zweden, precies tussen Gothenburg en Stockholm. Hij ziet een bijzonder mos, een zogenoemd signalart, dat alleen groeit op dood hout. Dat deze mossoort hier leeft, is een goed teken. Het wijst op een gezond ecosysteem.  In Tiveden groeien verschillende soorten bomen, van verschillende leeftijden. De grond is bedekt met mos en bessenstruiken. Er staat en ligt veel dood hout, wat volgens Sebastian essentieel is voor een keur aan beestjes, schimmels en zeldzame mossen. Over een maand of twee, als de lente aanbreekt, gonst het hier van het leven. In Tiveden wonen steenbokken, vossen, hazen en bevers. Je kan hier kraanvogels tegenkomen, een houtsnip, een gaai, verschillende soorten spechten en uilen.   Dit bos lijkt in niets op de plantagebossen waar Zweden vol mee staat. Die uitsluitend bestaan uit sparren, allemaal van dezelfde leeftijd, en waar verder amper iets leeft of groeit.     Dat roept de vraag op: wat maakt een bos eigenlijk een bos? Als je rijen bomen aanplant, allemaal van dezelfde soort, met het doel die na zo'n 70 jaar te oogsten; is dat dan net zo goed een bos als Tiveden een bos is?  Dit soort bos, waar Zweden ooit vol mee stond, verdwijnt volgens Sebastian Kirppu snel. Zo'n 8 à 9 procent van het oude woud is formeel beschermd, maar van de rest is het voortbestaan niet zeker. Door een gebrek aan plantagehout dat oud genoeg is om te oogsten, wijken sommige bosbezitters uit naar bos met een hoge beschermingswaarde. Ofwel: bos met een grote biodiversiteit, en met uitsterven bedreigde soorten.  Kan dat zomaar? De Zweedse Boswet schrijft voor dat ‘milieu en economie even zwaar moeten wegen'. Maar het beleid is soepel. ‘Vrijheid onder verantwoordelijkheid', noemt de regering dat. Van de bosbezitters wordt een grotere verantwoordelijkheid en achtzaamheid jegens de natuur verwacht dan het wetboek voorschrijft.  De Zweedse regering lijkt niet van plan het bosbeleid aan te scherpen. Integendeel: volgens politici zouden bosbezitters nog meer vrij baan moeten krijgen dan ze nu al hebben.  Dan rest de vraag: kan Europa het Zweedse bos nog redden?    Over de maker Anne Grietje Franssen (1990) is een freelance Scandinavië-correspondent voor onder meer Trouw en het FD. Ze is een geboren Amsterdamse, maar woont sinds 2017 op een autovrij eiland voor de Zweedse westkust. Momenteel schrijft ze twee boeken; een over de inheemse Sami en de invloed van de ‘groene industrieën' op hun land, levenswijzen en cultuur en een over het kleine eilandbestaan.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bioloog Sebastian Kirppu neemt ons mee naar het nationale park Tiveden, in Midden-Zweden, precies tussen Gothenburg en Stockholm. Hij ziet een bijzonder mos, een zogenoemd signalart, dat alleen groeit op dood hout. Dat deze mossoort hier leeft, is een goed teken. Het wijst op een gezond ecosysteem.

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödemarker och skattefrihet under 6 till 15 år. Mellan 10 000 till 15 000 finnar tror man flyttade till Sverige.Skogsfinnarnas svedjebruk gav extremt stora skördar av råg, men krävde också stora arealer och mycket arbetskraft. Skogsfinnarna behöll sitt språk och distinkta kultur ända fram till 1900-talet i vissa områden och än idag äts det motti i Värmland.I avsnitt 164 samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Maud Wedin som också är ordförande i organisationen Finnsam. Hon doktorerade på skogsfinnarnas kolonisation av Norrland.Finland en del av det svenska riket från 1200-talet till år 1809. Gustav Vasa ville kolonisera de stora obebodda skogarna i Norrland och erbjöd därför både svenskar och finnar både mark och skattefrihet om de flyttade till svenska utmarker. Svenska bönder och finska bönder vid kusterna var inte intresserade, men däremot lockades mellan 10 000 och 15 000 skogsfinnar till Sverige.Grunden för kulturen var den näringsrika sura granskogen, där marken blev basisk och näringen frigjordes vid bränning. Traditionellt jordbruk gav 4-8 ggr utsädet, svedjebruk ofta mer än 100-fallt.Svedjebruket krävde mycket arbetskraft, ofta skapades bolagsliknande arbetsformer, där man ersattes efter arbetsinsats (domböcker). Från skogsavverkning till skörd tog det 3-4 år beroende på fuktighetsgrad och att all oförädlad råg är tvåårig.Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. Senare flyttade skogsfinnarna vidare till Värmland.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog.Bild: Svedjebruk av Eero Järnefelt från 1893 Finnish National Gallery, public domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksföreståndaren Sten Sture den yngre (1493-1520) spelade ett högt spel i maktkampen under Kalmarunionens sönderfall. I en tid när furstemakten stärktes använde Sten Sture d.y. sig av allmogens stöd i kampen mot oppositionen inom riksrådet. Hänsynslöst utnyttjade han förläningar för att stärka sina allierade och försvaga sina motståndare.Sten Sture d.y. kom att leda det militära motståndet mot den danska unionskungen Kristian II, men sårades dödligt av en kanonkula vid ett slag på sjön Åsunden 1520. Sten Sture den yngres liv och död ger en relief till historien om den uppåtstigande Gustav Eriksson Vasa. Hade Sten Sture överlevt skulle Gustav Vasa troligen aldrig blivit kung.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor emeritus i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med biografin Sten Sture den yngre.Sten Sture den yngre föddes antingen 1492 eller 1493. Han tillhörde släkten Natt och Dag, och tog namnet Sture efter sin farfar Nils Bosson. Redan som ung pojke adlades han av unionskungen Hans under dennes kröning 1497. Sten Sture d.y. deltog i flera krigshandlingar mot Danmark. År 1510 utnämndes han till innehavare av Örebro slott och försvarade framgångsrikt Västergötland mot danskarna.Efter Sten Sture den äldres död 1503 uppstod ett maktvakuum i Sverige. Rådsoppositionen valde Erik Trolle till ny riksföreståndare, vilket ledde till spänningar med Sten Sture den yngre. Sten Sture tog dock snart över sin fars län och fick allmogen att ställa sig på hans sida. I januari 1512 utropade han sig själv till riksföreståndare efter att ha besegrat Erik Trolle i en maktkamp. Sten Sture fick stöd från allmogen, Stockholms borgerskap och vissa medlemmar i rådet.Sten Sture d.y. och ärkebiskopen Gustav Trolle hamnade i konflikt med varandra. Gustav Trolle försökte utöva sin makt och belägrade sig i Almarestäkets slott. Sten Sture tvingade Gustav Trolle att kapitulera. Han avsattes från sitt ämbete och Almarestäkets slott revs.Under denna tid var Sverige hotat av den danske unionskungen Kristian II, som försökte återta makten över landet. Kristian II sände en stark flotta till Stockholm som belägrade staden. Sten Sture och hans styrkor lyckades dock besegra danskarna i slaget vid Brännkyrka och tvinga dem att dra sig tillbaka. Trots framgången fortsatte hotet från Danmark, och Sten Sture ledde personligen försvaret av Västergötland mot danskarna.Sten Sture den yngre sårades allvarligt i slaget vid Bogesund 1520 när han träffades av en kanonkula. Trots skadorna fortsatte han att leda sina trupper till Tiveden, men han avled några dagar senare på Mälarens is på väg till Stockholm. Efter hans död kapitulerade Stockholm och Sten Sture den yngres änka, Kristina Gyllenstierna, försvarade staden. Kristian II återtog makten och genomförde i november det ökända Stockholms blodbad.Bild: Sten Sture den yngre. Kulturparken Småland. Digitalt museum, Erkännande (CC BY) samt Slaget vid Brännkyrka av Johan Gustaf Sandberg, Wikipedia, Public DomainMusik: kompositör: Josquin des PrezPerformer framförd av Kat Walsh, Producent: Gregory Maxwell, GFDL 1.2 , via Wikimedia CommonsLyssna också på Nytt ljus över antalet döda i Stockholms blodbad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In dieser Folge erzähle ich mehr von meinem Abenteuer Schweden im Juni 2021. Der Ausflug in den Tiveden Nationalpark und die Weiterfahrt nach Trollhättan. Detaillierte Berichte zu den einzelnen Tagen könnt Ihr auf meiner Seite https://www.faszination-wohnmobil.de nachlesen. ***Faszination Wohnmobil*** Als Frau alleine unterwegs im Wohnmobil. Erfahrungen, Tipps und viele interessante Reiseberichte. Ich berichte von meinen Erlebnissen, Eindrücken und nehme Dich mit auf meine spannende(n) Reise(n)! --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/faszination-wohnmobil/message

Manne har orienterat på fjället med varierad framgång och Nisse har tagit sig en rotblöta. Dessutom allt om Tiveden 1993. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödemarker och skattefrihet under 6 till 15 år. Mellan 10 000 till 15 000 finnar tror man flyttade till Sverige.Skogsfinnarnas svedjebruk gav extremt stora skördar av råg, men krävde också stora arealer och mycket arbetskraft. Skogsfinnarna behöll sitt språk och distinkta kultur ända fram till 1900-talet i vissa områden och än idag äts det motti i Värmland.I avsnitt 164 samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Maud Wedin som också är ordförande i organisationen Finnsam. Hon doktorerade på skogsfinnarnas kolonisation av Norrland.Finland en del av det svenska riket från 1200-talet till år 1809. Gustav Vasa ville kolonisera de stora obebodda skogarna i Norrland och erbjöd därför både svenskar och finnar både mark och skattefrihet om de flyttade till svenska utmarker. Svenska bönder och finska bönder vid kusterna var inte intresserade, men däremot lockades mellan 10 000 och 15 000 skogsfinnar till Sverige.Grunden för kulturen var den näringsrika sura granskogen, där marken blev basisk och näringen frigjordes vid bränning. Traditionellt jordbruk gav 4-8 ggr utsädet, svedjebruk ofta mer än 100-fallt.Svedjebruket krävde mycket arbetskraft, ofta skapades bolagsliknande arbetsformer, där man ersattes efter arbetsinsats (domböcker). Från skogsavverkning till skörd tog det 3-4 år beroende på fuktighetsgrad och att all oförädlad råg är två-årig.Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. Senare flyttade skogsfinnarna vidare till Värmland.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog.Bild: Svedjebruk av Eero Järnefelt från 1893 Finnish National Gallery, public domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Goldie aka Nairere is a multi-talented creative person. She is a dancer, choreographer, poet, actress, and entrepreneur.In this very gripping episode she tells us about her journey and how she as Welsh woman, ended up in Sweden. The poem Goldie wrote and is reading in the episode is "Reminiscing"YOUTUBE: https://bit.ly/YTCHANNELGOLDIETOMASSJOOINSTAGRAM:   https://bit.ly/GoldieTomasSjoo https://bit.ly/NairereTomasSjooFACEBOOK: https://bit.ly/FBNairereTomasSjoo https://bit.ly/FBGoldieTomasSjoo Music during Poem Musician: Jason ShawURL: https://audionautix.com 

Nytt avsnitt av Runes löparpodd. Tillsammans med segrarna i strapatstävlingen Para Endurance Race, Magnus Albinsson och Henrik Gustavsson, resonerar vi om att springa med 20 kilo i ryggsäcken, konsten att ta sig fram långa sträckor i svår terräng, och att utveckla en variant av idrotten genom att våga tänka i nya banor. Para Endurance Race är en strapatstävling som bygger på Fallskärmsjägarnas kraftprov Örnmarschen. Deltagarna ska ta sig de dryga sju milen genom Tiveden till Karlsborg med sammanlagt 40 kilo i varje tvåmannapatrulls ryggsäckar, och klara diverse utmaningar vid de olika kontrollerna. Lyssna, lär och låt er inspireras.

Lovisa Larsson, naturguide i skogsområdet Tiveden, berättat om nationalparkens växtliv, skogsbad och trädens hemliga liv.  Går det att förstå vad träden vill berätta, om man lyssnar på rätt sätt?         

Vi sänder från Ljungbyån som restaureras för den biologiska mångfaldens skull. Och på tal om den - hur handlar vi i matbutiken för att vara artsmart? Programledare är Mats Ottosson. Det råder full aktivitet i Ljungbyån söder om Kalmar. Nu ska nämligen åns eget vattenråds visioner om en virvlande, frisk och levande å bli verklighet. Vattenrådet är ett sätt för många olika intressen att samlas kring den gemensamma ån, och åns bästa. Två av dem som arbetar med restaureringen av ån är Renate Foks och Ola Sennefjord från Kalmar kommun. De finns på plats vid Ljungbyån denna morgon, tillsammans med fältreporter Lisa Henkow. Dessutom medverkar Lars Elfverson och Ann-Marie Pettersson  från Ljungbyåns vattenråd. Det finns många råd för hur vi handlar klimatsmart. Men hur gör vi för att gynna den biologiska mångfalden, när vi ska välja mellan olika alternativ till lördagsmiddagen? I Lena Petterssons reportage dyker vi in i matbutiken för att få konkreta tips. I veckans kråkvinkel funderar Joacim Lindwall på vad som skulle hända med naturen om vi människor vore en gnutta mer altruistiska. På söndag infaller Mossornas dag. Vi träffar Linda Birkedal som guidar oss i den gröna sköna mossvärlden. Kanske har du också sett dem - håriga larver som trotsar oktoberkylan. Vi ringer upp Lena Rydström som hittade en sån när hon packade upp efter en resa till Tiveden. Vad är det för larv, och vad har den för plan för livet just nu? Det hoppas vi att larvexperten Jimmy Adolfsson kan svara på. Och så fortsätter vi på ämnet stjärnsnor! Geléklumpar i naturen som kan vara rester från paddor. Anna Boström har hittat regelrätta bevis på detta. Vi ringer upp henne, och jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från gammelskogen i Tiveden där vi går vilse och lär oss hitta rätt igen. Dessutom bekantar vi oss med den kentska tärnan och lyssnar på grodkonsert. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag går vi vilse i Tiveden. Tillsammans med naturguiden David Tverling och överlevnadsexperten Katja Beck ska Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson bege sig ut i nationalparkens stiglösa gammelskog - och förhoppningsvis hitta ut igen. Det ska dels handla om vad man ska göra när man tappat bort sig i skogen, men också om att det ibland kanske kan vara bra att gå lite vilse för att uppleva naturen på ett nytt sätt. Och så ska vi träffa den kentska tärnan en ganska stor och i Sverige ovanlig tärna. Som med hjälp av konstgjorda vettar lockats att häcka igen på Falsterbonäset efter 70 års bortovaro. Vi träffar tärnorna också på Skånes östkust, där zoologen Åke Andersson följt dem på nära håll i fem års tid. I Lund kan man höra vackra grodkonserter mitt i stan, i juni. Vad är det för groda och varför trivs den i sydvästra Skåne? Vi ringer upp grodexperten Claes Andrén. Och på syrénen i Kaarina Kasurinens trädgård satt det en dag en fjärilshumlegeting. Hon undrar vad det är och det ska entomologen Linda Strand hjälpa oss att reda ut. Så här när många går på semester skickar Joacim Lindwall med lite handfasta tips, till biologiska samlingar runt om i Sverige. Högst på hans egen önskelista står en utställning av 8 000 slemsvampar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Thomas “Totto” Heiderup har 24 raka SM-guld i kickboxing. Hur klarar man av att år efter år ta fighten i en så tuff kampsport? Vad är det som fysiologiskt (och mentalt) gjort just Totto så otroligt stark? Hur blir vi redo att ta kampen?   I det här avsnittet tipsar vi också om Daniel Karlssons helt nya bok om Runstreak som kan förbeställas här:  https://shop.whipmedia.se/produkt/runstreak/ Gör det!   Vill ni springa med oss finns det en fantastiskt tillfälle 20-22 september då vi anordnar läger till Tiveden. Platserna går åt snabbt, så boka nu: http://www.paceonearth.se/ultrainspiration-tiveden   Vi påminner också om att 1 juni startar coachingprogrammet 10 månader mot 10 mil - det här är en gyllene chans att utvecklas som ultralöpare, läs mer: http://www.paceonearth.se/lopcoaching/10-manader-mot-10-mil http://www.paceonearth.se/podcast/

Tiveden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här programmet får ni inspiration och information om fantastiska ridleder som ni hittar i Tiveden med omnejd. Vi har intervjuat Monica Bergerstedt som är en av initiativtagarna till projektet. Hon berättar om hur de gick till väga och hur ridleden drivs. Vi har också pratat med Maria Macklin och Anna Anna Gudmundsson som ridit denna ridled.  

De brände skog, bröt mark och befolkade tidigare obebodda skogar runt om i Sverige. I modern tid har skogsfinnarnas ättlingar tagit sig såväl till månen, som det svenska kungahuset. I det tredje avsnittet av Sverige är finskt befinner vi oss i Torsby. Kommunen är i dag den minst finska i landet enligt statistik från SCB. Men i skogarna var det fullt av dem.Gunbritt Gerhardsson bor på morföräldrarnas gamla gård i Alakylla, nära den norska gränsen. Här fanns förr en bastu och en traditionell rökstuga.- Jag som ättling vill inte att det ska ändras till oigenkännlighet här. Jag vill värna arvet från den finska tiden, säger hon.Gunbritt har skogsfinska anor i tolv nedstigande led. Mormodern var bland de sista som kunde tala den finska som svedjefinnarna hade burit med sig hit, över Östersjön.Skogsfinnarna var svedjebrukare med ursprung i Savolax. I slutet av 1500-talet bestämmer de första svedjebrukarna sig för att flytta hit. Det var här, i trakterna kring norra Värmland, och över på norska sidan av gränsen, som språket och kulturen levde kvar längst. Men finnarna var utspridda över stora delar av landet.- Det finns bosättningar så långt ner som i Tiveden, och upp till södra Lappmarken, t ex Örträsk, berättar forskaren Maud Wedin.I dag försöker Niclas Persson bland annat lokalisera exakt vilka ställen i Finland som ättlingarnas förfäder härstammade ifrån. I ett forskningsprojekt har han börjat dna-topsa värmlänningar.- En person som jag hittade hade ingen kunskap om sina skogsfinska anor. Efteråt blev han helfrälst i det här, berättar han.I avsnittet om skogsfinnarna berättar vi även om kända ättlingar. Spåren leder bland annat in i det svenska kungahuset, och fram till den andra mannen på månen.Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

På lördag sänder Naturmorgon hela programmet från nationalparken Tiveden. Här mellan Vättern och Vänern går gränsen mellan Götaland och Svealand. Och här i den blockiga barrskogen kunde rövare och andra ljusskygga varelser gömma sig. Vargflocken som bor här lär vi väl inte se till - men raggbocken kanske? På plats finns fältreporter Therese Forsberg tillsammans med gästerna Tomas Gustafson, naturvårdsbiolog från Länsstyrelsen i Örebro, Kajsa Grebäck, guideutbildare, och Leif Pettersson från Naturskyddsföreningen Karlsborg - och programledaren Jenny Berntson Djurvall.

Fiskeanläggnigen Tiveden flyfish har just slagit upp portarna och tanken är att erbjuda ett fiske på naturens villkor där fisken uppför sig som den gör i det vilda. I detta program talar jag med en av de två grundarna, Petter Jakobsson, om sjöarna och strömsträckan på Tiveden flyfish och vad man kan förvänta sig om […]