Podcasts about vanligaste

Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman.Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.)Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet.Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag?På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur.– Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman.Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder.– Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg.– Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor.Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna. Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming.Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror.

Välkommen till dagens avsnitt där jag möter Cecilia Drott Kisch från Voice Provider, som delar med sig av sina insikter om hur röststyrda IVR-lösningar och voicebots effektiviserar kunddialoger och skapar smidiga kundupplevelser.Vi pratar bland annat om:

Snölastberäkningar, kontaktering och infästningar – mycket kan gå fel när solceller installeras. Jimmy Wilhelmsson har över 1 000 solcellsinstallationer bakom sig sedan starten 2012 och delar med sig av sina bästa tips i samtal med elsäkerhetsexperten Cecilia Axelsson.

Byxor med inbyggd krockkudde eller lite glamorösare broddar som fler vill ha på sig - kan det hjälpa för att minska de allvarliga skadorna vid halka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lena är en av många som fallit och slagit sig den senaste tiden och det behövdes inte ens någon is för att hon skulle halka. Men vintrarna verkar föra med sig halka till allt större delar av vårt land och olyckorna där bara en enskild gångtrafikant är inblandad kostar samhället många miljarder och leder faktiskt till fler dödsfall än man vill tro. Vi hör om forskningen som ska hjälpa och det handlar om allt från airbags i byxan till smart datainsamling i realtid med tusentals vanliga bilar. Och kanske kan broddar och kroppsskydd få högre status i framtiden? Vi möter forskare på temat på trafikkonferensen Transportforum och har med oss en gäst som vi redan tidigare kallat ”halkans fiende nummer ett”.Medverkande: Jenny Eriksson, statistiker VTI; Svante Berg, trafikkonsult Movea; Hawzheen Karim, innovationsledare ViaPM.Gäst i podden: Viveca Wallqvist, forskare RISE.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/11-2024.Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han.Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar.Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nationalekonomi och ekonomisk politik innehåller många begrepp och antaganden som sällan definieras. Och håller de för en närmare granskning? Starta pressarna har bett professor Lars Pålsson Syll besvara några av de vanligaste frågorna vi får skickade till oss.

I veckans avsnitt av Debrief: ✔ Intervju med läkaren Tracy Ghattas, mer känd som Dr Tracy på Tiktok. ✔ Resumés lista över personerna som påverkat reklambranschen mest väcker starka känslor. ✔ Lågkonjunktur för mångfaldssatsningar efter Trumps valvinst. ✔ Tankarna bakom nya numret av Resumé – landar snart hos prenumeranterna. ✔ Printproduktens dagar långt ifrån över – byråerna som lanserar egna magasin.

Linnea Wikblad har sett Helikopterrånet, David Druid undrar vad det lataste du gör är och Roger Lundgren om det grova övergreppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med nu kan du bara höra hela veckans Morgonpasset i Sveriges Radio Play.Linnea Wikblad är liggande större delen av livet och har gjort bort sig inför Helikopterrånets Daniel Espinosa. David Druids spaning om ”Bild: Privat”. Vad är det lataste du gör? Vi öppnar Morgonpassets miljonbössa! Ronnie Hagert är Sveriges bästa fönsterputsare efter segern i Fönsterputs-SM 2024. Linnea Wikblad har stött på ett utskällt influencerfenomen och läser Tramsfrans lista. Royal Roger Lundgren är kanske Sveriges främsta hovreporter, berättar om boken "Eljest"och det traumatiska övergreppet. Matilda Rånge på P3 Nyheter om bluffreorna under Black Week och vanligaste sexfantasierna.Tidpunkter i avsnittet:18:18 Nyhetsfördjupning: Bluffreorna under Black Week.44:41 Morgonpassets miljonbössa är öppen.50:12 Nyhetsfördjupning: De här sexfantasierna är vanligast.55:58 Sveriges bästa fönsterputsare.01:10:00 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Provsmaka vin på restaurang.01:22:29 Royal Roger Lundgren om det traumatiska övergreppet.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han. Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar. Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I det här avsnittet berättar Alexandra om de vanligaste frågor och utmaningar hon jobbar med, med sina elever och coachingklienter. Det här vill du inte missa! Kom till Social Media Boost Week mellan 8-12 november. Missa inte att boka in dig till de workshops och föreläsningar du vill komma till. Välkommen på webinar: "Sociala medier 2025 — så lyckas ni som varumärke" Om du är nyfiken på Social media academy så är du välkommen att kika in här.

AI-spaningar varje vecka! Skicka in ditt eget AI-tips som sparar tid till aitips@jsc.se

I detta avsnitt av Best Fitness Friend podcast diskuterar Kalle och Angie om hur mindset påverkar kost och hälsa. De utforskar vikten av att fokusera på positiva framsteg istället för negativa tankar, samt fallgropar som allt eller inget mentaliteten och förutfattade meningar om livsmedel. Angie delar med sig av sina insikter från över sju års erfarenhet inom kostrådgivning och hur man kan omkalibrera sitt tänkande för att uppnå bättre resultat.

Per Fjerdingby från podden Stjärnbaneret reder ut de elva vanligaste missförstånden om USA, från nationens grundande till idag. Blev USA verkligen självständigt den fjärde juli? Fanns det bara slaveri i Sydstaterna? Och är presidentvalet ett nationellt val?

Vi svarar på frågor som varför skall man gå Great Groups utbildningar och vilka är fördelarna med professionell rekrytering. Vi svarar även på frågor om individanpassade utbildningar.

Stöldskyddsföreningen erbjuder en rådgivningstjänst som en del av sitt projekt Säkerhetskollen. Tjänsten är öppen för privatpersoner och småföretagare som vill ställa frågor om digitala brott. Paul Pintér är en av personerna som svarar på frågorna. Han arbetade tidigare som IT-forensiker och nationell samordnare mot immaterialrättsliga brott. 2020 bytte han bana: från att arbeta med brottsutredningar till att arbeta med brottsförebyggande initiativ. I veckans avsnitt av Bli säker-podden berättar Paul om de vanligaste frågorna som kommer in till Säkerhetskollens rådgivare. Han berättar bland annat om hur allt fler privatpersoner hör av sig med en oro för att deras mobiler skulle ha blivit hackade. Paul och Nikka diskuterar varför det är oftast är högst osannolikt och vad som troligen har hänt i stället. Veckans avsnitt bjuder också på en varning till alla Authy-användare, ett avslöjande om hur betaljätten Visa råkade sprida bluffannonser samt en utvärdering av Protons totalsträckskrypterade ordbehandlare som på sikt kan utmana Microsoft Word och Google Docs (men inte än). Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd255.

Nicole Wilson gästar studion, aktuell med boken ”I huvudet på en trädgårdsdesigner”. Hon berättar om hur hon brukar tänka när hon ska planera en trädgård och avslöjar också dom vanligast misstagen folk gör!

Avundsjuk lyssnare: ”Jag tycker illa om de lyckliga paren!” & Lyssnare som lämnat: ”Han gick vidare direkt, betydde jag alltså inte mer? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssna utan döma eller värdera, lyssna med nyfikenhe och förväntan i vad du kan maximera och multiplicera i din nästa nivå i ditt ledarskap och företag. Vore det inte fantastiskt om du slapp leta utanför dig själv och istället får syn på det du själv kan påverka. I det här avsnittet får du höra mig, Emmeli Ahlander berätta om "De 5 vanligaste URSÄKTER som håller dig ifrån verklig framgång". Där jag själv fått arbeta med alla och nu coachar andra syftesdrivna ledare och företagare att bryta igenom. Reflektera över vilken eller vilka som är eller har varit starkast hos dig och vad du vill bryta igenom för din nästa nivå. Jag avslöjar också mindsetskiften, vertyg och sätt att få syn på och arbeta med dessa och på slutet berättar jag senaste nytt om vad som väntar dig som kommer med på konferensen VIP Momentum den 13-15 september på hotell högland i Nässjö. Anmäl dig på sidan eller skicka oss ett mail med din anmälan. >>  Till konferensen Https://www.ledarskapsakademin.com/mlk Och du kan alltid maila oss: hej@ledarskapsakademin.com  Vi ser så fram emot att skapa Momentum tillsammans med dig! Nu vill jag önska dig en dag och vecka fylld med momentum i ditt ledarskap! Emmeli Ahlander Utbildare, coach och mental PT Ps. Passa på att boka din plats till VIP Momentum den 13-15 september till boka-tidigt-erbjudandet och stå med oss som samarbetspartner, läs mer på sidan.

I dagens avsnitt så går jag igenom de 5 vanligaste misstagen när du rekryterar säljare! In och lyssna nu kör vi!    Vill du veta mer om hur du rekryterar säljare med mitt bolag Saleshub? Klicka här!  Följ Mikael:  Tiktok: https://www.tiktok.com/@mikaelarndt1 Instagram: https://www.instagram.com/mikael.arndt/ LinkedIn: www.linkedin.com/in/försäljning   Vill du öka din försäljning? Läs mer om Mikaels säljutbildningar här: https://www.closersonly.se/theacademy  

Vilka är terapeutens vanligaste misstag? Terapeutens misstag del 1.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.   Lena pratar med Elin Wesslander om terapeutens vanligaste misstag. Elin Wesslander har skrivit boken Terapeutens misstag - Om den mänskliga faktorn i terapiarbetet .   Detta är ett guldkorn från KBT-poddens avsnitt 280.   I det långa avsnittet: Förebygg utifrån försiktighet men inte rädsla Vi ska inte tro att vi kan undvika misstag Orimligt att vara perfekt Det får inte vara för farligt att göra ett misstag Lär av misstagen Sluta låtsas vara perfekt Misstag enligt terapeuten Misstag enligt klienten När finns det risk för alliansbrott?   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, leg. hälso- och sjukvårdskurator. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT. Elin Wesslander är leg.psykolog, psykoterapeut specialist i klinisk psykologi och författare.   Här finner du poddbloggen    KBT-podden publiceras av Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

I det här avsnittet delar vi våra bästa tips för att förbereda dig inför jobbintervjun. Vi går igenom de tio vanligaste frågorna och ger värdefull input på hur man bäst kan besvara dem, så att du kan känna dig säker och självsäker inför nästa intervju. Lyssna och låt oss hjälpa dig att landa ditt drömjobb! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vanligaste morgonen någonsin. Hollys pappa åker till jobbet, Hollys mamma åker till jobbet, 20 åriga Holly ska precis åka till skolan när plötsligt en okänd man kidnappar henne från familjens tomt. Den enda som ser det hända är Hollys nyvakne bror. Men istället för att fallet utvecklar sig till en manhunt blir det någon sorts variant på making a murderer. tw: självmord, sexuellt våld  Varje torsdag släpper vi ett Bonusavsnitt! Prenumerera på dem här --> https://plus.acast.com/s/vadblirdetformord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sex är ett ämne omgivet av spekulationer och myter. Det är också ett ämne som säljer, det märker man om man bläddrar i kvällstidningar eller hamnar på någon av tidskrifternas hemsidor. Så här vet du om… det ena. Eller så här gör du för att få mer.. det andra. Det är artiklar om hur mycket och ofta andra har sex, och det är artiklar om hur man borde ha sex.Så vad vet vi egentligen? Vilka är de stora myterna som präglar och ibland kanske plågar vårt förhållande till sex?I avsnitt 160 av Vad Vi Vets allmänbildande podd "Perspektiv" pratar Per Grankvist med Kalle Norwald, auktoriserad socionom med grundläggande utbildning i psykoterapi och är auktoriserad sexolog om de vanligaste sexmyterna.Norwalds bokrekommendationerMakt och privilegier i psykoterapi - Malin ForsSexologi - P O Lundberg och Lotta Löfgren-MårtenssonGirl Power - Spice Girls“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

E-post är fortfarande en av de viktigaste kanalerna för många företag. Detta trots att e-post ständigt spås vara på väg att dö ut. Och det är en kanal jag verkligen gillar. Inte minst för nyhetsbrev. Obviously. Då Google och Yahoo i februari 2024 valde att implementera lite nya regler för alla som skickar mycket mejl så tänkte jag att det var ett perfekt tillfälle att prata e-postmarknadsföring. Om avsnittet Vi går i avsnittet dels igenom best practice för hur man arbetar med e-postmarknadsföring 2024 och hur man säkerställer att man når sina kunders, prenumeranters eller användares inboxar. Carl går dessutom igenom den audit och de punkter han och hans team tittar på när de börjar arbeta med nya kunder. Och vanliga misstag han ser att många företag och marknadsförare gör. Du får dessutom höra om: Varför engagemang är så viktigt för e-post Leveransbarhet och faktorer för det De nya reglerna från Gmail och Yahoo Andra uppdateringar och lagar som påverkar e-post Viktiga automatiseringar för e-handel Och Carl delar mängder med bra tips och råd. Däribland hur du gör för att värma upp en ny domän, lista eller om du bytt e-postverktyg. Om gästen Carl Reynolds är expert inom e-postmarknadsföring och brinner verkligen för området. Han driver också den egna byrån Reynolds International Marketing. Byrån fokuserar helt på e-postmarknadsföring och marketing automation och jobbar idag med flera av Sveriges största e-handlare. Man har idag 7 anställda och är Klaviyos enda platinumpartner i Sverige. Tidsstämplar [3:16] Börjar med att gå igenom deras audit som man går igenom med sina kunder. [6:47] De viktigaste automationerna för både e-handlare och B2B-bolag. [10:52] Fortsätter att prata om punkterna i Carls audit. Bland annat mål, optimering och nyhetsbrevs-strategi. [14:47] Vanligaste misstagen som många gör inom e-postmarknadsföring. [23:21] De viktigaste faktorerna för att sina mejl ska landa i inboxen. [30:28] De nya reglerna från Gmail och Yahoo som börjar gälla 1 februari. [34:53] Apples olika iOS-uppdateringar och vad de har betytt. Samt GDPR. Länkar Carl Reynolds på LinkedIn Reynolds International Marketing (webbsida) Den ultimata guiden för e-postmarknadsföring - RIM (artikel) Bra resurser från e-postverktyg: Klaviyo Rule Omnisend Active Campaign ConvertKit New Gmail protections for a safer, less spammy inbox - Google (artikel) Email sender guidelines - Google (artikel) iOS 15: Vad du som e-postmarknadsförare behöver veta om Apples uppdatering och Mail Privacy Protection - Rule (artikel) iOS 17 och dess konsekvenser för e-postmarknadsföring - Rule (artikel) Prenumerera på mitt nyhetsbrev om digital marknadsföring Digitalenta (samarbete)

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.– Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.Har du en språkfråga? Mejla spraket@sverigesradio.seLär dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språkArtikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

Veckans gäst är Nina Wikner, doktor i ekonomi, skribent, feministisk debattör och författare av boken Feministfällan. På söndag släpps ett avsnitt med henne inte bara om feministfällor, utan också om feministisk organisationspsykologi och överlag enormt mycket kunskap om jämställdhet och feminism. Ett avsnitt som jag tror kommer att kunna ge er massor med kött på benen och nya perspektiv. Så det vill ni såklart inte missa, därför, glöm inte att prenumerera på podden om du inte redan gör det. Men det här är ju Ninas tipsavsnitt, och ni ska nu få höra vilka som är de tre vanligaste feministfällorna, och hur vi tar oss ur dem. Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingel: Ludvig Gawell

I veckans poddavsnitt har ni fått möjligheten att skicka in era vanligaste invändningar till mig på Instagram. Jag hjälper er med dem bästa svaren på invändningar och hur ni kan använda er av bryggan för att besvara dem.     In och lyssna nu kör vi!   Se hela avsnittet på youtube här: https://youtu.be/0xLiEPqW3_I   Följ Mikael:  Tiktok: https://www.tiktok.com/@mikaelarndt1 Instagram: https://www.instagram.com/mikael.arndt/ LinkedIn: www.linkedin.com/in/försäljning   Vill du öka din försäljning? Läs mer om Mikaels säljutbildningar här: https://www.closersonly.se/theacademy Är du intresserad av att rekrytera säljare och försäljningschefer? Läs mer om Mikaels rekryteringsföretag Saleshub här: https://www.saleshub.se/  Söker du ett nytt jobb inom försäljning? Läs mer om våra lediga tjänster på Saleshub här: https://www.saleshub.se/ledigatjanster    

I det här avsnittet pratar vi om de 5 absolut vanligaste misstagen som vi ser singlar göra som hindrar dem från att träffa rätt personer i sina liv. Samma misstag som vi gjorde i många år innan vi hittade coachingen. Vi visar hur du kan skifta strategi för att undvika dessa misstag så att du kan ta den rakaste vägen mot att äntligen hitta din person! När du vet vilka misstag du gör kommer du känna dig betydligt klarare över vilket DITT nästa steg är mot att hitta din person.

Det konstigaste är inte att han spottar på mig, utan att hans mamma står någon meter ifrån och inte gör något, inte säger något.Så inleds första kapitlet av Brottsplats: Skolan (Volante) av Vesna Prekopic och det är, som man säger, starkt kaffe. Inte för att man är ovan vid starkt kaffe i Sverige numera, men boken går igenom hur illa det är ställt för de allra yngsta. Och kaffet är genomgående välbryggt, men mycket mörkt. Nästan varannan elev i årskurs nio uppger numera att de utsatts för stöld, våld, hot, rån eller sexualbrott – samtidigt har hoten och våldet mot lärare och rektorer exploderat. Sedan 2012 har antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. Den institution som har ansvar för att ge våra barn utbildning och trygghet, är idag den vanligaste brottsplatsen i Sverige vad gäller misshandel och sexuella kränkningar.Hur har det kunnat gå så långt? Vad kan man göra åt det? Om detta handlar dagens podd. Inför varje podd…Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.How to get started* Download the app by clicking this link or the button below. Substack Chat is now available on both iOS and Android.* Open the app and tap the Chat icon. It looks like two bubbles in the bottom bar, and you'll see a row for my chat inside.* That's it! Jump into my thread to say hi, and if you have any issues, check out Substack's FAQ.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vi djupdyker ner i AI-världen och förklarardiverse benämningar och skillnader på:Reaktiv AI,Begränsat minne AI,Självmedveten AI,Snäv AI,Generell AI och tungviktarenAI - Supertintelligens.Allt med en touch av Musik, Artisteri och Musikproduktion.DET är Musiksnacket.Välkomna! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sectra, Duni, Hove, Smart Eye, Awardit, Nekkar och sist men inte minst det kanske absolut mest spännande bolaget inom luxury just nu – Brunello Cucinelli. Utöver detta ger vi boktips och pratar om de vanligaste misstagen på börsen.Vi ber om ursäkt för sämre ljudkvalitet än vanligt. Magnus har precis köpt en ny dator som inte lirade med poddutrustningen – uppenbarligen en value trap.Stort tack till våra sponsorer Modular Finance (Holdings) och Odin Fonder.Tidsstämplar:08:20 – Duni12:15 – Hove22:45 – Smart Eye26:35 – Awardit29:15 – Boktips och börstjänster35:45 – Nekkar45:28 – Brunello Cucinelli & LuxuryFör att komma i kontakt med oss:magnus_skoog@outlook.com | +46737324044peter.westberg@quartr.se | +46700420134Twitter: @AktiesnackPoddMagnus: @analytikern1234Peter: @Matematikern3 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De rör sig spöklikt långsamt någon meter över marken och kan gå rakt genom fönster för att sedan försvinna i en smäll. Men vad är det egentligen? Existerar dessa verkligen eller är det bara hallucinationer? Klotblixtar gäckar fortfarande fysiker som försöker förstå hur de kan uppstå.Wikipedia säger sitt om klotblixt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VECKANS AVSNITT!!! Emma Hansen, besiktningar av solinstallationer @solpanelstjejen 

En bröstböld orsakas av att bakterier har tagit sig in i bröstet via sår eller sprickor i brötvårtan, och föregås nästan alltid av mastit (mjölkstockning). Bröstböld är ovanligt, och drabbar framför allt förstföderskor, ammande över 30 år samt de som haft komplicerade förlossningar. För att minimera risken är det viktigt att förebygga med en bra amningsteknik, och ett bra tips är också att handstimulera brösten från graviditetsvecka 37.Vår läkare Rebecka träffar många patienter med bröstböld, och ger oss i avsnittet information om allt från symtom till behandling. Vanligaste frågan som ställs av ammande som drabbas är: Kan jag fortsätta amma? Svaret är: JA, det kan du!Det viktiga budskapet: Sök hjälp i tid!Veckans avsnitt sponsras av MAM & NATURAL CYCLES Med koden:BABYZ får du 20% på en årsprenumeration + en gratis bluetooth-termometer! Kika in på NATURAL CYCLESTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kevan Shokat hittade en lönndörr i det muterade cancerproteinet. Det har lett till en vändpunkt för behandling av de vanligaste cancrarna - lugncancer, tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer. Han lyckades knäcka nöten - eller det som snarare var ett litet och runt protein. Där hittade han en lönndörr som öppnade nya möjligheter. Det handlar om muterade K-rasproteinet ( G12C).Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i USA, skapade en molekyl som fäster vid proteinet och låser fast det i ett inaktivt läge, så att celldelning upphör.Vetenskapsradion Forskarliv hör du om hur allt började i ett tryckeri där han tryckte affischer för Boby Dylan, Greatful Deads, Talking Heads och The English Beat. Medverkar gör Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco, USA, samt Karin Westman i Uppsala med icke-småcellig lungcancer med spridda tumörer och som får behandling med hans upptäckt. Reporter: Annika ÖstmanProducent Cecilia Ohlén

Rättstavningsprogrammen är en del av vår vardag, vare sig du skriver i ordbehandlingsprogram, ett sms eller ett inlägg på sociala medier. Men stavningskontrollerna kan inte alltid stava. – Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk. – Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken.– De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin.Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller.– Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa WengelinSpråkfrågor om rättstavningsprogram och stavningskontrollerEn lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt?Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar?En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt?Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning?En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt?Läs mer om stavningskontroller, rättstavning och skrivreglerBok: Svenska skrivregler, från Språkrådet (från 2017).Språkrådets frågelåda, där kan du söka efter språkfrågor.Svenska.se, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB.Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi (från januari 2022)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.Programledare Emmy Rasper.

Går det bra, eller går det som vanligt? Vanligaste frågan under branschdagarna var det. Alla ser ungefär likadant på framtiden. I det här avsnittet får ni lita av varje. En del insikter ifrån ledande personer, lite materialnyheter och lite chit chat smo vanligt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En lyckad solcellsinstallation ställer krav både inom bygg och el. Men trots att branschen mognat är 4 av 5 besiktade solcellsinstallationer felaktigt utförda. Vanliga problemområden är kabelförläggning på tak, avsaknad av jordfelsbrytare och överspänningsskydd. Om det samtalar vi med elsäkerhetsexperten Cecilia Axelsson och Pär Ångman, Länsförsäkringar.

Hör om den senaste stora militärövningen runt Taiwan och vad den säger om Kinas planer. Dessutom frågelåda! Om alltifrån badrum till usel fotboll, fördomar, sandstormar och Kinas senaste chatbot. Rika, familjefrånvända och lesbiska är etiketter som dyker upp när vi fördjupar oss i kinesiska fördomar om Sverige och svenskar. Vi passerar en fotbollsplan där ingen vill bli solbränd. Följ sedan med in i en typisk kinesisk lägenhet och notera särskilt den gula stenhårda tvålen i badrummet. Och hur imponerande är förresten Kinas senaste textrobot baserad på artificiell intelligens? Inte särskilt, om vi ska tro techbolagets aktiekurs. Hör även om hur attityderna gentemot västerlänningar försämrats i Kina de senaste åren och om Kinas maktspel gentemot Vatikanstaten. Kinapodden ger ett fullmatat avsnitt med svar på lyssnarnas frågor! Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Programledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Adam Alvin

I veckans avsnitt får ni höra om tredje delen av Teslas nya master plan som nu är på gång. Anders har upptäckt något han gillar som går på vätgas och Volvo gräver nya groddiken för att få bygga batterifabrik. Och Sveriges kanske vanligaste laddbox kan bli säljstoppad på grund av livsfara – eller?Dessutom har Fabian köpt ny bil och sålt sin gamla. Vad känns nytt om man uppgraderar från en äldre till en splitter ny Tesla Model 3? Bästa sättet att hjälpa oss är att bli plusprenumerant. För 29 kronor i månaden får du tillgång till senaste avsnittet i förväg, slipper störande reklam och får dessutom tillgång till alla avsnitt sedan podden föddes 2016. Med ditt stöd kan vi göra ännu bättre innehåll! Prenumera nu på: https://plus.acast.com/s/bilarmedsladd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ytterligare ett år har gått med Yachting Sweden! Vi har haft årets sista kurs, och i detta avsnitt reflekterar vi lite över året som gått. Vi ägnar också detta avsnitt till att fånga upp era vanligaste frågor till oss. Ett jättebra avsnitt för dig som vill få en liten sammanfattning av viktig information, och svar på de vanligaste frågorna. Helena bjuder på rim, och Lisa börjar nästan gråta när hon pratar om ett ämne i branschen. Trevlig lyssning!

Allt vi tror oss veta om kroppen är helt enkelt inte sant. Du blir inte förkyld av att det är kallt och vi använder inte bara tio procent av hjärnans kapacitet. Dessa och andra myter fortsätter dock att upprepas som sanningar. Johan Andersson är universitetslektor vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap i Lund. Han säger att vetenskap tar tid och att det kan löna sig att ifrågasätta det vi hör eller läser på sociala medier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I flera år har vi tjatat om att inte försöka leta efter nålarna i höstacken utan att mycket hellre köpa hela höstacken i form av alla aktier, i alla länder, i alla sektorer i alla storlekar. Idag går vi genom exakt hur lönlöst det är att investera i enskilda aktier och hur oddsen är emot en. Dagens avsnitt är en fristående fortsättning på vår serie utifrån Nick Magiullis bok "Just. Keep. Buying.". Precis som vanligt tar vi avstamp i boken, försvenskar och dyker ner på djupet - denna gången i vetenskapliga studier och rapporter. Det finns framförallt två argument mot att investera i enskilda aktier. Ett finansiellt och ett existentiellt. Det finansiella argumentet bygger på flera vetenskapliga studier bl.a. Barras (2010), Bessembinder (2018, 2020), SPIVA m.fl. Dessa forskare har undersökt långa tidsperioder på börsen och bland annat konstaterat följande fakta: - Fler än 9 av 10 professionella förvaltare slår INTE en billig indexfond/fondrobot (läs: höstacken) över lång tid (30 år) - Professionella förvaltare är bättre än småsparare på överprestera mot index vilket leder till att småsparare är ännu sämre än proffsen (vilket är logiskt). - Endast ca 4 % av alla aktier står för hela uppgången på börsen - Experter har mindre än 50 % rätt i sina förutsägelser om framtiden på marknaden Men det som stack ut för mig dagens avsnitt var nya studier: - 96 % av alla enskilda aktier slår inte en lågrisk räntefond - 4 % av alla enskilda aktier stod för all överprestation mot en räntefond - Avrundat till närmsta 5 % så är den vanligaste livstidsavkastningen (=totalavkastning) för en börsnoterad aktie -100 %, dvs total förlust - Av 28 853 bösnoterade aktier mellan 1950 - 2009 så finns 22 469, dvs 78 procent, inte längre kvar på börsen. - Globalt stod 947 av 63 105 aktier för det totala värdeskapandet Den svåra frågan till följd av det finansiella argumentet: "Kan jag vara säker på att plocka ut de där fåtalet vinnarna (4 %) när proffsen inte klarar det?" Det existentiella argumentet berör svårigheten att ens utvärdera huruvida man kan vara säker på att det var skicklighet och inte tur om man väl väljer en vinnare. I sport kan man på en timme se om någon är duktig på basket eller schack, men det går inte på en timme identifiera en duktig investerare. Särskilt eftersom utfallet till så pass stor del beror på slump. Det är självklart helt okej att investera i enskilda aktier för skojs skull. En hobby får ju lov att kosta pengar då det ger andra mervärden. Men om man är seriös kring att tjäna pengar och leva på dem, så är vår rekommendation att investera basen i globala indexfonder / fondrobot, ha de enskilda aktierna i en lekhink och framförallt konstant mäta och utvärdera sina enskilda innehav mot index. Tack för denna vecka, Jan Länkar ==== Patreon: https://www.patreon.com/rikatillsammans Forumet: https://rikatillsammans.se/forum/ Artikeln: https://rikatillsammans.se/enskilda-aktier Innehållsförteckning ==== 00:00:00 Intro 00:07:38 Köp tillgångar som har naturlig avkastning 00:12:39 Investera inte i enskilda aktier 00:15:20 Det finansiella argumentet mot enskilda aktier 00:17:54 Proffsen tjänar pengar på småspararnas bekostnad 00:22:04 De flesta aktiva strategier underpresterar mot index 00:27:04 Det är svårt att veta vilka vinnarna är 00:30:22 Risk som man inte får betalt för 00:34:55 7 av 10 aktier slår inte index 00:38:04 Missade du tech-tåget? Ingen fara... 00:43:40 Den breda indexfonden är över tid den som kommer vinna 00:49:10 Medianlivslängden för en enskild aktie är 7.5 år 00:54:02 Man har oddsen emot sig 00:57:14 Det existentiella argumentet mot aktier 01:01:29 Det är svårt att urskilja tur ifrån skicklighet 01:08:25 60% av överavkastningen på aktiemarknaden sker på få dagar 01:10:15 Det är jättesvårt att bevisa att man är duktig 01:13:05 Varför spela ett spel där man inte kan bevisa att man är duktig? 01:15:52 Det behöver inte vara antingen eller 01:18:43 Skilj på hobby och pengar som du behöver

Orkeslöshet och trötthet hade blivit en del av Linas vardag. Det tog alldeles för lång tid innan hon förstod att det var järnbrist det handlade om, men till slut fick hon den hjälp som behövdes och idag mår hon mycket bättre. Hör Linas historia, som nog framförallt många kvinnor känner igen sig i. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Back to basics! Podden är inne på sitt sjunde år och vi har pratat om alla baslyft upprepade gånger – men det är lätt att vi snöar in på små detaljer med låg marginalnytta.   Med dagens avsnitt sparkar vi i gång en ny avsnittsserie om de stora baslyften, och först ut är bänkpress.   Vad är viktigast att känna till för att träna bänkpress på ett effektivt och säkert sätt? Varför är det ett så himla populärt baslyft? Vad är de vanligaste problemen folk stöter på när de försöker bemästra bänken?   Och hur ska du träna för att fortsätta gå framåt i lyftet?   Hålltider: 00:00 - Försnack 12:00 - Dagens ämne: Bänkpress! Grunderna, fördelarna och de vanligaste problemen Styrkelabbet sponsras av Gymgrossisten. För att se vilka produkter vi använder och rekommenderar, besök gymgrossisten.com/styrkelabbet.   ***   Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.   ***   Logga din träning i vår app StrengthLog!

Är mängden protein du äter viktigare än ditt totala kaloriintag för att bygga muskler? När räknas du egentligen som stark? Och behöver du verkligen följa ett träningsprogram som nybörjare?   Vi bad om era bästa nybörjarfrågor i kompisklubben och på Instagram – och ni levererade! Det tackar vi för.

Att göra Amazon rätt är ett grundfundament jag konstant tjatar om. Jag tar upp det kontinuerligt i min digitala Amazon-utbildning Komplett Nordisk Amazon Akademi (KNAA) – där man dessutom lär sig att göra allt rätt, jag tar upp det kontinuerligt med våra kunder i Rankona Mazon – och jag kommer att ta upp det kontinuerligt här i Amazonpodden Nordisk Amazon Akademi.Dessvärre gör majoriteten av de nordiska Amazonsäljarna motsatsen, de gör fel och de gör misstag på Amazon. Det leder i bästa fall till limiterade framgångar, men i värsta fall till ingen framgång alls, utan tvärtemot kan det bli en riktigt dyr läxa.I det här poddavsnittet så kommer vi att gå igenom den 10 vanligaste misstagen som vi ser att folk och företag gör på Amazon, och hur du kan undvika dem.Misstagen vi kommer att gå igenom är:Att stånga sig blodig med samma dokument i registreringsprocessen på Amazon. Lär dig undvika misstagen så att du kan registrera dig som säljare på Amazon.Att se Amazon som vilken produktkatalog, säljkanal eller marknadsplats som helst.Att inte ha kontrollen över sitt varumärke på AmazonAtt sälja genom Vendor Central och inte som en tredjepartssäljare (Amazon FBA eller Amazon FBM)Att välja fel produkter eller för många produkter när du ska sälja på AmazonAtt missa Amazons Honeymoon-Period och inte agera omgående när man lanseringar sina produkterAtt inte våga satsa och vara aggressiv på Amazon, utan man ”testar” iställetAtt inte ha koll på sitt lagerAtt inte sköta sin kundtjänstAtt vara reaktiv istället för proaktivVi kommer att belysa dem, visa på VARFÖR de är fel och berätta HUR du ska göra – allt för att du själva ska kunna lära dig från det och undvika misstagen. Det här vill du inte missa om du vill bli framgångsrik på Amazon!