Podcasts about lollo collmar

Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren – överallt fanns Gud med.Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende.Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot?Programmet gjordes 2017 av Lollo Collmar.

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Best Of-avsnitt med höjdpunkter från säsong 2. Gäster: Thomas Kazen, Annika Lantz, Anneli Rådestad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. *Stackars Job, modiga Job - Thella och Lollo tar sig an berättelsen om rättrådige Job som blir fråntagen allt, men vägrar köpa det som gud och vännerna påstår - att han har sig själv att skylla. Bibelvetare Thomas Kazen placerar texten i en brytningstid där människor går från att se gud som ansvarig för både gott och ont i världen till att placera all ondska hos djävulen.*Mamma valde mig. Trickstern Jakob lurar sig till sin far Isaks välsignelse, under överinseende av mamma Rebecka, så att tvillingbrodern Esau blir utan. Lollo fascineras av Jakobs svekfulla karaktär som ändå låter honom bli Guds utvalde. Anneli Rådestad intresserar sig för budskapet att det går att brottas med gud, överleva och kanske förändras.Bonusämne:*Hur är det möjligt att Maria och Josef GLÖMMER sitt barn Jesus i Jerusalem?! Annika Lantz låter den hispiga curlingföräldern i henne uppröras ordentligt.Avsnitten publicerades första gången den 18 maj och den 20 september 2023 och hittas i sin helhet längre ner på sidan.Medverkande som hörs i detta utdrag: Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, Annika Lantz, komiker och programledare, Anneli Rådestad, chefredaktör för Judisk Krönika.Bibelavsnitt: Luk 2:41, Job, 1 Mos 25:19Citat ur filmen På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Programledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo Collmar

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Best Of-avsnitt med höjdpunkter från säsong 2. Gäster: Thomas Kazen, Magnus William Olsson, David Thurfjell Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. *Välsignad vare frukten och må Herren öppna ditt sköte - Thella inleder sitt uppdrag att gå till botten med bibelreferenserna i The Handmaid's Tale. Författaren Margaret Atwood har skapat odödliga repliker i sin bok och tv-serie om Offred/June och de andra tillfångatagna kvinnorna i den religiösa polisstaten Gilead.Exempelvis denna vanliga hälsningsfras mellan två tjänarinnor:- Blessed be the fruit.- May the lord open.Men var i Bibeln står detta - och vad menas? Var ligger det ursprungliga Gilead? Vem är Isebel som givit upphov till benämningen Jezebels om kvinnorna som arbetar i Gileads bordeller? Välkomna med på resan in i Atwood-land och Bibel-land!*Bibeln vs kitsch - Thella har alltid trott att berättelsen om fotspåren i sanden kommer från Bibeln. Ända tills inspelningen av detta avsnitt . . .*Beethoven vs Kiss - Religionshistorikern och författaren David Thurfjell, aktuell med boken En lockton i ödemarken, har tagit med sig texten om lärjungarna på väg till Emmaus som möter den uppståndne Jesus men inte känner igen honom - och funderar på vad som egentligen fick honom intresserad av den berättelsen från första början. En fundering som leder in i ett samtal om Beethoven vs Kiss och Bibeln vs kitsch. Och om vad tro egentligen är för något.Avsnitten publicerades första gången den 2 mars och den 13 april 2023 och hittas i sin helhet längre ner på sidan.Medverkande som hörs i detta utdrag: Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, Magnus William Olsson, författare, David Thurfjell, religionshistoriker och författareBibelavsnitt: Luk 1:42, Luk 10:38, Höga v 4:1, 2 Kung 9 samt Luk 24:13Citat ur filmerna På heder och Samvete (A Few Good Men) och Handmaid's TaleMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Beethoven Sonat för piano nr 8 Op 13 - framförd av Angela HewittKiss - Great ExpectationsProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo Collmar

Rolandh ville bli begravd i sin kökssoffa, Lenas man vill ha en vikingabegravning. Om personliga begravningar och om var gränserna går för vad som är tillåtet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Det här är en repris från i augusti i år.)När Linas pappa Per gick bort för ett par år sen så var det oklart hur man skulle göra, det var inget hon hade talat med honom om när han levde. Då fick hon och hennes syster en idé.Har de mer personliga begravningarna kommit för att stanna?De borgerliga begravningarna ökar och i samband med det så verkar också många se nya möjligheter för hur personliga begravningar kan få bli, även i kyrkan.Människor och tros Anders Diamant och Lollo Collmar tittar närmare på några exempel och undrar om det bara är fantasin som sätter gränser.

Vilka känslor får de som ger och vad är det som styr vem som delar med sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Det här är en repris från i april.)Inom nästan alla religioner finns givandet med som en integrerad del. Det är en god gärning att dela med sig i formen av en allmosa och i vissa fall är det också en plikt.Hör olika röster om vad man känner när man ger pengar eller mat till någon som vill ha, i en tid när mångas plånböcker har blivit tunnare.Begreppet "den varma känslan av välbehag" används av forskarna för att beskriva vad som händer med den som ger. Hör Daniel Västfjäll, professor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.Nyligen kom ett tips om att ge bort det elprisstöd som delats ut om man inte tyckte att man behövde det, för att dela med sig i sämre tider. Hör Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens NyheterAvtar den här sköna känslan ju längre bort från personen man själv kommer, om man inte ser vem som får det man ger? Värderar vi givandet på olika sätt om den som ger har mycket eller om den har lite? Befäster man hierarkier genom att ge?Vi talar också om det villkorade givandet; om att man kan bli irriterad när någon som en gång har fått vill ha mer; och om det anonyma givandet, med bland andra Anna Nachman, begravningsansvarig vid Judiska församlingen i Stockholm.reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant

Vi tog med texten om Adam, Eva, Ormen och den förbjudna frukten till Uppsala Missionskyrkas kulturkvällar och spelade in samtalet med publik. Med: Thella Johnson, Lollo Collmar, Thomas Kazen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LIVEPODD!Avsnittet är inspelat 19 oktober på Kulturkvällar i Uppsala MissionskyrkaUr innehållet:*En våt filt - Thella tycker att berättelsen om ”syndafallet”, alltså Evas och Adams möte med ormen i Edens trädgård, och straffet för deras ätande av frukten från kunskapens träd, har en unken ton över sig. Varför straffa sökandet efter kunskap?*Vad alla skyller ifrån sig hela tiden?! - Det pekas mycket finger i Bibeln, och det verkar vara helt OK att skylla sina fel och misstag på andra! Bibelvetare Thomas Kazen påpekar att man även i andra antika texter ser många exempel på att det var brukligt att skylla ifrån sig. Har vår moraluppfattning förändrats när det gäller det egna ansvaret, och varför? Blir saker och ting bättre av att vi pudlar eller avgår?*Den odödliga ormen - ormen som symbol har gamla anor, långt äldre än Bibelns texter. Thomas berättar bl.a om ormen som stjäl ungdomens planta av Gilgamesh.*Eva, en tidig ormviskare - Evas tal blir mycket mer ormlikt väsande på originalspråket, efter att hon ätit den förbjudna frukten! Vi får en lektion i hebreiska av pensionerade bibelprofessorn Göran Eidevall i publiken. Till exempel är orden för listig och naken snarlika: arum; arom.Bibeltexter: 1 Mos 2, 3I avsnittet refereras även bl.a. till myten om Gilgamesh och Enkidu, som återfinns i Gilgamesheposet.Medverkande i avsnittet:Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanPublik på plats i Uppsala MissionskyrkaProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: David Hellgren

I Sverige är det bara tillåtet med kremering och jordbegravning men i andra länder finns det mer naturnära metoder, vi tittar närmare på bland annat kompostering och så kallad vattenkremering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har alltid varit viktigt för oss hur vi tar hand om våra döda men synen på vad som är fint och värdigt har förändrats över tid.I Sverige är idag kremering och jordbegravning de enda tillåtna så kallade begängelseformerna men i vissa andra länder använder man sig också av mer naturnära metoder.Katrina Spade startade företaget Recompose och ser ett ökat intresse för de som vill bli komposterade. Hör också Marie Eaton som begravde sin bror genom den här metoden som idag är tillåten i flera delstater i USA.Vi har också talat med Gina Sheridan som intresserade sig för en helt annan metod där man använder sig av hett vatten för att lösa upp kroppen. När hennes pappa dog valde han den här metoden som kallas för resomation och Gina och hennes systrar fick följa med i processen.För 20 år sen ville biologen Susanne Wiigh-Mäsak framställa en miljövänlig begravningsmetod genom frystorkning. Hon kallade metoden för promession men den blev aldrig verklighet. Ett tiotal personer valde ändå att bli nedfrysta när de dött för att invänta frystorkningsmetoden, men de begravdes efter drygt 10 års väntan i frysrum istället på ett tillåtet sätt, Maud Strannebys pappa var en av dem. Hör hennes berättelse.En nyligen gjord undersökning visar att kremering trots allt är lika miljövänligt som kompostering. Hör Eva Pohl, lärare i miljöteknik vid Linnéuniversitetet i Kalmar, berätta om vad som krävs för att framställa den jord som behövs vid kompostering.programledare: Lollo Collmar och Anders Diamant

Rolandh ville bli begravd i sin köksoffa, Lenas man vill ha en vikingabegravning. Om personliga begravningar och om var gränserna går för vad som är tillåtet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Linas pappa Per gick bort för ett par år sen så var det oklart hur man skulle göra, det var inget hon hade talat med honom om när han levde. Då fick hon och hennes syster en idé.Har de mer personliga begravningarna kommit för att stanna?De borgerliga begravningarna ökar och i samband med det så verkar också många se nya möjligheter för hur personliga begravningar kan få bli, även i kyrkan.Människor och tros Anders Diamant och Lollo Collmar tittar närmare på några exempel och undrar om det bara är fantasin som sätter gränser.

Det är skönt att ge, men hur är det att vara den som får? Anders och Lollo åker till Centrumkyrkan i Farsta för att ta reda på hur det känns att ta del av andras givmildhet. Hit kommer människor för att få gratis lunch. Volontären Ann älskar att hjälpa till, Klaus hatar att gå hit men är tvungen, och Liljana är egentligen inte hungrig, bara ensam. Vad händer när viljan att dela med sig blir för stark och man utsätts för så kallat godhetsknarkande? Hör Matilda som inte alls ville ha fortsatt hjälp, men som blev fortsatt utsatt för den goda viljan. Hör också Anette Kyhlström, diakon och verksamhetschef för Hela Människan i Stockholms län.När vi ser människor tigga på svenska gator får vi social ångest. Det säger forskaren Erik Hansson, som undersökt saken i en avhandling med titeln: ”Det känns fel”. Konstnären Cecilia Parsberg hanterade sin egen ångest med att sätta upp ett körverk med de som tigger och de som ger.Reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant.Har du egna tankar om att ge eller att få ta emot? Mejla gärna: mot@sverigesradio.se eller ring till vår telefonsvarare: 08 784 15 30

Vilka känslor får de som ger och vad är det som styr vem som delar med sig? Inom nästan alla religioner finns givandet med som en integrerad del. Det är en god gärning att dela med sig i formen av en allmosa och i vissa fall är det också en plikt.Hör olika röster om vad man känner när man ger pengar eller mat till någon som vill ha, i en tid när mångas plånböcker har blivit tunnare.Begreppet "den varma känslan av välbehag" används av forskarna för att beskriva vad som händer med den som ger. Hör Daniel Västfjäll, professor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.Nyligen kom ett tips om att ge bort det elprisstöd som delats ut om man inte tyckte att man behövde det, för att dela med sig i sämre tider. Hör Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens NyheterAvtar den här sköna känslan ju längre bort från personen man själv kommer, om man inte ser vem som får det man ger? Värderar vi givandet på olika sätt om den som ger har mycket eller om den har lite? Befäster man hierarkier genom att ge?Vi talar också om det villkorade givandet; om att man kan bli irriterad när någon som en gång har fått vill ha mer; och om det anonyma givandet, med bland andra Anna Nachman, begravningsansvarig vid Judiska församlingen i Stockholm.reporter och producent: Lollo Collmar och Anders DiamantHar du egna tankar i ämnet eller vill tycka om programmet:mejla: mot@svergiesradio.se eller ring vår telefonsvarare 08 784 1530

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: David Thurfjell, religionshistoriker och Thomas Kazen, bibelvetare DEL 11*Bibeln vs kitsch - Thella har alltid trott att berättelsen om fotspåren i sanden kommer från Bibeln. Ända tills inspelningen av detta avsnitt . . .*Beethoven vs Kiss - Religionshistorikern och författaren David Thurfjell, aktuell med boken En lockton i ödemarken, har tagit med sig texten om lärjungarna på väg till Emmaus som möter den uppståndne Jesus men inte känner igen honom - och funderar på vad som egentligen fick honom intresserad av den berättelsen från första början. En fundering som leder in i ett samtal om Beethoven vs Kiss och Bibeln vs kitsch. Och om vad tro egentligen är för något.*Varför ska Bibeln tåla hårdare faktagranskning än en autofiktiv roman? Bibelvetaren Thomas Kazen tycker att vi borde kunna läsa Bibeln som den litteratur den är. Religionshistorikern David Thurfjell tror att kristendomen vunnit mark på att alltid dribbla mellan mysterium och historiska fakta.*Händelser vid vatten, 1:a mosebok och elaka bröder Lollo såg serien Händelser vid vatten och började tänka på Josefs drömmar. Och det gjorde Kerstin Ekman också, efter att hon börjat skriva sin blivande romanklassiker och insett varifrån hon inspirerats till scenen med Johan och hans elaka bröder vid brunnen. Svar: Bibelns 1:a Mosebok såklart!Bibelavsnitt: Luk 24:13, 1 Mos 37I avsnittet refereras även till böckerna Händelser vid vatten av Kerstin Ekman och En lockton i ödemarken av David ThurfjellFilmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Beethoven Sonat för piano nr 8 Op 13 - framförd av Angela HewittKiss - Great ExpectationsMedverkande i avsnittet:David Thurfjell, professor i religionvetenskap vid Södertörns HögskolaThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Jakob Laler, Adam Alvin

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Magnus William-Olsson, poet och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 10Välsignad vare frukten och må Herren öppna ditt sköte - Thella inleder sitt uppdrag att gå till botten med bibelreferenserna i The Handmaid's Tale. Författaren Margaret Atwood har skapat odödliga repliker i sin bok och tv-serie om Offred/June och de andra tillfångatagna kvinnorna i den religiösa polisstaten Gilead. Exempelvis denna vanliga hälsningsfras mellan två tjänarinnor:- Blessed be the fruit.- May the lord open.Men var i Bibeln står detta - och vad menas? Var ligger det ursprungliga Gilead? Vem är Isebel som givit upphov till benämningen Jezebels om kvinnorna som arbetar i Gileads bordeller? Välkomna med på resan in i Atwood-land och Bibel-land!Hesekiel: den seriösa uppföljningen - Ja, vi har snuddat vid profeten Hesekiel tidigare, men det är en lång och betydelsefull bok och han fick inte bara "käka bokrulle och ligga på ena sidan i fyrtio nätter". Som tur är har vi poeten och Hesekiel-kännaren Magnus William-Olsson i studion, som jämför Hesekiels författarskap med den samtida poeten Sapfos och berättar hur exilen och förlusten av det egna landet föder ett nytt behov av minne och symbolik.Det inre, det yttre och det verkliga - Likt tidigare gäster bjuder Magnus William-Olsson på en övning i filosofiskt tänkande, och menar att profeten Hesekiel var med och skapade den moderna västerländska människan och hennes sätt att förstå sig själv och världen.Utopier, att tala till de döda och de ännu ofödda - Magnus William-Olsson tycker att det just nu är svårt att tro på framtiden. Thomas Kazen slår ett slag för den goda utopin, som inte är möjlig att förverkliga men som ger människor tillräcklig inspiration för att vilja försöka.Bibelavsnitt: Luk 1:42, Hes 1, Hes 40-48, Luk 10:38, Höga v 4:1, 2 Kung 9I avsnittet reciteras även ur böckerna:Sapfo: dikterna och fragmenten; översättning, kommentarer och efterord av Vasilis Papageorgiou och Magnus William-OlssonEremitkräftans sånger av Magnus William-OlssonFilmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) och The Handmaid's TaleMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:Magnus William-Olsson, poet och översättareThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Jocke Persson

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäst: Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. I avsnittet hörs också tidigare medverkande Patrik Svensson och Sara Parkman. DEL 9Jag v e t att det inte går att återuppstå - Författaren Patrik Svensson väckte många lyssnarreaktioner då han i vårt premiäravsnitt sa att han inte bara tror, utan vet att ingen kan uppstå från de döda. Nu svarar vi med Uppståndelse: rond 2! Vad står egentligen om uppståndelsen i bibeltexterna?Paulus och kropparna igen - det har blivit en följetong. Men snart, snart, kommer vi kanske att begripa hur aposteln Paulus och stoikerna tänkte kring ande, materia och alla olika kroppar. Vi passar även på att lyssna på ett klipp ur vårt avsnitt 2 där artisten Sara Parkman klädde vår undran i kloka, vackra ord.Tomas tvivlaren och hans eget evangelium - Lyssnaren Birgitta vill höra om Tomasevangeliet, texten som hon tycker ger en annan bild av Jesus än de fyra evangelierna i Nya Testamentet.Har vi en pastor eller en professor i studion? Thella och Lollo undrar ibland från vilket perspektiv Thomas angriper texterna. Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Monica Bergmark

Med anledning av SR:s nya poddrama Vikingar har P3 Historia gjort ett specialavsnitt. Hur många hornhjälmar får den nya serien? Vikingen? Det är väl en hårig, okuvlig karl som älskar machoguden Oden? Och förutom att han har en blank hjälm med horn på, går han klädd i lump och badar så sällan han bara kan? Nja, kanske inte riktigt. Den stereotypa bilden av vikingen  och överhuvudtaget vikingatiden som en specifik del av vår forntid  skapas i själva verket på 1800-talet. Men varför då? Och om vikingen och vikingatiden är ett slags efterhandskonstruktion; vad kan vi då faktiskt veta om de människor som levde under den här tiden? I det här specialavsnittet av P3 Historia dyker programledare Cecilia Düringer ner i denna populära och mytomspunna period av vår historia och nagelfar samtidigt det nysläppta poddramat Vikingar från Sveriges Radio. Vi gästas av Lollo Collmar, seriens manusförfattare, och Anna Lihammer och Ted Hesselbom, författarna bakom boken Vikingen  En historia om 1800-talets manlighet. Producent: David Rune Slutmix: Viktor Bergdahl

Hör om varför vikingen inte nödvändigtvis var en hårig, stark man som bar hornhjälm och om varför P3 Historia och vikingar är en så svårflörtad kombo. Få önskningar från er lyssnare kommer med större regelbundenhet än P3 Historia-avsnitt om vikingar. Men endast en enda gång har dessa önskningar resulterat i ett avsnitt. Hur kan det komma sig? Varför är det så svårt att göra P3 Historia av vikingatiden? Men nu har alla vikinga-sugna lyssnare där ute äntligen blivit bönhörda. För i detta nu finns ett nytt poddrama från Sveriges Radio  Vikingar  där fyra personer från den här tiden har väckts till liv. Men hur många hornhjälmar får den nya serien i betyg? I det här specialavsnittet av P3 Historia dyker vi ner i den populära och mytomspunna period av vår historia som vi i efterhand valt att kalla för vikingatiden  samtidigt som vi nagelfar det nysläppta poddramat Vikingar från Sveriges Radio. Vi gästas av Lollo Collmar, seriens manusförfattare, och Anna Lihammer och Ted Hesselbom, författarna bakom boken Vikingen  En historia om 1800-talets manlighet. Producent: David Rune Slutmix: Viktor Bergdahl

En annorlunda bokcirkeln med Thella Johnson och Lollo Collmar. Best Of-avsnitt med höjdpunkter från säsong 1. Gäster: Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert Fux. BEST OF säsong 1*Hon ska heta maninna - ty av man är hon tagen. Thella återupplever ett tonårsminne av skapelseberättelsen och dess historia om hur Gud skapar Eva av ett av Adams revben. Men vad står det egentligen i den ursprungliga texten?*Normativt, Formativt eller So What - olika sätt att läsa Bibeln. Lollo och Thella vill närläsa och utgå från det som faktiskt står skrivet på sidorna. Pastorn och bibelvetaren Thomas Kazen komplicerar bilden och ger exempel på olika vanliga läsningar.*Varför finns det inga katter i Bibeln? Författaren Ola Larsmo har sökt svar men är inte nöjd med de förklaringar han fått. *Noas ark. Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, tycker att vi ska fråga oss vad Noa hade gjort med vetskapen om dagens klimathot. *Gudar som tröttnat på de jobbiga människorna. Berättelser om Den Stora Floden florerade redan flera tusen år före Bibelns tillkomst. Bibelvetaren Thomas Kazen berättar om föregångarna till historien om Noa och syndafloden.*Inget är nytt under solen! Folkmusikern och artisten Sara Parkman älskar Predikaren. Men är Predikaren optimist eller cyniker? Och var det verkligen kung Salomo som skrev texten? Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, reder ut.*Mörkret är ljus, ljus är mörker. Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker, väljer ut några av de många ljus- och mörkertexterna ur Bibeln och uppmanar oss att se ljus och mörker mer som två komplement i en helhet och mindre som motsatser. Och mindre som att det ena är gott och det andra ont.*Hej apokalyps! Skådespelaren och dragshowartisten Robert Fux älskar dramat när basunerna ljuder och världen går under i Uppenbarelseboken.Bibelavsnitt: 1 Mosebok 6, Predikaren 1, Matteus 6:1, Jesaja 16:3, Uppenbarelseboken 8, 1 Mosebok 2Citat ur filmerna På heder och Samvete (A Few Good Men) och Det sjunde inseglet och tv-serien Girls, S1E7, "Welcome to Bushwick a.k.a. the Crackcident"Musikcitat i avsnittet: Kanye West - Jesus Walks Madonna - Like A Prayer Prince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet: Thomas Kazen, Björn Wiman, Sara Parkman, Sara Abdollahi, Robert FuxProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Monica Bergmark, Lisa Abrahamsson, Susanne Martinsson

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Nuri Kino, journalist och människorättsaktivist och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 7*Jag läser Bibeln. Jaha. Och? Vad gör du av det sen då? Nuri Kino, journalist och människorättsaktivist, tror mer på handling än på ord.*Släkt med Maria i rakt nedstigande led? Född i staden med världens äldsta kloster? Kysst stenarna på Jesu verkliga grav? Thella undrar varför så många tycker det är viktigt att försöka bevisa en relation med Bibelns historiska personer och skeenden.*What Would Jesus Do? Nuri Kino ser Jesus som en dåtidens biståndsarbetare, och en förebild.*Från Södertälje till Vita Huset - om när USA:s president Barack Obama lovade att hjälpa Mellanösterns förföljda folkgrupper undan IS terror.*Hagar, Ismael och en säck med vatten - att vara på flykt med sitt barn. Lollo fortsätter intressera sig för Abrahams familj och fastnar för berättelsen om tjänsteflickan Hagar och sonen Ismael som fördrivs ut i öknen. Nuri minns mödrar och barn han mötte vid gränsen mellan Ukraina och Polen.*Bara prästerna fick läsa. Hur formas man av att inte få lära sig läsa, eller gå i skola på sitt modersmål. Och hur är det att vara kristen men inte få läsa Bibeln? Nuri Kino om hur Bibelns berättelser förmedlades i hans familj.Bibelstycken: Matteus 25:35, 1 Mosebok 16:1, 1 Mosebok 16:7, 1 Mosebok 21:8Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet: Kanye West - Jesus Walks Madonna - Like A Prayer Prince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet: Nuri Kino, journalist och människorättsaktivist Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Brady Juvier

"En lisa för själen", detta är ett av flera svenska ordspråk som Margret inte förstår sig på. Emma fascineras av att Bob Dylans kärleksbrev har sålts. Dessutom pratar vi om att Skansen-ugglorna Percy och Barr har rymt. David Rune och Lollo Collmar, två av hjärnorna bakom SR:s storsatsning Vikingar, är i studion och berättar om serien. Vi snackar om dejtingapparnas algoritmer med SvD-journalisten Henning Eklund och Olof Lundh ger oss en VM-uppdatering live från Qatar. Programledare: Margret Atladottir och Emma Molin.

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Ola Larsmo, författare och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 6*Varför finns det inga katter i Bibeln? Författaren Ola Larsmo har sökt svar men är inte nöjd med de förklaringar han fått. *Går det att tyda sin mammas gamla understrykningar och sidoanteckningar? Ola Larsmo ärvde sin mors tummade exemplar av Nya Testamentet, och grubblar över vad hon kan ha tänkt om det hon läst. *Normativt, Formativt eller So What - olika sätt att läsa Bibeln. Lollo och Thella vill närläsa och utgå från det som faktiskt står skrivet på sidorna. Pastorn och bibelvetaren Thomas Kazen komplicerar bilden och ger exempel på olika vanliga läsningar. *Kan en fanatiker tänka om? Ola Larsmo rekommenderar alla att läsa Apostlagärningarna som en rafflande, actionfylld roman och särskilt begrunda berättelsen om aposteln Paulus omvändelse på vägen till Damaskus. *Hon ska heta maninna - ty av man är hon tagen. Thella återupplever ett tonårsminne av skapelseberättelsen och dess historia om hur Gud skapar Eva av ett av Adams revben. Men vad står det egentligen i den ursprungliga texten? Bibelstycken: Apostlagärningarna, i synnerhet kap 2 samt 7-10 och 1 Mosebok 2, i synnerhet 2:18I avsnittet citeras och refereras även följande böcker:Northrop Frye - The Great Code: The Bible and Literature Krister Stendahl -The Apostle Paul and the Introspective Conscience of the West Platon - Symposium Bereishit Rabbah (Genesis Rabbah) - antologi av rabbinska texter om 1 Mosebok Eva Reimers - 8ECitat ur filmen På heder och Samvete (A Few Good Men) och tv-serien Girls, S1E7, "Welcome to Bushwick a.k.a. the Crackcident"Musikcitat i avsnittet: Kanye West - Jesus Walks Madonna - Like A Prayer Prince - God (Love Theme From Purple Rain) Medverkande i avsnittet: Ola Larsmo, författare Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Monica Bergmark

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Magnus Viktorin intervjuar Thella och Lollo om idén och arbetet bakom podden. Extraavsnitt. EXTRAAVSNITTEn första introduktion? Nej!Som fan läser Bibeln är en annorlunda bokcirkel om en av världens mest inflytelserika böcker. I detta extramaterial intervjuas programledarna Thella Johnson och Lollo Collmar av P1-presentatören Magnus Viktorin om idén och arbetet bakom programserien och podden.Magnus: "Om man, som jag, känner att man kan för lite om Bibeln . . . ger ert första avsnitt en bra introduktion till den här podden eller till Bibeln?"Thella och Lollo: "Nej!"Thella: "Tyvärr inte. Vi går rakt in i förvirring! Men vi är snälla och trevliga, och försöker vara det mot alla, såväl våra gäster som vår publik. Det verkar göra att människor vill lyssna och engagera sig." Lollo: "Och vi är också relativt okunniga. Det gör oss till en ställföreträdande lyssnare som kanske undrar något men inte vågar fråga. Man måste få ställa frågor och vara nyfiken även om man inte kan allt. Vi har läst Bibelns texter och känt saker. Vi reagerar på det vi läst. Sedan har vi vår eminenta bibelvetare Thomas Kazen som håller koll på fakta och tolkningstraditioner."Magnus: Hur föddes idén till programmet?Thella: "Jag hade länge känt att det saknas kunskaper om Bibeln i svensk offentlighet, och om religiösa texter överhuvudtaget. Inte minst gäller detta oss i media. Så jag bestämde mig för att göra något åt saken. Bibeln är ett gemensamt kulturarv vi har. Oavsett om vi är troende eller inte, oavsett om vi är judar, kristna eller muslimer eller något annat, så har vår värld och våra kulturer påverkats av denna bok. Då måste alla ha rätt att tänka fritt och resonera kring dessa texter."Medverkande: Thella Johnson, programledare Som fan läser Bibeln Lollo Collmar, bisittare Som fan läser Bibeln Intervju av Magnus Viktorin

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap DEL 5*Oh Captain, my Captain. Är Robin Williams lärarroll i filmen Döda Poeters sällskap lite som den utsatta kvinnan i berättelsen om att kasta första stenen? Och är Ethan Hawkes elev Jesus?*Hon får inte begravas i vigd jord, men himlens klockor ringer för henne. Filmregissören Lars von Trier som skildrare av kvinnliga profeter. *Snälla berätta nu, vad gjorde Hesekiel?! Lollo har läst om profeten Hesekiels vedermödor och undrar vilka plågor han utsatte sig för. Bibelvetaren Thomas Kazen reder ut.*Mörkret är ljus, ljus är mörker Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker, väljer ut några av de många ljus- och mörkertexterna ur Bibeln och uppmanar oss att se ljus och mörker mer som två komplement i en helhet och mindre som motsatser. Och mindre som att det ena är gott och det andra ont.*Gå nu, och synda inte mer - Thella får en fysisk reaktion av slutet på berättelsen om Jesus och äktenskapsbryterskan.Bibelstycken: 1 Johannesbrevet 1:5, Psaltaren 1 Psalm139, Matteus 6:1, Jesaja 16:3, Johannes 7:53I avsnittet citeras även följande böcker och texter:Sara Abdollahi - Sonetten om sömnlösheten - essä publicerad i LitteraturbankenLars Norén - Dagbok augusti oktober 1975 (dikter)Andrzej Tichy - EländetBirgitta Trotzig De utsattaFilmcitat ur filmen Döda poeters sällskapMusikcitat i avsnittet:Gnossienne nr. 1 av Erik Satie, framförd av Jean-Yves ThibaudetMedverkande i avsnittet: Sara Abdollahi, skribent och litteraturkritiker Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Studioteknik: Andreas Aldervi Slutmix: Tobias Carlsson

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Björn Wiman, kulturchef på DN och aktuell med boken I en sal på lasarettet; Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 4.*Än idag ser vi på vissa sjukdomar som gudarnas straff - Björn Wiman, kulturchef på DN och författare, skriver i nya boken I en sal på lasarettet om tuberkulosbehandlingens historia och om sin mamma som lades in på sanatorium som barn.*Varför skyddar Gud mördaren Kain? Thella och Lollo är fängslade av historien om bröderna Kain och Abel.*Om vår klimatstrategi är en ark tar den in enorma mängder vatten - FN:s klimattoppmöten, de uppsatta klimatmålen. Men vad händer sen i praktiken? Björn Wiman tycker att vi ska fråga oss vad Noa hade gjort med vetskapen om dagens klimathot.*Gudar som tröttnat på de jobbiga människorna. Berättelser om Den Stora Floden florerade redan flera tusen år före Bibelns tillkomst. Bibelvetaren Thomas Kazen berättar om föregångarna till historien om Noa och syndafloden.Bibelstycken: 1 Mosebok 6, 1 Mosebok 4.Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) och Evan AlmightyCitat ur boken I en sal på lasarettet av Björn WimanMusikcitat i avsnittet:Bruce Springsteen - Adam Raised A CainMedverkande i avsnittet: Björn Wiman, författare och kulturchef DN Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Lisa Abrahamsson

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Ola Larsmo, författare, Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. EXTRAPODD MED ANLEDNING AV ATTACKEN MOT SALMAN RUSHDIE.Thella Johnson, Lollo Collmar, Thomas Kazen och Ola Larsmo i ett samtal om hädelse i konsten, och vad hädelse är för olika människor i olika tider.I detta avnitt samtalar vi undantagsvis kring en annan bok än Bibeln.Citat ur: Satansverserna av Salman Rushdie Joseph Anton av Salman Rushdie Midnattsbarnen av Salman Rushdie Mullvaden (Tinker, Tailor, Soldier, Spy) av John Le Carré Michael Kohlhaas av Heinrich von Kleist Musikcitat i avsnittet: Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus Walks Madonna - Like A Prayer Prince - God (Love Theme From Purple Rain) Medverkande i avsnittet: Ola Larsmo, författare Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Monica Bergmark

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Robert Fux, skådespelare och dragshowartist och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 3.*Stackars Isak! Pappa Abraham är på väg att offra honom, men Gud ändrar sig i sista stund. Lollo fortsätter med människor i Bibeln det är synd om.*Hej apokalyps! Skådespelaren och dragshowartisten Robert Fux älskar dramat när basunerna ljuder och världen går under i Uppenbarelseboken, och han använder den i sin senaste föreställning Dragshow - En nära döden-upplevelse. Men han har också svåra personliga erfarenheter kopplade till texten.*Måste man äta svamp och hallucinera för att skriva apokalyptiskt? Thomas Kazen, professor i Bibelvetenskap, reder ut.*BONUSÄMNE! Vad betyder egentligen 666, vilddjurets tal? Thomas förklarar med hjälp av Hjalmar Gullbergs poesiBibelstycken: 1 Mosebok 22, Uppenbarelseboken 8Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) och Det sjunde insegletMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus Walks Madonna - Like A Prayer Prince - God (Love Theme From Purple Rain) Robert Fux - Det är jag som är Döden ur föreställningen Dragshow: En nära döden-upplevelse Nina Simone - Sinnerman Bob Dylan - Highway 61 RevisitedMedverkande i avsnittet: Robert Fux, skådespelare och dragshowartist Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Monica Bergmark

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift, har valts till ny ärkebiskop efter Antje Jackelén. Svenska kyrkans högsta ledare heter snart Martin Modéus. Hör honom först i dagens Människor och tro. Därefter vår bokcirkel: "som fan läser Bibeln" med Thella Johnson och Lollo Collmar med gäster.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Som fan läser Bibeln - en annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäst: Sara Parkman, folkmusiker och artist DEL 2.*Den heliga vreden. Artisten Sara Parkman konsulterade sin pappa prästen när hon skrev musik till hyllade albumet Vesper.*Inget är nytt under solen! Var Predikaren optimist eller cyniker? Och var det verkligen kung Salomo som skrev texten? Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, reder ut.*Öga för öga, tand för tand - var människan ondare förr? Thella har problem med Jesus retorik i Bergspredikan.Dessutom:*BONUSÄMNE! Kroppshat och kroppen som metafor för samhället. Elin Wägner, Paulus och nutidsmänniskans konflikt mellan kropp och huvud. Bibelstycken: Predikaren 1, Matteus 5:38, 2 Mosebok 21:22, 1 Korinthierbrevet 12Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men), Intromusik ur TV4:s Fångarna på fortetMusikcitat i avsnittet:Sara Parkman - Vreden Kanye West - Jesus Walks Madonna - Like A Prayer Prince - God (Love Theme From Purple Rain) Leonard Cohen - You Want It DarkerMedverkande i avsnittet: Sara Parkman, folkmusiker och artist Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Monica Bergmark, Susanne Martinsson, Alma Segeholm

Serietecknaren och författaren Lisa Wool-Rim Sjöblom gästar P1 Kultur för att berätta om sin nya reportagebok i serieformat, "Den uppgrävda jorden", som bygger på hundratals timmar intervjuer. TUFFA VILLKOR FÖR MUSIKER I TV-STREAMINGBRANSCHENMaffiametoder, tvångsavtal och svartlistning är ord som återkommer i en granskning som P3 Nyheter har gjort av arbetsvillkoren och de ekonomiska villkoren för kompositörer som skriver musik för film och tv. P3 Nyheters reporter Irma Eneroth kommer till P1 Kultur för att berätta mer om granskningen, tillsammans med kompositören Jean-Paul Wall som arbetat i branschen i många år.KAN KONST OCH MÅLERI HJÄLPA BARN PÅ FLYKT?I ett nytt konstprojekt i Malmö får barn som flytt från krigets Ukraina gå på målerilektioner hos konstnären Marharyta Podlypska. Vår reporter Amanda Lindström har träffat barnen när de målar.VECKANS ORD: MEDLEMVarje vecka väljer en medarbetare här på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in vår samtid. Denna vecka är det Mikael Timm som väljer - eller blir kanske snarare vald. Veckans ord är medlem."SOM FAN LÄSER BIBELN" PREMIÄR FÖR NY PROGRAMSERIE I P1"Som fan läser Bibeln" heter en lite annorlunda bokcirkel, som programleds av Thella Jonsson och Lollo Collmar. Tillsammans med kända och okända gäster tar de i en serie program sig an det finaste, det fulaste, det som stör, skaver och inspirerar med den stora boken. Thella Jonsson besöker P1 Kultur för att berätta mer.ESSÄ: FOLKVILJAN OCH JURYRÄDDNINGENEn lagtext kan aldrig ta höjd för alla konflikter och situationer som kan uppstå. Så hur gör man då för att undvika ett samhälle som styrs av bokstavstro? I dagens OBS-essä berättar skribenten Vincent Flink Amble-Naess om den så kallade "juryräddningens" viktiga roll i den amerikanska historien.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Som fan läser Bibeln - en annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäst: Patrik Svensson, författare till boken Ålevangeliet. DEL 1. Premiär!*Varför heter boken Ålevangeliet? Författaren Patrik Svensson läser Paulus 1:a brev till församlingen i Korinth och blir ännu mer ateist.*Allt är materia! Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap och pastor, tycker att Paulus tänker som en stoiker när han ska förklara Jesus uppståndelse för de första kristna.*Stackars Judas! Lollo upprörs av det fastlåsta, förutbestämda dramat. Måste det finnas en person i världen som det är helt kört för?Bibelstycken: 1 Korinthierbrevet, Matteus 27Filmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Rolling Stones - You Can't Always Get What You Want Kanye West - Jesus Walks Madonna - Like A Prayer Prince - God (Love Theme From Purple Rain) Folkoperan - ur Ålevangeliet Bob Dylan - ur The Bootleg Series Vol 4: Bob Dylan Live 1966, The "Royal Albert Hall" ConcertMedverkande i avsnittet: Patrik Svensson, författare till boken Ålevangeliet Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella Johnson Bisittare: Lollo Collmar Ljudtekniker: Monica Bergmark, Heinz Wennin

I krig och kriser prövas människors samarbetsförmåga, vilken roll kan religionen ha och hur ska de religiösa ledarna agera? I Järva i nordvästra Stockholm skrev nyligen företrädare för flera trossamfund på ett gemensamt upprop för att få människor som bor där att våga ta kontakt med polisen för att vittna. Vad kan de religiösa ledarna ha för inflytande i den här frågan?När den så kallade Backabranden inträffade i Göteborg 1998 dog 63 unga människor och det uppstod snabbt ett behov av ett samarbete mellan olika religiösa samfund. Hör om erfarenheterna från det och vilka lärdomar man kan dra.Ett program om hur samarbete över religionsgränserna både kan vara inspirerande men samtidigt en utmaning.röster i programmet: Sofia Camnerin, generalsekreterare i Sveriges Kristna råd och ledamot i Kyrkornas världsråd Fardosa Omar, verksamhetschef Rinkeby Folkets hus Petri Kinnunen, frikyrkopastor från Tenstakyrkan Nasir Ahmed Arif, imam i Aysha moskéen Diamant Salihu, reporter Sveriges Television Marika Palmdahl, präst i Göteborg Fuad Colic, imam i Göteborgprogramledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reportrar: Lollo Collmar och Märta Kero

Det sägs ibland att Gud är död eller frånvarande. Men även om religionens roll i Sverige är förändrad, finns ofta sökandet kvar. Så om Gud lämnat ett tomrum efter sig - vad fyller vi det med istället? Sommaren 2020 tog Människor och tros reportrar med sig frågan om vem vi tyr oss till om vi inte har en gud att tro på och be till. Serien "Ställföreträdande Gud" handlade om olika substitut för Gud: landsfadern, gurun, idolen och så kallade influencers. I det här programmet hör vi delar av reportagen och hela programmen kan du lyssna på nedan. Reportrar: Thella Johnsson, Lollo Collmar, Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Programledare: Åsa Furuhagen

10 år sedan arabiska våren: Människor och tro om den religiösa strömning som bar en vision om att den arabiska våren skulle leda till en ny demokratisk process där också islam skulle ingå. Den arabiska våren började som en folklig resning i Tunisien 2011 och spred sig vidare till Egypten, Syrien och flera andra länder i regionen. Demonstranterna kom från olika delar av samhället men enades kring gemensamma krav på rättvisa, värdighet och demokrati. På Tahrirtorget i Kairo samlades muslimer, sekulära, kristna, rika och fattiga, kvinnor och män  - då var alla eniga om att diktaturens tid var förbi. Men vad skulle komma istället? Hör Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, Dalia, egyptisk demokratiaktivist som flytt till Sverige och Anna Block Mazoyer, Sveriges ambassadör i Tunis om islams roll i den arabiska revolutionen 2011 Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio del la Cruz och Ülkü Holago Reportrar: Edgar Mannheimer och Lollo Collmar

Har Walt Disney, Cornelis och Rammstein tagit över orgelläktaren? Populärmusiken ersätter Bach vid dop, bröllop och begravningar. Men vad tycker kyrkomusikerna själva? I århundraden har musiken i den Svenska kyrkan använts för att förstärka och bära det kristna budskapet. Men sen en tid tillbaka har musiken i kyrkan allt mer anpassats efter önskemål och behov hos sekulära svenskar. I ett reportage av Lollo Collmar hör vi organisterna P-O Larsson och Leif Johansson berätta om hur de våndas vid olika musikaliska önskemål men att de ändå går med på att spela populärmusik istället för psalmer på orgeln vid t ex begravningar. Vi hör även professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan Eva Bojer Horwitz berätta om musiken som en viktig komponent vid sorgebearbetning. I studion finns programledare Åsa Furuhagen tillsammans med Gary Graden körledare och kantor vid Stockholms Domkyrkoförsamling och Jonas Eek präst och opinionschef för Kyrkans Tidning. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

"Jag sa till barnen: jag ber om förlåtelse, jag har spelat bort era pengar." Hiwa blev lättad när hans fru avslöjade honom. Nu måste han vinna tillbaka förtroendet. Och betala skulden på tre miljoner. Ett program av Lollo Collmar 2019. Den kurdiska folkmusiken framförs på luta av Hiwa.

Tvåbarnspappan Hiwa spelade bort tre miljoner på onlinespel innan hans fru avslöjade honom. Hur blir det för familjen nu? Och hur kan någon som spelat bort miljoner få nya snabblån? En kortdokumentär 2019 av Lollo Collmar. Den kurdiska folkmusiken i programmet framförs på luta av Hiwa.

När David börjar trean är han en omtyckt kamrat. Ett år senare har han inga vänner och hamnar i bråk varje rast. Hans mamma menar att David bröts ner av en skola som de upplevde var designad för kaos. Programmet gjordes 2019 av Lollo Collmar.

Lollo föddes med bara ett ben. Ingen visste varför. När hon var sex månader fick hon sin första benprotes. Problemet var bara att hon gick bättre utan och med protesen kunde hon inte leka vilda lekar. Att laga ett barn" är en berättelse om vuxnas forskar-iver, om att operera bort fötter för att passa i v-jeans och om ett barn som slutligen säger ifrån. Själv trodde jag att enbenthet var ungefär som fräknar, somliga har det, andra inte, säger Lollo Collmar. När jag föddes skulle människan snart ta sina första steg på månen. Allt verkade möjligt. Handikappade barn skulle inte längre gömmas undan på institutioner. Vi skulle ut i samhället. Men för att kunna röra oss i samhället behövde vi bli som andra. På Eugeniahemmet i Stockholm tränades Lollo Collmar och de andra barnen. Vi gömde oss för att slippa träningen. Vi var ju små, så vi fick plats nästan var som helst. De vuxna ville  hjälpa oss att bli som de var. Men vi tyckte vi var bra som vi var. I alla fall i början, berättar Lollo Collmar. Reporter: Lollo Collmar Producent: Ylva Lindgren Programmet gjordes 2011.

Min tjejkompis tycker att jag ska sluta sälja sex, men jag kan liksom inte sluta. Jag har liksom blivit horan, fast jag är kille, berättar Anton.  Jag kan absolut inte berätta något för mamma och pappa, de skulle bli så besvikna, för dem får man inte vara bög, fortsätter Anton. Fler unga killar än tjejer uppger att de någon gång fått betalt för sex. Vanligaste åldern att börja prostituera sig är 14 år. Pojkarna syns i statistiken, men det är få av dem som kommer i kontakt med sociala myndigheter och får hjälp. Det handlar om maskulinitetsnormen, killar ska inte vara hjälplösa offer, säger Mikis Kanarakis på hjälplinjen 1000 möjligheter, dit många killar vänder sig anonymt. Det är vanligt att killarna först utsatts för sexövergrepp och sedan börjar ta kontakt med köpare på nätet. Att sälja sex blir ett självskadebeteende. Programmet är gjort 2013 av Lollo Collmar och sändes första gången i programmet Barnen. Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon: Novahuset Inte till salu 1000 Möjligheter

På en anslagstavla på ett äldreboende i Uppsala har någon hängt upp en liten handskriven lapp. En man från Iran söker någon att samtala med på persiska. Vem är han? Vad vill han prata om? Keyhosrow har bott över 30 år i Tyskland där han arbetade som läkare. När han blev 80 år hamnade han i Sverige och efter tio år bor han nu på ett äldreboende i Stenhagen, Uppsala. Mycket är bra här, menar Keyhosrow men han saknar någon att samtala med på sitt modersmål persiska. Så han sätter upp en liten post it-lapp på anslagstavlan. Så en dag kommer Laleh för att hälsa på sin dementa pappa. Hon ser lappen. Hennes pappa bor på en helt annan våning men pratar också persiska. Hon blir nyfiken och knackar på hos Keyhosrow. Programmet är gjort 2019 av Lollo Collmar.

I Borås jobbar ett team för att stoppa självmord hos äldre. De åker ut till patienterna och erbjuder terapi och läkarsamtal hemma vid köksbordet. Ensamheten kan vara livsfarlig, men den går att bryta.  I det andra programmet i Tendens serie Ensamheten efter 70 möter Lollo Collmar ett psykiatriskt team som jobbar på ett annorlunda sätt med att förhindra självmord och depression hos äldre personer. De kallar metoden för köksbordsterapi. För självmord är vanligt bland äldre. Men det är ingen naturlag att vara deprimerad bara för att man är gammal, menar teamet. Det går att komma ur ensamhet och depression och leva ett bra liv ända till slutet, bara man får rätt hjälp.

"Jag sa till barnen: jag ber om förlåtelse, jag har spelat bort era pengar." Hiwa blev lättad när hans fru avslöjade honom. Nu måste han vinna tillbaka förtroendet. Och betala skulden på tre miljoner. Ett program av Lollo Collmar 2019. Den kurdiska folkmusiken framförs på luta av Hiwa.

Tvåbarnspappan Hiwa spelade bort tre miljoner på onlinespel innan hans fru avslöjade honom. Hur blir det för familjen nu? Och hur kan någon som spelat bort miljoner få nya snabblån? En kortdokumentär 2019 av Lollo Collmar. Den kurdiska folkmusiken i programmet framförs på luta av Hiwa.

2015 kommer bröderna Hamza och Zikrullah till familjen Niklasson på Gotland. Pappa Jonas tänker: de här pojkarna har jag för livet. Sen följer missförstånden och försoningen. Och 2019 utvisningen. Lollo Collmar följde familjen under tre år. Programmet gjordes 2019.

När Tinna Romlin Woreema saknade assistans stannade 12-åriga Axel hemma från skolan. Han sa att han var sjuk eftersom han var rädd att lämna mamma ensam.  Hur påverkas barnen när föräldrar med funktionshinder mister assistansen? En kortdokumentär av Lollo Collmar.

Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. En serie vald och presenterad av Ola Hemström. "Stormen efter stormen  är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari2005.  Så, under natten, svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.  Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den. I detta avsnitt tar vi oss till byn Nässja där Mats Helge för första gången möter sin skog efter stormen. Och mitt i allt detta kommer kungen! Vi tar oss också till samhället Unnaryd i Hallands län där Rolf i Nickelsbo inte kan sluta tänka på det som höll på att hända den natten stormen kom. Del 2 - Kungen kommer! Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se

"Dom andra i klassen har ju kompisar. Det hade varit jättekul att också ha nån", säger synskadade Nicolina Pernheim, 15 år. Enligt lagen ska den vanliga skolan fungera för alla. Men gör den det? I reporterns val har Lollo Collmar valt ut ett program som hon tycker vi ska höra igen. Hon berättar för Ola Hemström varför hon tror att vuxna har så svårt att lyssna på barn.  Och så återvänder hon till Nicolina Pernheim, som hon intervjuade 2007.

Julia, 5 år, drömmer om att stoppa ner sin mamma i väskan och ta med hem till pappa. Programmet är valt och presenterat av Lollo Collmar med sig av sina tankar om intervjuer med barn. Programmet om Julia som flyttar mellan mamma och pappa är gjort av Lollo Collmar år 2004 och inleds med ett samtal mellan Lollo Collmar och Ola Hemström om intervjuer med barn. Lollo.collmar@sverigesradio.se

Josephine Törnblad var 15 år när hon blev inskriven på BUP. Sen följde år av tung medicinering och sjukhusvistelser. Josefin drömde om barn. Men hon ville vara en bra mamma, annars fick det vara. Väldigt snabbt blev drömmen en sorg. Jag ville skapa de bästa förutsättningarna jag kunde för mitt barn. Jag tänkte inte kompromissa. Och jag tänkte att så långt kommer jag aldrig. Ett kortdokumentär av Lollo Collmar. Från augusti 2018.

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska få höra igen. Ola Hemström berättar om att skildra en landsbygd i förändring. I reporterns val får ni denna gång möta mjölkbonden Ingmar Andersson i byn Björkenäs i Småland i kortdokumentären "Dagen då korna skulle bort" från 2000. Den presenteras av reportern själv, Ola Hemström, som i många år arbetat med att skildra en landsbygd i snabb förändring. Den här gången från sin egen hembygd. När berättelsen om Ingmars farväl till sina djur gjordes fanns det dryga 13 000 mjölkbönder i Sverige. Idag, 2018, är de runt 3600.   Du kan höra alla Tendens kortdokumentärerna i sin helhet via Sveriges Radio Play. Programledare är Lollo Collmar. Kontakt: ola.hemstrom@sverigesradio.se

Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om. Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren överallt fanns Gud med. Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende. Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot? Programmet är gjort juli 2017 av Lollo Collmar.

En morgon vaknar Wenche, tre år, och kan inte röra sig. Hon har fått polio och blir förlamad i armarna. För att få gå i skolan måste hon skickas bort till vanföreanstalten. Men Wenche ger inte upp. Ett program av Lollo Collmar

Djurskötaren Maria älskar aporna i laboratoriet. Hon är stolt över deras uppgift, att bota människans sjukdomar. Måste de avlivas gör hon det själv. Vem är värd mest, råttan, apan eller människan? Djurskötaren Maria tillbringar mycket tid med sina apor i Astrid Fagraeus laboratorium i Stockholm. Hon inreder deras burar med gungor, lianer och speglar. De är som mina barn, säger Maria. Då och då sövs aporna ner och deras hjärnor röntgas med PET-kamera. Apors hjärnor är väldigt lika människans, så de används för att hitta nya sätt att undersöka den mänskliga hjärnan och behandla sjukdomar som Parkinson och Alzheimer. Laboratoriet har också använt apor för utveckla vaccin mot HIV. Om aporna måste avlivas vill Maria göra det själv. Annars skulle jag svika dem, säger hon. Apförsöken får stark kritik av djurrättsorganisationer. Men är det skillnad i värde mellan en råtta, en apa eller en människa? Följ med Tendens reporter Lollo Collmar på etiska funderingar i laboratoriet. Programmet sändes fösta gången i maj 2015.

Martin Engqvist bröt nacken i en olycka och blev förlamad från axlarna och ner. Först ville han dö. Nu engagerar han sig mot dödshjälp. "Skulle ett liv som mitt vara värt att avsluta?", säger han. En kortdokumentär av Lollo Collmar.

Mamma är snart 80. Metoo får henne att fundera. Som sexåring fick hon styra Waxholmsbåten om kaptenen fick pussas. Sen kom ridläraren och de andra. Hur formade de hennes syn på sin kropp och på sex? Ett program av Lollo Collmar.

Hajar hörde sin mammas väninnor prata om hur de blev slagna av sina män. Hon blev arg. Så ville inte hon leva. Som trettonåring startade hon föreningen Hoppet för kvinnorna i Hammarkullen. Ett program av Lollo Collmar.

Leo Krasniqi kallar sig för partydvärg och har massor med jobb, men många blir också provocerade. Om man frivilligt går med på sånt som andra tycker är kränkande, är det en kränkning då? Leo Krasniqis varumärke är partydvärg. Han hälsar klubbgästerna välkomna och får dem att komma loss på dansgolvet.   Hur påverkar det synen på andra kortväxta att några hyr ut sig själva till partyn och events? Och vad är det som folk tycker är så spännande med att någon är kortväxt? Tendens reporter Lollo Collmar får följa med Leo under en kväll på jobbet. Programmet sändes första gången våren 2016.

Allt fler barnlösa svenska par reser till Georgien. Där ställer många kvinnor upp som surrogatmammor. Men varför? Natela berättar att hon blev surrogatmamma i hemlighet. Varken Natelas mamma eller hennes tioåriga son fick veta att hon var surrogatmamma. Bara två vänner berättade hon för. Samhället dömer surrogatmammorna hårt, säger Natela. Nu när hon själv varit surrogatmamma känner hon många andra, och hon ger dem råd om hur de ska bli gravida och  tröstar dem när de är ledsna. Natela kan aldrig glömma stunden när hon mötte den biologiska mamman. Det var en av de lyckligaste dagarna i hennes liv. Men trots det skulle hon aldrig vilja bli surrogatmamma igen.   Ett program av Lollo Collmar.

Ena stunden ska vi vara idealister. Men när det sedan blåser kallare vindare är det lagar och regler som gäller, säger David Nilsson som 2015 var föreståndare för ett hem för ensamkommande i Mölndal. Sommaren 2015 blev David Nilsson föreståndare för ett hem för ensamkommande ungdomar i Mölndals kommun. Det var precis innan stormen. Hösten 2015 kom en aldrig tidigare skådad våg av ensamkommande till Sverige och Göteborgstrakten. David Nilsson var en av dem som fixade sovplatser på dagisgolv och i sporthallar. Som var beredd att rycka ut och lösa krisen. När vi träffar honom knappt 1,5 år senare har han precis städat sitt skrivbord för sista gången.  Radioproducenten Ulrika Bergqvist har tidigare följt David Nilsson och ungdomarna på Torrekullagården i Mölndals kommun för Konflikt i P1. Fatima Moradi, Mustafa Hosseini och Muhammed Ahmadi fanns bland de 15 ungdomar som kom till Torrekulla sommaren och hösten 2015. De drömmer om ett liv i Sverige men så långt har livet lärt dom att de flesta av deras drömmar inte slår in. Hör också Magdalena Runesson, en av de anställda på Torrekullagården. När killarna ställs på bar backe riskerar hon sitt eget jobb för att hjälpa till.  David Nilsson hördes för första gången hösten 2015 i Tendens-programmet En vuxen att lita på av Lollo Collmar.  Programmet är gjort av Ulrika Bergkvist.

Syskonen Lundberg växte upp inom frikyrkan. Storasyster Karin blev pastor medan lillebror Per blev schaman och asatroende. Nu ger de varandra råd. Men det finns saker de har svårt att prata om. Syskonen Karin och Per växte upp i en frikyrklig värld. I klassrummet, hemma vid matbordet och på sommarlägren överallt fanns Gud med. Storasyster Karin fick kallelsen och blev pastor men hennes bror Pers andliga sökande tog helt andra vägar. Han blev schaman och Gode, motsvarigheten till präst bland asatroende. Som pastor har Karin Wieczorek varit orolig för sin bror. Som syster är hon stolt över honom. Nuförtiden ger de varandra råd inför bröllop och gudstjänster. Men det finns saker de har svårt att prata om. Hur ska Karin se på de många gudarna i asatron? Hur kan brorsan vara så fascinerad av den opålitlige guden Loke? Och Per har besökt Karins gudstjänster, men kan hon besöka hans blot? Programmet är gjort av Lollo Collmar.

Hör sexualitet och andlighet ihop? Möt Eva Freya Christiansson, som fann andlig fördjupning genom en kurs i tantrasex. Ett reportage signerat Lollo Collmar. I reportaget hör du också Ute Steyer, rabbin i Stockholms judiska församling, samt Elisabeth Gerle, präst och forskare inom Svenska kyrkan, och professor i etik vid Lunds universitet.  Det kristna korset i okristlig kampanj?Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg har hamnat i blåsväder efter att ha kritiserat Mitt kors-kampanjen, ett upprop på sociala medier om att visa sitt kristna kors som ett stöd för förföljda kristna. Föst kallade Sjöberg kampanjen för okristlig, sedan nyanserade han sig och ville själv vara en del i uppropet, men han tycker fortfarande att kampanjen är problematisk i en tid av nationalism och islamfientlighet. Men går det inte att vara tydlig med ett kristet ställningstagande utan att vara fientlig mot islam? Hör Gunnar Sjöberg i Människor och tro. Är den kristna högern i USA på väg att tyna bort?Länge har den kristna högern varit en avgörande maktfaktor i amerikansk politik, en grupp som ingen person med ambition att bli president har kunnat går förbi. Men nu är rörelsen rejält försvagad. Vad beror det på? Och har tiden sprungit ifrån den kristna högern? Hör författaren och journalisten Martin Gelin och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare. Vad gjorde Jesus från åtta års ålder och fram till trettio?Hur skaffade han sig den livserfarenhet som kommer till uttryck i Bergspredikan? Vad hände under de år han är försvunnen ur evangelierna?Det här mellanrummet skildras nu i en ny roman med titeln Människosonen, och författaren Lennart Hagerfors är vår gäst.

Moa Johansson går i en klass där alla använder rullstol. Hon säger att hon inte vet någonting om de andra eleverna i skolan som inte är rörelsehindrade. Men hon är ändå glad att gå på Riksgymnasiet. Riksgymnasiet för rörelsehindrade är inhyst i Angeredsgymnasiet i Göteborg. Två korridorer i en jättestor skola. När vi träffar Moa Johansson går hon i ettan i en klass med bara sex elever.  Det som är bra är att vi allihop använder rullstol, säger hon. Men vi vet ingenting om de andra eleverna, de som går i stora skolan. Det känns som om vi är statyer för dem.Varje dag när Moa kommer hem från skolan sätter hon sig vid synten och spelar och sjunger. Håkan Hellströms sånger har betytt mycket för henne.- "Bry dig inte om dom, titta rakt fram inte runt dom". Den texten känner jag igen mig i. Jag har aldrig kunnat strunta i vad folk tycker om mig. Men nu har jag börjat med det.Angelica Johansson flyttade hemifrån för att kunna gå på Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Hon trivs, men saknar att gå i stor klass och alla vännerna hemma i Lidköping. Men jag hade aldrig klarat gymnasiet hemma, säger hon. Jag försökte vara som andra, men det funkade ju inte. Nu orkar jag både plugga och ha en fritid. Jag antar att det är så här det ska kännas, egentligen.Programmet är gjort av Lollo Collmar.

Påve Franciskus är i Polen för att delta i Världsungdomsdagen. Men hur förhåller sig påven till den polska politiken? Samtal med Ulf Jonsson, chefredaktör för den katolska kulturtidskriften Signum. Det nationalkonservativa regeringspartiet i Polen - Lag och rättvisa (pis) - bryter enligt EU mot grundläggande demokratiska principer. De polska katolska biskoparna står nära regeringen, som också för en ytterst restriktiv flyktingpolitik. Hur går det här ihop med påvens budskap om att kyrkan ska välkomna migranter och kommer påven att utmana Polens politiska och religiösa ledare? *Är religiösa elever utsatta i skolan?Får man driva med religion i klassrummet och var går gränsen mellan skämt och trakasserier? Vår reporter Lollo Collmar har träffat troende elever som känner sig ifrågasatta och förlöjligade i skolan. Uppföljning i studion med Maria Refors Legge, doktorand i skoljuridik på Stockholms universitet.*Brasilianska myndigheter oror sig för islamistiska terrordåd- vad blir konsekvenserna?Snart invigs OS i Rio de Janeiro och de olympiska spelen för med sig deltagare och besökare från hela världen, men ger också upphov till oro för terrordåd med islamistiska förtecken hos de brasilianska myndigheterna. Förra veckan grep brasiliansk polis ett tiotal personer som beskrivs som brasilianska jihadister som svurit trohet till IS och som ska ha planerat att genomföra terrordåd under OS.  Hur yttrar sig oron för terror hos myndigheterna och vad kan det få för konsekvenser för Brasiliens muslimska befolkning? Samtal med Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin på plats i Rio de Janeiro.   

Snabbt socker för små sockertorskar - eller pedagogiska nyttigheter för framtida generationer. Är pekskärmar livsfarliga eller livsnödvändiga? Och varför får barnen i Minsk inte peka i böcker? I Barnens kultur denna vecka besöker vi småbarnens främsta leverantör av skärmbaserad lek - den svenska dundersuccén Toca Boca. Allt testas på barn och de älskar att - städa. I alla fall på pekskärmar. Men är det så härligt okomplicerat som att kalla det för skärmlek eller händer något annat med barns utveckling när det blåa ljuset tar över all deras uppmärksamhet? Teknikkritikern Helena Granström vill hejda vågen.  Medan dataspelsforskaren Björn Sjöblom tycker att småbarnen allt kunde få vara lite mer destruktiva inne i sin digitala värld. Vi låter testpatrullen prova ett lekland och undrar varför vuxna inte får vara med och leka. Dessutom har Fredrik Wadström besökt barn och barnboksförfattare i Minsk tillsammans med den svenska bilderboksskaparen Sara Lundberg och upptäckt att idealen kring barnen och kulturen spretar åt vitt skilda håll länderna emellan. Programledare Jenny Aschenbrenner och Lollo Collmar

I Aspudden slåss en mellanstadiekille för sin rätt att rita som han vill, även om blodet dryper ur seriegubbarnas ögon. I Nairobi kan en fungerande lampa vara avgörande för barns läsande. Första delen av den nya omgången av Barnens Kultur vänder och vrider på detta med barnperspektiv. Vi besöker en bokbuss i Nairobis slum, skapad för barnen av bandet Sarabi. Och träffar serietecknaren Nina Hemmingsson och hennes son Eliot Hemmingsson-Cuzner och pratar om hur vuxna censurerar barns uttryck. Är vuxenvärlden verkligen beredd att låta barnen vara så som de är? Och varför är barnkulturen så besatt av skillnaden mellan barn och vuxna? Vi pratar ideologiska barnböcker med poeten och kritikern Magnus William-Olsson. Och så skickas Testpatrullen ut på sitt första uppdrag, där de ska undersöka hur barnanpassade aktiviteter egentligen funkar för barn. Programledare Jenny Aschenbrenner och Lollo Collmar

Leo Krasniqi kallar sig för partydvärg och har massor med jobb, men många blir också provocerade. Om man frivilligt går med på sånt som andra tycker är kränkande, är det en kränkning då? Leo Krasniqis varumärke är partydvärg. Han hälsar klubbgästerna välkomna och får dem att komma loss på dansgolvet.  Hur påverkar det synen på andra kortväxta att några hyr ut sig själva till partyn och events? Och vad är det som folk tycker är så spännande med att någon är kortväxt? Tendens reporter Lollo Collmar får följa med Leo under en kväll på jobbet.

Zikrullah och Hamza från Afghanistan bor hos familjen Niklasson på Gotland. De har hört att en flyktingpojke dödat en kvinna på ett boende och undrar om deras fostersyster Vendla undviker dem nu. Familjen Niklasson består av två föräldrar, tre barn, två katter, en hund och en massa får. Och så brorsorna från Afghanistan som kom till dem i julas.11-åriga Henning var tveksam till idén, men nu tycker han om sina nya brorsor. Vendla är 18 år och hela familjens favorit. Men hur ska hon hinna umgås både med alla sina bröder och sin pojkvän? Och vart har mamma Miens iPad tagit vägen? Zikrullah oroar sig för att hon kanske misstänker dem. Man hinner undra mycket när man bara kan prata med varann via tolk ett par gånger i veckan. Ett program av Lollo Collmar.

Vid sjuttio fick Gun Hansson plötsligt lust att krama om främlingar på stan. Höll hon på att bli sjuk? Nej, hon upplevde gerotranscendens, en förändring som kan komma när vi åldras. När hon närmade sig sjuttio började Gun Hansson förändras. Hon började skratta och busa med främmande mänskor på stan. Hon fick behärska sig för att inte springa fram och krama om dem hon kände så starkt att hon hörde ihop med dem. Först trodde Gun att hon blivit sjuk sen upptäckte hon att hennes beteende stämde med teorin att vissa människor uppnår gerotranscendens när de åldras.Vi lever allt längre -  2000 personer i Sverige är över 100 år i dag. Men hur är livet när man är riktigt gammal? Hur har hundraårsexplosionen påverkat vår livskvalitet? Tendens reporter Lollo Collmar frågar personer mellan åttio och nittiofem. Hon möter Gun som aldrig varit så lycklig som nu. Men också Sverre, som hade velat dö samtidigt som sin fru, och Iris som inte själv förstår varför hon har blivit så blyg och tyst. 

I Aspudden slåss en mellanstadiekille för sin rätt att rita som han vill, även om blodet dryper ur seriegubbarnas ögon. I Nairobi kan en fungerande lampa vara avgörande för barns läsande. Första delen av den nya omgången av Barnens Kultur vänder och vrider på detta med barnperspektiv. Vi besöker en bokbuss i Nairobis slum, skapad för barnen av bandet Sarabi. Och träffar serietecknaren Nina Hemmingsson och hennes son Eliot Hemmingsson-Cuzner och pratar om hur vuxna censurerar barns uttryck. Är vuxenvärlden verkligen beredd att låta barnen vara så som de är? Och varför är barnkulturen så besatt av skillnaden mellan barn och vuxna? Vi pratar ideologiska barnböcker med poeten och kritikern Magnus William-Olsson. Och så skickas Testpatrullen ut på sitt första uppdrag, där de ska undersöka hur barnanpassade aktiviteter egentligen funkar för barn. Programledare Jenny Aschenbrenner och Lollo Collmar

Snabbt socker för små sockertorskar - eller pedagogiska nyttigheter för framtida generationer. Är pekskärmar livsfarliga eller livsnödvändiga? Och varför får barnen i Minsk inte peka i böcker? I Barnens kultur denna vecka besöker vi småbarnens främsta leverantör av skärmbaserad lek - den svenska dundersuccén Toca Boca. Allt testas på barn och de älskar att - städa. I alla fall på pekskärmar. Men är det så härligt okomplicerat som att kalla det för skärmlek eller händer något annat med barns utveckling när det blåa ljuset tar över all deras uppmärksamhet? Teknikkritikern Helena Granström vill hejda vågen.  Medan dataspelsforskaren Björn Sjöblom tycker att småbarnen allt kunde få vara lite mer destruktiva inne i sin digitala värld. Vi låter testpatrullen prova ett lekland och undrar varför vuxna inte får vara med och leka. Dessutom har Fredrik Wadström besökt barn och barnboksförfattare i Minsk tillsammans med den svenska bilderboksskaparen Sara Lundberg och upptäckt att idealen kring barnen och kulturen spretar åt vitt skilda håll länderna emellan. Programledare Jenny Aschenbrenner och Lollo Collmar

16-åriga Ali bor i Afghanistan och drömmer om att bli polis. Han gömmer sig ombord på en båt i Grekland. Det är vinter och Ali kan inte simma, men polisen där kastar honom överbord. Programmet är gjort av Lollo Collmar och sändes första gången i mars 2015.

Vid sjuttio fick Gun Hansson plötsligt lust att krama om främlingar på stan. Höll hon på att bli sjuk? Nej, hon upplevde gerotranscendens, en förändring som kan komma när vi åldras. När hon närmade sig sjuttio började Gun Hansson förändras. Hon började skratta och busa med främmande mänskor på stan. Hon fick behärska sig för att inte springa fram och krama om dem hon kände så starkt att hon hörde ihop med dem. Först trodde Gun att hon blivit sjuk sen upptäckte hon att hennes beteende stämde med teorin att vissa människor uppnår gerotranscendens när de åldras.Vi lever allt längre -  2000 personer i Sverige är över 100 år i dag. Men hur är livet när man är riktigt gammal? Hur har hundraårsexplosionen påverkat vår livskvalitet? Tendens reporter Lollo Collmar frågar personer mellan åttio och nittiofem. Hon möter Gun som aldrig varit så lycklig som nu. Men också Sverre, som hade velat dö samtidigt som sin fru, och Iris som inte själv förstår varför hon har blivit så blyg och tyst.  

Att skriva fritt är stort, att skriva rätt är större - vad vill vi egentligen med barnens fria kreativa skrivande? Blir man med automatik en bra människa om man i späda år läser riktiga böcker? Barnens Kultur denna vecka om språkets status och ordens tyngd. Att skriva fritt är stort, att skriva rätt är större – vad vill vi egentligen med barnens fria kreativa skrivande? Blir man med automatik en bra människa om man i späda år läser riktiga böcker? Barnens Kultur denna vecka om språkets status och ordens tyngd.   En handfast lektion i dramaturgi, en bok med början, mitt och lyckligt slut och barnets eget foto på omslaget – allt på två timmar. Hyllade Berättarministeriet vill ge barn i förorten språket som verktyg för att förbättra sina liv. Poeten Leif Holmstrand, som arbetat med barn i flera projekt, tycker däremot att det alltför färdiga och entydiga förstör barns egna uttryck. Vem har rätt? Kan båda ha rätt? Vi möter killarna i 6B på Uslands skola som nästan bara läser på skärm, nästan aldrig på papper. Är det dåligt för barn? Eller är det bara en förstockad vuxenvärld som har digital moralpanik? Och hur kan barnkulturens uttryck användas för att sprida politisk propaganda? Vi besöker en rysk barntidning som överlevt 90 år av skiftande politiskt förtryck och tidvis varit en frizon för censurerade konstnärer men också publicerat Stalin-porträtt bland sagorna och pysselsidorna. Dessutom möter vi författaren som låter mystiken kliva in i 12-åringsvardagen. Ingelin Angerborn som fängslar mellanstadieläsarna med sina berättelser om spöken på kollo och andar i trappuppgången. Programledare Jenny Aschenbrenner och Lollo Collmar

Vad ska en exploderande tonårstjejkropp med påhittade bögar till? Hur pinsamt på en skala är det att se vuxna kvinnor leka med gigantiska mensskydd inklämd mellan de bröligaste killarna i hela nian? Och varför är det oemotståndligt intressant när en jämnårig berättar om sitt vardagsliv på youtube? Barnens Kultur gnuggar sig denna vecka mot kropparna och känner på längtan efter att testa någon annans skinn. Möt en av Sveriges mest framgångsrika youtubare, Nellie Berntsson, som började blogga redan som nioåring och nu har hundratusentals visningar på var och en av sina videor. Fansen önskar och får se henne nyvaken framför sminkspegeln, drickandes  smoothie med bläckfisk i och när hon väljer kläder inför nästa avsnitt av serien om henne själv. Träffa också tonårstjejerna som skapar heta kärleksaffärer mellan fiktiva män. Watson hånglar med Sherlock när de utsätts för fansens homosexuella shipping - en helt egen jättegenre när publiken spinner vidare på film och litteratur. Och i Västerås är det strax nypremiär för Unga Klaras pjäs om flickors pubertet, Girls will make you blush – ett stycke teater fyllt av juckande brudar och läckande bindor. Hör vad regissör, skådespelare, högstadiebarn och dramatiker tänker om att tillsammans i ett trångt och svettigt rum ta sig igenom det allra pinsammaste. Dessutom undrar vi vad som egentligen är poängen med att skrämma slag på barn. Programledare: Jenny Aschenbrenner och Lollo Collmar

Nytt lagförslag snabbutreds. Blir lagen effektiv för att hindra svenskar att åka utomlands och strida med terrorgrupper eller skapar den rättsosäkerhet och stigmatiserar muslimer? Bakgrund av Åsa Furuhagen med justitieminister Morgan Johansson och diskussion mellan debattörerna Yekbun Alp och Alen Musafednic. Nyheter i korthet med Jalal Lalouni. Är det rätt eller fel att låta kyrkklockorna ringa av andra skäl än att kalla till gudstjänst? Debattt inom svenska kyrkan sedan klockor klämtat mot främlingsfientlighet och nazism. Samtal mellan Mats Hermansson, domprost i Visby stift i Svenska kyrkan och Sofia Lilly Jönsson, redaktör för tidskriften Evangelium. Samtal med Henrik Chetan Aspengren utifrån hans bok En dag i Delhi, en bok om att slå rot. Reporter Åsa Furuhagen. Krönika om filmen Marias väg av SRs kulturkorrespondent Roger Wilson. Samtal med Lollo Collmar om hennes Tendensprogram i nästa vecka om religion självmord och självmordstankar.

Riksgymnasiet för rörelsehindrade är inhyst i Angeredsgymnasiet i Göteborg. Två korridorer i en jättestor skola. Moa Johansson går i ettan i en klass med bara sex elever. - Det som är bra är att vi allihop använder rullstol, säger hon. Men vi vet ingenting om de andra eleverna, de som går i stora skolan. Det känns som om vi är statyer för dem. Varje dag när Moa kommer hem från skolan sätter hon sig vid synten och spelar och sjunger. Håkan Hellströms sånger har betytt mycket för henne. - "Bry dig inte om dom, titta rakt fram inte runt dom". Den texten känner jag igen mig i. Jag har aldrig kunnat strunta i vad folk tycker om mig. Men nu har jag börjat med det. Angelica Johansson flyttade hemifrån för att kunna gå på Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Hon trivs, men saknar att gå i stor klass och alla vännerna hemma i Lidköping. - Men jag hade aldrig klarat gymnasiet hemma, säger hon. Angelica har perceptionssvårigheter som följer med hennes rörelsehinder. - Jag har svårt med mönster, och om jag räknar matte på rutigt papper ser jag bara rutorna, inte talen. Men ofta trodde folk inte på mig när jag berättade vad jag hade svårt med. Jag försökte vara som andra, men det funkade ju inte. Nu orkar jag både plugga och ha en fritid. Jag antar att det är så här det ska kännas, egentligen. Vilka skolfrågor är viktigast när barnen själva får bestämma? Varje fredag nu under våren stiger vi in genom skolans dörrar. Det andra programmet är gjort av Lollo Collmar.

Cannabis är den drog som ökar mest bland ungdomar. Vi sänder från Lidingö, den stadsdel i Stockholm där polisen i sin senaste insats hittat flest ungdomar som använder hasch och marijuana. Vi är på fritidset Sticklingegården på Lidingö. Runt ett bord sitter bland annat mamma Therese med 16-årige sonen Joel som fram till sommaren använde både hasch och marijuana. -          Jag försökte inte dölja att jag rökte marijuana. Mamma hittade cannabispipan i min garderob, berättar Joel. Vi hör också polisen som säger att cannabis är den nya folkölen och 15-årige Jan som berättar om kompisar som gömmer sig på skolans bibliotek när de är höga. Producent för sändningen är Sukran Kavak och programledare är Lollo Collmar. Del 4/4 i serien Barnen, spriten och drogerna.

- Jag minns inte att någon var befriad från morgonsamlingarna. Alla lärare var troende och det genomsyrade hela skolan. Allt var en kamp mellan ont och gott, säger Madeleine Brink, 24 år. Konfessionella skolor har rätt att ha gudstjänster, men de ska vara frivilliga och tydligt skilda från övriga ämnen. Så var det även när Madeleine Brink gick i skolan, även om lagen har skärpts sen dess. Men det fungerade inte så i praktiken, säger Madeleine Brink, som gick hela grundskolan i Södermalmskyrkans kristna skola i Stockholm. Som elev uppfattade hon morgonbönen som vilket ämne som helst. Har barn religionsfrihet? Barnen ställde frågan i en programserie i våras. Madeleine hörde reportaget om Södermalmskyrkans kristna skola och mailade redaktionen för att berätta sin historia. Madeleine är uppvuxen i församlingen. Hemmet, skolan, kompisarna – allt var samma värld, Södermalmskyrkans värld, berättar hon. -Jag önskar att jag hade fått gå i en vanlig skola för att få någon annan input. Ett program av Lollo Collmar   Lyssna också på det första programmet från Södermalmskyrkans kristna skola.

Har barn religionsfrihet? Lollo Collmar reser tillbaka till sin barndoms kyrka, adventisternas Ekebyholm i Rimbo. Hon minns sina egna funderingar om Gud, synd och evigheten och pratar med dagens troende barn. Paula Shembry är tio år och går på Ekebyholmsskolan. Hon och två kompisar har bildat en klubb för att vara nära Gud. De leker tillsammans och ber för en man de känner. – Han är egentligen död, men vi vet inte om han trodde på Gud. Det känns bara skönt att be att han ska komma till himlen.     Sara Wieczorek är sju år och gillar att gå i kyrkan, för där får man sjunga och läsa Bibeln. Gud är som en mamma eller pappa som tröstar henne, berättar Sara. – När jag är ledsen går jag till mitt rum. Jag gråter och blir tröstad av Gud. Jag tror Gud säger: ”Schhh! Det är okej nu.” Ett program av Lollo Collmar.  Det här programmet sändes första gången i maj i år. Många lyssnare hörde av sig med egna erfarenheter efter programserien om religionsfrihet, bland annat Madeleine Brink. Hon växte upp i Södermalmskyrkan i Stockholm och gick i kyrkans förskola och skola. Församlingen var hennes värld. För två år sedan lämnade hon allt. Hör henne i Barnen nästa vecka.

- Mina klasskompisar kastade runt med biblarna på religionslektionen. De trampade och spottade på biblarna. Läraren gjorde ingenting. Då kände jag: jag måste byta till en skola där dom respekterar min tro. Ariana Beskow bytte till Södermalmskyrkans kristna skola i sjuan. Nu har hon gått här ett år, och hon märker själv att hennes värderingar har förändrats.  - Förut var jag självklart för abort, till exempel. Nu tänker jag annorlunda.  Har barn religionsfrihet? Barnen i P1 ställer frågan i fyra program. I det fjärde programmet är Lollo Collmar med på en morgonbön med lovsång i Södermalms kristna skola. Hon pratar med eleverna om hur det känns när ens lärare lägger händerna på en och har förbön, och om hur det är att vara kristen i en kommunal skola.  Ett program av Lollo Collmar. Emma-Sofia Malmberg växte upp i ett icke-kristet hem men valde att gå gymnasiet på en kristen internatskola. Hör hennes berättelse här intill.

Har barn religionsfrihet? Barnen i P1 ställer frågan under fyra veckor. Den här veckan reser Lollo Collmar tillbaka till sin barndoms kyrka, adventisternas Ekebyholm i Rimbo. Hon minns sina egna funderingar om Gud, synd och evigheten och pratar med dagens troende barn. Paula Shembry är tio år och går på Ekebyholmsskolan i dag. Hon och två kompisar har bildat en klubb för att vara nära Gud. De leker tillsammans och ber för en man de känner. – Han är egentligen död, men vi vet inte om han trodde på Gud. Det känns bara skönt att be att han ska komma till himlen.   Paula känner en tjej som har bön och bibelstudier varje dag hemma. – Det skulle vara jätteskönt att ha det så, säger hon och suckar  lite. Men man får vara glad för det man har.   Sara Wieczorek är sju år och gillar att gå i kyrkan, för där får man sjunga och läsa Bibeln. Hennes favorithistoria är när Petrus hugger örat av en soldat och Jesus sätter tillbaka det igen. – Örat flög tillbaka upp på huvudet som en magnet, säger hon. Gud är som en mamma eller pappa som tröstar henne, berättar Sara. – När jag är ledsen säger jag inget till Gud, men jag tror Gud säger: ”Schhh! Det är okej nu.” Ett program av Lollo Collmar

Sekteristiskt våld i Syrien. Vad betyder den islamistiska retoriken från allt fler av brigaderna och de tillresta jihadisterna? Ser vi en etnisk och religiös rensning i landet? Samtal med frilansskribenten Aron Lund. Nyhetssvep med Jalal Lalouni. Reportage av Katja Magnusson från en fotoutställning i Istambul om det sk folkmordet på armenier 1915. Samtal med pyskiatrisköterskan och författaren Marina Andersson om att söka rötter och identitet, frusen sorg, mormors trauma från svärdets år 1915, om en resa bakåt i tiden till barndomens by i sydöstra Turkiet och en återerövrad kristen tro, allt bekrivet i romanen Farväl - välkommen hem. Utrikeskrönika av Patrik Holmström. Interreligiöst tält i Malmö under schlagerfestivalen. Varför det? Medverkande Leif Magnusson, buddist och Cecilia Larsson, judinna. HF reporter Sofie Ericsson P4 Malmöhus. Samtal med Lollo Collmar om ny serie i Barnen om barn och religionsfrihet.

Vad är det för krafter som sätts igång när barn brottas och mäter krafter med varann? Ska vi vuxna stoppa alla tendenser till våld hos våra barn? I det fjärde programmet i serien Barn och våld går vi på spaning efter gränsen mellan våld på lek - och våld på allvar. - Man känner både hat och glädje under ett pass, säger Andy. Han tränar på Stockholms enda klubb som lär ut kampsporten MMA, Mixed Martial Arts, till barn från sex år. Men han och sparringpartnern Fidel Coard är överens om att här tränar man med varann, inte mot varann. - Jag vill ju inte bryta hans arm, jag vill att vi båda ska lära oss något, säger Andy. Johan Fröding har ett fantastiskt minne från mellanstadiet. Barnen hittade isoleringsrör på en byggplats nära skolan. Man kunde knyta ihop dem i ändarna och svinga dem som ett vapen. Varje rast samlades killarna på byggplatsen för att slåss. - Vi blödde näsblod och skrapade upp knäna. Men vi kände oss levande. Mobbare och mobboffer, alla fick vara med. Och alla respekterade lekens regler, säger Johan. Ett program av Lollo Collmar.

"Att laga ett barn" är en berättelse om vuxnas forskariver, om att operera bort fötter för att passa i v-jeans och om ett barn som slutligen säger ifrån. Så här skriver Lollo Collar om bakgrunden till sin dokumentär: Jag föddes med bara ett ben. Ingen visste varför. Läkarna gissade på ett virus. Min storasyster trodde att alla bebisar hade ett ben. Själv trodde jag att enbenthet var ungefär som fräknar: somliga har det, andra inte. När jag föddes skulle människan snart ta sina första steg på månen. Allt verkade möjligt. Handikappade barn skulle inte längre gömmas undan på institutioner. Vi skulle ut i samhället. Men för att kunna röra oss i samhället behövde vi bli som andra. Innan jag var sex månader fick jag min första benprotes. Jag lärde mig gå med den. Problemet var bara att jag gick bättre utan. Utan protes var jag ett rörligt barn som lekte vilda lekar. Med  protesen var jag ett stillsamt barn. Jag gick långsamt och klumpigt, men jag såg inte lika provocerande annorlunda ut. På Eugeniahemmet i Stockholm tränades jag och de andra barnen. Vi gömde oss för att slippa träningen. Vi var ju  små, så vi fick plats nästan var som helst. De vuxna ville  hjälpa oss att bli som de var. Men vi tyckte vi var bra som vi var. I alla fall i början.     Torsdagen den 10 november 2011 intervjuades Lollo Collmar i SVT:s Gomorron Sverige:    

Barnen från Grönland - I Bästa välmening. Reporter och producent Lollo Collmar. Det andra programmet om barnen från Grönland. -Vi visste att vi hade ett annat öde än andra barn, säger Sara Johansen. Vi barn hade varandra, men vi visste att det också skulle ta slut. Vid någon tidpunkt skulle vi skickas iväg för att bo i någons hem, och det var det som kallades adoption. Den 21 juni är det ett år sedan Grönland fick självstyre gentemot vårt grannland Danmark. Men såren efter försöken att göra Grönland till en del av Danmark finns kvar. I slutet av sextiotalet bestämde danska tjänstemän att nu måste barnhemmen på Grönland tömmas. Barnen hade väntat i åratal på att bli adopterade. Nu skulle de äntligen få ett hem. Men först måste de till Danmark, för det var där man skulle leta efter adoptivföräldrar åt dem. Så började den stora flytten av barn till Danmark. Sara Johansen var åtta år då och hade bott på ett barnhem i Manitsoq på Sydgrönland sen hon var två. Barnhemmet var hennes hem, de

Barnen från Grönland del ett - Papperen i byrån. Reporter och producent Lollo Collmar. Den 21 juni blir det ett år sedan Grönland fick självstyre gentemot vårt grannland Danmark. Men såren från Danmarks kolonisering av Grönland är fortfarande öppna. Tusentals barn adopterades från grönlänska familjer till danska under femtio- sextio- och sjuttiotalen. Det här är det första programmet i Barnens miniserie om de adopterade barnen från Grönland. Marius Inusutok Kristensen föddes 1955. När Marius var sex månader fick hans mor tuberkulos. Maius mamma trodde att hon bara gick med på att ha honom i fosterhem några månader, men när hon var frisk igen var Marius redan bortadopterad. Marius bodde med sin danska adoptivmor på Grönland, och han märkte tidigt hur andra grönländare drog sig undan från honom. - De såg mig som en förrädare, eftersom jag bodde bland danskarna.

Fredag 30 april 11.03 söndag 2 maj 19.03 Sova i egen säng från början, ammas var fjärde timme, sitta i skamvrån, flytta mellan mamma och pappa - allt har sagts vara för barnets bästa. Men idealen byts ut med jämna mellanrum. Finns en politisk agenda bakom alla välvilliga tips? Barnen gör några nedslag bland de senaste generationernas trender och tvärsäkra råd. Bibeln om aga: "Låt inte pojken vara utan fostran. när du slår honom med riset räddar du hans själ från dödsriket". Alva Myrdal om spädbarnsvård: " Den principen att barn bör lämnas ensammma ifred en del av dagen, är väl ovedersägligt till godo för både barn och vuxna. " Jesper Juul om det kompetenta barnet: "Det mesta av det som vi betraktar som uppfostran är både överflödigt och direkt skadligt." Bent Hougaard om curlingföräldrar: "Barn måste veta vem som bestämmer. De flesta föräldrar vill inte höra talas om straff men det är nödvändigt." Med Sofia Klemming Nordenskiöld och Lollo Collmar. För littarturtips och källor, klicka Tips: Lyssna också på Tendens denna vecka: De kallas pingpong-barnen, barnen som flyttar mellan frånskilda föräldrar. Nu har en del av dem hunnit växa upp. För barnen bästa - vad betyder egentligen det? Och varför är det barnen som flyttar när förhållanden spricker? Vi fick flera kommentarer till programmet. För att läsa dem, klicka

Med Lollo Collmar och Ylva Mårtens Inför 10-årsdagen, ser Lollo Collmar och Ylva Mårtens den här veckan tillbaka, nästan 500 program har sänts under rubriken "Barnen". - Tiden har gått väldigt fort, säger Ylva Mårtens. - Jag tycker det var alldeles nyss Johan Thorstenson och jag startade Barnen. Tanken var att vi skulle göra ett "chattprogram" där Johan skulle chatta med lyssnarna efter varje sändning. Men bara en lyssnare hörde av sig efter det första programmet, så vi la ner chatten. Det kanske var synd! Vi var bara lite före vår tid I programmet funderar de över vad barnperspektivet i journalistiken kan vara och vad de lärt sig och spelar upp godbitar ur programmen. Räcker det om programmen handlar om barn? Om programmet bara innehåller intervjuer med barn, blir det barnperspektiv då? Eller att barnen själva är reportrar är det det som är det optimala barnperspektivet? - Det viktigaste som vi kommit fram till under de här tio åren är att barn är beroende av vuxna, det är egentligen den stora skillnaden mellan barn och vuxna. Och det är det som vi försöker förhålla oss till när vi gör våra program, säger Ylva Mårtens. - Barn är känsligare än vuxna för vad som krävs av dem. De vill gärna vara till lags, de vet att de är beroende. Det är därför viktigt att vi som journalister respekterar barnets tankegångar och att han/hon inte kan leverera ett svar på beställning. Det måste få ta tid, tillägger Lollo Collmar.

Med Ylva Mårtens och frilansreportern Martin Wadlund.Alla lyssnare som växte upp på 1940-talet och årtionden framåt vet vilka tandtrollen Karius och Baktus är. Barnen fick sitta i sina skolbänkar och lyssna på skolradion för att lära sig sköta tänderna bättre. Men många av barnen tyckte istället synd om Karius och Baktus när den stora tandborsten kom och skuffade bort trollen. Karius och Baktus, som spelades av skådespelarna Björn Gustafsson och Håkan Serner, har sen dess bott i Radioarkivet och kommer nu åter att höras i radion. Var det Karius och Baktus som såg till att barnen i Sverige fick sin goda tandhälsa? Eller var de fluortanterna, som hjälpte barnen att få bättre tänder? Tandhälsan är en klassfråga, det är ingen nyhet när det gäller vuxna. Men nu har den dåliga tandhälsan nått även barnen, trots att vi har gratis tandvård för alla barn upp till 19 år, det rapporterade Barnen om i programmet ”Barnen och tänderna, del 1”. I Malmö försöker barntandvården därför utbilda både, barn, föräldrar och förskolepersonal hur barnen ska borsta tänderna och vad man ska äta för att inte få hål i tänderna. I veckans Barnen går vi bakåt i tiden och tar reda på hur Sverige tidigare fick bukt med tandhälsan hos Sveriges barn. I programmet medverkar fd övertandläkaren Odd Larje som införde fluorsköljningen i skolorna och en av hans fluortanter Britt-Marie Stenman. Ulf Bergström berättar om vilken skräckupplevelse det kunde vara att gå till tandläkaren som 9-åring på 50-talet. Men Sharis Zuleta Palacio, 8 år idag, älskar allt vad tänder heter.  Och Barnens medarbetare Lollo Collmar berättar om sin barndomsflurtanter.Barnen och tänderna, del 1 kan du lyssna på här ovan, klicka på länken ”Sändningsarkiv”. Programmet sändes den 27.11. 08. Vi fick en lyssnarfråga: Hörde idag det trevliga radioprogrammet om barnen och tänderna. ”Karius och Baktus” var mina barns tandtroll men jag började gå till tandläkaren på 1940-talet och fick då en liten bok om ”Hacka Hål och Holka Ur”. Så vill jag minnas att häftet med mjuka pärmar och få färger hette. Kan det ha varit denna lilla skrift som gav upphov till begreppet tandtroll?Vänliga hälsningar Brita Persson, Uddeholm.Vet du? Skriv till barnen@sr.sePS. Många lyssnare ringde efter programmet, hade synpunkter och berättade om egna erfarenheter av tandläkare. Lyssna på ljudklippen här nedan! DS.

Barnen med Lollo Collmar. Torsdag 9 oktober 11.03 & 20.03. Fredag 10 oktober 23.30 Vuxnas stress smittar av sig på barnen. Men kvällsritualerna kan vara ett sätt att hitta tillbaka till varandra efter dagen. Och de kan vara lika viktiga för föräldrarna som för barnen. Nea Lindgren, tre år, ligger i sin säng i sovrummet som hon delar med sin storebror Isak, som är fem. Här inne finns inga leksaker.  De finns i lekrummet intill, för att inte störa när barnen ska somna. Men Isak har tagit med sig alla sina gosedjur i sängen. Medan han väntar på att det ska bli hans tur att bli nattad lägger han gosedjuren till rätta på kudden, ett efter ett. De ligger i en lång rad. Neas och Isaks mamma, Emma Lindgren, kryper nästan ner i Neas lilla säng när hon ska natta henne. Hon frågar hur dagen har varit. Inte så bra, säger Nea. När de skulle leka mamma-pappa-barn fick hon först inte vara med. Fast sen fick hon det. Då var det en annan pojke som inte fick vara med i stället. Emma och Nea pratar. - Vad ska du drömma om i natt? frågar Emma till sist. - Jag ska drömma om monster, säger Nea. Och krokodiler! Men inte om tjuvar. Tjuvar är FÖR läskiga. För familjen Lindgren har nattningen av barnen blivit ett sätt att stämma av dagen.  Och att hinna bli sams, om man har bråkat. Nyligen hade Emma och Isak en period när hade mycket konflikter. Då blev nattningen extra viktig.     - Jag fick veta saker om hur Isak tänker som jag aldrig tidigare hade förstått, säger Emma.  Isak och jag är ganska olika. Jag tyckte själv att jag hörde vad han sa, men han förklarade att jag inte hade lyssnat ordentligt. Jag fick lära mig att lyssna bättre.  När Katarina Hahr var liten avskydde hon att gå och lägga sig. Hon kände sig ensam och utestängd. När hon själv fick barn bestämde hon sig för att hennes son Samuel aldrig skulle behöva känna som hon hade gjort inför sömnen. Följ med hem till två familjer en vardagskväll vid sängdags, i det andra programmet i Barnens miniserie om den livsviktiga sömnen.

Barnen i rättsprocessen 2. När barn begår brott. Ett program av Siri Ambjörnsson och Emma Janke. Lollo Collmar presenterar programmet.

Vart tog ni vägen, Bertil och Marianne? Två elever som nu är vuxna söker upp sina gamla lärare. Programmet sändes första gången sommaren 2005. Ett reportage av Lollo Collmar.