Podcasts about centraleuropa

Under medeltiden och 1500-talet tillhörde Skåne, Blekinge och Halland Danmark. Den danska kungamakten kontrollerade även Bohuslän, Gotland, Jämtland och Härjedalen – landskap som i dag är självklara delar av Sverige. De avgörande territoriella förändringarna skedde under krigen på 1640- och 1650-talen, då Danmark förlorade sin roll som skandinavisk stormakt till förmån för Sverige.Den svenska maktutvidgningen skedde i flera etapper och medförde stort lidande, särskilt för den skånska civilbefolkningen, som ofta hamnade i kläm när kungarna stred mot varandra. Mitt under trettioåriga kriget omdirigerade Axel Oxenstierna och den svenska riksledningen arméerna från Centraleuropa till Danmark. Detta ledde till den för Danmark förödande freden i Brömsebro.År 1657, när den svenska armén var upptagen i ett utdraget krig i Polen, försökte den danske kungen Fredrik III ta revansch. Detta fick ännu värre konsekvenser. Karl X Gustav lämnade Polen och genomförde det berömda tåget över de isbelagda danska bälten. Utan möjlighet att försvara sig tvingades kung Fredrik acceptera de stränga villkoren i freden i Roskilde, vilket innebar att Skånelandskapen och Bohuslän övergick till Sverige.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om hur den svenska stormakten på 1600-talet införlivade Skånelandskapen i riket.Bildtext: Karl X Gustaf efter slaget vid Iversnaes. Oljemålning av Johann Philip Lemke, efter förlaga av Erik Dahlbergh. Målningen visar Karl X Gustaf till häst på en höjd efter slaget vid Iversnaes. I bakgrunden ses strider mellan svenska och danska trupper på en frusen sjö, medan Erik Dahlbergh kommer till undsättning från höger. Verket är ett dramatiskt skildrat propagandaporträtt av svensk militär triumf under 1600-talets stormaktstid.Nationalmuseum, identifikationsnummer NMDrh 149.Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Liv Sandberg, General Manager på TikTok i Norden och Centraleuropa, berättar om sin resa inom digital marknadsföring, hur TikTok växt fram i regionen, plattformens roll i samhällsförändringar och varför communitytänk, äkthet och kreativitet är framtidens nycklar för varumärken.

Gunnar Bolin är Centraleuropa, en åldrad kvinnlig pianist, en syrad rova i Slovenien och med oss i detta avsnitt för att berätta om sitt rika radioliv, med sin djupa röst. Prückel!

Flera länder i Centraleuropa har fortsatt köpa gas från Ryssland. Men nu har Ukraina stoppat flödet och EU vill i närtid fasa ut rysk energi helt. Samtidigt utmanas unionen inifrån när Slovakiens premiärminister Fico besöker Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan flera länder i Europa fasat ut rysk olja och gas efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Slovakien, Ungern, Österrike, Tjeckien och Bulgarien fortsatt varit beroende av rysk energi. Men gasen som i decennier transporterats till Centraleuropa via en ledning i Ukraina har nu stoppats och förändringen beskrivs som en milstolpe. Men EU-länderna som påverkas mest tacklar situationen olika och Slovakiens premiärminister Robert Fico utmanar nu EU:s enighet och knyter närmre band med Moskva. Hur djup är den här nya splittringen, vad gör EU för att lösa energifrågan framåt och hur kostsamt är detta för Ryssland? Hör också om den aktuella politiska turbulensen i Österrike och vad det kan betyda om högernationalistiska FPÖ bildar nästa regering i landet.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet och analytiker vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Häng med på himmelskt härliga platser runtom i Centraleuropa värda en alldeles egen resa. Där du både kan dricka öl, övernatta och njuta av fagra omgivningar. Reslust de luxe! Medverkande: Janko Svensson och Peter Axelsson

I detta avsnitt utforskar vi Belarus turbulenta resa från en delrepublik i Sovjetunionen till dagens politiska landskap, präglat av rysk dominans, ekonomiska utmaningar och kampen för självständighet. Tillsammans med veckans gäst, Barbara Törnquist-Plewa, diskuterar vi landets historiska erfarenheter, Lukasjenkos ledarskap och framtidens möjligheter.Barbara Törnquist-Plewa, Fil dr i slavistik och professor i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet, har lång erfarenhet av forskning kring Öst- och Centraleuropa och delar sina insikter i detta samtal.Har du feedback eller förslag på framtida avsnitt? Vi vill gärna höra från dig! Kontakta Geopodden: emma.jalkander@consiliointernational.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På 1500-talet och 1600-talet var huset Habsburg världens mäktigaste familj, sett till hur stora områden och hur många riken medlemmarna kontrollerade. Habsburgarna dominerade Centraleuropa från Wien, Sydeuropa från Madrid, Nederländerna från Bryssel och ett kolonialvälde som omfattade Latinamerika, Filippinerna och mycket mer. Hur var detta möjligt?Nyckeln till habsburgarnas framgångar stavades äktenskap. De byggde upp sin dynastiska stormakt genom smarta giftermål med arvtagare och arvtagerskor i hela Europa, från Nederländerna i nordväst till Pyreneiska halvön i sydväst och Ungern och Böhmen i öster. Därefter såg de till att bevara makten i familjen genom att delegera ansvaret för styrelsen till alla någorlunda begåvade män och kvinnor inom släktkretsen. För att stärka sammanhållningen ytterligare gifte de sig i regel med sina kusiner, vilket fick trista genetiska följder samtidigt som det onekligen gjorde det lättare att bilda gemensamma allianser mot omvärlden. För resten av Europa framstod huset Habsburg som epokens mest imponerande men också mest hotfulla stormakt. De franska kungarna, som kände sig inringade av habsburgska territorier, allierade sig med vem som helst som kunde hjälpa dem att försvaga härskarna i Madrid, Bryssel och Wien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om huset Habsburgs utveckling från att ha härskat över några små besittningar vid Alperna till att kontrollera en global stormakt.Bild: Den habsburgska monarkins expansion i centrala Europa.Ramsay Muir - Ramsay Muir, 1911, Philips New Historical Atlas for Students, skylt 25a, 1:a upplagan, Philip & Son. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det skriger på pumpkin spice-fornemmelser, de skyller væk i Centraleuropa, en ulykke i Tivoli Friheden, en tur i Guds hus over weekenden, på kant med skabelsesberetningen, de stolteste protestanter vil stoppe hetzen, må man nu ikke skrive under for andre? ‘Ham fra København' er landet i Aalborg, lefler for den rådne banan, samlebåndsmanifester i Socialdemokratiet, Gud velsigne Bundsgaard, et longread om Færøerne af Søren Frank, Ingebrigtsen med ‘fuld send' og crossfit i Københavns gader – og attentat mod Donald Trump.Vil du høre hele episoden?Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdg(79 kroner herefter)Eller få 3 mdr. med 50% rabat (kan bruges af tidligere Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdgtilbud(79 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

Hvordan påvirker de to attentatforsøg præsidentvalgkampen? Hvad er seneste nyt fra regnvejret i Centraleuropa? Og hvad viser de dokumenter fra en russisk kommunikationsvirksomhed, som DR har fået adgang til via et stort læk? Dagens værter: Pernille Rudbæk og Bjarne Steensbeck.

Secret Service åbnede kort før klokken to om eftermiddagen amerikansk tid ild mod en person, der befandt sig omkring 3-400 meter fra den tidligere præsident Donald Trump. FBI efterforsker sagen som et "formodet attentatforsøg". Hvad ved vi lige nu om det formodede attentatforsøg mod Donald Trump? Det kommer til at koste millioner af kroner at rette op på retssikkerheden i Grønland, der fortsat halter gevaldigt efter internationale standarder. Hvor grelt står det til med retssikkerheden? Katastrofal regn hærger Centraleuropa. Hvad er det seneste nye fra uvejret i Centraleuropa? Dagens værter: Pernille Rudbæk og Bjarne Steensbeck.

(02:00): Hvorfor hamstrer Kina råvarer i så stor stil, som de gør? Medvirkende: Peter Harmsen, asienkorrespondent på Weekendavisen. (29:00): Dansker bosat i Østrig: 'Værste uvejr jeg har oplevet her i 50 år'. Medvirkende: Susse Frost Herzog, borger i Wien. (35:00): Klimaekspert: Den vejrsituation vi ser i Centraleuropa, vil kun blive værre og værre i fremtiden. Medvirkende: Jesper Theilgaard, vejr- og klimaekspert. (41:00): Attentatforsøg på Donald Trump. Medvirkende: Sara Maria Glanowski, journalist og forfatter bosat i USA.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Marie Lundström möter författaren Cecilia Hansson som kommer med boken Kafkalungan, en essä om författarens mormor i Tornedalen och Franz Kafka, som dog för hundra år sedan i sviterna av tuberkulos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cecilia Hansson, född 1973 i Luleå, är poet, författare och journalist med Centraleuropa som specialitet samt översättare från tyska. Hon har under många år ägnat sig åt Franz Kafkas författarskap och bland annat gjort radioserien ”Kafkareskerna” tillsammans med Katarina Wikars.I den nya boken Kafkalungan berättar hon om sin mormor i Tornedalen, som drabbades av tuberkulos men tillfrisknade. I texten går hon även i författaren Franz Kafkas fotspår, till bland annat platsen Kierling utanför Wien och ett litet sanatorium där författaren dog 1924. Han led under många år av samma lungsjuk som Hanssons mormor med vistelser på olika sanatorium. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducenter: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Berget Monte Cassino i Italien var en viktig stödjepunkt av den tyska försvarslinjen Gustavlinjen söder om Rom. På Monte Cassinos 500 meter höga berg utkämpades ett av andra världskrigets mest utdragna och blodiga slag mellan den 17 januari och den 19 maj 1944.Vid Monte Cassino slogs bland andra den 2:a polska kåren som bildades, efter förhandlingar mellan Sovjet och den polska exilregeringen, av polacker som frigivits från Sovjetiska arbetsläger. Polackerna slogs för Polens frihet, men även algerier, marockaner, italienare, nyzeeländare, britter, fransmän, kanadensare, indier och amerikaner slogs och dog vid Monte Cassino.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, historiker som främst skrivit om polsk 1900-talshistoria, med särskilt fokus på andra världskriget. Han är aktuell med boken Slaget vid Monte Cassino.De allierade målen och strategierna formulerades tydligt efter Casablancakonferensen 1943. Huvudmålet var att eliminera Italien från kriget och att dra bort tyska resurser från Östfronten. Sovjetunionens ledare Stalin hade länge krävt en andra front mot tyskarna i Europa. Den brittiske premiärministern Winston Churchill förordade att den andra fronten skulle öppnas i Italien, för att hinna före Sovjetunionen till Centraleuropa. Medan amerikanarna egentligen ville satsa allt på Normandie i Frankrike.Monte Cassino var en strategisk stödjepunkt av Gustavlinjen, Nazitysklands huvudförsvarslinje i Italien. Under ledning av generalfältmarskalk Albert Kesselring hade tyskarna etablerat denna linje för att skydda Rom från de allierades framryckning. Monte Cassino, med sitt höga läge, gav tyskarna en utmärkt observationspost och kontroll över Liridalen, den enda framkomliga vägen mot norr.För de allierade var målet att erövra Rom centralt, och för att nå dit måste de allierade först ta Monte Cassino. Striderna ägde rum mellan den 17 januari och den 19 maj 1944 och involverade trupper från Storbritannien, USA, Frankrike, Italien, Indien, Nya Zeeland, Algeriet, Kanada, Marocko, Polen och Tyskland.Slaget visar på svårigheter som urban- och bergsterräng utgör i militära operationer. De allierades oförmåga att koordinera infanteri och pansar effektivt under svåra förhållanden, samt de tyska fallskärmstruppernas effektiva försvar, blev tydliga.2:a polska kåren och indiska trupper genomförde den 11 maj 1944 en koordinerad offensiv. Detta första anfall möjliggjorde för den brittiska 8:e armén, under befäl av general Sir Oliver Leese, att bryta igenom de tyska linjerna i Lirisdalens dalgång. Polska trupperna, ledda av general Władysław Anders, och understödda av ett marockanskt bergsförband, genomförde en andra våg av attacker mellan den 17 och 19 maj. Deras modiga insatser, trots stora förluster, bidrog till att tvinga den tyska fallskärmsjägardivisionen att dra sig tillbaka från sina ställningar.Bild: Polska soldater inne i det förstörda Monte Cassino-klostret, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Musik: Czerwone Maki Na Monte Cassino med Pawel Prokopieni, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon är omkring 30 000 år gammal, drygt elva centimeter lång och tämligen fetlagd, är gjord av kalksten som färgats med rödockra, har inga ansiktsdetaljer och inga fötter men i gengäld en konstfärdigt utformad frisyr. Vi känner henne som Venus från Willendorf, och vi kan besöka henne på Naturhistoriska museet i Wien. Sedan det lilla konstverket upptäcktes 1908 har Venus blivit en ikon för den äldsta mänskliga civilisationen i Europa.Venus från Willendorf är inte ensam. Vi har omkring 200 liknande fynd av kvinnofiguriner från den äldre stenålderns Centraleuropa, Italien och Frankrike. Vad som gör några av dem särskilt intressanta är att de är tillverkade av keramik, något som motbevisar den gamla, men felaktiga, uppfattningen att människan inte kunde utveckla detta hantverk förrän hon blivit bofast och övergått till jordbruk. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Venus från Willendorf och hennes skulpturala forntidssystrar.Vi kan vara övertygade om att de här kvinnostatyetterna var viktiga för våra förfäder och förmödrar – men vi har inte en aning om vad de var tänkta att föreställa, och vilket användningsområde de hade. Gissningarna och hypoteserna har duggat tätt. Modergudinnor? Rituella föremål som brukades inom schamanistiska religioner eller inom läkekonsten? Leksaker? Och varför är Venus från Willendorf så tjock? Vilken betydelse tillmätte folk fetman?Bild: Venus från Willendorf, Naturhistorisches Museum Wien. Creative CommonsKlippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I de känsliga förhandlingarna om vänskaps-, samarbets- och biståndspakten mellan Finland och Sovjetunionen 1948 fruktade finländarna att Finland skulle förlora sin självständighet i avtalet som länderna i Centraleuropa och Baltikum gjort.I delegationen ingick de två framgångsrika juristerna och politikerna Urho Kekkonen och JO Söderhjelm – den förste från ett småbrukarhem och den senare från den finlandssvenska akademiska eliten – som trots olikheterna samarbetade väl under förhandlingarna. Gemensamma hemligheter skapade ett starkt band mellan dem som bar genom det kalla kriget. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet utifrån böckerna Makten, marknaderna och presidenterna – En biografi om J.O. Söderhjelm av Esko Vuorisjärvi samt Kekkografi och andra politiska spånor av Henrik Meinander.Finland skulle under 1900-talet tvingas förhandla vid flera tillfällen med en hotfull granne där insatserna var Finlands självständighet. Här skulle två bemärkta jurister, som i sin ungdom stod långt ifrån varandra politiskt, framträda: den äktfinska Urho Kekkonen samt finlandssvensken JO Söderhjelm. Men bägge närmade sig varandra eftersom de tillhörde den så kallade fredsoppositionen under fortsättningskriget.Den svensksinnade J.O. Söderhjelm föddes 1898 i en känd akademisk familj och gjorde sig tidigt ett namn inom politiken. Han var en skämtsam sällskapsmänniska som samtidigt fick fiender för att han uppfattades som högdragen och formell. Han valdes till Svenska folkpartiets riksdagsman och satt i riksdagen i över 17 år. Han var justitieminister i sex olika regeringar mellan åren 1939 och 1966.Söderhjelm deltog i förhandlingar i Moskva, Berlin, London och Stockholm. Han spelade en central roll i förhandlingarna om nickelfyndigheterna i Petsamo under mellankrigsperioden 1940-1941 och var en av nyckelspelarna 1948 i förhandlingarna med Sovjet om VSB-pakten.Urho föddes den 3 september 1900 på en gård kallad Lepikko torp i Pielavesi. Fadern, Juho Kekkonen, hade avancerat från dräng och skogsarbetare till skogsarbetsledare och timmeragent. Modern, Emilia Pylvänäinen, var dotter till en hemmansägare. Urho Kekkonen kom att studera juridik. Hans ideologiska rötter fanns i den nationalistiska studentpolitiken i det nyligen självständiga Finland. Folkets enande, kampen för det finska språket och frågan om Östkarelen var också viktiga för honom och han drevs dessutom av ett rysshat.Kekkonen hörde till första generationens intelligentia från landsbygden. Han anslöt sig till Agrarförbundet 1933 och kandiderade till riksdagen. Kekkonen valdes in i riksdagen vid andra försöket 1936 och blev genast justitieminister i Kyösti Kallios regering. Kekkonen togs inte med i regeringen under vinterkriget.VSB-pakten skulle bli den karta som Finland navigerade i säkerhetspolitiken efter landets svåra erfarenheter under andra världskriget. Urho Kekkonen, som var president från 1956 fram till 1981, kom också att utnyttja pakten och sina kontakter inom den sovjetiska säkerhetstjänsten för att stärka sin egen maktposition.Bild: Ministrarna Urho Kekkonen och J.O. Söderhjelm vid förhandlingsbordet strax före vinterkrigets utbrott 1939. Museiverket, Historiska bildsamlingarna, CC BY 4.0Musik: Sibelius "Finlandia", OP. 26 av The Philharmonia orchestra; His Master's Voice 1948, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podden gästas denna vecka av Christer Fahlstedt, vd för det åländska spelbolaget Paf. Bolaget gjorde under 2023 sitt bästa resultat någonsin, och blev tack vare ett 24 miljoner euro stort förvärv en av marknadsledarna i Lettland. Nu varnar däremot Fahlstedt för att hela spelbranschen står inför en tuff utmaning där regleringarna tilltar, skatterna stiger och tillväxten har stannat av på de reglerade marknaderna i Väst- och Centraleuropa. Han tror att flera spelbolag lär slås ut, men att Paf inte ska bli ett av dem. --- Detta avsnitt sponsras av Aventours. Boka din resa till Rhodos från Mariehamn den 15 september här: ⁠https://aventours.fi/sv/find/lomat-ahvenanmaalta⁠

När det bara är några dagar kvar till EU-valet riktar P1 Kultur sitt fokus mot Europa! I sällskap med Gunnar Bolin kör vi över bergskedjan Karawankerna och når den slovenska huvudstaden Ljubljana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför EU-valet har kulturredaktionens Gunnar Bolin rest i Centraleuropa på jakt efter europeiska identiteter. Den här delen av Europa har präglats av krig och imperiepolitik, där landsgränserna ritats om många gånger och där människor fått finna sig i att både byta nationalitet och språk, ibland mer än en gång. Går det att entydigt säga att man är slovak eller sloven? Och hur viktigt är EU och Europa i förhållande till den nation man lever i? Efter att ha besökt Slovakien, Ungern och Österrike, anländer Gunnar Bolin till Slovenien där han bland annat träffar sociologen Iztok Šori vid Fredsinstitutet i Ljubljana.KLASSIKERN: FÖRVANDLINGEN AV FRANZ KAFKADen här veckan har vi på P1 Kultur och OBS uppmärksammat författaren Franz Kafka lite särskilt, i måndags var det 100 år sedan han gick bort, alltså 3 juni 1924. Kafkas ”Förvandlingen” har kallats världslitteraturens bästa novell och i veckans Klassiker förklarar Duraid Al-Khamisi varför den fortfarande är så angelägen, snart 110 år efter att den gavs ut.GEORGI GOSPODINOV SKRIVER OM ETT EUROPA SOM VILL GÅ BAKÅT I TIDEN”Eftersom framtidens Europa inte längre är möjligt får vi välja dåtidens Europa”. Så skriver författaren Georgi Gospodinov i sin prisbelönta och dystopiska satir ”Tidstillflykt”, den första roman att översättas från bulgariska till svenska på 47 år. Den handlar om ett Europa som väljer att folkomrösta om vilket år varje land helst vill leva i. Sverige väljer 1977. ”Det är mänskligt att drömma sig tillbaka i tiden, det gör vi varje dag”, säger Gospodinov. ”Det farliga är när till exempel politiker använder sig av våra nostalgiska känslor för det förflutna, buntar ihop dem och säljer in dem som ett kollektivt projekt”. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat Georgi Gospodinov.Programledare Måns HirschfeldtProducent Maria Götselius

I början av 900-talet föreföll hela Västeuropa vara på väg att falla samman i hopplös splittring. Överallt tvingades kungamakten retirera till förmån för regionalt dominerande biskopar, hertigar och grevar. Under de sekler som följde kunde den franske kungen endast utöva makt i ett mindre område kring Paris och Orléans. De kristna spanska rikena var små, och Italien sönderföll i biskopsledda städer, markgrevskap och små stormannavälden. Men i Tyskland inträffade något häpnadsväckande. Biskoparna, hertigarna och grevarna accepterade att underordna sig en energisk och stark monarki som byggde upp en svällande stormakt: det tysk-romerska kejsardömet.Under högmedeltiden var Tyskland Västeuropas odiskutabla stormakt. De tyska kungarna erövrade största delen av Italien, Beneluxområdet, östra Frankrike och stora områden i Östeuropa. Deras bönder och handelsmän spred sig åt alla väderstreck och grundade byar och städer längs hela Östersjökusten, ända till Baltikum. De tyska härskarnas och stormännens kulturella smak efterapades i samtliga grannländer, med följd att tyska lånord massimporterades till språk som svenska. Den tyska arkitekturen – den romanska stilen – blev normerande för byggandet av otaliga kyrkor, borgar och palats. Tyskland blev den stora internationella förebilden för såväl kungar och stormän som för biskopar och präster.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den tid då Tyskland dominerade Väst- och Centraleuropa och utövade en formidabel påverkan även på Norden.Bild: Friedrich Barbarossa var den helige romerske kejsaren från 1155 till 1190 i det tysk romerska riket, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=8DPc4njhj1k&ab_channel=DagensSvegotVeckans stora snackis är helt klart Alice Teodorescu Måwes totala hjärnsläpp i Dagens Nyheter, och inte har det blivit bättre efter att Ebba Busch nu gått till huvudlöst angrepp på Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Vi försöker reda ut vad som har hänt, varför det blivit så och vad som lär ske framöver.Är det så att Kristdemokraterna gör sitt bästa för att åka ur riksdagen snabbare än både Miljöpartiet och Liberalerna, eller är det bara att den konservativa fernissan nu skrapats bort och kvar finns bara ett gäng liberala brudar som fullständigt skiter i Sverige?I den andra delen rör vi oss utrikes och tittar på den senaste repressionen i Centraleuropa. Martin Sellner grips under en föreläsning i Schweiz och Dries Van Langenhove döms till fängelse i Belgien för att ha varit medlem i en chattgrupp där andra spridit politiskt inkorrekta skämt. I Tyskland läser vi också om hur en 16-årig flicka grips och förs bort från sin skola för att ha delat AfD-vänliga klipp på TikTok.Vi konstaterar ofta att vi inte har samma repression här i Sverige, men om vi blickar tillbaka några decennier var faktiskt situationen något liknande. Låt oss berätta om en tid där det var betydligt svårare att vara svensk patriot än vad det är idag.VIKTIGA LÄNKARAlla våra program finns på https://www.svegot.seStöd vårt arbete här: https://www.svegot.se/supportOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seLäs och lyssna på Jalle på https://www.sveating.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seFölj oss på:X: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegotFacebook: https://www.facebook.com/detfriasverigeInstagram: https://www.instagram.com/svegotmediaBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

Det Osmanska rikets mer än 600 år långa historia är tätt sammantvinnat med det kristna Europas historia. De osmanska härskarna betraktade sig själva som de gamla romerska kejsarnas arvtagare. Och både renässansen och reformationen påverkades av osmanernas existens.Det Osmanska riket växte fram ur nomadstammar i Anatolien på 1200-talet. Osmanerna erövrade Bysans år 1453 för att bli ett multietniskt imperium som sträckte sig över flera världsdelar. Riket var som störst när det misslyckades med att erövra Wien 1683. Osmanerna rörde sig från tolerans och integrering av andra folk och religioner till exkludering och folkmord. Från spillrorna ur det Osmanska riket växte dagens Turkiet 1923.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marc David Baer, professor i internationell historia vid London School of Economics and Political Science och en av världens främsta kännare av Osmanska riket. Han är aktuell med boken Osmanska riket.Osmanska riket, även känt som det Ottomanska riket, var ett mäktigt islamiskt imperium som styrde över stora delar av Sydosteuropa, Mellanöstern, Nordafrika och Mindre Asien. Osmanska riket grundades i västra Anatolien mot slutet av 1200-talet av en stam Oghuz-turkar som skulle bli imperiets aristokrati, kända som Oserna. Dessa förde med sig en stark dynasti, den osmanska dynastin, som var kärnan i den framväxande staten. Osman I, som riket är uppkallat efter, var rikets grundare och första ledare.En av de mest anmärkningsvärda egenskaperna hos Osmanska riket var dess kulturella och religiösa mångfald. Riket omfattade människor från olika etniska och religiösa bakgrunder. Sultanerna var toleranta mot olika religioner och tillät sina undersåtar att utöva sin egen tro. Kristna och judar hade sina egna lagar och institutioner och bildade slutna samhällen inom riket.Osmanska riket hade både fredliga och konfliktfyllda relationer med olika europeiska länder. Å ena sidan var riket en viktig handelspartner och kulturell influens för västeuropeiska länder under renässansen. Å andra sidan var det också ett ständigt militärt hot och orsakade stor oro bland européerna. Rikets expansion och belägringar av europeiska städer som Wien skapade en stark europeisk identitet och en vilja att motstå det osmanska hotet.Rikets absoluta höjdpunkt nåddes under 1500- och 1600-talen under sultanen Suleiman den store. Dess största territoriella utsträckning nåddes dock år 1683 under sultanen Mehmet IV, då det sträckte sig från Wiens utkanter i nordväst till Aden längst ner på Arabiska halvön, och från Kaukasus i nordöst till Algeriet i sydväst.Belägringen av Wien 1683 var det sista osmanska försöket att på allvar hota det kristna Europa. Belägringen hävdes av en polsk-tysk armé som kom Österrike till undsättning. Detta satte gränsen för osmanernas fortsatta expansion norrut i Centraleuropa.Under 1800-talet och början på 1900-talet tilltog problemen då riket både utsattes för ständiga angrepp från yttre fiender och uppror inom rikets gränser. Stora landområden förlorades dels till nya stormakter som Österrike-Ungern och Ryssland, dels till folk inom Osmanska riket som, i den nya tidens nationalistiska anda, gjorde uppror och bildade självständiga stater.Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv. 17/163), Wikipedia, Public Domain.Musik: Dreaming Of Paradise av MoodMode, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sigmund, Sinfjötle, Sigurd Fafnesbane, Brynhild, Gudrun, Gunnar, Högne, Atle, Jormunrek – välkända namn i hela Väst-, Nord- och Centraleuropa under den tidiga medeltiden. Varför? Eftersom de var centrala protagonister i Völsungasagan, den mest legendomspunna och återberättade av alla våra gamla hjältehistorier. Intrigerna och striderna avsatte spår i Eddan, i tysk medeltidspoesi, på runhällar och på dopfuntar. I senare tid har sagorna inspirerat till Richard Wagners Nibelungenoperor och till J.R.R. Tolkiens fantasyproduktion. Det går en röd tråd från den tidiga medeltidens Andvaranaut till Saurons härskarring.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Völsungasagan och dess kombination av fiktion och verklighet.Völsungasagan utgör ett fascinerande titthål in i den tidiga medeltidens berättarkultur. Historien om hur en ödesdiger förbannelse kastas över en stulen skatt, en förbannelse som drabbar envar som lägger sig till med guldet, fängslade både nordbors och kontinentaleuropéers fantasi mer än någon annan enskild berättelsecykel. Kring denna dramatiska kärna vävdes en allt brokigare väv av episoder och utvikningar som gjorde Völsungasagan till ett aldrig avslutat berättarprojekt. Verkliga kungar och drottningar som fastnade i minnet lades in i historien som bifigurer och kom därmed att postumt påverka europeisk kultur på ett sätt som inte lär komma någon nutida potentat till del. Hunnerkungen Attila blev sagans Atle, frankerdrottningen Brunhild blev sagans Brynhild.Bild: Sigurd dödar Fafne. Illustration av Arthur Rackham (1911) från Siegfried & The Twilight of the Gods (New Impression ed.), London: William Heinemann, s.56. Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på Nordisk mytologi – berättelser och kultKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon är omkring 30 000 år gammal, drygt elva centimeter lång och tämligen fetlagd, är gjord av kalksten som färgats med rödockra, har inga ansiktsdetaljer och inga fötter men i gengäld en konstfärdigt utformad frisyr. Vi känner henne som Venus från Willendorf, och vi kan besöka henne på Naturhistoriska museet i Wien. Sedan det lilla konstverket upptäcktes 1908 har Venus blivit en ikon för den äldsta mänskliga civilisationen i Europa.Venus från Willendorf är inte ensam. Vi har omkring 200 liknande fynd av kvinnofiguriner från den äldre stenålderns Centraleuropa, Italien och Frankrike. Vad som gör några av dem särskilt intressanta är att de är tillverkade av keramik, något som motbevisar den gamla, men felaktiga, uppfattningen att människan inte kunde utveckla detta hantverk förrän hon blivit bofast och övergått till jordbruk. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Venus från Willendorf och hennes skulpturala forntidssystrar.Vi kan vara övertygade om att de här kvinnostatyetterna var viktiga för våra förfäder och förmödrar – men vi har inte en aning om vad de var tänkta att föreställa, och vilket användningsområde de hade. Gissningarna och hypoteserna har duggat tätt. Modergudinnor? Rituella föremål som brukades inom schamanistiska religioner eller inom läkekonsten? Leksaker? Och varför är Venus från Willendorf så tjock? Vilken betydelse tillmätte folk fetman?Bild: Venus från Willendorf, Naturhistorisches Museum Wien. Creative CommonsKlippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästas vi av Liv Sandberg, vd på TikTok i Norden och Centraleuropa. Vi pratar om Livs erfarenhet från hennes första år på TikTok, empatiskt ledarskap och work, life, balance.Följ Power Women in Tech på Instagram, här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här finns rester av ett kulthus som restes senast på 200-talet och som sannolikt stod kvar fram till 800-talet. Runt kulthuset låg det vitnande ben från stora mängder djuroffer och även rester från människooffer. Har finns troligtvis svar på frågor om hur den fornnordiska kulten utövades.I den nymixade reprisen av avsnitt 96 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Winge, platsansvarig vetenskapspedagog/arkeolog Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.Uppåkra existerade i som stadsliknande bebyggelse i 1000 år – vilket kan jämföras med Birkas 200 år. Birka var dessutom bara en sjundedel av Uppåkras storlek. Kontinuiteten och det strategiska läget visar att det handlar om ett maktcentrum med en stark styrande aristokrati.Märkligt nog nämns inte Uppåkra i några kända skrifter förrän år 1085 i ett gåvobrev av Knut den Helige till Lunds domkyrkokapitel. Och då var Uppåkras storhetstid sedan länge över.Trots att bara 0,2 procent av det forntida Uppåkra har grävts ut har arkeologerna hittat 28 000 metallföremål som innefattar högklassigt hantverk, och visar på livliga handelsförbindelser med bland andra dagens Iran, Uzbekistan, Tunisien, England och Centraleuropa. Även lokala hantverkare visade prov på stort yrkeskunnande.Uppåkra kom att överges ungefär samtidigt som Lund grundades i slutet av 900-talet. Flytten till Lund sätts i samband med att Skåne kristnades och att Danmark enades under en gemensam kung.Musik: Ancient valley av Simon LewisBild: Völund från Uppåkra Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna gång åker vi neråt mot Centraleuropa, till ett land som inte ens existerar längre i dess dåvarande form som filmerna spelades in i. Jodå, ni har nog fattat korrekt - vi drar ner till Tjeckoslovakien, eller det vi på FromBeyond valt att kalla för: Skräckoslovakien! The post #195 – Skräckoslovakien appeared first on FromBeyond.se.

En centraleuropeisk mentalitet som levde kvar efter att det habsburgska väldet föll samman kanske gav det upphov till en egen modernistisk inriktning inom litteraturen? funderar Eva Ström. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Paul Celan 1920 föddes i Czernowitz i nuvarande Ukraina hörde staden till Rumänien sedan två år. Men dessförinnan hade denna region varit en del av det gamla habsburgska väldet kejsardömet Österrike-Ungern, med Wien som sin centralort. Det var ett enormt rike som omfattade slovener, galicier, polacker, ungrare, sachsare, serber, kroater, rumäner, schwabare, tjecker och österrikare och flera religioner. Det var ett land där man bara behövde ett enda pass och där många människor kunde känna sig hemma i en viss centraleuropeisk mentalitet.För den lilla flickan Gabriele Mintz, som föddes 1931 i Wien i de skakiga åren mellan två världskrig fanns ingenting mer glamoröst än kejsartiden. Även om imperiet var bräckligt höll det ändå ihop sina olika etniciteter och det var en gyllene tid före 1914 åtminstone för de övre samhällsklasserna och borgerskapet. I detta rike var judar ofta emanciperade och utgjorde 10 procent av Wiens befolkning. Men många av dem tvingades fly. Sexåriga Gabriele var en av dem. Hennes familj lyckades ta till sig till New York, där hon många år senare gjorde sig ett namn som den inflytelserika kritikern Marjorie Perloff, som särskilt intresserat sig för avantgardisk poesi.I sin bok Edge of Irony Ironins egg sätter Perloff ljuset på den österrikiskt formade litterära modernism under de år då Habsburgväldet föll samman. Denna rörelse som hon kallar austromodernism är mindre känd än den modernism som kom till stånd i väst, med Woolf, Joyce och Proust som ledande namn. Hon ägnar sin bok åt sju författare som hon menar är en del av denna speciella strömning. Författarna är just nämnda Paul Celan, som hon kallar Habsburgs sista poet, Joseph Roth, Karl Kraus, Elias Canetti, Robert Musil och Ludwig Wittgenstein.Vad är det då som är speciellt med denna austromodernism? Den är menar Perloff mer klassisk till sin uppbyggnad man är inte intresserad av att omarbeta syntax eller språk och arbetar heller inte typiskt med inre monolog. Nej det är ironin som är det stora gemensamma draget, en ofta skärande, samhällskritisk och spelande lekfull ironi som kommer till uttryck till exempel i Mannen utan Egenskaper av Robert Musil eller Radetzkymarschen av Joseph Roth. Roth beskriver i Kapucinerklyftan denna hållning, som han menade bestod av ett sorts lättsinnigt tvivel, en högmodig ensamhet, en viss vårdslöshet. Kvickheterna var lättsinniga efter som de uttalades i en undergångsstämning, som sin tur skapade en dåraktig längtan efter allt som bekräftade livet. Denna bekymmerslösa mentalitet var avsedd att hålla den annalkande undergången stången, där sorglös erotik kunde växla med drömsk melankoliRoth och även Perloff pekar alltså på ironin som ett genomgående drag. Det märks inte minst i Musils oavslutade roman Mannen utan egenskaper, som utspelar sig 1913 men utkom långt senare, då man visste att kriget skulle krossa hela denna sorgfälligt, nyanserade värld som återges med spelande ironi. Ironin är dubbel eftersom vi alla läser i vetskap att hela denna värld är sönderslagen. Första delen cirklar kring det patriotiska projektet Parellellaktionen som ska fira kejsarens 70-årsjubileum på tronen. Men vad ska den bärande idén vara i detta storslagna evenemang, vad är det enande innehållet? Perloff ger sitt bistra svar: det är kriget, vilket också låter skärande ironiskt mot bakgrunden av de lättsamt fladdrande replikerna i de eleganta salongerna.Karl Kraus ironier utspelar sig i hans satiriska skådespel Die letzen Tage der Menschheit ( Mänsklighetens sista dagar) som påbörjades 1915 och fullföljdes 1922. Här infogade Kraus krigiska slagord och klichéer i en operettartad form. Hans svarta humor hämtade absurda repliker ur en nationalistisk press där språket förändrades till strategiska lögner. Om människorna vore fria från klichéer, skulle de inte behöva några vapen, sa Kraus 1921. Kraus visar att språket har en stark etisk komponent. Han kunde inte tolerera ett ord som hakkors eftersom det hade sammanfogat två oförenliga ord de aggressiva hakarna, och det kristna korset som står för hopp och barmhärtighet. Kraus fann sitt material i det redan publicerade orden och pekar enligt Perloff framåt mot de poeter som på sent 1900-tal använder sig av collagetekniker och textappropriering.De författare Perloff tar upp i sin bok gick alla rotlösa öden till mötes. Många av dem var judiska, eller hade judiska förfäder. Det fanns en antisemitism också I Habsburgväldet, som fram för allt riktade sig mot de mer outbildade och fattiga icke assimilerade judarna i öst. I Mannen utan egenskaper och även i Canettis verk beskrivs samhällets antisemitism på ett ofta subtilt sätt.Försvann då den där centraleuropeiska habsburgska mentaliteten efter 1918? Paul Celan kallade sig själv för en senfödd kakanier, efter Musils roman där det Habsburgska väldet kallas Kakanien. Och Ingeborg Bachmann skildrar i sin novell Kvinnan vid sjön känslan av att vara född i ett amputerat land. Människor blir främlingar för att deras känslor och tankar är grundade i ett enormt och vidsträckt rike, som inte längre finns men som ändå har präglat dem.Den svensktyskjudiska skådespelerskan Inge Waern var också en del av denna förlorade centraleuropeiska mentalitet, som innefattade kvickhet, ironisk sorglöshet och erotisk lek. Hon träffade Paul Celan i Paris under en inspirerad kväll, vilket hon berättat för Anders Olsson i hans Nelly Sachsbok Bokstäverna jag färdas i. Hon sa:"Hela kvällen talade vi tyska. Plötsligt under kvällen började han tala väldigt öppet och naket om det judiska, om Förintelsen, om situationen i nuet. Det var som om han talade med en släkting från samma mellaneuropeiska familj och jag kände mig rätt omtumlad när jag bröt upp och tog farväl.Samtalet fortsatte nästa dag;Och plötsligt förstod jag att det var ett återseende vi båda upplevde i ett förgånget Centraleuropa med sin lätta, småfräcka och outsinliga humor.Inge Waern ger sin bild av den centraleuropeiska livskänslan som svävar över Joseph Roths och Robert Musils verk. Den lekfullt ironiska sidan finns hos alla de författare Perloff nämner, låt vara att den också vrids till skärande svart humor i Kraus skådespel, och i Canettis krönikor över en försvunnen tid.I Edge of Irony menar Perloff att austromodernismen var en sammanbrottets och apokalypsens litteratur, som pekat framåt mot språkkritik, collageteknik och dokumentarism och också mot rasande samhällskritiska österrikiska författare som Elfriede Jelinek och Thomas Bernhard, Ironin blir det perfekta sammanhållande stilmedlet för denna språkkritiska och djupt smärtsamma litteratur sprungen ur ett tragiskt sammanbrott.Eva Ström, författare

Pollensäsongen är svår att sia för östra delarna av Sverige. Orsaken är att pollen kan landa från Centraleuropa. För vegetarianer som är björkallergiker finns dessutom en risk att utveckla matallergi. En fjärdedel av svenskarna lider av pollenallergi, men det finns variationer mellan västra och östra Sverige hur björkpollensäsongerna kan bli. Hon har skapat modell för pollensäsongen på VästkustenÅslög Dahl är forskaren vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet som har lyckats skapa en modell för hur nästa björkpollensäsong ska bli för Västsverige. Men den fungerar inte på de östra delarna av Sverige. Orsaken är att längs med östkusten så kan omkring hälften av björkpollen vissa år komma från länder som Polen och Ukraina.  Vegetarianer behöver inte vara oroliga Marit Westman, som är specialistläkare vid Astma och Allergimottagningen vid St Görans sjukhus i Stockholm, förklarar varför vegetarianer och veganer som är björkallergier plötsligen kan utveckla allergi mot soja, frukter och bär. Men hon menar att de inte behöver vara orolig utan bara kan ta det försiktigt med vissa saker under pollensäsongen. Bakterier på gråbopollen kan skapa astmaDu får lära dig om bakterierna på pollen hos den ståtliga växten gråbo. Bakterierna som bär på ett slags gift kan leda till astmareaktioner.  Dessutom vad det är som gör att pollen hos björk är mer allergiframkallande än frömjöl från gran och tall.  Medverkande: Åslög Dahl, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap och ansvarig för pollenlabbet vid Göteborgsuniversitet, Marit Westman, specialistläkare på Astma- och allergimottagningen vid St Görans sjukhus i Stockholm. Programledare Annika Östman  Producent: Annika Östman  annika.ostman@sverigesradio.se

Der er krig i Europa. Rusland har invaderet Ukraine. Kiev er under 2000 kilometer fra Altingets lydstudie i det indre København. Mindre end der er til Rom, Athen og Madrid. Rusland har atomvåben og lidt afhængig af, hvordan det opgøres på penge, våben og kapabilitet, den anden eller tredje mest potente hær i verden.Europa har på sin side ikke sit eget militær og præsident Biden vil ikke sætte amerikanske støvler på ukrainsk jord. Alt imens er de første ukrainske flygtninge allerede ankommet til Centraleuropa. Hvad vil Putin? Hvad vil USA, og hvad vil Europa?De spørgsmål forsøger Altingets chefredaktør Jakob Nielsen og politisk redaktør Esben Schjørring at finde svar på i denne uges #dkpol. De kommer også forbi FE-sagen, krisen i DF – og så vil Jakob Nielsen gerne til Mar-a-Lago. Shownotes:Nicholas Mulder om sanktionerEsbens analyse af vælgernes syn på Mette FrederiksenForeign Affairs analyse af Ruslands krig i UkraineEsben anbefaling: The New World Disorder: The Leninist Extinction Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt 8 av Schlager for Everybody diskuterar Aron och Matilda Centraleuropas bidrag till Eurovision. Det är dags för heta diskussioner om Eurovision song contest 2021. Matchar våra diskussioner de nuvarande oddsen? Kommer Centraleuropa leverera i år? Äntligen har Belarus kommit med slutgiltigt besked om deras medverkan! Häng med oss!

VÍTEJTE V ČESKÉ REPUBLICE Hovedårsagen til at jeg tog til Tjekkiet på dette tidspunkt var på grund af TBEX – en konference for rejsebloggere og andre der (som mig) laver indhold om rejse og destinationer. Deres konferencer, som de holder rundt omkring i verden, har altid en masse spændende talere og interessante workshops. Faktisk havde jeg selv en om, hvordan man starter en rejsepodcast. Den fandt sted i Ostrava, som er en mindre by i den østlige del af landet – og ikke i hovedstaden Prag, som man måske ville tro. Jeg er faktisk glad for, at det var her, for jeg har været i Prag mange gange før, og selvom det er en fantastisk skøn by, så jeg nød at se en anden del af landet. Og efter konferencen kom jeg til at se endnu mere, som jeg ikke havde set før. Jeg var inviteret på en pressetur i Liberec Regionen i den nordlige del af landet. De kaldte turen “Finding your peace in a Bohemian paradise”… deraf titlen til denne episode. En hurtig disclaimer: Selvom dette er en pressetur, hvor jeg var blevet inviteret, naturligvis med den bagtanke, at jeg dermed nok ville sige nogle pæne ting om området, så har jeg fået frie hænder til at sige, hvad jeg vil. Og alt, du kommer til at høre, er min helt ærlige og oprigtige mening.    FAKTA OM TJEKKIET Tjekkiet … The Czech Republic har også et kort navn: Czechia. Det ligger midt i Centraleuropa og grænser op til Østrig mod syd, Tyskland mod vest, Polen mod nordøst og Slovakiet mod øst. Landet rangerer som det tiende mest fredlige land i verden – ifølge Fredsindexet – Global Peace Index 2019. Danmark ligger i øvrigt på en femteplads. Tjekkiet er det land med flest slotte i Europa – mere end 2000. Øl er en vigtig ting i landet. Tjekkerne drikker flere øl pr. indbygger end noget andet land i verden. Den første pilsner, Urquell, blev første gang brygget i den tjekkiske by Plzeň i 1842. Bløde kontaktlinser blev opfundet her, af en tjekkisk kemiker i 1959. Den verdensberømte Škoda kommer fra Tjekkiet – en bil, der kan købes i mere end 100 lande.   VELKOMMEN TIL LIBEREC REGIONEN Selvom det er den næstmindste region i Tjekkiet, er Liberec bestemt et besøg værd. De er kendt for glas- og smykkekunst, der er flot arkitektur og gamle slotte og så er der en smuk romantisk natur med klippebyer og bjergkæde. Liberec Regionen ligger I den nordlige del af landet og grænser op til Polen og Tyskland. På vores første dag tager vi lidt udenfor regionens hovedstad, der også hedder Liberec for at besøge toppen af Ještěd Hill. Herfra er der en fantastisk udsigt og en meget speciel bygning, der rummer både et hotel, en restaurant og har et TV-tårn på taget. Denne bakketop bliver betragtet som et kendemærke for Liberec Regionen. Vores guide på turen hedder Eva Hornová. SOLOPGANG VED JEŠTED HILL Efter vores besøg spurgte Eva, om vi havde lyst til at stå tidligt op næste morgen og komme tilbage hertil. At se solopgangen heroppe fra, skulle være en helt speciel oplevelse. Det sagde de fleste af os ja til, satte vækkeuret til omkring klokken 4 om morgenen. GLAS KUNST I LIBEREC Efter morgenmad tilbage på hotellet tog vi ud for at se noget, som denne region er berømt for: Glas kunst. Stedet hedder Pačinek Glass og er opkaldt efter en mester indenfor glaskunst, Jiri Pacinek. Denne glaskunstner virkelig en mester indenfor sit felt. Hans kunst er noget mange samlere og museer rundt omkring i verden valfarter til Tjekkiet for at købe. Men det er ikke kun ham, der kan sit kram. Han samarbejder med mange andre kunstnere og designere. Haven er meget unik. Ingen af glasblomsterne og glasplanterne findes andre steder i verden. Kun lige her. Man kan besøge haven når som helst på dagen, og det bør man gøre, siger de. Den ser helt anderledes ud om morgenen, i middagssolen eller ved solnedgang. Og der dukker nye “glasplanter” op hele tiden. Haven er åben året rundt, man behøver ikke at bestille tid, og det er gratis at komme ind. JEG PUSTER GLAS I TJEKKIET Og så rækker glaskunstneren mig et langt rør med en klump smeltet glas for enden og jeg begynder at puste stille og roligt, mens jeg drejer røret så den bløde glasboble, der langsomt vokser, ikke rammer gulvet. Resten af gruppen står omkring mig i en cirkel g er synligt imponerede. Jeg kunne mærke, at de tænkte: ”Hva’ katten… den der radiomand er i virkeligheden en professionel glaskunstner… det har han sgu holdt hemmeligt længe…”. Men så bristede boblen. Bogstaveligt.   CVIKOW BREWERY Som jeg nævnte tidligere, så er øl vigtigt i Tjekkiet. Og dette lille mikrobryggeri hedder Cvikov Brewery. Her bryggede de første gang øl i 1560, da de fik tilladelse til at lave hvedeøl og fremstille malt. Det fortsatte de med i fire hundrede år, men i 1968 var det slut. Først næsten et halvt århundrede senere blev den stolte tradition på stedet genoptaget, da en iværksætter købte de forfaldne bygninger i 2013 og genoptog produktionen. KUNST OG EN HAJ Efter en dejlig morgenmad startede vi den næste dag med at kigge på kunst i The Regional Art Gallery Liberec. Ikke alene er det et interessant galleri, men det ligger også i en meget smuk gammel bygning. ART AND BOTANICAL GARDEN Inden besøget i den botaniske have, spiste vi frokost i Restaurant ZOO1320. Det er en fantastisk smuk restaurant, som jeg varmt anbefaler, at du besøger, hvis du er i området. FØLER MIG NUTTET I TJEKKIET Herefter tog vi videre til Palace Plus, som er den største smykkebutik i Centraleuropa. Den er på 700 m2 og de sælger mere en 4500 forskellige slags smykker. Efter en præsentation af stedet, fik vi selv chancen for at designe vores egne smykker. Så her sad jeg og satte perler på snor i Tjekkiet. Det er ikke noget, jeg havde forestillet mig, at jeg nogensinde skulle gøre.   TROPISK BOBSLÆDE-RÆS Mens jeg var i Liberec Regionen var det højsommer og meget varmt. Over 30 grader. Så jeg havde ikke forventet, hvad der skulle ske herefter: Vi skulle køre bobslæder – og denne gang på et sjovere og mere action-fyldt sted end, hvor jeg var da jeg forlod dig. Stedet hedder Bobová Dráha og det var så sjovt at føle sig som en ti-årig i et par minutter. Mens jeg drøner nedad, er det også tid til at sige farvel til Liberec i Tjekkiet … og det er samtidig også ved at være slut på denne sæson fra Europa. Jeg må sige, at det var fedt at se dele af Tjekkiet, som jeg ikke havde set før. Jeg håber, at det har inspireret dig til at tage et smut nordpå næste gang du er i Prag. Det eneste, der er svært ved at være her, er udtalen på de forskellige steder i landet. Og her til sidst prøver Eva at lære mig lidt mere. Tak til Visit Liberec for at invitere mig på denne pressetur og til Eva Hornová for at være så flink til at lære mig at tale tjekkisk. Ja, noget i den stil. Nu tager jeg tilbage over på den anden side af Atlanten for at tage på endnu en roadtrip i USA. Jeg vil besøge alle seks stater I New England og en hel del mere. Vi starter i Boston og det glæder jeg mig rigtig meget til. Jeg hedder Palle Bo og jeg skal videre. Vi ses.

WITAM Z WARSZAWY Jeg tror faktisk, at jeg sagde, at det ville være to uger i Kraków og en uge i Warszawa, men det er ikke helt som det blev. Det blev til hele 22 dage i Kraków og bare fire dage i Warszawa. Så meget var jeg vild med min tid i Kraków. Helt snydes for Polens hovedstad ville jeg ikke, så det er der, vi skal hen i denne episode. Vi kommer til at møde med en englænder, der er landet her. Jeg er interesseret i at høre hvordan og hvorfor han er landet lige her. Og få et kig på Polen og deres hovedstad med vestlige øjne. Du kan også tage med mig når jeg møder det polske sundhedsvæsen. Jeg skal på hospitalet fordi jeg kunne mærke, at mit blodtryk var mega-højt. Men vi starter tilbage i Kraków, hvor jeg er på vej mod deres lufthavn, der er opkaldt efter pave John Paul, den anden, hvor jeg sludrer med min Uber chauffør. FLYVER TIL WARSZAWA Og så afsted til Warszawa. Der er faktisk ikke så langt derop. Kun omkring 300 km, som jeg helt sikkert kunne have gjort i bus på 4-5 timer. Men LOT Polish Airlines havde en billig flyvning – kun 750 kr., så jeg besluttede mig for at spare lidt tid og anstrengelser. Jeg landede lige over middag og tog straks ind til byen, hvor jeg så ikke vidste helt præcist hvor jeg skulle gå hen. Det lykkedes mig dog at ringe min vært op, som skynder sig, at forlade sit arbejde for at komme og lukke mig ind i sin lejlighed.   6 INTERESSANTE FAKTA OM WARSZAWA The Palace of Culture and Science i Warsaw blev bygget som en gave til den polske nation fra Sovjetunionens diktator Stalin. Med sine 237 meter er det den højeste bygning i Polen, og med 165 meter er klokketårnet det højeste i Europa. Når det kommer til luftforurening, er Polen Europas Kina. Ifølge World Health har Polen 33 af de 50 mest forurenede byer i Europa. Og hovedstaden er en af dem. Men Warszawa er også en grøn by. Deres Lazienki Park er en af de største parker i Europa, og før Corona pandemien afholdes der gratis søndags-koncerter i parken fra maj til oktober. Formentlig igen i 2021. Trafikpropper er en ting i Warszawa. Det er den værste by med trafikkøer i Europa: Polakker bruger i gennemsnit 106 timer om året med at sidde fast i trafikken. Med omkring 1,8 millioner mennesker er Warszawa den 7. største hovedstad i EU. Det ældste bevis for osteproduktion er blevet fundet i udkanten af Warszawa. Det viser, at der blev produceret ost her for omkring 8.000 år siden. BLODTRYK VAR PÅ KOGEPUNKTET I et par uger har jeg følt mig som en trykkoger. Jeg har haft fornemmelsen af, at mit blodtryk pludselig var meget højt. Det ringede for mine ører, jeg havde tit hovedpine og i det hele taget følte jeg, at der var noget galt. Så jeg besøgte et apotek og fik taget et par hurtige tests, som bekræftede min mistanke. Så jeg bestemte mig for at købe min egen lille maskine og så ellers finde et hospital og få en læges vurdering – og måske noget medicin. Som dansker er vi jo dækket i mange lande med gule og blå sygesikringskort. Men jeg bor jo ikke i Danmark mere, så jeg har en privat forsikring, som dækker mig over hele kloden. Også her i Polen. Først tager de en hurtig test og så bliver jeg præsenteret for udsigten til at skulle tilbringe meget lang tid i et trist polsk venteværelse. Sygeplejersken kommer dog i tanke om en anden mulighed –lige rundt om hjørnet ligger der en anden klinik, som kan tale med mig en halv time senere. Det her er faktisk bare skadestuen. Her siger en læge, at mit blodtryk var for højt, men ikke så alarmerende, at hun ville give mig en recept på blodtrykssænkende medicin lige nu. I stedet gav hun mig lektier for: Måle mig selv tre gange om dagen og lave et skema i tre uger. Og så opsøge en anden læge, hvis det stadig er højt. Så sørg for stadig at abonnere, for at høre hvad der sker videre i denne sag.   MØDER EN ENGLÆNDER Hvis du er åben og ikke er bange for at falde i snak med folk, så kan der opstå nogle spændende oplevelser. I dette tilfælde opstod der en god hyggelig snak på sportsbaren i Kraków, hvor jeg hjalp englænderne med at synge ”It’s coming home”. Som du sikkert hørte i den seneste episode, så skete det jo ikke. VM-pokalen kom ikke hjem til England for første gang siden 1966. Faktisk tabte de også bronze-kampen – og så mod Belgien, og landede på 4. pladsen. Englænderne var skuffede, selvom dette var deres bedste resultat på landsholdsniveau i mange år. I sportsbaren mødte jeg Mark. Han er en englænder, der bor fast i Warszawa. Han var taget til Kraków for at hænge ud med venner, der havde taget turen fra England for at hygge sig, se fodbold og drikke pints. Mark og jeg faldt hurtigt i snak, og da jeg hørte han var fra Warszawa inviterede jeg mig selv til at besøge ham. Jeg skrev hans nummer ind i telefonen og hans navn… Matt. Først da jeg møder ham i sit hjem finder jeg ud af, at jeg har fået galt fat i navnet. Pinligt. Hvordan landede han her? Hvad laver han her? Og hvad tænker han om sproget, landet og dets befolkning? Lyt til episoden for at høre ham fortælle.  FREE WALKING TOUR I WARSZAWAS OLD TOWN. Også her tager jeg på en Free Walkative Tour. Jeg vil udforske den gamle bydel, som faktisk ikke er så gammel. Under Nazi-Tysklands besættelse af Polen havde de en plan om at jævne byen med jorden. Warszawa bar blevet udvalgt til at blive ødelagt og genopbygget som en del af Nazisternes ”tysk-ifisering” af Centraleuropa under deres ”Generalplan Ost”. I slutningen af 1944, gik de videre med planen, selvom det var klart at krigen var tabt og ødelæggelsen af byen ikke havde nogen militær eller koloniseringsformål. Det var udelukkende som hævn. 80-90% af Warszawas bygninger blev helt meningsløst ødelagt. Herunder en stor mængde museer, kunstgallerier, teatre, kirker, parker og historiske bygninger som f.eks. slotte og paladser. De blev revet ned, brændt og en stor del af Warszawas kulturelle arv blev stjålet. Efter krigen blev der gjort et stort arbejde med at genopbygge byen med hjælp af før-krigs-tegninger og historiske dokumenter. Warszawas gamle bydel blev genopbygget med hjælp af gamle malerier fra det 17. og 18. århundrede. Den er I dag beskyttet af UNESCO og et fantastisk eksempel på genopbygning af byens kulturarv. NEXT STOP: HVIDERUSLAND I morgen tager jeg til Minsk i Hviderusland, og det glæder jeg mig rigtig meget til. Jeg hedder Palle Bo og jeg skal videre.

Velkommen til anden halvdel af mit besøg i en af mine nye favoritbyer i Østeuropa – eller er det Centraleuropa? Det vender vi tilbage til. Hvis du endnu ikke har hørt den første her fra Kraków, skal du måske gå tilbage at lytte til den først, så du er med på, hvad jeg laver her. Vi starter, hvor vi sluttede, i en samtale med min nye ven og Walkative! Free Walking Tour guide, Thomasz – en kæmpe blandt turguider her i Kraków. Bogstaveligt… han er mere end to meter høj. DANMARK VED VM I FODBOLD Inden jeg siger farvel, skal vi lige tale lidt om VM i fodbold, som blev spillet i Rusland, mens jeg var i Kraków. Polen var allerede blevet slået ud og nu var det tid til at Danmark skulle spille en ”vind-eller-forsvind-kamp”. Thomasz gav sine bedste ønsker til mig, og sagde, at Kroatien ville blive en svær modstander for os. Så nerverne var begyndt at melde sig. Jeg fandt en fantastisk sportsbar tæt på Kraków Square i midten af den gamle by, som viste kampen mellem Danmark og Kroatien. Allerede i det første minut scorer Danmark, men begejstringen holdt ikke længe, for bare tre minutter senere udlignede Kroatien. Den ordinære spilletid endte 1-1, så vi skulle ud i overtid. Mit blodtryk var på kogepunktet, da Kroatien fik straffespark kort før tiden udløb… men heldigvis har vi en Schmeichel bag stængerne, som tager den, og er nationalhelt. Helt som Schmeichel Senior var det i 1992. Og så skule det hele afgøres på straffesparkskonkurrence. Og her var det desværre Danmark, der trak det korteste strå, men det var meget tæt og det kunne have gået begge veje. Baren var fuld af engelske fodboldfans, som hjalp mig med at heppe for Danmark – ind imellem deres egen slagsang ”It’s coming home”. Så jeg lovede dem, at jeg ville komme og hjælpe dem med at heppe for deres hold, hver gang de skulle spille ved dette VM. KRAKÓWS JØDISKE KVARTER For at komme ovenpå igen tager jeg på endnu en Walkative! Free Walking Tour med Big Tom. Denne gang i byens jødiske kvarter. I begyndelsen af turen, fortæller Thomasz noget, jeg har hørt ofte i den østlige halvdel af Europa. Polakker foretrækker at blive kaldt ”central-europæere” og ikke ”øst-europæere”. Det er noget, jeg har hørt helt fra mit første land på rejsen, Estland helt ned gennem Balkan regionen. Måske er det fordi, det har en undertone af den gamle østblok. Thomasz bad os komme lidt tætter på, og så siger han med en dæmpet stemme, at han mener, at det er lidt noget sludder. Efter hans mening er Polen i Østeuropa. Punktum. Jeg kunne mærke, at det ikke var noget han havde lyst til at sige offentligt, så naturligvis måtte jeg da stikke en mikrofon op i hovedet på ham og spørge ”hvor er vi?”, da vi bevæger os videre til det næste stop. Han slår en høj latter op og siger: ”Som historiker og guide, betragter jeg Polen som en del af Østeuropa. Men nogle ’stolte’ polakker mener noget andet. Jeg kan godt forstå, hvor tanken kommer fra. Vi blev i gamle dage behandlet som et satellitland til Sovjet Unionen, og jeg tænker, at dette er en måde for polakker at lægge afstand til den tid. Men helt ærligt, efter min mening er grænsen mellem Tyskland og Polen der, hvor vi går fra Central- til Østeuropa”. AUSCHWITZ-BIRKENAU Den næste dag besluttede jeg mig for at tage på tur til den berømte og berygtede Auschwitz-Birkenau koncentrationslejr. Det er et af de ting, man skal besøge, hvis man er i den sydlige del af Polen, selvom jeg vidste, at det ikke ville blive en opløftende dag. Men nogle gange skal man gøre noget, der er svært. Overalt i verden er Auschwitz et symbol på terror, folkemord og Holocaust. Det blev grundlagt af tyskerne i 1940, og ligger godt en times kørsel fra Kraków. Det blev faktisk startet som et fængsel for polakker, da de lokale fængsler hurtigt blev overfyldt af folk, der ikke var vilde med at deres land blev invaderet af Nazister. Det fungerede som sådan helt til slut, men hurtigt blev det også den største udryddelseslejr, hvor Nazisterne udførte deres ”endelig løsning på det jødiske spørgsmål” fra begyndelsen af 1942. OPDELING AF LEJREN Den første og ældste del af lejren var den såkaldte “main camp”, senere kendt som "Auschwitz I". Den blev anlagt, hvor der i forvejen var nogle gamle polske barakker, og kunne huse 15.000 fanger – selvom der ofte var mere end 20.000 mennesker stuvet sammen her. Tre kilometer herfra ligger Birkenau lejren – "Auschwitz II", som husede 90.000 fanger i 1944. Det var den største del af koncentrationslejren, og det var også her de fleste gaskamre og krematorier var. Det var bygget til at udrydde jøder og fra 1942 var langt de fleste, der blev sendt hertil jøder. Selvom der altså stadig var polske fanger, var det jøderne, der fik den mest brutale behandling. De tyske SS-fangevogtere betragtede jøder som lavest form for mennesker, og behandlede dem med til tider raffineret ondskab. De sultede, de frøs, de arbejdede hårdest og var udsat for eksperimenter til, hvordan de kunne slås ihjel. AUSCHWITZ SOM CENTER FOR JØDEUDRYDELSE Auschwitz fungerede som nazisternes største center for udryddelse af jøder fra de europæiske lande, der var besat eller allierede med tyskerne. Langt de fleste af de jøder, der ankom med tog direkte ind i lejren, blev sendt direkte i gaskamrene efter deres ankomst. ”Vi starter med et brusebad – denne vej”. Mindst 1,1 millioner mennesker, hvoraf mere end 200.000 var børn og unge. BESØG AUSCHWITZ-BIRKENAU Det er gratis at komme ind i Auschwitz-Birkenau-området, men du bør bestille din billet på visit.auschwitz.org. For at få en bedre forståelse af historien anbefaler jeg, at du betaler lidt for at gå rundt med en guide. Og hvis du som vi er mere end ti personer i en gruppe, vil jeg råde dig til, at du lejer hovedtelefoner, der trådløst er forbundet til guidens mikrofon. Som jeg havde forventet var det et deprimerende besøg. På kvalmepunktet. Men jeg er stor tilhænger af at holde live i historien, så den ikke gentager sig. Derfor besøgte jeg stedet og derfor vil jeg anbefale dig at gøre det samme, når du kommer til Kraków. FORLÆNGER MIT BESØG I KRAKÓW Det var min oprindelige plan at tilbringe tre uger i Polen og dele min tid ligeligt mellem Kraków og Warszawa. Men efter min første uge i Kraków kunne jeg lide det så meget, at jeg bestemte mig til at gøre det til to uger her og bare en enkelt i landets hovedstad. Og så havde jeg lyst til at prøve at bo i det hyggelige jødiske kvarter, som også ligger i gåafstand til sportsbaren i den gamle bydel. Så jeg fandt en Airbnb, der så hyggelig ud, men da jeg så var flyttet ind, skete der noget: De påbegyndte en renovering af bygningen, satte plastik for mine vinduer og altan, og brugte faktisk min altan som arbejdsplads og sted, de kunne stille sække med betonplader og værktøj. Der blev hamret puds fra morgen til aften og det både larmede og støvede. Ikke optimalt, og noget, jeg synes, det ville være rimeligt, at udlejeren havde nævnt, inden jeg flyttede ind. FODBOLD HOOLIGANS Og så var det tid til at jeg skulle holde mit løfte om at støtte de engelske fodboldfans tilbage i sportsbaren. En ting, jeg ikke lige havde tænkt på var, at de skulle spille mod mit broderfolk: Sverige. Men der var hundredevis af syngende englændere og kun et par enkelte svenskere, så det var ikke svært at lade sig rive med af stemningen. Engelsk fodbold har altid klaret sig godt, men mest på klub-niveau. Det er mange år siden, de har gjort meget væsen af sig i de internationale slutrunder med landsholdet. Men dette år var det anderledes. De klarede sig faktisk ret godt, og stemningen var høj (som du kan høre i episoden). De slog svenskerne, men som du måske husker, så var der også et farvel til England. Pokalen kom ikke hjem. I det sidste kvarter af deres sidste kamp var der et par fans, der pustede sig op (i bar mave) og agerede ret aggressive, så jeg besluttede mig for at liste hjemad inden de fik lyst til at slå på nogen, der kom for tæt på. Men det var kun et par enkelte. Langt de fleste var bare glade folk, der kunne lide fodbold, sang og fadøl. Og det var det hele fra Kraków. Nu skal jeg mod den polske hovedstad, Warszawa. Og det glæder jeg meget til. Mit navn er Palle Bo, og jeg skal videre. Vi ses.  

Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess. I västra Kanada har 30-50 procent av de träd som skulle säljas som timmer dött, och i Centraleuropa håller granen på att försvinna för alltid. Experter i Tyskland bedömer att inga vuxna granar kommer att finnas kvar i landet på lägre höjd än 800 meter över havet, om bara tio år. I år har enorma arealer skog dött, och i vissa områden ser det spöklikt ut, med bruna, torra granskelett så långt ögat når. I Sverige är läget ännu inte fullt lika allvarligt som i Tyskland, men oron växer bland skogsägare även här. Arbete pågår för att försöka bromsa skadorna, men än tycks det inte finnas något riktigt effektivt sätt att stoppa den lilla dödliga skalbaggens framfart. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

Coronakrisen har haft liten påverkan för teknikkonsultbolaget Sweco. Under våren har 14000 av 17500 arbetat hemma, samtidigt presterar bolaget såväl ökad omsättning som förbättrad vinst, därtill en dubblad aktiekurs. En nyckel till hanteringen är den decentraliserade organisationen, säger VD Åsa Bergman. Hur krisen slår framöver återstår att se. Klart är att den decentraliserade organisationen måste få till ett enhetligt arbetssätt, implementera den så kallade Swecomodellen, så att lönsamheten i Centraleuropa kan bli lika bra som i norra Europa.

Coronakrisen har haft liten påverkan för teknikkonsultbolaget Sweco. Under våren har 14000 av 17500 arbetat hemma, samtidigt presterar bolaget såväl ökad omsättning som förbättrad vinst, därtill en dubblad aktiekurs. En nyckel till hanteringen är den decentraliserade organisationen, säger VD Åsa Bergman. Hur krisen slår framöver återstår att se. Klart är att den decentraliserade organisationen måste få till ett enhetligt arbetssätt, implementera den så kallade Swecomodellen, så att lönsamheten i Centraleuropa kan bli lika bra som i norra Europa.

De borgerlige har overset, hvad der sker i Centraleuropa, hvor brede borgerlige partier har stor succes, mener Jesper Vind, der er tysklandskorrespondent for Weekendavisen. Claus Hjort Frederiksen, tidligere minister og strateg i Venstre, svarer på tiltalen og kalder EU en velsignelse for Danmark.Lyt med når vært Mikael Jalving sammen med de to gæster prøver at finde ind til kernen af det, han kalder den borgerlige idékrise i Danmark, i et nyt afsnit af 'Jalving ser rødt'.

Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här finns rester av ett kulthus som restes senast på 200-talet och som sannolikt stod kvar fram till 800-talet. Runt kulthuset låg det vitnande ben från stora mängder djuroffer och även rester från människooffer. Har finns troligtvis svar på frågor om hur den fornnordisak kulten utövades.I avsnitt 96 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Winge, platsansvarig vetenskapspedagog/arkeolog Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.Uppåkra existerade i som stadsliknande bebyggelse i 1000 år – vilket kan jämföras med Birkas 200 år. Birka var dessutom bara en sjundedel av Uppåkras storlek. Kontinuiteten och det strategiska läget visar att det handlar om ett maktcentrum med en stark styrande aristokrati. Märkligt nog nämns inte Uppåkra i några kända skrifter förrän år 1085 i ett gåvobrev av Knut den Helige till Lunds domkyrkokapitel. Och då var Uppåkras storhetstid sedan länge över.Trots att bara 0,2 procent av det forntida Uppåkra har grävts ut har arkeologerna hittat 28 000 metallföremål som innefattar högklassigt hantverk, och visar på livliga handelsförbindelser med bland andra dagens Iran, Uzbekistan, Tunisien, England och Centraleuropa. Även lokala hantverkare visade prov på stort yrkeskunnande.Uppåkra kom att överges ungesför samtidigt som Lund grundades i slutet av 900-talet. Flytten till Lund sätts i samband med att Skåne kristnades och att Danmark enades under en gemensam kung.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller stöd oss månadsvis via tjänsten Patreon, med en mindre summa varje månad. Lyssnare som stödjer oss via Patreon får dessutom bonusmaterial från poddarna och direkttillgång till teamet bakom. https://www.patreon.com/historiaNUMusik: Ancient valley av Simon LewisBild: Völund från UppåkraSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kosmopolitiska städer med liberala idéer står mot en landsbygd med konservativa, nationalistiska sympatier. Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidisk rapporterar om klyftan mellan stad och land i Centraleuropa. I länder som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har huvudstäderna en efter en röstat fram borgmästare med budskap som står i stark kontrast till landets regeringar. Sist ut var Ungerns huvudstad som i höstas röstade fram en grön och progressiv borgmästare. Radiokorrespondenterna börjar på en bar i just Budapest, där den politiska polariseringen blivit högst påtaglig för besökarna. Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se Caroline Salzinger caroline.salzinger@sverigesradio.se

Miranda säljer sex. Kunderna finns över hela världen och hon säger att hon gör det för att hon tjänar bra och då kan göra vad hon vill. Nu arbetar hon för att avkriminalisera sexköp även i Sverige. Miranda bor i en stad i Centraleuropa. Där träffar hon andra svenskar som liksom hon säljer sex. Många av vännerna är precis som Miranda själv hbtq-personer och tycker att det är säkrare och lättare att vara sexarbetare i länder där sexköp är lagligt.  Miranda har sålt sex i många år. Hon säger att hon valt det här livet och att hon trivs med det men samtidigt oroar hon sig för många saker. T ex att inte ha någon pension när hon blir äldre, att prostitutionen kommer innebära problem om hon en gång blir mamma. Och så är det förstås svårt att veta att ens egen mamma inte tycker om det man gör, säger hon. I Sverige infördes sexköpslagen 1999 och innebär att det är straffbelagt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Sverige var då det första landet i världen att kriminalisera köp av sex. Enligt regeringen har sen svenska sexköpslagen varit mycket positiv. Programmet är gjort 2019 av Julia Wiraeus.

Det är 1990-tal och gymnasiet har precis tagit sin början. I en värld av storsjalar, banana skids och automatkaffe försöker Cecilia bryta sig loss från sitt förflutna. Men kan man verkligen undkomma det som varit, när det som skaver finns högst närvarande i parallellklassen? Cecilia Hansson är författare, poet, journalist och översättare. Hon debuterade som poet 2002 med den lyriska berättelsen Revbensdagar, morgnar.  År 2019 utkom romanen Au pair. I den går Cecilia Hansson i närkamp med ett liv tills någonting äntligen ger vika. Det handlar om förhållandet mellan misslyckande, längtan och kreativitet, om att bli sig själv och att bli konstnär. I samband med detta återutgavs hennes tre första diktsamlingar. Hansson är även verksam som översättare från tyska och i Svenska Dagbladet skriver hon om Centraleuropa. Maria Salomaa är Utbildad på Teaterhögskolan i Helsingfors 2003. Sedan dess har hon arbetat såväl i Finland som i Sverige. Några tidiga arbeten är Picassoprojektet De fyra små flickorna och Mary Stuart! som bland annat spelades på Lilla teatern i Helsingfors. I Stockholm har hon huvudsakligen varit knuten till Stadsteatern men även arbetat på SVT, Strindbergs Intima Teater och Radioteatern. Maria Salomaa har skrivit två pjäser som uppförts i Helsingfors, TV-manus och lyrik. Hon har även erhållit Carl Åkermans stipendium av Svenska Akademien. Producent: Ludvig Josephson

Trettio år efter Berlinmurens fall står det klart att det inte var så enkelt som det verkade då en attitydförändring som stjärnstatsvetaren Ivan Krastev följt. Vår korrespondent Caroline Salzinger har träffat honom. För några år sedan kom Ivan Krastev med den mycket uppmärksammade boken Efter Europa, som skakade om bland beslutsfattare och debattörer som försökte förstå det förändrade Europa. Nu släpper Ivan Krastev, tillsammans med sin amerikanska kollega Stephen Holmes en ny bok, Ljuset som försvann, med anledning av just Berlinmurens fall. Att intervjua Ivan Krastev i dessa dagar är kanske det närmaste man inom statsvetenskapen kommer att intervjua en rockstjärna. Allra senast efter att han skrev Efter Europa, som landade som ett varningsskott på beslutsfattarnas bord, enligt nyhetssajten Politico, är han en av Europas ledande tänkare. Jag och kollegan från finska YLE får vänta i foajén på Humanistiska institutet i Wien, där han jobbar, vi hör honom ta avsked från de föregående journalisterna innan vi exakt på uttalad tid slussas in i biblioteket. Vi har fått 45 minuter prick, så vi värjer oss mot Ivan Krastevs övertalningsförsök att spilla dyrbara intervjuminuter på kaffe, vi misslyckas helt, och med 41 minuter kvar av vår tid kommer han tillbaka med två koppar automatkaffe, han ursäktar sig för att mjölken är slut och för att han känner att han bara rabblar sina svar. De här två veckorna innan boken släpps är hemska, säger mannen som avhåller sig från sociala medier och som enligt ryktet inte äger en mobiltelefon. Ivan Krastev är född och uppvuxen bakom järnridån, i Bulgarien, när Berlinmuren föll var han student vid universitetet i Sofia. Men han vill inte svara på vad han tänkte den 9 november 1989, eller dagen därpå, då den bulgariske diktatorn Zhivkov avgick. Man ska inte lita på sitt eget minne när det är revolution, säger Ivan Krastev, saker som känns självklara ena dagen är helt overkliga bara veckor senare, säger han och berättar istället vad han gjorde vid samma tidpunkt. Vi var ett gäng studenter som pratade med Bulgariens mest kände dissident. Dissidenten sa; ni ungdomar, jag är säker på att ni kommer att få uppleva kommunismen fall under er livstid. Mindre än ett år senare var dissidenten själv Bulgariens första fritt valda president. Tiden förvrids under revolutioner, på några veckor sker förändringar som känns som om de borde tagit år, säger Ivan Krastev. Men murens fall och kalla krigets slut var inte vilken revolution som helst, där den ena sidan besegras av den andra sidan, här stod två världsuppfattningar mot varandra och så bara försvann den ena. Det var som att historien själv vann över kommunismen. Historien hade kommit till sin slutdestination, och den hette västerländsk liberalism, sådan var tidsandan. Att ta efter västerländskt institutionsbyggande, västerländsk demokrati och västerländska värderingar var den enda vägen framåt. Och det var inte frågan om någon sorts kolonisering, de från kommunismen befriade länderna i öst ville ta efter väst, alla var överens om att det var det allenarådande alternativet. Så här i efterhand, konstaterar Ivan Krastev, kan man tycka att det var en smula motsägelsefullt. Liberalismen betonar ju just, att den mänskliga friheten utgår från hennes rätt att göra fria val, säger Ivan Krastev. Så följde vad han och medförfattaren Stephen Holmes kallar the age of imitation efterhärmningens tid. De befriade länderna i öst- och Centraleuropa satte igång att kopiera väst efter bästa möjliga förmåga, vad gällde politik, livsstil och konsumtionsmönster. Vissa länder imiterade bättre, hos andra gick det sämre. Det var ändå okej, så länge alla stämde in i kören, att västerländsk liberalism var den enda möjliga vägen framåt. Men snart började problemen. Till att börja med var det här den första revolutionen där inte förlorarna, utan vinnarna lämnade landet. För framtiden låg plötsligt inte, som brukligt var, längre fram i tiden, utan nästgårds. Polens framtid var Tyskland, säger Ivan Krastev. Varför slösa tid på att försöka ge ditt land en lysande framtid, när du istället kan flytta direkt till framtiden, resonerade många unga och välutbildade och flyttade västerut. De som blev kvar gjorde sitt bästa för att kopiera väst. Men att efterlikna, inte en upphöjd moralisk förebild á la Jesus, utan grannen bredvid är inte okomplicerat, Ivan Krastev menar att det mänskliga psyket injicerar rivalitet, tävlan och, så småningom, ett växande mindervärdeskomplex hos imitatören. Hur mycket de forna östländerna än försökte var de aldrig bra nog, och snart uppstod en djup förbittring. Och just den förbittringen menar Ivan Krastev är nyckeln till att de forna öststaterna plötsligt vände sig mot sina tidigare förebilder. I det ena landet efter det andra kom populister till makten, som gjorde kritiken och motståndet mot liberalismen till själva huvudtemat i sitt budskap. De nya ledarna sa, vi tänker inte härma längre. Så 30 år efter murens fall har väst brutalt väckts ur drömmen om att alla ville vara som vi, att vi förkroppsligade historiens slutstation. Det har förstås också påverkat EU, som länge missionerade för liberal demokrati som en självklar måttstock i världen. Nu håller missionären på att förvandlas till en munk, säger Ivan Krastev. EU oroar sig med all rätt för att det omvända ska ske nu, att omvärlden ska förändra unionen, så i en världs som domineras av illiberala ledare stänger EU in sig i sitt kloster. Men att den liberala hegemonins tid är förbi, betyder inte att liberalismen är passé, säger Ivan Krastev. Det kan göra liberalismen gott att ha tagits ned från sina höga hästar, där den länge satt förskonad från självkritik, säger Ivan Krastev. Vår intervjutid knappt slut förrän det ringer, det är dags för en Skype-intervju med tidningen Spiegel. Medan vi rafsar ihop våra saker frågar jag varför han tror att så många vill höra hans svar på vart Europa är på väg. Jag säger bara det alla redan vet, säger Ivan Krastev. Det finns saker som vi vet men som vi av någon anledning inte sätter ord på, det bara råkade bli jag som gjorde det, säger Ivan Krastev, och så tar intervjun med Spiegel vid. Jag och kollegan från YLE smyger ut, kvar på bordet står två koppar automatkaffe, orörda. Caroline Salzinger, Wien caroline.salzinger@sverigesradio.se

Är akademikrisen förbi? I dag beslutade Nobelstiftelsen att det kommer att delas ut två Nobelpris i litteratur i år. Hur har kommittén kommit fram till detta? Vilken betydelse får det för Akademien? När den tidigare ledamoten Katarina Frostensson tidigare i vinter meddelade att hon kunde tänka sig att lämna akademien var det med ett villkor: Att hon fick en ekonomisk kompensation som möjliggjorde att hon kunde fortsätta att försörja sig som poet. P1 Kulturs Katarina Wikars bestämde sig för att snacka reda pengar och pengarnas plats i själva poesin - med förläggaren Gunnar Nirstedt och med poeterna och Johan Jönsson och Aase Berg. Hildegard av Bingen var en mångsidig nunna. Vid sidan av hennes verksamhet som bland annat som tonsättare, författare, läkare, apotekare, abbedissa, predikant samt rådgivare åt kungar och påvar i 1100-talets Centraleuropa. Utöver allt detta skapade hon ett eget språk, en lång radda substantiv med nya namn på bekanta ting. Varför? Den frågan reflekterar författaren och dramaturgen Magnus Florin över i dagens essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Anton har været forbi Klaverfabrikken i Hillerød for at høre det tjekkiske band BraAgas. De fire kvinder fra Prag spiller worldmusic med elementer fra oldtids- og middelaldermusik og blander på den måde gamle og moderne instrumenter. Vi skal på en musikalsk rundtur i Centraleuropa med afstikkere til blandt andet Spanien og Balkan.

Anton har været forbi Klaverfabrikken i Hillerød for at høre det tjekkiske band BraAgas. De fire kvinder fra Prag spiller worldmusic med elementer fra oldtids- og middelaldermusik og blander på den måde gamle og moderne instrumenter. Vi skal på en musikalsk rundtur i Centraleuropa med afstikkere til blandt andet Spanien og Balkan.

Här förklarar den globala fastighetsfonden SKAGEN m2:s portföljförvaltare Michael Gobitschek varför fastigheter historiskt sett har gett en god totalavkastning samt vilka fördelar förvaltningens globala komponent för med sig. Michael Gobitschek adresserar även faktorer såsom stigande räntor och pekar på vikten av att fråga sig varför de stiger. Han berättar vidare vad som lockar med segmentet självlagring, som är stort i Centraleuropa och USA men mindre utbrett i Sverige, och förvaltaren ger exempel på ett par bolag inom området som fonden har engagerat sig i. Sist men inte minst besvarar Michael Gobitschek vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom fondens Citywire-utmärkelse som världens bästa globala fastighetsfond sett över tre år. Uppdragspod: Filmas och produceras av Fonder Direkt TV, en fristående del av Nyhetsbyrån Direkt AB.

Hvor er demokratiet på vei i Europa? Panelsamtale med forfatter og journalist Simen Ekern, forskningsdirektør ved Nobelinstituttet Asle Toje og forfatter Cecilia Hansson, aktuell med intervjuboken Hopplöst, men inte allvarligt – konst och politik i Centraleuropa. Ordskiftet ledes av Harald Birkevold, journalist i Stavanger Aftenblad.

Vintern och våren har präglats av protester i Rumänien, Ungern o Serbien. Besvikelsen är stor över att förhoppningarna efter murens fall inte infriats.  Under de senaste månaderna har Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén träffat många missnöjda och oroade människor,  som demonstrerat mot sina ledare i Ungern, Rumänien och i Serbien och mot det som uppfattas som en pågående antidemokratisk utveckling. Hur lång tid ska det ta innan demokratin slår rot på allvar? Och hur mycket är EU en garant för att utvecklingen inte går bakåt vad gäller demokrati och rättssäkerhet?  I programmet medverkar också statsvetaren Andreas Bågenholm, specialiserad på Öst- och Centraleuropa.  Programledare: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se

I årtierne efter 2. verdenskrig var Otto Klemperer (1885-1973) en af de største autoriteter i musik fra Centraleuropa. Hør ham dirigere Mahlers 2. symfoni. Heather Harper, sopran. Janet Baker, alt. Det Bayerske Radiosymfoniorkester og Kor. Dirigent: Otto Klemperer. (Koncert i München, 29. Januar 1965). Vært: Mathias Hammer.

Sista delen i serien gör nedslag i Warszawa och Prag, berättar om flyktingsmugglarnas egen stadsdel i Istanbul och om den stad i Sverige som påverkats allra mest av flyktingkrisen: Malmö. De tidigare delarna i "Stängslet och gränsen" hittar ni i länkarna nedanDet här är det sista av fyra program om flyktingkrisens Europa och om politiska konflikter och populistiska strömningar som pågår samtidigt. Minja Niemi forskar i internationell migration och etniska relationer på Malmö högskola där hon också driver en filmklubb om migration. Dramatikern Alexandra Loonin i Malmö har arbetat som volontär i ett improviserat flyktingboende och samlat berättelser genom tolk om hur människor tagit sig genom Europa till Sverige. Konstnären Tamara Moyzes i Prag har judisk, ungersk och romsk bakgrund och berättar om det politiska klimatet i Centraleuropa. Hör också Dariusz Stola är chef på Polin, museet för judisk kultur i Warszawa, och 24-årige Hamood Al Bawab som flytt från Syrien och nu bor i Helsingborg. Reportrar: Thella Johnson och Fredrik Wadström Producent: Fredrik Wadström

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Under sommaren har Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som skakat om och förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick världen se en ny sådan bild. Hot, hat, journalistförakt och anonymitet. Om hur pseudonymen Julia Caesar drog igång en hatstorm mot två etablerade journalister och om det som hände därefter. Hagamannens frigivning har präglats av massiv bevakning. Vi tar upp frågan om brottslingarna som avtjänat sina straff, men som förblir dömda i tidningar, radio och på TV. Och om public service-förslaget som splittrar mediebranschen. Alan redan ikonisk för dagens flyktingkatastrof Under sommaren har vi här på Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som inte bara skakat om oss utan som också på riktigt faktiskt förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick vi se en ny sådan bild. ”Stanna upp ett ögonblick och föreställ dig att det är ditt barn”, uppmanade Human Rights Watchs nödhjälpschef när han twittrade ut bilden i onsdags. Här i Sverige valde Expressen att publicera bilden stort på sin förstasida dagen efter. Bilden på den treåriga pojken Alan i vattenbrynet blev i sig en världsnyhet. Det offentliga samtalet förändrades av den och bilden har redan av många beskrivits som en framtida ikonbild för den flyktingkatastrof som nu äger rum. Vi fångar upp reaktioner och pratar med Expressen. ”Julia Caesar” drog igång hatstorm och demaskerades Varje dag hör vi nu om barnen som drunknar på sin väg mot ett tryggare liv och på tågstationer i Centraleuropa utspelar sig kaotiska scener när människor kämpar för att ta sig och sina familjer vidare. Men oavsett hur hemska vittnesmål vi nås av via våra sociala medie-flöden, så existerar samtidigt, bara några klick bort, en helt annan offentlighet som tycks vara helt resistent för såväl fruktansvärda bilder som fakta. I veckan har den här motoffentligheten och de främlingsfientliga åsikter som ryms där diskuterats flitigt i samband med att Julia Caesar blev ett namn på allas läppar. Förra helgen fick journalisterna Annika Hamrud och Niklas Orrenius en storm av hot och hat emot sig. Julia Caesars namn och inflytande började diskusteras. Och snart spräcktes också anonymiteten för den tidigare journalisten som legat bakom pseudonymen. Reporter: Erik Petersson. Att sona sina brott i medierna – går det? I sommar har väl knappast någon undgått den villkorliga frigivningen av den så kallade Hagamannen. Mannen som för tio år sedan satte skräck i Umeå och dömdes för flera grova överfallsvåldtäkter och mordförsök och som givetvis då namngavs i medierna. Även frigivningen har nu bevakats massivt, med livesändningar och specialutgåvor. Namn och bild överallt och ingående beskrivningar av de avskyvärda gärningarna. I sociala medier flödade hatet. Det här har väckt frågor om hur medierna bör förhålla sig till brottslingar som avtjänat sina straff? Vad är en rimlig bevakning då? Och kan en person någonsin sona sina brott helt – även i medierna? Reporter: Jonna Westin. Public Service-förslag splittrar branschen I Storbritannien går debattvågorna höga om public service marknadspåverkan och nu i veckan kom dom brittiska mediehusens branschorganisation med krav på en begränsning av webbrapporteringen från BBC. Men när det gäller den motsvarande svenska debatten satte Myndigheten för radio och TV ner foten i veckan: Public service påverkar inte mediemarknaden på ett sätt som uppenbart skadar och hindrar kommersiella aktörer. Samtidigt föreslås också att den så kallade förhandsprövnignen av nya Public Service tjänster ska skärpas - men fortfarande med ett veto för Public service-bolagen. Kritiken mot det här har i veckan varit hård – från flera håll – och reaktionerna visar hur djup splittringen i branschen är när det gäller public Service.

Historikerna Wilhelm Agrell, Kristian Gerner och Lina Sturfelt diskuterar framtiden - eller är tredje världskriget redan nutid? Att andra världskriget uppstod som en följd av hur det första slutade är en allmänt spridd uppfattning. Kommer ett tredje världskrig uppstå som en följd av hur det andra slutade, för i dagarna sjuttio år sedan? Vad är över huvud taget ett världskrig, och hur påverkar det vårt sätt att tänka? Tre historiker, varav en ägnar sig åt mänskliga rättigheter och har skrivit sin avhandling om första världskriget i svensk föreställningsvärld, en är expert på underrättelseanalys och en expert på Öst- och Centraleuropa, diskuterar under ledning av programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist

I det här avsnittet tar vi oss an Centraleuropa! Vi börjar bland franker och merovinger, och avslutar med Belgien. På vägen försöker pappa redogöra i stora drag vad som hände i det här området, och därför har vi flit har vi hoppat över en massa händelser. Hoppas att vi inte har hoppat över just DITT favoritstycke! Mamma berättar om kulturlivet, konsten och musiken i Wien, och själv försöker jag mest hänga med bland alla kungar, gränsdragningar och krig. Förhoppningsvis lyckas vi bringa en aning klarhet i vad Det heliga romerska riket av tysk nation, kejsardömet Österrike och dubbelmonarkin Österrike-Ungern har spelar för roll i Europas historia. God lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske pianisten, dirigenten och tonsättaren Bernhard Stavenhagen studerade vid Musikhögskolan i Berlin i unga år. 1885 reste Stavenhagen till Weimar och blev där en av Franz Liszts favoritelever. Stavenhagen turnérade Stavenhagen i Centraleuropa, Ryssland och Nordamerika och ansågs vara en av de främsta virtuoserna av sin tid. Liksom andra sena Lisztelever var Stavenhagens pianospel inte bara ett uppvisande av virtuositet. Han var uppskattad för sina Beethoventolkningar, men repertoaren dominerades av Franz Liszt, som också påverkade hans egen kompositionsstil. Mer information på sverigesradio.se/p2

Mittlandsskogen - mitt på Öland, är antagligen Nordeuropas största sammanhängande lövskog om man inte räknar med fjällbjörkskogarna. Här finns vresalm och hassel, storviol och gulyxne. Här flyger gräselefanter och nötskrikor, och här växer också den egendomliga Vätterosen. I skogens mosaik av fuktiga kärr och torra gräsmarker, småalvar och träd ska vi spana efter morgonpigga humlor och nyvakna myror. Fågellivet i skogen är också rikt. Här häckar 100 arter, bland andra stenknäck och bivråk. Morgonens gäster är naturguiden och Ölandskännaren Pav Johnsson samt entomologen Dave Karlsson och ekologen Susanne Åkesson från Naturmorgons expertpanel. Genom deras ögon och öron bekantar vi oss med den mångfasetterade naturen i skogen. Vi tittar till exempel på en höggravid majbagge. Har rödvingetrasten olika dialekter beroende på var de kommer ifrån? Den frågan har vi fått från flera håll och den ska Susanne Åkesson hjälpa oss att reda ut. Veckans kråkvinkel levererades direkt på plats av Anders Börjesson. För omkring 5000 år sedan var Centraleuropa täckt av stora bokskogar. Ett enormt grönt hav av träd likt dagens skogar i Amazonas. Nu är den stora bokskogen borta. Redan på medeltiden var den sönderhackad av energiska jordbrukare. Men det finns ett fåtal rester kvar, bland annat i den tyska delstaten Thüringen. Denna lördag besöker naturmorgons reporter Tomas Lindberg den stora och gamla bokskogen Hainich. Här lever många växter och djur som är beroende av gammal skog, bland annat den europeiska vildkatten. Man har dessutom byggt en lång vandringsled av stål och aluminium, som tar besökaren från marken högt över dom 25- 30 meter höga bokarna.

Korrumpera betyder förstöra, och tittar man närmare på många länder i Öst- och Centraleuropa, Afrika och Asien ser man hur den allt genomsyrande korruptionen förstör alla möjligheter att skapa ett rättssäkert och demokratiskt samhälle där människor litar på varandra - och på att behandlas lika av samhällets olika institutioner. Sverige är å sin sida ett av världens minst korrupta länder. Ändå tycks muthärvorna stå som spön i backen, och "Göteborgsandan", där närings- och föreningsliv är kompis med politiker och myndigheter, utgör en gynnsam jordmån för mutor, korruption och gräddfiler. Beror detta på en vässad "mutblick" i Sverige? Var går gränsen mellan förtroende och korruption, och exakt var tippar den förtroendeskapande vängåvan över i regelvidrig muta? Detta diskuterar filosofen Magnus Jiborn med sociologen Malin Åkerström och statsvetaren Mi Lennhag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Runt förra sekelskiftet så blomstrade det modernistiska konstlivet i Öst- och Centraleuropa. En förvånansvärt stor andel av dessa konstnärer var kvinnor, men de försvann ur konsthistorien efter andra världskriget. Enligt Tom Sandqvist, professor vid Konstfack i Stockholm, är det nu dags att återupprätta dessa bortglömda konstnärer. Dessutom lackar det ju mot jul, och i dagens program tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius traditionsenligt om böcker att lägga under granen. De böcker som tas upp i programmet är: Det andra könet i öst av Tom Sandqvist Pink Floyd av Bengt Liljegren I afton dans av Torbjörn Ericson och Kjell Israelsson Avtryck av liv av Carl Nylander Till Rom red. Brita Carlens, Ann-Katrin Pihl Atmer och Fredrik Lång De gåtfulla Överhogdalsbonaderna av Ulla Oscarsson Erotiska väsen av Ebbe Schön Förbisett av Niklas Ingmarsson, Robert Willim och Martin Magntorn Skeptikerskolan av Andreas Anundi och CJ Åkerberg Vålnaden går före av Eva Carlsson Werle Programledare är Urban Björstadius.

Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin angriper i dag utrikesminister Carl Bildts jämförelser mellan Hitlers politik och Rysslands agerande i Georgien. Enligt Sahlin gynnar Bildts uttalanden inte försöken att hitta en långsiktig lösning på Georgienkonflikten. – När han han gjorde jämförelser med Ryssland och nazityskland så tycker jag inte att det är uttalanden som främjar möjligheten att både få Ryssland att förändra sig och dra tillbaka sina trupper, men också att långsiktigt få en annan typ av arbete i den delen av Europa. Då gynnar det inte att på ett ojuste sätt förolämpa Ryssland. ”...vi har anledning att minnas hur Hitler för lite mer än ett halvt sekel sedan använde just denna doktrin för att underminera och anfalla betydande delar av Centraleuropa” skrev Carl Bildt för en tid sedan apropå Rysslands försvar för sitt anfall mot Georgien. Det är bland annat detta Mona Sahlin syftar på med sin kritik. I sak säger hon sig annars vara överens med regeringen om Georgienfrågan. Mona Sahlin, socialdemokraternas ordförande, intervjuas av Tomas Ramberg.