Podcasts about furuhagen

I avsnitt 5 handlar det om psalmbokens betydelse idag och i framtiden. Kommer den överleva och vad har psalmen för roll i det svenska kulturarvet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serien om den svenska psalmboken landar i nutiden. Allt färre svenskar har kunskap och erfarenhet av att sjunga psalmer. Men det finns ändå många åsikter och känslor kring psalmer, som vi hör exempel på i det här avsnittet. Ett exempel är sommarpsalmerna som också berör många sekulära svenskar:- Vi har alla längtat efter ljuset och värmen. Så med sommarpsalmerna blir svensken i gemen rätt religiös av sig, tror Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik och författare som skrivit om psalmboken.I dagens debatt om handlar det om hur inkluderande psalmboken är. Prästen och transdebattören Ann-Christine Ruuth menar att det behövs fler psalmer som kan användas vid vigsel av samkönade par. Johannes Marainen berättar om arbetet med att ta fram en psalmbok på nordsamiska och hur viktigt det är att få sjunga på det språk som ligger nära hjärtat.Men hur kommer det gå för psalmboken i framtiden? Hör musikprofessorn Mattias Lundberg:- Det kommer finnas både perenna och ettåriga växter i psalmboken. Men hur det ska gå med psalmsången i kyrkan är mer ovisst.Programledare och producent: Åsa Furuhagen, asa.furuhagen@sverigesradio.seMusik i avsnittet:1. ”En vänlig grönskas rika dräkt” Sv Kps 1986: Nr 201Med Anders Widmark, InstrumentalgruppUpphovsman: Waldemar Åhlén, Musik, Anders Widmark, Arrangemang 2. ”I Himmelen, I Himmelen”Sv Ps 1937 144:1-2; Sv Kps 1986 Nr 169BMed Håkan Sund, Dirigent, Arne Wilhelmsson, Kontrabas, Adolf Fredriks Bach-Kör (Stockholm), KörUpphovsman: Laurentius (1) Laurinus, Text, Trad, Musik, Håkan Sund, Arrangemang 3. ”I Himmelen”Med: Nils-Petter Ankarblom, Piano, Fröken Elvis, GruppUpphovsman: Camilla Fritzén, Text & Musik4. ”De Trodde Att Jesus Var Borta”Sv Kps 1986 Nr 156Med Lars Östling, Orgel, Immanuelskyrkan (Norrköping): Sång- & Spelgruppen Upphovsman: Anders Frostenson, Text, Gunnar Thyrestam, Musik ”Var Inte Rädd”Sv Kps 1986 Nr 256Med: Dan Berglund, Kontrabas, Lasse Englund, Mandolin, Toni Holgersson, Sång Irma Schultz Keller, SångUpphovsman: Ylva Eggehorn, Text, Lars Moberg, Musik ”Bred Dina Vida Vingar”Sv Kps 1986, psalm 190Text: Lina SandellMed: Arne Domnérus och Kirkelig Kulturverksted ”Den Blomstertid Nu Kommer”Sv Kps 1937 Nr 474, Sv Kps 1986 Nr 199Med: Lill Lindfors, Sång, Nils Landgren, SångUpphovsman: Israel Kolmodin, Text, Trad Från Sverige, Musik

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hårda strider i Gaza - men vilka ska styra i Gaza när kriget är över?Trollfabriker är inget nytt fenomen. Vår reporter Margareta Svensson fördjupar.Taylor Swift intar Stockholm och priserna skjuter i höjden. Hur påverkar världsartisten svensk ekonomi och inflation?Maria Wolrath Söderberg om klimatursäkter.I veckans panel om huruvida det är ok att sprida politiska budskap på anonyma konton, om det är ett problem att public serviceutredningen inte var enig och om kärnvapen på svensk mark. Med Lisa Pelling (Arena), Henrik Jalalian (ETC) och Linda Jerneck (Expressen).I andra timmen:Vilka konsekvenser får TV4s avslöjande om SDs påstådda trollfabriker? Ekots kommentator Helena Gissén analyserar.Mellanösternreporter Johan-Mathias Sommarström har besökt staden Taiz vid fronten i Jemen och träffat barn som drömmer mardrömmar.I veckan kom nya inflationssiffror, men rapporterna skilde sig åt och förvirring uppstod. Reportage av Åsa Furuhagen.Trumps tidigare advokat Michael Cohen har vittnat mot sin före detta allierade i rättegången i New York.I Indien växer klyftorna mellan nord och syd. Vår korrespondent Naila Saleem berättar.I juni ska riksdagens rösta om DCA-avtalet, men vad innebär avtalet egentligen? Robert Dalsjö från FOI förklarar.Kåseri av Augustin Erba.

Det dröjde mer än 100 år innan den andra upplagan av den svenska psalmboken gavs ut år 1819. Hör om vad det var som gjorde att det tog tid och om några av de nya psalmerna som kvalade in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje gång som det tagits fram en ny psalmbok har det uppstått konflikter, om vilka psalmer som ska få vara kvar och vilka nya som ska tillkomma. Psalmerna väcker känslor och psalmböckerna avspeglar sin tid.I Människor och tros serie om Sveriges mest använda bok dyker programledare Åsa Furuhagen ner i historien tillsammans med Susanne Wigorts Yngvesson, en kunnig entusiast och etikprofessor. Hör om debatten kring vilken Gud svenska folket egentligen ska sjunga om i kyrkbänkarna. Diskussionen om tradition och förnyelse fortsätter än idag och är en av vår tids kulturstrider.”Psalmboken har varit den mest betydelsefulla boken som finns i Sverige” säger Susanne Wigorts Yngvesson.Avsnitten innehåller mycket musik, gamla och nya tolkningar av folkkära psalmer och mer okända skatter. I Sveriges Radios arkiv finns inspelningar från tidigt 1900 tal men lyssnarna får också möta nutidens artister. Vi får både lära kända dåtidens psalmister och möta några av de som skickat in förslag på ett förslag till den nya psalmboken. Hör Claudia Ingrao som skrivit en sång som skulle kunna bli en ny psalm i den kommande psalmboken.Reportrar: Ebba Sörhag, Edgar MannheimerProgramledare och producent: Åsa FuruhagenMusik i avsnitt 2:En vänlig grönskas rika dräkt Nr 201 (Psalmboken 1986)Waldemar Åhlén, MusikAnders Widmark, arrangemang och pianoDin Klara Sol Går Åter Opp, Nr 176 (Psalmboken 1986)Exekutor: Oscar Bergström, BarytonUpphovsman: Christian Störl, Musik Johan Olof Wallin, Översatt TextDin Klara Sol Går Åter OppExekutor: Göingeflickorna, SånggruppDin Klara Sol Går Åter OppExekutor: Turid Lundqvist, SångUpphovsman: Anita Habel, TextBereden Väg För Herran, Nr 103 (Psalmboken 1986)Exekutor: Anders Widmark, InstrumentalgruppUpphovsman: Trad Från Sverige: Dalarna: Boda, Musik Anders Widmark, ArrangemangLa Marseillaise, Frankrikes Nationalhymn, 1792Exekutor: Hugo Alfvén, Dirigent Od (Uppsala), ManskörUpphovsman: Claude Joseph Rouget De Lisle, Text och musikVar Hälsad Sköna Morgonstund, Folklig Koral Nr 55 Vers 1-2 (1819 Års Psalmbok)Exekutor: Andreas Hoas, SångUpphovsman: Johan Olof Wallin, Text, Trad, MusikVar Hälsad Sköna Morgonstund, Nr 119 (Psalmboken 1986)Exekutor: Gary Graden, Dirigent, Sandra Marteleur, Fiol, Sankt Jacobs Kammarkör (Stockholm), Kör, Gunnar Idenstam, OrgelUpphovsman: Johan Olof Wallin, Text, Philipp Nicolai, Musik, Gunnar Idenstam, ArrangemangVar Är Den Vän Folklig Koral Nr 305 ( Psalmboken 1986) (Med Omarbetad Text) Exekutor: Gustaf & Viktor NorénUpphovsman: Johan Olof Wallin, Text, Trad Från Sverige: Dalarna: Malung, Musik, Gustaf Norén, Arrangemang, Viktor Norén, ArrangemangBlott En Dag Ett Ögonblick I Sänder, 1986 Nr 249 ( Psalmboken 1986) Här med Originaltexten: Han Som Bär För Mig Ett ModershjärtaExekutor: Carola Häggkvist, SångUpphovsman: Lina Sandell-Berg, Text, Oscar Ahnfelt, Musik, Iver Kleive, Arrangemang, Marian Lisland, ArrangemangBlott En Dag Ett Ögonblick I SänderExekutor: Merrill Dunlop, Orgel, Einar Ekberg, SångBlott En Dag Ett Ögonblick I SänderExekutor:Freddie Wadling, Sång, Hisingen, Hornmusikkår Frälsningsarmén

Svenska kyrkan håller på att ta fram en ny psalmbok. Den femte versionen sedan den första officiella psalmboken kom ut år 1695. Här är historien om Sveriges mest använda bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje gång som det tagits fram en ny psalmbok har det uppstått konflikter, om vilka psalmer som ska få vara kvar och vilka nya som ska tillkomma. Psalmerna väcker känslor och psalmböckerna avspeglar sin tid.I Människor och tros serie om Sveriges mest använda bok dyker programledare Åsa Furuhagen ner i historien tillsammans med Susanne Wigorts Yngvesson, en kunnig entusiast och etikprofessor. Hör om debatten kring vilken Gud svenska folket egentligen ska sjunga om i kyrkbänkarna. Diskussionen om tradition och förnyelse fortsätter än idag och är en av vår tids kulturstrider.”Psalmboken har varit den mest betydelsefulla boken som finns i Sverige” säger Susanne Wigorts Yngvesson.Avsnitten innehåller mycket musik, gamla och nya tolkningar av folkkära psalmer och mer okända skatter. I Sveriges Radios arkiv finns inspelningar från tidigt 1900 tal men lyssnarna får också möta nutidens artister. Vi får både lära kända dåtidens psalmister och möta några av de som skickat in förslag på ett förslag till den nya psalmboken. Hör även Jannike Forsberg som skrivit ett förslag till en ny psalm i den kommande psalmboken som beräknas bli klar först år 2030.Reportrar: Albin Bohlin, Edgar MannheimerProgramledare och producent: Åsa FuruhagenMusik i avsnitt 1:En vänlig grönskas rika dräkt Nr 201 (Psalmboken 1986)Waldemar Åhlén, MusikAnders Widmark, arrangemang och pianoGud Är En Av Oss Vid Detta Bord, Nr 396 (1986)Musik: Trad Från Usa,Översatt Text: Anders FrostenssonIrma Schultz Keller, Sång och arrangemang, Lasse Englund, GitarrHerre Signe Du Och Råde Nr 77:5 (1986)Jesper Svedberg, Text, Johann Schop, MusikOrig: Werde Munter Mein GemütheAnders Eby, Dirigent, Mikaeli KammarkörVår Gud Är Oss En Väldig Borg Nr 237 ( 1986)Martin Luther, Text och musikOrig: Ein' Feste Burg Ist Unser Gott, Olaus Petri, Översatt TextAnders Eby, Dirigent, Mikaeli KammarkörVår Borg Är Oss En Väldig Gud , Strejkvisa,Travesti På Texten Till ”Vår Gud Är Oss En Väldig BorgKjell Westling, Orgel, Fred Lane, Sång ,Kjell Westling, SångI Himmelen, I Himmelen (Arr), Nr 169 (1986)Laurentius Laurinus, Text Trad från Dalarna: Orsa, MusikArrangemang för kulning och kör av Karin RehnqvistI Himmelen, I HimmelenFolkmusikgruppen TriakelI Himmelen, I HimmelenHåkan Sund, arrangemang och pianoAdolf Fredriks Bach-Kör

Vilken roll har den viktiga katolska kyrkan i Polen, i skuggan av kriget i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många i oppositionen menar att demokratin är hotad om det nuvarande partiet Lag och rättvisa, PiS får fortsätta styra Polen. Hör röster från båda sidor och några hjälparbetare som hjälper ukrainska flyktingar som flytt kriget.Åsa Furuhagen har besökt Warszawa och Lublin för att också förstå vilken funktion den katolska kyrkan har kommit att få i detta enligt många bedömare viktiga politiska vägval i Polens historia.Hör Magdalena Domeradzka, lärare och forskare i politisk diskurs vid universitetet SWPS i Warszawa, Samuel Larsson, SR:s korrespondent, Rafael, IT tekniker på Caritas stora center i Lublin, Anna, engelsklärare från Ukraina och som fått jobb på Caritas, Magda, en av alla de som demonstrerade i Warszawa till stöd för oppositionen och Dorotea Kruk, som röstar på regeringspartiet PiS.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Inget ligger mer rätt i tiden än Lilla Hyttnäs i Sundborn. Hemtrevlighetens högborg, hållbarhet och handens verk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En ikon inom heminredning och familjeliv, som det står på hemsidan. Carl och Karin Larssons skapande andar vilar fortfarande över rummens skenbara oordning, som om de bara gått ut en liten stund, för att ha picknick i trädgården.De senaste decennierna har Karin blivit en egen stjärna på konstnärshimlen. Först 1997 slog hon sjuttio år efter sin död igenom internationellt. Och när man nu går på visning är det hennes kläder och broderier och möbler som lyfts fram. Karin Larsson så före sin tid. Gamle Carl hamnar lätt i bakgrunden. Kanske skulle devisen "Wälkommen kära Du till Carl Larsson och hans fru" nu lyda: "Wälkommen alla och envar till Karin Larsson och hennes Car(l)".”Guds Fred” står det ovanför dörren i matsalen, där de rödmålade vitrinskåpen bryter av mot gräsgrön panel och där Karins geometriska gobeläng De fyra elementen hänger ovanför den bjärt orangea soffan. Har hon gjort djärvt flikiga röda lampskärmar av papper, Karin? Ja, det är ju kaktuslampan, som ska mildra det nyuppfunna elektriska ljuset.En Klassiker av Katarina Wikars. Uppläsare: David Rune och Åsa Furuhagen. Litteratur: Ett hem - Carl och Karin Larssons värld, Carl Larssongårdens app.

Den 6 juni 2023 kan Sverige sägas fylla 500 år som modern självständig nation. Men vad är det för ett land, frågar vi lyssnarna och inbjudna gäster. Vad är Sverige för dig – ett minne, en maträtt, en skogsväg eller en sång? När är Sverige som mest svenskt för dig och har det nån betydelse i ditt liv?Direktsändning med gäster som historikern och författaren Henrik Berggren, och konstnären Saadia Hussein, samt lyssnares tankar om vad Sverige är.Programledare: Åsa Furuhagen och Tobias Svanelid Producent: Björn Gunér och Sara Sällström

På söndag genomförs den andra valomgången i Turkiet, ett val som beskrivits som en folkomröstning om demokratin. Vid sidan om de politiska diskussionerna pågår en ideologisk kamp om vilket land Turkiet ska vara och hur landet ska orientera sig mellan väst och öst, mellan Europa och Asien och mellan islam och sekularism.Åsa Furuhagen har besökt den stora moskén Hagia Sofia, men också en helt nybyggd syrisk-ortodox kyrka i Istanbul."Att en kristen minoritet får bygga en ny kyrka i ett muslimsk land, det är unikt" säger projektledaren Kenan Gürdal.Åsa har också besökt Hrant Dink Foundation, där projektledaren Asli Yolcu visar hur de vill värna yttrandefriheten i Turkiet och berättar om hur de bland annat arbetar med att övervaka hatretorik i turkisk media.Olof Heilo, föreståndare för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul medverkar i programmet, på plats från Turkiet.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Valet i Turkiet på söndag beskrivs som ett ödesval för demokratin. Åsa Furuhagen har besökt Istanbul och tagit tempen på yttrandefriheten och kvinnors rättigheter i landet. Hör Gökçe Gökçen, vice ordförande för det stora oppositionspartiet CHP som vill återaktivera den så kallade Istanbulkonventionen, vars syfta är att skydda alla kvinnor mot våld, en konvention som Erdoğan valde att lämna. Hör Şükran Kaya från det islamistiska partiet Hüda Par, som president Erdoğan samarbetar med, om varför hon inte vill ha Istanbulkonventionen och hur hon ser på mäns våld mot kvinnor. Rumeysa Camderele är muslimsk feminist och berättar om den mobilisering som hon just nu ser inom kvinnorörelsen i Turkiet.Asli Yolcu, projektledare på Hrant Dink Foundation, vill slå vakt om yttrandefriheten i Turkiet och berättar om hur de arbetar med att övervaka hatretorik i turkisk media.Bitte Hammargren som länge bevakat Turkiet är gäst i studion. Hon kom nyligen ut med boken Turkiet 100 år - Drama utan slut, som hon gjort tillsammans med fotografen Stefan Bladh.Programledare: Åsa Furuhagen

Vilken roll har den andliga vården som fängelseimamer och fängelsepräster ger när straffen blir längre och fängelserna trängre? Med sin tystnadsplikt har fängelseprästerna och fängelseimamerna blivit viktiga samtalspartners och gudstjänsten en möjlighet till paus ifrån fängelselivet. Vilken roll spelar den andliga vården på fängelset och behöver Kriminalvården utöka antalet själavårdare i takt med att antalet intagna ökar?Vi besöker Österåkeranstalten och fängelsepastorn Bengt Ekelund. Hör även Abdallah Salah som jobbar som fängelseimam på flera anstalter och Viktor Sysojev, engagerad i Unga KRIS.Hör även Birgitta Winberg som är fängelsepräst och som nyligen kommit ut med boken: "Präst bakom galler" och Per Björkgren, regionchef Region Väst Kriminalvården. programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai Lindorm producent: Anders Diamant

Nu växer kritiken mot en svensk shiamoské som anklagas för att ha koppling till regimen i Iran. Hör även om några uppmärksammade förslag till kyrkomötet i Svenska kyrkan som avslutades i veckan. I Sverige har flera riksdagsledamöter under den senaste tiden hävdat att den shiamuslimska moskén i Järfälla styrs av regimen i Iran och krävt att de bidrag som församlingen får från svenska staten ska dras in. En av dom är Ardalan Shekarabi, socialdemokraternas rättspolitiska talesperson. Hör även Alireza Akhondi (C) riksdagsledamot och Akil Zahiri som är talesperson för Imam Ali Islamic Center. Vilka är möjligheterna att dra in stödet med dagens lagstiftning? Isak Reichel på Myndigheten för statligt stöd till trossamfund svarar.----I veckan avslutades Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, sin årliga sammankomst. Hör om vilka frågor som man beslutade och och vilka det blev mycket debatt kring. Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans tidning var på plats och ger sin bild.---Många hörde av sig till vårt telefonväkteri om ifall barn är meningen med livet. Vi ringde upp några av all de röster som inte fick plats då.programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai Lindorm producent: Anders Diamant

Telefonväkteri: Att skaffa barn eller inte skaffa barn, det är frågan. Har barnfrihet blivit mer accepterat? Människor och tro idag om en laddad fråga - är barn och föräldraskap verkligen livets höjdpunkt och det mest meningsfulla i livet? Hur provocerande är det att välja bort barn idag, att vara barnfri?Idag är det lyssnarna som får komma med sina tankar. I studion finns Shahab Ahmadian, ordförande för organisationen Män för jämställdhet och Jenny Berglund, religionsvetare vid Stockholms universitet som intresserat sig för barn och religion ur olika synvinklar.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Samkönade äktenskap splittrar kyrkor i flera länder. HBTQI-frågan i bland andra Englands och Brasiliens kyrkor har lett till stor debatt och har även blivit en symbolfråga i politiken. I veckan utsågs Jakob Forssmed (KD) till ny socialminister i den nya regeringen, han har även ansvar för trossamfundsfrågorna. Vi talar med honom, bland annat om hans egen tro, om de religiösa samfundens ansvar för social omsorg i svåra tider och om alla trossamfund bör viga samkönade par.Den engelska statskyrkan, Church of England menar att sex mellan personer av samma kön strider mot Bibeln. Samtidigt erbjuder kyrkan registrerade partnerskap, även för sina egna präster om de avstår från sex och lever i celibat. Men debatten om det här är livlig. Frilansjournalisten Natacha López har träffat två homosexuella anglikaner som har helt olika synsätt och lever därefter. I Brasilien är det tillåtet med samkönade äktenskap men i debatten inför den andra omgången av presidentvalet har HBTQ-frågorna blivit en viktig del i retoriken. Den nuvarande presidenten Jair Messias Bolsonaro tar tydligt ställning i frågan och utmanas av veteranen Lula da Silva. Hör radions korrespondent Ivan Garcia.Hör även Levi Karvonen, som bevakar internationella frågor för RFSL (riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter).programledare: Åsa Furuhagen reporter: Natacha López producent: Anders Diamant

- I Johanneskyrkan i Linköping diskuterar man frågan om homoäktenskap i "trygga rum". - Hör också om de fortsatta protesterna i Iran och hur de som bär slöja i Sverige blir bemötta. I veckan fattade Immanuelskyrkan i Örebro ett beslut om att börja viga samkönade par. I och med det så blev de den första församlingen inom Evangeliska frikyrkan, EFK, att tillåta det. I många andra frikyrkor pågår det fortfarande processer där församlingens medlemmar ska få tycka till i frågan. Vi besöker Johanneskyrkan i Linköping som också tillhör EFK för att höra hur diskussionen låter. Hör Erik Lindfelt, journalist och författare, om vad det är som gör att besluten tar sån tid.Protesterna i Iran fortsätter efter det att Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar. Många bränner sina slöjor för att visa sitt motstånd mot regimen, även de som bor i andra länder. Men hur ser de som ändå vill ha på sig sin slöja i Sverige på det som händer nu? Hör tre svenska kvinnor som fortsätter att bära sin slöja och om de upplever att protesterna har fått några konsekvenser. David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar.programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och David Nilsson Hamne producent: Anders Diamant

- Demonstrationerna i Iran. / Svenska kyrkans "riksdag" samlades i veckan. / Ny bok om prästens roll i svensk historia av Gunnar Wetterberg. / Folkmusikern Sara Parkmans senaste skiva om kärlek. Protesterna i Iran har pågått i tre veckor nu efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar, dit hon hade förts för att hon inte bar sin hijab korrekt. Hör Mohammad Faszelhashemi, författare och professor i islamisk teologi och filosofi om vad som kan bli konsekvenserna.Den här veckan sammanträder kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och i Uppsala samlas 251 ledamöter plus landets biskopar för att bereda motioner och diskutera Svenska kyrkans framtid. Hör Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans tidning om vilka motioner som kan vålla debatt.En nyutkommen bok tar sig an de svenska prästerna med ett långt tillbakablickande perspektiv. "Prästernas samspel med människorna i församlingen har gjort så mycket genom tusen år för att forma oss till de vi är" säger författaren Gunnar Wetterberg."På min gravsten ska det stå - som hon har älskat" sjunger folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman på sin nya skiva om kärlek. Hör en intervju med henne om skivan Eros Agape Filia.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Intresset för och forskning om den judiska minoriteten i Sverige har ökat. Hör om ny forskning kring den tidiga antisemitismen i Sverige och vilken roll Sverige spelade under och efter förintelsen. I samband med Rysslands mobiliseringsorder förra veckan så flyr nu många ryska män landet. Många judar söker sig till Israel som också försöker underlätta för de som vill komma dit. Hör Johan-Mathias Sommarström, ekots Mellanösternkorrespondent om denna pågående flykt från Ryssland.Vi talar sen om det tilltagande intresset för att forska om den judiska historien i vårt land. Carl Henrik Carlsson, historiker och författare, som skrivit "Judarnas historia i Sverige" berättar om utmaningarna för de som kom hit redan i slutet av 1700-talet. Hör även Cordelia Hess, professor i nordisk historia vid universitetet i Greifswald, som intresserat sig för antisemitismens tidiga historia i Sverige. Hör också Pontus Rudberg, historiker vi Hugo Valentin centrum i Uppsala som forskat om mottagandet av judiska flyktingar i Sverige i krigets slutskede och Samuel Wenell, doktorand i missionshistoria vid Uppsala universitet som fördjupat sig i missionären Greta Andréns gärning i Wien när hon arbetade för Svensk Israelsmission och såg till att många judar kunde lämna det ockuperade landet.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Om svenska moskéer - drömmar, finansiering och motstånd Just nu pågår bygget av en moské i Skärholmen efter många års planering. Samtidigt ställs frågor om hur moskéer i Sverige finansieras och det finns hos vissa en oro kring att utländska krafter ska påverka genom sina donationer. I Danmark har man antagit en lag som förbjuder antidemokratiska donationer till moskéer, vad har den lagen fått för konsekvenser?Hör bland andra: Simon Sorgenfrei, professor i religionshistoria med inriktning på islam, Södertörns högskola Talha Okur, presstalesman för moskébygget i Skärholmen Gabriel Kroon, gruppledare (SD) i Region Stockholm, snart gruppledare (SD) i Stockholms stad Mikail Yüksel, partiledare Nyans Samuel Larsson, Danmarkskorrespondentprogramledare: Åsa Furuhagen reporter: Liza Youhanan producent: Anders Diamant

Om utvisningar till Afghanistan, det svenska biståndet och om de konfessionella friskolorna ska få vara kvar. Förra veckan talade S, KD, C och L om de religiösa friskolorna i vårt program. Idag hör vi de andra fyra partierna.Hör riksdagsledamöterna Ida Gabrielsson (V), Patrick Reslow (SD), Annika Hirvonen (MP) och Kristina Axén Olin (M) programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Borde religiösa friskolor förbjudas? Hör argumenten för och emot ett stopp för statligt finansierade skolor med konfessionell inriktning. I tjugofem år har det varit tillåtet att driva friskolor med konfessionell inriktning i Sverige. Debatten kring de religiösa friskolorna har varit livlig och nu höjs röster för ett etableringsstopp eller ett totalförbud. Vad säger politikerna och vad säger eleverna och föräldrarna?Hör röster från Johannesskolan med kristen inriktning i Norrköping och en förälder med barn i Cordoba International School i Akalla, en skola med muslimsk inriktning. Medverkande riksdagsledamöter: Linus Sköld (S) Linda Modig (C) Christian Carlsson (KD) Fredrik Malm (L)I nästa veckas program medverkar de fyra andra riksdagspartierna.programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Liza Youhanan och Katarina Helmerson, skolreporter på Ekot producent: Anders Diamant

Att välja bort barn bryter enligt många mot normen. Samtidigt finns det en hel del idag som inte vill skaffa barn. Hör bland andra Anna och Dino som är barnfria för klimatets skull. Är barn meningen med livet?"Hur många barn får jag när jag blir stor?" Många minns säkert ramsan som barn rabblade på skolgården samtidigt som de försökte fånga stenar som de kastat upp i luften. Rabblas den alls idag? Är det mindre självklart idag än då att skaffa barn? Hör Maja Bodin, barnmorska som forskar om tankar och förväntningar kring föräldraskap vid centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet, Göran Larsson, religionshistoriker vid Göteborgs universitet och Gustav Westberg, docent i Svenska språket vid Örebro universitet. producent: Anders Diamant reporter: Catharina Ericson Ulfves programledare: Åsa Furuhagen

Telefonväkteri om vad man kan göra för att bli mindre dyster inför framtiden. Direktsändes 19/8 med gästerna: Patrik Hagman, författare och teolog knuten till Svenska kyrkan, medverkar i Läsarpodden Pella Thiel, ekolog och grundare av föreningen Omställningsnätverketprogramledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Hur kan man gå från förtvivlan till hopp när många saker pekar i fel riktning? Klimathot, krig, hungersnöd, flyktingkris, stigande räntor och minskat värde på pengarna. Vad kan få oss att lyfta blicken och se hoppfullt på framtiden?Förutom historikern och författaren Sverker Sörlin hörs röster från Almedalen där många seminarier handlade just om hopp och hopplöshet. Hör bland andra: Pella Thiel, ekolog och grundare av föreningen Omställningsnätverket David Orlic, f d rådgivare till Socialdemokraterna i tidigare valrörelser, företagsledare och katolik Felicia Ferreira, chefredaktör för den kristna tidningen Dagen Antje Jackelén, ärkebiskopprogramledare: Åsa Furuhagen producent. Anders Diamant

Ett halvt sekel har gått sen de första kristna från Mellanöstern kom till Sverige - vilka frågor är centrala i Södertälje idag? Om Seyfo, folkmordet 1915, som förenar assyrier/syrianer i Södertälje. Följ med på fotbollsderby. Om kriminaliteten som splittrar och om nya identiteter och konservativa värderingar. programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Paloma Vangpreecha, Anders Diamant och Märta Kero.

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift, har valts till ny ärkebiskop efter Antje Jackelén. Svenska kyrkans högsta ledare heter snart Martin Modéus. Hör honom först i dagens Människor och tro. Därefter vår bokcirkel: "som fan läser Bibeln" med Thella Johnson och Lollo Collmar med gäster.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Det finns gränser för hur långt religionsdialogen kan gå. "Man måste inte älska varandra." Kan religiösa konflikter lösas med hjälp av religionsdialog? Hör om ett lyckat exempel i Malmö, Amanah, där rabbinen Mosche David HaCohen och imamen Salahuddin Barakat numera samtalar regelbundet.Hör även Yahya Pallavicini, imam och ordförande för det italiensk-islamiska samfundet som arbetat mycket med religionsdialog eller interreligiöst samarbete som han hellre säger. Även Jan Henningsson, före detta direktör för Svenska Institutet i Alexandria som länge arbetat med denna dialog och Jakob Wirén, teologisk sekreterare åt ärkebiskop Antje Jackelén och som skrivit en bok om religionsdialog medverkar.Hör även Ibrahim Kasim, ordförande för den shiamuslimska föreningen Religion och kulturhus i Linköping om helgens oroligheter efter koranbränningarna på olika platser i Sverige.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reportrar: Märta Kero och Simon Moser

Om soldaterna och deras fältpräster i krigets Ukraina, vilken roll kan andlighet och religion ha vid fronten? Kriget i Ukraina skördar fortfarande offer, både civila och soldater dödas och skadas. Hör om vad fältpräster och en fältimam kan göra för skillnad för de militära styrkorna. röster i programmet:Sergej Dmitrijev, ukrainsk ortodox fältpräst verksam i Donetsk Yevhen Glushcenko, fältimam från Charkiv Andriy Zelinskyy, koordinator för fältpräster i den ukrainsk katolska kyrkan Jonas Kjellén, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Jan Grimell, präst och reservofficer som forskat om militär själavård Maria Persson Löfgren, SR:s rysslandskorrespondentprogramledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reporter: Paloma Vangpreecha

I krig och kriser prövas människors samarbetsförmåga, vilken roll kan religionen ha och hur ska de religiösa ledarna agera? I Järva i nordvästra Stockholm skrev nyligen företrädare för flera trossamfund på ett gemensamt upprop för att få människor som bor där att våga ta kontakt med polisen för att vittna. Vad kan de religiösa ledarna ha för inflytande i den här frågan?När den så kallade Backabranden inträffade i Göteborg 1998 dog 63 unga människor och det uppstod snabbt ett behov av ett samarbete mellan olika religiösa samfund. Hör om erfarenheterna från det och vilka lärdomar man kan dra.Ett program om hur samarbete över religionsgränserna både kan vara inspirerande men samtidigt en utmaning.röster i programmet: Sofia Camnerin, generalsekreterare i Sveriges Kristna råd och ledamot i Kyrkornas världsråd Fardosa Omar, verksamhetschef Rinkeby Folkets hus Petri Kinnunen, frikyrkopastor från Tenstakyrkan Nasir Ahmed Arif, imam i Aysha moskéen Diamant Salihu, reporter Sveriges Television Marika Palmdahl, präst i Göteborg Fuad Colic, imam i Göteborgprogramledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reportrar: Lollo Collmar och Märta Kero

Om Rysslands förhållande till Ukrainas världsarv. Kriget i Ukraina fortsätter och trycket ökar på dom som är kvar i landet. Samtidigt ökar också hoten mot kulturminnesvärda byggnader och en bärande del i kulturarvet är de gamla kyrkorna och klostren i Ukraina. Hör Elisabeth Schellekens Dammann, professor vid Uppsala Universitet som bland annat lett ett forskarnätverket om Kulturarv och etik, i fred och konflikt.Hör även en repris om lärarnas utsatthet i skolan, ett program som sändes i januari. Hör Björn Westerström, gymnasielärare i Malmö som blev dödshotad av en elev, något som påverkade hans sätt att undervisa. Kommentar från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, om hot och våld mot lärare. Samtal mellan grundskoleläraren, författaren och tidigare läsambassadören Anne-Marie Körling om hennes erfarenheter och Christer Mattsson, lärare som forskar om våldsbejakande extremism och utbildar lärare, i egenskap av föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet.Programledare: Åsa Furuhagen och Thella Johnson (för lärarprogrammet)Producent: Anders Diamant

Nazanin Kamal är sju år då hon bestämmer sig för att göra lumpen. År 2017 blir värnplikten könsneutral och hon utbildar sig till skyttesoldat. Nazanin vill vara med och rädda världen, säger hon. Programmet gjordes sommaren 2017. Reporter Åsa Furuhagen.

Serietecknaren berättar i Människor och tro om arbetet med att gräva fram sitt gömda samiska arv. I årets två första program blickar vi tillbaka på avgörande händelser på religionens och politikens områden under det gångna året. Del 1 av 2.Innehåll:FÖRSONINGSPROCESSEN MELLAN SVENSKA KYRKAN OCH SAMERNA. Intervjuer med Erik-Oscar Oscarsson, pensionerad kyrkoherde och kyrko- och sametingspolitiker och Mats Jonsson, författare och serietecknare. Intervjuer: Lollo Collmar. Sändes första gången 2 december 2021.ORTODOXA KRISTNA OM INBÖRDESKRIGET I ETIOPIEN. Reportage från Sankt Ignatios Tewahedo-seminarium i Södertälje. Medverkande: Fader Afewerki Tessfa, Fader Haileyesus Alebachew, präster och seminarieledare, samt studenter vid seminariet. Intervjuer: Thella Johnson. Sändes första gången 20 maj 2021.MUSIKENS FRAMTID I TALIBANERNAS AFGHANISTAN. Intervju med John Bailey, musiker och musikantropolog. Intervjuare: Åsa Furuhagen. Sändes första gången 28 augusti 2021.Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders Diamant

Människor och tro om hur kyrkans syn på kropp och funktionshinder påverkar människor, och hur kroppsfixeringen tar sig uttryck i samhället. Sändes första gången i april 2021. Ante Blomberg och pastor Arne Fritzon har mött många som vill hela dem från deras cp-skador. Båda medverkar i Människor och tro, som denna vecka utforskar hur kyrkans syn på kropp och funktionshinder påverkar människor, och hur kroppsfixeringen tar sig uttryck i samhället. Varför är andra så besatta av den funktionshindrade kroppen? Vilka tankar och känslor väcker den hos dem som ser sig som mer normala och funktionsdugliga? Vad är det som egentligen behöver förändras -den trasiga kroppen eller omgivningens blick? Programledare: Åsa Furuhagen och Lollo Collmar Reportrar: Lollo Collmar och Yael Seligsohn Producent: Ülkü Holago och Åsa Furuhagen

Hör också krönika av Göran Rosenberg, panelen om veckans inrikespolitik, satir med Utkantssverige och kåseri av Helena von Zweigbergk. Programledare Åsa Furuhagen. Timme 1: Utredning av stormningen av Kapitolium inleddes i amerikanska kongressen i veckan. Varför sa Mark- och Miljööverdomstolen nej till Cementa, vilka naturvärden är det som står på spel? Vi besöker Portland i Oregon, där människor just genomlevt den värsta värmeböljan i mannaminne, hur kan städer anpassas så att invånarna kan klara ett varmare klimat? Daniel Alling om sin tid som London-korrespondent, som nu är till ända. Panelen Timme 2: Situationen i Belarus förvärras. Den tryckta bokens framtid ifrågasätts. Ny seriebok om det lyckofascistiska samhället. Sydafrika försöker lappa ihop såren efter oroligheterna. Men ANC slits i två delar. FN:s flyktingkonvention fyller 70 år. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Mona Hambraeus Tekniker: Tim Kellerman

Främlingarna var en religiös grupp som grundades på 1720-talet. Ledarna var bröderna Eriksson från Åbo som varit soldater i det stora Nordiska kriget. När de jämförde Svenska kyrkan med en sköka fick de problem med myndigheterna. Stora problem. Främlingarnas andliga idéer, där de bland annat tog helt avstånd från kyrkan, ledde till att de blev landsförvisade med en skara av trogna anhängare. Under elva år irrade de runt i Europa, på jakt efter en religiös fristad. Till slut fick de återvända till Sverige och slog sig ner på Skeviks gård utanför Stockholm. Där levde de i ett kollektiv, klädde sig i vadmal och delade på alla ägodelar. De fortsatte jämföra statskyrkan med en sköka, men hade trots sin avvikande teologi stöd av förmögna personer både från adeln och hovet. Så småningom uppstod alltmer konflikter i sekten och den upplöstes. Men på Johannes kyrkogård i centrala Stockholm finns en mytomspunnen begravningsplats där Främlingarna vilar. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Erland Ros präst i Johannes församling, Katarina Schoerner Carr, kulturhistoriker och Kettil Mannerheim från Stadsarkivet i Stockholm. Ett program av Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter. Boktips: Kristendomens historia i Sverige av Christer Hedin Gud i Sverige av Göran Hägg Främlingarna på Skevik av Alfred Kämpe

Den uppländske bonden och predikanten Erik Jansson hade en karismatisk talang utöver det vanliga. Runt 1840 började Erik Jansson kalla sig för Guds ofelbare profet och grundade en församling: Erik Jansarna. Erik Jansson krävde att anhängarna bara skulle följa hans ord och anordnade bland annat bokbål i Hälsingland av religiösa skrifter som han inte godkände. Efter att ledaren fängslats flera gånger beslöt Erik Jansarna att utvandra till Amerika. Efter mycket umbäranden byggde man upp ett nytt samhälle i Illinois som döptes till Bishop Hill, efter Erik Janssons hemby i Uppland. Flera hundra medlemmar tillkom från Sverige där det rådde missväxt. Bishop Hill räknas som den första organiserade utvandringen från Sverige till USA. Själv fick Erik Jansson fick inte uppleva hur Biskop Hill utvecklades. Han sköts av en avhoppad sektmedlem 1850. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Alfta hembygdsförening ordförande Gun Marie Swessar, konstnären Erik Olof Wiklund och Shelly Warner, släkting till Erik Jansson. Boktips: Gud i Sverige av Göran Hägg Kristendomens historia av Christer Hedin Historien om Bishop Hill av Olov Isaksson Ett program av Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter.

Det förlovade landet USA - dit många svenskar åkte för att få andlig frihet. Men vad var det för religiöst landskap de mötte i mitten av 1800 talet? Var det ett förlovat land - för vem? I det sista avsnittet av Religiösa rebeller följer vi med Erik Jansson Profeten från Biskops Kulla som tog med sig en grupp anhängare över Atlanten och bildade ett utopiskt samhälle i Illinois: Bishop Hill. Men vad var det för religiöst landskap som de religiösa flyktingarna från Europa mötte i USA i mitten av artonhundratalet? I Det förlovade landet sätter programledare Åsa Furuhagen ljus på den religiösa scenen i USA för 150 år sen. Vilken roll spelade religionen och kyrkorna i striden om slaveriet och i inbördeskriget? Författare Ola Larsmo berättar om den här tiden och om Knut Oscar Brundin/Broady som är huvudpersonen i hans roman Översten. Han var en emigrant som drogs in i det dynamiska religiösa livet i USA och blev bland annat slavmotståndare, abolitionist. I programmet möter vi också amerikanska religiösa rebeller: John Brown och Harriet Tubman som också var feminist innan ordet uppfanns- reportage av Roger Wilson, korrespondent i New York. John Brown och Harriet Tubman är legender och ikoner som inspirerar både aktivister och skapare av TV dramatik och serietecknare. Fernando Arias, tidigare USA korrespondent, berättar om arvet efter den här dramatiska tiden då landet drogs isär av konflikten om slaveriet. Doktor Jacqueline Rivers, sociolog vid Harvard Universitys avdelning för afroamerikanska studier, berättar om hur det här ledde till en splittring mellan svarta och vita kyrkor - en delning som består än idag. Programledare och producent: Åsa Furuhagen Reportar: Pontus Håkansson och Roger Wilson

Det sägs ibland att Gud är död eller frånvarande. Men även om religionens roll i Sverige är förändrad, finns ofta sökandet kvar. Så om Gud lämnat ett tomrum efter sig - vad fyller vi det med istället? Sommaren 2020 tog Människor och tros reportrar med sig frågan om vem vi tyr oss till om vi inte har en gud att tro på och be till. Serien "Ställföreträdande Gud" handlade om olika substitut för Gud: landsfadern, gurun, idolen och så kallade influencers. I det här programmet hör vi delar av reportagen och hela programmen kan du lyssna på nedan. Reportrar: Thella Johnsson, Lollo Collmar, Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Programledare: Åsa Furuhagen

Våren 2019 skickade Människor och tro sin reporter till Nordirland för att undersöka hur Brexit påverkar den gamla konflikten. Nu, två år senare, sker det våldsamma upplopp på Nordirland och många är oroade över sekteristiska tendenser som påminner om The Troubles, perioden då Nordirland var i ett inbördeskrigsliknande tillstånd. - Under de senaste två åren har jag insett att jag aldrig kommer flytta hem till Nordirland, säger Nicole Buckingham, en ung nordirländare som Människor och tro återupptar kontakten med efter att ha intervjuat henne i Belfast för två år sedan. Hur skör är freden på Nordirland, och varför ökar våldet? Medverkande: Ola Larsmo, författare som länge följt och skrivit om Irland Niall Ó Dochartaigh, professor i sociologi och statsvetenskap Nicole Buckingham, 21-årig nordirländare som studerar i England Heather Morris, andlig ledare för Metodistkyrkan på Nordirland Människor och tro i P1 torsdag den 22 april kl.14.03, lördag den 24 april kl. 17.00 och som podd onsdag den 21 april kl. 15. Ett program av Edgar Mannheimer, Åsa Furuhagen och Thella Johnson

Människor och tro om hur kyrkans syn på kropp och funktionshinder påverkar människor, och hur kroppsfixeringen tar sig uttryck i samhället. Ante Blomberg och pastor Arne Fritzon har mött många som vill hela dem från deras cp-skador. Båda medverkar i Människor och tro, som denna vecka utforskar hur kyrkans syn på kropp och funktionshinder påverkar människor, och hur kroppsfixeringen tar sig uttryck i samhället. Varför är andra så besatta av den funktionshindrade kroppen? Vilka tankar och känslor väcker den hos dem som ser sig som mer normala och funktionsdugliga? Vad är det som egentligen behöver förändras -den trasiga kroppen eller omgivningens blick? Programledare: Åsa Furuhagen och Lollo Collmar Reportrar: Lollo Collmar och Yael Seligsohn Producent: Ülkü Holago och Åsa Furuhagen

Människor och tro fångar upp lyssnarnas reaktioner och tankar kring programmets telefonväkteri om meningen med livet. Efter våra tidigare program om vad som är viktigt och meningsfullt i livet, har många lyssnare hört av sig till redaktionen. Människor och tros programledare Åsa Furuhagen fångar berättelser och tankar om olika livsmeningar våren 2021. Hör Svante Jönsson i Kramfors om hur en science- fiction roman förändrade hans syn på livet och Shiva Sedagi i Malmö som ser årstidsväxlingarna i naturen som en bild av livets upp och nedgångar. Frågan om livets mening har kanske lika många svar som det finns människor. Eller så är själva frågan problemet det menar i alla fall Helmut Karacsonyi som mejlade till Människor och tro: -          Den som frågar efter meningen med livet, har redan förlorat den! Säger Helmut som finner glädje och skönhet i musiken Går det att skapa mer mening i livet? Och vad är skillnaden mellan mening och lycka? Programledare och producent: Åsa Furuhagen

Har Walt Disney, Cornelis och Rammstein tagit över orgelläktaren? Populärmusiken ersätter Bach vid dop, bröllop och begravningar. Men vad tycker kyrkomusikerna själva? I århundraden har musiken i den Svenska kyrkan använts för att förstärka och bära det kristna budskapet. Men sen en tid tillbaka har musiken i kyrkan allt mer anpassats efter önskemål och behov hos sekulära svenskar. I ett reportage av Lollo Collmar hör vi organisterna P-O Larsson och Leif Johansson berätta om hur de våndas vid olika musikaliska önskemål men att de ändå går med på att spela populärmusik istället för psalmer på orgeln vid t ex begravningar. Vi hör även professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan Eva Bojer Horwitz berätta om musiken som en viktig komponent vid sorgebearbetning. I studion finns programledare Åsa Furuhagen tillsammans med Gary Graden körledare och kantor vid Stockholms Domkyrkoförsamling och Jonas Eek präst och opinionschef för Kyrkans Tidning. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro undersöker vi hur den katolska kyrkan i Sverige har påverkats av den kristna invandringen från Mellanöstern. Kyrkan kan vara en trygg punkt, men också en förvirrande kontrast till de normer unga katoliker möter när de växer upp i det sekulära, svenska samhället. Vilken roll spelar den katolska församlingen för nyanlända i Sverige och vilka frågor väcks i mötet med det nya hemlandets icke-religiösa kultur? Hör Stephanie och Maria, två unga katolska tjejer från Irak, berätta om sina erfarenheter. Vi gör ett nerslag i Södertälje där de orientalisk-katolska missionerna har vuxit så mycket att det är trångt om platsen kyrkans lokaler. Samtidigt byggdes en ny kyrka 2017 där den kaldeisk-katolska missionen nu driver sin egen verksamhet. Vi hör fader Simon Petrus Semaan, kyrkoherde i Södertälje med ett speciellt ansvar för de nya katolska församlingarna från Mellanöstern och Biskop Saad Sirop Hanna från den kaldeiska missionen. I studion finns programledare Åsa Furuhagen tillsammans med Svante Lundgren docent i religionshistoria vid Lunds Universitet och Helena D´Arcy redaktör för Katolskt magasin. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Christine Fullman Producent: Antonio de la Cruz

Hur kan landet försonas och vad kan de religiösa aktörerna spela för roll? Kan de religiösa i USA visa vägen eller är de snarare ett hinder för den nyvalda presidenten? En av världens äldsta demokratier USA har just genomgått landets mest omtumlande val sedan inbördeskriget. Polariseringen bland väljarna har aldrig varit större, t ex röstade mer än 90% av de svarta kvinnorna, där flertalet tillhör den baptistiska rörelsen, på demokraten Joe Biden. En stor majoritet av de evangelikala kristna, även kallade högerkristna, röstade samtidigt på Donald Trump. I studion finns programledare Åsa Furuhagen som tillsammans med Kjell O Lejon professor i religionsvetenskap vid Linköpings Universitet och Kajsa Boglind Sveriges Radios förre detta USA korrespondent, försöker hitta svar på de religiösas roll i ett USA efter valet. I studion finns även Människor och tros reporter Edgar Mannheimer. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Vad är heligt för dig ring och berätta om dina upplevelser och tankar om det heliga på tel 08 241500. Hur bevarar du det heliga? Vad händer i dig när det du håller för heligt solkas eller kränks? Troende, sekulär eller ateist vi kan alla hålla något för heligt. Men går det att sätta ord på eller har det heliga tappat språk och mening? Ring in till Människor och tro på torsdag den 19 november, med start 18.14. telefonslussen öppnar 17.45.  Telefonnumret är 08- 24 15 00 I studion finns programledare Åsa Furuhagen som tillsammans med författaren och teologen Joel Halldorf tar emot era samtal. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

På Järvafältet i nordvästra Stockholm ligger förorterna Rinkeby, Tensta och Husby - förorter som ofta beskrivs som otrygga och utsatta. Kan tro och religion ha en roll för att öka tryggheten? Människor och tros Åsa Furuhagen och P4 Stockholms Järvareporter Christy Chamy söker efter sambandet mellan trygghet och tro i Järvaområdet. Vad betyder de religiösa aktörerna i området och kan tron ge trygghet och tröst när verkligheten blir alltmer brutal och osäker? Hör bland författaren Duraid Al Khamisi, diakon i Svenska kyrkan Gunilla Moshi, predikanten Ramsis "Moosa" Assal samt Fardosa Ismael, nattvandrande mamma i Husby.

I vårt tredje program om dödshjälp vill vi att lyssnarna ringer in och berättar om sina egna tankar, berättelser och erfarenheter om livets slutskede och döden. Telefonnumret är 08- 24 15 00 Ring in till Människor och tro på torsdag den 24 september, med start 14.04. telefonslussen öppnar 13.45.  Telefonnumret är 08- 24 15 00 I studion finns programledare Åsa Furuhagen som tillsammans med  författaren och teolog Philip de Croy och Gunnar Eckerdal överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, tar emot era samtal.  Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned. Programmet sändes första gången i december 2017 När vi idag hör talas om händelser från förr är det lätt att döma och tänka att människor då ibland hanterade situationer helt annorlunda än vad vi skulle göra idag. Men när man som till exempel släktforskare ger sig tid att ta reda på varför en person handlade som hon gjorde kan man i bästa fall förstå henne bättre. Birgitta Kulling i Uppsala visste att hennes farfar Gustav hade haft det svårt som liten, men det var först när hon fann sin fars efterlämnade släktforskning som hon insåg att hennes farfar Gustav hade blivit bortauktionerad och såld till lägstbjudande av sin egen far, när Gustav var bara fem år gammal. Birgitta blev bestört och bestämde sig för att själv släktforska. Gustav föräldrar Carl Conrad Nilsson och han mamma Hedvig var egentligen smålänningar men hade arrenderat en gård nära Färjestaden på Öland. Karl Konrad blev en betrodd man i socknen, han satt i fattigvårdsstyrelsen och han var nämndeman. Men efter ett par år med usla skördar runt 1880 kunde han inte längre betala arrendet och var tvungen att lämna gården. Carl Conrad blev istället förman på en stor gård, och från den positionen skulle han försöka betala av sina arrendeskulder. Familjen hade sedan förut sex pojkar, och 1881 föddes den sjunde, Gustav. Men strax efter att Gustav fötts drabbas familjen av nästa stora sorg när mamma Hedvig blev sjuk. - Hon började hosta och hacka, hon blev orkeslös och blek. Man dristade sig till att kalla på provinsialläkaren, som konstaterade att hon fått lungsot, berättar Birgitta Kulling, och fortsätter. - Lungsot är ju en långsam sjukdom så Hedvig blev sängliggande under lång tid. Hon blev bara sämre och sämre, men det blev ändå några år då Gustav fick ha sin mamma. Han hade hunnit fylla fem år när hon slutligen dog. Bara några dagar efter att Hedvig hade dött drabbar nästa olycka. Carl Conrad har gått i konkurs och det är dags för utmätning av skulderna. - Kronofogden kommer och gör utmätning på möblerna och allt vad de har. Carl Conrad hade haft kommunala uppdrag, men de blev han av med eftersom han gått i konkurs en social nesa av stora mått. - Man kan ju tänka sig vilken situation Carl Conrad befann sig i hans älskade hustru död, själv är han helt barskrapad ekonomiskt och därtill med stora skulder, och så har han sju pojkar att försörja. Karl Konrad måste tjäna pengar och ser ingen annan möjlighet än att ta sig till Amerika. En av hans söner får följa med honom dit. De två äldsta har gått ur läroverket och klarar sig redan själva, och tre av barnen tas om hand av en moster till dem. Kvar blir femåringen Gustav, som nu bortauktioneras till lägstbjudande i socknen. Han hamnar hos en familj som har en dotter som är på dagen lika gammal som Gustav är. De är nog snälla mot Gustav, men livet blev ändå inte lätt. - De sista åren av sitt liv brukade Gustav prata med min pappa om hur det hade varit för honom den där tiden, om hur hemskt det var att vara ett hjon som fick sitta längst ner vid bordet. Han berättade om en stor järnnyckel som gick till den kammare uppe på vinden som han fick bo i. - Gustav pratade inte om att han blivit bortauktionerad förrän de sista åren av sitt liv, det var en förborgad hemlighet i familjen att det hade skett.  Vi förstod alla att det hade hänt något ledsamt i farfars liv när han var liten, men vi fick aldrig veta vad det var som hade hänt. Han förträngde nog det så mycket han kunde och berättade först de sista åren. Gustavs fosterföräldrar hoppades sannolikt att han skulle växa upp och bli stark, så att han kunde fortsätta som dräng på deras gård. Men Gustav var inget drängämne. Han var liten och spenslig och en riktig drömmare. Hans stora glädje blev att tillsammans med sin fostersyster trava iväg till skolan. - Gustav älskade skolan och sin fröken. Jag har hittat hans betyg och de var fantastiskt fina. De slutade ju skolan vid tolv års ålder och då skulle han ju blivit dräng på fosterfamiljens gård, men det var ingenting Gustav ville, han ville läsa vidare och ta studenten. Dessutom var han liten och klen till växten. - Han hade nog inte blivit någon vidare bra dräng, han passade inte alls till det, säger Birgitta Kulling. Gustavs lärarinna visste ju förstås att pojken hade talang för studier, och Birgitta vill gärna tro att lärarinnan försökte hjälpa honom att läsa vidare. För när den reguljära skolan var klar och Gustav var 12 år, tog Gustav kontakt med sin äldre bror Henrik som numer bodde i Jönköping. Henrik hade blivit en stadgad och ganska välbärgad man, som var gift, drev en framgångsrik tobakshandel och bodde i en fin våning. Henrik bestämde sig för att hjälpa sin lillebror, men det fanns vissa förbehåll. - Gustav fick inte bo hos Henrik och hans hustru, utan i en vindskupa ovanpå tobaksaffären. Henrik betalade terminsavgifterna på läroverket, men Gustav fick jobba i affären varje dag efter skolan. Käre broder Henrik, Jag äger en god hälsa och mår bra. Som jag ser i ditt brev så har du tagit Gustav till dig. Ja, käre Henrik jag vet inte vad det skulle blivit av småpojkarna om det inte hade varit för att du har hjulpit dem. De måtte vara tacksamma emot dig samt far och oss allesammans. Det kan jag nog tro, att det kostar dig mycket pengar. Det visar att du är godhjärtad samt tager försorg om dina bröder. Det här brevet kom till Henrik i september 1893. Det var skrivet av den bror som följde med pappa Carl Conrad till Amerika. Och visst tog Henrik hand om det ekonomiska, men så värst mycket familjeliv bjöd han inte på. Det blev istället en annan familj som kom att innebära trygghet för Gustav. Det bodde en apotekaränka i staden, Ingeborg Karlsson, och hon öppnade sitt hem för Gustav. - De fastnade för varandra, så han blev en slags familjemedlem hos henne. Hon var egentligen en vilt främmande människa, men en kvinna med ett stort och varmt hjärta. På hösten 1901 har Gustav bara en dryg termin kvar till sin studentexamen. Då meddelar plötsligt pappan att han tänker komma hem. För första gången på 15 år ska han och sönerna träffas igen. Han är sjuk sedan en tid tillbaka men skriver hem när han kommit till England. Kära Henrik Signe och Gustav Jag ämnar mig i nästa vecka vidare till Sverige och jag kommer till Göteborg på Amerikalinjen. Jag träffar Anders där, och sedan vill jag se eder i Jönköping. Jag önskar så att se eder alla! Saknade av er fader Charles C Nilsson Karl Konrad, som numer kallar sig Charles har lånat 100 dollar av sin amerikanske son för att ha råd att åka hem, och den 22 november 1901 skulle han äntligen anlända. Och Gustav gladde sig mycket. - Han har fått höra genom Henrik, som väl var den som hade kontakten med pappan, att pappan äntligen skulle få komma hem efter femton år, säger Birgitta Kulling. - Carl Conrad hade varit sjuk på överfärden, men till sist så kommer han ändå med lastaren Rollo till Göteborgs hamn, men i samma ögonblick som han sätter foten på svensk mark, så faller han död ner. I polisprotokollet har Birgitta sett hur Carl Conrad bars iväg från kajen in till ett skjul av några hamnarbetare, och hur läkare kom och konstaterade att han avlidit. - Så istället för julfirande med familjen så blev det alltså begravning, konstaterar Birgitta Kulling. Hennes sökande efter farfar Gustavs historia började ju med stor ilska över hur hans far kunde lämna bort sin lille pojke till främmande människor. Men när hon nu vet om alla sorger och bedrövligheter som drabbade Carl Conrad, så ser hon lite annorlunda på alltihop. - Jag har försonat mig med honom, vad kunde han ha gjort annorlunda? Mycket vardagsdramatik i polisprotokollen Som vi hörde hittade Birgitta Kulling detaljerade uppgifter om hur det gick till när Gustavs pappa Carl Conrad föll ned död på kajen i Göteborgs hamn. De uppgifterna hittade Birgitta framförallt i polisprotokollet som upprättades på platsen. Just polisprotokoll är en källa som kan ge mycket kunskap om händelser, och då inte bara om brott utan där finns all möjlig vardagsdramatik beskriven. På Landsarkivet i Östersund arbetar Jim Hedlund som arkivpedagog och Carita Rösler som 1:e arkivarie. De har plockat fram flera exempel på sånt man kan hitta i polisens arkiv. Och vi börjar med att titta på några handlingar från Landsfiskalernas - Vi har plockat fram material som till exempel rör fattigvård, och det här är från Rödöns länsmansdistrikts arkiv där vi bland annat har fattigvårdsmål. Här finns nedtecknat om personer som behövt fattigvårds understöd av olika slag ute i socknarna och länsmännen har varit inblandade i att protokollföra varför de behöver understödet, berättar Carita Rösler. Ett exempel som Carita tar fram rör en arbetare som det var mycket svårt att komma till rätta med. - När man går in i de här lite noggrannare så kan man få mycket detaljer om hur de levt, som här där det står att han vandrat omkring i olika socknar i Jämtlands län. Så det är mycket av en livsberättelse i dessa korta brottsstycken. Är det då många släktforskare som hittar till de här handlingarna. Carita skrattar och tror det kanske bara är en promille och dessutom finns inte handlingarna scannade. - Sen tänker man kanske inte på de olika roller som poliserna haft, att det inte bara gällt brott. Förutom det här fattigvårdsmålet har Carita och Jimmy lagt fram många på handlingar som berättar om händelser där polisen varit inkopplad. Där finns protokoll över borgerliga vigslar, handlingar som rör upplåtande av jord inför flottleder, kontroll av gästgiverier och kontroll av vikter och mått hos handlare och affärsidkare runt om i Jämtland. Och där finns också journaler med noggrant förda tabeller över personer som kallats till rådhusrätten för fylleri, förfalskningar, djurplågeri, förskingringar, bedrägerier, kvacksalveri och innehav av hembränt brännvin. Och bland allt detta tar arkivpedagogen Jim Hedlund fram ett maskinskrivet ark. - Det här är en rapport från Östersunds stadsfiskal, poliskonstapel Skoglund, från andra världskriget och en händelse från Östersunds centralstation 1941. De så kallade tysktågen med soldater stannade till här i Östersund på stationen. Ofta drog det till sig nyfiket folk och unga kvinnor, berättar Jim Hedlund. Och i det här fallet uppstår ett litet snöbollskrig mellan soldaterna och de unga kvinnorna. Undertecknad, vilken tisdagen den 16 december 1941 mellan kl 19.00-20.00 uppehöll sig vid järnvägstationen i Östersund för bevakning av "Tysktåg", får härmed omtala följande: Det hade samlats några damer på Strandgatan som stod och tittade på tyskarna. En tysk officer uppmanade och uppeggade några tyska soldater att "gå till anfall" mot damerna med snöbollar, varför en styrka på omkring 10 á 12 man gjorde en framryckning över spåren upp till Strandgatan mot damerna. Posten som bevakade området gjorde inget åt saken. Jag ropade "halt" och mannarna drog sig till tillbaka. Ungefär 15 minuter efter denna händelse vinkade en dam med en papperslapp uppe på Strandgatan och en tysk soldat begav sig springande upp till henne trots mina "halt-rop". Posten gjorde inget något för att förhindra mannen när han sprang upp, men sedan när mannen var på väg ned mot tåget tog posten av honom papperslappen och det var skrivit damens namn och adress. I samma stund fick jag avlösning av konstapel Friman och jag klättrade över staketet och anropade damen som hade lämnat papperslappen och frågade henne vad hon menade med detta. Hon svarade att hon bara ville lämna sin adress i hopp om att sedermera få svar från honom. Jag talade om för henne hur farligt det var att lämna meddelande eller dylikt till utländska soldater. Flickan grät och bad om förlåtelse och lovade att aldrig göra om det, men jag svarade att jag inte kunde bestämma i det fallet utan att det måste gå vidare till Stadsfiskalens kännedom. B Skoglund Östersund den 17 december 1941 - Min mor berättade om det här fenomenet. Hon sa bland annat att de svenska som vaktade tåget såg ut som en säck potatis jämfört med soldaterna, berättar Jim Hedman. I arkivet finns många fler dokument som rör andra världskriget. Bland annat finns en liggare från Frostvikens landsfiskalsdistrikt som listat de flyktingar som kom över gränsen från Norge mot Jämtland. Där har man prydligt skrivit nedden resandes fullständiga namn som det står, dess nationalitet, födelseort och mycket annat. Jim tar fram och visar några exempel från de ca 17 000 som kom över gränsen här i Jämtland. Den 10 oktober 1944 inkom meddelande från tullen i Vågen att två norska flyktingar inkommit till riket över Vågen. Gingo till fots från Skorovas vid åttatiden på söndagmorgonen, söder om Tunsjön, och till svenska gränsen. Kommo till Vågen vid sextiden den 9 oktober där de blevo omhändertagna av tullpersonalen. Vid förhör meddelade de följande om sig själva och om flykten; Olaus Bolgvåg född 9 december 1899 i Kristiansund, Norge. Har ej för brott varit straffad, Tillhör inget politiskt parti. Einar Oscar Olsson född 23 juni 1918 i Bayonne New York USA samt hemmahörande i Oslo. Har ej varit för brott åtalad eller straffad. Hyser ej kommunistiska eller nazistiska synpunkter. Tillhör inget politiskt parti. Orsak till flykten: Arbetet skulle nedläggas och var då rädd att bli tvångkommenderad på något krigsviktigt företag av tyskarna.  I de här handlingarna finns naturligtvis mycket tragik och sorg. En händelse från Hammerdal 1891 har gripit tag i Jim och Karita lite extra. - Det här är ett lite sorgligt ärende, för i en liten by har en bonde som plöjt sin åker fått syn på ett skelett som ligger under några stenar. Polisen tillkallas och det har gjorts en jättefin liten karta som visar ladugårdar och sjöar och kroppen som ligger under röset. Jim läser ur rapporten och där framkommer att den dödade var en, som den tiden uttryckte det, "en kringstrykande zigenare eller så kallad tattare" som blivit mördad. Men ingen saknar den döde, målet lades ned och kroppen lämnades till bårhuset. Jim tänker att det tyvärr var så här det såg ut vid den tiden. Och att det hade blivit helt annat om de sett att han inte var rom. Då hade det kanske blivit mer undersökningar kring dödsfallet. Längre ner på sidan finns ett extra ljudspår från ett tidigare program där Björn Furuhagen, historiker vid Uppsala universitet, berättar om hur polisväsendet i Sverige växte fram. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Blomberg och Lennart Palm slaktband@sverigeradio.se

Vad lockar människor att konvertera till islam? Andreas, Therese och Barbro berättar om sina livsval och omgivningens reaktioner när de blev muslimer. Tre konvertiter - tre berättelser om att bli förälskad i islam. Hur har beslutet förändrat identiteten och hur har det påverkat relationen till familj och vänner?  - Min pappa reagerade väldigt hårt. Och nu börjar han bli gammal. Vi har inte så mycket tid att försonas, säger Barbro eller Umm Ayman som hon också kallas idag. Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, ger ett historiskt perspektiv på svenskar som konverterat till islam- från vikingarna i sultanens tjänst till Björn Ismael Eriksson som startade den första källarmoskén i Stockholms förorten Kärrtorp.  Programledare och producent: Åsa Furuhagen

För hundra år sen infördes den allmänna rösträtten - men vilken roll hade de religiösa rebellerna och väckelserörelsen för demokratins utveckling? Vad betydde det för framtiden att Gråkolten Anna Gustafsdotter vägrade lyda prästen och hävdade rätten att tro och tänka på egen hand? Programledare Åsa Furuhagen gör en resa från Stockholm 1731 via Malmö 1881 till den oroliga tiden för hundra år sen då rösträttsrörelsen till slut segrade. Vi möter aktivister och författare med ett ben i folkrörelserna och ett annat i kristendomen. Hur kom Elin Wägner i kontakt med kväkarna? Hur såg den legendariske pingstpastorn Lewi Petrus på politiken? Människor och tros reporter Elias Krantz berättar om kväkarrörelsen nu och då. Gäster är Ulrika Knutson, författare och kulturjournalist, Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola och Joel Halldorf, teolog och skribent på tidningen Dagen. Religiösa rebeller är en serie av Åsa Furuhagen och Elias Krantz och alla avsnitt finns i appen Sveriges Radio Play

Helena Sophia Ekblom levde och verkade i Östergötland vid 1800-talets början. Hon var känd som Predikare Lena eller Vita Jungfrun eftersom hon alltid var vitklädd när hon predikade. Predikare Lena lockade stora skaror av åhörare och betraktades som både farlig och galen. Den unga kvinnan hade en stark känslomässig utstrålning och var delvis förlamad. Några beskrev henne som en kringvandrande ängel. Till slut blev Predikare Lena inspärrad på Vadstena hospital- den tidens dårhus. Först kedjades hon fast för att hon inte skulle fly, senare behandlades hon mildare men fick inte lämna hospitalet på 20 år. Hon skrev under den tiden sina memoarer: Den andeliga striden. I eftervärldens ögon har Predikare Lena setts som både en kristen martyr och en politisk rebell. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Monika Lantz författare och Pia Oredsson-Tember från Teater Traska. Boktips: Predikare Lena av Tore Zetterholm Vita Jungfrun av Nathan Odenvik Kristendomens historia in Sverige av Christer Hedin Gud i Sverige av Göran Hägg Programmet sändes första gången den 19 juli 2019. Alla avsnitt av serien Religiösa rebeller av Åsa Furuhagen och Elias Krantz, finns i appen Sveriges Radio Play.

Ber du? Varför ber du? Hur ber du? Och när ber du? Eller ber du inte alls? Ring in till Människor och tro och berätta om din bön på telefonnummer 08 24 15 00. Slussen öppnar kl 13.50 på torsdag. I förra veckans människor och tro diskuterade vi det aktuella ämnet om det var tillåtet att be på arbetstid. Den här veckan ber vi lyssnarna ringa in och berätta om de ber eller inte. I studion tar programledare Åsa Furuhagen emot samtalen och till sin hjälp har Åsa Anna Nachman från Judiska förbundet och Pehr Granqvist professor i psykologi vid Stockholms universitet. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz