Podcasts about sigrid edsenius

Polisen såg risk för dödligt våld. Trots det gjorde man inte allt i sin makt för att förhindra det brutala dådet innan det var för sent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett väl underbyggt åtal och en välformulerad dom. Men frågan är ju: Hur kunde det gå så här långt, säger kriminalkommissarien Bosse Åström.Det är en ljummen vårkväll i början av maj. 22-åriga Shahida och hennes familj är vid sjön en bit utanför samhället. När de ska åka hem sätter hon och hennes bror sig i bilens baksäte, då brodern plötsligt tar hennes sjal och drar den hårt runt hennes hals.Enligt brodern fick han uppdraget av pappan som nu dömts till livstids fängelse. Själv fick han 16 år, men tingsrätten valde att frikänna mamman.Hindras inteKuratorn Sussie lärde känna Shahida några år tidigare.– Hon var min idol. Hon stod upp för tjejer och kvinnor, säger Sussie.Men hemma var Shahida kontrollerad. En dag ringer hon Sussie och berättar att pappan våldtagit henne. Sussie hjälper Shahida att fly. Men polisen gör inte det dom ska för att skydda henne. Våldtäkten utreds aldrig. I stället får pappan höra om anklagelserna på omvägar, vilket blir början på slutet för Shahida. – Man behöver inte vara kusin med Einstein för att förstå att det är highway to hell hela vägen va, säger den erfarna mordutredaren Bosse Åström.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra hur viktigt det är att polisen agerar innan situationer eskalerar. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, konstaterar flera allvarliga brister i polisens tidiga arbete i fallet Shahida.Producent: Steffen RenklintSlutmix: Bo AndersinPolisen har avböjt att kommentera kritiken och tingsrättens dom är överklagad till hovrätten.

När en känd kriminell slutar ringa sin son godnatt, förstår utredaren Bosse Åström att något allvarligt har hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Min chef ringde mig och sa att jag vet att du är uthållig och att du är noga men nu är jag så jävla nedringd av journalister här så du får 24 timmar på dig, säger Bosse Åström. En augustikväll 1993 lägger en båt tyst ut från bryggan vid ett sommarstugeområde. Personerna i båten är i färd med att försöka sopa igen spåren efter ett grovt brott. Ett brott som de så när ska komma undan med.Allt börjar med att en kvinna letar efter sin man på polishuset i Solna. Mannen heter Elving och är en ökänd kriminell. Men han är inte fängslad, han har försvunnit.Det som får polisen att misstänka att något allvarligt har hänt, är att Elving slutat ringa sonen om kvällarna.Kampen mot klockanI det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om ett av de mest svårlösta fallen i Bosse Åströms långa karriär. Han är en av Sveriges främsta utredare, men det fanns nästan inga spår att följa för att hitta Elving. Ändå lyckades han under stor tidspress att lösa mordgåtan som slutade på botten av en sjö för 30 år sedan. Producent: Steffen RenklintSlutmix: Björn NitzlerProgrammet är gjort 2025.

Alla trodde det var ett mord, men Jennies gärningsman säger att det var ett misstag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jennie ligger på golvet i det mörka sovrummet – hon andas fortfarande men är medvetslös. När ambulanspersonalen kommer in i rummet ser de att hon har ett skotthål mitt i pannan. Efteråt ska en av dem beskriva det som hänt Jennie som en ren avrättning. Men de avgörande spåren för att bevisa det, torkades bort och förklarades aldrig av Polisen. Den här historien börjar när Jennie är 15 år. Det är då hon presenterar pojkvännen för familjen. Förhållandet blir snart allt mer destruktivt och slutar med att hon dör. Enligt pojkvännen sköt han Jennie av misstag där hon satt i sängen. Men enligt Bosse Åström, en av Sveriges mest erfarna kriminalkommissarier, kan det inte stämma. Blodspåren talar för något helt annat. Men tingsrätten lyckas inte utesluta att pojkvännen kan ha skjutit Jennie av misstag. Han döms till vållande av annans död. Kampen för rättvisaEn namninsamling för Jennies upprättelse tar Jennies mamma Gunilla ända till Riksdagen. Med sig har hon Jennies hårslinga.I första avsnittet av podden Brottsutredarna får man höra reportern Sigrid Edsenius granska ett särskilt intressant fall i detalj tillsammans med Bosse Åström, en av Sveriges mest erfarna utredare.Exekutiv producent: Jenny GustafssonProducent: Steffen RenklintSlutmix: Björn NitzlerProgrammet är gjort 2025.

När Alma rycker in i lumpen har hon tränat hårt och ser fram emot utmaningen. Men något går fel under tiden på helikopterflottiljen och fem månader senare är hon död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alma Sigvardsson växer upp på mamma Stinas och pappa Johans mjölkgård på södra Öland. Hon är yngst av fem systrar, som beskriver henne som bestämd och målmedveten. Hon hjälper till på gården, tävlar i lerduveskytte, har jaktlicens och gör en svensk klassiker med sin storasyster Ella.När hon i rycker in i lumpen hösten 2022 är hon vältränad och motiverad för den fysiska och psykiska utmaning som väntar henne som värnpliktig. Men grundutbildningen är tuff, och Alma tycker att omställningen är svår. När hon kommer hem på permission märker familjen att hon inte mår bra. Ju mer tiden går desto sämre verkar Alma må, och hon stöter på flera motgångar under utbildningen. Hon sover inte och slutar så småningom att äta för att prestera bättre. Alma söker hjälp men skickas inte vidare till läkare eller psykolog hos Försvarshälsan. Först fem månader in i värnplikten, när Alma gått ner 18 kilo och inte längre bedöms kapabel att hantera skarpladdade vapen, får hon hjälp och sjukskrivs. Några dagar senare tar hon sitt liv.– Hon ville göra lumpen och klara det, det var inte bara att slippa ifrån det. Men det hade hon behövt göra för att överleva. Det beslutet måste någon annan fatta åt en, om man är tillräckligt nere, säger Almas mamma Stina.Almas död i lumpen är en dokumentär av Sigrid Edsenius och Fanny Asplund i ett samarbete mellan P1 dokumentär och P4 Kalmar.Producent: Anna FreySlutmix: Saga Rodrick och Staffan SchöierProgrammet är gjort 2025.Hit kan du vända dig om du mår dåligt:Minds självmordslinje 90 101Jourhavande medmänniska 08 702 16 80Jourhavande präst 112Akut 112Till dig som har självmordstankar - 1177Suicide Zero

Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen? Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.sigrid.edsenius@sverigesradio.seProducent: Martin Jönssonmartin.jonsson@sverigesradio.seSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023. Har du upplevt hedersvåld?Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och FadimeDu kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym. KvinnofridslinjenTill kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.TRIS – Tjejers rätt i samhället Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.Terrafem Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10. Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryckPå www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp.

Helena hittar sin dotter död, inrullad i en matta. Misstankarna riktas snart mot dotterns pojkvän han som nyligen berättat om att han avtjänat ett straff för att ha mördat sin egen mamma. Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen. De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2021.

Leif ringer till polisen. Han berättar att han hittat sin mamma död och i panik begravt henne under altanen. Men polisens misstankar riktas snart mot Leif. Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen. Leif heter egentligen något annat. De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2021.

En morgon ringer det på Emelies dörr. Där utanför står två civilklädda poliser. De berättar för henne att hennes lillebror har dödat deras mamma. Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen. Emelie heter egentligen något annat. De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2021.

En lantbrukare blir mördad på sin gård i Skåne. Två personer åtalas men en frikänns. Efter tio år anklagas han på nytt. Det är en kväll i maj 2008. På sin gård i den lilla byn Kastberga utanför Eslöv sitter en man i 70-årsåldern och tittar på tv. En bil svänger plötsligt in på gårdsplanen. De som kommer har hört att mannen har pengar hemma och när han öppnar dörren går de till attack. Han blir bakbunden och svårt misshandlad. Inkräktarna söker igenom hans hus. Sedan lämnas han på köksgolvet att dö. Spår leder polisen till två unga killar, Alex och Nikolas. De hittar fingeravtryck från Alex i huset, men det finns ingen teknisk bevisning som visar att Nikolas har varit där. Alex döms till fängelse för mord medan Nikolas frias. Men efter tio år kommer det plötsligt nya uppgifter i fallet. Alex berättar nu vad som, enligt honom, egentligen hände. Nikolas blir på nytt misstänkt och åklagaren ansöker om resning till nackdel för honom.Resning till nackdel ovanligtResning är en slags säkerhetsventil i det juridiska systemet och mycket ovanligt. Det krävs ny och avgörande bevisning för att en resning ska bli aktuell och att ett fall kan prövas på nytt. Resning till nackdel för en tidigare friad är ännu ovanligare och det finns extra stränga krav på den nya bevisning som kan läggas till grund för det.”Rånmordet i Kastberga” är den tredje delen i Sigrid Edsenius miniserie ”Drömmen om resning”. Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonAlex och Nikolas heter egentligen något annat.

I augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell. Polisen står handfallen det finns inte ett spår. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius.Producent: Robert Barkman

Pierre Karlsson dömdes för ett brutalt dubbelmord på Öland. Han hävdar att han är oskyldig nu vill en grupp jurister att han ska frias. I december 2012 hittas ett medelålders par mördade i sitt nedbrunna garage i byn Flakeböle på norra Öland. Polisen ser direkt likheter med ett annat dubbelmord som inträffat sex år tidigare, inte långt därifrån. Nu vill de till varje pris ta fast mördaren.Misstankarna riktas snart mot den person som friades från dubbelmordet 2006; Pierre Karlsson. Men polisen har inget konkret att gå på och de vill inte avslöja sina misstankar för Pierre. Genom att låta Kronofogden mäta ut Pierres jaktvapen kan man i hemlighet undersöka dem – och hittar då blod från ett av offren.Stjärnadvokat ifrågasätter domenTio år senare arbetar Oskyldighetsprojektet i Göteborg för att Pierre Karlsson ska få resning och en ny prövning av sitt fall. Juridikstudenter granskar fallet tillsammans med stjärnadvokaten Björn Hurtig för att hitta nya bevis. De menar att Pierre Karlsson kan ha alibi.”Mordbranden på Öland” är del två i P1 Dokumentär Miniserie ”Drömmen om resning” av Sigrid Edsenius. Sigrid har bevakat fallet som lokalreporter och skrivit boken ”Öland brinner”.Producent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson

Lars Appelvik dömdes för dödsmisshandel och våldtäkt i byn Rönnäs. Men han menar att han är oskyldig och vill ha resning. Det var i november 2014 som maskerade män trängde sig in hos ett par i Rönnäs utanför Vilhelmina. De misshandlade mannen och våldtog kvinnan. Efteråt erkände en man brottet och pekade ut Lars som medskyldig, något mannen senare tog tillbaka.Lars Appelvik dömdes mot sitt nekande. Hans advokat Marko Tuhkanen menar att polisutredningen har stora brister och att Lars inte har fått en rättvis rättegång. Han förbereder under våren 2023 en tredje resningsansökan till Högsta domstolen.Färre än ett resningsärende per årVarje år ansöker nära 200 personer om att få en ny prövning av sitt fall hos Högsta domstolen, men det är väldigt ovanligt att en dömd får resning. Mindre än en per år.P1 Dokumentär Miniserie ”Drömmen om resning” är skapad av Sigrid Edsenius.Producent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson

Små samhällen som plågas av inbrott, stölder och dödsolyckor och polisen kommer alltmer sällan dit. Över hela Sverige vittnar polis och åklagare om en omöjlig situation. Så kallade livsstilskriminella begår brott efter brott, men är svåra att få stopp på. Samtidigt visar flera forskningsrapporter att polisnärvaron på landsbygden har minskat.”Polisen har inga resurser. Vi känner oss övergivna och bortglömda”, säger Åke, som bor i Torsås i Småland.Det handlar om bland annat stölder, inbrott och inte minst trafikbrott. Förövarna är inte sällan missbrukare, som lever på små orter på landet.”Många gånger är man på jakt efter droger. Då bryr man sig bara om sig själv. Det är många olyckor som jag har orsakat”, säger Patrik "Putte" White, före detta narkoman och livsstilskriminell.Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.Producent: Martin JönssonSlutmix: Nima ShamsKalmar, januari 2021.

Ett litet samhälle i Småland blir under mer än decennium centrum för droghandel och häleri. Samhället Hermanstorp är inte större än en handfull hus. Runtomkring ligger ängar och bondgårdar. Men i mitten av 00-talet börjar byn genomgå en förvandling.”Det var en typisk småländsk idyll – som förändrades. Det är inte ofta vi har ställen där det händer så mycket som det gjorde där”, säger polisen Fredrik Eriksson.I en speciell fastighet bor en mystisk husägare. Han omger sig med narkomaner och yrkeskriminella. Det sägs att huset är centrum för droghandel och olika brott.”Allt jag gjorde var att stjäla. Då åkte man till Hermanstorp för att avyttra stöldgodset och för att skaffa narkotika. Han satt ju alltid där ute som en kung. Och han hade det man ville ha”, säger Patrik ”Putte” White, tidigare yrkestjuv och narkoman.Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.Producent: Martin JönssonSlutmix: Nima ShamsKalmar, januari 2021.

En bil kommer i hög fart på en småländsk landsväg. Bakom ratten sitter en man hög på amfetamin. Snart kommer två personer vara döda. ”Drograttfylleri är farlig brottslighet. Väldigt farlig brottslighet”, säger åklagare Kjell Jannesson.Över hela Sverige vittnar poliser och åklagare om ett växande problem: personer som begår brott efter brott men som är svåra att få stopp på. De kallas livsstilskriminella och det handlar inte minst om trafikbrott. Ibland, som en sommardag i juni 2017 på landsvägen utanför Skrika i Småland, går det riktigt illa.”Det var en av de värsta olyckor jag har varit på”, säger Ulrik Lang, polis i Kalmar.Mannen som orsakade olyckan utanför Skrika döms så småningom till fyra och ett halvt års fängelse av Göta hovrätt. Men efter tre år är han ute igen – och kommer snart börjar begå nya brott.Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.Producent: Martin JönssonSlutmix: Nima ShamsKalmar, januari 2021.

Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände. De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.Dog när polisen ingrepEn av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius. Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se Slutmix: Tor Sigvardson

2016 sätts Michelle i en fyllecell hos polisen i Lund. Hon har tagit en överdos, men får inte sjukvård. Några timmar senare är hon död. Sedan 2015 har 38 personer dött i polisens arrestceller, enligt siffror från Polisens avdelning för särskilda utredningar. De har avlidit av alkohol- eller narkotikaförgiftning eller av sjukdom. Det gäller både brottsmisstänkta och personer som omhändertagits för att de varit påverkade.Mamman kritisk mot fyllecellerEn av de som är kritiska mot att berusade eller narkotikapåverkade personer tas om hand av polisen är Michelles mamma Ann-Sofi Ekholm. Polisen förstod aldrig att Michelle hade tagit en överdos metadon. De tog hand om henne för att hon inte kunde ta hand om sig själv. Men de kunde inte heller ta hand om henne, med facit i hand, säger Ann-Sofi Ekholm.  Systemet med fylleceller hos polisen har fått kritik från många håll och under lång tid. Det har kritiserats av anhöriga, poliser, politiker och Justitieombudsmannen.Våldsmonopolet är en dokumentärserie i tre delar av Sigrid Edsenius. Producent: Anna Frey anna.frey@sr.se Slutmix: Tor Sigvardson Programmet gjordes 2022

Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände. De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.Dog när polisen ingrepEn av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius. Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se Slutmix: Tor Sigvardson

En morgon vaknar Daniel i polisens fyllecell i Halmstad. Han blir snart anklagad för våld mot tjänsteman, men det är något som inte stämmer. De senaste åren har antalet anmälningar mot polisen ökat. Det handlar om glömda vapen, poliser som läst utredningar utan behörighet men också om misshandel och tjänstefel. Bara tre procent av anmälningarna leder till åtal.Beviset som friade DanielDaniel minns inte våldet själv och förnekar brott, men han och många omkring honom tror att han är skyldig. Tills ett bevis kommer fram som visar att Daniel tvärtom är ett brottsoffer. Annars skulle det säkert se helt annorlunda ut idag. Då skulle man garanterat blivit dömd för det är ord mot ord. Polisens ord väger ju alltid tyngre.Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius. Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se Slutmix: Johanna Carrell Fotnot: P1 Dokumentär Miniserie har sökt den dömda polisen, som valt att inte medverka i dokumentären. Fallet har ännu inte avgjorts i hovrätten.

Från 2017. En höstnatt skjuts två tonårskillar på en gård utanför Rödeby i Blekinge. Händelsen är kulmen på år av trakasserier, händelsen delar Rödeby och hela Sverige i två läger. Det är fredagskväll i Rödeby den 5 oktober 2007. Ett gäng tjejer och killar hänger vid Rödebyskolan. Ett mopedgäng har länge trakasserat en familj och deras son som bor på en gård en bit bort. 16-åriga Oskar beskrivs som ledare och drivande i mobbningen. Plötsligt kommer en stor kille fram till Oskar och slår en ölburk i huvudet på honom och säger till honom att låta bli sonen i familjen. Oskar och fem andra bestämmer sig för att åka upp med sina mopeder till gården. När de kommer fram brister det för pappan i familjen. Han skjuter mot killarna och Simon som träffas på nära håll avlider. Oskar skadas allvarligt. När det blir känt hur killarna trakasserat familjen ställer sig många på pappans sida. Men 15-åriga Simon som dog på gården hade aldrig varit med och trakasserat familjen tidigare. Fallet delar hela Sverige i två läger. Var går gränsen för självförsvar? I P3 dokumentär berättar Oskar för första gången sin historia om trakasserierna, om skjutningen och om känslorna inför vännen Simon som inte överlevde. En dokumentär av: Sigrid Edsenius. Producent: Magnus Arvidson. Publicerad: 2017.

Våren 2014 åker högerextrema från hela Europa till Ukraina. Flera går med i väpnade grupper. En av dem är Anton från Sverige. Snart ansluter hans storebror till fronten. 2014 lever 19-årige Anton ett ensamt liv i ett miljonprogramsområde i en stad i södra Sverige.I skolan känner han sig utanför och i området där han bor har han blivit attackerad av ett gäng killar som kallat honom rasist och viting. Både Anton och hans bror Jonas har gått med i det högerextrema Svenskarnas parti som nu ordnar resor för att hjälpa de nationalistiska krafterna som vuxit sig starka i Ukraina.Anton bestämmer sig för att åka och köper en biljett till Kiev. Där blir han del av en högerextrem milisgrupp och när ryska styrkor går in i östra Ukraina går han med i en frivilligbataljon. Hemma i Sverige blir Antons bror orolig och han bestämmer sig för att resa efter sin bror.Anton och Jonas heter egentligen något annat.Programmet hade premiär 2017 och är gjort av Sigrid Edsenius. Researchen är gjord av My Vingren.Producent: Magnus Arvidson

Det är en vanlig skoldag 2013. Mellanstadieläraren Kaisa är rastvakt och ska reda upp ett bråk när en elev knuffar till henne. Det som sedan händer kommer påverka resten av hennes yrkesliv. Det händer varje dag i svenska skolor. Elever stökar och lärare ingriper. Ibland händer det att en lärare går över gränsen och kränker eller slår till en elev.Programmet gjordes 2019.Sigrid Edsenius

Helena hittar sin dotter död, inrullad i en matta. Misstankarna riktas snart mot dotterns pojkvän han som nyligen berättat om att han avtjänat ett straff för att ha mördat sin egen mamma. Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen. De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2021.

Helena hittar sin dotter död, inrullad i en matta. Misstankarna riktas snart mot dotterns pojkvän han som nyligen berättat om att han avtjänat ett straff för att ha mördat sin egen mamma. Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen. De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2021.

Leif ringer till polisen. Han berättar att han hittat sin mamma död och i panik begravt henne under altanen. Men polisens misstankar riktas snart mot Leif. Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen. Leif heter egentligen något annat. De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2021.

Leif ringer till polisen. Han berättar att han hittat sin mamma död och i panik begravt henne under altanen. Men polisens misstankar riktas snart mot Leif. Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen. Leif heter egentligen något annat. De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2021.

En morgon ringer det på Emelies dörr. Där utanför står två civilklädda poliser. De berättar för henne att hennes lillebror har dödat deras mamma. Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen. Emelie heter egentligen något annat. De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2021.

En morgon ringer det på Emelies dörr. Där utanför står två civilklädda poliser. De berättar för henne att hennes lillebror har dödat deras mamma. Var tionde mördad kvinna är en mamma som har dödats av sitt vuxna barn. Det visar en genomgång av mordåtal de senaste fem åren som p1 dokumentär miniserie har gjort. Mammorna är de som ställer upp och stannar kvar, trots att deras barn kanske är våldsamma och har psykiska problem eller problem med droger. Ofta sker morden i stunden, när sinnet rinner över, men ibland kan en del av förklaringen också vara hämnd för hur mamman har varit i barndomen. Emelie heter egentligen något annat. De mördade sin mamma är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2021.

Ett litet samhälle i Småland blir under mer än decennium centrum för droghandel och häleri. I en fyrvägskorsning står polisen gömd och spanar mot en röd stuga med vita knutar. Samhället Hermanstorp är inte större än en handfull hus. Runtomkring ligger ängar och bondgårdar. Men i mitten av 00-talet börjar byn genomgå en förvandling. Det var en typisk småländsk idyll som förändrades. Det är inte ofta vi har ställen där det händer så mycket som det gjorde där, säger polisen Fredrik Eriksson. I en speciell fastighet bor en mystisk husägare. Han omger sig med narkomaner och yrkeskriminella. Det sägs att huset är centrum för droghandel och hälerier. Allt jag gjorde var att stjäla. Då åkte man till Hermanstorp för att avyttra stöldgodset och för att skaffa narkotika. Han satt ju alltid där ute som en kung. Och han hade det man ville ha, säger Patrik "Putte" White, tidigare yrkestjuv och narkoman. Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Nima Shams Kalmar, januari 2021.

En bil kommer körande i hög fart på en småländsk landsväg. Bakom ratten sitter en man hög på amfetamin. Snart kommer två personer vara döda och en tredje svårt skadad. Drograttfylleri är farlig brottslighet. Väldigt farlig brottslighet, säger åklagare Kjell Jannesson. Över hela Sverige vittnar poliser och åklagare om ett växande problem: personer som begår brott efter brott men som är svåra att få stopp på. De kallas livsstilskriminella och det handlar inte minst om trafikbrott. Ibland, som en sommardag i juni 2017 på landsvägen utanför Skrika i Småland, går det riktigt illa. Det var en av de värsta olyckor jag har varit på, säger Ulrik Lang, polis i Kalmar. Mannen som orsakade olyckan utanför Skrika döms så småningom till fyra och ett halvt års fängelse av Göta hovrätt. Men efter tre år är han ute igen och kommer snart börjar begå nya brott. Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Nima Shams Kalmar, januari 2021. 

I mitten av 90-talet riktas hela Sveriges blickar mot orten Klippan i Skåne. En asylsökande man från Elfenbenskusten har knivhuggits till döds och polisen lyckas inte hitta gärningsmannen. Dådet sprider skräck bland flyktingar i hela Skåne, och många av dem bestämmer att de alltid skulle röra sig i grupp utomhus, för att inte utsättas för överfall. I media blir Klippan en symbol för rasism och nazism. Men inte ens när gärningsmannen grips slutar historien, tvärtom, nazismens närvaro tar ett allt hårdare grepp om orten. Medverkande: Gunnar Jakobsson, utredare på Polisen. Annika, som var tillsammans med Gerard. Alán Ali, boende i Klippan. Bert-Inge Karlsson, skolkurator. Janne Josefsson, journalist. Niklas, fd nazist. Malin, en av tjejerna i Klippans kompisgäng. Malins röst gjordes av Sara Sundberg. En dokumentär av: Sigrid Edsenius. Producent: Jon Jordås. År: 2020.

Vi pratar med Sigrid Edsenius som ligger bakom nya P3 dokumentär om det uppmärksammade rasistmordet i skånska orten Klipppan. Senare ställs artisten Jakob Hellman och Tankesmedjans Charlotte Wandt inför moraliska dilemman i veckans filosofiska vardagsrum. Är de beredda att låna 300 000 till en behövande kompis och vad väljer de - en barndomsväns basic bröllop i Trollhättan eller en once in a lifetime extravagant 50-årsfest för en Bollywoodchef?

Det är en vanlig skoldag 2013. Mellanstadieläraren Kaisa är rastvakt och ska reda upp ett bråk när en elev knuffar till henne. Det som sedan händer kommer påverka resten av hennes yrkesliv. Det händer varje dag i svenska skolor. Elever stökar och lärare ingriper. Ibland händer det att en lärare går över gränsen och kränker eller slår till en elev. Sigrid Edsenius sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Efter bråk och konflikter om mobiler fick högstadielärarna i Oskarshamn nog. 2016 införde Rödsleskolan mobilförbud under hela skoldagen. Något som älskas av lärarna men inte av alla elever. Snart kan mobilfria lektioner bli verklighet i hela Sverige, när den planerade lagen mot mobiltelefoner i grundskolan införs. I Oskarshamn var Rödsleskolan tidigt ute med att inte bara förbjuda mobilerna under lektionstid, utan under hela skoldagen. Lärarna på skolan ser många fördelar med en mobilfri skoldag och en del av eleverna också. Andra elever tycker att mobilförbudet är dåligt och några har hittat sätt att fuska. Programmet är gjort 2019. Sigrid Edsenius  sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns. Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet. Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet. Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn. Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären. Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius. Producent Robert Barkman. Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna Mormor tyckte Hitler var tjusig, Pingstpastor Åke Green dömd till framgång och den prisbelönade Högsby ett år efter mordet (Ikaros 2006).

Nils Österström sa upp sig från jobbet och blev bonde men inte vilken bonde som helst utan insektsbonde. Han tror att insekter är framtiden på våra tallrikar. Nils Österström är övertygad om att insekter är framtidens mat och just nu håller han på och bygger upp en mjölmaskfarm utanför Mora. Snart kan det nämligen bli tillåtet att sälja insekter som livsmedel i Sverige. Programmet gjordes 2019 av Sigrid Edsenius.

10 poliser stormar in i Rolfs hus i Hultsfred. Flera av hans inneboende tiggare grips. Några misstänks för att ha lurat och utnyttjat andra tiggare. Har Rolf hamnat mitt i en människohandelshärva? Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Han har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Nu finns det alltså misstankar att Rolf huserat både brottslingar och brottsoffer.  Det han inte vet är att polisen misstänker även honom. Programmet är gjort 2019 av Sigrid Edsenius.

Efter att ha gett en grupp tiggare tak över huvudet hamnar 76-årige Rolf mitt en människohandelshärva. Och inte nog med det - nu riskerar han själv att dömas för medhjälp till människohandel. Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Rolf har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Efter ett tag står det klart att polisen misstänker även Rolf för inblandning. Men trots polisförhör och misstankar om brott ångrar inte Rolf att han lät gruppen tiggare flytta in. Programmet gjorde 2019 av Sigrid Edsenius.

Som tonåring engagerar sig Kristian i den högerextrema rörelsen. En dag ser han hur hans bild och namn är uppklistrade på elskåp och i skolan, under rubriken nazist. Hur reagerar Kristian på det? Programmet är gjort Sigrid Edsenius 2018.

De vill störta demokratin och väntar på ett raskrig. Robert, Esa Henrik och Martin har varit med i Sveriges största nazistiska organisation. Varför gick de med? Vad händer när de vill hoppa av? I arbetet med det här programmet har vi varit i kontakt med ett tiotal personer som har lämnat nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Några är rädda för konsekvenserna ifall de pratar. Andra säger att de redan har blivit hotade. Den som berättar om sin tid i organisationen stämplas som förrädare.  De hoppas såklart att dagen ska komma när de når makten och kan göra upp med förrädarna. Att hänga dem, som de ropar i sina demonstrationer. Att döda förrädarna, det är såklart vad de vill, säger Esa Henrik Holappa, tidigare chef för organisationens finska gren.  Sveriges Radio har kartlagt Nordiska motståndsrörelsen. I två program ska vi höra personer som själva levt eller lever inuti det som av många beskrivs som en nazistisk sekt. Det här är det första programmet i en serie av två.  I programmet förekommer våldsbejakade, rasistiska och antidemokratiska uttalanden. Sveriges Radio tar avstånd från den typen av uttalanden. Vi har valt att ändå ta med dem, eftersom de ger en förklaring till hur personer inom Nordiska motståndsrörelsen resonerar.  Av Martin Jönsson och Sigrid Edsenius.  Producent: Magnus Arvidson Research: My Vingren Slutmix: Ludvig Jansson

Det är tidigt 1960-tal, nya idéer ligger i luften och framtiden är ljus. Men på Kalmar allmänna läroverk gör en biologilärare allt han kan för att göra livet surt för vissa elever de judiska. Sigrid Edsenius följer spåren bakåt i tiden för att försöka ta reda på hur läraren kunde få fortsätta att undervisa. På resan upptäcker hon fler som inte gjort upp med det förflutna, även i den egna familjen.  Programmet sändes första gången 2013, då som P4 Dokumentär. Ett program av Sigrid Edsenius.

Våren 2014 åker högerextrema från hela Europa till Ukraina. Flera går med i väpnade grupper. En av dem är Anton från Sverige. Snart ansluter hans storebror till fronten. 2014 lever 19-årige Anton ett ensamt liv i ett miljonprogramsområde i en stad i södra Sverige. I skolan känner han sig utanför och i området där han bor har han blivit attackerad av ett gäng killar som kallat honom rasist och viting. Både Anton och hans bror Jonas har gått med i det högerextrema Svenskarnas parti som nu ordnar resor för att hjälpa de nationalistiska krafterna som vuxit sig starka i Ukraina. Anton bestämmer sig för att åka och köper en biljett till Kiev. Där blir han del av en högerextrem milisgrupp och när ryska styrkor går in i östra Ukraina går han med i en frivilligbataljon. Hemma i Sverige blir Antons bror orolig och han bestämmer sig för att resa efter sin bror. Anton och Jonas heter egentligen något annat. Programmet är gjort av Sigrid Edsenius. Researchen är gjord av My Vingren. Producent: Magnus Arvidson

Hösten 2015 kommer fler flyktingar än nånsin. I Vimmerby öppnas ett av alla nya boenden. Ragheb och Kalouf kommer dit, Lollo får anställning och Henrik äger stället. Men så tvingas det stängas. Hösten 2015 blir behovet av boenden för de många flyktingarna som kom till Sverige akut och mängder av nya boenden öppnades.Ett av dem var Svenskt asylboende i Vimmerby. De anställda arbetade hårt, flyktingarna trivdes ganska bra och pengarna rullade in till ägaren. Men i november 2015 stängdes plötsligt boendet. Brandsäkerheten bedömdes som för dålig.I dokumentären Asylboendet som försvann har P4 Kalmars reporter Sigrid Edsenius följt arbetet på boendet och människorna i och kring det efter beslutet om stängningen.sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.Av Sigrid Edsenius.Producent Robert Barkman.Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna Mormor tyckte Hitler var tjusig, Pingstpastor Åke Green dömd till framgång och den prisbelönade Högsby ett år efter mordet (Ikaros 2006).

Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning. I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns. Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet. Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet. Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn. Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären. Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna ”Mormor tyckte Hitler var tjusig”, ”Pingstpastor Åke Green – dömd till framgång” och den prisbelönade ”Högsby – ett år efter mordet” (Ikaros 2006).

Det är tidigt 1960-tal. Nya idéer ligger i luften och framtiden är ljus. Men på Kalmar allmänna läroverk går en gammal man omkring i korridorerna. Han är biologilärare och gör allt för att göra livet surt för de elever som inte passar in i hans världsbild. Han tycker inte om judar. Sigrid Edsenius följer spåren bakåt i tiden för att försöka ta reda på hur läraren kunde få fortsätta att undervisa. På resan upptäcker hon fler som inte gjort upp med det förflutna, även i den egna familjen. Sigrid Edsenius arbetar som journalist på P4 Kalmar Sveriges Radio. 2006 fick hon Public Service-klubbens prestigefyllda pris Ikaros för sin dokumentär om mordet på Abbas Rezai. Hon har även gjort P4 Dokumentären Åke Green – dömd till framgång. sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Det är tidigt 1960-tal. Nya idéer ligger i luften och framtiden är ljus. Men på Kalmar allmänna läroverk går en gammal man omkring i korridorerna. Han är biologilärare och gör allt för att göra livet surt för de elever som inte passar in i hans världsbild. Han tycker inte om judar. Sigrid Edsenius följer spåren bakåt i tiden för att försöka ta reda på hur läraren kunde få fortsätta att undervisa. På resan upptäcker hon fler som inte gjort upp med det förflutna, även i den egna familjen. Sigrid Edsenius arbetar som journalist på P4 Kalmar Sveriges Radio. 2006 fick hon Public Service-klubbens prestigefyllda pris Ikaros för sin dokumentär om mordet på Abbas Rezai. Hon har även gjort P4 Dokumentären Åke Green - dömd till framgång. sigrid.edsenius@sverigesradio.se