Podcasts about 90-talet

Sommarspecial med musikjournalisten och Killinggänget-medlemmen Andres Lokko, om det sista årtiondet ny musik fortfarande gjordes - 90-talet. Nanna Olasdotter Hallberg tar tillfälle under sommaren att träffa svenska kulturpersonligheter för att prata om intressanta ämnen.

Från 2008. Internet tar svenska folket med storm! Fler och fler surfar och mejlar. Samtidigt stiger börsen explosivt, fram tills mars år 2000. Det var då IT-bubblan sprack. En dokumentär av: Anton Berg.Ursprungligen publicerad: 2007.

I veckans Stil ska vi bege oss 30 år tillbaka i tiden och titta närmare på ett av 1990-talets mest tidstypiska musik- och stilfenomen Eurodance. Eurodance eller Eurodisco (en term som framför allt användes här i Sverige). Vi snackar melodiösa synthslingor, hamrande pianon, pumpande beats, tunga basgångar, kvinnlig medryckande refrängsång och manlig rap däremellan ett koncept som kopierades om och om igen av artister från framför allt Nederländerna, Sverige, Tyskland och Italien.Lägg därtill enkla, upprepande texter om dans, fest, kärlek och glädje och en klädstil som påminde om ett färgsprakande, futuristiskt dansparty i yttre rymden med fuskpälsar, magtröjor och plastkjolar i grälla färger.Eurodance var länge av 90-talets mest bespottade genrer särskilt bland finsmakare men idag har Eurodance på många sätt omvärderats och istället blivit en av de mest omtalade 90-talsgenrena, både tack vare musiken och modet.I veckans program träffar vi Eurodiscofantasten, tillika radioprofilen, Josefin Crafoord. Hon mötte genren i början av 90-talet och har stenkoll på vilka plagg som kunde göra en hetast på dansgolvet. Vi träffar också Pandora, eller Anneli Magnusson som hon heter. Hon var en av Sveriges absolut största artister under 90-talet. 1993 släppte hon monsterhiten Trust Me och blev känd över hela världen, något hon aldrig hade kunnat föreställa sig.Vi pratar också upp- och nedgångar med Peter Thelenius från den svenska Eurodancegruppen Basic Element. Och så undersöker vi hur det politiska läget i Europa i början av 90-talet, med det förenade öst och väst, påverkade Eurodiscons framväxt.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Karin Arbsjö återvänder till serien som förgyllde hennes tonår på nittiotalet - men som lades ner efter bara 19 avsnitt: "Mitt så kallade liv". Angela är fjorton år och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut.När den amerikanska tv-serien "Mitt så kallade liv" ("My So-Called Life"), skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman, hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar.13-åriga Claire Danes, mer känd som Carrie i spionserien "Homeland", lyste med en sådan kraft i huvudrollen att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given.Nu går serien att se igen.Detta är en Klassiker som sändes första gången 2011.

Karin Arbsjö återvänder till serien som förgyllde hennes tonår på nittiotalet - men som lades ner efter bara 19 avsnitt: "Mitt så kallade liv". Angela är fjorton år och dödsförälskad i Jordan Catalano. Brian är socialt inkompetent, nördig och lika dödsförälskad i Angela. Rayanne vill synas av alla, hela tiden, och Rickie är gay men har aldrig sagt ordet rakt ut.När den amerikanska tv-serien "Mitt så kallade liv" ("My So-Called Life"), skapad av manusförfattaren och producenten Winnie Holzman, hade premiär 1994 var den unik i sitt sätt att ta både ungdomar och vuxna på allvar.13-åriga Claire Danes, mer känd som Carrie i spionserien "Homeland", lyste med en sådan kraft i huvudrollen att hennes filmstjärnekarriär redan kändes given.Nu går serien att se igen.Detta är en Klassiker som sändes första gången 2011.

Eurodisco, britpop, grunge, punk, topplistehits, Cheiron, en ny form av dansmusik, första vågen av numetal. Det finns ingen hejd på färgnyanserna när vi djupdyker i det musikaliska 90-talet. Musiken som diskuteras i avsnittet hittar ni här: https://open.spotify.com/playlist/1Oinv7f4D9WSyj0ZuQM6Dv?si=dee826cbb57f43a6 Vinjettfoto: Martin Wilson (https://www.facebook.com/fotografmartinwilson) Vinjettmusik: Systemet (https://www.facebook.com/systemetmusic)

90-talet är på allas läppar, även våra! Så vi skriver en kärleksballad till 90-talet - i form av lyssnarnas historier om det bästa som hänt dem under detta ljuva årtionde. Trillingar, kärlekshistorier och en kärleksförklaring till New kids on the block. Dessutom ringer vi upp mr 90-talet himself: E-Type.

Det är torsdag och en vecka kvar till P3 Festival. Tina Mehrafzoon gästar oss för att berätta vad vi ska få vara med om nästa vecka. David ska få testa på att gå på rave och kanske till och med tälta? Det blir stort fokus på saker man överlevt under sin barndom i allmänhet och barndomen under 90-talet i synnerhet! Det känns som att mycket saker som hände då absolut inte hade fått ske ner barnen växer upp nu. Kodjo rymde till Arninge med sina kompisar och lyssnarna har både testat att dricka T-sprit i skolan och suttit fram på motorhuven i full fart. Hur tusan ska man få ungdomar att vaccinera sig? Jo, med hjälp av vaccindiscon! Mariana Benyamin Sir från Musikguiden berättade allt om hur dessa discon går till samt de senaste uppdateringarna kring Kanye West. Svenska spelutvecklare jobbar över flera hundratals timmar för att hinna med tajta deadlines. Det här fenomenet kallas för att cruncha, och någon som har koll på detta är förstås Effie Karabuda. Hon berättar om allt om granskningen hon har gjort och mycket mer när hon myser kvar i en hel timme i studion. Det blir även väldigt sorgset och vemodigt när David inser att Katherine slutar om mindre än två veckor. Programledare: Kodjo Akolor, Katherine Zimmerman och David Druid

Den osannolika berättelsen om en långhårig rocker som vill bli popstjärna till varje pris, och blir folklig på kuppen. Mars 1994. Det börjar bli vår i Stockholm och solen är precis på väg upp när en liten rostig bil sakta rullar över Tranebergsbron. Martin Eriksson har tillbringat hela natten i studion tillsammans med den svenska stjärnproducenten Denniz Pop, och nu är de äntligen klara med singeln som de hoppas ska bli hans stora genombrott. Det långa lockiga håret är uppsatt i en knut på huvudet och i bröstfickan på hans gula skjorta ligger den ovärderliga kassetten och sprider värme i hela bröstet. Denniz Pop säger att låten är en hit, men han konstaterar också att Martin nu behöver tur för att den ska slå. Producentens ord ekar i Martins huvud när han genom vindrutan blickar upp mot den ljusnande himlen och vänder sig till högre makter.  De senaste åren har kantats av motgångar. Han har förlorat sin mamma, kickats från sitt metalband, fått sparken från jobbet på ZTV och samtidigt som hans första solosingel fallit platt har hans gamla partner slagit stort. Martin börjar närma sig 30 och låten i bröstfickan känns som hans sista chans att uppfylla drömmen om att bli popstjärna. I bilen, mitt på bron, den här gryningsmorgonen, lovar Martin därför att offra vad som helst. Han bryr sig inte om han tvingas leva själv eller inte får några barn, bara låten blir en hit.  P3 Musikdokumentär om E-Type handlar om eurodiscons glansdagar, Cheironstudions genombrott och en långhårig artist som aldrig brytt sig om att vara inne. Dokumentären är gjord av Joanna Korbutiak våren 2021. Producent Hanna Frelin. Exekutiv producent Axel Winqvist. Tekniker Fredrik Nilsson. P3 Musikdokumentär görs av Tredje Statsmakten Media. Ljudklippet från ZTV som hörs i dokumentären kommer från programmet SVT Retro.

Kulturkännarna Hanna Rasmuson och David Urwitz är på plats för att analysera dig utifrån svaren på frågor om ditt kulturintresse. Och så ger vi oss i kast med att ringa in 90-talet.

Antalet personer i Sverige som dödas av andra människor har minskat med en tredjedel sedan 90-talet. Framförallt minskar spontant våld mellan män som en följd av förändrade attityder och värderingar. Dödligt våld minskar både i Sverige och i västvärlden i stort. Det är idag mindre troligt att du eller någon du känner kommer att dödas än för bara tjugofem år sedan. Enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) har antalet personer i Sverige som dödas av andra människor sedan 1990-talet minskat med en tredjedel.Mellan åren 1990 och 1994 dödades ungefär tolv personer per miljon invånare i Sverige varje år. Tjugo år senare, mellan 2010 och 2014, handlade det istället om ungefär åtta personer per miljon invånare och år.Det våld som har minskat är enligt BRÅ framförallt det spontana och alkoholrelaterade: våld mellan män motiverat av ilska, svartsjuka eller kränkt stolthet. Våld som sker med kniv eller slagvapen. Det är det mest utbredda dödliga våldet i Sverige och närliggande länder, och eftersom just det våldet har minskat blir effekten tydlig i statistiken. Men också annat våld har minskat, till exempel dödligt våld i nära relationer.För att förstå den här utvecklingen träffade vi Felipe Estrada, som är professor i kriminologi vid Stockholms Universitet. Hans forskning visar samma bild som BRÅs statistik: dödligt våld minskar, inte bara i Sverige utan i väst generellt. Men varför är har mycket av statistiken fokus på just dödligt våld? Varför inte misshandel eller sexuellt våld? Dödligt våld är en bra indikator på hur våldet generellt utvecklas i vårt samhälle, förklarar Estrada. När det dödliga våldet ökar eller minskar så antar forskningen att det också säger någonting om misshandel eller annat våld som är svårare att jämföra historiskt eller mellan olika tidsperioder.De allra flesta människor tycker det är fel om vi dödar varandra, medan det kring andra typer av våld finns större kulturskillnader. Till exempel förbjöds aga av barn i Sverige 1979. Bara en generation tidigare var det mindre vanligt att betrakta det som otillåtet våld att slå sitt eget barn. Sådana kulturskillnader gör det svårt att jämföra våldsstatistik mellan olika länder eller olika tider. Om antalet våldsbrott till exempel går upp kan det vara en förändring både i faktiska händelser, eller en större benägenhet att anmäla.Mycket allmänt kan man säga att minskat dödligt våld är en lång historisk trend. I Europa kan historiker använda dokumentation från rättegångar där det går att se hur många som dömts för mord och dråp under åren, vilket ger en god fingervisning om hur utbrett mord och dråp varit. Dokumentationen är förstås inte fullständig, men sammantaget ser man ändå en minskning över tid.En anledning är att vården vid till exempel misshandel har blivit mycket bättre under århundradena, så att det nu går att överleva skador som tidigare hade varit dödliga. Men det ger inte hela förklaringen. Och det förklarar inte de stora förändringarna som har skett sedan mitten av nittiotalet. Vad tänker då kriminologiprofessorn Felipe Estrada kan vara anledningen till att vår värld blivit säkrare? Den generella trenden är att vi ser alltmer allvarligt på våld, säger han. Vi anser att våld och överhuvudtaget att bete sig väldigt utåtagerande är någonting som är ofint. Och något som vi då ska kontrollera, vi ska vara självkontrollerade individer och bete oss civiliserat.Dödligt våld sker i första hand mellan män, berättar Felipe Estrada. Därför kan en del av förklaringen till varför det har minskat finnas i en förändrad syn på hur män bör bete sig. De stora variationerna av dödligt våld, när det ökar och när det minskar, har att göra med hur män i det offentliga rummet beter sig. Vad den här förändringen av mansrollen beror på är svårt att säga.Det finns organisationer som aktivt arbetar med att försöka motverka våld just genom att låta killar reflektera över den egna mansrollen och hjälpa dem att aktivt välja vilka beteenden de faktiskt vill leva med och vilka de hellre skulle förändra. En sån organisation är Män för jämställdhet. Sofie Kindahl är projektsamordnare där och hon menar att det skett en stor förändring i det offentliga samtalet kring våld de senaste decennierna. Dels ser vi ju en jättestor efterfrågan inom den verksamhet som jag jobbar i från skolor och kommuner, som vill börja jobba mer systematiskt med frågor som handlar om att förebygga våld och utmana stereotypa maskulinitetsnormer. Och vi ser också från politiskt håll att man går in och satsar väldigt mycket på det här frågorna just nu, säger Sofie Kindahl. Det organisationen gör är att hjälpa unga killar att reflektera och prata om hur de ser på maskulinitet och mansrollen, med samtalsmaterial, via chatt eller ute på skolor. Och Sofie Kindahl ser hur intresset från killarna ökar.Samtidigt som den här typen av organisationer kan påverka individuella liv väldigt mycket, är det förstås inte de som ensamma driver den kulturella förändringen kultur och normer skapas varje dag genom alla våra handlingar, på alla samhälleliga plan. Man kan jämföra med barnagan igen: lagen kom till för att förändra värderingar, men den var också ett resultat av att förändringen redan hade nått en bra bit på väg i samhället i stort. Professor Felipe Estrada ser paralleller till hur vår inställning till miljöfrågor förändrats.  Det tar nu nästan fysiskt emot att slänga alla sopor i samma behållare. Vi skulle aldrig slänga en folkölsburk i vattnet när vi sitter ute, utan vi tar med oss den och lägger där den ska vara. Minskningen i dödligt våld är ett exempel på att något så privat och otydligt som samtal om värderingar, och reflektion över det egna beteendet, med tiden kan få stora systemeffekter. Särskilt om förändringen har aktivt stöd av lagstiftning, offentliga institutioner och civilsamhället. I en tid av komplexa utmaningar är detta en hoppfull insikt. Kommentar på veckans avsnittMånga lyssnare har hört av sig angående BRÅ:s statistik som vi citerar, och pekat på att 2015 års siffror skulle representera ett markant trendbrott, där det dödliga våldet i Sverige åter stigit till 90-talsnivåer. Varför var inte det med i programmet?De nya siffrorna diskuterades av oss under intervjun med professor Felipe Estrada. Han menar att det är för tidigt att bedöma om våldsbrotten de senaste åren skulle representera ett långsiktigare trendbrott.Antalet konstaterade fall av dödligt våld fluktuerar från år till år. År 2007 var siffran till exempel 111 kostaterade fall, medan den uppmärksammade siffran från år 2015 var 112. Åren däremellan har antalet fluktuerat mellan 68 och 93. Eftersom variationen är stor är det viktigt att se de större linjerna. Brottsförebyggande Rådet bedömer fortfarande att trenden sedan 90-talet är nedåtgående.Eftersom avsnittet handlar om långsiktig utveckling valde vi på redaktionen att bara ge de senaste siffrorna några meningar i programmet. Under manusarbetets gång försvann de raderna tyvärr helt och hållet som följd av ett enkelt mänskligt misstag, vilket också ledde till att formuleringen "det är idag mycket mindre troligt att du eller någon du känner kommer att dödas än för bara tjugofem år sedan" kom med i programmet. Vi har nu på webben strukit ordet "mycket".Misstaget är tråkigt eftersom siffrorna väcker väldigt intressanta frågor, som med tiden kommer fördjupa vår förståelse av varför den övergripande trenden har varit och sannolikt fortfarande är minskat dödligt våld. De senaste siffrorna återfinns självklart på BRÅ:s hemsida som vi länkat till hela tiden, nu med en direktlänk till de aktuella siffrorna.Johanna Koljonen, producent

I Knyckare i P3 hjälper Emma Knyckare och Farah Erichsén alla Sveriges lyssnare med alla deras problem. Det kan vara allt från att förstå hur man vinner högsta vinsten på lotto till hur man pincettar ryggen på effektivast sätt. Väl bekommet!

90-talet går i graven med årtiondets kanske bästa filmår. James Bond tävlar mot Austin Powers om biopubliken, Calle kämpar mot sin demens, Micke utmanar sjätte sinnet och Nicklas tappar humöret när de andra som vanligt väljer fel filmer!

1998 gör svensk film entré, både med påkostad spionfilm och hyllad tonårskärlek. Det görs i vanlig ordning ett par dussinactionfilmer och hollywoodproducenterna har osedvanligt dålig fantasi när det görs flera konkurrerande filmer på olika teman. Vi får möta the dude, vi bjuds på o’boy och väldigt mycket snusk.

Vi firar in det nya året genom att ta oss tillbaks 20 år. Filmåret 1995 bjuder på en av 90-talets allra bästa filmer, men även naturligtvis en drös actionfilmer med tveksamma skådespelarinsatser. Dessutom filmer med stora twists. Men är en av de stora succéerna kanske överskattad? Och är en av årets stora floppar kanske underskattad? Vi är överens om ett urval av mycket starka filmer och ingen avRead More

I veckans program tar vi oss raka spåret tillbaka till 1990.  Vi får besök av Lili och Sussie som under året varit med och invigt den kupolformade arenan i Stockholm som kallas för Globen. Vi gästas av Fredrik Marcus, teknikguru, som berättar om persondatorer, fax och personsökare. Hasse Brontén tipsar om mat man kan laga i mikrovågsugn. Stand-up Comedy - hört talas om det? Vi möter en stjärna på den himlen, Anna-Lena Brundin. Musikrecensenten Tommie Jönsson tipsar om den hetaste musiken just nu. Göran Everdahl ger oss filmtipsen för året (tänk om han tar med När Harry mötte Sally...).Kontakta oss!Marika i P4 på Facebookmarikaip4@sverigesradio.se  

Nu har det blivit dags att ta oss an 1994, ett av 90-talets bästa filmår! Calle och Steven Seagal är äntligen tillbaka, Micke får prata vampyrfilm och Nicklas blir fängslad av Morgan Freeman! Ställ undan glöggen och ta fram fyrverkerierna till årets sista avsnitt! Höj volymen för nu går det undan! Gott Nytt År från Filmer du ska se!

Vi tar en titt på filmer som släpptes under 1993. Det visar sig att Calle har en latent Michael Douglas inom sig, Michael hakar upp sig på Schwarzenegger och Nicklas tjatar vidare om killar som kan sparka coolt. Vi pratar om dinosaurier, 1993 års version av PirateBay, Arnold vs. Sylvester-fejden samt om det bästa tacktalet någonsin på Oscarsgalan.

Vi går igenom filmer som släpptes 1991. I detta avsnitt får vi reda på att Calle har dålig koll på Val Kilmer. Att Nicklas har koll på Bill Murray och att Michael är något tveksam till Terminator 2. Vi pratar om en briljant kannibal, dubbla Robin Hood, obehagliga känslor och Denzel Washington i bara kalsonger.

I P4 Världen på lördag hör vi om de gränslösa souvenirerna som blivit populära i Kiev - vad sägs om toapapper med Rysslands president Vladimir Putins ansikte på... Är det OK? Och hur ska Ukraina klara sig genom den kalla vintern nu när Ryssland dragit åt kranen för gasen? Dessutom berättar vår tidigare Afrika-korrespondent om hur man löste ebola-utbrotten på 90-talet. Och vi hör om de underligaste nyheterna från Kina just nu: nudlar med opium, casino för barn, kopior på Eiffeltornet och män som smugglar iphones i kalsongerna.

Hur minns vi 90-talet, då ett stort antal flyktingar från krigets sammanfallande Jugoslavien kom till svenska orter som Kimstad och Motala? Eller till dalsländska Åsensbruk utanför Mellerud, som är skådeplatsen för Exporedaktören Daniel Poohls debutroman Som om vi hade glömt - en bok som berättar om hur de kosovoalbanska flyktingarna tas emot i det lilla samhället och vilka förändringar deras ankomst för med sig. Sanna Rayman, ledarskribent på Svenska dagbladet, Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri och kulturredaktionens Cecilia Blomberg diskuterar romanen och spåren av 90-talets flyktingdebatt. Är tongångarna  annorlunda i dag? Och som Daniel Poohl själv frågar sig i romanen, varför blev polariseringen så kraftig mellan de fientligt inställda och de som tog flyktingarna i försvar? Och - berättelser om tid som flytt är förstås alltid tacksamt stoff i konsten, men på senare år har det kommit en hel mängd bio- och TV-filmer som bottnar i händelser under 1900-talets andra hälft, Mikael Marcimains "Call girl"är bara ett av de senaste exemplen, för några år sedan gjorde Amir Chamdin "Cornelis" - om musikern Cornelis Vreeswijk -  och i höst har "Monica Z" av Per Fly premiär. Nästa år är det dags för filmatiseringen av Klas Östergrens roman "Gentlemän" och dokumentären "Palme" av Maud Nycander och Kristina Lindström har nått stor publik. Varför är det förflutna så gångbart? Vad är det som lockar publiken och filmskaparna? Och hur påverkas filmskapandet av dagens ständigt ökande mängd digitalt arkivmaterial? Samtal med bland annat Helena Lindblad, filmkritiker på Dagens nyheter. Programledare: Måns Hirschfeldt Reporter: Isa Andersson Producent: Maria Götselius

1989 revs Berlinmuren och med den föll det kommunistiska styret i Östeuropa.Två år senare bröt inbördeskrigen på Balkan ut när republik efter republik i det forna Jugoslavien utropade självständighet. Dessa händelser drev människor på massflykt genom Europa. Inte sedan andra världskriget hade så många flyktingar drivits från hus och hem. Sverige var ett av länderna som var deras mål. Svensk flyktingpolitik var länge något som aldrig diskuterades. Den skötte sig i praktiken själv. Ofta behövde Sverige hjälp med arbetskraft, på 60 å 70-talet kom människor från Grekland, Jugoslavien och sen även från Finland.  Men i slutet på 80-talet kom flyktingarna inte till ett jobb. Dom kom från krig, från förföljelse. 1988 tog Sverige emot 19 000 flyktingar. 1989, när muren föll, kom över 30 000. 1992 slog flyktingmottagandet rekord när 84 000 människor sökte asyl i Sverige. Överallt öppnade Invandrarverket nya flyktingförläggningar. I båtar, i tält, i järnvägsvagnar. Och i en stugby utanför den lilla idyllen Figeholm. I P3 Dokumentär: Den stora flyktingströmmen på 90-talet återvänder Anton Berg till byn Figeholm där han växte upp. Där bodde 900 innevånare. Helt plötsligt fick dom 500 nya grannar. Hör hur integration från början var nästintill förbjudet och hur svensk flyktingpolitik förändrades under turbulensen på 90-talet med Ny Demokrati, Lasermannen, demonstrationer och brandattentat mot förläggningar. Små händelser i små byar har fått stora konsekvenser. Producerat av: Anton Berg