Podcasts about berlinmuren

Oleg Gordievskij, en av världens mest kända dubbelagenter, har avlidit vid 86 års ålder i sitt hem i Surrey, England. Som högt uppsatt KGB-officer värvades han av Storbritanniens underrättelsetjänst under kalla kriget och blev en ovärderlig källa för både MI6 och MI5. Hans insatser ledde bland annat till att 25 sovjetiska spioner utvisades från Storbritannien och att den svenske spionen Stig Bergling kunde avslöjas. Gordievskij spelade även en nyckelroll i att avvärja en kärnvapenkonflikt på 1980-talet.Med anledning av hans bortgång repriserar vi nu Historia Nu-avsnittet om Oleg Gordievskij, där författaren Ben Macintyre berättar om spionens dramatiska liv och avgörande roll i det kalla krigets skuggvärld.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren med författaren Ben Macintyre som skrivit boken Spion och förrädare – Kalla krigets största spionhistoria. Samtalet är på engelska.KGB-översten Oleg Gordievskij arbetade under elva år för den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Gordijevskij avslöjade spioner som svenske Stig Berling och norske Arne Treholt, briefade västledare som Margot Thatcher och Ronald Reagan inför toppmöten och förhindrande ett kärnvapenanfall från det allt mer paranoida Sovjetunionen.Oleg Gordievskij växte upp i en KGB-familj, men blev spion åt väst eftersom han avskydde det sovjetiska systemet. När KGB var Gordievskij på spåren lyckades MI6 smuggla ut honom från det slutna Sovjetunionen där en välfylld blöja kunde avleda gränspolisens spårhundar.Gordievskij var son till en NKDV-man, föregångaren till KGB, som arbetat för säkerhetstjänsten under den stora terrorn på 1930-talet. Gordievskij växte upp tillsammans med andra familjer som arbetade för den ryska säkerhetstjänsten. Vid tidig ålder lärde han sig tyska. Som en KGB-trainee, tillbringade han sex månader i Östberlin när Berlinmuren byggdes.Gordijevskijs besvikelse över den grå totalitära världen i Moskva på 1960-talet bara ökade. Men det var den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968 som drev Gordijevskij mot väst. Han bestämde sig för att bekämpa det kommunistiska systemet inifrån.I augusti 1968, och började sända hemliga signaler till danska och brittiska underrättelsetjänster om att han kanske var villig att samarbeta med dem. 1974 gick han med på att överlämna hemligheter till MI6, vilket han betraktade som "inget mindre än att underminera det sovjetiska systemet". Efter att han lärt sig att tala engelska blev Gordievskij placerad i London i juni 1982. Han avancerade stadigt i graderna med hjälp av hemlig hjälp och manipulation från MI6.Bild: Oleg Gordievskilj i KGB-uniform. Montage. Wikipedia, Public Domain.Musik: At The Crossroads av Jayson Wayne Brown, Storyblocks AudioLyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Östtyskland, eller DDR, uppstod i ruinerna av de östra delarna av Tredje riket som en klientstat till Sovjetunionen den 7 oktober 1949 – fyra månader efter att Förbundsrepubliken Tyskland bildades. Efter krav på ökad arbetstid utbröt en folklig revolt i Östtyskland den 17 juni 1953, som slogs ner med stor brutalitet."Det måste se demokratiskt ut, men vi måste ha allt i våra händer," var Östtysklands ledare Walter Ulbrichts syn på uppbyggnaden av nya politiska institutioner.Detta är det första av två avsnitt om Östtysklands historia, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson med utgångspunkt i boken DDR bortom muren – Östtyskland 1949–90 av historikern Katja Hoyer.DDR:s politiska och ekonomiska system formades av krigsskadestånd och socialistiska ideal. Människor navigerade i vardagen mellan statlig kontroll och personliga strävanden. Ledarna Walter Ulbricht och Wilhelm Pieck upprättade en kommunistledd diktatur i den sovjetiska ockupationszonen.Visionen att bygga ett socialistiskt land slutade med 100 000 säkerhetspoliser som främst övervakade den egna befolkningen. Samtidigt kunde en viss välfärd och trygghet etableras när samhället stabiliserade sig efter de hårda åren efter kriget.Det östtyska ledarskapet präglades av kampen mot nazisterna i Tyskland och deras upplevelser av den stora terrorn i Sovjetunionen på 1930-talet, då många tyska kommunister avrättades som spioner. De tyska kommunister som överlevde var helt lojala mot sina sovjetiska herrar och paranoida gentemot inre fiender.DDR:s ekonomiska system baserades på en socialistisk planekonomi. Efter andra världskriget lade Sovjetunionen beslag på befintliga industrier och tog ut skadestånd ur produktionen. Till skillnad från Västtyskland tilläts DDR inte ta emot Marshallhjälp, vilket försvårade den ekonomiska återhämtningen.Under byggandet av socialismen röstade miljontals människor i Östtyskland med fötterna och flydde till det demokratiska Västtyskland, tills Berlinmuren satte stopp för massflykten 1961. Bakom muren byggdes en gyllene bur inom Östblocket, men Östtyskland kunde aldrig mäta sig med det ekonomiska undret i Västtyskland.Livet i Östtyskland präglades av en komplex blandning av sociala förmåner, kulturella möjligheter och statlig kontroll. Medborgarna i DDR levde i en odemokratisk stat med ett omfattande kontrollsystem som skapade en psykiskt stressande tillvaro. Trots ekonomiska utmaningar fanns det aspekter av vardagslivet som många östtyskar uppskattade och som än idag väcker nostalgiska känslor hos vissa.Bildtext: Leipzig den 17 juni 1953 med folksamlingar på gatorna som demonstrerar för bättre arbets- och levnadsvillkor. (Källa: Bundesarchiv, B 285 Bild-14676, okänd fotograf, CC-BY-SA 3.0)Musik: Auferstanden aus Ruinen (tyska för "Uppståndna ur ruiner") var Östtysklands nationalsång. Texten skrevs av Johannes R. Becher och musiken av Hanns Eisler. (1949, Internet Archive Public Domain Mark 1.0)Lyssna också på Berlinmuren – kalla krigets främsta symbolKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hallojsan skojsan makedojsan! Så hälsar Åsskar välkommen och hoppar rakt in i fakta om makaroner, innan han kommer fram till att Gabriel till största del är en potatis. Därefter tar dom en repetition på månadsnamnen innan dom pratar om 1a längstober som den dag då flest människor på jorden firar sin nationaldag. Det blir ett mini-quiz med sånger om olika länder och massor av historiska berättelser. Det handlar om Osmanska riket, kolonisation, Opiumkrigen, industriella revolutionen, den transatlantiska slavhandelstriangeln, Berlinmuren, Kalla kriget och mycket annat. Självklart blir det även flera skojiga skämt och hoppfulla historier.  Dagens ord: kompensation Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Kalla kriget inleddes i Berlin med Berlinblockaden 1948 och slutet inleddes med Berlinmurens fall 1989. Berlin var utan tvekan kalla krigets huvudstad där två system, separerade av en mur, spionerade på varandra.Berlin var en ruinstad efter andra världskriget. De allierade hade delat upp staden i fyra ockupationssektorer. Men snart började spänningarna mellan de allierade västmakterna och Sovjetunionen att öka, och Berlin blev en källa till konflikt.I denna livepodd av Historia Nu som spelades in på Bokmässan i Göteborg 2023 samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som är aktuell med böckerna Berlinmurens fall (2023) och Det dramatiska 80-talet (2022).Sovjetunionen och de allierade i Väst litade aldrig på varandra under andra världskriget och när den gemensamma fienden Nazityskland besegrats skulle spänningarna växa till ett kallt krig. Berlinblockaden 1948, när Sovjetunionen förhindrade införsel av varor till Västberlin som kontrollerades av Västmakterna, är en naturlig start på kalla kriget. Och Berlin är tveklöst Kalla krigets huvudstad.Blockaden var ett svar på införandet av en ny valuta i det som skulle bli Västtyskland. Sovjetunionens avsikt med blockaden var att tvinga de västliga makterna att ge upp sina sektorer i Berlin och lämna staden under sovjetisk kontroll. Det var ett försök att krossa Västberlins ekonomi och tvinga de västliga makterna att överge staden.För att rädda Västberlin flög de västliga makterna in förnödenheter till Västberlin i en massiv flygbro, där hundratals flygplan flög dag och natt för att förse staden med mat, bränsle och andra nödvändigheter. Berlinblockaden och Luftbron blev snabbt en symbol för kalla kriget. Det var en tydlig demonstration av den ideologiska och politiska konflikten mellan öst och väst.Under kalla kriget var Berlin också en spionernas huvudstad. Både öst och väst använde sig av spioneri för att få information om fienden. Det var här som spionutbyten ägde rum och där spioner från båda sidor rekryterades och avslöjades.Den 13 augusti 1961 byggde östtyska myndigheter med Sovjetunionens goda minne Berlinmuren, som murade in Västberlin och skilde familj och vänner från varandra, samt blev en symbol för den delade staden och den skarpa skiljelinjen mellan öst och väst. Muren blev den tydligaste symbolen för den totalitära kontrollen som östtyska regeringen hade över sina medborgare.I den 26 och 27 oktober stod sovjetiska och amerikanska pansarvagnar öga mot öga mot varandra vid gränsövergången Checkpoint Charlie efter problem för amerikanska diplomater att fritt passera gränsen mellan Väst och Östberlin.Det nästan slumpartade Berlinmurens fall den 9 november 1989 var början på slutet på det kalla kriget och en ny era för Berlin och Tyskland. Det var en historisk händelse som firades över hela världen och som ledde till återföreningen av Öst- och Västtyskland. Berlinmurens fall innebar också slutet på Berlin som kalla krigets huvudstad. Staden blev istället en symbol för en ny tid av fred, enighet och frihet.Bild: Berlinmuren vid Niederkirchnerstrasse mellan Kreuzberg och Mitte, 1988, av Roland Arhelger, Wikipedia, CC BY-SA 4.0Lyssna också på Berlinmurens fall – en oväntad händelse som förändrade världen.Musik: Upstairs Downstairs av The Mountain, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anniken Huitfeldt ble avsatt som utenriksminister, men Ap tar vare på sine egne. Nå blir hun ambassadør i USA, selv om hun aldri søkte på stillingen. Samtidig fortsetter Ursula von der Leyen jobben med å ødelegge europeeres økonomi. Noen amerikanske gigaselskaper ser ut til å se slutten på den grønne galskapen. Berlinmuren sto omtrent fra 1961 til 1989, et lite øyeblikk i historien. Er det mulig å håpe at noe lignende skjer med det grønne skiftet? Dette og litt til diskuterer Erling Marthinsen og Christian Skaug i dagens sending. Velkommen til Dagsorden. Facebook: https://www.facebook.com/Document.no/ Instagram:https://www.instagram.com/document.no/ Twiter / X: https://twitter.com/DocumentNo Rumble: https://rumble.com/c/DocTV Spotify: https://open.spotify.com/show/592cZPmSg1TCPRBpToJy2h Podbean: https://documentno.podbean.com/ Google Podcasts: https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9mZWVkLnBvZGJlYW4uY29tL2RvY3VtZW50bm8vZmVlZC54bWw?fbclid=IwAR2wdVmh_WUe9CYVZgBO-4KF1GVGNL3esuyxDjreANUp4ooGH50ZPVYC9xQ

KGB-översten Oleg Gordievskij arbetade under elva år för den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Gordievskij avslöjade spioner som svenske Stig Bergling och norske Arne Treholt, briefade västledare som Margaret Thatcher och Ronald Reagan inför toppmöten och förhindrande ett kärnvapenanfall från det allt mer paranoida Sovjetunionen.Oleg Gordievskij växte upp i en KGB-familj, men blev spion åt väst eftersom han avskydde det sovjetiska systemet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren med författaren Ben Macintyre som skrivit boken Spion och förrädare – Kalla krigets största spionhistoria. Samtalet är på engelska.Gordievskij var son till en NKDV-man, föregångaren till KGB, som arbetat för säkerhetstjänsten under den stora terrorn på 1930-talet. Gordievskij växte upp tillsammans med andra familjer som arbetade för den ryska säkerhetstjänsten. Vid tidig ålder lärde han sig tyska. Som en KGB-trainee, tillbringade han sex månader i Östberlin när Berlinmuren byggdes.Gordievskijs besvikelse över den grå totalitära världen i Moskva på 1960-talet bara ökade. Men det var den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968 som drev Gordievskij mot väst. Han bestämde sig för att bekämpa det kommunistiska systemet inifrån.I augusti 1968 började han sända hemliga signaler till danska och brittiska underrättelsetjänster om att han kanske var villig att samarbeta med dem. 1974 gick han med på att överlämna hemligheter till MI6, vilket han betraktade som "inget mindre än att underminera det sovjetiska systemet". Efter att han lärt sig att tala engelska blev Gordievskij placerad i London i juni 1982. Han avancerade stadigt i graderna med hjälp av hemlig hjälp och manipulation från MI6.Bild: Oleg Gordievskilj i KGB-uniform. Montage. Wikipedia, Public Domain.Musik: At The Crossroads av Jayson Wayne Brown, Storyblocks AudioLyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne uge skal vi høre en hidtil forsvundet dagbog skrevet af selveste H. C. Andersen. Vi hører Jens Pulver, hvordan Lufthavenen Rundt Halvmarathon løber af stablen. Derudover skal vi endelig til Bornholm, hvor stormfloden har sendt Kresten Brixtofte på tur. Vi slutter af med nyheden om at Nis Nabo er tilbage i Høng, og rapporterer om deres Halloween fejring. Og så kommer der to mystiske gæster i studiet.

Caro bekommt durch ihre Tabs einen Einblick in romantische Beziehungen zwischen Menschen und berühmten Sehenswürdigkeiten. Miguel bringt verblüffende Fakten zum Batman-Album von Prince mit. Auch zu tief im Netz gegraben? Schickt uns eure rabbit holes und offenen Tabs an toomanytabs@ndr.de. Banksy – Rebellion oder Kitsch? Antworten gibt's hier: https://www.ardaudiothek.de/sendung/banksy-rebellion-oder-kitsch/94558198/

Frilansjournalisten Negar Josephi tar oss tillbaka till det Iran hon växte upp i och ser likheterna med Margaret Atwoods The Handmaid's Tale i det uppror kvinnor nu gör mot regimen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1985 kom författaren Margaret Atwoods roman ”The Handmaid's Tale”, ”Tjänarinnans berättelse” ut. Den beskriver ett framtida USA där kristna fundamentalister har bildat en ny republik. Gilead.I Gilead tillåts inte kvinnor att äga någonting eller läsa. Födelsetalet har sjunkit som en följd av miljöförstöring. De kvinnor som är fertila, alltså tjänarinnor, utnyttjas för att befruktas av sina anförare. Även om Gilead är en fiktiv plats i en dystopisk amerikansk framtid är händelserna och underkastandet av kvinnors rättigheter mycket verkliga. Som Atwood har sagt i intervjuer ”hittade hon inte bara på det här”. Romanen har också blivit en framgångsrik tv-serie.När hon började skriva på romanen tidigt 80-tal bodde hon i Västberlin, som ännu omgavs av Berlinmuren. Atwood besökte också Tjeckoslovakien och Östtyskland, där känslan att vara övervakad var påtaglig och likaså tystnaden, människor bytte snabbt samtalsämnen. Inspirationen till romanen är inte begränsad till ett land, en religion eller regim utan kommer från en rad auktoritära och teokratiska regimer, som Iran, ett land som styrts av islamister sedan 1979. Där kvinnornas rättigheter har begränsats rejält.

Berlinmuren falt, kommunismen kollapset og musikken var ok, og ungdommen som vokste opp på 90-tallet ble evige optimister. Hva skjedde? Forøvrig snakker vi valgkamp, Melkøya, ekstremværet og Arendal. Med Anders Giæver, Hans Petter Sjøli, Torbjørn Røe Isaksen og ansvarlig redaktør Gard Steiro. Produsent Magne Antonsen. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Hør hver dag i VG-appen med VG+ og i Podme med premium. Hør hver fredag på Spotify, iTunes og alle podkast-apper.

Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen tog ordentlig fart efter att Sovjet skjutit upp satelliten Sputnik 1 i omloppsbana runt jorden den 4 oktober 1957, men drömmarna om att resa ut i rymden har funnits sedan antiken.Både de amerikanska och sovjetiska rymdprogrammen tog avstamp i Nazitysklands utveckling av robotar under andra världskriget. Och trots att bägge rymdprogrammen presenterades som civila fanns det i allra högsta grad militära bevekelsegrunder.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Björn Lundberg om kampen om rymden. Björn Lundberg är aktuell med boken Kampen om rymden.När världen förundrades över Sovjetunionens uppskjutning av världens första satellit Sputnik 1 i omloppsbana runt jorden den 4 oktober var amerikanarna i chock över att det kommunistiska Sovjetunionen hann före ute i rymden. Sputnik 1 är startpunkten på en rymdkapplöpning som nådde sitt klimax med den amerikanska månlandningen den 20 juli 1969 med Apollo-programmet.Efter Sputnik chockade Sovjet USA igen genom kosmonauten Gagarins första rymdflygning den 12 april 1961 i omloppsbana runt jorden. Efter det bestämde amerikanarna att de skulle sätta ett mål så utmanande och krävande att Sovjetunionen inte skulle hänga med. Den 25 maj förklarade den nytillträdde presidenten John F Kennedy att USA innan 1960-talets slut skulle sätta en man på månen och få honom hem igen.Lyssna också på Berlinmuren – kalla krigets främsta symbol.Bild:Apollo 17-uppdrag, 12 december 1972. Astronaut Eugene A. Cernan gör en kort resa med Lunar Roving Vehicle (LRV) under den tidiga delen av den första Apollo 17 NASA, Wikipedia, Public Domain.Musik: Space Exploration Future Technology Cinematic Filmscore av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den första bernadotten på tronen behövde liksom dagens kung en pr-apparat för att fastställa sin image. Men i övrigt var projekten väsensskilda, konstaterar Malin Krutmeijer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kungars och drottningars jobb är representation, brukar man ju säga. Men vad innebär det att representera ett land? Det måste framstå som att kungligheterna är i takt med tidsandan, vilket har betytt olika saker genom historien. Den enväldige franske kungen Ludvig XIV kallade sturskt sig själv för ”Solkungen”: alltings centrum och värmekälla.I Sverige är den förste Bernadotte-kungen och hans ättling Carl XVI Gustaf båda exempel på ett mindre bombastiskt image-byggande. De har det gemensamt att det krävde en hel pr-apparat.När Carl XVI Gustaf tillträdde 1973 började han och hans rådgivare omedelbart fila på hans image. Vilken sorts kung skulle han presenteras som? En kultur- och vetenskapskung, som sin företrädare? Nej, det var inte hans grej. Men efter en trevande start med ledord som ”natur och miljö” började kungen verkligen trava i takt med tiden. Han blev näringslivskungen, med benägen hjälp av sina gamla vänner Tom Wachtmeister och Fredrik Palmstierna, som själva råkade vara näringslivstoppar. Natur och miljö fick vara med lite på flanken.Så beskriver sociologen och företagsekonomen Mikael Holmqvist hur kungens officiella profil skapades. I sin bok ”Kungen, Sveriges ledare” menar han att kungens image växte fram helt i linje med den ”företagsekonomisering och nyliberalisering” som präglade det svenska samhället från tiden för hans tillträde.Kungens egna jämförelser med företagsledare och koncernchefer förstärkte bilden, och det gjorde också en idealisering av framåtriktning, god hälsa, flexibilitet och individualism. Minns hans famösa jultal 2002, där han sa att pessimism inte hjälper någon, och påminde om att det inte kommer några stekta sparvar flygande om man inte själv bemödar sig om att göra sitt bästa. Kungen återspeglade kort sagt idealen och ideologin i en marknadsliberal tid.För den första Bernadottekungen var utmaningen större. Han blev verkligen tvungen att uppfinna både sin egen kunglighet och sin svenskhet. Jean Baptiste Bernadotte var som bekant general i Napoleons armé. 1810 rekryterades han till Sverige där den dåvarande kungen Karl XIII adopterade honom och utsåg honom till tronföljare. 1818 blev han kung av Sverige och Norge.Han tillträdde i en turbulent tid. Gustav III hade blivit mördad ett par årtionden tidigare och Sverige hade efter utdragna krig förlorat Finland till Ryssland. Människor var krigströtta. Den gamla stormakten var tillintetgjord, och med den också de ideal som präglat 1700-talets aristokrati. Nu var ingen tid för fransk-inspirerade teaterfjollor, här behövdes en nationell självkänsla som byggde på motsatsen.Man fann den i fornnordiska sagor, berättar Anna Lihammer och Ted Hesselbom i sin bok ”Vikingen, en historia om 1800-talets manlighet”. De här idéerna fick sin egen tankesmedja i Götiska förbundet, grundat 1811. Bland medlemmarna fanns Erik Gustaf Geijer, som satte igång att skriva glorifierande dikter om odalmannen och vikingen. Han skapade en bild av oförställda, förnuftiga och rejäla karlakarlar som ingav kungen respekt och hade ett särskilt band till honom.För Jean Baptiste, alias Karl XIV Johan, kom Götiska förbundet att fungera som en pr-byrå när han makade till sig en plats på toppen av de nya stornordiska idealen.Kungen var redan fascinerad av det fornnordiska, berättar Lihammer och Hesselbom, på grund av ett fejk-epos kallat ”Ossians sånger” som fått stor spridning i Europa i slutet av 1700-talet. Nu frossade han och medlemmarna i Götiska förbundet i Snorre Sturlassons samlingsverk ”Heimskringla”, och där hittade han den perfekta analogin till sitt eget liv.I ”Ynglingasagan” skildras hur självaste Oden kommer resande från söder till ett land långt norrut, som regeras av en barnlös kung. Kungen adopterar Oden och utser honom till sin efterträdare. Precis som Karl XIII gjorde med Jean Baptiste!Inte nog med det. Oden beskrivs som en stor krigare – och vad var den förste Bernadotte-kungen om inte general med många framgångar? Så kunde en fransk revolutionssoldat skrivas in som kung i centrum av nordisk mytologi, och därigenom bli lite av en pionjär i den nationalism som började formas vid den här tiden. Han var med och skapade ett monster som överlevt alla möjliga transformationer ända in i vår tid. Det var en genial marknadsföringskampanj.Man kan tillägga att Jean Baptiste Bernadotte också lyckades göra en dygd av sin brist på kunglig bakgrund. ”Mitt svärd och mina bedrifter – det är mina förfäder”, skrev han. Det är en närmast meritokratisk idealbild som pekar in i vår tid.Jämfört med allt detta ter sig Carl XVI Gustafs image-snickeri som en friggebod bredvid ett vikingatida kulthus. Han har ärvt sin post helt oberoende av meriter. Han formades i sina ideal i en miljö där kompisarna kom från den ekonomiska överklassen, och tiden talade för dem.Efter arbetarrörelsens glansdagar med jämlikhetsreformer, och 60- och 70-talets vänstervåg, började vindarna vända åt ett håll som passar det samhällsskikt där kungen rörde sig. Fördämningarna brast när Berlinmuren föll och kommunismen bröt samman. En nyliberal våg svepte fram. Den legitimerade sig med just den idévärld som förmodligen redan kändes naturlig för kungen. Han behövde inte ändra på sig själv särskilt mycket.Nu har ju kungens verkliga inflytande på samhällsutvecklingen trots allt varit begränsat. Han har aldrig varit någon storföretagsledare, och monarker bestämmer inte över Sveriges riksdag och regering.Men symbolisk makt är också makt, och Mikael Holmqvist talar om den ”royal touch”, som nådigt kan förlänas personer och företeelser. Denna glans är en stark statusmarkör, menar Holmqvist och det har han nog rätt i.Kom till exempel ihåg skandalerna runt Svenska Akademien som briserade 2017. I debatten efteråt gjordes det ett nummer av att Akademien minsann var under kungligt beskydd, som att det gjorde krisen ännu skamligare. Det uttrycktes förväntningar på att kungen skulle få ordning på alltihop. Typiskt nog sa kungen själv, i en vagt peppig kommentar, att ”alla problem är till för att lösas”. Det var helt i linje med hans image som en resultatinriktad och exekutiv företagsledare.Men royal touch och näringslivsjargong i all ära: frågan är om inte hans verkliga trumfkort när det gäller att verka relevant i sin tid har varit hans kändisskap. Vi lever ju i en värld där det är värdefullt i sig att vara känd. Spelar ingen större roll för vad, det är förmågan att tränga igenom bruset i alla former av medier som räknas.Den fick kungen gratis. Hans kunglighet var ett varumärke som bara behövde pyntas. Att det ekar lite tomt på verkligt innehåll bakom fanfarer och ritualer och menlösa uttalanden – ja det är kanske det mest tidsenliga av allt.Malin Krutmeijer, kulturjournalistLitteraturMikael Holmqvist: Kungen – Sveriges ledare. Natur & kultur, 2023.Anna Lihammer & Ted Hesselbom: Vikingen – en historia om 1800-talets manlighet. Historiska media, 2021.

Fårbonden Knut Andersson kom till den öppna salongen i Jönköping med tre målningar i omslagspapper. Det ledde till ett sällsynt genomslag - och separatutställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Johanna Linder, konstnärligt ansvarig på Österängens konsthall i Jönköping, var den som tog emot Knut Anderssons målningar för en handfull år sedan. Hon hade väntat sig de gängse motiven av en amatörkonstnär, som älgar i solnedgång eller kanske Bodens fästning. I stället fick hon se ett så modernt uttryck, och så skickligt genomfört, att hon blev helt förbluffad. Målningarna föreställde kvinnor i burka, händelser kring Berlinmuren och andra aktuella skeenden med en konstnärlig vridning. Vår reporter Mattias Berg har intervjuat Johanna Linder om det där genombrottet,Så småningom blev det en separatutställning av den tidigare helt okände konstnären - och efter att Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall i Stockholm, fått se Knut Anderssons målningar blev det en separatutställning även här. Den pågår just nu och fram till den 12 mars.FASCISMENS HISTORIA I NY KONSTNÄRLIG DOKUMENTÄRDen brittiske regissören Mark Cousins har tidigare gestaltat filmens historia i sin "Odyssé" - och nu har han studerat fascismens rötter. I filmen "March on Rome", Marschen mot Rom, går han tillbaka till Italien och Mussolini för att hitta trådar som han sedan drar fram till vår politiska nutid.Vår filmkritiker Måns Hirschfeldt har sett filmen - och samtalar med programledaren Mårten Arndtzén om den.INGELA OLSSON OM ATT SPELA I EN SHAKESPEARES KLASSIKERI kväll är det premiär för regissören Staffan Valdemar Holms uppsättning av Shakespeares pjäs "Stormen" på Dramaten i Stockholm. En av de bärande rollerna har Ingela Olsson - som intervjuas av P1 Kulturs reporter Björn Jansson i logen på teatern. Om hur det är att spela en sådan klassiker, som så många gjort tidigare genom historien.VERKET SOM VÄRKER: "SOMLIGA GÅR MED TRASIGA SKOR"I vår serie "Verket som värker" är det i dag lyssnaren Kerstin Söderström som har valt något kulturellt som följt henne genom livet. Det handlar om Cornelis Vreeswijks låt "Somliga går med trasiga skor" som aldrig riktigt lämnat henne. Reporter: Jenny Teleman.FLUXUS-KONSERTERNA FYLLER 60 ÅR I DAGI dag är det exakt 60 år sedan en ung poet, konstnär och folklivsforskare vid namn Bengt af Klintberg arrangerade den sista av tre experimentella så kallade "Fluxus-konserter" på Alléteatern i Stockholm. Ofta improviserade stycken som varade mellan tre och fem timmar. Dagens programledare Mårten Arndtzén har träffat Bengt af Klintberg för att diskutera den där klassiska söndagsmatinén.KLASSIKERN: SVINDLANDE HÖJDER AV EMILY BRONTËDen engelska författaren Emily Brontës gotiska, passionerade debutroman "Svindlande höjder" från 1847 kallas fortfarande ofta för tidernas bästa kärlekshistoria. Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg berättar mer.Programledare: Mårten Arndtzén.Producent: Mattias Berg.

Berlinmuren og Svin på skogen Mest brukte sosiale medier https://seopp.no/blokka/sosiale-medier-statistikk-2022/ Besøk Facebookgruppa: «Ja til Eldre» : https://www.facebook.com/groups/523696646484469 Året 1961 største hit: Tossin and turnin - Bobby Lewis. Tossin'and Turnin'-Bobby Lewis-original song-1961 Auk: Eget drivhus på benken.: https://no.auk.eco/ Pensjonistpodden kan du høre på følgende steder:
Blogg: gullalder.jasol.eu/pensjonistpodden/ Soundcloud: soundcloud.com/pensjonistpodden/ Tunein: tunein.com/podcasts/Storytelli…istpodden-p1321111/ Spotify: open.spotify.com/show/1ZMPrl2KsGRYJgVTXwrwRp iTunes / Musikk: itunes.apple.com/no/podcast/pensj…093895?l=nb&mt=2 Acast: www.acast.com/pensjonistpodden Kontakt oss:
Facebook : www.facebook.com/gullalder/ Skriv til oss: E-post: podcast@jasol.eu eller 
pensjonistpodden@jasol.eu Vi søker sponsorer: VIPPS oss, stort eller lite, takker vi for din støtte: 941 96 572
 Royalty Free Music from Bensound

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om Kennedys utrikespolitik, flexibel respons, de gröna baskrarna, fredskåren, Grisbuktsinvasionen, konfrontation med Chrusjtjov och byggandet av Berlinmuren.    Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Då drar vi igång den här podden med en riktig klassiker: Heroes, andra skivan i Bowies Berlintrilogi. Häng med när jag och Pontus Holmgren från ”Pontus och amerikanerna” navigerar oss igenom detta schizofrena album där Bowie utforskar hur långt man kan ta improvisation och experimentlusta i studion och ändå leverera magiska poplåtar. Givetvis avhandlas allt från Fripps gitarrspel, Oblique Strategies, Brian Eno och den där berömda kyssen vid Berlinmuren. 5:24 Beauty and the beast 13:54 Joe the lion 27:44 Heroes 42:38 Sons of the silent age 48:49 Blackout 52:58 V-2 Schneider 58:15 Sense of doubt 1:05:42 Moss Garden 1:12:22 Neuköln 1:18:00 The secret life of Arabia

Kan en musiker som verkar i en diktatur hitta utrymme för protest i sin konst? Jens Nordqvist berättar om två cellister på varsin sida om det musikaliska samvetet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur låter motståndets musik? Klingar den annorlunda än medlöperiets toner? Historien är full av exempel på musik som tjänat tyranniet, men också på musiker och tonsättare som utmanat makten. Som berättelsen om två ryska cellister, på varsin sida om det musikaliska samvetet.Läckta dokument från advokatfirman Mossack Fonseca avslöjade 2016 hur tusentals politiker, affärsmän och privatpersoner försökt dölja sina rikedomar i olika skatteparadis. En av dem var märkligt nog en professionellt verksam cellist från Sankt Petersburg.Sergej Roldugin, en av Vladimir Putins äldsta vänner, visade sig vara den ryske presidentens hemliga bankir och pengatvättare, med en egen förmögenhet på flera hundra miljoner dollar. När en reporter frågade hur en klassisk musiker kunde vara så rik svarade cellisten att han levde ett högst modest liv. Till och med min cello är begagnad, sade han i ett försök att skoja bort frågan. Instrumentet som är tillverkat av Antonio Stradivarius köpte han för tolv miljoner dollar.Likt andra oligarker lät han det ryska folket stå för fiolerna, så att säga. Och precis som många andra av Putins rika vänner hamnade han i samband med invasionen av Ukraina på EU:s sanktionslista.Historien om Putins cellospelande förmögenhetsförvaltare för tankarna till en annan berömd rysk cellist, som till skillnad från honom valde att spela motståndets musik. Tårarna strömmade ned för kinderna på Mstislav Rostropovitj när han lät solostämman i Antonin Dvoraks cellokonsert ljuda i ett fullsatt Royal Albert Hall i London den 21 augusti 1968. Kvällen innan hade sovjetiska styrkor gått in i Prag, och medan stridsvagnarna krossade det folkliga upproret framförde de ryska musikerna ett av de mest berömda tjeckoslovakiska verken.På väg in till konserthallen hade symfoniorkestern fått ducka för ruttna tomater från ilskna demonstranter. När musikerna sedan värmde upp hördes burop från publiken. Åk hem!Ryssarna ut ur Tjeckoslovakien!Den bedrövade Rostropovitj visste inte om han skulle klara av att spela. Invasionen av Tjeckoslovakien plågade honom rent fysiskt och det kändes först otänkbart att uppträda. Men så bestämde han sig. Han skulle låta musiken tala.Dvoraks cellokonsert är dramatisk, storslagen och djupt känslosam. Rostropovitj ville visa åhörarna att han delade deras smärta. Med sin cello framkallade han en böneliknande sorgesång över maktens brutalitet och förtryck. När de sista tonerna klingat ut lyfte den gråtande Rostropovitj upp Dvoraks partitur i luften i solidaritet med det tjeckoslovakiska folket, men också i protest mot sitt eget land.Den osannolikt begåvade Rostropovitj, Slava som han oftast kallades, var en sovjetisk nationalhjälte och ett kuttersmycke för kommunistpartiet. Men när han offentligt i utlandet dessutom vågade protestera mot invasionen blev Kremls stolta blickar snart hotfulla.Flera år tidigare hade han tagit stora personliga risker genom att stödja de förföljda tonsättarna Sergej Prokofjev och Dmitrij Sjostakovitj. Tack vare sin gränslösa talang och stora charm undkom Slava repressalier. Men efter konserten i London var han illa ute, och än värre blev det efter hans försök att beskydda Aleksandr Solzjenitsyn.Den regimkritiske författaren som 1970 tilldelades Nobelpriset i litteratur var en nagel i ögat på de sovjetiska ledarna. Rostropovitj vägrade böja sig för hoten och trots stor fara lät han Solzjenitsyn bo i familjens datja utanför Moskva.I takt med att riskerna ökade växte Rostropovitjs politiska samvete. När han i ett öppet brev som aldrig publicerades försvarade både Solzjenitsyn och rätten till konstnärlig frihet fick Kreml nog och beslöt att tysta både honom och hans cello. Slava fick i praktiken yrkesförbud, och några år senare tvingades han och familjen att lämna Sovjetunionen.När Berlinmuren föll var Rostropovitj ögonblickligen på plats med sin cello för att välkomna de befriade östtyskarna. Medan Slava spelade Bach vid muren satt den unge KGB-officeren Vladimir Putin i Dresden och gnisslade tänder. Två år senare föll det sovjetiska imperiet samman i vad Putin har beskrivit som historiens största geopolitiska katastrof.I augusti 1991 försökte krafter inom kommunistpartiet ta makten för att förhindra Sovjetunionens upplösning. Rostropovitj kastade sig omedelbart på ett plan till Moskva för att ge sitt stöd till den nye ryske presidenten Boris Jeltsin.Kuppförsöket misslyckades. Men några år senare inledde Jeltsins efterföljare Vladimir Putin en nedmontering av det öppna samhälle som börjat gro i Ryssland. Det fria ordet, oavsett om det skrivs, sjungs, målas eller ropas på gatorna, är ständigt ett hot mot den totalitära staten. Makten känner musikens starka kraft. Diktaturerna kräver därför konstens lydnad. Likt Rostropovitj på 1970-talet, tvingades tusentals konstnärer, musiker, författare och journalister att fly Ryssland när Putin bestämde sig för att med våld tysta deras röster. De som inte har möjlighet att lämna förtryckande regimer för friheten utomlands får välja mellan motstånd och tystnad. Eller att djupt inne i sin konst finna hemliga rum där protesterna kan ljuda. Kompositören Dmitrij Sjostakovitj Rostropovitjs nära vän försökte överleva som fri konstnär i ett totalitärt samhälle. Under den tyska belägringen av Leningrad 194144 blev han med sin sjunde symfoni hyllad runt om i världen som en symbol för kampen mot fascismen. Men snart hamnade hjälten i onåd. Hans påstått borgerliga och västinspirerade musik tilldrog sig Stalins ogillande, vilket kunde medföra en omedelbar livsfara.Varje natt väntade den skräckslagne Sjostakovitj på att KGB skulle knacka på dörren, på att Stalins mörker skulle sluka även honom. Han gjorde desperata försök att orientera sig i tyranniets landskap. Fylld av smärta insåg Sjostakovitj att han inte kunde både leva och tala sanning i en diktatur.När den berömde tonsättaren gjorde förnedrande politiska eftergifter såg många och han själv det som ett svek. I det fördolda försökte han i stället kommunicera med omvärlden via sin musik. Tonerna han skrev blev melodiska protester, som när han smög in sarkastiskt förvrängda fragment av Stalins favoritsånger.Förutom Dvoraks cellokonsert spelades även Sjostakovitjs tionde symfoni på den där konserten i London. Verket som uruppfördes kort efter Stalins död 1953 var i hemlighet ett ursinnigt porträtt av diktatorn och en förtvivlad skildring av förtryckets fasor. Även om Sjostakovitj saknade Rostropovitjs hjältemod försökte han på sitt sätt skapa motståndets musik. Vladimir Putins egen cellist och pengatvättare, han valde däremot att villigt spela maktens melodier.Jens Nordqvist, författare och journalistMusiken som spelades i programmet:Antonin Dvorak: Cellokonsert op. 104. Mstislav Rostropovitj, cello. USSR:s statliga symfoniorkester. Proms, Royal Albert Hall London 1968. Dmitrij Sjostakovitj: Symfoni nr 10. Jevgenij Fjodorovitj Svetlanov, dirigent. USSR:s statliga symfoniorkester. Proms, Royal Albert Hall London 1968.

Författaren Jenny Erpenbeck är född och uppvuxen i DDR. I mer än 30 år har hon värjt sig för att skriva den stora romanen om tiden för Östtysklands sammanbrott och murens fall. Men så läste hon sina gamla dagböcker från 1980-talets Östberlin och där uppenbarade sig historien som hon behövde berätta. Anna Tullberg intervjuar Jenny Erpenbeck om höstens hyllade roman "Kairos", som är översatt till svenska av Ulrika Wallenström.

Den så kallade moodmusiken, skapad och anpassad för stämningsspellistor, vinner mark. Några vill se lägre ersättning från strömningstjänsterna till den. Men hur avgör man vilken musik som har verkshöjd? Inom musikrättsorganisationen STIM pågår parallellt en debatt om huruvida symfoniska verk ska ha samma ersättning som poplåtar. Är ett musikverk bättre bara för att man lagt ner mer arbetstid? Samtal i studion med musikjournalisten Johanna Paulsson och musikprofessorn Mattias Lundberg om hur vi värderar musik.FÖLJ MED IN I DET HEMLIGHETSFULLA MOOD-SKIVBOLAGETDen så kallade moodmusiken har vuxit explosionsartat de senaste åren. Genren kan beskrivas som en modern hissmusik, och är anpassad efter strömningstjänsternas humörspellistor, till exempel för sömn eller träning. På spellistorna drar moodartisterna in miljontals strömningar samtidigt som de oftast är helt anonyma. P1 Kulturs reporter Nike Rydberg har besökt ett svenskt mood-skivbolag för att undersöka den hemlighetsfulla branschens framväxt.FÖRFATTAREN JENNY ERPENBECK: MURENS FALL VAR EN SVÅR TID FÖR MIG PERSONLIGENErpenbeck är född och uppvuxen i Östberlin. Men trots erfarenheten av att se Berlinmuren falla i hemmakvarteren 1989 har hon till skillnad mot andra tyska författarkollegor länge vägrat skriva den stora romanen om DDR, och om tiden för murfallet. Men så en dag öppnade hon sina gamla dagböcker från 1980-talet. Och så skrev hon "Kairos", en kärlekshistoria om Hans och Katharina i det sena 1980-talets Östberlin. P1 Kulturs Anna Tullberg träffade Jenny Erpenbeck när hon nyligen besökte Sverige. Vad var det egentligen som stod i de där dagböckerna?ESSÄ: SVERIGE VAR VACKERT MEN SAKNADE CIVILISATIONI dag är vi vana vid att studera en stad som en karta sedd rakt uppifrån, men under lång tid var perspektivet lite mer snett från ovan. Utsiktens centrala roll för den som reser står i fokus när latinforskaren och poeten Anna Blennow tar sig upp på fjället och ser världen växa och krympa framför sina ögon, i dagens OBS-essä.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Har du någonsin undrat hur det känns att gigga på Berlinmuren? Sitter du på Rasmus axlar får du en snarlik upplevelse, i både höjd och häftighet. Denna gång dyker vi in i den spännande världen av "DJ:ande" tillsammans med musikesset M8-medlemmen Rasmus Damkier.

Hör unika vittnesmål från kvinnor och män inne i Iran, som trotsar moralpolisen när de går ut och protesterar mot regimen. Unika röster inifrån Iran Konflikt ringer via krypterade appar till Iran. Hör om frisörskan "Parvin" från samma stad som Mahsa Jina Amini som nu protesterar för första gången, svensktalande "Gisoo" som går ut utan slöja trots extrem rädsla och "Ali", en av alla män som nu sluter upp bakom Irans kvinnor, för kvinnors rättigheter och för mänskliga rättigheter och ett systemskifte i Iran. Kvinnornas historiska kamp i Iran Efter revolutionen i Iran 1979, när shahen störtats, ville det nya islamiska styret införa obligatorisk slöja för kvinnor. Det ledde till en "motrevolution", när kvinnor strömmade till gatorna för att protestera. Vi kände att slöjtvånget var toppen av ett isberg, att om det infördes skulle mycket av det som kvinnor uppnått i Iran fram till dess försvinna, säger Susan Maybud, som var med då. Social revolution Forskaren Mona Tajali, som studerat kvinnornas kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran talar om att det som nu sker är en "social revolution", då de iranska kvinnorna lyckats övertyga stora delar av samhället, inte minst männen, att sluta upp i deras krav på frihet och mänskliga rättigheter. Forskaren jämför slöjan som symbol i den iranska kontexten med Berlinmuren, och menar att den inte har så mycket med religion att göra, utan om makt och ideologi. Omvärlden måste stå upp för Irans kvinnor I Sverige följer svensk-iranier protesterna i hemlandet nära. Konflikt följer med när de lämnar en mapp om demonstrationerna och regimens våld till det svenska Utrikesdepartementets presstjänst, med krav på att Sverige står upp bakom Irans protesterande kvinnor och fördömer regimens våld. Medverkande: "Gisoo", "Parvin", "Sepehr", "Ali", som protesterar i Iran, Susan Maybud, iransk-amerikansk kvinna som var med och protesterade mot slöjtvång mars 1979, Mona Tajali, forskare som fokuserat på kvinnors kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran, Barahan, svensk-iranier i Stockholm mflProgramledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Nishtman Irandoust Tekniker: Maria Stillberg Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

60 år efter sin död är den danska författaren Karen Blixen högaktuell: ny TV-serie, nyutgivning av boken "Den afrikanska farmen", Bille Augusts film "Pakten"... Varför? Vi ger svar. Hör författaren och litteraturvetaren Moa Matthis om Blixens författarskap. Våra korrespondenter Samuel Larsson och Richard Myrenberg berättar om Blixens betydelse, status och ställning i Danmark respektive Kenya, och så återvänder vi till storfilmen från 1985, "Mitt Afrika". Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har nyligen sett om den. Håller den för tidens tand?ASTA AUGUST OM ROLLEN SOM KARIN I "BRÄNN ALLA MINA BREV"På fredag är det biopremiär för Björn Runges film "Bränn alla mina brev", baserad på Alex Schulmans bok. Huvudrollen som Karin spelas av Asta August, och vår reporter Björn Jansson har träffat henne.HUR VET MAN NÄR MAN DELTAR I EN HISTORISK HÄNDELSE?Det undrar idéhistorikern Michael Azar i dagens radioessä från OBS-redaktionen, och tar avstamp i hur han själv som nittonåring var en av dem en iskall novemberdag 1989 var med och knackade hål i Berlinmuren.Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Michail Gorbatjov, den siste ledaren för Sovjetunionen, har avlidit 91 år gammal. DN:s Michael Winiarski berättar i Studio DN om den ryske politikern som förändrade världshistoriens gång, genom att få slut på kalla kriget och låta Berlinmuren falla. Han berättar även om sitt möte med Gorbatjov 1995, och presidentens kärlek till hustrun Raisa. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit vid 91 års ålder. Hör hur Gorbatjov bidrog till slutet på kalla kriget mellan öst och väst, nedmonteringen av järnridån och Berlinmurens fall. Michail Gorbatjov ledde Sovjetunionen mellan 1985 till 1991. Som ledare myntade han begreppen glasnost (öppenhet) och perestrojka (ombyggnad) i syfte att reformera kommunismen. Han undvek att ingripa militärt då till exempel Tjeckoslovakien, DDR och Ungern ville göra sig fria från östblocket. Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren vilket blev början på järnridåns fall. År 1990 tilldelades Michail Gorbatjov Nobels fredspris enligt Nobelkommittén för att han bidrog till att avsluta det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen.Därför förändrade Michail Gorbatjov RysslandMichail Gorbatjov började ett reformarbete som väckte förhoppningar om ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men dagens Ryssland under Vladimir Putin har gått i en allt mer auktoritär riktning. Vad ansåg Gorbatjov om Putin och vad var det som gjorde att Ryssland missade den demokratiska chans som började med Gorbatjovs reformer? Hör hur Michail Gorbatjov format historien, hur han förändrade Ryssland och hur han kommer att bli ihågkommen.Medverkande: Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, Myndigheten för psykologiskt försvar, Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jacob Gustavsson

Huxi Bach kommer ikke fra et hjem med klaver. Han kommer fra en hjem med flygel! Og det var et flygel man gerne måtte lege med, imens man hørte verdens skøreste album ”Sgt. Peppers Lonely Hearts Club Band”. I denne første del af ugens Portrætalbum kan du høre om Huxis ubekymrede barndom og ungdom på en idyllisk lille vej i Aalborg, hvor alverdens koldkrigs trusler virkede meget meget langt væk – men hvor hele familien dog alligevel tankede bilen og kørte til Tyskland, den dag Berlinmuren faldt! Sendt første gang d. 12.08.2022 Udsendelse nr.: 31 Vært: Anders Bøtter Klip og lyddesign: Emil Germod Medvirkende: Huxi BachSee omnystudio.com/listener for privacy information.

En upp- och nervänd James Bond kallades den svartvita filmen Spionen som kom in från kylan av Martin Ritt när den kom 1965. Den byggde på John le Carrés succéroman med samma namn. Spionlivet på båda sidorna om den nyss uppförda Berlinmuren och det tysta kriget mellan väst och öst skildrades här i all sin sjaskiga komplexitet med Richard Burton som i rollen som den brittiske agenten Alec Leamas. En Klassikern från 2014 signerad Maria Edström.

Panik i Luna! Stablecoinen sjunker! Bitcoin faller! Det är bråda dagar i kryptolandet, och vi försöker reda ut vad det egentligen är som pågår. Vi har också en gäst, den mycket underhållande Patrik Arnesson, som ligger bakom Forza och Ikonia. Han pratar om vad alla gör för fel med NFTs, och hur framtiden kommer förändras i grunden. OBS: Avsnittet spelades in tisdagen den 9 maj. Sedan dess har många saker hänt.

Natos utvidgning efter 1989 när Berlinmuren föll innebar att försvarsalliansen nästan fördubblade antalet medlemmar. Vad innebar det då och vad skulle beslut om medlemskap för Sverige kunna innebära nu? "En perfekt storm" efter kalla krigets slut där alla förutsättningar samverkade gav USA och NATO möjligheten att expandera in i centrala och östra Europa, menar Joshua Shifrinson, en av tre amerikanska statsvetare som vi hör om NATO:s utveckling, och som delvis ger ett annat perspektiv på vad Sverige har att vinna och förlora på ett medlemskap än vad som nu hörs starkast i den svenska politiska debatten. Shifrinson och kollegan Richards Betts menar att Sverige inte skulle ha så mycket att vinna på ett svenska NATO-medlemskap utifrån hur de uppfattar hotbilden. Sverige skulle kunna räkna med stöd NATO:s stöd även utan ett medlemskap, säger de, och påminner om vilka skyldigheter ett medlemskap medför. Vi hör också den svenske historikern Aryo Makko, vid Stockholms universitet, som forskat kring neutrala länders relation till Sovjetunionen. Han kommenterar bland annat de "brutna löften" om att inte utvidga NATO, som Ryssland numera ofta lyfter fram. Medverkande: Richard Betts, professor of War and Peace Studies at Columbia University och Senior Fellow at the Council on Foreign Relations; Joshua Shifrinson, Associate Professor of International Relations Pardee School of Global Studies, Boston University; James Goldgeier, Visiting Scholar at the Center for International Security and Cooperation, Visiting Fellow at the Brookings Institution, och professor vid School of International Service at American University, Wahsington DC; Aryo Makko, historiker vid Stockholms universitetProgramledare: Annika ÖstmanProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.I reprisen av det nymixade avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken Kanslern som kom in från kylan där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.Musiken i avsnittet: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a Creative Commons License. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I veckans avsnitt pratar vi om stora rubriker! Först ut denna vecka är Ida som berättar om Tutankhamon. Det är även hundra år sedan man hittade Tutankhamons grav och dess skatter. Lucas berättar i sin tur om Berlinmuren och dess uppförande och fall.Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på stapalspodcast@gmail.com eller på Instagram via Stapalspodcast eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Epoken som som inleddes efter andra världskriget kallades för raketåldern. Författaren Mattias Hagberg funderar på det faktum att det där vapnet som gav namn åt en hel epok aldrig oskadliggjordes. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den 3 oktober 1942 lyckades de tyska ingenjörerna vid militärbasen i Peenemünde bryta igenom atmosfären, ut i den tomma rymden. Med raketen A-4 inledde de ett nytt skede i mänsklighetens historia der Raketenzeit raketåldern.När A-4-raketen två år senare sattes in mot engelsmännen i riktade angrepp på London fick den ett nytt namn. Nazistregimen valde att kalla sitt nya undervapen för Vergeltungswaffe, vedergällningsvapnet, förkortat V-2. De såg i raketens ballistiska bana från uppskjutningsramperna vid Nordsjön till nedslagsplatserna i och kring London en möjlighet, ja, kanske till och med den sista möjligheten, att tvinga de allierade motståndarna att ge upp. Mellan september 1944 och mars 1945 skickade tyskarna över 4000 raketbomber mot London. Men nazitysklands nya undervapen kom inte att definiera andra världskriget, det var helt andra faktorer som avgjorde utgången, som Sovjetunionens nästintill oändliga tillgång på manskap och USA:s nästintill gränslösa tillgång på material. Nej, raketbomben avgjorde inte kriget, men kanske kom den att definiera allting som kom därefter.V-2-raketen står i centrum för Thomas Pynchons väldiga roman "Gravitationens regnbåge" från 1973, en roman som aldrig slutat att fascinera litteraturvetare, kritiker och läsare. Själv har jag gång på gång återvänt till denna överväldigande och motsägelsefulla litterära konstruktion. I romanens labyrintiska uppbyggnad och psykotiska berättarstruktur anar jag, precis som många andra, en bild av vår tid som är mer realistisk än man kan önska."Gravitationens regnbåge" rör sig över Europa under andra världskrigets slutskede, från London, via Monaco, in i zonen, det vill säga in i det sönderfallande Tyskland på gränsen mellan varmt och kallt krig. Romanen är en krigsroman, men inte i någon traditionell bemärkelse. Här finns inga historiska krigsscener, med undantag för några av V-2-bomberna över London, inte heller några stora historiska gestalter; inget Stalingrad eller El Alamein; ingen Hitler eller Churchill; inga frontscener från öst eller interiörer från bunkern i Berlin. Nej, Thomas Pynchons optik är inställd på något helt annat. Med sin roman vill han få syn på krigets struktur, dess underliggande motor, dess essens, om man så vill, och därmed den framtid som åren mellan 1939 och 1945 bar på."Gravitationens regnbåge" är något så ovanligt som en roman utan agens. Här finns ingen huvudperson eller tydlig intrig, inga linjära samband eller något egentligt slut. Snarare tvärtom. Ju längre in i texten som läsaren rör sig, desto otydligare blir alla sammanhang. Det som till en början kan se ut som en tämligen uppsluppen och intrigdriven berättelse om en amerikansk löjtnant stationerad i London, en viss Tyrone Slothrop, visar sig snart vara en enda härva, en nästintill fullständigt kaotisk flod av information. Men, så handlar "Gravitationens regnbåge" inte heller om att berätta en historia utan om att frammana ett tillstånd, och om att skärpa läsarens blick för detta tillstånd."Gravitationens regnbåge" är inget annat än den hittills mest fulländade texten om raketåldern, den tidsålder som Thomas Pynchon så karaktäristiskt beskriver mot romanens slut: "Åh, en Stat börjar ta form i den statslösa tyska natten, en Stat som spänner över oceaner och ytlig politik, lika suverän som Internationalen eller den katolska kyrkan, och med Raketen som sin själ." För Thomas Pynchon är raketåldern inget annat än en global teknokratisk regim.Trots sin oöverskådlighet och trots sin brist på en traditionell narrativ struktur bär Thomas Pynchons roman till syvende och sist på ett tydligt imperativ. Hans text hamrar, genom sin blotta existens, in ett förhållningssätt. Han säger: Skit i politiken, ideologierna och makthavarna, strunta i talen och pamfletterna och gå direkt på tekniken. Raketen är samhällets själ, inte kulturen, klasskampen eller drömmen om frihet. Glöm debatterna, demonstrationerna och upproren, och intressera dig i stället för de elektroniska kretsarna, de kemiska framställningsprocesserna och de militära styrsystemen.I Thomas Pynchons värld handlar det moderna kriget, och därmed det moderna samhället, varken om territorium eller kroppar utan om information om tekniskt kunnande, om förmågan att koppla samman hela samhället till ett väldigt industriellt-komplex, format av de nya vapensystemens behov. I "Gravitationens regnbåge" blir därför överföringen av tysk raketkunskap till USA och Sovjet den viktigaste händelsen under kriget, en händelse som pekar rakt fram mot de kärnvapenbestyckade missilerna, och krigsteknologierna som ett väldigt, svåröverskådligt system vid gränsen för vår fattningsförmåga.I en ofta citerad nyckelpassage beskriver Thomas Pynchon detta förhållande på sitt oefterhärmliga sätt: "Det betyder att det här Kriget aldrig var politiskt alls, att politiken bara var teater, ett sätt att avleda människors tankar i hemlighet styrdes det istället av teknologins krav av en konspiration mellan människor och teknik, av något som behövde krigets energiutbrott, som skrek: 'Åt helvete med pengarna, Nationens liv är i fara', men som egentligen menade: gryningen är nästan här, jag behöver min natts blod, kapital, kapital, kapital, ahh, mer, mer " För Thomas Pynchon handlade de verkliga kriserna om anslag och prioriteringar, men inte ens mellan olika företag det framställdes bara för att se ut på det viset utan mellan de olika teknologierna: Plast, Elektronik, Flygplanstillverkning, och deras behov.I detta fokus på tekniken påminner Thomas Pynchon om den tyske litteraturvetaren och medieteoretikern Friedrich Kittler. Båda är lika besatta av att hitta det moderna samhällets motor i det anonyma militär-industriella-komplexets labyrinter.Friedrich Kittler, som dog 2011, återvände ständigt till "Gravitationens regnbåge". Han läste den närmast som en manual för vår tid, som en dokumentär betraktelse över raketbombens totaliserande effekt, ja, kanske som den enda dokumentärromanen värd sitt namn.Det brukar heta att kalla kriget tog slut 1989, att en annan värld tog sin början när Berlinmuren föll. Men den som läst Thomas Pynchon vet att världen fortfarande är en dyster plats. Politiken och retoriken må ha förändrats, men raketerna är fortfarande kvar. Det enda som har hänt är att de tekniska systemen blivit än mer omfattande, än mer avancerade, än mer autonoma och än mer dödliga. Krigsmaskineriet har inte tagit paus. Tvärtom.Så beskriver Thomas Pynchons roman också en båge, inte bara från uppskjutningsramperna vid Nordsjön till London, utan i tiden, från krigets slut in i romanens samtid och framtid. På romanens sista sida hänger en kärnvapenbestyckad missil rakt ovanför Los Angeles, på väg att utplåna miljonstaden. Där har den blivit hängande. När som helst kan den falla.Mattias Hagberg, författare

När Berlinmuren byggs 1961 blir Leif Persson från Alingsås av en slump en av många som hjälper människor att fly förtryckets DDR (Östtyskland). Han samlar in svenska pass och skickar dem till östtyskar som behöver falska dokument för att kunna ta sig ut förbi järnridån. Den våghalsiga flykthjälpen fortsätter under två år, tills Leif Persson grips.

Filosof og idéhistoriker Hans-Jørgen Schanz døde fredag den 28. Januar. Han var »den klogste mand i Århus«, dengang Rune Lykkeberg voksede op i samme by, og blev senere helt definerede for den måde, chefredaktøren tænker om moderniteten. Rune kommer i studiet og har en optur over, at vi har delt tid med Hans-Jørgen Schanz. Læs også Mikkel Thorups fremragende nekrolog her.  De fleste kan huske, hvor de var, da World Trade Center blev angrebet, eller da Berlinmuren faldt. Men hvem kan huske, dengang iskappen Larsen B knækkede, eller da koncentrationen af CO2 oversteg 400 andele per million? Vi mangler en fælles erindring om de store begivenheder i klimaforandringernes historie – og det har gjort det svært at handle i fællesskab, siger forskere. I denne uge er det 20 år siden, at Larsen B kollapsede. Otto Lerche kommer i studiet og fortæller.  Lone Nikolajsen har set Spencer – den nye film af instruktør Pablo Larraín om prinsesse Diana og tre juledage fra helvede i 1991. Og nu må du ikke affeje den på grund af temaet. Som Lone skriver: »Man behøver ikke interessere sig for interne interessekonflikter i det britiske kongehus for at sætte pris på den nærmest uhyggeligt kølige og kontrollerede skønhed i Spencer.« Sidst, men ikke mindst: Torsdag kom regeringens medieudspil og i den forbindelse prøver vi noget nyt her på det bette hjørne af mediedanmark, vi kalder Radio Information – nemlig at min gode kollega Rasmus Bo Sørensen hev det mediekloge mediemenneske Lasse Jensen i studiet for at udlægge teksten.  Og så lidt mere nyt fra vores helt egen verden: Fra næste uge ser dette nyhedsbrev anderledes ud. For fremtiden vil du nemlig her få overblik over alt den lyd, vi laver på Information. Hvad der kommer i vores magasinprogrammer såsom Langsomme Samtaler, hvilke oplæste artikler der er særlig lækre og skam også en anbefaling eller to til gode podcast fra hele verden.

Samtidigt som Europagränserna öppnades upp så började också en ny form av dansmusik växa sig stark över kontinenten. En musikstil som skulle komma att dominera topplistorna under stor del av 90-talet. Berlinmuren hade fallit, öst och väst blivit ett, och plötsligt infann sig en gränslös skaparglädje där en våg av experimentlusta spred sig över det nya Europa. Den tidigare så undanskymda DJ:n hade nyss fått en plats i rampljuset och på scen varvades melodiska refränger i snabb takt med rap om glädje, dans och budskap om att göra världen ännu bättre.Begreppet eurodance, eller eurodisco som det ibland kallades, hade sin storhetstid under första halvan och mitten av 90-talet, men vad var det som ledde fram till denna våg av dansmusik och hur såg man på den då? Var det också så att eurodancen försvann när vi gick in i ett nytt millenium, eller hittade den bara nya vägar?I fyra program tar Stefan Lindeberg dig tillbaka i tiden för att minnas 90-talsfenomenet eurodance. Från det som ledde fram till ett genombrott för den kommersiella dansmusiken till hur arvet förvaltats in i våra dagar, då musikstilen fått lite av en comeback.Stefan Lindeberg har tidigare arbetat med musik- och topplisteprogram i Sveriges Radio P3. I den här programserien möter han artister som Pandora, E-Type, Dj Bobo, Alexia och RobnRaz, samtliga aktiva då och i flera fall även idag.Du hör även andra medverkande som Kajsa Mellgren, programledaren från ZTV som själv frontade flera musikprojekt, samt Henrik Olsson som listade musik i både radions P3 Mix och SVT:s Voxpop under 90-talet.

Samtidigt som Europagränserna öppnades upp så började också en ny form av dansmusik växa sig stark över kontinenten. En musikstil som skulle komma att dominera topplistorna under stor del av 90-talet. Berlinmuren hade fallit, öst och väst blivit ett, och plötsligt infann sig en gränslös skaparglädje där en våg av experimentlusta spred sig över det nya Europa. Den tidigare så undanskymda DJ:n hade nyss fått en plats i rampljuset och på scen varvades melodiska refränger i snabb takt med rap om glädje, dans och budskap om att göra världen ännu bättre.Begreppet eurodance, eller eurodisco som det ibland kallades, hade sin storhetstid under första halvan och mitten av 90-talet, men vad var det som ledde fram till denna våg av dansmusik och hur såg man på den då? Var det också så att eurodancen försvann när vi gick in i ett nytt millenium, eller hittade den bara nya vägar?I fyra program tar Stefan Lindeberg dig tillbaka i tiden för att minnas 90-talsfenomenet eurodance. Från det som ledde fram till ett genombrott för den kommersiella dansmusiken till hur arvet förvaltats in i våra dagar, då musikstilen fått lite av en comeback.Stefan Lindeberg har tidigare arbetat med musik- och topplisteprogram i Sveriges Radio P3. I den här programserien möter han artister som Pandora, E-Type, Dj Bobo, Alexia och RobnRaz, samtliga aktiva då och i flera fall även idag.Du hör även andra medverkande som Kajsa Mellgren, programledaren från ZTV som själv frontade flera musikprojekt, samt Henrik Olsson som listade musik i både radions P3 Mix och SVT:s Voxpop under 90-talet.

Samtidigt som Europagränserna öppnades upp så började också en ny form av dansmusik växa sig stark över kontinenten. En musikstil som skulle komma att dominera topplistorna under stor del av 90-talet. Berlinmuren hade fallit, öst och väst blivit ett, och plötsligt infann sig en gränslös skaparglädje där en våg av experimentlusta spred sig över det nya Europa. Den tidigare så undanskymda DJ:n hade nyss fått en plats i rampljuset och på scen varvades melodiska refränger i snabb takt med rap om glädje, dans och budskap om att göra världen ännu bättre.Begreppet eurodance, eller eurodisco som det ibland kallades, hade sin storhetstid under första halvan och mitten av 90-talet, men vad var det som ledde fram till denna våg av dansmusik och hur såg man på den då? Var det också så att eurodancen försvann när vi gick in i ett nytt millenium, eller hittade den bara nya vägar?I fyra program tar Stefan Lindeberg dig tillbaka i tiden för att minnas 90-talsfenomenet eurodance. Från det som ledde fram till ett genombrott för den kommersiella dansmusiken till hur arvet förvaltats in i våra dagar, då musikstilen fått lite av en comeback.Stefan Lindeberg har tidigare arbetat med musik- och topplisteprogram i Sveriges Radio P3. I den här programserien möter han artister som Pandora, E-Type, Dj Bobo, Alexia och RobnRaz, samtliga aktiva då och i flera fall även idag.Du hör även andra medverkande som Kajsa Mellgren, programledaren från ZTV som själv frontade flera musikprojekt, samt Henrik Olsson som listade musik i både radions P3 Mix och SVT:s Voxpop under 90-talet.

Hvordan var det egentlig at leve i Sovjetunionen? Vi har nok alle en fornemmelse af, at det var bedre at leve i Vesten, hvor vi var rigere og friere. Men hvordan greb reguleringen egentlig ind i samfundet og den enkeltes liv?  I dette afsnit af Regelstaten taler jeg med Tomasz Wroblewski fra Warsaw Enterprise Institute i Polen. Tomasz var 30 år, da Berlinmuren faldt, og kender til hverdagen før friheden.  Tomasz anbefaler to bøger under vores samtale (udover Alice i eventyrland):  Iron Curtain - https://www.amazon.com/Iron-Curtain-Crushing-Eastern-1944-1956/dp/140009593X (https://www.amazon.com/Iron-Curtain-Crushing-Eastern-1944-1956/dp/140009593X)  Heroes og free markets (er ikke udkommet endnu).  Optagelsen er lavet 26. maj 2021. 

Samtidigt som Europagränserna öppnades upp så började också en ny form av dansmusik växa sig stark över kontinenten. En musikstil som skulle komma att dominera topplistorna under stor del av 90-talet. Berlinmuren hade fallit, öst och väst blivit ett, och plötsligt infann sig en gränslös skaparglädje där en våg av experimentlusta spred sig över det nya Europa. Den tidigare så undanskymda DJ:n hade nyss fått en plats i rampljuset och på scen varvades melodiska refränger i snabb takt med rap om glädje, dans och budskap om att göra världen ännu bättre.Begreppet eurodance, eller eurodisco som det ibland kallades, hade sin storhetstid under första halvan och mitten av 90-talet, men vad var det som ledde fram till denna våg av dansmusik och hur såg man på den då? Var det också så att eurodancen försvann när vi gick in i ett nytt millenium, eller hittade den bara nya vägar?I fyra program tar Stefan Lindeberg dig tillbaka i tiden för att minnas 90-talsfenomenet eurodance. Från det som ledde fram till ett genombrott för den kommersiella dansmusiken till hur arvet förvaltats in i våra dagar, då musikstilen fått lite av en comeback.Stefan Lindeberg har tidigare arbetat med musik- och topplisteprogram i Sveriges Radio P3. I den här programserien möter han artister som Pandora, E-Type, Dj Bobo, Alexia och RobnRaz, samtliga aktiva då och i flera fall även idag.Du hör även andra medverkande som Kajsa Mellgren, programledaren från ZTV som själv frontade flera musikprojekt, samt Henrik Olsson som listade musik i både radions P3 Mix och SVT:s Voxpop under 90-talet.

Et kommunalvalg er 98 lokale valg. Lokalpolitisk – og i fordelingen af borgmesterkæder – klarer det største parti i lokalpolitik, Socialdemokratiet, sig relativt godt. Omvendt ser det ud for partiet landspolitisk. Her har Socialdemokratiet ikke bare haft den laveste vælgertilslutning i nyere tid, men også det største fald fra et valg til det næste siden Berlinmuren faldt.I dette afsnit af Ajour uddeler Altingets kommunalpolitiske redaktør, Kim Rosenkilde, karakterer til regeringspartiet i kommunalvalget. Han ser også på, om valget kan gøre ondt på Mette Frederiksen på Christiansborg.For på den ene side kan kommunalvalget være udtryk for en generel utilfreds med regeringen, og ses som et midtvejsvalg frem mod et folketingsvalg. Men resultatet kan også handle om regeringens håndtering af mink og corona, som sandsynligvis er overståede kapitler til næste valg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den färgstarke teknikprofilen Patrik Arnesson har startat ett svenskt NFT-bolag. Kan hans ”digitala trälådor” på temat Berlinmuren bli en försäljningssuccé? Digitalpodden analyserar den moderna tidens nya samlarobjekt. Vi pratar även om beslutsprocessen kring vilka tre elsparkcykelbolag som får bli kvar i Stockholm kan bli försenad. Det handlar såklart om pengar och politik. Samtidigt har en ny aktör kastat in sin hatt i ringen, nederländska Dott som har EQT Ventures i ryggen. Dessutom analyserar vi Di Digitals poddintervju med Sebastian Siemiatkowski, som publicerades tidigare i veckan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 9. november 1989 gav grænsevagten Harald Jäger ordre til at åbne porten fra Øst- til Vestberlin. Men var det egentlig meningen, at muren skulle falde den dag?

Den 9. november 1989 gav grænsevagten Harald Jäger ordre til at åbne porten fra Øst- til Vestberlin. Men var det egentlig meningen, at muren skulle falde den dag?

Filmnestorn Stig Björkman och P1 Kulturs kritiker Emma Engström hyllar skådespeleriet men saknar humor i Hagai Levis version av Ingmar Bergmans "Scener ur ett äktenskap". FÖRFATTAREN LISA TADDEO OM SORGENS EFFEKTER "Sorg omformar en människa". Det säger den amerikanska författaren Lisa Taddeo, aktuell med romanen "Djuret". Lisa Bergström har intervjuat henne. NY DOKUMENTÄRFILM OM VELVET UNDERGROUND 60-talsbandet Velvet Underground har haft ett stort inflytande över modern popmusik. Nu kommer Todd Haynes dokumentär om bandet, och kritikern Gunnar Bolin har sett filmen. 1989 - RATATA OCH TIDSKÄNSLAN Året var 1989. Berlinmuren faller, ett nytt Europa tar form, och synthpopbandet Ratata släpper albumet "Människor under molnen". Författaren Cecilia Hansson reflekterar över hur Ratata fångade sin samtid.

I veckans avsnitt av Skeveriet pratar Alex och Charlie om Kalla Kriget, som dominerade världen under ett halvt sekel. Alex berättar även om en grupp från Västberlin som modigt grävde en tunnel under Berlinmuren för att rädda nära och kära från Östberlin. En spännande historia om frihet, där tappra medborgare riskerar allt för att vinna tillbaka den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag er det præcis 60 år siden, at Berlinmuren blev opført. Det er ikke så ofte, at GO'NOVA dykker ned i de historiske højdepunkter, men Dennis har for nyligt set en serie om netop Berlinmuren så han kunne jo passende strø om sig med lidt historisk trivia.

I dagens podcast får Dennis sig en lille makeover af Mai-Britt, og vi tager dilemmaet om cykelhjelme op, og får gode råd til, hvordan man kan få børn og unge til at bruge den. Derudover snakker vi om Berlinmuren, og regler om hvornår man skal like og kommentere andres opslag på Facebook.

Hvorfor sad Angela Merkel i en sauna, da Berlinmuren faldt? Og har hun egentligt været bz'er? I denne første særudgave om den tyske kansler kryber vi ind under jerntæppet for at finde ud af, hvordan Merkels opvækst i det kommunistiske DDR har påvirket hende og hendes politik. Deltagere: Korrespondent i Tyskland Michael Reiter og international korrespondent Stéphanie Surrugue. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Hvorfor sad Angela Merkel i en sauna, da Berlinmuren faldt? Og har hun egentligt været bz'er? I denne første særudgave om den tyske kansler kryber vi ind under jerntæppet for at finde ud af, hvordan Merkels opvækst i det kommunistiske DDR har påvirket hende og hendes politik. Deltagere: Korrespondent i Tyskland Michael Reiter og international korrespondent Stéphanie Surrugue. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

OS-serien har nu kommit fram till spelen i Barcelona 1992. Det var soliga och för Sverige ganska framgångsrika dagar som gav sju silver och fyra brons men bara ett guld Jan-Ove Waldner i bordtennis. Sovjetunionen, som fallit sönder och samman i ett flertal stater, tävlade under beteckningen EUN (Unified Teams) i OS 1992 och Tyskland ställde upp som en nation sedan Berlinmuren fallit. Spelen avgjordes som av en slump i dåvarande internationella olympiska kommitténs ordförande Samaranchs hemstad och alla länder var med trots att det var krig på Balkan i den forna Jugoslavien. Vi hör hoppryttaren Maria Gretzer  som nu är Radiosportens hästsportexpert och brottaren Torbjörn Kornbakk som båda gjorde sitt första OS. Avsnittet är gjort av Dag Malmqvist och Roger Burman. 2020.  Slutmix: Patrik Falck. Arkivljud: Sveriges Radio. Foto omslagsbild/kollage: TT

Radio Kamrat är Rebecca Weidmo Uvells poddserie för upplysning om kommunism. DDR och Berlinmuren är kanske det som allra mest symboliserar järnridån, där folket på den ena sidan muren levde i frihet och den andra i totalt förtryck. Övervakade av Stasi in i minsta detalj, från andra världskriget till muren föll 1989.    Ljud: Janne Jansson Beatbox