Podcasts about utopi

Pričakovanje poslednjega dne našega sveta se je v vseh kriznih trenutkih človeške zgodovine vedno na novo pojavljalo. Spomnimo se, da je tudi oče slovenske knjige, Primož Trubar bil prepričan, da bo kmalu konec sveta, zato mora svoje ljube Slovence pripraviti, da bodo znali govoriti z nebeškim sodnikom. Najlažje se bodo z njim pogovarjali, če bodo poznali njegovo Besedo, zato mu jo je treba narediti domačo. Danes pa vemo, da so poslednji časi res oddaljeni in zanje nihče ne ve razen nebeškega očeta. Toda na drugi strani ti trenutki nastopajo že danes, kajti v vsakem obdobju imamo pretrese tako v naravi kot tudi v družbi in seveda prav tako v osebnem življenju. Zato je čisto naravno, da nas zanima, kaj nam prinaša bližnja prihodnost, in je razumljivo, zakaj je od nekdaj cvetel poklic vedeževalk, zakaj radi beremo napovedi dogodkov v družbi in v svetu, zakaj nas zanima, kaj vse nas bo doletelo v osebnem življenju. In tukaj je velika razlika med preroki prihodnosti, ki jih najdemo tudi med znanstvenimi teoretiki, družboslovci in pa seveda med politiki, na eni strani in svetopisemskimi sporočili ter napovedmi na drugi. Zunajbiblična sporočila želijo imeti prihodnost v oblasti, se na dogodke pripraviti in jih obvladati. Sveto pismo pa o teh dogodkih sicer prav tako spregovori, a so vedno zaviti tudi v simbolnost, v skrivnost. Zato zanje ne vemo, kdaj se bodo zgodili, tudi ne, kdo vse bo njihov dejavnik. A hkrati Božja beseda spregovori o zaupanju v Boga, ki nam pomaga, da se s prihodnostjo soočimo. Biblično razodetje nas opogumlja in nam pravi, naj se ničesar ne bojimo. Res je, da bo marsikaj hudega, pa vendar ostajamo v Božji roki. V tem je velika razlika med razodetjem prihodnosti ali apokalipso Svetega pisma in zunajsvetopisemskih besedil. Na eni srani ustrahovanje in slepilo, da je vse mogoče imeti v pesti, in na drugi strani tolažba za preizkušnje, ki prihajajo. To ne pomeni, da za naše okolje, svet, družbo in samega sebe nismo odgovorni. Daleč od tega. Utopična zasanjanost, ki danes rada nastopa z novodobsko duhovnostjo, je še nevarnejša za našo prihodnost. Včasih se nam zazdi, da smo podobni orkestru na ladji Titanik, ki kljub potapljanju ladje še vedno veselo igra prav tja do zadnjega trenutka. Treba se je strezniti, zaupati v Boga in z njegovo pomočjo in našo razumnostjo rešiti, kar se rešiti da. To je sporočilo Božje besede ob koncu cerkvenega leta.

20 czerwca 2001 roku dyspozytor numeru alarmowego odebrał telefon od Andrei Yates. Poprosiła o jak najszybszy przyjazd policji. Na tamten moment nikt nie zdawał sobie sprawy z tego, że kilka minut wcześniej zamordowała swoje dzieci... Źródła: ⁠https://people.com/why-did-andrea-yates-drown-her-five-children-inside-shocking-case-8653651⁠ ⁠https://www.foxnews.com/us/killer-mom-andrea-yates-speaks-with-ex-husband-about-murdered-children-regular-basis-report⁠ ⁠https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC544453/⁠ ⁠https://allthatsinteresting.com/andrea-yates⁠ ⁠https://www.oprah.com/omagazine/andrea-yates-a-cry-in-the-dark/all⁠ ⁠https://www.biography.com/crime/andrea-yates⁠ ⁠https://en.wikipedia.org/wiki/Andrea_Yates⁠ ⁠https://www.oxygen.com/crime-news/who-is-andrea-yates-mother-who-drowned-her-5-children

Politycy prześcigają się od trzech dni we wzajemnych oskarżeniach. Licytują kto zbudował mniej wałów przeciwpowodziowych, kto mniej wydał na systemy zarządzania kryzysowego, kto miał mniej zasług w zakresie budowli hydrologicznych...My nie musimy się już wsłuchiwać w ich krzyki. My wiemy kto jest odpowiedzialny za tak wielkie zniszczenia na południu Polski.Znamy fakty, Mamy dokumenty.Dziś omówimy jeden z najważniejszych z nich.Zapraszam!----- Jeśli chcesz wesprzeć kanał: - skorzystaj ze Zrzutki: https://zrzutka.pl/z/pogodneszorty - postaw nam kawę: https://buycoffee.to/pogodneszorty Jeśli chcesz otrzymywać na maila informacje o nowych odcinkach - zapisz swój adres e-mail na stronie: www.pogodneszorty.pl

Rapmusikken er bygget på myten om den talentfulde rapper, der slår hul igennem glasloftet og kæmper sig ud af ghettoen. Men lige nu ser vi en bølge af såkaldte 'rapo-babies', som er børn af rappere, der medvirker på mors eller fars hits eller får stablet karriere på benene med lynets hast. Vi sætter lys på fænomenet, og spørger om rappen stadig kan beholde sin essens, hvis nepotismen tager over. I sidste afsnit af serien 'Utopisterne' glemmer vi de altdominerende mennesker et øjeblik. I stedet prøver vi at udtænke en utopi for den brune jord, den muld som vi lever af og på. Vært: Nanna Mogensen.

Próbowaliście zapytać szefa, czy możecie pracować z Wysp Kanarysjkich? Jeśli tak, to zapewne nie zgodził się bez wahania. Firmy pozwalające zespołom pracować z zagranicy wciąż stanowią mniejszość, a jedną z nich jest Airbnb. Jej prezes twierdzi, że dzięki temu łatwiej utrzymać pracowników oraz konkurować o globalną pulę talentów. Żeby sprostać oczekiwaniom tzw. cyfrowych nomadów, firmy muszą rozciąć gordyjski węzeł regulacji podatkowych i ubezpieczeniowych, tworząc polityki pracy z zagranicy. I zwykle są one pełne ograniczeń. Dlaczego - przyzwyczajeni przez pandemię do pracy zdalnej - nie możemy pracować, skąd chcemy? Co nam grozi, jeśli wyjedziemy pod palmy, nie informując szefa? Vadim Makarenko z firmy Statista pyta o to Katarzynę Kurzawską-Puchałę, partner associate w firmie doradczej Deloitte. Ten odcinek Jutronautów emitujemy powtórkowo. Opublikowaliśmy go 20 stycznia 2023. Więcej podcastów na: https://wyborcza.pl/podcast. Piszcie do nas w każdej sprawie na: listy@wyborcza.pl

Vad händer egentligen i terapirummet? & Fördelen med att vara drama queen & Kan man både få passion och trygghet? & Lyssnare: Har förlåtit otroheterna i alla år… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det andra samtalet i CMS samtalsserie om utopier och utopiskt tänkande. Denna gång med fokus på arbete och utopi. Medverkande: Paula Mulinari, forskare och medlem i redaktionen för MANA, Sebastian Svenberg, sociolog och Ali Esbati, ekonom och tidigare ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Modererade gjorde CMS ordförande Majsa Allelin. Hur ska arbetet organiseras? Vad ska det syfta till? Hur mycket av det behövs? Behövs det egentligen alls? Ett centralt tema i de flesta utopier är arbetet. Det har både spelat en stor roll i själva utopierna – arbetet i framtiden – och setts som den reella vägen mot utopi – där utopin förverkligas. Så hur tänker vi utopiskt kring framtidens arbete, arbetets (o)jämlikhet och dess demokratiska förvaltning? Samtalet är det andra i en längre samtalsserie där vi utforskar olika infallsvinklar på utopier och behandlar ämnen såsom varför vi behöver utopier, utopier genom historien, reella vägar mot utopier, klimatkrisen, feministiska utopier och situationism. Det är dags att vakna från den kapitalistiska realismen och väcka den politiska fantasin till liv!

Hvem skal lede oss ut av mørket? Torsdag 18. april i år hadde Tekstbehandlingsprogrammet et liveshow på litteraturfestivalen God Natt, Oslo på Salt Art and Music. I lyset av festivalens tema - hvem skal lede oss ut av mørket? - snakker tekstbehandlerne om dystopier og utopier. I samtalen hører du Arthur Henriksen, Karen Nitoiu, Sofie Krumsvik og Maria Schjerven.Tusen takk til God Natt, Oslo og Salt som arrangerte festivalen!

Nacisté řečnili o nadřazenosti Němců a o takzvané rasové čistotě, v posledních letech války ale z Německa paradoxně udělali mimořádně pestrou zemi. Z celé Evropy totiž sváželi vězně a zajatce na takzvané nucené práce. Kousek za přístavem Brémy kvůli tomu vznikla i jedna megalomanská stavba – ponorkový bunkr Valentin. Byl těsně před dokončením, když se k němu spojenci probili. Obří areál si později přebrala spolková armáda a měla v něm skladiště.

Nacisté řečnili o nadřazenosti Němců a o takzvané rasové čistotě, v posledních letech války ale z Německa paradoxně udělali mimořádně pestrou zemi. Z celé Evropy totiž sváželi vězně a zajatce na takzvané nucené práce. Kousek za přístavem Brémy kvůli tomu vznikla i jedna megalomanská stavba – ponorkový bunkr Valentin. Byl těsně před dokončením, když se k němu spojenci probili. Obří areál si později přebrala spolková armáda a měla v něm skladiště.Všechny díly podcastu Zápisník zahraničních zpravodajů můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Up next we're speaking with Falk Bleyl, CTO at Utopi, about their sensor-based data platform technology. He describes it as an ESG platform which is true but it massively underplays the true value of what their product offers. Heads up, normally, we'll at least try to couch the conversation within a broader context but in this episode, we've barely bothered. We were content just to talk about the product, how it's deployed, and its impact precisely because the value it offers addresses things we talk about nearly every week.So we could be accused of having created an advertorial, but we don't care because it's not.  In the most reductive sense, Utopi offers a glorified post-occupancy evaluation (POE) platform. They install sensors, monitor them, manage and interpret the data, and advise their clients on how to respond to what they learn.It is a service that is as relevant to the most red-in-tooth-and-claw capitalist landlord as it is an aspirant socialist housing provider.Utopi uses sophisticated monitoring and maintenance strategies to prove a direct cause-and-effect on the value of the building assets. This is massively important for a world where the public sector is instructed to copy the private sector and indulge political desires for market-based decision-making, whether it's more efficient in reality or not. Utopi's platform proves that efficiency pays, POE pays, and (tangentially) retrofit pays. Notes from the showFalk Bleyl on LinkedInUtopi's own website**SOME SELF-PROMOTING CALLS TO ACTION**We don't actually earn anything from this, and it's quite a lot of work, so we have to promote the day jobs.Follow us on the Zero Ambitions LinkedIn pageJeff, Alex, and Dan about websites, branding, and communications - zap@eiux.agency; Everything is User ExperienceSubscribe and advertise with Passive House Plus (UK edition here too)Check Lloyd's Substack: Carbon UpfrontJoin ACANJoin the AECB Join the IGBCCheck out Her Own Space, the renovation and retrofit platform for women (but not in a patronizing way)**END OF SELF-PROMOTING CALLS TO ACTION**

Killer Mike var den store hiphopvinnaren vid årets amerikanska Grammygala. Här får du hans och RTJ-partnern El-Ps berättelse i två delar. Brooklyn och Atlanta, paranoia och strippklubbar, undergång och fest trycktes ihop och så föddes en duo med superkrafter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under ett par decennier fanns det en ståldörr som hindrade en grupp i stil med Public Enemy att ta sig in i det kollektiva hiphopmedvetandet. Men det stoppade inte Run The Jewels! El-P, älskad frontfigur på östkusten oberoende scen (Company Flow och hyllade soloalbum)och Killer Mike, mäktig historieberättare som betraktades som smutsiga söderns Biggie, blev udda sängkamrater som knäckte fansen med budskap, bekännelser och inte minst brutalt battlerap. Två vänner, två mikrofoner i solorapparnas tidevarv och i symbios med sin samtid.I programmen möter Mats Nileskär även Chuck D i Public Enemy, Hank Shocklee (Bomb Squad), Mr Len, Bigg Jus, Camu Tao, De La Soul, Nice & Smooth och Flavor Flav.

Första veckan i mars! Vår! Vi snackar dock inte om blomstrande mode (groundbreaking) Nej, i veckans avsnitt pratar vi om svart dystopiskt mode från Paris modevecka, en väska gjord av 99% luft (hållbar?), och en kollektion som sticker ut bland alla manliga designers dystopiska vision - nämligen en ljuvlig utopisk kollektion av en kvinna – för kvinnor!Vi avslutar med att Anna blivit podd-kändis och Carin läst världens nördigaste artikel om byxor. Lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste tiden har minskad arbetstid diskuterats VILT. Vänsterpartiet har länge pratat om sex timmars arbetsdag, Miljöpartiet har föreslagit 35-timmarsvecka, men inga partier har riktigt drivit frågan skarpt. I övrigt har det varit tyst – tills nu. S-ledaren Magdalena Andersson uppges överväga att öppna för arbetstidsförkortning. Frågan engagerar inte bara klassiska S-väljare som kvinnor och vårdpersonal, utan människor från alla håll och kanter. Och i år är det dessutom 50 år sedan 40-timmarsveckan infördes.I veckans avsnitt pratar vi om arbetstidsförkortning. Hur ser forskningen ut? Var har det testats och hur har det gått? Vad talar för och emot en generell minskning av arbetstiden? Deltar gör Annie Croona och Henrik Jalalian, politiska redaktörer på Dagens ETC, Hampus Andersson, utredare med fokus på arbetstid, Kommunal, och Elsa Alm, ungsekreterare på LO. Vi älskar lyssnarmejl! Feedback? Kritik? Synpunkter? Maila max.v.karlsson@etc.se Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson

De podcast Mysterieus België ontstond in 2018 en vloeide voort uit de Eutopia Podcast die door Patrick Bernauw (www.bernauw.com) werd gelanceerd in 2016, naar aanleiding van de vijfhonderdste verjaardag van de Utopia van Thomas More, gedrukt door Dirk Martens uit Aalst. Dat kun je nog altijd zien aan de cover van de podcast. De afleveringen In de Utopia-serie zijn al een tijdje niet meer beschikbaar, maar Patrick Bernauw viste nu een 'best of' uit het beschikbare materiaal, voorzover dat paste in de thema's die ook in Mysterieus België aan bod komen. Deze aflevering is de tweede uit een driedelige reeks, getiteld Eutopia/Blackout."Channeling" is een concentratie -en/of meditatietechniek waarmee een medium in contact probeert te treden met Hogere Machten of Geesten uit het Dodenrijk. Het maken van blackout poetry of stiftgedichten zorgt er net als automatisch schrift voor dat ons verstand buitenspel wordt gezet en het on- of onderbewuste vrij spel krijgt. Bernauw is nooit vies geweest van een spiritistisch literair experiment. In Masquerades van A. ging hij aan de hand van stiftgedichten achter de geesten van Dirk Martens en Thomas More aan. Hij hield er de bundels Eutopa/Blackout, Malemort/Blackout en zeer recent nog Legenden van Lagelande aan over.In 2016 verscheen ook de bloemlezing Berichten uit Utopia, met teksten van de cursisten creatief schrijven van Patrick Bernauw aan de Academie voor Podiumkunsten in Aalst. Het boek bevat zeer diverse (e)utopische schrifturen: verhalen, (stift)gedichten, een essay en ook al eens een stukje drama. Het boek kan besteld worden via deze link:https://www.mijnbestseller.nl/site/?r=userwebsite/bookdetails&id=93648 Deze aflevering bestaat uit twee series stiftgedichten, getiteld Utopia in A - over het doordringen van Utopia in A., eeuwen geleden - en Masquerades van A, een mijmering over het Carnaval van Aalst... eveneens lang geleden, en mogelijk gezien door de ogen van een Utopiër. Tussendoor kun je luisteren naar een audio essay over Thomas More, leven & werk. Dit alles wordt gevat in een passend muzikaal kader van Fernand Bernauw, broer van (www.naami.bandcamp.com).Wie meer wil vernemen over stiftgedichten, of ze ook graag zou lezen, kan terecht op volgende webpagina's: https://www.bernauw.com/search?q=stiftgedichtenHier vind je een filmpje van Utopia in A.Hier vind je een filmpje van Masquerades van A.Wil je ons een onmisbaar financieel steuntje in de rug geven? Stream een aflevering dan via je storytel abonnement, koop een luisterboek aan bij luisterrijk.nl of nog beter: rechtstreeks bij ons! Stuur een mailtje naar luisterboek@inter-actief.be voor alle informatie.Deze podcast wordt mede mogelijk gemaakt door de sponsoring van moordspel.org van uitgeverij vzw de Scriptomanen. Sinds 2005 organiseert moordspel.org een spannend GPS-moordspel of een indoor moordspel voor jou, al dan niet in de vorm van een moorddiner. Vraag vrijblijvend een offerte (info@moordspel.org).

Piše Veronika Šoster, bere Eva Longyka Marušič. Naše skladišče Tjaše Mislej, dramo o štirih delavkah v skladišču supermarketa, je žirija za nagrado Slavka Gruma označila za socialno dramo, ki pa je v resnici tudi smešna kot komedija, mogoče celo farsa. Res gre za precej tragikomičen tekst, ki se sprehaja po meji absurda, sploh z dogajanjem, ki je pogosto privedeno do skrajnosti, da so družbene poante še bolj zaostrene. Naslov sicer aludira na neko drugo, svetovno priznano in s Pulitzerjevo nagrado ovenčano ameriško dramo – Naše mesto Thorntona Wilderja iz leta 1938, ki slika vsakdanje življenje prebivalcev nekega mesta. Tudi v Našem skladišču spremljamo vsakdanji, rutiniran in ustaljen način dela v skladišču, ki za glavne junakinje pravzaprav je njihovo mesto, saj skoraj ne vidijo zunanjega sveta, temveč vse dneve in noči preživijo kar na delovnem mestu. Spijo v skladišču na zložljivih posteljah, zvečer pa ob skrbno odmerjenem času skupaj gledajo televizijo. Le včasih, če se zares izkažejo, če ni kakšnega praznika ali posebnega dogodka, se lahko ob nedeljah odpravijo domov. Sanjska služba, ni kaj. Besedilo močno temelji na pogovorih štirih sodelavk in njihovih različnih značajih in ozadjih, didaskalij je le za vzorec, kar govori tako o simbolni izpraznjenosti potrošniško natrpanega sveta – skladišča, kot o ekonomičnosti avtorice, ki se zanaša na vihrave in dinamične besedne izmenjave. Drama je zato razgibana in živahna, edino, kar delavkam med telesno izčrpavajočim delom preostane, pa je seveda bežen pogovor, ki se pogosto vrti v krogih in se vrača k zmeraj istim temam, celo istim replikam. Ujetost delavk v skladišče je jasna, besedilo se bere prav tako tesnobno kot kakšen psihološki triler, čeprav se v njem srečujemo le z nepreglednimi policami konzerv. Te nas pozdravijo že takoj na notranji strani knjige, če razpremo zavihke, in vizualno spominjajo na Warholovo grafiko paradižnikovih juh Campbell. Konzerve lahko pomenijo marsikaj, poleg embalaže so nekakšne časovne kapsule, stisnjene sanje, ki bodo na polici ostale, dokler jih kdo končno ne odpre – morda jih ne bo nikoli. Ali kot ob napisu na nalepki uvoza pomenljivo reče Suzi: »Ta fižol je videl več sveta kot jaz.« Vsaka delavka je namreč edinstvena in rahlo obupana prav v svojih sanjah, take jih spoznamo že čisto na začetku. 27-letna Evelin bi rada zaslovela z nastopanjem, enako stara Maria bi bila rada pisateljica, da bi pisala zgodbe o ljudeh, ki živijo posebna življenja, 35-letna Suzi bi rada odprla svojo cvetličarno, 58-letna Vera pa čaka na mirno upokojitev z možem, a kmalu izvemo, da je v resnici že vdova. To laganje samemu sebi in zatiskanje oči pred resničnostjo je prisotno pri vseh, čeprav pri nekaterih bolj prikrito kot pri drugih, obenem pa njihovo vztrajno sanjarjenje in zamišljanje vedno novih čudovitih prihodnosti poskrbi, da vanje verjamemo in zanje navijamo – kar je v kontekstu skladišča in hipermegamarketa, ki vse pogoltne vase, še bolj boleče. Nočemo, da bi se zataknile v skladišču, kot pravijo, a se zavedamo, da je kak drug scenarij še bolj nemogoč. Dogajalni prostor je torej skladišče bizarno velikanske trgovine, ki se razteza na šest tisoč kvadratnih metrih, tako ogromne, kot pravi Evelin, da v enem tednu ne moreš prit peš z enega konca na drugega, tako velike, da moraš ob vhodu kupit zemljevid, drugače ne najdeš več poti ven, tako ogromne, da ženske v njej rojevajo, ko čakajo na kruh, moški si morajo na novo obriti brade, starci se poslavljajo in odhajajo na drugi svet … Posebej komičen je pojav zmedenega kupca v skladišču. Ves dan namreč išče nov grški jogurt z okusom japonskih mandarin z marmelado iz švedskih gozdnih jagod s semeni španskega sezama iz Andaluzije, nato pa se pojavi še drugič, čez noč je namreč omagal sredi oddelka za gospodinjske aparate. Njegova izgubljenost v prostoru se tako preslika v simbolno izgubljenost med vso ponudbo, ki ji niti približno ne moremo več slediti, kar seveda spomni na preveč izbire in sindrom strahu, da ne bi česa zamudili. Drama tako spominja na satirični roman Gradyja Hendrixa Horrorstör, v katerem kupci čez noč obtičijo v neprehodni Ikeini trgovini. Utopične sanje o obilju, ki mu ni konca, se hitro sprevržejo v nočno moro, ko se na nas zgrinja vedno več nepotrebnega materiala, zato ni nič čudnega, da se drama proti koncu sprevrže v kar groteskno smer. Prav tako ni nič čudnega, da se pojavi lik novinarja, ki pa ironično ne bo razkril hudega izkoriščanja, ampak bi samo rad nekaj posnetkov za priljubljeno oddajo o malih ljudeh, ki živijo svoja bedna življenja v kapitalizmu. Prav nič nas ne more več šokirati, ne skladiščnik voznik, ki dela prek prijateljeve napotnice, ne katastrofalne delovne razmere, to sploh ni več distopija. Drama Tjaše Mislej Naše skladišče je zastavljena na trdnih temeljih, za tako težko temo je presenetljivo humorno zastavljena, kar jo odreši moralizma, ne gre pa dlje od tega in ne naredi nekega preloma. Seveda to lahko razumemo kot ujetost v kapitalistično mašinerijo, kjer sanje o stavki in sindikatu odpihne čas za televizijo, a vse ostaja preveč na površini. Sploh v zadnji tretjini in sklepnem dejanju bi pričakovala malo več drznosti, saj nas zgodba pripelje točno tja, kamor smo pričakovali že od začetka, kar ji ne naredi usluge. Kljub temu pa odpira veliko relevantnih tem in jih uspešno širi le s preprostimi dialogi. Ti delujejo, ker se z delavkami povežemo, ker imajo svoje sanje, želje in tudi muhe. In če je Shakespeare zapisal, da je ves svet oder, je zdaj ves svet pač – skladišče.

Etnopluralismens idéer kommer ur den franska nya högern, och populariserades i Sverige inte minst genom partiet Nationaldemokraterna och i dag öppnar Logik förlag för förbeställningar av boken "För folkens överlevnad - Det rasliga fördraget" av Richard McCulloch. Det är en modern klassiker som fått sig en uppfräschning och ett nytt förord. I det här avsnittet diskuterar vi boken, men framförallt de etnopluralistiska idéerna och huruvida de har någon bäring idag och vilken påverkan de haft på den svenska nationella oppositionen.

Etnopluralismens idéer kommer ur den franska nya högern, och populariserades i Sverige inte minst genom partiet Nationaldemokraterna och i dag öppnar Logik förlag för förbeställningar av boken "För folkens överlevnad - Det rasliga fördraget" av Richard McCulloch. Det är en modern klassiker som fått sig en uppfräschning och ett nytt förord. I det här avsnittet diskuterar vi boken, men framförallt de etnopluralistiska idéerna och huruvida de har någon bäring idag och vilken påverkan de haft på den svenska nationella oppositionen. Inlägget Etnopluralism: Naiv utopi eller moraliskt rättesnöre? dök först upp på Svegot.

Protestantski projekt oblikovanja slovenskega knjižnega jezika je bil pred petimi stoletji utopija. Slovenski protestantski pisci so izdajali knjige za bralce, ki jih še ni bilo, pri tem pa so uporabljali jezik in črkopis, ki ga maloštevilni bralci sprva niso bili vajeni. Tudi finančno projektu ni dobro kazalo, saj je bil v izgubi. Pa vendar so protestantje imeli podporo in njihov projekt je privedel do oblikovanja slovenskega knjižnega jezika. Ob dnevu reformacije bo tovrstne okoliščine protestantskega projekta orisal dr. Kozma Ahačič, predstojnik Inštituta za slovenski jezik Frana Ramovša ZRC SAZU (ponovitev).

What if the cracks in our social and civic institutions are not signs of collapse but the first signs of transformation? Let's face it: We've been living in an overly masculine society focused on dominion, growth, labour as a source of dignity, achievement as our basis of meaning and productivity as our key to purpose. But it's a tale as old as humankind — and one we've put on to ourselves as a survival mechanism. Now, it's on us to stop being at odds with nature. It's a role that no longer serves us as it keeps snapping back at us like a rubber band with anxiety and loneliness.Michael Slaby explores Ursula K. Le Guin's path of Utopiyin and Utopiyang as a way out. A new balance requires us to choose more feminine wisdom and leadership for now. Better yet, if we forgive ourselves for our estrangement and move ourselves back into nature's systems, we can embrace the world through a lens of openness and connectedness. And that's what being human is all about — isn't it?

AI-teknologien har eksistert en stund, men har det siste halvåret nådd massemarkedet gjennom introduksjonen av ChatGPT. Utgjør denne teknologien en mulighet elle trussel for individet, virksomheter og samfunnet? I første del av en miniserie på fire deler spør vi om man må tenke seg godt om før teknologien tas i bruk, eller om den skal omfavnes helt ukritisk.

Vår dagligdagse forståelse av en utopi, er gjerne noe uoppnåelig og lite troverdig. Men utopier kan også være å tegne et bilde av sin egen framtid, det andre stedet man vil skape. Det gjør utopien til en spenning mellom det som er, og det man forestiller seg, og utopien kan hjelpe til å gjøre det som trengs for å komme seg dit man vil. Reidun har vært med på et utopiverksted i Eggedal i Sigdal kommune og har hørt mer om utopier og hva slike verksted konkret kan bidra til i utvikling av et lokalsamfunn. Der har hun snakket med Ove Jakobsen, professor i økologisk økonomi ved Nord universitet, og med Hanne Lykkja, som jobber med stedsutvikling og besøksforvaltning i Viken kommune. 

Är konservativas bild av den tid som var bara en fantasi? Blott ett utslag för nostalgi? Kanske, men är det inte så att denna nostalgiska fantasi lägger grunden för den utopi som man strävar emot? Vi läser Lisa Magnusson i Dagens Nyheter och resonerar vidare.Notera att detta bara är ett ämne av flera. Men vill du höra eller se hela programmet behöver du bli stödprenumerant. Det blir du snabbt och enkelt på https://www.svegot.se/support.

Är konservativas bild av den tid som var bara en fantasi? Blott ett utslag för nostalgi? Kanske, men är det inte så att denna nostalgiska fantasi lägger grunden för den utopi som man strävar emot? Vi läser Lisa Magnusson i Dagens Nyheter och resonerar vidare. Dessutom läser vi Paulina Neuding i Svenska Dagbladet om blatteskatten. Eller ja, hon benämner den inte så, men tycker det är viktigt att vi preciserar att det rör sig om “invandrargäng” och inte bara “gäng” i allmänhet som sprider sociala oro. Allt fler talar helt enkelt om problemen, men förändrar det någonting? Vi talar om tomt snack, metapolitik och overtonfönster. Så klart bjuder vi också på en sommardikt, och så drar vi ett nytt problem ur rasismtombolan! Inlägget Nostalgi • Fantasi • Utopi dök först upp på Dagens Svegot.

En ny bog tager et gammelt tema op: Er den grønne vækst en umulig drøm? Det argumenterer to forfattere for i bogen "Efter Festen," som også anviser nye veje til et samfund uden vækst. Nogle har taget omstillingen i egen hånd: Vi besøger Grønne Nabofællesskaber og møder stifteren bag facebookgruppen "Minimalisme og købestop," og så spørger vi markante politiske profiler, om de har ændret holdning til grøn vækst. Men kan vi overhovedet holde gejsten oppe og økonomien kørende i et velfærdssamfund, hvis ikke væksten er en drivkraft? Vært: Karen Hjulmand. Tilrettelægger: Louise Raundahl.

Ce dont on parle dans cet épisode de Laisse-moi kiffer :Le kif de Sophie (22:22) : le dynamisme de la ville de Saint-Céré Le kif de Mathis (33:35) : le concert de Darkside aux Nuits Sonores. Le bar à fromages L'amour de nuit à Lyon Le restaurant Yaafa à Lyon Les bars Ninkasi à Lyon La playlist « Et si on crucifiait ta mère, Jérôme ? » Le groupe Plaid Le groupe Moderat Le kif d'Anthony (40:59) : le prix Utopi·es L'article « Comment le Prix Utopi·e décloisonne l'art contemporain pour les artistes queer » Les artistes de cette édition (Maïc Baxane, Nelson Bourrec Carter, Aëla Maï Cabel, Audrey Couppé de Kermadec, Naelle Dariya, Sido Lansari, Elijah Ndoumbé, No Anger, Jordan Roger Barré, Kianuë Tran Kiêu) Le kif de Marie-Stéphanie (50:50) : Le livre de Fiona Schmidt Vieille peau : les femmes, leurs corps, leur âge.Laisse-moi kiffer : Madmoizelle donne un micro à 4 imbéciles. Autour d'une table, chaque jeudi, l'équipe échange recos culturelles, anecdotes et coups de gueule. Envoyez-nous sur Instagram vos anecbofs de star (une anecdote bof avec une star cool et vice versa), vies de boloss (une VDM mais en 2023, quoi) et autres messages boubou (si/quand vous avez un petit coup dans le nez).Retrouve-nous sur instagram :Laisse-moi kiffer / Sophie / Marie-Stéphanie / Mathis / AnthonyAbonnez-vous : Apple Podcasts • Deezer • SpotifyLaisse moi kiffer est un podcast de Madmoizelle présenté par Marie-Stéphanie Servos. Avec Sophie Castelain-Youssouf, Anthony Vincent et Mathis Grosos. Réalisation, production, musique et édition : Mathis Grosos. Rédaction en chef : Marie-Stéphanie Servos. Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

Gouinement Lundi vous propose un podcast en 4 épisodes pour découvrir Utopi•e, un prix d'art contemporain queer et révolutionnaire. Episode 01 : rencontre avecMyriama Idir… Source L'article Prix Utopi·e #01 Myriama Idir et Agathe Pinet, fondatrices est apparu en premier sur Gouinement lundi, podcast des lesbiennes, bies et trans, féministes.

Gouinement Lundi vous propose un podcast en 4 épisodes pour découvrir Utopi•e, un prix d'art contemporain queer et révolutionnaire. Episode 04 : rencontre avec Camille… Source L'article Prix Utopi·e #04 Camille Kingué, membre du jury est apparu en premier sur Gouinement lundi, podcast des lesbiennes, bies et trans, féministes.

Gouinement Lundi vous propose un podcast en 4 épisodes pour découvrir Utopi•e, un prix d'art contemporain queer et révolutionnaire. Episode 03 : rencontre avec Kianuë… Source L'article Prix Utopi·e #03 Kianuë Tran Kiêu, artiste lauréat·e est apparu en premier sur Gouinement lundi, podcast des lesbiennes, bies et trans, féministes.

Gouinement Lundi vous propose un podcast en 4 épisode pour découvrir Utopi·e, un prix d'art contemporain queer et révolutionnaire. Episode 02 : rencontre avec Maïc… Source L'article Prix Utopi·e #02 Maïc Baxane, artiste lauréat·e est apparu en premier sur Gouinement lundi, podcast des lesbiennes, bies et trans, féministes.

V spoprijemanju z bolečino in trpljenjem po navadi nismo najbolj uspešni. Pred trpljenjem najraje zbežimo. Nenazadnje kot družba izrivamo bolečino, trpljenje in umiranje. Če že, se to dogaja nekje stran – v Ukrajini, na drugem koncu Slovenije, v nekem oddaljenem domu za ostarele, mi pa to spremljamo le z oddaljenostjo prek zaslonov. Po drugi strani pa imamo nekako zapisano v nacionalnem značaju, kako se na nefunkcionalen način spoprijeti z bolečino in trpljenjem. Verjetno to najbolj poosebljajo verzi o sladkem vinu v prvi kitici Prešernove Zdravljice: »… ki utopi vse skrbi, v potrtih prsih up budi!« Ko torej boli, ko imam probleme, ko me je doletelo trpljenje, je najboljša metoda Prešernova metoda: utopiti skrbi, bolečino, stisko, trpljenje. Ne nujno z alkoholom, lahko s čimer koli, kar bo delovalo kot anestetik za bolečino. Saj nam v telesnem smislu to dobro služi: če me boli glava, vzamem protibolečinsko tableto in je mir. Analogno uporabljamo to metodo tudi, ko gre za težja, boleča čustva, ki jih nismo pripravljeni rešiti, zato uporabljamo razna protibolečinska sredstva: hrano, alkohol, mamila, pornografijo, seks in vse drugo, kar utopi vse skrbi. Toda s tovrstnimi anestetiki samo omamljamo bolečino, definitivno pa je ne rešimo. Božja pedagogika gre v nasprotni smeri. Ne stran od bolečine, ampak k spoprijemanju z njo. V tako težkem položaju sta se namreč znašla dva učenca, ki sta sprva z navdušenjem sledila Jezusu. Ko pa so ga križali, so se jima življenjski upi sesuli v prah. Zato sta skušala otresti ta prah z nog in karseda hitro zapustila Jeruzalem, kraj Jezusovega katastrofalnega konca. Ostali so jima razočaranje, pobitost in žalost, lahko bi morda rekli celo depresija. Toda od mrtvih vstali Jezus se jima pridruži na tej poti in ju vpraša, kaj je razlog njune pobitosti. Nista ga spoznala, a sta čutila, da mu lahko izlijeta vso svojo bolečino in žalost. Šele potem, ko sta vse izrekla in se potožila, sta bila sposobna slišati besede tolažbe in upanja. Dejstvo je, da predlagana metoda, ki utopi vse skrbi, ne vodi v zdravo rešitev. Jezusov način, ko prisluhne depresivnima učencema, pa vodi k resničnemu stiku s seboj, k spoprijemanju s svojo lastno bolečo realnostjo, predvsem pa, da za to bolečino skušam najti prave besede in jo prav na ta način izraziti v odnosu. Izraziti v odnosu, v katerem sem sprejet, v katerem se počutim varen. Izraziti možu ali ženi, bratu ali sestri, očetu ali mami, dobremu prijatelju, spovedniku ali terapevtu. Predvsem pa je dobro, če zmorem to izreči in izliti Bogu v iskreni in odprti molitvi – včasih najbolje kar s svojimi besedami. Nekako tako, kot sta svojo bolečino Jezusu izpovedala učenca na poti v Emavs.

Se for deg ett nettsted hvor du finner alle verdens løp, der du kan lese andres erfaring med løpene og bli kjent med andre som skal delta på samme løp som deg.Utopi? Kanskje ikke. Frustrert og oppgitt satt Carl-Otto med en kollega for noen år siden og søkte etter nye løp å løpe. Da dukket det opp en idé for å fylle et tomrom.Så med et ønske om å gjøre jakten på nye løp enkel, spennende og effektiv startet de runagain.com. Carl-Otto forteller hele historien, status per dags dato og drømmene for framtiden i denne episoden.Hvordan hjelper de løpere å knytte kontakt og bygge community? Hvilke kriterier har de for ambassadør-programmet sitt? Hvilke nye funksjoner har brukerne i vente?Et stort tema i podkasten er også hvordan de hjelper løpeklubber med promotering,  og hvordan de kan øke påmeldingene til løp. Runagain byr på store muligheter for klubbene, store muligheter for oss løpere og enorme muligheter for idretten vår.Hør Carl-Otto presentere framtidens verktøy for oss mosjonister. Löplabbet Norges fremste butikk for løpesko, løpeklær og løpeglede. Disclaimer: This post contains affiliate links. If you make a purchase, I may receive a commission at no extra cost to you.Besøk Lavterskel.run for treningsplaner og veiledning på løping

El Grupo de Trabajo Filosofía Política ha concebido un proyecto que profundiza el tema de las relaciones entre el cosmos, el cuerpo y la utopía para entender de manera amplia los modos de vidas y las acciones emancipatorias desde los marcos interpretativos que proporcionan las Humanidades en la región. El proyecto gira en torno a las transformaciones de las últimas décadas en el contexto Latinoamericano y su relación con el actuar-sentir-pensar que se hace desde las Humanidades en el escenario regional y global actual que se vio afectado por el desarrollo del capitalismo digital. Desde la perspectiva filosófica, proponemos un abordaje de las conexiones cosmos-cuerpo-utopía atento al tiempo presente sin perder de vista su conformación histórica y sus conexiones globales y regionales. Esta tarea se desarrollará por medio de una reflexión colectiva que va más allá del mundo académico, participaremos en espacios de construcción colectiva con grupos de movilización social popular. Lo que buscamos es ampliar nuestro sentir-pensar-actuar en/de las Humanidades y como este se presenta en las prácticas y saberes que emergen de los diversos imaginarios latinoamericanos.

I Poptillægget i denne uge skal vi snakke om surrogati, familie og graviditet og om hvordan, det hele sovser rundt et forvirrende og spændende sted mellem ur-natur og popkultur.Paris Hilton gør det, Kim Kardashian gør det, Sarah Jessica Parker gør det, Andy Cohen gør det. Eller gjorde det, fik surrogatbørn, båret og født af andre end dem selv. Måske fordi de havde svært ved at blive gravide, måske fordi de ikke orkede vand i benene. Kendtes brug af andres gravide kroppe har igen åbnet for samtalen om de etiske dilemmaer, der knytter sig til rugemoderskab. Er det utopi eller dystopi? At gøre svangerskabet til et arbejde - et arbejde, man kan blive betalt for eller betale andre for at udføre.Vært: Felix Thorsen KatzenelsonProducer: Sille WestphalGæster:Camilla Tved, sexolog og jordemoderBodil Skovgaard, kulturskribent på Dagbladet InformationAnita Maskova, forsker i vores kulturelle billeder af graviditet

Eden izmed ključev leži v vsemogočni naravi, so modrovali evgeniki, nadaljevali pa z mislijo, da je človek določil samega sebe tudi ob pomoči naravoslovja, z medicino pa bo obvladoval njeno slepo vsemogočnost, tako da naravna selekcija, ki daje prednost bolj prilagodljivim, ne bo edini upravičeni izbor. Na prehodu iz 19. v 20. stoletje so med drugim obstajale zveze za novo družbo, združbe, ki jim je veliko pomenilo nenasilje. Tudi po prvem svetovnem spopadu so ljudje ponekod poskušali graditi temelje večje enakosti in se zavzemali za socialni mir. Hkrati so pomembna imena na kvaziznanstvenih poskusih dokazovala vnaprej znane izide o pomembnih rasnih razlikah. Dokazovanje manjvrednosti potomcev koloniziranih staroselcev ni bilo nekaj novega, je pa dobilo veliko večjo veljavo v biologiji, medicini, zoologiji in drugih eksperimentalnih znanostih. V kraljestvu belega človeka je zavladala histerija - zamisel o rasni higieni in oplemenitenju biološke substance, ki bo prečiščena, brez nevarnih obarvanih primesi, dajala možnost vzreje nadčloveka, poleg tega pa se je treba rešiti slabotnih in odklonskih primerkov, jih zatreti in iztrebiti. Med zagovorniki so bili tako resni znanstveniki kot preroški vidci božanskih misli, ki so nekdaj hlepeli po idealnih utopičnih družbah ljudi z nadčloveško zavestjo. Desetletja so se dogajale usodne preobrazbe in znanstvena vnema je vodila do povezave vsemogočne, na kapitalu temelječe ekonomije z eksperimentiranjem na področju genetike. Veljala je precejšnja stopnja zaupanja v naravo, vendar je vseeno obstajala velika torelanca do poseganja v njene "slepe mehanizme." Dopustni so bili popravki in izboljšanja v naravi in pri človeku. Evgenika je omogočala prisilne sterilizacije in množične pomore šibkejših članov družbe. Založba * cf je nedavno izdala romaneskno delo Ikarija, ki v ospredje postavlja tri osebe. Dve združuje interakcija med mogočo podobo ameriškega vojaka, ki pride v porušeno mesto povojne Nemčije, in mogočim pripovedovalcem življenjske zgodbe nekdanjega prijatelja, ki je iz navdušenega človekoljuba in idealista zaradi razočaranja in znanstvenega zanimanja, vsaj na teoretični ravni, postal entuziastični zagovornik evgenike. O knjigi in okoliščinah romana, ki ga je napisal Uwe Timm, več prevajalka knjige Mojca Kranjc in dr. Špela Virant, avtorica spremne besede.  

Wykład został zorganizowany w ramach cyklu edukacyjnego, który towarzyszył wystawie „Masoneria. Pro publico bono”. Muzeum Narodowe w Warszawie, 2014 r. [1h16min] https://wszechnica.org.pl/wyklad/masoneria-pierwszy-stopien-wtajemniczenia-wyklad-prof-tadeusza-cegielskiego/ Czym jest wolnomularstwo? Czy tylko sposobem godnego i rozumnego, a tym samym szczęśliwego wypełnienia dojrzałej fazy życia, jak utrzymują sami masoni? Czy raczej przygodą intelektualną, wyzwaniem rzuconym rutynie myślenia i działania – jak chcą inni. Utopią czy marzeniem o świecie odrobinę rozumniej zorganizowanym od tego, w którym przyszło nam żyć? A może szerokim ruchem społecznej naprawy, solidarności i samopomocy lub przeciwnie – zasłoną dla wąskiego, elitarnego grona, sceptycznego wobec zasad demokracji? Czy systemem wtajemniczeń w dziwaczne, archaiczne obrzędy, budzące podejrzenia jednych i uśmiech drugich? Zapewne wolnomularstwo było i jest tym wszystkim, a interpretacja należy do nas. Aby ułatwić wyrobienie sobie poglądu na temat istoty, genezy i funkcji masonerii, historyk i wolnomularz prof. Tadeusz Cegielski przedstawił pierwszy stopień wtajemniczenia w arkana sztuki królewskiej, czyli masonerii spekulatywnej. *** Tadeusz Cegielski (ur. 1948) – historyk, profesor nadzwyczajny Uniwersytetu Warszawskiego, znawca historii nowożytnej oraz historii idei, wolnomularz – obecnie Wielki Mistrz Honorowy oraz Wielki Namiestnik. Ojciec Maxa Cegielskiego – dziennikarza i pisarza. Był przewodniczącym Rady Muzealnej Zespołu Pałacowo-Parkowego w Dobrzycy; od 1992 roku pełni funkcję redaktora naczelnego czasopisma „Ars Regia”, poświęconego wolnomularstwu. Jest współautorem książki „Rozbiory Polski 1772–1793–1795”, autorem prac o wolnomularstwie, m.in. „Sekrety masonów” (1990) i „Ordo ex chao” (1994), a także programów i podręczników szkolnych w zakresie historii. Związany z mediami od czasów studenckich, pisał również scenariusze telewizyjne, filmowe oraz adaptacje teatralne. *** Wystawę „Masoneria. Pro publico bono” można było oglądać w Muzeum Narodowym od września 2014 r. do stycznia 2015 r. Wystawa ukazywała kształtowaną przez masonerię na przestrzeni wieków wizję świata: polityki, sztuki i społeczeństwa. Widzowie mogli zwiedzić osiem muzealnych sal zaaranżowanych na wzór drogi wtajemniczenia do loży, a także zaskakujące rozwiązania scenograficzne i multimedialne prezentacje. Była to pierwsza w Polsce tak wszechstronnie ujęta wystawa poświęcona masonerii, zwanej też wolnomularstwem. Znajdź nas: https://www.youtube.com/c/WszechnicaFWW/ https://www.facebook.com/WszechnicaFWW1/ https://anchor.fm/wszechnicaorgpl---historia https://anchor.fm/wszechnica-fww-nauka https://wszechnica.org.pl/ #muzeumnarodowe

138. odcinek podcastu w programie "Jutronauci". Próbowaliście zapytać szefa, czy możecie pracować z Wysp Kanarysjkich? Jeśli tak, to zapewne nie zgodził się bez wahania. Firmy pozwalające zespołom pracować z zagranicy wciąż stanowią mniejszość, a jedną z nich jest Airbnb. Jej prezes twierdzi, że dzięki temu łatwiej utrzymać pracowników oraz konkurować o globalną pulę talentów. Żeby sprostać oczekiwaniom tzw. cyfrowych nomadów, firmy muszą rozciąć gordyjski węzeł regulacji podatkowych i ubezpieczeniowych, tworząc polityki pracy z zagranicy. I zwykle są one pełne ograniczeń. Dlaczego - przyzwyczajeni przez pandemię do pracy zdalnej - nie możemy pracować, skąd chcemy? Co nam grozi, jeśli wyjedziemy pod palmy, nie informując szefa? Vadim Makarenko z firmy Statista pyta o to Katarzynę Kurzawską-Puchałę, partner associate w firmie doradczej Deloitte. Więcej tekstów i rozmów o przyszłości znajdziesz w najnowszej edycji programu "Jutronauci": https://wyborcza.pl/jutronauci

„U všech národů v antice, u Aristotela, v konfucianismu, a tak bychom mohli pokračovat, docházíme k tomu, že člověk si je vědom skutečnosti, že člověk je nejenom bytost rozumná, rozumová, společenská, ale také bytost schopná lásky. A to není ani chemie, to nejsou biologické základy, ale to je skutečně obrovská síla svobodné vůle člověka. A na tom já stavím,“ říká kardinál Dominik Duka v rozhovoru pro pořad Kupředu do minulosti. 1. díl, 04.11.2022, www.RadioUniversum.cz

Utopiť sa v semene nechcem. Milujem, keď sa s partnerom musím dobíjať. Pomiešané sesterské šťavičky. Pišula mi nič nehovorí. * Dámska jazda v Permone! Objednáš na  https://www.podbanskeresort.sk/kongres/kontakt/  * Všetky sexuálne hračky na  isexshop.sk  * V Turecku sme doma! -  www.orextravel.sk  NEXT? Boris & Brambor, VAR a ich hostia NAŽIVO na Pontone v Bratislave! 23.10. o 19:00. Vstupenky na  www.zapotour.sk  Produkcia by ZAPO  https://www.zabavavpodcastoch.sk/  Daj nám follow na IG a TikToku @zapoofficial  

Čo znamená mobilizácia pre ruskú a čo pre ukrajinskú armádu. Mapa, ktorá vysvetlí, prečo Putin mobilizuje a urýchlene organizuje referendá. Naozaj Rusko bojuje s celým NATO? Putin anektoval Krym aj kvôli tomu, aby na ňom mal základňu pre svoje loďstvo, teraz ho z obáv musí sťahovať ďalej na východ.

Join me as I discuss the importance of everyday health with Utopi-fans Aleks and Sam. They are a health-life power couple who enjoy eating Utopihen Duck Eggs. Aleks holds a degree in functional medicine and both her and Sam have reshaped their lives through the way they approach their health, relationship with food and others, and overall life. --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app --- Send in a voice message: https://anchor.fm/utopihen-talk/message Support this podcast: https://anchor.fm/utopihen-talk/support

Join me as I discuss the importance of everyday health with Utopi-fans Aleks and Sam. They are a health-life power couple who enjoy eating Utopihen Duck Eggs. Aleks holds a degree in functional medicine and both her and Sam have reshaped their lives through the way they approach their health, relationship with food and others, and overall life.  --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app --- Send in a voice message: https://anchor.fm/utopihen-talk/message Support this podcast: https://anchor.fm/utopihen-talk/support

Lyssnare: ”Han surar när han inte får sex” & Var taktisk och förbli vän med exet & ”Jag smygkollade hans mobil, sen packade jag!” & Marit: Ibland är det sunt att må dåligt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nic dzisiaj nie wskazuje na to, że kilkadziesiąt lat temu we wsi Borucino na Kaszubach rozegrały się dantejskie sceny. W marcu 1945 roku kilkanaście kobiet utopiło się w jeziorze Raduńskim Górnym. Wybrały taką śmierć, bo żołnierze Armii Czerwonej zgotowaliby im znacznie gorszy los. Tę historię ujawnił niecałe dwa lata temu mężczyzna w podeszłym wieku. Dlaczego dopiero po tylu latach zdecydował się opowiedzieć o tym, co widział? Co dokładnie wydarzyło się nad jeziorem Raduńskim Górnym we wsi Borucino i w innych kaszubskich wsiach? Dlaczego o gwałtach wojennych na Kaszubach przez tyle lat się milczało?

Hur ser framtiden ut? Utopi eller dystopi? Det svaret har panelen i Spanarna som uppdrag att försöka lista ut. Denna vecka hör vi kommunikationsstrategen Maja Aase, prästen Camilla Lif och kulturjournalisten Göran Everdahl sia om vad som komma skall. Programledare: Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel i Spanarna 13 maj: Maja Aase, Göran Everdahl och Camilla LifMaja Aase: Tidens töjbarhet.Göran Everdahl: Stopp ett tag !!!Camilla Lif: Slutet på introt.Utopi eller dystopi? Hur ser framtiden ut? Det svaret har panelen i Spanarna som uppdrag att försöka lista ut. Denna vecka hör vi kommunikationsstrategen Maja Aase, prästen Camilla Lif och kulturjournalisten Göran Everdahl sia om vad som komma skall. Till sin hjälp har de ingen mindre än allas vår programledare och ciceron Ingvar Storm som lotsar oss tryggt på resan tur och retur till framtiden.Spanarna – underhållande framtidsspaning med humor och utrymme för eftertankeVälkommen till Spanarna i Sveriges Radio P1 – ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. Exakt vad det ska handla om är det bara respektive spanare som vet om och de får absolut inte avslöja sina ämnen vare sig för varandra eller programledaren Ingvar Storm. Varje vecka är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick försöka tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan!Spanarna sänds direkt från en studio i Radiohuset i Stockholm varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Hur ser framtiden ut? Utopi eller dystopi? Det svaret har panelen i Spanarna som uppdrag att försöka lista ut. Denna vecka hör vi kommunikationsstrategen Maja Aase, prästen Camilla Lif och kulturjournalisten Göran Everdahl sia om vad som komma skall. Programledare: Ingvar Storm. Veckans panel i Spanarna 13 maj: Maja Aase, Göran Everdahl och Camilla LifMaja Aase: Tidens töjbarhet.Göran Everdahl: Stopp ett tag !!!Camilla Lif: Slutet på introt.Utopi eller dystopi? Hur ser framtiden ut? Det svaret har panelen i Spanarna som uppdrag att försöka lista ut. Denna vecka hör vi kommunikationsstrategen Maja Aase, prästen Camilla Lif och kulturjournalisten Göran Everdahl sia om vad som komma skall. Till sin hjälp har de ingen mindre än allas vår programledare och ciceron Ingvar Storm som lotsar oss tryggt på resan tur och retur till framtiden.Spanarna underhållande framtidsspaning med humor och utrymme för eftertankeVälkommen till Spanarna i Sveriges Radio P1 ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. Exakt vad det ska handla om är det bara respektive spanare som vet om och de får absolut inte avslöja sina ämnen vare sig för varandra eller programledaren Ingvar Storm. Varje vecka är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick försöka tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan!Spanarna sänds direkt från en studio i Radiohuset i Stockholm varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Katarina Barrling, Per Narsokin och Annika Sundberg siar om framtiden. Katarina har hittat helt nya överklassmarkörer där hästpolo och hemstädning snart konkurrerar ut klassisk bildning. Per bjuder på snabbkurs i Einsteins relativitetsteori och Annika funderar över om måttet är rågat för vår tolerans mot floskler i reklam och på sociala medier. Programledare för Spanarna är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utopi eller dystopi? Med blicken riktad mot framtiden tar sig spanarpanelen an uppgiften att tolka tidens tecken och sia om vad som komma skall. Veckans stigfinnare består av tv-producenten Annika Sundberg, statsvetaren och docenten Katarina Barrling samt psykologen Per Naroskin. Följ med på resan!Åh vilken hissnande spanarresa genom både tid och rum! (OBS! Spoilervarning!) Här gäller det att hålla öronen på skaft om man inte vill bli avkragad.Katarina Barrling har till exempel hittat helt nya överklassmarkörer där hästpolo och säg varför inte hemstädning kanske kan komma att konkurrera ut klassisk bildning inom snar närtid. Per Naroskin tar avstamp i filmen Morrhår och ärtor från 1986 med Lena Nyman och Gösta och bjuder både på snabbkurs i Einsteins relativitetsteori och utmanar vårt sätt att se på framtiden i centimeter istället för år.Åh slutligen så får en annons om hundbäddar Annika Sundberg att fundera över vår floskeltolerans vilket leder till att hon bland annat undrar om inte dagens affirmationskort behöver moderniseras om de nu är tänkta att göra någon slags nytta - varför inte med hjälp av en app?Spanarna har spanat – i panelen Katarina Barrling, Per Narsokin och Annika Sundberg:Katarina Barrling: Överklassmarkörer. Per Naroskin: Framtiden på medeldistans. Annika Sundberg: Snömos och floskeltolerans.Spanarna - samhällsspaning med humorEtt program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Spanarpanelen består av tre vassa personligheter vars uppdrag är att försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm vet i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - avresa sker varje fredag strax efter klockan tre - häng med!Spanarnas officiella sida på FacebookKände du igen dig? Lärde du dig något nytt? Eller är du bara nyfiken på vad andra lyssnare har att för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.seHär kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!

W pierwszym wywiadzie po przejściu koronawirusa prezydent Aleksander Kwaśniewski opowiada o tym, jak przeszedł chorobę. Mówi też, dlaczego jego zdaniem obóz PiS się wyczerpuje, a także co jest największym niebezpieczeństwem dla polityków opozycji

Hur ska vi tänka kring framtiden, är den ljus eller mörk? Spanarna siar om det som komma skall med både allvar och humor. I panelen: Inger Ljung Olsson: Tristess blir triss i ess. Göran Everdahl: En digital arme av anti-Gretor. Helena von Zweigbergk: Vår uppgift blir att fylla en lek- och tokkvot. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel i Spanarna: Helena von Zweigbergk, Inger Ljung Olsson och Göran Everdahl Hur ska vi tänka kring framtiden, är den ljus eller mörk? Spanarna siar om framtiden med både allvar och humor. I panelen:Inger Ljung Olsson: Tristess blir triss i ess.Göran Everdahl: En digital arme av anti-Gretor.Helena von Zweigbergk: Vår uppgift blir att fylla en lek- och tokkvot.Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.