Podcasts about romaner

Hva skal vi egentlig mene om Rød Larsen, Mona Juul, Jagland, Barth Eide, Brende, Mette-Marit, Søreide og alt dette surret? Må alle gå? Skal ingen gå? Klarer vi å skille sakene fra hverandre? På den lyse siden: Valentines day nærmer seg, og Jan har sett en erotisk film, som Janne mener egentlig er en gotisk bok, og alle ser vel OL, der Norge tok bronse i samlivs-skyting.

Lescht Woch hate mer de Fokus op Rentrée-Romaner geluecht, déi sech mam zweete Weltkrich ausernaner setzen, dës Woch rezenséiert de Jeff Schinker zwee Romaner, an deenen zwee Schrëftsteller mat hiren Originnen ofrechnen – an déi nei kapitalistesch Heemecht kritesch beliichten. D'Kinga Wyrzykowska, eng Schrëftstellerin mat polnesche Wuerzelen, verëffentlech mat "Princesse" eng radikal Farce iwwert ee Polen, dat vu rietsextreme Politiker an d'Mëttelalter zeréck versat gëtt. An den Iegor Gran bréngt mat "Les explorateurs" een touchante Bildungsroman iwwert d'Jugend vun engem russeschen Immigratiounsbouf an engem franséische Lycée an den 80er eraus.

Lescht Woch hate mer de Fokus op Rentrée-Romaner geluecht, déi sech mam zweete Weltkrich ausernaner setzen, dës Woch rezenséiert de Jeff Schinker zwee Romaner, an deenen zwee Schrëftsteller mat hiren Originnen ofrechnen – an déi nei kapitalistesch Heemecht kritesch beliichten. D'Kinga Wyrzykowska, eng Schrëftstellerin mat polnesche Wuerzelen, verëffentlech mat "Princesse" eng radikal Farce iwwert ee Polen, dat vu rietsextreme Politiker an d'Mëttelalter zeréck versat gëtt. An den Iegor Gran bréngt mat "Les explorateurs" een touchante Bildungsroman iwwert d'Jugend vun engem russeschen Immigratiounsbouf an engem franséische Lycée an den 80er eraus.

Bokspanarna tipsar om riktigt bra serier. Allt från klimatskräck, tonårsgrubblerier, musik och sex, droger och rocken roll. Veckans gäster; Magnus Svartvall och Annika Riekkola Vi pratar om dessa böcker: Odjuren av Kerstin Lundberg Hahn och Elisabeth Widmark Pardalita av Joana Estrela På glid av Moa Romanova Mellan två toner: Arvo Pärts väg till ett eget tonspråk av Joonas Sildre

Wärend d'Situatioun e bëssen iwwerall op der Welt eskaléiert, hëlt de literareschen Interessi um Zweete Weltkrich net of. Déi franséisch Rentrée littéraire vum Januar proposéiert direkt dräi Romaner, déi d'Shoah, d'Resistenz an d'Entnazifizéierung vun Däitschland thematiséieren: An der Olivia Elkaim hirem Roman "La disparition des choses" geet et em dem Schrëftsteller Georges Perec seng Mamm, an "Une forêt" vum Jean-Yves Jouannais em ee ganz speziellen Entnazifizéierungscomité an am Timothée de Fombelle sengem kuerze Roman "La vie entière" em eng Resistenzlerin, déi hannert hirer Schreifmaschinn op de Chef vum Reseau waart. De Jeff Schinker huet déi dräi Romaner gelies – a verréit eis seng Andréck.

Wärend d'Situatioun e bëssen iwwerall op der Welt eskaléiert, hëlt de literareschen Interessi um Zweete Weltkrich net of. Déi franséisch Rentrée littéraire vum Januar proposéiert direkt dräi Romaner, déi d'Shoah, d'Resistenz an d'Entnazifizéierung vun Däitschland thematiséieren: An der Olivia Elkaim hirem Roman "La disparition des choses" geet et em dem Schrëftsteller Georges Perec seng Mamm, an "Une forêt" vum Jean-Yves Jouannais em ee ganz speziellen Entnazifizéierungscomité an am Timothée de Fombelle sengem kuerze Roman "La vie entière" em eng Resistenzlerin, déi hannert hirer Schreifmaschinn op de Chef vum Reseau waart. De Jeff Schinker huet déi dräi Romaner gelies – a verréit eis seng Andréck.

Wärend d'Situatioun e bëssen iwwerall op der Welt eskaléiert, hëlt de literareschen Interessi um Zweete Weltkrich net of. Déi franséisch Rentrée littéraire vum Januar proposéiert direkt dräi Romaner, déi d'Shoah, d'Resistenz an d'Entnazifizéierung vun Däitschland thematiséieren: An der Olivia Elkaim hirem Roman "La disparition des choses" geet et em dem Schrëftsteller Georges Perec seng Mamm, an "Une forêt" vum Jean-Yves Jouannais em ee ganz speziellen Entnazifizéierungscomité an am Timothée de Fombelle sengem kuerze Roman "La vie entière" em eng Resistenzlerin, déi hannert hirer Schreifmaschinn op de Chef vum Reseau waart. De Jeff Schinker huet déi dräi Romaner gelies – a verréit eis seng Andréck.

Lustmanualen sniffar vin i litteraturens fotspår – och ger en snabbguide till Malmö. Dessutom blir det senaste nytt från vinvärlden, lustfyllda tips och ett blindvin i fyndklassen. Skål! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Berättelser om anpassning och överlevnad kan ge oss smarta lösningar och inge hopp i en värld där vi förändrar klimatet. Men climate fiction har också kritiserats för att måla upp dystopier som skapar klimatångest hos läsaren. I Klotet träffar vi den norska cli-fi-författaren Maja Lunde, som menar att det är skönlitteraturens uppgift att spegla dom känslor vi har när det kommer till klimatkrisen. Vi hör också Paul Tenngart, litteraturvetare vid Lunds universitet, och Sara Sällström, vetenskapsreporter.Programmet är en repris från 29 oktober 2025.Reporter: Karin GyllenklevProducent och programledare: Peter Normark

Vilka böcker var bäst 2025, och vilka passar bäst att ge bort som julklapp? Denna gång tipsar Alice, Maja, Patrik och Elias om årets och julens bästa läsning. Tips utlovas på böcker bland annat om en ung kvinna i Rom på 50-talet, en pappa som får ALS, en pojkes uppväxt i Luleå, en tysk författares skrivande, och fascismens grogrunder i vår samtid. Dessutom såklart: senaste Knausgård och en riktig julsaga.

Ee Papp verléisst de Stot, een anere kënnt erëm: am Christian Authier sengem “Comme un père”, ee vun de véier Finaliste vum Prix Interallié, kënnt ee verschollene Papp op eng mysteriéis Manéier zeréck an d'Liewe vu sengem Bouf. Am Anthony Passeron senger Autofiktioun “Jacky”, ee vun de Finaliste vum Prix Femina, erzielt de Schrëftsteller, wéi säi Papp sech lues a lues aus dem eegene Liewen zeréckzitt, bis en op engem Dag komplett verschwënnt. De Jeff Schinker huet déi zwee Romaner gelies - a verréit eis, ob se ze recommandéiere sinn.

Mumintrollet fyller 80 år och Solen firar med ett samtal som utgår från den sista Muminboken, Sent i november. I den är själva muminfamiljen frånvarande, men när sex andra figurer dyker upp i Muminhuset så är deras anda ändå väldigt levande. Det blir ett samtal om mumintrollen och deras värld i stort: vad symboliserar de, varför är de så populära, och vad kan vi lära oss om världen och oss själva genom att läsa dem? Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar läslistor med flertalet böcker som nämns i avsnitten på bibliotekets hemsida: https://biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen-alla-avsnitt

Nom Prix Goncourt, Femina, Médicis a Renaudot dës Woch geet d'Literaturpräissaison esou lues op en Enn – ma de Méindeg gëtt nach mam prestigéise Booker Prize vläicht mat dee wichtegste Präis verginn. Sechs Bicher sinn op der Shortlist, der Katie Kitamura hire Roman "Audition", dem David Szalay säi "Flesh" an dem Ben Markovits säin "The Rest of Our Lives" hat de Jeff Schinker schonn hei rezenséiert. Haut verréit hien eis, wéi gutt déi dräi aner Finaliste sinn a beschwätzt "Flashlight" vun der Susan Choi, "The Loneliness of Sonia and Sunny" vun der Kiran Desai a "Land in Winter" vum Andrew Miller.

Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Berättelser om anpassning och överlevnad kan ge oss smarta lösningar och inge hopp i en värld där vi förändrar klimatet. Men climate fiction har också kritiserats för att måla upp dystopier som skapar klimatångest hos läsaren. I Klotet träffar vi den norska cli-fi-författaren Maja Lunde, som menar att det är skönlitteraturens uppgift att spegla dom känslor vi har när det kommer till klimatkrisen. Vi hör också Paul Tenngart, litteraturvetare vid Lunds universitet, och Sara Sällström, vetenskapsreporter.Reporter: Karin GyllenklevProducent och programledare: Peter Normark

Genee aacht Romaner hunn et op déi zweet Selektioun vum Prix Goncourt gepackt. De Jeff Schinker rezenséiert der zwee dovun: "Le Bel Obscur" vun der Caroline Lamarche a "Kolkhoze" vum Emmanuel Carrère.

Den nächsten Dënschdeg ginn déi dräizéng Romaner vun der Booker Prize Longlist zur Shortlist kondenséiert. Op der Longlist sinn dëst Joer vill Neientdeckungen a wéineg bekannten Nimm - d'Romaner hunn tëschent 150 a 650 Säiten, een dovu koum esouguer eréischt zwee Deeg, nodeems d'Shortlist ëffentlech gouf, eraus. A senger Serie rezenséiert de Jeff Schinker Woch fir Woch déi 13 Romaner, déi et op d'Longlist gepackt hunn. Den Ufank mécht der Katie Kitamura hire Roman "Audition", an deem enger Schauspillerin hir Realitéit ëmmer méi enger Performance änelt - fir déi ee mysteriéise jonken Typ ee ganz spezielle Casting proposéiert.

Den nächsten Dënschden ginn déi dräizéng Romaner vun der Booker Prize Longlist zur Shortlist kondenséiert. Op der Longlist sinn dëst Joer vill Neientdeckungen a wéineg bekannten Nimm – d'Romaner hunn tëschent 150 an 650 Säiten, een dovun erschéngt esou guer eréischt zwee Deeg, nodeems d'Shortlist eraus koum. A senger Serie rezenséiert de Jeff Schinker Woch fir Woch déi 13 Romaner, déi et op d'Longlist gepackt hunn. Dem David Szalay säi Roman "Flesh" ass eng Zort ungaresche Ken Loach. De Roman handelt vun engem Teenager, deen eng Affaire mat enger Nopesch huet, déi am Alter vu senger Mamm ass - a weist, wéi ee Liewe kann entgleisen.

Bor det en vampyr i oss alla? Får man skildra grovt gängvåld i en ungdomsbok? Och hur bra är egentligen Lydia Sandgrens uppföljare till den hyllade debutromanen? Alla frågor får svar i premiäravsnittet av Bokrevyn, kritikmagasinet som ger dig koll på aktuell svensk litteratur. I avsnittet recenserar vi Carl-Johan Malmbergs autofiktiva essäbok om vampyrer, Lydia Sandgrens nya roman Artens överlevnad – och senaste boken från en ny stjärna på ungdomslitteraturens himmel, Alex Khourie. Dessutom ger redaktionen lästips och ett svep över aktualiteter i litteraturvärlden. Veckans recensenter är litteraturforskarna Johan Klingborg, Anna Höglund och Lydia Wistisen. INNEHÅLL 01.25 Varför behövs Bokrevyn? 07.38 Johan Klingborg recenserar Lydia Sandgrens roman "Artens överlevnad". 22.44 Anna Höglund recenserar Carl-Johan Malmbergs essäbok "Vampyrer, vad gör ni". 38.33 Svepet – aktuellt i litteraturvärlden och redaktionens lästips. 46.24 Lydia Wistisen recenserar Alex Khouries "Mina döda" (Rabén & Sjögren, 199 s.) 58.03 Fråga Bokrevyn Samtalsledare: Hedvig Ljungar. Redaktör: Malin Nauwerck. Producent: Magnus Bremmer Vinjettmusik: Oskar Schönning. Ljudproduktion: Christoffer Roth. Bokrevyn är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Stockholms universitet och finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

An eiser neier Serie iwwer d'Rentrée littéraire rezenséiert d'Kulturredaktioun reegelméisseg Romaner an Essaien, déi et op déi divers Long- a Shortliste vun de sëllege Literaturpräisser a Frankräich gepackt hunn. Den Ufank mécht dem Paul Gasnier seng Autofiktioun "La collision", an där hien iwwer den déidlechen Accident investigéiert huet, an deem seng Mamm hiert Liewe verluer huet. "La collision", an der éischter Selektioun vum prestigiéise Prix Goncourt, setzt sech als Zil, datt déi Geschicht, an där ee jonke Migrant schëlleg geschwat gouf, net vum RN kann instrumentaliséiert ginn. Wisou dat just zum Deel opgeet, verréit de Jeff Schinker a senger Kritik.

Hur ser poesin i Sverige ut 2025? Vad handlar böckerna om och hur är de skrivna? På poesimässan 2025 samlas poeter, förläggare och läsare på Tranströmerbiblioteket för tre dagar av poesi. I detta avsnitt, inspelat inför publik en vecka innan mässan, gör Patrik, Alice, Maja & Elias en exposé över medverkande poeter och tipsar om några favoriter. Det handlar om språkmaterialism och lekfullhet, politik och verskonst, och vad är egentligen lätt och svårt när det handlar om poesi? Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm.

Den 14 maj 1925 gavs Virigina Woolfs mästerverk Mrs Dalloway ut för första gången, och hundra år senare står den sig fortfarande som en av modernismens verkliga klassiker. Vad är det som är så speciellt med romanen, och hur såg Virginia Woolfs tid och litterära värld ut? Om detta och mycket mer samtalar bibliotekarierna Karin Cellton och Solens Patrik Schylström med författaren, akademiledamoten och Woolf-kännaren Anna-Karin Palm, i detta specialavsnitt av Solen som spelades in inför publik på Tranströmerbiblioteket i Stockholm den 14 maj 2025.

Inför sommaren 2025 samlas Solen-medlemmarna och tipsar om läsning för hängmattan, stranden eller kanske tågresan! Vad har vi läst och gillat under våren, och vilka böcker passar extra bra att läsa på sommaren? Tips utlovas om allt från nutida mammaliv och 1700-talspoeter på Irland till gotik i 1800-talets London, sorg i ett samtida Skogås och en australisk utflykt år 1900. Och mer därtill! Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar tidigare avsnitt samt titellistor på bibliotekets hemsida: biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

2025 års Stockholm läser-bok är "Beckomberga" av Sara Stridsberg, en modern klassiker med teman som sjukdom och friskhet, drömmar och verklighet, barn och föräldrar och vuxenblivande. Varför är den så omtyckt, hur passar den in i författarskapet, och varför är det en så bra Stockholmsskildring? Om detta och mycket mer samtalar bibliotekarierna Karin Cellton och Max Edenborg med Patrik Schylström från Bibliotekspodden Solen. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar tidigare avsnitt samt titellistor på bibliotekets hemsida: biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

Från moln till Mozart, från kustlinjer till livets slut, återfinns fraktaler. Helena Granström funderar över verklighetens och konstens struktur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När en matematiker försöker sig på att skämta kan det låta såhär:Vad står bokstaven B för i Benoit B Mandelbrot? Rätt svar: Benoit B Mandelbrot. Huruvida denna vits någonsin åstadkommer några skrattsalvor ska jag låta vara osagt, men den som förstår poängen har i alla fall också förstått vad som kännetecknar fraktalerna, de matematiska objekt som utforskades ingående av just denne Mandelbrot: att de innehåller delen som är helheten som innehåller delen som är helheten, och så vidare.Därav skämtets poäng: Namnet Benoit B Mandelbrot inneslutet i namnet Benoit B Mandelbrot inneslutet i namnet Benoit B Mandelbrot i all oändlighet.Man kan tänka på ett blomkålshuvud, eller ännu hellre på en romanesco: Bryt loss en bukett, och du kommer i denna bukett att få se det stora huvudet i mindre format. Bryt loss en mindre bukett av denna bukett, och så ännu en mindre från denna: Samma sak upprepar sig, med allt mindre kålhuvuden som fortsätter att spira från allt mindre kålhuvuden. En ovanligt hänförande fraktal kallad Mandelbrotmängden upptäcktes av Mandelbrot själv, och karakteriseras av att en förhållandevis enkel formel ger upphov till en närmast outtömlig komplexitet: ett outgrundligt överflödande universum alstrat av en simpel instruktion. Inför denna rikedom är det svårt att hålla fast vid tanken på att matematiken bara skulle vara något som människan har hittat på: ”Mandelbrotmängden är”, som matematikern Roger Penrose påpekat, ”inte något som det mänskliga sinnet har uppfunnit; den upptäcktes.” Precis på samma sätt som Mount Everest, finns den bara där.Men fraktalerna existerar alltså inte enbart i den rena matematikens sfär, utan i högsta grad i verkligheten: Vi kan finna dem i kustlinjer och floddeltan, ormbunkar och åskviggar, blodkärl och neuroner, galaxkluster och bergskedjor och moln. I var och en av dessa strukturer ser man helheten upprepa sig i de mindre delarna: Den som betraktar en del av en bergig kust kan inte utifrån dess form avgöra om det är en liten sträcka som de ser på nära håll, eller en längre på stort avstånd; och varje liten del av ett moln skulle, betraktad för sig själv, lika gärna kunna vara det stora molnet självt. Till och med vår arvsmassa är arrangerad enligt denna struktur, inpassad i den trånga cellkärnan genom identiska vikningar som sker i mindre och mindre skala. Naturen är, med andra ord, i högsta grad fraktal – och år 2016 kom ett antal polska kärnfysiker lite oväntat också fram till slutsatsen att detsamma gäller litteraturen.Det är en häpnadsväckande upptäckt, även om den kanske är lite mindre fruktbar än vad en författare skulle önska – för hur gärna jag än vill skulle jag inte kunna låta varje stycke i denna essä utgöra en miniatyr av helheten – och varje mening en miniatyr av varje stycke – och varje ord en miniatyr av varje mening. Även om det hade varit outsägligt elegant. Den amerikanska författaren Paul Auster har visserligen gjort gällande att den första meningen i hans roman Mr Vertigo innehåller essensen av hela verket – men den fraktala strukturen i kända verk av författare som Virginia Woolf och Robert Bolano låter sig avtäckas först genom ingående statistisk analys. De litteraturintresserade polska fysikerna genomförde till exempel en kartläggning av fördelningen av meningarnas längd i de romaner de studerade: Vad som framträdde var en form av idealt fraktalmönster, särskilt skönjbart i den typ av litteratur som brukar betecknas som medvetandeström. Mest fraktal av alla – till och med multifraktal, det vill säga innehållande fraktaler av fraktaler – lär James Joyces svårgenomträngliga Finnegan's Wake vara. När det gäller lyrik har en ambitiös forskare med en besläktad metod lyckats med konststycket att finna Cantormängden, en annan känd fraktal, i form av förekomsten av ordet know i en dikt av den amerikanske poeten Wallace Stevens. Och även i musiken är det möjligt att finna fraktala strukturer – föga förvånande till exempel hos en kompositör som Johann Sebastian Bach, i vars tredje cellosvit en musicerande matematiker lyckats identifiera ett påfallande exakt exempel på samma Cantormängd.Bevisar det att konstnärerna, tidigare än matematikerna, har förmått att uppfatta tillvarons inre struktur? Att dessa skapande människor på ett omedvetet vis har anat formen hos de kärl som fyller människokroppens lungvävnad, hos de kärl i vilka dess blod flödar och hos det nätverk av nervceller som överhuvudtaget gör aningar – omedvetna eller inte – möjliga. Kanske är det denna djupt liggande intuition som Mandelbrot själv också anspelar på när han konstaterar att barn inte undrar ”över temperaturen hos en gas eller kollisioner mellan atomer, utan över formerna hos träd, moln och blixtar.” Undrar de, för att de i dessa former identifierar något märkvärdigt bekant, något som lånar sin form också åt deras eget inre?Men å andra sidan skulle författarnas benägenhet att skriva fram fraktaler kunna ges en mer prosaisk förklaring än så, för också det mänskliga livets yttre ramar låter oss ju stifta bekantskap med det fraktala: Dygnet kan förstås som en miniatyr av året som i sin tur kan framstå som en miniatyr av det mänskliga livsförloppet. Men inte bara det: Möjligen, skriver matematikern Michael Frame i den märkliga lilla skriften The Geometry of Grief, kan även sorgen sägas uppvisa en självlikhet på olika skalor, eftersom varje sorg i sin tur består av många små delsorger, varje förlust av en mängd olika möjligheter eller tillfällen eller erfarenheter som för alltid gått förlorade. Inuti sorgen över en älskad människas bortgång, oövervinnerlig i sin väldighet, finns sorgen över att aldrig mer få hålla hennes hand, över att aldrig mer få höra hennes röst, över att aldrig mer få vända sig till henne med sina tankar. Och det faktum att de många små sorgerna liknar den stora sorgen i art om än inte i storlek gör det möjligt, fortsätter Frame sitt resonemang, att öva sig: Att lära sig ett sätt att tackla den väldiga, till synes ohanterliga sorgen, genom att prövande och försiktigt ta sig an de mindre sorgerna, en i sänder. Och betraktat med den fraktala geometrins blick framstår på sätt och vis hela livet så, som en repetition i liten skala för de stora skeenden som hela tiden – och samtidigt, bara långsammare – utspelar sig: varje glädje en liten replik av den större glädjen, varje misslyckande och varje närmande och varje känslosvall en replik av sina större motsvarigheter av vilka de också utgör en del. Och förstås – detta är väl den fraktala livsstrukturens dystraste sida – utgör var och en av tillvarons otaliga förluster en sorts miniatyr av den slutliga förlust som väntar oss alla, den av livet självt.Hur man ska gaska upp sig efter en sådan nedslående insikt är inte helt klart – men kanske kan åtminstone matematikerna ibland oss finna lättnad i ännu ett exempel på humor för de få:–Hur gick det för matematikern som blev gammal och sjuk, dog han? –Nejdå. Han förlorade bara några av sina funktioner. Helena Granströmförfattare med bakgrund inom fysik och matematik

The Korean author Bora Chung is known for her relentless look on humanity and her often grotesque, often scary and sometimes funny short stories. Hear her talk about her book Cursed bunny, just released in Swedish as Förbannad kanin, it´s main theme revenge, and what it´s like to be a woman writer in South Korea, in an interview with Solens Alice Thorburn, Elias Hillström and Maja Bünger. This episode of Bibliotekspodden Solen was recorded live at the Korean Culture Institute in Stockholm in March 2025, and is held in English. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar tidigare avsnitt samt titellistor på bibliotekets hemsida: biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

Lei av søtt og koselig og vil ha noe annet? Da er dette episoden for deg!

Hur är det egentligen att vara översättare? Vad är svårt, vad är lätt och roligt? Och hur ser översättarens vardag ut? Möt Annakarin Thorburn, översättare av spanskspråkig litteratur, i ett samtal med Elias, Alice och Maja om översättningens vedermödor och fröjder, men också om samtida spanskspråkig litteratur. Författare som nämns är bland andra Pilar Quintana och Samanta Schweblin, och det blir speciellt fokus på boken Carcoma av den spanska författaren Layla Martinez. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar tidigare avsnitt samt titellistor på bibliotekets hemsida: biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

Det är alltid en stor händelse när Bruno K. Öijer släpper nytt, och hans senaste bok Växla ringar med mörkret utgör inget undantag. Under flera decennier har han varit en fixstjärna på svensk författarhimmel, med rockstjärneframtoning, ett romantiskt och storslaget patos och en stjärnglans som få andra poeter. I det här avsnittet av Solen samtalar Patrik och Elias med kollegorna Karin Cellton och Linda Isaksson om Brunos författarskap: vad är det som är så speciellt med hans dikter och hur bra är han egentligen? Och är han inte lite Ranelidsk? Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Du hittar alla titlar som nämns i avsnittet på bibliotekets hemsida: https://biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen

Mëtt November goufen a Frankräich déi sëllege Literaturpräisser verginn. Déi déck Fësch wéi de Goncourt an de Renaudot hate mir scho beschwat, zanter e puer Woche verrode mir Iech, fir wéi eng Romaner sech déi méi kleng, mee dacks literaresch méi relevant Juryen, entscheet hunn. Hei beschwätzt de Jeff Schinker "Le rêve du jaguar" vum Miguel Bonnefoy, fir deen den Auteur de Prix Femina an de Grand Prix du Roman de l'Académie française krut. Eng Entscheedung, déi eise Kritiker absolut net novollzéie kann, esou kitscheg an iwwerflächlech huet hien de Roman fonnt.

Mëtt November goufen a Frankräich déi sëllege Literaturpräisser verginn. Déi déck Fësch wéi de Goncourt an de Renaudot hate mir scho beschwat, an den nächste Woche verrode mir Iech, fir wéi eng Romaner sech déi méi kleng mee dacks literaresch méi relevant Juryen entscheet hunn. Hei rezenséiert de Jeff Schinker "Mythologie du .12" vum jonke belschen Auteur Célestin de Meeûs, dee fir säin éischte Roman eng Mention spéciale vum Prix Wepler krut.

Inför julen tipsar Alice, Patrik och Elias om böcker att köpa som klappar till nära och kära, och delar med sig av sina bästa läsupplevelser under året. Hur bra är egentligen årets Nobelpristagare Han Kang, och vilken bok rörde nästan Elias till tårar under året? Vilken serie var Patriks favorit och vilken koppling hittar Alice mellan en australiensisk kultklassiker från 60-talet och en nyutkommen svensk roman? Detta och mycket mer hör du i detta avsnitt. Läslista med alla titlar hittar du inom kort på bibliotekets hemsida: https://beta.biblioteket.stockholm.se/bibliotekspodden-solen Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm.

Mëtt November goufen a Frankräich déi sëllege Literaturpräisser verginn. Déi déck Fësch wéi de Goncourt an de Renaudot hate mir scho beschwat. An den nächste Woche verrode mir Iech, fir wéi eng Romaner sech déi méi kleng mee dacks literaresch méi relevant Juryen entscheet hunn. Hei beschwätzt de Jeff Schinker “Marc” vum Benjamin Stock, dee fir säi fuerchtbar topegen a gläichzäiteg immens philosophesche Roman iwwer eng Gemeinschaft vu Marc-Levy-Lieser de Prix de Flore krut.

"Att söka efter sig själv och hitta en främling". Så beskriver Maja resultatet när man som läsare - eller huvudperson - försöker lösa gåtor och reda i de frågor kring identitet och sanning som är så betydelsefulla i Paul Austers författarskap. Så inte minst i New York-trilogin, som är det verk av den amerikanska författaren som Solen pratar mest om denna gång. Paul Auster föddes 1947 och dog i april 2024, och hans författarskap blev stilbildande på 90-talet med sin postmoderna stil där allting flyter - ont och gott, jag och du, sanning och fiktion. Hur är det att läsa honom idag, och varför blev han så betydelsefull? Det funderar Solen kring i detta samtal, inspelat i oktober 2024. Solen är en podcast om litteratur med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. I detta avsnitt deltar också Caroline Karlsson.

Boken Partiet er utvilsomt høstens mest omtalte utgivelse til nå. To Dagblad-journalisters forsøk på å formidle de interne stridighetene i Arbeiderpartiet har skapt både metodiske og – hva skal man si – mellommenneskelige diskusjoner. Hva er det egentlig en sakprosaforfatter gjør når vedkommende bruker kildene sine til å rekonstruere en samtale eller en scene? Og er resultatet sant? Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I höst utkommer två romaner som bygger på Helgakaraktären ur Doktor Glas. Fru Gregorius om en ung Helga som ljuger för att hon vill ha ett barn och Helga, en 60-årig kvinna som glömt det mesta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Ohlsson kommer tjugo år efter succén med sin roman ”Gregorius” ut med ”Helga”. Hon är omgift och i sextioårsåldern i 1930-talets Stockholm. En dag får hon ett brev som vänder upp och ner på hennes tillvaro och hon tvingas att konfronteras med ett förgånget hon inte längre känner igen.I Åsa Nilsonnes ”Fru Gregorius” är själva grundpremissen för lögnerna i Hjalmar Söderbergs ”Doktor Glas” annorlunda. Här älskar Helga sin man, den mycket äldre pastorn och vill till vilket pris som helst ha ett barn med honom. Älskaren är bara en statist. Och det visar sig att hon har mycket bättre hand med lögnen än hon någonsin kunde tro.Ett reportage av Katarina Wikars.

Hur ser poesin i Sverige ut 2024? Vad handlar böckerna om och hur är de skrivna? På poesimässan 2024 samlas poeter, förläggare och läsare på Tranströmerbiblioteket för tre dagar av poesi. I detta avsnitt, inspelat inför publik en vecka innan mässan, gör Patrik, Alice & Elias en exposé över medverkande poeter och tipsar om några favoriter. Det blir flanörer, vardagsmystik och sorg över döda mödrar och katter, och poeter som presenteras är bland andra Hanna Rajs, Ingela Strandberg och UKON. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm.

Inför sommaren 2024 tipsar Alice, Elias och Patrik om böcker de läst och gillat under våren, och om böcker de tänker läsa under sommaren. Det inkluderar bland annat en "Sliding doors"-berättelse med europeisk historia som fond, en nihilistisk men uppfriskande fransk intellektuell, en seriepärla som utspelar sig i en särskilt mänsklig stad i Tyskland, en australiensisk kultklassiker, och två nyutkomna barnböcker med ekotema: en bilderboksdeckare med sjuttiotalskänsla, och en särdeles vacker bok om insekter. Håll till godo! Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stockholms stadsbibliotek.

Hur viktiga är egentligen bokomslagen: böckernas yttre som också förmedlar något om det inre. I det här avsnittet av podden Solen pratar Elias och Patrik med Sara Acedo, en av de mest omtyckta och anlitade omslagsskaparna idag. Hon är bland mycket annat konstnären bakom flera av omslag till Ann-Helen Laestadius romaner. Vad gör ett bra omslag? Och hur finner Acedo sin inspiration? Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Här finns en lista över majoriteten av de titlar vi nämner i avsnittet: https://biblioteket.stockholm.se/artikel/del-83-%E2%80%93-bokomslag

2024 års Stockholm läser-bok är Alltings början av Karolina Ramqvist, en berättelse om Saga som går i gymnasiet och upptäcker Stockholms uteliv under tidigt nittiotal. Det är en bok om attraktion, förälskelse och att bli vuxen, men också om vänskap, feminism och ideal som krockar med verkligheten. Hur står den sig idag, tio år efter att den kom ut? Och vad tycker vi om Saga egentligen? Patrik och Alice diskuterar detta och mycket annat med kollegan Lova Berggren, som läste boken första gången när hon själv gick på gymnasiet, och blev helt förälskad i den då. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Här finns en lista över majoriteten av de titlar vi nämner i avsnittet: https://biblioteket.stockholm.se/artikel/del-82-%E2%80%93-stockholm-l%C3%A4ser-alltings-b%C3%B6rjan

Bilderböcker skrivs och marknadsförs oftast mot barn, men det finns mängder av vackra, konstiga, kloka och poetiska bilderböcker som passar alldeles utmärkt för en vuxen publik. I detta avsnitt får man tips på såväl rysare som biografier och existentiella romaner - i bilderboksform. Förutom Alice, Patrik, Elias och Maja medverkar kollegan och barnbibliotekarien Caroline Karlsson i detta avsnitt. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Här hittar du en lista över majoriteten av de böcker som nämns i avsnittet: https://biblioteket.stockholm.se/artikel/del-81-bilderb%C3%B6cker-som-vuxna-borde-l%C3%A4sa

Vilka böcker gjorde starkast intryck på Elias, Patrik, Alice & Maja under 2023? Det blir sydamerikansk litteratur, parallell-läsning och tema lögn när bibliotekarierna sammanfattar årets läsning. Namn som Agneta Pleijel, Thomas Bernhard, Asta Olivia Nordenhof och Bret Easton Ellis nämns också.

En av lytterne våre er lei av å date menn som aldri åpner en eneste roman. Blir man ikke mer empatisk av å lese romaner, spør hun. Vi tar diskusjonen og det blir dårlig stemning i studio.

2023 års Nobelpristagare i litteratur är norrmannen Jon Fosse, en författare som skriver såväl poesi som prosa och dramatik. Alice, Elias, Patrik och Maja pratar i detta avsnitt om Fosses roman Trilogin, en flödande, magnetisk roman som är både lättillgänglig och komplex, och har ett alldeles eget, enkelt men nästan magiskt språk. Också Fosses dikter uppmärksammas.

"När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt". Så inleds världshistoriens kanske mest kända novell: "Förvandlingen" av Franz Kafka (1883-1924). Om absurditet, verklighet och dröm i den tjeckiska författarens verk handlar Solen denna gång, med fokus på novellerna. Vad är det som gör hans berättelser så levande och allmängiltiga ännu idag?

Den ukrainska författarens Serhij Zjadans roman "Internatet" utkom år 2017, och skildrar tillvaron i Donbass i östra Ukraina efter det ryskstödda separatistupproret. En ung lärare ska hämta sin systerson från det internat där han bor, och behöver ta sig över fronten som går rakt igenom staden där han bor. På svenska kom romanen 2023, och dess skildring av krigets oförutsägbarhet och kaos har bar blivit mer aktuell. "Internatet" står i centrum för detta avsnitt av Solen, där också annan samtida och äldre ukrainsk litteratur tas upp.

Blant bøkene som har fått den ene sekseren på terningen etter den andre i høst finner vi Lungeflyteprøven av Tore Renberg. Bokklubbens Ingeborg Volan beskriver Lungeflyteprøven slik: "litt som om TV-seriene Dexter og CSI møter hverandre på 1600-tallet". I denne episoden hører du Ingeborg i samtale med Tore Renberg om den nye boka, skriveprosessen, og den gode mottakelsen boka har fått etter lansering. ---- I denne podkasten snakker vi om bøker og lesing, i håp om å inspirere deg til å legge fra deg telefonen og plukke opp ei bok. 

Bli medlem i Bokklubben du også. Bøkene vi snakker om finner du alltid på bokklubben.no.    

Det er gået verden rundt, Donald Trumps mugshot, da han blev arresteret i delstaten Georgia. Vi ser på denne her helt specielle type portrætter - og vurderer, om forbryderbilledet af Trump overhovedet vil skade hans popularitet, eller det snarere vil være omvendt. Og så er de første to queer-bøger i romance-genren oversat og udkommet på dansk. Vi har selvfølgelig fundet et lille hold af kompetente læsere, der har pløjet sig gennem bøgerne. Vært: Linnea Albinus Lande. RETTELSE: Ravnen er omtalt som en mand, men er en kvinde. DR beklager, rettelsen er til indslaget 'Menneskedyr i Aarhus vil fortælle os noget...'

Alice i Underlandet är kanske världens mest kända barnbok, en nonsensklassiker som kom ut första gången 1865. Hur är det att läsa boken som vuxen, och vad är det som gör den så omtyckt och fängslande? Och vem gillar man egentligen mest - Cheshirekatten eller Hjärter Dam? Detta och mycket mer Alice-relaterat hör du i Solen denna gång.

Vad och hur läser man på sommaren? Alice, Patrik, Elias och Maja berättar vad de tänker läsa, och kanske inte läsa, denna sommar, och diskuterar om det finns någon litteratur som passar extra bra under den varma årstiden. Bland de många tipsen kan nämnas allt från klassiker som Samuel Beckett, Willy Kyrklund och Doris Lessing till samtida författare som Mircea Cartarescu och Pilar Quintana.

Den amerikanska författaren Shirley Jackson är både en gigant och något av en doldis inom genren psykologisk skräck. Solen läser hennes klassiska "hemsökt-hus-roman" Hemsökelsen på Hill House och försöker sätta in den i sitt sammanhang: vilka olika typer av skräck finns det, och vad är det egentligen som gör en bok läskig?