Podcasts about giftfri

Det här med hud- och skönhetsvård är en djungel! Inte bara att förstå vilka produkter man behöver, utan framför allt att förstå vad de innehåller och om alla ingredienser är säkra för miljö och hälsa. Därför bjöd vi in Cecilia “Ila” Lassfolk @morotsliv igen för att få lite positiv guidning i frågan. Ila har föreläst och utbildat i flera år om kost, näring och hälsa och har koll på vad vi behöver se upp med när det gäller kemikalier i produkterna vi har i badrumsskåpet. Dessutom har hon jättebra tips på hur man enkelt kan ersätta dem med bättre alternativ, vad man enkelt kan tillverka själv och vad man klarar sig utan.Just att rensa ut det man inte behöver är något som vi verkligen lockas av. Att skala ner och ta bort det som är onödigt minskar belastningen både på miljön och i vår plånbok. Dessutom spar vi tid och energi när vår slipper 17 steg i vår hudvårdsrutin…Ja det är många aspekter i det här och när vi pratar med Ila blir det dessutom både intressant och väldigt trevligt!Här hittar du mer info om Ila: https://morotsliv.com Här hittar du Organic Beauty Awards: https://organicbeautyawards.se Serien på HBO Plus som vi pratar om i introt heter Not So Pretty och den hittar du här: https://www.hbomax.com/se/sv/series/urn:hbo:series:GYjJrvg7QksLDwgEAAAAG För mer inspiration, tävlingar och erbjudanden, gå in på https://www.vitalista.se och anmäl dig till vårt nyhetsbrev. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När man börjar tänka efter på hur mycket av sakerna som vi använder i vår vardag som innehåller både det ena och det andra som inte är bra för oss, för kroppen och för planeten så blir man lite mörkrädd. Hur många av sakerna på innehållsförteckningen av din deodorant känner du till vad de är till exempel? Det är ett stort och lite klurigt ämne, men man måste ju börja någonstans. Kalle - Bli en del av min medlemssida, en plats där jag delar verktyg och inspiration för att hjälpa dig ta steget mot ett enklare liv utanför ekorrhjulet. Personlig utveckling, ekonomi, självhushållning, design och inredning: patreon.com/kalleflodin Kalles föreläsning i Umeå: http://bit.do/kalleflodin Jacqueline - Om du också är intresserad onlinemarknadsföring och mindful entreprenörskap, häng med mig på min Instagram @jacquelinewester

I detta avsnitt pratar vi om olika typer av akne, vad de beror på och hur du kan lindra och till och med bli av med akne. Akne kan delas in i kategorierna akne vulgaris (ungdomsakne) och akne tarda (vuxenakne). Vuxenakne kan man drabbas av oavsett om man haft ungdomsakne eller inte. Vi diskuterar: Vad är akne? Orsaker Kost Hygien och produkter Behandling Näring Lista med sammanfattande tips

I detta avsnitt pratar vi om naturlig skönhet med fokus på smink. Vi förklarar vad som menas med "kemikaliecocktail" och berättar vilka kemikalier det kan vara smart att undvika i sitt smink. Och vet du vad det är för skillnad på naturkosmetik, ekologiskt smink, cruelty free och veganskt smink? Vi reder ut begreppen! Tips på sminkprodukterna finns i avsnittets blogginlägg som ligger på https://fannyochila.com/blogg.

Vem tackar nej till en fräschare andedräkt och renare tänder? Såklart utan kemikalier och skadliga ämnen för dig och naturen. Vi diskuterar vad som händer i munhålan och hur viktig den är för nedbrytning av kolhydrater, finfördela maten, tugga osv. Vi funderar över fenomenet dålig andedräkt, vad det beror på ch hur vi kan åtgärda det. Sen diskuterar vi tandblekning, val av tandkräm och väger fördelar mot nackdelar med tillsatt fluor. Tandborstar, tungskapor och tandtråd hittas både mer miljövänliga idag, men fortfarande effektiva för munhygienen.  Och pratar vi naturlig tandvård måste vi ju prata oil pulling så klart!

Riksdagen behandlade i förra veckan betänkandet från Miljö- och jordbruksutskottet om Kemikaliepolitiken. Här kan du lyssna till mitt anförande där jag lyfter vikten av att skärpa den globala kemikaliestrategin, vässa EU:s arbete och lagstiftning och låta Sverige vara en förebild vad gäller att skydda människor och miljö från exponering av farliga ämnen.

I detta avsnitt delar vi våra bästa tips för att få en rent badrum och ren toalett - utan gifter eller konstigheter. Var ska du börja och hur ska du göra? Vilka är våra största kemikaliebovar i hemmet? Hur byter vi ut dem? Hur gör man rent praktiskt när man städar toan, handfatet, spegeln och duschen? Vi djupdyker rakt ner i badrummet och maxar med praktiska tips och råd! Hoppas att du älskar detta tema lika mycket som vi älskar ättika och bikarbonat. Ge gärna betyg och en recension så blir vi så glada och tacksamma! Besök fannyochila.com för mera info.

Köket, hemmets hjärta, är platsen där vi hanterar maten vi äter och där familjen samlas. Ett rum där vi inte vill ha onödiga gifter, eller hur? Detta efterfrågade avsnitt bygger på era frågor om hur man skapar ett giftfritt kök. Vi fokuserar hur du kan kemikaliebanta och skapa ett giftfritt kök genom ekostädning och plastbantning. Ekostäda köket - Vilka medel och produkter behöver man? - Vi bjuder på massor av städtips och husmorstips för att effektivt få rent köket, utan att behöva parfymerade, miljöskadliga och hälsovådliga produkter. Plastbanta köket - Vilken plast är värst? - Vilka material kan man välja istället? - Vad ska man frysa in i? - Våra bästa lunchlådstips! Gå in på https://fannyochila.com/blogg för att komma till vårt inlägg om var du hittar produkterna vi pratar om i podden. Dela gärna avsnittet med någon du tror skulle vilja lyssna.

Shoppa schysta kläder! Under mellandagsrean vill många passa på och förnya sin garderob genom att fynda i butikerna. Men slit-och-släng-eran är över. Nu gäller det att satsa på kvalitet. I detta avsnitt ger tip tips på hur du hittar kläder som håller längre och innehåller mindre gifter och skadliga kemikalier. Hur du kan fynda nytt, begagnat eller hyra kläder. Du får veta vilka märkningar du kan lita på och som det lönar sig att leta efter. Vi diskuterar också olika material och synar fördelarna och nackdelarna med olika syntetiska och naturliga fiber. Tror du att bomull är bäst? Det gör många, men tyvärr hamnar det långt ner på listan. Ännu ett fullspäckat avsnitt med andra ord. Starta spelaren så berättar vi vad du ska leta efter när du vill välja hållbara, giftfria kläder och textilier. Kom ihåg att prenumerera och besöka vår hemsida https://fannyochila.com. God Jul!

Hur ska jag tänka när jag vill välja en giftfri julgran? Vilka juleljus är egentligen okej och vilka ska man undvika? Snabb och effektiv julstädning. Hur gör man? Julpynt av naturmaterial. Julmaten och julgodiset. Hur får man det snabbt, enkelt, kött/vegetariskt och nyttigt? Prioritera så här! Och hur kan vi hantera julstressen? Eller kan vi slippa den helt och hållet? Allt detta och ännu mer kan du lyssna på i detta poddavsnitt! Glöm inte det tillhörande blogginlägget på fannyochila.com/blogg.

Med den torra vinterluften här märker de flesta av oss i Norden att även den torra vinterhuden är här! Hur kan vi hjälpa huden hålla sig len och fin även under vinterhalvåret? Och även om vi älskar klämma pormaskar och finnar, är det verkligen inget vi rekommenderar! Tvärtom! I dagens avsnitt pratar vi om hur du hjälper huden genom att hitta hållbara, giftfria, naturliga och ekologiska produkter.  I detta avsnitt tar vi upp frågor som rör: Hudvårdsrutiner såsom rengöring, återfuktning, peeling, skydd Torr hy Blandhy Barns hud Problemhy med akne, eksem, påsar underögonen med mera DIY Det behöver inte bli dyrt och du behöver inte särskilt många produkter. Vi diskuterar även hudens främsta fiender, vilken typ av kost huden mår bra av och vad den mår dåligt av samt vilka näringsämnen huden behöver. Detta avsnitt kan du bara inte missa! Kom ihåg att lämna betyg, ge feedback och prenumerera! Tack!  https://fannyochila.com Instagram & Facebook: @fannyochila

Årets julklapp 2018 blev glädjande nog det återanvända plagget!  Idag funderar vi lite på konsumtion och ger dig otroligt många tips på hur du kan hitta den perfekta presenten som mottagaren både behöver och uppskattar och som dessutom är hållbar och giftfri. Vi ger dig våra bästa tips för att lyckas med billigare julklappar, men som älskas av mottagaren. Vi låter fantasin löpa fritt när vi fördjupar oss i kategorierna: Hållbara prylar Förbrukningsvaror Hantverk av lokala småföretagare och producenter DIY Upplevelser Presentkort Tid Som bonus får du också tips på hållbar presentinslagning. Och hur ska du hantera alla släktingar och vänner som vill ge ohållbara plastleksaker till barnen? Detta avsnitt kan du bara inte missa! Glöm inte att lämna betyg, ge feedback och prenumerera! Tack!   https://fannyochila.com Instagram & Facebook: @fannyochila

Dagens tema är naturlig och giftfri hårvård och vi svarar på era frågor om hårtvätt, hårvård, hårstyling, hårproblem och hårfärgning. - Vilka kemikalier kan vara bra att undvika i hårprodukter? - Vilka bra och giftfria produkter finns det att välja istället? - Vad kan man göra mot mjäll, seborré och torr hårbotten? - Hur börjar man med en grönare hårrutin? - Vilka näringsämnen behöver man för ett friskt, tjockt och snabbväxande hår? Det är bara några av de många frågorna som diskuteras i dagens poddavsnitt. Kom ihåg att också besöka https://fannyochila.com!

Snart släpps det första avsnittet av ”Fanny och Ila”. En podd om hälsa och hållbar livsstil.   En fyndig, kostrådgivande retoriker och en underhållande, finlandsvensk näringsterapeut kända från @lesscarbs och @morotsliv, nu sammanslagna till ett.   Vi avhandlar stort och smått, delar hacks, tips, råd, upplevelser och iakttagelser. Aldrig med pekpinnar, alltid nära till skratt.   Tveka inte att vara med och påverka. Tyck till om ämnen och ställ frågor som vi tar upp i podden.   Nytt avsnitt varje torsdag med start första november 2018. Klicka prenumerera så får du en notis vid varje nytt avsnitt!

Hygien och skönhet utan gifter är temat i detta avsnitt. Vi får besök av de två populära bloggarna och författarna Martina Johansson och Fanny Lindkvist som nyligen kommit ut med boken Giftfri- ett rent liv utan tillsatser. Hygien- och skönhetsprodukter kan vara hormonstörande och gifter i vår miljö kan utgöra en triggar för olika hälsobesvär, exempelvis autoimmun sjukdom. I det här avsnittet ger Martina och Fanny massor av praktiska tips på hur du kan använda naturliga hygien- och skönhetsprodukter. Detta är den andra delen av två på temat att Leva giftfritt. I första delen, i avsnitt 36 fokuserar vi på tips för ett giftfritt hem, och det handlar mycket om giftfri städning och tvättning. Här hittar du länkar till Martina och Fannys bloggar, till deras bok och till deras olika tips i avsnitt 36 och 37 : http://www.paleoteket.se/avsnitt-36-lev-utan-gifter-med-husmoderskurer-och-lifehacks-del1-martina-johansson-och-fanny-lindkvist/ Vill du ha mer information från Paleoteket: * Prenumerera på podcasten via Itunes/din podcast-app, https://itunes.apple.com/se/podcast/paleoteket/id1160256294?mt=2, www.soundcloud.com/paleoteket eller i din Podcast-app. Eller sök på "Paleoteket - läkande kost och livsstil". * Prenumerera på vårt nyhetsbrev på www.paleoteket.se * Följ oss på Facebook: www.facebook.com/paleoteket.se * Följ oss på Instagram: www.instagram.com/paleoteket.se Ge gärna en gåva: Om du vill stötta det arbete vi gör med podcasten kan du ge en gåva genom att SWISHa till nummer: 1231496728 eller betala till BG 785-9267. Som meddelande skriv "gåva".

Ett hem utan gifter är temat i detta avsnitt. Vi får besök av de två populära bloggarna och författarna Martina Johansson och Fanny Lindkvist som nyligen kommit ut med boken Giftfri- ett rent liv utan tillsatser. Gifter och plaster i vår miljö riskerar att stimulera ett redan överaktivt immunförsvar, kan vara hormonstörande och till och med kan utgöra en triggar för autoimmun sjukdom. I det här avsnittet ger Martina och Fanny massor av praktiska tips på hur du kan göra ditt hem mer giftfritt. Vi har delat upp intervjun i två, och i avsnitt 36 fokuserar vi på tips för ett giftfritt hem, och det handlar mycket om giftfri städning och tvättning. I nästa avsnitt (nr 37) kommer vi att fokuserar på giftfri hygien och skönhet. Här hittar du länkar till Martina och Fannys bloggar, till deras bok och till deras olika tips i avsnittet: http://www.paleoteket.se/avsnitt-36-lev-utan-gifter-med-husmoderskurer-och-lifehacks-del1-martina-johansson-och-fanny-lindkvist/ Vill du ha mer information från Paleoteket: * Prenumerera på podcasten via Itunes/din podcast-app, https://itunes.apple.com/se/podcast/paleoteket/id1160256294?mt=2, www.soundcloud.com/paleoteket eller i din Podcast-app. Sök på "Paleoteket - läkande kost och livsstil". * Prenumerera på vårt nyhetsbrev på www.paleoteket.se * Följ oss på Facebook: www.facebook.com/paleoteket.se * Följ oss på Instagram: www.instagram.com/paleoteket.se Ge gärna en gåva: Om du vill stötta det arbete vi gör med podcasten kan du ge en gåva genom att SWISHa till nummer: 1231496728 eller betala till BG 785-9267. Som meddelande skriv "gåva".

När flyget blir försenat eller inställt har vi oftast rätt till ersättning, men så blir det inte alltid. Kemikalier när vi städar hemma är inget måste och låna prylarna till den dyra vintersporten.

I det här avsnittet pratar vi om hårvård med frisören Maria Hellström från den gröna salongen Green Heads i Stockholm. Där kan man färga håret och göra olika hårvårdsbehandlingar, utan att utsätta sig för en massa mer eller mindre skadliga kemikalier. Just hårfärger är en av de medel med flest skadliga kemikalier som vi kommer i kontakt med. Därför är det så bra att det kommer fler och fler alternativ som inte bara är snälla mot oss och miljön, men även att frisören kan vara kreativ och att vi får känna oss riktigt snygga! Maria berättar mer om de olika behandlingarna och ger oss sina bästa tips på hur man får ett vackert och friskt hår. Vill du veta mer om Green Heads och Maria, gå in på greenheads.se. Vi är så glada att i samarbete med Green Heads ha en riktigt lyxig tävling för våra lyssnare! Du har nu chansen att vinna valfri behandling hos Green Heads! All information om tävlingen kommer i vårt nästa nyhetsbrev, så skynda att anmäla dig på vitalista.se och du inte redan är prenumerant.

Vi träffar Natalja från Ekocentrum i Göteborg och hon berättar om hur man kan arbeta med giftfri förskola. 

Ugglas väg till ett giftfritt liv. Magnus vill äta sundare. Framför allt vill han inte få i sig gifter via maten. Maximillian Lundin är kock och specialiserad på ekologiskt käk. Han guidar vad som är bäst och sämst att stoppa i sig. Så snabbt kommer hantverkaren. I porrfilmer är ofta handlingen att en hantverkare plötsligt dyker upp och ska fixa något på kort varsel. Hur väl stämmer det med verkligheten? Magnus och Emma försökte få besök av en reparatör under sändningen, men misslyckades. Däremot berättade en låssmed om när han fick en väldigt oblyg sexinvit när av en uppdragsgivare när han var ung. Dessutom faran med att ta selfies och att äta dålig mat. Programledare: Magnus Uggla Bisittare: Emma Wiklund Webb- och publikredaktör: Ronnie Ritterland Redaktör: Anders Backlund Producent: Maja Åström Tekniker: Aureli Ferriere

Regeringen säger sig vilja ta bort farliga kemikalier - men när Kaliber granskar vad som gjorts den senaste mandatperioden, hittar vi flera förslag som inte blivit verklighet och tunga myndigheter som varnar för att skyddet för hälsa och för miljö kan bli mindre. Det är maj 2014 och Sveriges miljöminister Lena Ek är på besök på förskolan Hagahuset i centrala Göteborg. – Vi leker med lego. – Ja, jag ser det. Men hon är inte här bara för att prata med barnen, utan för att prata med personalen om farliga kemikalier i vardagen och vad man kan göra för att skydda barn. – Sedan jag blev miljöminister har jag lagt väldigt mycket energi på detta att se till att vi får en bättre kemikalielagstiftning i Sverige och vi har från regeringens sida en strategi som heter Giftfri vardag – med fokus på barn. När Lena Ek var EU-parlamentariker spelade hon en viktig roll när EU fick sin kemikalielagstiftning Reach och som miljöminister har hon slagit fast att miljömålet Giftfri miljö – att vi inte ska utsättas för kemikalier som är farliga – är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under den här mandatperioden.  Speciellt viktigt är det att skydda barnen. – Anledningen är ju att barn är särskilt känsliga och sedan så finns de i miljöer där det faktiskt är mer kemikalier än vad man tror. Men när Kaliber granskar vad regeringen har gjort under mandatperioden för att skydda barnen bättre och minska riskerna med farliga kemikalier i allas vår vardag, visar det sig att flera av de förslag som lagts fram från regeringens expertmyndighet fortfarande väntar på att bli verklighet. Vi hittar också beslut som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en Giftfri miljö. Vi ska återvända till Lena Ek och förskolan i Göteborg, men först gör vi ett besök i Kallinge, i Bleking. Här träffar jag Therese med sonen Teo som fyller ett år. Therese är i full färd med att förbereda födelsedagsfirandet. Men tårtbakandet får vänta en stund när Teo får syn på den röda plastbunken som grädden ska vispas i och vispen åker in i munnen. – Äter du på vispen? Mängder av de vardagliga saker vi omges av, plastbunken och vispen, kläder och leksaker, elektronik och byggmaterial, innehåller kemikalier av olika slag. Det finns 100 000-tals olika kemiska ämnen. Vissa vet man är farliga medan andra har visat sig vara ofarlig. Men för de flesta saknas kunskap om hur de påverkar människors hälsa eller miljön. Och det här är något Therese började fundera på när hon blev mamma. – Nu när jag fick Teo läser jag mycket om det. Det är ju i nappflaskor och i leksaker. Och kläder ska man ju tvätta innan man använder dem för att det är gifter i dem och även lakan. Så det är ju säkert inte så jätte bra.   Gör du det då? – Ja, det är ju inte så roligt om det händer något. Då ångrar man säkert det sedan. Vi ska komma tillbaka till Therese som för inte så länge sedan fick en obehaglig nyhet om kemikalier i sitt dricksvatten. Men först åker jag till Stockholms universitet för att få veta mer om vad som egentligen kan vara farligt med kemikalier. Christina Rudén är professor i tillämpad miljövetenskap. Många kemikalier bryts inte ner i naturen och de lagras i våra kroppar, säger hon. – Vi tar upp de här kemikalierna i våra kroppar, de löser sig i fettvävnaden och om de då inte bryts ner och vi fortsätter exponeras för dem kommer koncentrationen i våra kroppar att öka. Det som är obehagligt med det är att vi inte vet när vi når en koncentration som kan orsaka negativa effekter hos oss eller andra organismer. Vi har alla DDT och PCB i våra kroppar trots att det är ämnen som varit förbjudna i många år. Men även nyare kemikaler stannar kvar i naturen och i kroppen. Och de kan påverka oss på en rad olika sätt. – När det gäller människor så ser vi särskilt allvarligt på cancerframkallande egenskaper, reproduktionsstörade- och mutagena ämnen. Alltså ämnen som kan skada vårt DNA. Men de senaste 15 åren har man börjat prata om ytterligare en påverkan, nämligen att de kan störa våra hormonsystem och orsaka en lång rad problem. – Till exempel då reproduktion, alltså fertilitet och utveckling av foster. Diabetes, fetma. Nervsystemet är väldigt känsligt när det utvecklas och det styrs av hormoner så det är en annan grupp av effekter kan man säga, alltså påverkan på hjärnans utveckling och nervsystemet som kan ge effekter på minne och inlärning. Cancer förstås, hormonrelaterad cancer är ytterligare en. Enligt Christina Rudén kan hormonstörande ämnen verka i mycket lägre dos än vad man tidigare trott. De kan ha en effekt vid en viss tidpunkt under ett fosters eller ett barns utveckling, men vid andra tillfällen inte ha någon påverkan. Och effekten kan komma årtionden senare. Ett exempel skulle vara ett foster som utsätts för en hormonstörade kemikalie och som utvecklar en hormonrelaterad cancer som vuxen. Och även hormonstörade kemikalier finns överallt omkring oss. – De finns på många ställen. Plastkemikalier har diskuterats, men pesticider, alltså bekämpningsmedel har ju varit ett stort exempel där många har en hormonell verkan. Det är ingen skillnad så att säga, de finns på alla ställen där alla andra kemikalier finns. Efter intervjun sätter jag mig i bilen, tar fram en cd och stoppar i cd-spelaren, och kommer då i kontakt med en av världens mesta använda och spridda kemikalier. Den kemikalie som också blivit en symbol för debatten om hormonstörade ämnen, Bisfenol A. Det används i inredning till bilar, i cd och DVD-skivor och i elektronik. Men finns också i vanliga kassakvitton, liksom konservburkar och fram till för några år sedan i nappflaskor. Kemikalieinspektionen är den myndighet som arbetar med hälso- och miljörisker för kemikalier. Här träffar jag Erik Gravenfors, som är utredare. – Vi har utrett Bisfenol A i flera omgångar. I första utredningen så tittade vi på helheten, det vill säga i stort sett alla användningar. I de nästkommande tre utredningarna så tittade vi på kassakvitton, barnartiklar och nu senast på dricksvattenrör. Två av utredningarna har lett till att Kemikalieinspektionen föreslagit att Sverige ska förbjuda användning för Bisfenol A i kassakvitton och för renovering av vattenledningsrör, för att minska riskerna för människor. När utredningarna gjordes såg man också att det fanns en möjlighet utan att EU:s lagstiftning skulle lägga hinder i vägen, även om de flesta kemikalier och även Bisfenol A till största delen regleras av EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach. – Vi ser ett behov och vi ser ett utrymme för ett nationellt förbud. Regeringen har nu tillsatt ytterligare en utredning om Bisfenol A som ska vara klar i den 31 december i år. Men några beslut om nationella förbud i kassakvitton eller vattenledningsrör har regeringen ännu inte fattat, trots att nationella förbud kan vara ett bra sätt att påverka EU, enligt Erik Gravenfors. – Det har visat sig tidigare att ett nationellt förbud kan göra att man prioriterar om frågor på EU-nivå och att frågor då hissas upp på agendan. Och att man då i ett idealt fall kan nå en EU-begränsning. Bisfenol A i nappflaskor förbjöds av EU efter att Danmark och Frankrike 2010 beslutat om nationella förbud. 2010 förbjöd Danmark också Bisfenol A i barnmatsburkar för barn under tre år. Sverige beslutade om samma förbud 2012, men då hade branschen själv fasat ut Bisfenol A i sådana förpackningar, till följd av det danska förbudet enligt Kemikalieinspektionen. Och Frankrike har nu gått vidare och från 2015 förbjuder Bisfenol A i alla förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. Erik Gravenfors igen. – Man ska ju lägga märke till att en del andra länder har vidtagit mer omfattande åtgärder exempelvis Frankrike som ju inför förbud mot Bisfenol A i material som har kontakt med livsmedel. Det är ju en omfattande reglering som man har beslutat om i Frankrike. Men den svenska regeringen har alltså bara förbjudit ett användningsområde för Bisfenol A under mandatperioden trots att Kemikalieinspektion föreslagit ytterligare två förbud. Och Bisfenol A är alltså bara ett av 100 000-tals ämnen vi omges av. 2010 fick Kemikalieinspektionen extra pengar och ett uppdrag att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier. Jan Hammar jobbar med den strategin. – Det innebär att vi kunnat satsa på områden vi annars inte hade kunnat satsa lika mycket på. Exempelvis få till stånd förändringar i EU-lagstiftningen, öka tillsynen för att kontrollera förbjudna kemiska ämnen i varor som leksaker, textilier och liknande. Kemikalieinspektionen har också kunnat ta fram förslag om begränsningar av farliga ämnen inom EU:s kemikalielagstiftning Reach.  – Vi har föreslagit åtgärder mot cirka 20 olika kemiska ämnen. Hur har det gått? – Det är ju en rätt lång processtid i EU-systemet så idag tror jag det är cirka en fjärdedel som det finns beslut om. I uppdaget ingick också att ta fram förslag på vad som ytterligare behöver göras. 25 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram handlar om vad regeringen kan göra. Men när Kaliber med hjälp av Kemikalieinspektionen går igenom förslagen, ser vi att bara sex har genomförts helt och hållet. Det handlar om fortsatt stöd till utvecklingsländer och att det påbörjade arbetet inom Kemikalieinspektionen ska fortsätta även efter 2014, och så fyra utredningar, bland annat har man utrett frågan om skatt på kemikalier.  Åtta av förslagen har delvis genomförts eller påbörjats, medan 11 av de 25 förslagen har fortfarande inte blivit verklighet. Bland de förslag som ännu inte genomförts finns: Förslag på en kraftfull satsning på miljö miljötoxikologisk forskning med 15 miljoner kronor per år i sex år, inriktning att skydda barnen bättre. Förslag på att undersöka möjligheterna att begränsa farliga ämnen i byggnader och byggprodukter, något som finns i vissa andra länder i Europa. Förslag på att öka antalet mätningar om vilka kemikalier människor har i kroppen och öka övervakningen av vilka ämnen vi utsätts för. Att öka antalet mätningar om vilka kemikalier vi människor har i kroppen och vad vi utsätts för i vår närmaste omgivning, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, är ett av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram till regeringen. Enligt Naturvårdsverket läggs i dag 8 miljoner kronor på sådan övervakning medan drygt 120 miljoner används till att mäta farliga ämnen i den yttre miljön som fiskar och vattendrag. Men förslaget är alltså ett av de som ännu inte blivit verklighet. Trots att det nyligen visat sig att sådana undersökningar kan ha stor betydelse för att upptäcka risker för människors hälsa. Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Där gjorde man i vintras en upptäckt som skakade kommunen. Vattnet visade vara förorenat med industrikemikalier, så kallade perfluorerade ämnen, som troligen runnit ner i vattnet från en militär brandövningsplats. För ett av ämnena, PFOS, vet man att det inte bryts ned i naturen, att det är kroniskt giftigt och stör reproduktionen. Halterna var så höga att kommunen stängde vattentäkten samma dag. – Det var konstigt eftersom man visste det ju inte själv så det kändes ju dumt eftersom man trodde att vattnet var rent och så var det inte det. Och det är vatten som du druckit hela uppväxten? – Ja, hela mitt liv. Så det känns ju inte så bra. Vad var det första du tänkte? – Jag tänkte mest på Teo eftersom han är så liten, vi var ju också små när vi drack det, men nu är det nog inte så farligt när man är vuxen. Men det är ju små barn som dricker det, och det är nog inte så bra.  Och att man överhuvudtaget upptäckte de här föroreningarna var mycket tack vare sådan hälsorelaterad miljöövervakning, som Kemikalieinspektionen vill se mer av. Efter att tester på gravida kvinnor i Uppsala visat på oväntat höga halter av perfluorerade ämnen påbörjades ett detektivarbete för att hitta orsaken och den hittades i vattnet. Senare har det visat sig att sådana här föroreningar finns på drygt 60 platser runt om i landet. Jan Hammar på Kemikalieinspektionen igen. – Det var tack vare en sådan här övervakning då som visar att det här kan vara ett mycket stort problem, så jag hoppas att det sker en ökad satsning de kommande åren då. Kaliber idag om de farliga kemikalier vi alla utsätts för och regeringen som sagt att miljömålet Giftfri miljö är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under mandatperioden. Men flera av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram, just för att skydda människor och miljön från farliga kemikalier, har ännu inte genomförts visar vår granskning. Och när jag tittar lite närmare på vad regeringen gjort under mandatperioden hittar jag beslut som inte fått så mycket uppmärksamhet, men som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan komma att öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en giftfri miljö. Det handlar om maten. – Jag heter Peter Bergkvist och jag är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen. Peter Bergkvist jobbar med bekämpningsmedel. Allt sedan 80-talet har Sverige arbetat med handlingsplaner för att minska användningen av bekämpningsmedel, som kan påverka oss på samma sätt som andra kemikalier. – Vi kan se tillbaks på stora framsteg. Vi har ju haft en förebyggande kemikaliepolitik där vi kan visa med riskindikatorer att vi haft framgång. Handlingsplanerna har gett effekt. De rester av bekämpningsmedel som finns i svenskodlade livsmedel är i de allra flesta fall lägre än i mat från EU eller resten av världen och ligger nästan alltid under gränsvärdena. Men i den senaste handlingsplanen, som regeringen beslutade om förra sommaren, har man dragit ner på målsättningarna om skydd för människor och miljö menar Peter Bergkvist. – Då tycker vi från Kemikalieinspektionen att man sänkt ambitionen jämfört med tidigare. Till exempel har det funnits ett mål på livsmedelssidan att vi ska minska exponeringen av rester i svenskproducerade livsmedel. Men det målet är nu borta. Målet som tidigare funnits om att minska resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel är alltså borta. Peter Bergkvist pekar också på att det finns färre tvingande åtgärder och mer av frivillighet för lantbrukarna. I tidigare handlingsplaner har det också funnits vissa begränsningar eller förbud som nu inte längre finns med. – Det finns vissa användningar som vi under en lång tid begränsat eller som inte alls haft godkända i landet och som har varit väldigt värdefulla i de här handlingsplanerna, i syfte att minska risker för miljön och för oss konsumenter. De delarna är i princip borta. Nu pratar man mer om frivilliga initiativ och genom god praxis att försöka begränsa användningen, men inte genom att reglera som vi har gjort tidigare. Det handlar om stråförkortning, som används på spannmål för att stråna ska bli kortare och inte lägga sig ner, och medel för nedvissning eller ogräsbekämpning nära inpå skörd. Bägge användningsområden ger höga halter av bekämpningsmedel kvar i livsmedlet, enligt Peter Bergkvist. Och att de begränsningar och förbud som funnits i tidigare handlingsplaner inte med i den nya är något som Kemikalieinspektionen varit starkt kritisk till i sina remissvar. – Vi tycker att vi åtminstone inte ska avvika från den hållning och de målsättningar vi har haft i tidigare handlingsplaner. Sedan kan man föra en diskussion om huruvida Sverige ska gå vidare och vara mer aktiv men vi tycker att en rimlig bas är att vi åtminstone står fast vid vad vi åstadkommit tidigare. Men det gör man inte nu? – Nej det gör man inte. Man släpper på vissa delar och där är vi bekymrade som sagt. I slutet av maj beslutade regeringen också om en förordning för bekämpningsmedel. Men inte heller i den finns tvingande regleringar för stråförkortning eller nedvissning, trots att både Kemikalieinspektionen och Naturvårdverket har velat se sådana begränsningar.  En användning av de här medlen kan påverka flera miljömål negativt, framförallt målet om Giftfri miljö, skriver Naturvårdsverket i sin remiss. Och Kemikalieinspektionen pekar på att skyddet för hälsa och miljö minskar. Peter Bergkvist igen. – Det vi kan stå inför nu är att vi kommer få betydligt högre resthalter om man tillåter en del av de här användningarna som tidigare varit begränsade. Ja, halterna av bekämpningsmedel i svenskodlade livsmedel kan alltså komma att öka betydligt säger Peter Bergkvist. Det har fått Kemikalieinspektionen att ifrågasätta om Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, och som talar om att minska riskerna. – Vi ser det svårt att nå de mål som direktivet i grunden kräver av alla länder att man ska nå. Vad kan det finnas för förklaring till att Sverige har valt den här vägen? – Det har ju kommit in frågor kring konkurrenskraft i relation till vilka ambitioner man sätter upp när det gäller att begränsa riskerna och jag tror att mycket av svaren ligger väl där att man vill vara försiktig och inte riskera att man tappar när det gäller konkurrenskraft. Och Jordbruksverket som var den myndighet som tog fram förslaget till ny handlingsplan skriver också i ett brev till regeringen att de anser att konkurrensaspekten för svenskt jordbruk bör vägas in när man bedömer ambitionsnivån. Trots att regeringen säger att Giftfri miljö är ett priorierat mål under mandatperioden har man alltså fattat beslut om bekämpningsmedel som fått tunga myndigheter att varna för att det kan bli svårare att uppnå det målet, och att skyddet för människors hälsa kan minska.  Peter Bergkvist, på Kemikalieinspektionen menar att Sverige också förlorat sin tidigare pådrivande roll gentemot EU vad det gäller bekämpningsmedel. – Sverige ligger ju naturligtvis inte i täten längre vad det gäller att begränsa användningen och riskerna med bekämpningsmedel. Ligger naturligtvis inte i täten längre säger du, hur menar du då? – Vi har ju sett att flera länder är betydligt aktivare, och det är ju sammantaget väldigt bra att man strävar åt det hållet. Men vi kan inte säga att vi går före i någon mening som vi kunde säga tidigare. Tillbaka till förskolan i Göteborg. Där får jag en intervju med miljöminister Lena Ek efter att hon har pratat kemikaliepolitik med personalen. Jag börjar med att fråga om hon är nöjd med att 11 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram fortfarande inte har genomförts, som vår granskning visar. – När jag började som miljöminister såg jag att det fanns svårigheter i arbetssättet med kemikalier, samtidigt som vi måste höja ambitionerna rejält. Det är ju därför vi har sammanfattat en del av de här förslagen, lagt till annat och presenterat en genomgripande kemikalieproposition till riksdagen som ska ge ett nytt arbetssätt i Sverige där vi är både tuffare och tydligare. I december kom Lena Ek med ett förslag till riksdagen som sammanfattade regeringens inriktning för kemikalipolitiken. I den här så kallade kemikaliepropositionen som klubbades i våras, finns flera av Kemikalieinspektionens förslag med. Att titta på möjligheten till nationella regelverk inom byggbranschen ska påbörjas till hösten och före sommaren ska man börja titta på hur forskningssatsningen ska genomföras, säger Lena Ek. Men några pengar till att öka antalet tester på vilka kemikalier vi har i kroppen, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, och som var en del i att de perfluorerade ämnena i Kallinge och andra vattentäkter kunde upptäckas, det blir det inte. Den satsningen ska ske inom befintlig budget säger hon.  När vi kommer till frågan om Bisfenol A och hur det kommer sig att Frankrike och Danmark beslutat om fler nationella förbud än Sverige hänvisar Lena Ek till att länderna har valt olika strategier. – För att bryta upp det här motståndet i kommissionen mot att ha förbud mot Bisfenol A så har vi jobbat lite olika och vi hjälps åt, och så jämför vi och så växeldrar vi för att få det här på plats. Vår arbetsmetod är att försöka se till att vi har gott om forskning, att vi fokuserar på barnen först, och att vi ser till att jobba med alternativ, alltså substitution, att företag eller industrier ska kunna byta till andra ämnen. Därför att vi tror att har vi det också på plats samtidigt har vi lättare att bryta igenom med nationellt förbud. Men Kemikalieinspektionen har ju påpekat att andra länder har varit mer aktiva med nationella förbud vad det gäller Bisfenol A. – Ja, det kan ju vara lite olika om man tittar på det historiskt sett. Det som vi behövde var ju att få den här nya kemikaliepropositionen på plats och godkännande i riksdagen för ett mycket tuffare arbetssätt. När jag har talat med företrädare för oppositionen i EU-parlamentet och även Kemikalieinspektionen, så säger de att Sverige tappat en del av sin ledande roll i kemikaliefrågan inom EU. Hur ser du på det? – Det var precis därför vi behövde en helt ny kemikaliepolitik och det är ju också därför vi efter ett långt och tungt arbete lagt den stora kemikaliepropositionen. Lena Ek vill gärna tala om framtiden och att politiken nu ska bli tuffare och tydligare med den proposition hon lagt fram. Nyligen höjde hon också tonen mot EU. EU-kommissionen skulle före jul ha fattat beslut som skulle göra det möjligt att förbjuda hormonstörade ämnen, men beslutat har skjutits upp, och det har fått regeringen att besluta sig för att stämma kommissionen. När jag kommer till frågorna om bekämpningsmedel visar det sig att Lena Ek inte alls håller med om Kemikalieinspektionens kritik om att regeringen sänkt ambitionerna och minskat skyddet för hälsa och miljö. – Vi har våra handlingsplaner, de finns och de har samma tuffa målsättningar som förut och de ska nu samordnas med den EU-rättsliga lagstiftningen och det innebär att vi har en annan omgivning, en del formuleringar är annorlunda, en del hanteringssätt är annorlunda, ja, men den sammantagna målsättningen är tuffare än tidigare. Och Lena Ek säger att kombinationen av handlingsplan och förordning tillsammans gör att Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, något som Kemikalieinspektionen ifrågasatt. Vad har då konkurrensaspekten för svenskt lantbruk haft för betydelse? – I Sverige så gör vi naturligtvis också en sammanvägning, men jag tror att vi faktiskt är mera noggranna med människors hälsa. Och den sammantagna effekten av handlingsplanen och förordningen och EU-regleringen ska ge en tuffare reglering, det kommer det att göra och det kommer också att innebära att vi når våra svenska miljömål. Så blir det då de tvingande regleringar för stråförkortning och nedvissning som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket velat ha för att inte skyddet för människors hälsa och miljön ska minska, och för att det inte ska bli svårare att uppnå målet om giftfri miljö? Vi intervjuar Lena Ek innan beslutet har fattats av regeringen och hon vill inte svara förrän det är klubbat. Men när beslutet kommer visar det sig att de tvingande regleringar som myndigheterna velat se inte finns med. Lena Ek skriver i ett mejl. ”När det gäller stråförkortning och nedvissnande blir det mjuka styrmedel. Regeringen har bedömt att mjuka styrmedel är mest lämpliga för att nå målsättningarna om låg användning på dessa områden.” Nej, inga tvingande regleringar utan råd och riktlinjer till lantbrukarna. Och så ska Jordbruksverket fortsätta att på olika sätt verka för att lantbrukarna fortsätter använda förebyggande metoder, skriver Lena Ek. Vidare i mejlet står det: ”Jag vill understryka att handlingsplanen är mycket tydlig om att målsättningarna ligger fast om en låg användning av växtskyddsmedel för tillväxt­reglering och för nedvissning eller ogräsbekämpning kort före skörd. Användningen av växtskyddsmedel kommer att följas noga och om användningen skulle öka kommer regeringen vidta åtgärder.”   Ja om det händer, som Kemikalieinspektionen varnat för, att resthalterna av växtskyddsmedel i svenskodlade livsmedel kan öka betydligt, säger Lena Ek alltså att regeringen kommer att vidta åtgårder. Och hon ser heller inte att man sänkt ambitionsnivån för att man förlitar sig mindre på tvingande regleringar och mer på frivillighet från lantbrukarna, eller för att man har tagit bort målet om att resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel ska minska. Sammantaget, säger hon, är ambitionsnivå för att skydda människor och miljön när det handlar om bekämpningsmedel fortfarande lika hög som tidigare.  Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Vattnet i kranen kommer numera från en annan vattentäkt och är säkert att dricka. Och hur de kemikalier som funnits kommer att påverka hälsan för de som fått dem i sig kan ingen säga idag. Therese har försökt följa nyhetsrapporteringen i tidningarna. – Där stod det ju att det inte kommer att försvinna på jätte länge och sedan att det kanske inte är så bra för barnen. De borde ju skriva lite mer om det eftersom det är aktuellt nu. Så man fattar för det är inte alla som vet kanske. Det skulle varit mer information om vilka risker det är. Reporter: Lena Pettersson lena.pettersson@sverigesradio.se Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

På hyllorna i butiken trängs numer många miljömärkta varor: Svanen, Bra Miljöval, KRAV, Ecolabel, Rainforest Alliance... Hur ska man veta vilka som håller vad de lovar? Klotet går på jakt i märkningsdjungeln. Dessutom synas Naturvårdsverkets förslag om avloppsslam. Ska det brännas för att komma åt fosfor som kan spridas på åkrarna utan att giftiga tungmetaller följer med? Det blir i så fall slutet för Sveriges biogassatsning hävdar kritikerna. Programledare: Johan Bergendorff