Podcasts about konserterna

Det var inte elgitarren som var den stora revolten. Hynek Pallas om Bob Dylans kristna år som fick publiken att rasa och som får Blowin in the wind att låta som en psalm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under ett besök på Bob Dylancentret i staden Tulsa i Oklahoma lyckades jag charma mig till att få rota i centrumets heliga graal – det för allmänheten stängda Dylanarkivet.Arkivarien hade redan börjat plocka fram saker som vanligtvis efterfrågas, som arkivlådor med utkast till 1960-talets kända Dylanlåtar, när jag försynt frågade om man kanske hellre hade något från sångarens år som nyfrälst kristen?Enligt den uttjatade myten om Bob Dylan, ältad i biografier, dokumentärer och film, var hans mest kontroversiella konstnärliga val att hänga på sig en elgitarr. Men när Bob Dylan den 1 november 1979 klev ut på den nedsläckta Fox Warfield-teatern i San Francisco blev resultatet ett ramaskri större än något tidigare under hans karriär.Innan Dylan gick upp på scenen den kvällen fick en förvirrad publik höra sångerskan Regina Havis berätta en historia om Jesus och sjunga gospel. När ljuset tändes kastade sig Dylan och hans band in i sången Gotta serve somebody, från skivan Slow Train Coming.”You might be a rock 'n' roll addict prancing on the stage”, sjöng Dylan i en konfrontativ straffpredikan över ogudaktighet. John Lennon var den förste, men långt ifrån den siste, att göra narr av texten. Eller av de övriga låtar som Dylan spelade den där kvällen och de närmaste åren. Låtar som uteslutande handlade om sångarens kristna pånyttfödelse.Jag drogs till den frälste Dylan för att det var motvalls. I den elitistiska värld av kassettbandssamlande Dylanmän jag klev in i som 25-åring var det ingen som brydde sig om de kristna åren. Många hade varit med när det begav sig. Då en, som de såg det, progressiv rockmusikerpoet, en messias med antikrigsbudskap och existentiella visor, i stället började citera Bibeln. Sjöng om att man måste underkasta sig något.Eller som Dylan väsande förklarade för publiken när de ropade efter ”rock n roll” under en konsert i Arizona 1979: "If you want rock 'n' roll, you go down and rock 'n' roll. You can go and see KISS and you can rock 'n' roll all the way down to the pit!"Om du vill ha rock n roll så kan du gå och se KISS och rocka hela vägen ner i helvetet.Så även om de kristna åren inte längre var ett färskt svek för dessa Dylanmän, så förblev de svårförståeliga.Själv var jag en ateist med judisk bakgrund. Uppväxt bland muslimer – och av nyfikenhet på andras religiositet just examinerad från islamologistudier. Det tog heller inte lång tid för eventuellt motstånd att släppa när jag började lyssna på inspelningarna från Dylans kristna konserter. På kassett efter kassett hördes ju en passion och övertygelse hos sångaren som jag sällan har hört förr eller senare.Dylan har berättat att han har sökt efter konstnärliga processer som ska hjälpa honom att återskapa det omedvetna sätt han gjorde musik på 1960-talet. Om Bibelstudier var en metod för att nå dit vet jag inte. Men form och funktion – och möjligen lite gudomlig nåd – ska uppenbarligen inte underskattas. Konserterna från åren kring 1980 är som baptistgudstjänster under ledning av den häcklande Dylan man känner igen från låtar som Positively 4th street och Like a rolling stone.Men nu bär han väckelsepredikantens skrud – han varnar för frestelser och äcklas av forna vänner.När Dylan fick Nobelpriset skrev jag om min fascination för hans frälsta år. Där någonstans gick gränsen även för dem som tyckte att han var värd priset. Att knycka rader av Edgar Allan Poe? Ja, geni! Att sjunga Korinterbrevet? Nej… bara nej.Att det väcker löje är intressant. Det hänger samman med föreställningar om autenticitet. Hur religion och hudfärg samspelar i det amerikanska samhället och dess popkultur. Och vilken roll just Dylan spelar i denna.Dylans rebellstatus etablerades med tanken att han ”vågade” reta gallfeber på folkmusiketablissemanget med elgitarren. En tandlös myt som stelnade till legend efter att en häcklare i publiken 1966 skrek ”Judas!”. Efter det uppfattades Dylan som en friare och mer autentisk rockkonstnär än samtidskollegorna någonsin kunde bli.Det är också därför det val Dylan gjorde 1979, trots att det var konstnärligt lika mycket som religiöst, aldrig har betraktats som rebelliskt. Hans uppror följde ju inte motståndskulturens mall för uppror.Men inte bara var det modigare, till och med i musiken känns det genuint. För vem, om inte någon med inget att förlora och allt att vinna, skulle annars välja att sjunga om underkastelse, dop och frälsning?Här finns också något jag påmindes om på en Stockholmskonsert med ett hajpat svart gospelband från amerikanska södern. Bandet var väldigt kristna. Något den hippa urbana publiken svalde med hull och hår, hur tveksamt konservativa saker som än uttrycktes från scenen. Fram tills det att bandet började låna ut mikrofonen till svenska vänner de träffat i en kyrka här. När vita kvinnor i cowboyhatt började waila om fostrets rätt till liv, märktes tydligt kontrasten i vilka budskap vi kan svälja beroende på avsändare. Det är en hudfärgsaspekt som många helst ignorerar i sammanhanget. Än idag är det för många lättare att acceptera en svart amerikansk musiker som i sina texter och sitt mellanprat predikar Jesu lära, än en vit artist som gör det. De senare tolkas ryggmärgsmässigt som konservativa på ett negativt vis. Det är en kristendom som kopplas till abortmotstånd, skattefuskande tv-predikanter och rasism.Den svarta kyrkan är i våra ögon mer autentisk. Något härligt och gungande som filtrerats genom decennier av populärkultur. Lite mer naturlig religion. Vilket inte är mindre exotifierande och rasistiskt än att tala om att svarta skulle ha ”rytmen i blodet”.Att Dylan spelade in sina kristna skivor i en anrik studio i Alabama där svarta soulband, med vilka han delade musiker, hade spelat in gospel var ingen slump. Resultatet låter också fantastiskt. Men länge var det bortkastat på en publik som inte kunde acceptera ekvationen Bibeln och Bob.Det var också därför jag visste precis vad jag ville att den häpne arkivarien i Tulsa skulle ta fram. På de aldrig visade filmerna från 1980 sitter Dylan i karaktäristisk skinnjacka, med sina svarta solglasögon och sitt krulliga hår vid en flygel i en lokal som ser ut som gymnastiksalen i en svensk högstadieskola. Han kantas av svarta körsångerskor. Bandet spelar City of Gold – en egenskriven gospel med text från Uppenbarelseboken. Den går över i Blowin in the wind. Som aldrig har låtit lika bra, eller lika mycket som att den skrevs för en kyrka.

Dala Dahlström delar med sig av den musik han lyssnar på. Hans musikintresse är stort från progg, blues, rock till stillsam musik. I det här programmet har han valt de musiker och band som han har sett live på konserter; Zappa, ZZ Top, Pink Floyd, Springsteen, Steely Dan och Bo Kaspers. Ann Sandin-Lindgren försöker hänga med och ställer frågorna.

Det här är berättelsen om artisten som skrämde slag på en hel föräldrageneration, la grunden för hårdrocksgenren och fick en egen banbrytande reality show. Des Moines, 1982. 5 000 personer står och trampar i den stora konsertsalen och längst fram på scenen framför röda sammetsdraperier står Ozzy Osbourne. Han är barbröstad och byxorna är svarta och tighta. Ögonen är svartsminkade och det svettiga långa håret ligger klistrat längs med kinderna.  Vem hade kunnat tro att Ozzy, en arbetarklasskille från Birmingham i England, skulle stå på den här scenen som kvällens huvudperson? Det har gått tre år sedan hans missbruk nästan kostade honom livet, men Ozzy är vid liv och har sen karriären som soloartist drog igång turnerat konstant. Konserterna har blivit allt mer utflippade och den här kvällen är inget undantag.  Ozzy är van vid att publiken kastar upp saker på scenen under spelningarna, den ena grejen sjukare än den andra. Den här kvällen tar en tonåring upp något rätt litet, mjukt och svart ur fickan och kastar upp det framför Ozzy.Han tar kvickt upp föremålet, stoppar det i munnen och biter till. Kras, låter det när fladdermusens nacke knäcks. Mannen som kallas The prince of darkness har gjort det igen och publiken fullkomligt exploderar.Vid det här laget är Ozzy en av musikvärldens mest mytomspunna rockstjärnor och historierna om hans galna upptåg är många. Men ännu har inte omvärlden sett allt, för 20 år senare kommer Ozzy att bjuda in tv-kameror till sitt hem i Beverly Hills och bli om möjligt en ännu större ikon.P3 Musikdokumentär om Ozzy Osbourne handlar om rockstjärnan som satte skräck i sin omvärld och sen bjöds in i finrummen. Medverkande: Anders Tengner, Per Soläng och Michelle Hallström.En dokumentär av Siri Hill. Producent: Hanna Frelin Exekutiv producent: Lars Truedsson Tekniker: Fredrik Nilsson Programmet är gjort våren 2022 och görs av Tredje Statsmakten Media.Ljudklipp i dokumentären kommer från dokumentären God bless Ozzy Osbourne (2011), BBC:s Top of the pops (1970), intervjuer i 2SM Radio (1973), AXS TV, Night flight (1982), 60 minutes Australia (2010) och Good morning Britain (2020). Tv-programmet The Osbournes (2002), MTV Awards (2003), youtubekontot Metal is forever och radioreklam för skivan Paranoid (1970).

I detta fjärde avsnitt kör vi en unboxing audio edition. Kan man packa upp en box utan en illustrerande video är den stora frågan här. Vi går igenom Skraeckoedlans blytunga låda Earth som släpptes i 300 exemplar den 15:e februari i år. Som en bonus lyfter vi av locket på den snaskiga bootlegasken Venom meets Metallica som kom ut på dagen nio år tidigare. Konserterna är inspelade i Nurnberg, Tyskland den 7:e februari 1984. Show-notes med bilder: http://www.patchtrollen.se/2019/05/30/avsnitt-04-unboxing-skraeckoedlan-earth-bonusen-venom-meets-metallica/ HOSTS: Fredrik Blid & Fredrik Brolin VINJETTMUSIK: Spells Of The Dead - Crows Over Brávellir

I Upptakt Reykjavik, reser vi till världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad. Vad spelar dåvarande kulturministern Katrín Jakobsdóttir, i sin iPod? Nu är hon premiärminister! Birgitta Tollan gör självsvåldiga nedslag i musiklivet i sex städer: Reykjavik, New York, Oslo, Helsingfors, Berlin och Köpenhamn. Har vardera stad en speciell musiksjäl? Vi möter musiker, tonsättare, operachefer, operasångerskor, ensembler, programläggare, kritiker, festivaldirektörer och musikvetare. Det är dags för Reykjavik, världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad. Hur fungerar musiklivet när en nation utsätts för ett finansiellt sammanbrott? Blir utbildningen lidande? Konserterna färre? Avstannar det nya, gigantiska konserthusbygget? Hur tänker tonsättare, musiker och andra i musiklivet? Arni Heimir Ingolfsson programlägger Islands Grammy-nominerade symfoniorkester. Under krisen fokuserar den på döda, vita, manliga mästare. Vad lyssnar nya kulturministern, småbarnsmamman Katrin Jakobsdottir, i sin iPod? Hjaltalin en mix av konstmusik och pop. Högni Egilsson skriver musiken som blir Islands nästa exportvara. Besök Reykjaviks första riktiga konserthus Harpa innan det stod klart. Osbjørn Jacobsen visar upp det gigantiska bygget. Tonsättaren Karolina Eiriksdottir skrev kantaten Farväl Island! över Isländska grundlagstexten. Soloflöjtisten Kolbeinn Bjarnason repeterar in nya svåra verk och passar på att utbilda sig i  komposition. Mezzosopranen Ásgerður Júníusdóttir sätter upp Peter Maxwell Davies opera Medium i sitt eget hus. Tonsättaren och rektorn Mist Thorkilsdóttirs startade ett musikkonservatorium, där flera elever är över 50 år. Solopianisten Tinna Thorsteinsdottir tror att kreativiteten ökar i svåra tider.

Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I detta fjärde program medverkar pianisten, kompositören och entertainern Robert Wells, med svensk mamma och nordamerikansk pappa. Robert Wells kallar sig både hovnarr och gathörns-trubadur och har måttot Less is Less More is Best. Wells har nämligen skrivit och spelat in ouvertyrer till gigantiska evenemang som VM i ishockey och konståkning, och till OS I friidrott. Under nio år såg och hörde vi Robert Wells som ackompanjatör i SVT-programmet Så ska det låta. Rhapsody in Rock, som 2011 firade 25-årsjubileum, har Wells som dynamisk kapellmästare och kreativt nav. Konserterna har hållits på jättelika arenor som Ulllevi, Dalhalla och Råsunda och turnéerna har gått över hela världen. Wells är pianoprofessor i Kina, har pianoskolan King of Piano  på nätet och arbetar med stiftelsen Tummeliten till stöd för för tidigt födda barn. Hans pianistiska förebilder är de tre afroamerikanska boogie woogie-legenderna Pete Johnson, Albert Ammons och Meade Lux Lewis. Men även europeiska pianister älskar han, inte minst de två Vladimir, nämligen Horowitz och Ashkenazy. Och Arthur Rubinstein. 2010 gav Robert Wells ut sin första soloplatta Close up Classics med egna tolkningar av pianistiska pärlor av Chopin, Rachmaninov, Liszt, Debussy, Beethoven, Stenhammar och Grieg. Robert Wells var den yngste eleven någonsin vid solistlinjen på Musikhögskolan i Stockholm. Myten att han hoppade av studierna är falsk, men det var när Robert Wells hörde den svenske pianisten Charlie Normans boogie woogie-tappning av Griegs Anitras Dans, som han bestämde sig för att mixa musikstilar. Det berättar Robert Wells för Birgitta Tollan när de möts i hans studio i Stockholm där han tar plats vid sin digitala flygel och säger: - I min värld är ingen musik finare än den andra. Jag älskar att spela och jag älskar musik. Så enkelt är det!   Spellista:   Spellista Musik & Liv 4:   Yemandja Angelique Kidjo, sång, m fl Aye Island Records Mango 74321 16646 2     Minute Waltz Frédéric Chopin Robert Wells, piano Close Up Classics Carpe Diem CD107           Bumble-Bee Boogie Rimskij-Korsakov. Robert Wells Robert Wells, piano. M fl. The Best of Rhapsody in Rock Warner Music WEA 5051442-8614-2-6     Rhapsody In Rock no VIII Robert Wells, piano. M fl. The Best of Rhapsody in Rock Warner Music WEA 5051442-8614-2-6     Nut Rocker Robert Wells, piano. M fl. The Best of Rhapsody in Rock Warner Music WEA 5051442-8614-2-6     Sing Me Another Song Robert Wells. Jakob Samuel. Plusquam Records     Anitras Dans Edvard Grieg Robert Wells, Charlie Norman, pianon Norman & Wells Carlton Home Entertainment 751589     honky tonk train blues Meade Lux Lewis Meade Lux Lewis, piano     Hungarian Rhapsody No II Franz Liszt Robert Wells, piano. M fl The Best of Rhapsody in Rock Warner Music WEA 5051442-8614-2-6                                                                                      Fantaisie-Impromptu Frédéric Chopin Robert Wells, piano. Close Up Classics Carpe Diem CD107           Clair De Lune Claude Debussy Robert Wells, piano. Close Up Classics Carpe Diem CD107     Honeysuckle Rose Fats Waller. Andy Razaf. Robert Wells, piano. M fl The Best of Rhapsody in Rock Warner Music WEA 5051442-8614-2-6                                          River Deep Mountain High Ike & Tina Turner Robert Wells, piano. Sanne Salomonsen, sång. M fl. The Best of Rhapsody in Rock Warner Music WEA 5051442-8614-2-6     Sommarnatt Robert Wells Robert Wells, piano och sång. SCRANTA SACD                 The Typewriter Leroy Anderson Robert Wells, piano. M fl The Best of Rhapsody in Rock Warner Music WEA 5051442-8614-2-6     Belleville Rendez-Vous Benoît Charest, music. Sylvain Chomet, text. Robert Wells, piano. M fl The Best of Rhapsody in Rock Warner Music WEA 5051442-8614-2-6     1812 Overture Tjajkovskij Robert Wells, piano. M fl The Best of Rhapsody in Rock Warner Music WEA 5051442-8614-2-6

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters. Vi möter Mia Zabelka i Wien, staden som är den klassiska musikens patriarkala högborg. Mia är konservatorieutbildad kompositör, mediaartist, performer och extremviolinist. Hon vill skapa en kontrapunktik till den rådande repertoaren. Mia Zabelka är pionjär på elektronmusikscenen och har hela västvärlden som sin spelplats.- Min uppgift är att vara en gränsgångare, en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Jag använder violinen på andra sätt än de vedertagna för att få fram andra klanger, bl a med hjälp av elektronik.Hon har komponerat radiohörspelet Dora, en kvinna i ruinerna. Det handlar om Mia Zabelkas moster som var en av de s k Trümmerfrauen, d v s alla de kvinnor som städade upp efter bombanfall under andra världskriget. Kvinnorna i ruinerna gick bokstavligen omkring just där och rensade upp på gator och torg. När Österrike firade 50-årsjubileum av den nya författningen hyllade man männen som hade befriat landet från tyskarna, men man ignorerade helt dessa kvinnor.Mia Zabelka komponerar ett klanglandskap och ofta tar hon hjälp av andra artister som blir medskapare. Ovanför detta soundscape lägger Mia Zabelka sina violintoner likt en konstnär som målar över ett fotografi. Hon har ingen beröringsångest vad gäller icke-musik eller techno grooves men hennes hjärta finns i den nutida, komplexa och flerskitiga elektroakustiska musiken och hon ser sig som konstnär.- Jag befinner sig i själva snittet, som hon säger. Jag är en synestetisk människa. När jag hör eller skapar musik framträder bilder. När jag ser bilder hör jag toner och klanger.Mia Zabelka turnerar bl a med den amerikanska sångerskan, poeten, författaren och skådespelerska Lydia Lunch som bröt ny mark under det sena 70-talets New Wave-scen. Tillsammans med just Lydia Lunch och Zahra Mani spelade Mia Zabelka 2014 in plattan Medusas Bed. Lydia Lunch använder spoken words och kallar själv sina ord för virus, som infekterar.- För att vara en bra improvisatör är det nödvändigt att vara hysterisk och att ha en flerdimensionell uppfattningsförmåga. Därför är kvinnor bättre improvisatörer än män, säger Mia Zabelka.- Lydia Lunch är en mycket hysterisk och musikalisk artist, skrattar Mia Zabelka. Musik är ett språk. Likt litteratur. Improvisation är en form av automatisk skrift. Jag reagerar på Lydias spoken words i realtid med min musik och det blir ett fantastisk utbyte oss emellan!   Mia Zabelka lyssnar inte så mycket till Lydias ord som till hennes röst, som är mycket musikalisk. Den blir som en melodi, som en Schubertlied.- Nej, det är inte nödvändigt att ha en fast musikalisk grund i form av en gedigen musikutbildning för att göra det jag gör, säger Mia Zabelka. Instrumentarsenalen idag är mycket annorlunda. Å andra sidan om du har djup kunskap och erfarenhet av t ex ett instrument eller att komponera så kan du föra ett mer komplext musikaliskt tänkande. Du kan arbeta friare än om du startar från scratch. Saxofonisten, komponisten och bandledaren Pernille Bévort lever i Köpenhamn. Hon leder även en duo, en trio, en kvartett, en kvintett och en sextett. Dessutom spelar hon regelbundet med andra grupper, bl a Danmarks Radios BigBand.- Vi är några inom jazzmiljön som är oroade över det nya avtal som Copenhagen Jazzhouse skrivit med kommunen. Ordet jazz finns inte längre med i kontraktet! Det bekymrar oss!- Lönen har stått stilla i 13 år för musikerna i de större orkestrar jag leder och spelar med. Den sittande danska regeringen ger färre och färre pengar till musiken. Då försvinner mångfalden och man satsar på männen, förklarar Pernille Bévort.- Hela musikbranschen är pressad. Min musik har jag använt lång tid på att skapa och spela in med musiker som jag avlönar. Studiotiden och allt annat kostar pengar. Men jag får ofta höra att numera, med streaming och Spotify, så måste jag uppfatta t ex ett gig i TV eller radio som ett PR-jippo för mig själv och min "produkt"! Alltså föreslår nu till och med public service-bolagen DR Radio och TV att musikerna inte skall få betalt när de framträder i dessa medier. Musicerandet där anses vara PR och skall inte längre avlönas. Då blir det tungt! Vad skall jag leva av?  Artisten Susanne Fellbrink i Sundsvall har gett ut tre CD-skivor med egen musik och dessutom två plattor med egen barnmusik med tillhörande barnbok. Hon har egen konsertlokal, eget förlag och eget skivbolag.2014 startade Susanne Fellbrink nätverket Female Singer-Songwriters för att ge kvinnliga musiker en plattform. Hon skapade en hemsida där arrangörer kan botanisera bland artisterna och musikerna kan finna varandra för eventuella samarbeten.Konserterna som Susanne Fellbrink har arrangerat har samlat ihop många tusen kronor till insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna, som 1995 bildades av IKFF, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Kvinna till Kvinna är religiöst, etniskt och politiskt obundna, och har som uppdrag att stödja kvinnor i krig och konflikter. 2002 fick Kvinna till Kvinna, som första och hittills enda svenska organisation, ta emot det så kallade alternativa Nobelpriset, The Right Livelihood Award.I nätverket Female Singer-Songwriters finns bl a en av världens få kvinnliga koraspelare, nämligen världsmusikartisten Sousou Cissoko. Även tonsättaren och sångerskan Maria Lithell Flyg ingår i nätverket. Hennes orkesterstycke In and Out gick till final i en tävling för ny orkestermusik som Detroits Symfoniorkester anordnade. I nätverket finns även bluesartisten Sue Sergel som framför Blues för Fadime. Det här är sista delen i serien Kvinnors musik på väg! Ja, en hel del har hänt sedan programserien Konsten att Humla sändes 2006. Föreningen Kvast - Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, har bildats. Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition har utsetts, tonsättaren Karin Rehnqvist.Och människor i allmänhet har blivit mer medvetna om den snedfördelning som funnits och delvis fortfarande finns vad gäller villkoren för kvinnliga och manliga musiker, tonsättare och dirigenterHär är exempel på det positiva som sker i dagsläget:Sverige:Kulturrådet och Musikverket fick tidigare i år i uppdrag av regeringen att arbeta för att repertoaren bland svenska orkestrar ska bli mer jämställd. Arbetet skall ske i dialog med berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget tar sikte på orkestrar i Sverige som får statliga bidrag. Både Musikverket och Kulturrådet välkomnar uppdraget och betonar kraften i att många aktörer samlas för att diskutera frågan om jämställd repertoar, och konstaterar att mycket har hänt, att utvecklingen är positiv, men att det är viktigt att gå framåt starkare i frågan.England:BBC Radio 3 har dragit igång en kampanj där de hyllar och lyfter fram kvinnliga tonsättare, Celebrating Female Composers, både historiska och nutida. Det finns en lista med musikstycken av kvinnor i Spotity.USA:Tonsättaren Andrew Norman från USA vann för sitt orkesterstycke Play 2017 års Grawemeyer Award for Music Composition - ett av de största konstmusikpriserna i världen. I en intervju påpekar han flera problem i konstmusikvärlden. T ex så har detta pris endast delats ut till tre kvinnor under de 30 år som det funnits. Andrew Norman säger:- Kanon är överväldigande vit och manlig. Det finns så många röster som skulle kunna höras i konsertsalarna idag. Av människor vars musik uttrycker ett brett spektrum av upplevelser. Att få utbudet i konsertsalarna att återspegla det mångfaldiga samhälle vi lever i anser jag vara den viktigaste frågan just nu, för nutida musik och för klassisk musik i allmänhet.Danmark:HUN SOLO presenterer kvällar med fem kvinnliga soloartister. En efter en går de ensamma upp på scenen och ger en konsert på ca 25 minuter vardera. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Musiklista:Forest foodCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin Opus MMia Zabelka,Mia Zabelka My shopPernille Bevort,Pernille Bevort - Tenor And Soprano Saxophone. Qarin Persson - Vocal. Mariane Bitran - Flutes. Haukur Grøndal - Clarinet, Alto Saxophone. Jesper Løvdal - Bass Clarinet, Tenor Saxophone. Krister Palmquist - Guitar. Göran Schelin - Bass. Karsten Bagge - DrumsCope Records, COPECD 088 BevarroPernille Bevort,Radio Bevort, Pernille Bevort m flGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 BevarroPernille Bevort,Radio Bevort, Pernille Bevort m flGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 WitchCraftPernille Bevort,Pernille Bevort,m fl Radio BevortGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 Epilogue - Celebration SkeletonPernille Bevort,Pernille Bevort, m fl RadioBevortGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 Tiny HesitationPernille Bevort,Pernille Bevort, m fl RadioBevortGATEWAY MUSIC, BEVORTCD04 I natt jag drömdeEd Mccurdy,Cornelis VreeswijkSusanne Fellbrink EnsamSusanne Fellbrink,Susanne FellbrinkBLUEBRINK PRODUCTION BLUES FOR FADIMEJohan (0) Johansson/Sue Sergel,Sue SergelSue SergelLAST BUZZ 08505, BUZZ-8049 TERANGAMaher Cissoko/ Sousou Cissoko,Maher Cissoko/Sousou CissokoMaher Cissoko/ Sousou CissokoAJABU 028454, AJABUCD 013 In and OutMaria Lithell Flyg,Norrköpings Symfoniorkester Dora Woman of the RuinsMia Zabelka,Mia Zabelka, Violin Bloodlust & OblivionMia Zabelka Lydia Lunch,Mia Zabelka Lydia LunchMonotyperec, MONO067 Opus MMia Zabelka,Mia Zabelka Opus MMia Zabelka,Mia Zabelka CrystallitesAndrea Tarrodi,Peter Friis Johansson,PianoSVTON

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters. Vi möter Mia Zabelka i Wien, staden som är den klassiska musikens patriarkala högborg. Mia är konservatorieutbildad kompositör, mediaartist, performer och extremviolinist. Hon vill skapa en kontrapunktik till den rådande repertoaren. Mia Zabelka är pionjär på elektronmusikscenen och har hela västvärlden som sin spelplats.- Min uppgift är att vara en gränsgångare, en estetisk motvikt till det musikaliska etablissemanget. Jag använder violinen på andra sätt än de vedertagna för att få fram andra klanger, bl a med hjälp av elektronik.Hon har komponerat radiohörspelet Dora, en kvinna i ruinerna. Det handlar om Mia Zabelkas moster som var en av de s k Trümmerfrauen, d v s alla de kvinnor som städade upp efter bombanfall under andra världskriget. Kvinnorna i ruinerna gick bokstavligen omkring just där och rensade upp på gator och torg. När Österrike firade 50-årsjubileum av den nya författningen hyllade man männen som hade befriat landet från tyskarna, men man ignorerade helt dessa kvinnor.Mia Zabelka komponerar ett klanglandskap och ofta tar hon hjälp av andra artister som blir medskapare. Ovanför detta soundscape lägger Mia Zabelka sina violintoner likt en konstnär som målar över ett fotografi. Hon har ingen beröringsångest vad gäller icke-musik eller techno grooves men hennes hjärta finns i den nutida, komplexa och flerskitiga elektroakustiska musiken och hon ser sig som konstnär.- Jag befinner sig i själva snittet, som hon säger. Jag är en synestetisk människa. När jag hör eller skapar musik framträder bilder. När jag ser bilder hör jag toner och klanger.Mia Zabelka turnerar bl a med den amerikanska sångerskan, poeten, författaren och skådespelerska Lydia Lunch som bröt ny mark under det sena 70-talets New Wave-scen. Tillsammans med just Lydia Lunch och Zahra Mani spelade Mia Zabelka 2014 in plattan Medusas Bed. Lydia Lunch använder spoken words och kallar själv sina ord för virus, som infekterar.- För att vara en bra improvisatör är det nödvändigt att vara hysterisk och att ha en flerdimensionell uppfattningsförmåga. Därför är kvinnor bättre improvisatörer än män, säger Mia Zabelka.- Lydia Lunch är en mycket hysterisk och musikalisk artist, skrattar Mia Zabelka. Musik är ett språk. Likt litteratur. Improvisation är en form av automatisk skrift. Jag reagerar på Lydias spoken words i realtid med min musik och det blir ett fantastisk utbyte oss emellan!   Mia Zabelka lyssnar inte så mycket till Lydias ord som till hennes röst, som är mycket musikalisk. Den blir som en melodi, som en Schubertlied.- Nej, det är inte nödvändigt att ha en fast musikalisk grund i form av en gedigen musikutbildning för att göra det jag gör, säger Mia Zabelka. Instrumentarsenalen idag är mycket annorlunda. Å andra sidan om du har djup kunskap och erfarenhet av t ex ett instrument eller att komponera så kan du föra ett mer komplext musikaliskt tänkande. Du kan arbeta friare än om du startar från scratch. Saxofonisten, komponisten och bandledaren Pernille Bévort lever i Köpenhamn. Hon leder även en duo, en trio, en kvartett, en kvintett och en sextett. Dessutom spelar hon regelbundet med andra grupper, bl a Danmarks Radios BigBand.- Vi är några inom jazzmiljön som är oroade över det nya avtal som Copenhagen Jazzhouse skrivit med kommunen. Ordet jazz finns inte längre med i kontraktet! Det bekymrar oss!- Lönen har stått stilla i 13 år för musikerna i de större orkestrar jag leder och spelar med. Den sittande danska regeringen ger färre och färre pengar till musiken. Då försvinner mångfalden och man satsar på männen, förklarar Pernille Bévort.- Hela musikbranschen är pressad. Min musik har jag använt lång tid på att skapa och spela in med musiker som jag avlönar. Studiotiden och allt annat kostar pengar. Men jag får ofta höra att numera, med streaming och Spotify, så måste jag uppfatta t ex ett gig i TV eller radio som ett PR-jippo för mig själv och min "produkt"! Alltså föreslår nu till och med public service-bolagen DR Radio och TV att musikerna inte skall få betalt när de framträder i dessa medier. Musicerandet där anses vara PR och skall inte längre avlönas. Då blir det tungt! Vad skall jag leva av?  Artisten Susanne Fellbrink i Sundsvall har gett ut tre CD-skivor med egen musik och dessutom två plattor med egen barnmusik med tillhörande barnbok. Hon har egen konsertlokal, eget förlag och eget skivbolag.2014 startade Susanne Fellbrink nätverket Female Singer-Songwriters för att ge kvinnliga musiker en plattform. Hon skapade en hemsida där arrangörer kan botanisera bland artisterna och musikerna kan finna varandra för eventuella samarbeten.Konserterna som Susanne Fellbrink har arrangerat har samlat ihop många tusen kronor till insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna, som 1995 bildades av IKFF, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Kvinna till Kvinna är religiöst, etniskt och politiskt obundna, och har som uppdrag att stödja kvinnor i krig och konflikter. 2002 fick Kvinna till Kvinna, som första och hittills enda svenska organisation, ta emot det så kallade alternativa Nobelpriset, The Right Livelihood Award.I nätverket Female Singer-Songwriters finns bl a en av världens få kvinnliga koraspelare, nämligen världsmusikartisten Sousou Cissoko. Även tonsättaren och sångerskan Maria Lithell Flyg ingår i nätverket. Hennes orkesterstycke In and Out gick till final i en tävling för ny orkestermusik som Detroits Symfoniorkester anordnade. I nätverket finns även bluesartisten Sue Sergel som framför Blues för Fadime. Det här är sista delen i serien Kvinnors musik på väg! Ja, en hel del har hänt sedan programserien Konsten att Humla sändes 2006. Föreningen Kvast - Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, har bildats. Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition har utsetts, tonsättaren Karin Rehnqvist.Och människor i allmänhet har blivit mer medvetna om den snedfördelning som funnits och delvis fortfarande finns vad gäller villkoren för kvinnliga och manliga musiker, tonsättare och dirigenter Här är exempel på det positiva som sker i dagsläget:Sverige:Kulturrådet och Musikverket fick tidigare i år i uppdrag av regeringen att arbeta för att repertoaren bland svenska orkestrar ska bli mer jämställd. Arbetet skall ske i dialog med berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget tar sikte på orkestrar i Sverige som får statliga bidrag. Både Musikverket och Kulturrådet välkomnar uppdraget och betonar kraften i att många aktörer samlas för att diskutera frågan om jämställd repertoar, och konstaterar att mycket har hänt, att utvecklingen är positiv, men att det är viktigt att gå framåt starkare i frågan. England:BBC Radio 3 har dragit igång en kampanj där de hyllar och lyfter fram kvinnliga tonsättare, Celebrating Female Composers, både historiska och nutida. Det finns en lista med musikstycken av kvinnor i Spotity. USA:Tonsättaren Andrew Norman från USA vann för sitt orkesterstycke Play 2017 års Grawemeyer Award for Music Composition - ett av de största konstmusikpriserna i världen. I en intervju påpekar han flera problem i konstmusikvärlden. T ex så har detta pris endast delats ut till tre kvinnor under de 30 år som det funnits. Andrew Norman säger:- Kanon är överväldigande vit och manlig. Det finns så många röster som skulle kunna höras i konsertsalarna idag. Av människor vars musik uttrycker ett brett spektrum av upplevelser. Att få utbudet i konsertsalarna att återspegla det mångfaldiga samhälle vi lever i anser jag vara den viktigaste frågan just nu, för nutida musik och för klassisk musik i allmänhet. Danmark:HUN SOLO presenterer kvällar med fem kvinnliga soloartister. En efter en går de ensamma upp på scenen och ger en konsert på ca 25 minuter vardera. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Du vet nog av gammalt att jag är kinkig vid konserter, skrev Laura Netzel till sin vän och tonsättarkollega Elfrida André. Det skulle alltid vara hög konstnärlig kvalité på både utförande och verk vid hennes musikevenemang. Ofta engagerade Laura Netzel sig i välgörenhetsarbete av olika slag. Hon arrangerade basarer och auktioner, liksom konserter för välgörande ändamål. Sådana var vanligt förekommande kring förra sekelskiftet, och vid dessa kunde Laura Netzel kombinera sin vilja att lindra nöden bland samhällets sämst ställda med sin musikaliska verksamhet. I början av 1890-talet började hon anordna billighetskonserter för arbetare, och hon var noga med att inte hennes välbärgade vänner tog upp plats i konsertsalen. De fick betala fullt pris på andra ställen. Konserterna blev mycket populära, och den fulltaliga publiken var oerhört entusiastisk. Arbetarna fick lyssna till både kända, etablerade musiker och unga begåvningar, som Laura Netzel gav möjlighet att framträda som solister. Många av dem som sedan blev stora artister, hade börjat sin bana på hennes billighetskonserter. Violinisten Sven Kjellström var en av dem, och han spelade sedan hennes kammarmusikverk på konserter både i Sverige och utomlands. Även om Laura Netzel utvecklades som tonsättare och komponerade större verk för det offentliga musiklivet, så släppte hon aldrig kontakten med salongsmusiken. Också i hennes sena produktion finns charmigt melodiösa stycken som passar som extranummer på konserter och som underhållning i salongen. På sin 86-årsdag, den 1 mars 1925, spelade hon tillsammans med Sven Kjellström flera av sina verk för födelsedagsgästerna. Och Laura spelade utantill! Den 10 februari 1927 gick hon bort efter ett långt, rikt och synnerligen aktivt liv. Länge kom Laura Netzels musik sedan att ligga ospelad, men under senare tid har musiker börjat ta upp hennes verk på sin repertoar. Laura Netzel och hennes musik försvarar väl en plats i vår svenska musikhistoria. En dokumentärserie av Christina Tobeck, del 4 av 4.

P2 Musikmagasinet Klang! Upptakt Reykjavik. Självsvåldiga nedslag i musiklivet. Vi reser till världens nordligaste och Europas västligaste belägna huvudstad. Hur fungerar musiklivet när en nation utsätts för ett finansiellt sammanbrott? Blir utbildningen lidande? Konserterna färre? Hur tänker kulturministern, tonsättare, musiker och andra i musiklivet? Dessutom ett besök i Reykjaviks pågående konserthusbygge. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan. Poddversion.

1. Joseph Haydn: Pianosonat nr 46 Ass-dur 2. Alban Berg: Pianosonat op. 1 3. Ludwig van Beethoven: Pianokonsert nr 2 B-dur Glenn Gould Radioorkestern Dirigent: Georg Ludwig Jochum Curt Carlsson letar guldkorn från förr i Sveriges Radios arkiv. Idag: Glenn Gould i Stockholm. Den kanadensiske pianisten spelar Ludwig van Beethovens andra pianokonsert tillsammans med Radioorkestern och dirigenten Georg Ludwig Jochum 1958 samt sonater av Joseph Haydn och Alban Berg. Vi återvänder till musik med Georg Ludwig Jochum, denna gång tillsammans med kanadensaren Glenn Gould (1932-1982), som kom att bli en av 1900-talets mest egensinniga, duktigaste och mest eftertraktade pianister. Hans teknik, tolkningar och manér fascinerade en hel musikvärld, och hans inspelningar av Bachs Goldbergvariationer från 1955 kom att bli en av milstolparna i grammofonens historia. Han kom sedan att återvända till studion för att spela in verket ytterligare en gång 1981, ett år innan sin död. Konserterna med den blott 24 år gamla Gould i september och oktober 1958 med musik av Haydn, Berg och Beethoven kom att bli hand enda besök i Stockholm. Efter en kort men framgångsrik karriär på världens konsertscener drog sig Glenn Gould år 1964 tillbaka från det offentliga konsertlivet och framträdde uteslutande via skivor och radio- och TV-program. Förutom intresset kring hans okonventionella Bachtolkningar, var Gould även uppskattad för sina aparta åsikter i musikfrågor och en något excentrisk livsstil. Georg Ludwig Jochum var en återkommande gäst på orkesterpodiet i Stockholm mellan åren 1956 och 1967. Han gick bort redan 1970, vid 61 års ålder. Jochum var en mycket bra orkesterfostrare, som förde dåvarande Radioorkestern en bra bit på väg mot att bli dagens Sveriges Radios symfoniorkester. * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * Berit Berling möter Glenn Gould ur Röster i Radio, 1958 – I tjocka svarta yllestrumpor med ett stort hål på tån, halkar Glenn Gould in i mottagningsrummet i lyxsviten på Stockholms Grand Hotel, faller nästan omkull. Han får en stillsam förebråelse av en prövad impressario och grinar soligt och pojkaktigt oförbätterligt till svar. Strumpfötterna placeras i en brokadklädd guldstol. Samtalet om musik börjar. Egentligen ville han ursprungligen bli sjökapten! Dagen före hade vi hört honom spela in Beethovensonaten opus 110 i radiostudion. Ja, först blev han inte insläppt, ty som kläderna hängde omkring honom drömde ingen att detta skulle vara den berömde Mr Gould, 26-åringen från Kanada som reser genom världen och lämnar människor förundrade och tankfulla långt, långt sedan hans händer berättat färdigt om Beethovens, Bachs, Brahms innersta tankar. Det är ett sällsamt skådespel att se honom spela. Hans ansikte lyser. En ursinnig kraft, en förtärande låga av inspiration sveper honom över gränsen för normala gester och reaktioner: så måste det vara att se en besatt! På hotellet kränger han av sig jackan för att med vetenskaplig knivskärpa och medvetande peka ut hur den och den muskeln åstadkommer den och den effekten - och i ivern sätter han sig på den hopknölade rocken, slängd i stolen. Sådant är petitesser.