Podcasts about konsumtionen

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-0")); Hej kära läsareHoppas att du hade en riktigt fin midsommar när vädret äntligen samarbetade på den här, för oss i Sverige, viktiga dag. Nu är det många som går in i sommarledigheten och förhoppningsvis kommer tillbaka utvilade med en energisk glimt i ögat när höstsäsongen sedan startar upp i augusti. Vet också att det här kan vara den jobbigaste tiden för många. Inte samma struktur på dagarna, barn som är hemma istället för i skolan och tankar på allt som borde göras för att äntligen ta vara på ledigheten. Det kan bli lite mycket och när vi får en klump i magen eller tryck över bröstet är det många som försöker få bort det med olika distraktioner och substanser. Det gör att vi aldrig, enligt mig, haft fler människor som är beroende av olika saker. Allt från sådant som är positivt kopplat för de flesta som arbete, löpning eller gymmet. Andra är mer tydliga. Som alkohol, droger och sociala medier. Oavsett vad det handlar om märker jag som coach och föreläsare att mörkertalet är stort och att många kämpar utan egentlig hjälp. Så här kommer mina tankar om det, sammapressade på en A4, som jag hoppas kan vara dig till hjälp… Ha en fin sommar, Fortsätt läsa… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Alla Veckobrev Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-1"));Veckans citat ”När livet känns tufft upplever en del av ossatt vi har förlorat spelet och att livet har vunnit.Men livet försöker inte besegra dig.Livet är inte ens en deltagare – spelet är ditt.”- Mo Gawdat UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-2"));Ett ansträngningslöst slut på beroendenUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-3")); Visst är det märkligt hur mycket vi människor gör trots att vi vet att det inte är bra för oss? Cigaretter får fortfarande säljas, hur väl vi än ”vet” vad de kostar både kropp och plånbok. Vi vräker i oss skräpmat, snabbmat och godis fullt medvetna om alla negativa konsekvenser. Dessutom går alla möjliga lugnande medel, smärtstillande, humörhöjande mediciner och sömntabletter åt som smör i solsken. Konsumtionen av alkohol, som förmodligen kostar samhället mer än något annat, ökar i en oroväckande takt. Faktum är att jag skulle gå så långt som att påstå att det, i alla samhällsklasser, aldrig har funnits så många människor som lever med någon form av beroende som i denna era av ”uppkopplad frånkoppling” – där verktygen som lovade att föra oss samman istället har fått oss att sitta ensamma i samma rum, mer närvarande med våra skärmar än med varandra. Det baserar jag på det icke-vetenskapliga underlaget av hur många människor jag pratar med som undrar hur de ska kunna hjälpa människorna de bryr sig om. Partners, föräldrar, barn, vänner och bekanta – eller så frågar de helt enkelt åt en ”kompis” som behöver göra en förändring. Så här vill jag utforska vad det är som gör det så lätt för vem som helst av oss att hamna i olika typer av beroenden. För tro mig, det är inte bara de i lägre socioekonomiska klasser som drabbas av ”problemen” ovan. Nej, vem som helst kan fastna i vilket beroende som helst. Mobiler kollas i onödan och i oändlighet, pengar spelas bort, det hetsäts, övertränas, shoppas och porrsurfas långt mer än någon vill erkänna. Listan över saker vi säger att vi inte är beroende av – men har så evinnerligt svårt att sluta med – får våra ”Pinocchionäsor” att växa nästan dagligen. Att vi har så svårt att bryta dessa oönskade vanor har inget med IQ att göra. Kasta första stenen i ditt eget glashus om du inte tror att vi alla har något slags kors att bära. Det som gör att det går snett är helt enkelt att vi inte förstår vad som egentligen ligger till grund för att vi väljer att plocka upp korset från första början. Vi har inte ett beroendeproblem, vi har en beroendelösning. Vi tror att vi gör det för att vi på något sätt är självdestruktiva, men sanningen är att det alltid finns positiva intentioner bakom. Vi har inte ett beroendeproblem, vi har en beroendelösning. Och lösningen är den vana som du råkade tro förändrade hur du mår. Anledningen till att det ändå går så fruktansvärt snett för så många är att vi baserar det vi gör för att förändra känslan på ett oskyldigt missförstånd. Därför vill jag göra mitt bästa, i det här forumet, för att visa dig hur det faktiskt fungerar. Allt i hopp om att kunna erbjuda insikter som är befriande både för dig och för dem du har möjlighet att påverka. För när vi bryter våra beroenden frigör vi både tid och energi till det vi innerst inne vet vore ett bättre sätt att leva våra liv. Att vakna hoppfull, full av energi och ivrig att göra nytta. Så, med det i åtanke, kommer här en förhoppningsvis målande beskrivning av hur alla beroenden uppstår: En människa föds med en obändig livskraft, en fantastisk tankeförmåga och förmågan att vara medveten. Den gränslösa potential dessa ger oss strömmar genom oss och mynnar ut i våra personliga tankar. När kvaliteten på dessa tankar är låg, och vi ställer oss bakom dem genom att ta dem på allvar, leder det till en negativ känsla. Från den obekväma känslan är vi villiga att göra nästan vad som helst för att må bättre. Vi provar det som verkar vettigt för oss i stunden. Vi kanske sjunker ner i soffan och tittar på tv, tar en öl, äter något, ger oss ut på en löptur, surfar på nätet, blir arga, startar ett gräl och så vidare. I princip vad som helst som distraherar oss från känslan som plågar oss. Om vi, till vår stora glädje, upptäcker att vi upplever en viss lättnad så kopplar hjärnan ihop handlingen med lättnaden och bestämmer att vi har hittat ett utmärkt verktyg eller en teknik att lösa framtida känslostormar med. Problemet är att vi tittade utåt, på vad som hände eller vad vi gjorde, för att lista ut vad som skapade förändringen. För det såg verkligen ut att funka, eller hur? Lite som när ett barn gråter och vi försöker distrahera det genom att göra roliga grimaser, peka på en ny leksak eller vad som helst för att få bort tankarna från ”det”. Barnet slutar gråta och problemet är löst. Nu kanske du tänker att det inte är något fel med det, men barnet kommer snart att tro att det inte har förmågan inom sig att studsa tillbaka känslomässigt. Så de behöver en ny leksak varje gång de mår dåligt. Eller så är någon annan numera ansvarig för att få dem på bättre humör. Och i samma stund som vi omedvetet kopplar ihop det som förändrades i våra omständigheter med förändringen i vår känsla, är vi dömda att för alltid leta efter det där speciella någonting på utsidan som ska få oss att må bättre. Dessutom behöver vi med tiden högre och högre doser av stimulans och distraktion för att få samma ”effekt”. För det var verkligen inte utsidan som gjorde skillnaden. Det var ett skifte i vår tankenivå. Därför fungerar inte samma saker igen om inte vårt tänkande – den verkliga orsaken till vårt ”lidande” – skiftar. Utan den förståelsen slår vi vad om att om vi bara hade mer, eller ökade intensiteten, så skulle det till slut räcka. Mer pengar, fler kanaler på tv:n, mer bekräftelse, snyggare magrutor, mer uppmärksamhet, fyra öl istället för en… Ser du hur det fungerar – och hur lätt och oskyldigt vi hamnar där om vi går på det oskyldiga missförståndet att våra känslor kommer från något annat än vårt tänkande i stunden? Att vi alla lever i känslan av vårt tänkande, vilket betyder att vi alla gör det bästa vi kan utifrån det tänkande som ser verkligt ut för oss i varje givet ögonblick? I samma stund som vi inser det här blir vi fria. Vi förstår att känslan är lika flyktig som tanken som skapade den. Att ingenting behöver göras förutom att invänta att vår livskraft, vår medfödda förmåga till nytt fräscht tänkande och vår medvetenhet om den serverar en ny upplevelse. Det sker så naturligt att vi knappt märker att vårt humör stiger. I en mental blink, utan ansträngning och när vi inte tittar, är vi tillbaka i känslan vi hade från allra första början – den vi förgäves sökte på utsidan. När den skiftar ser samma situation annorlunda ut. Vi behöver inte åka till Indien för att hitta oss själva. Disciplin, viljestyrka och beslutsamhet behövs inte längre. Vi behöver inte ens mod. För det behöver man bara när man är rädd. När du förstår bättre kan du istället orädd göra det som känns vettigt för dig att göra. Det är en underbar känsla av att helt enkelt vara levande, som du varken behöver distraheras eller bedövas ifrån. Och från den fräscha känslan blir det lika naturligt som att andas att följa vårt hjärta och vår inre visdom. Att släppa gammalt, spänningsskapande tänkande är enkelt när vi ser att det är vi själva som tänker tankarna som skapar känslan. Ingenting på utsidan har längre någon makt över oss. Faktum är att du inser att den bästa platsen på jorden inte är en plats överhuvudtaget – det är ett sinnestillstånd. En känsla av välbefinnande där alla beroenden förlorar sin makt över dig. Jag hoppas att den insikten känns lika hoppfull för dig som den gör för mig. Ha en fantastisk, mer beroendefri sommar … UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-4"));Veckans BoktipsUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-5")); Köp BokenLose Your Mindav Josh Pais Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-6"));Lyssna på CoachbrevetSpotify Apple Podcast UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-7"));DelaDela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna.Copyright©Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-8")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-9"));

Olof Manner, senior rådgivare Swedbank, gästar podden Framtidens E-Handel och diskuterar den globala skuldsättningen, där länder som USA och Japan balanserar på en tunn linje, och varför Sveriges låga statsskuld ger oss ett unikt utgångsläge. Dessutom blickar vi framåt mot 2026: Hur kommer AI, demografiska skiften och en normaliserad räntenivå att påverka svensk tillväxt och e-handel?10:14 - Åttio procent av alla kriser orsakas av hög belåning.12:12 - USA och Japan skjuter stora skuldproblem framför sig.14:04 - Ökat utbud av statsobligationer pressar upp globala räntor.16:03 - Sveriges låga statsskuld ger oss ett fantastiskt utgångsläge.18:18 - Utländska investerare börjar återvända till den svenska börsen.21:10 - Nollräntor tvingade investerare högre upp i risk-trappan.23:14 - Konsumtionen är bärande pelare för Sveriges framtida tillväxt.25:35 - Rysslands krig skapade en kraftig utbudsdriven global inflation.28:36 - Reallöneökningar väntas ge e-handeln ny fart under 2025.31:13 - Kina utmanar dollarn genom handel i yuan med BRICS.33:55 - En åldrande befolkning ökar framtida försörjningsbörda för unga.36:14 - AI ökar produktiviteten trots fallande befolkningstrender i väst.38:51 - Digital handel växer konstant med tio procent varje år.40:22 - Entreprenörer bör bygga finansiella buffertar inför framtida kriser.Här hittar du Olof:https://www.linkedin.com/in/olof-manner-272999/ Sponsor Shopify:www.shopify.com/framtiden Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2026 väntas bli ett starkt år för svensk ekonomi, mycket drivet av en konsumtion som ska ta fart på allvar. Men kommer konsumenterna verkligen våga släppa loss med all geopolitisk oro vi ser i världen just nu? Med oss för att svara på detta har vi idag Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar och Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken. Programledare är Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

Hon är kvinnan som vet varför vi gör som vi gör. Som antropolog har Katarina Graffman ägnat de senaste 20 åren åt att förstå vår konsumtionskultur – en kultur som idag definieras av “fast fashion”, “köp nu, betala sen” och en ständig jakt på status. Enligt Katarina lägger många sitt hopp till unga människor, den nya “generation Greta”, som köper second hand och hoppar flyget. Men den ökande konsumtionen och överskuldsättningen målar upp en helt annan bild. För några år sedan myntade Katarina därför begreppet “generation Bianca”, som en ironisk blinkning till Greta: “En majoritet av de unga tycker att Greta är en tönt. Ingen alls man ser upp till. Hon har ingen status alls som jag eftersträvar. Däremot Bianca – hon är någon jag ser upp till, hon är entreprenör, hon är jävligt snygg, hon tjänar väldigt mycket pengar.” Varken klimathotet eller pandemin har lyckats minska vår konsumtion. Och nu står det klart att inte heller en kraftigt försämrad privatekonomi hindrar människor från att söka bekräftelse genom nya kläder, prylar och resor. Det vi trodde var början på en hållbarhetsera har i stället blivit en konsumtionskultur på steroider. Vi pratar om varför information inte räcker för att ändra beteenden, hur vi påverkas av grupper vi inte ens tillhör men vill vara en del av, och varför även farmor konsumerar för att bygga identitet – precis som barnbarnen. Som Katarina uttrycker det: “Vi har kommit till ett samhälle där vi jobbar med vår identitet tills vi dör.” Vi pratar också om skillnaden mellan behov och begär – i ett samhälle där många av våra grundläggande behov faktiskt redan är tillfredsställda. Så vad ska vi göra? Luta oss tillbaka och rulla tummarna? Så klart inte. Katarina berättar vad hon tror faktiskt funkar för att förändra beteenden – och vad som definitivt inte gör det.   Detta är en sommarspecial – en favorit i repris! Första gången avsnittet sändes var 13 juni 2023. Tack för att du lyssnar! Glöm inte att följa podden och lämna gärna en recension om du gillar vad vi gör.

Konsumtionen av kläder orsakar stora klimatutsläpp. Många plagg används bara några gånger innan de slängs. Men vid årsskiftet blir det förbjudet att kasta sina uttjänta textilier i soptunnan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Erik Jerdén och intervju med Yvonne Augustsson, sakkunnig om textilier på Naturvårdsverket.Avgifterna för vatten och avlopp har höjts rejält den senaste tiden. I var fjärde kommun ökade kostaderna med över 20 procent i år. Intervju med Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.Att skilja sig innebär ofta ett hårt slag mot privatekonomin. Vad kan man göra för att säkra upp sin ekonomi när kärleken tar slut? Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, ger sina bästa tips.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

Kan man förstå det moderna samhällets utveckling utifrån vår inställning till mjölk? I den här essän berättar Thomas Steinfeld om en mirakeldryck med kort hållbarhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-03-23.I mitten av 60-talet lyssnade ungdomen i västra Europa på en låt, som en brittisk popgrupp med namnet "Herman's Hermits" hade spelat in: "No milk today, my love has gone away", löd refrängen. För alla lyssnare som växte upp bara tio eller tjugo år senare måste låttexten varit en gåta: Vad kunde en dryck i plastificerade pappkartonger ha med kärleken att göra? Bara de äldre visste: Den älskade kvinnan hade lämnat det gemensamma hushållet. Förbrukningen av mjölk hade därför minskat i huset, och så ombads mjölkmannen att hoppa över leveransen.Mjölken hade vid denna tid förklarats som källan till folkets hälsa. Den skulle vara en basföda för den framväxande socialstaten, bredvid bröd och potatis. Den delades ut i skolorna, så att barnen skulle få starka ben och spänstiga muskler, den rekommenderades för de gamla, så att de inte skulle bli så sköra. "Mjölk, världens bästa dryck", hette det i reklamen, eller "mjölken växer man aldrig ifrån". Men så var mjölken en färskvara med kort hållbarhetstid.Mjölkmannen, som tidigt varje morgon ställde en plomberad flaska framför dörren, behövdes eftersom färsk mjölk inte höll sig längre än två, tre dagar. Mjölkmannen fanns i många länder, i USA liksom i Storbritannien och i Sverige. Och eftersom många hushåll ännu under 60-talet inte hade något kylskåp, blev fristen ännu kortare. En hel infrastruktur av mjölkbilar, mjölkaffärer och mjölkbodar byggdes upp för att snabbt dela ut vad "naturen" hade att bjuda.Men naturen bjuder inte alls. Komjölken må ge sken av att kunna ersätta vad kvinnan kan ge sitt spädbarn. Den må framställas som livets främsta källa. Men ett mejeri är inget bröst, och mjölken är framför allt en industriprodukt. Den måste filtreras, pastöriseras och kylas för att över huvud taget kunna säljas i större mängder och transporteras över längre avstånd. "Gammaldags mjölk“ däremot, möjligen tillverkad på ett "hjordnära“ sätt, var en hälsorisk av större mått, potentiellt smittad med tuberkelbakterier, salmonella, listeria och annan ohyra. Mjölkens betydelse som handelsvara var därför försumbar ännu en bra bit in i 1900-talet, till skillnad från syrad mjölk, smör och framför allt ost.Mjölken är en industriprodukt. Och den är en fiktion. Visserligen vet man att mjölk är ett kroppsekret. "I've sucked the milk out of a thousand cows“, sjunger Bob Dylan i en av sina senare låtar, “jag har sugit ut mjölken ur tusen kor”. Men vem vill höra sådana detaljer, var mjölken kommer ifrån? Vem vill komma däggdjurshonans juver så nära, vem vill möta alla flugor som brukar susa runt djurets bak- och undersida? Och varför visar mjölkreklamen så många bilder av kor, men sällan fotografier av kalvarna som är sekretens naturliga mottagare? För att inte tala om alla kalvar, som, inte äldre än en dag eller två, forslas bort från sina mödrar för att ge plats åt människan som vill komma åt deras mjölk.Mjölken är en ideologisk produkt, om någon. Det märks på många sätt, till exempel på att det nästan bara är den egna nationens mjölk som man kan tänka sig att dricka. Visserligen finns den typen av förbehåll också för kött. Men bredvid all köttfärs från svenska gårdar så erbjuds det I alla fall lammstekar från Australien och ankbröst från Frankrike. Men mjölk från Tyskland? Eller från Polen? Det är kanske någonting skumt med mjölken, drycken är på ett obehagligt sätt intim. Därför, tycks det, är det bäst att hålla sig till den egna nationens.Och så är det bäst om man inte talar alltför mycket om hur mjölken produceras. Föreställningen om mjölken som en livets källa tycks kräva ett visst mått av infantilisering. Den blev synligast i en reklam från sena åttiotalet, som visade bilder på både Moderaternas partiordförande Gösta Bohman och Vpk-ledaren Lars Werner som bar mustascher av filmjölk.Mjölken gör det lätt för sådana lekar. Den må vara ett kroppsekret, men den bär oskuldens färg, den tycks fräsch som ett nytvättat linne. Färgen döljer att mjölken, liksom alla andra produkter som bearbetats i ett industrialiserat jordbruk, bär på kemiska medel som används för att få fram denna renhet, från insekticider, som skall hålla bort småkrypen, till hormoner, för att få kalvarna att växa snabbare, till mjukgörare, som används för att hålla plaströren i stallet elastiska. "Från svenska kor som har det bra“, brukar mejerierna ropa, antydande att främmande kor mår sämre. Mjölk är en fantasi om nationens renhet.Men det dricks allt mindre mjölk. Konsumtionen minskar stadigt. "Get off of the sour milk sea“, sjöng the Beatles i en låt som egentligen skrevs för ett album från år 1968, men släpptes först femtio år senare: “Bryt upp och lämna den sura mjölkens hav.“Det som man lämnade bakom sig någon gång under åttio- eller nittiotalet var samförståndet. Den gemensamma idén om att mjölken skulle vara trolldrycken som skulle skapa ett enigt, sunt och stadigt framåtskridande folk. Det första tecknet på en sådan brytning syntes i framkomsten av de olika mjölksorterna: från lättmjölken under sena sextiotalet till mellanmjölken under det tidiga åttiotalet till dagens breda utbud av mjölksorter, allt enligt den enskilda kroppens beskaffenhet och behov. Magi och målgrupp går sällan ihop, lika sällan som det ursprungliga går att förena med det tillverkade och tillrättalagda.Minskningen av fetthalten, för den smala, lätta kroppens skull, följdes inte bara av upptäckten att mjölkens renhet är en illusion, utan också av insikten om att långt ifrån alla människor kan dricka vad naturen tycks ha att erbjuda. När de flesta människor i världen inte tål mjölk eftersom de saknar vissa enzymer för att bryta ner den kan mjölken inte vara själva livets källa. På det viset har nordbons hängivenhet inför den vita drycken, som erbjudits människan av stora, godmodiga djur som betar på gröna ängar, istället blivit en angelägenhet för etnologer och kulturvetare, snarare än för folkbildare och politiker. Och visst vet man att det ligger en sophög bakom varje idyll.Senare kom andra drycker som gjorde anspråk på att bli en symbol för den hoppingivande gryningen, havremjölk till exempel, som påstås vara lik mjölk, men gjord för människor. Folket fick nya drycker, den här gången utan flugor, utan kemiska belastningar och utan kalvar som förgäves ropar efter sina mödrar. Men så var mjölken inte längre en symbol för en ny och bättre framtid. "A bottle stands forlorn, a symbol of the dawn“, heter andra versen i „No Milk Today”, låten från 1966, “en flaska står ensam kvar, en symbol för gryningen”. Gryningen finns kvar. Men hoppet har kommit bort, och flaskan har försvunnit.Thomas Steinfeld, författare och professor i kulturvetenskap

Hon är kvinnan som vet varför vi gör som vi gör. Som antropolog har hon ägnat de senaste 20 åren åt att förstå vår konsumtionskultur, en kultur som idag definieras av “fast fashion” och “köp nu, betala sen”. Enligt Katarina Graffman lägger många sitt hopp till unga människor, den nya “generation Greta”, som köper second hand och hoppar flyget. Men den ökande konsumtionen och överskuldsättningen målar upp en helt annan bild. För några år sedan myntade Katarina därför begreppet “generation Bianca”, som en ironisk blinkning till generation Greta:  “En majoritet av de unga tycker att Greta är en tönt. Ingen alls man ser upp till. Hon har ingen status alls som jag eftersträvar. Däremot Bianca – hon är någon jag ser upp till, hon är entreprenör, hon är jävligt snygg, hon tjänar väldigt mycket pengar.”   Varken klimathotet eller pandemin har lyckats minska vår konsumtion. Och nu står det klart att inte heller en kraftigt försämrad privatekonomi kan hindra människor från att söka status och bekräftelse genom nya kläder, prylar och resor. Det vi trodde och hoppades var en ny hållbarhetsera har i stället blivit en konsumtionskultur på steroider.   Så vad ska vi göra? Luta oss tillbaka och rulla tummarna? Så klart inte. Katarina berättar vad hon tror faktiskt funkar för att ändra människors beteende – och vad som inte funkar Tack för att du lyssnar!  pengapeppen.se  Pengapeppen på Youtube Pengapeppen på Instagram Pengapeppen på Facebook 

Flera asiatiska börser inleder veckan nedåt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer t ex om en kommer från en familj där man inte röker eller dricker, det är en laddad fråga och den andre från en familj där synen är mera tolerant?

Kan man förstå det moderna samhällets utveckling utifrån vår inställning till mjölk? I den här essän berättar Thomas Steinfeld om en mirakeldryck med kort hållbarhet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I mitten av 60-talet lyssnade ungdomen i västra Europa på en låt, som en brittisk popgrupp med namnet "Hermans Hermits" hade spelat in: "No milk today, my love has gone away", löd refrängen. För alla lyssnare som växte upp bara tio eller tjugo år senare måste låttexten varit en gåta: Vad kunde en dryck i plastificerade pappkartonger ha med kärleken att göra? Bara de äldre visste: Den älskade kvinnan hade lämnat det gemensamma hushållet. Förbrukningen av mjölk hade därför minskat i huset, och så ombads mjölkmannen att hoppa över leveransen.Mjölken hade vid denna tid förklarats som källan till folkets hälsa. Den skulle vara en basföda för den framväxande socialstaten, bredvid bröd och potatis. Den delades ut i skolorna, så att barnen skulle få starka ben och spänstiga muskler, den rekommenderades för de gamla, så att de inte skulle bli så sköra. "Mjölk, världens bästa dryck", hette det i reklamen, eller "mjölken växer man aldrig ifrån". Men så var mjölken en färskvara med kort hållbarhetstid.Mjölkmannen, som tidigt varje morgon ställde en plomberad flaska framför dörren, behövdes eftersom färsk mjölk inte höll sig längre än två, tre dagar. Mjölkmannen fanns i många länder, i USA liksom i Storbritannien och i Sverige. Och eftersom många hushåll ännu under 60-talet inte hade något kylskåp, blev fristen ännu kortare. En hel infrastruktur av mjölkbilar, mjölkaffärer och mjölkbodar byggdes upp för att snabbt dela ut vad "naturen" hade att bjuda.Men naturen bjuder inte alls. Komjölken må ge sken av att kunna ersätta vad kvinnan kan ge sitt spädbarn. Den må framställas som livets främsta källa. Men ett mejeri är inget bröst, och mjölken är framför allt en industriprodukt. Den måste filtreras, pastöriseras och kylas för att över huvud taget kunna säljas i större mängder och transporteras över längre avstånd. "Gammaldags mjölk däremot, möjligen tillverkad på ett "hjordnära sätt, var en hälsorisk av större mått, potentiellt smittad med tuberkelbakterier, salmonella, listeria och annan ohyra. Mjölkens betydelse som handelsvara var därför försumbar ännu en bra bit in i 1900-talet, till skillnad från syrad mjölk, smör och framför allt ost.Mjölken är en industriprodukt. Och den är en fiktion. Visserligen vet man att mjölk är ett kroppsekret. "Ive sucked the milk out of a thousand cows, sjunger Bob Dylan i en av sina senare låtar, jag har sugit ut mjölken ur tusen kor. Men vem vill höra sådana detaljer, var mjölken kommer ifrån? Vem vill komma däggdjurshonans juver så nära, vem vill möta alla flugor som brukar susa runt djurets bak- och undersida? Och varför visar mjölkreklamen så många bilder av kor, men sällan fotografier av kalvarna som är sekretens naturliga mottagare? För att inte tala om alla kalvar, som, inte äldre än en dag eller två, forslas bort från sina mödrar för att ge plats åt människan som vill komma åt deras mjölk.Mjölken är en ideologisk produkt, om någon. Det märks på många sätt, till exempel på att det nästan bara är den egna nationens mjölk som man kan tänka sig att dricka. Visserligen finns den typen av förbehåll också för kött. Men bredvid all köttfärs från svenska gårdar så erbjuds det I alla fall lammstekar från Australien och ankbröst från Frankrike. Men mjölk från Tyskland? Eller från Polen? Det är kanske någonting skumt med mjölken, drycken är på ett obehagligt sätt intim. Därför, tycks det, är det bäst att hålla sig till den egna nationens.Och så är det bäst om man inte talar alltför mycket om hur mjölken produceras. Föreställningen om mjölken som en livets källa tycks kräva ett visst mått av infantilisering. Den blev synligast i en reklam från sena åttiotalet, som visade bilder på både Moderaternas partiordförande Gösta Bohman och Vpk-ledaren Lars Werner som bar mustascher av filmjölk.Mjölken gör det lätt för sådana lekar. Den må vara ett kroppsekret, men den bär oskuldens färg, den tycks fräsch som ett nytvättat linne. Färgen döljer att mjölken, liksom alla andra produkter som bearbetats i ett industrialiserat jordbruk, bär på kemiska medel som används för att få fram denna renhet, från insekticider, som skall hålla bort småkrypen, till hormoner, för att få kalvarna att växa snabbare, till mjukgörare, som används för att hålla plaströren i stallet elastiska. "Från svenska kor som har det bra, brukar mejerierna ropa, antydande att främmande kor mår sämre. Mjölk är en fantasi om nationens renhet.Men det dricks allt mindre mjölk. Konsumtionen minskar stadigt. "Get off of the sour milk sea, sjöng the Beatles i en låt som egentligen skrevs för ett album från år 1968, men släpptes först femtio år senare: Bryt upp och lämna den sura mjölkens hav.Det som man lämnade bakom sig någon gång under åttio- eller nittiotalet var samförståndet. Den gemensamma idén om att mjölken skulle vara trolldrycken som skulle skapa ett enigt, sunt och stadigt framåtskridande folk. Det första tecknet på en sådan brytning syntes i framkomsten av de olika mjölksorterna: från lättmjölken under sena sextiotalet till mellanmjölken under det tidiga åttiotalet till dagens breda utbud av mjölksorter, allt enligt den enskilda kroppens beskaffenhet och behov. Magi och målgrupp går sällan ihop, lika sällan som det ursprungliga går att förena med det tillverkade och tillrättalagda.Minskningen av fetthalten, för den smala, lätta kroppens skull, följdes inte bara av upptäckten att mjölkens renhet är en illusion, utan också av insikten om att långt ifrån alla människor kan dricka vad naturen tycks ha att erbjuda. När de flesta människor i världen inte tål mjölk eftersom de saknar vissa enzymer för att bryta ner den kan mjölken inte vara själva livets källa. På det viset har nordbons hängivenhet inför den vita drycken, som erbjudits människan av stora, godmodiga djur som betar på gröna ängar, istället blivit en angelägenhet för etnologer och kulturvetare, snarare än för folkbildare och politiker. Och visst vet man att det ligger en sophög bakom varje idyll.Senare kom andra drycker som gjorde anspråk på att bli en symbol för den hoppingivande gryningen, havremjölk till exempel, som påstås vara lik mjölk, men gjord för människor. Folket fick nya drycker, den här gången utan flugor, utan kemiska belastningar och utan kalvar som förgäves ropar efter sina mödrar. Men så var mjölken inte längre en symbol för en ny och bättre framtid. "A bottle stands forlorn, a symbol of the dawn, heter andra versen i No Milk Today, låten från 1966, en flaska står ensam kvar, en symbol för gryningen. Gryningen finns kvar. Men hoppet har kommit bort, och flaskan har försvunnit.Thomas Steinfeld, författare och professor i kulturvetenskap

Världen behöver inte ännu ett klädvarumärke och absolut inte mer kläder. Vi konsumerar alltmer kläder och slänger de ofta långt innan de blivit utslitna.  I veckans avsnitt har vi bjudit in Jakob Dworsky och August Bard Bringéus, grundarna till en uppstickare i modebranschen - Asket - vars syfte är att motverka överkonsumtion. De skapar med evighet som perspektiv och kläder som håller över tid, både i design och kvalitet.  Men är det en möjlig ekvation; Går det att kombinera hållbarhet och samtidigt driva ett företag med lönsamhet? Vilka utmaningar ställs de inför när syftet står över viljan att sälja mer?  Det ska vi ta reda på idag. Önskar du komma i kontakt med Retailpodden? Maila: elisabet.karlsson@gate46.se

Poddavsnittet är taget från Islamakademins YouTube-kanal.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Reaktioner på regeringens ANDTS-strategi från oppositionen Norge och rusreformen efter att AP sänkt förslaget  Socialstyrelsens rapport om kvinnor och narkotika Kanadas nya konsumtionssiffror. Konsumtionen har ökat efter legalisering. Den siffra som visade på kraftig nedgång för 15-17 år är nu åter på samma nivå som innan legalisering

Vi bygger nu vidare på våra tidigare NAV:sessions "Myter & Mysterier Live" med Eric Schüldt och Per Johansson. Tidigare teman har varit: Digitaliseringen, Samhällsbygget, Bildning, Musik&Mystik, Civilisation, Gudinnans återkomst... Även denna säsong kommer ägnas åt perspektiv på samtidens stora gemensamma samhällsutmaningar - och nu genom en djupare reflektion och granskning av våra politiska och ekonomiska system och drivkrafter. Denna kväll är underrubriken "Konsumtionen & Klimatet" och Eric och Per kommer dela scenen med Therese Uddenfeldt, journalist och författare till boken "Gratislunchen - eller varför är det så svårt att förstå att allt har ett slut".

Vi bygger nu vidare på våra tidigare NAV:sessions "Myter & Mysterier Live" med Eric Schüldt och Per Johansson. Tidigare teman har varit: Digitaliseringen, Samhällsbygget, Bildning, Musik&Mystik, Civilisation, Gudinnans återkomst... Även denna säsong kommer ägnas åt perspektiv på samtidens stora gemensamma samhällsutmaningar - och nu genom en djupare reflektion och granskning av våra politiska och ekonomiska system och drivkrafter. Denna kväll är underrubriken "Konsumtionen & Klimatet" och Eric och Per kommer dela scenen med Therese Uddenfeldt, journalist och författare till boken "Gratislunchen - eller varför är det så svårt att förstå att allt har ett slut".

Emilia Arvidsson har haft köpstopp sedan 2016. Hon tipsar om hur vi kan byta klimatångest mot klimatglädje genom att tänka till och göra det vi kan: på jobbet och hemma. Klimatfrågan är vår tids största och viktigaste problem. Ensamma kan vi alla göra något och tillsammans kan vi göra mycket. I år ser vi fram emot att låta frågan ta större plats i podden. Vi har intervjuat Emilia Arvidsson som är författare till boken Klimatglädje - åtta utmaningar för ett hållbart liv. Emilia som är skribent och moderator har haft köpstopp sen 2016. Hon har fått ta till flera kreativa grepp för att lösa diverse utmaningar. En köpfri livsstil handlar inte om att inte konsumera något alls. Vi behöver alla el, vatten, mat, försäkringar till exempel. Köpfritt handlar om att sätta sina egna ramar för vilken konsumtion man vill ägna sig åt och vad som är hållbart och inte. Se över konsumtionsvanor Emilia tipsar om att titta på sitt bankkontoutdrag den senaste månaden och se över vad man lägger sina pengar på. Vad är hållbart och vad inte? Köp återtillverkad teknik Enligt Emilia drivs vi lätt in i konsumtionsbeteenden vi inte valt utan där marknaden styr åt oss. Som att många telefoniabonnemang bygger på att vi ska byta telefon varannat år. Istället kan man köpa en återtillverkad telefon med lite längre cykler. Det här är ett bra tips för den som är ansvarig för elektroniinköp på företag. Man få de (nästan) senaste modellerna av datorer och telefoner i ypperligt skick. Vilken konsumtion skapar värde?Reklam vill gärna få oss att tro att vi blir lyckliga av snabb konsumtion av varor. Men Emilia, som har läst på, säger att det framför allt är tre konsumtionstyper som ger oss lycka: Upplevelsekonsumtion: gärna med hänsyn till klimatet. Att träffa andra och göra saker tillsammans. Att ge saker till andra. Mat att må bra och njuta av. Emilia går inte i själv i affärer numera men hon menar det är okej att tycka saker är fina och snygga och vilja ha dem. Men vi behöver inte gå igång på alla impulser vi får. Konsumtionen löser inte alla våra behov, och det vet vi egentligen redan. Vi behöver bara lära oss att förstå och hantera både marknadens krafter och vad vi själva känner. Ofta döljer sig egentligen andra behov bakom viljan att köpa något. Klimatsmart allt mer trendigt Att vara klimatsmart blir gradvis allt mer trendigt och inne och det hjälper oss att ställa om. Det kan ge organisationen där du jobbar konkurrensfördelar och vara en del i hur ni attraherar nya medarbetare. Emilia tipsar om Breakit Impact Challenge som är en 30 dagars utmaning som hjälper företag att bli mer klimatsmarta. Boken Emilia har skrivit handlar om de åtta utmaningar hon antog för att minska sitt klimatavryck. Bland annat handlade det om att inte slänga mat, minska energianvändning, se över avfall, ställa bilen och faktiskt testa att bo kollektivt. Hon har lärt sig otroligt mycket och skickar med att ta sig an klimatutmaningarna med intresse och nyfikenhet. Det här är några frågor vi alla kan ställa oss på jobbet: vad använder vi ytorna på vårt kontor till? hur värmer vi upp arbetsplatsen och med vilken el? hur reser vi och hur kan vi minska flyg- och bilresor? hur köper vi vår elektronik och vad kan vi behålla eller köpa återtillverkat? hur hanterar vi avfall? vilken mat serverar vi i matsalar och på konferenser? En framgångsfaktor för att lyckas är att inte skambelägga beteenden vi vill se mindre av utan hylla de beteenden vi vill se mer av. Är vi kreativa och hjälper varandra blir det lättare och roligare. Vi samarbetar med motivation.se, Sveriges ledarskapssajt som här vill lyfta en artikel som handlar om FN's 17 Globala mål och hur de är relevanta för arbetsgivare och hur alla företag kan bidra till att nå dem. Vår samarbetspartner Twitch Health arbetar med mindfulness och gör det på ett sätt som faktiskt fungerar. Med rätt insatser kan mindfulness hjälpa oss att hantera det som kan kännas som en röra i huvudet och mer vetenskapligt beskrivs som "kognitiv overload". Som med det mesta behöver en satsning få ta tid. Ledare behöver delta och leda arbetet. Twitch kan hjälpa er arbetsplats arbeta effektivt med mindfulness och du kan läsa mer här. Och apropå att vi nämner den i avsnittet, här är Health for wealths första - och hittills enda - film!

Svenskarnas konsumtion ökade igen 2018, men det finns tecken i vår konsumtion på att en lågkonjunktur är på väg. Trots att konsumtionen ökar, finns det också en oväntad effekt på västhusgasutsläppen. Forskaren John Magnus Roos analyserar vårt köpbeteende. Dessutom: Tre av dagens viktigaste nyheter. Programledare: Andreas Granath

Pierre Ferraud Norberg är marknadschef på Tradera och har tröttnat på slit-och-slängsamhällets ohållbara konsumtionstakt. Han är dessutom programledare på Youtube-kanalen Jakt är Jakt. Vi träffar honom för att prata om hur vi kan ställa om till en mer hållbar och cirkulär konsumtion, vilket ansvar producenterna har och varför vi måste fortsätta jaga. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

Vi fostras till konsumenter. Men vilka blir vi om vi inte köper? Mitt i julhandeln diskuterar Filosofiska rummet den konsumerande människan. Under året som gått har intensiv kritik än mer och återigen riktats mot vår konsumtion. Konsumtionen måste minska om det ska finnas en framtid, menar många. Slutar vi inte köpa prylar och flyga kors och tvärs på nöjesresor världen över kommer jordens resurser snart att vara slut.  "Vi är vad vi köper" är titeln på Katarina Graffmans och Jacob Östbergs bok som kom tidigare i år. Men vilka är vi om vi inte köper? Vad skulle hända om människan faktiskt slutade konsumera? Hur skulle vi må då? Och vilka är egentligen "vi" när det pratas om konsumtion? Mitt under pågående julhandel tar Filosofiska rummet sig an det stora och svåra  ämnet konsumtion, både på individnivå och på den större globala nivån.  Medverkande: Örjan Sjöberg, kulturgeograf, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskningsledare vid Mistra center for sustainable markets, Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet som bland annat skrivit böcker om lyckoforskning och klimatetik och Katarina Graffman, kulturantropolog med fokus på konsumtion och en av författarna till boken "Vi är vad vi köper". Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg.

– Det var något jag gled in i utan att egentligen reflektera över det. Jag hade mediciner som var ordinerade och jag tänkte inte på att de ledde till ett beroende. När jag började känna att ”det här känns fel, jag måste ha det här för att fungera” insåg jag att det här inte var normalt eller bra. Men det skylde jag över, det var en lång förnekelse för mig. Ylva vande sig vid att döva sin ångest med tabletter och alkohol. Konsumtionen gled över i ett så kallat substansbrukssyndrom, som är det ord som används inom psykiatrin för det som många i dagligt tal kallar beroende och/eller missbruk. Det tog lång tid för Ylva att erkänna för sig själv vad det egentligen handlade om, vilket var nödvändigt för att hon skulle kunna få rätt sorts vård. I det här avsnittet av Hjärnspöken berättar hon om sin sjukdom och hur hon har fått hjälp att må bättre. Medverkar gör även Santiago Bongiovanni, specialistläkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset. Programledare är Minja Christovski.

Vi träffar riksåklagare Anders Perklev och frågar honom vad det innebär att vara riksåklagare och hur man blir det. Sen pratar vi om massa olika saker, bland annat om Kevinfallet, om varför man inte kan dömas till 258 år i fängelse och om blåljusutredningen. Och oroväckande mycket handlar det om knark också.

Varje dag möts vi av alarmerande siffror om krisländernas ekonomier, om stigande arbetslöshet och om mänskliga tragedier. I samarbete med Dramaten arrangerade Sveriges Radio nyligen en helkväll om krisen då vi också spelade in ett Filosofiska Rummet om krisen, konsumtionen och moralen. Medverkande: Sofia Nerbrand, ordförande i Bertil Ohlin- institutet, Göran Greider, författare och debattör, Sverker Sörlin, idé och miljöhistoriker och Katarina Bjärvall, författare och journalist som skrivit om konsumtion. Programledare: Peter Sandberg

Drömmen om det perfekta boendet och de moderna kraven på att visa vem du är genom din konsumtion skapar problem för många familjer idag. Det finns mycket pengar att tjäna på kärnfamiljsidealet, men undersökningar visar att ägande skapar stress. Heliga Familjen talar med Ernst Kirchsteiger om renoveringshets och träffar trebarnsföräldrarna Inga och Clas, som har ägnat ett flertal somrar åt att jobba med sommartorpet, istället för att vara lediga. Och så äter vi middag med miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand.