Podcast appearances and mentions of Kristina Persson

Kristina Persson is a Dating & Relationship Coach who specializes in helping millennial women manifest happy relationships, WITHOUT having to spend hours on dating apps. On the Gumball Love Podcast, Kristina and Melissa chat about what they often see millennial women doing wrong in dating that is keeping them from finding true, lasting love. They discuss masculine and feminine energy and how it plays a role in dating, why the thought "I don't need a man, I'm an independent woman" is actually not so healthy, how to balance being a sensual woman with holding off on sex in the beginning stages of dating, and more. Connect with Kristina 22K Followers on Tik Tok: @cantgetatextback Instagram: @cantgetatextback Dream Girl Dating Academy Waitlist: https://colossal-hustler-8039.ck.page/79ecb0381f Manifest Your Dream Guy ASAP Free workbook: https://colossal-hustler-8039.ck.page/73eab0babf  Work with Melissa Book a call with Melissa: https://melissa-leger.mykajabi.com/workwithme Join the VIP Private Facebook Group: https://www.facebook.com/groups/850443405065504 Follow Melissa on Instagram: @themelissaleger

In this episode, Lauren is joined by Kristina Persson. Kristina is a sassy (but genius) relationship coach with a specific focus on millennial and gen-z dating culture. Kristina and Lauren talk everything from current dating culture to red flags and everything in between.Expect lots of chat on letting go of exes, getting over someone you never actually dated, tips for dating apps, how to tell if someone is interested in you, ghosting, current relationship tips, and "why men love bitches".FIND KRISTINA HERE:https://www.instagram.com/cantgetatextback/https://cantgetatextback.com/quick-links

Vi möter den förre framtidsministern för att diskutera hur vårt politiska, lagstiftande system kan förändras för att bana väg för de olika systemförändringar som vi tidigare diskuterat i podden. Hur kan vi genom kreativitet och samarbetskraft kollektivt skapa en bättre framtid? Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

This week on Race for the Ring, Mindie is joined by Dating Coach and Podcast Host, Kristina Persson.In this episode, Mindie and Kristina uncover what to do on a first date, mistakes to avoid, and the protocol of how to exit a date you're not enjoying without being rude. Tune in as they discuss how to approach the three things to stop doing after first dates. Not a conversation to be missed!Kristina PerssonWebsite: https://cantgetatextback.com/blogIG: https://www.instagram.com/cantgetatextback/Twitter: https://twitter.com/cantgetatxtbackMindie Barnetthttps://mbandassociatespr.com/Thank you to our sponsor, Ferkos Fine Jewelry. Use my code “Mindie15” for 15% off of your first order!https://ferkosfinejewelry.com/pages/contact Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Kristina Persson is an Economist and the former Minister for Nordic Cooperation and Strategic Development. Persson was a Swedish MP and MEP during the 1990s. In 2005, Persson created the Think Tank Global Utmaning (Global Challenges) to promote Sustainable Development.

Om en pandemi som egentligen inte var en svart svan det var många som varnade för den. Ändå var världen oförberedd. Hur ska vi bättre handskas med en alltmer komplex framtid? Hör om finska förberedelser, framtidsstudier och försök att modellera en pandemi. Hur laddar vi bäst för nästa kris - ska vi lägga ärtor och konserver på hög, fixa en ny framtidsminister eller bygga avancerade datamodeller? Medverkande: Ida Bolander, läkarsekreterare i Molkolm, Nicklas Lundblad ansvarig för Googles framtidsstudier, David Bergman, doktorand vid Försvarshögskolan, Sebastian Hielm, Livsmedelssäkerhetschef på det finländska jord- och skogsbruksministeriet, Maria Höyssä, rådgivare till det finländska parlamentets Framtidskommission, Kristina Persson, tidigare Framtidsminister, Katarina Engberg, tidigare tjänsteman vid Försvaret och regeringskansliet, Matt Ridley, vetenskapsskribent, Jasmine Gardner, postdoktor Uppsala universitet, Tom Britton, matematikprofessor vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportrar: Nathalie Rothschild och Lubna El-Shanti Tekniker: Marie Persson 

Många av oss drabbas oftare av ångest, kaos- och katastroftankar under klimakterieåren samtidigt som vi är stressade. Men man kan lära sig att hantera tankarna och kontrollera gasen så inte varvtalet går upp vid fel tillfällen. Vi kan välja att se på stress som en tillgång som gör det möjligt att ta sig an utmaningar och som vår inre motor som ökar energi och fokus när det behövs. Du kan bli tåligare genom att förstå hur dina tankar påverkar energin och få den att räcka längre och till det som är värt att lägga den på. Åsa Melin träffar Kristina Persson som är mental tränare och stress-coach och vi får höra hur vi kan hantera belastningar, leva i nuet och varva ner. Samtidigt kan vi bygga upp en mental krockkudde för att ta oss igenom påfrestande perioder på ett bättre sätt och förhålla oss till våra tankar och krav på ett konstruktivt sätt. Så får vi veta att multitasking kanske inte är så lyckat, trots att vi kvinnor tycker oss vara mästare på detta.Läs mer på www.klimakteriepodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför behövs gränsöverskridande samverkan och vad händer när det politiska systemet inte främjar ett holistiskt och långsiktigt perspektiv? Kristina Persson, före detta framtidsminister, vice riksbankschef och landshövding i Jämtlands län gästar Governance-podden. Governance-podden är ett initiativ inom projektet Swedish School of Governance (SSoG). I podden diskuterar Jonas Törnblom olika utmaningar kopplade till governance och utbildning tillsammans med intressanta gäster. Läs mer på www.schoolofgovernance.se

Klotet sänder ifrån Naturvårdsverkets konferens Klimatforum 2016. Initierade gäster ger sin bild av hur Sverige ska kunna leva upp till det klimatavtal som undertecknades i Paris. Det är nu två månader sedan världens nya klimatavtal godkändes under jubel och klang vid det stora FN-mötet i Paris.Redan om tre år ska Sverige och världens alla länder återkomma och redovisa hur arbetet med att minska klimatutsläppen går. Det tempo som hållits  hittills räcker nämligen inte alls inte för att hålla medeltemperaturen väl under två grader detta sekel, som målsättningen lyder. Så vad kan vi göra för att öka takten och var ska vi börja? Vilka politiska styrmedel behövs? Vilka beteendeförändringar är vi beredda att göra? Vilka nya tekniker kan vi använda oss av? Och vad behöver vi forska mer på?Hör framtidsminister Kristina Persson, professor Björns Sandén, miljöforskaren Annika Carlsson-Kanyama och Mattias Svensson, författare till boken Miljöpolitik för moderater i ett samtal från Klimatforum 2016. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Kristina Persson är den minister i regeringen som hörts och synts minst. Hon är framtidsminister och minister med ansvar för det nordiska samarbetet. Men vad gör egentligen en framtidsminister? Och hur går det med det nordiska samarbetet när Sverige infört ID-kontroller för alla som reser mellan Danmark och Sverige?  

En bättre värld vill vi alla se, men vem har egentligen ansvar för framtiden? Vem ser till så att vi gör hållbara livsstilsval? Och vem målar bäst upp visionerna – politiken eller kulturen? Och vad i hela världen gör en framtidsminister? Veckans avsnitt av KULTR-podden handlar om framtid, engagemang och ansvar. Medverkande: Elin Olofsson, Fia Gulliksson, Kristina Persson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Svenska banker är stora, anses välskötta och väger mycket tungt i den svenska ekonomin. Men vilken samhällsnytta motsvarar denna tyngd ? Och vilket ansvar har bankerna och dess chefer för att gynna svensk tillväxt och samhällsekonomi ? Medverkande är Michael Wolf Vd för Swedbank och Kristina Persson, f d riksbanksdirektör och grundare av tankesmedjan Global utmaning.

Nästan bara män får ta del av de statliga pengar som ges till spetsforskning. De senaste årens stora satsningar på särskilt starka forskningsmiljöer har inneburit ett bakslag för jämställdheten. Det konstaterar Delegationen för Jämställdhet i Högskolan i en ny rapport. Agnes Wold, docent i klinisk immunologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är en av författarna till rapporten och finns med i veckomagasinet för att debattera med Lars Rask, stiftelsen för strategisk forskning. Om du navigerar med hjälp av GPS så är du i händerna på ett amerikanskt system. Men Europa är på väg att få sitt eget satellitnavigationssystem, Galileo. En markstation för systemet togs i drift på luciadagen - på svensk mark, vid Rymdbasen Esrange i Kiruna. Sveriges Radio Norrbottens Magdalena Martinsson var på plats när all uppmärksamhet vändes mot en enorm parabolantenn - - 13 meter i diameter. Allt färre dör av malaria. På tio år har malariadödsfallen minskat med ungefär en femtedel och låg förra året på ungefär 800 000. I veckan sa Världshälsoorganisationen WHO att världen helt skulle kunna slippa malariaorsakade dödsfall redan år 2015, om regeringar och biståndsgivare satsar stort och bland annat ser till att ännu fler människor i malariautsatta länder får sova under skyddande myggnät. Det är den typen av åtgärder som har fått smittsiffrorna att gå ner. Många hoppas också på ett nytt malariavaccin som just nu testas på barn i Afrika. Vi frågade Kristina Persson, malariaforskare vid Karolinska Institutet i Solna: Törs man hoppas på att ingen ska behöva dö i malaria redan 2015? När man söker jobb kan man bli diskriminerad bara för att ens namn låter utländskt och främmande. Det här har flera studier visat, bland annat från Sverige. Nu kommer en ny studie från Frankrike som visar att även ens religion kan göra så att arbetsgivaren låter bli att höra av sig när man skickat in en jobbansökan. Forskare hade skickat in fejkade jobbansökningar och varierat mellan namn som låter kristna respektive muslimska. Ansökningar med kristna namn fick mer än dubbelt så mycket positiv jobbrespons som ansökningar med muslimska namn, visade det sig - trots att allt i övrigt var lika. En intressant och mycket väl genomförd studie, säger Moa Bursell som är sociolog vid Stockholms universitet och som själv gjort ett liknande experiment.

Det här var den stora krisen som skulle förändra allt. Kapitalismen skulle dö, protektionismen öka och USAs ekonomiska dominans brytas till förmån för Asien som skulle bli världsekonomins nya motor. Men hur mycket av det har slagit in egentligen? Ett och ett halvt år senare har vi fortfarande samma finanssystem, världens ekonomiska centrum heter som tidigare London och New York, och än så länge styr inte Kina världen. Eller? I Ekonomiekot Lördag Special på trettondagen frågade vi om och hur krisen har förändrat det globala samhället. Gäster var SCA:s vd Jan Johansson, finansmannen Mats Qviberg och Kristina Persson, styrelseordförande för tankesmedjan Global Utmaning och fd vice riksbankschef.

När Nellie Johansson var 96 år plockade hennes systers barnbarn fram en bandspelare och samtalade med henne om både familjära och privata händelser, men också om världshändelser. Nellie drev ett kafé alldeles i närheten av Hötorget i Stockholm, och hade under första världskriget arbetat som brodös. Som ung kvinna tog hon anställning som tjänsteflicka i ett fint hem i Stockholm. Där berättar hon hur förskräckt hon blev när hon råkade välta en kinesisk vas. Husmor var amerikanska och det visade sig att vasen tidigare varit lappad eftersom den vairt med om jordbävningen i San Fransisco. Nellie berättar också om den matbrist som var under världskrigen och om hur radion började brinna när hon lyssnade till rapporteringen från andra världskriget. Nellie levde tio år efter intervjun och blev nästan 106 år gammal. Bykistor I mitten och slutet av 1700 talet började man runt om i de svenska byarna att ordna upp de handlingar som tillhörde byarna. Byarnas utseenden förändrades i och med storskiftena. Handlingarna som framförallt var kartor och byprotokoll lades i en bykista med tre lås. Idag är många av de här kistorna på vift. De kan ha förkommit för att den som sist hade kistan inte visste innebörden och värdet av de historiska dokumenten. I andra byar kan kartor ha satts upp som vackra tavlor i privata hem. I västra Medelpad finns Karl Ingvar Ångström som varit med att driva ett unikt pilotprojekt där man letar rätt på kistorna och restaurerar de gamla handlingarna. Tanken är att dokumenten senare ska göras tillgängliga för allmänheten via internet. Svensk förfalskare sålde påhittade antavlor Släktforskare brukar vara otroligt noga med sina källor,och med att alla fakta ska hamna rätt. Men inte alla som kallat sig släktforskare har varit goda människor. Det finns i historien exempel på förfalskare som sålt släkttavlor som varit baserade på drömmar istället för verklighet En av förfalskarna kallade sig Gustave Anjou och verkade i USA i början av 1900-talet. I själva verket hette han Gustav Ludvig Jungberg och kom från Sverige. Den professionelle släktforskaren Gordon Remington i USA har tagit reda på mer om Jungberg/Anjou. Han föddes 1863 i Stockholm. Hans far producerade lexikon och resguider för emigranter på väg till USA, och modern var hushållerska i familjen. Gustav Jungberg dömdes i slutet av 1800-talet till 6 månaders straffarbete då han förfalskat dokument. Han emigrerade därefter till USA, på, som Gordon Remington tror, falska resehandlingar, eftersom han inte finns att återfinna i några utresehandlingar under sitt eget namn. Namnet Anjou var hans hustrus flicknamn, som han antog efter giftermålet. I USA levde han på att producera släktträd som han sedan erbjöd till försäljning för dyra pengar. Hans släktträd var fiffigt konstruerade. Han använde sig klumpvis av riktiga släktuppgifter, uppgifter som han sedan band ihop med andra riktiga uppgifter. Det var banden däremellan som var falska. Hans släktträd slutar oftast i engelskt 1500-tal, eftersom sekelskiftets amerikaner helst ville ha långa och djupa släktlinjer som stammade från välkända europeiska familjer. Gustav Anjou blev aldrig avslöjad i sin livstid, och fortfarande idag finns det enskilda personer som vägrar tro att det släktträd de funnit i familjens gömmor verkligen är falska. Gordon Remington känner till cirka 300 av Anjous släktträd, men tror att det kan finnas ännu fler. Genom att gå in på det amerikanska släktforskarmagasinet Family Chronicle kan du läsa mer om Gusatve Anjou i en artikel författad av Ron Wild. Sidan hittar du genom att klicka på Länkar till vänster i Släktbands träd. Emigrantfrågor Många lyssnare har frågor som rör emigrantforskning. Kristina Persson är arkivarie på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Hon berättar att det finns många möjligheter att söka släktingar som emigrerat till Amerika. De tidiga emigranterna kan till exempel ha varit med i en svensk- amerikansk kyrka. Och sedan 60- talet har Svenska Emigrantinstitutet mikrofilmat kyrkornas arkiv. I dag finns 1700 församlingar och 400 000 svenskar med i databasen som är sökbar via Svenska Emigrantinstitutet eller Swenson Center i Illinois. En annan möjlighet är att söka via folkräkningarna som gjordes i Amerika vart tionde år. Där kan man söka via efternamn och få upp folkräkningsuppgifter som till exempel namn, familj och yrken. De tidigaa folkräkningarna innehåller inte lika många uppgifter om personerna som de senare. Kristina Persson säger att det finns flera sätt att komma åt dessa folkräkningar, men att den lättaste vägen är via Ancestry.com. 1930 års folkräkning är den sista som kommit ut för allmänheten, vilket beror på att 70 års sekretess gäller i USA. En annan fråga gäller att hitta nu levande släktingar, De kan man ibland hitta genom att vända sig till de lokala biblioteken i USA där volontärer ofta hjälper till att spåra släktingar till tidigare emigranter. Men då måste man naturligtvis veta vilken ort emigranten kom till. Det finns en annan användbar databas, SSDI, Social Security Death Index, som innehåller uppgifter om avlidna amerikaner som under sitt liv haft amerikansk socialförsäkring. Hittar man en person där kan man beställa dödscertifikatet som innehåller information om personen.