Podcasts about bankerna

Idag kom SEB och Swedbank med sina prognoser för ekonomin. Tillväxten fortsätter att trotsa osäkerheter i omvärlden. Den ökar blygsamt i år men tar ordentlig fart igen 2025. Nästa år tror Swedbank att styrräntan ligger på 1,75 procent och SEB har en prognos på 2 procent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Maria Wallin Fredholm, ekonom Swedbank och Jens Magnusson, chefekonom SEB

Idag kom SEB och Swedbank med sina prognoser för ekonomin. Tillväxten fortsätter att trotsa osäkerheter i omvärlden. Den ökar blygsamt i år men tar ordentlig fart igen 2025. Nästa år tror Swedbank att styrräntan ligger på 1,75 procent och SEB har en prognos på 2 procent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Maria Wallin Fredholm, ekonom Swedbank och Jens Magnusson, chefekonom SEB

Alla de fyra svenska storbankerna har nu kommit med sina kvartalsrapporter - Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB. Vad är det bankerna tjänar pengar på nu när räntan är på väg ner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Hans-Olov Öberg, analytiker på Aktiespararna Jan Andersson, ekonomireporter

Alla de fyra svenska storbankerna har nu kommit med sina kvartalsrapporter - Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB. Vad är det bankerna tjänar pengar på nu när räntan är på väg ner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Hans-Olov Öberg, analytiker på Aktiespararna Jan Andersson, ekonomireporter

Bankerna gör rekordvinster medan kunderna svettas över räkningarna. När Riksbanken kommer med efterlängtade räntesänkningar är det många som hoppas att det ska märkas ordentligt på bolåneräntan. Men när SvD:s näringslivsreporter Joel Dahlberg kollar runt med bankerna, upptäcker han något som ska få många arga läsare att höra av sig. Programledare: Yael Seligsohn Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SVT, SR. Klipp ur musik: Pink Floyd - Money Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den så kallade bruttomarginalen, skillnaden mellan vad banken tar betalt i ränta och sina egna upplåningskostnader, ökade från 0,59 till 0,62 procent under det andra kvartalet i år, enligt siffror från Finansinspektionen. Nu uppmanar Finansinspektionen bankkunderna att pruta på sina bolån. Om fler är beredda att byta bank skulle det sannolikt leda till att snitträntan för bolånen pressades nedåt förklarar Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen och Joel Dahlberg, ekonomireporter Svenska Dagbladet

Den så kallade bruttomarginalen, skillnaden mellan vad banken tar betalt i ränta och sina egna upplåningskostnader, ökade från 0,59 till 0,62 procent under det andra kvartalet i år, enligt siffror från Finansinspektionen. Nu uppmanar Finansinspektionen bankkunderna att pruta på sina bolån. Om fler är beredda att byta bank skulle det sannolikt leda till att snitträntan för bolånen pressades nedåt förklarar Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen och Joel Dahlberg, ekonomireporter Svenska Dagbladet

Vi har varit i Lund och hämtat blåvitt porslin, längtar efter bra pappershandlare — Lexis i Lund är en — och vi saknar Jan Stenbeck och minns middagarna med honom. Inte minst den middag då vi fick inbakad tryffel och gåslever under namnet "Testicule de vieux chien". Vi minns också hur mycket han älskade hundar. Den utmärkta P1-dokumentären, Sista dansen på Fårö, om vänsterkultureliten på Fårö gör oss förstämda, men är utmärkt. Den visar hur förljugna dessa människor är. Den elaka Olof Buckard, den galet skrattande Maj Wechelmann, Jan O Karlsson och magdanserskan Rozita Aver, den enda som verkar hyfsat normal. Om hur apkoppor blev mpox och en rättelse om Klarna, utan att för den skull släppa trycket på ett företag som gillar att skicka inkasso på sina kunder. Bankerna, vad hände egentligen med dem? Presidentvalet i USA där Kamala Harris har vind under vingarna. Det är som Janerik Larsson alltid sagt: amerikanska presidentvalskampanjer bjuder alltid på något oväntat. Vi försöker att trasha DN så mycket vi kan, men det går fortfarande bra för dem. Det är som vanligt: ingen lyssnar på oss. Och så vår lokala stora strid: Handlaren i Löderup, som vi gillar fullt ut, har fått sina parkeringar blockerade av stora stenblock. Vi lovar att hålla er informerade om denna inflammerade konflikt. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I måndags presenterade bankerna ett antal åtgärder för att komma åt bedrägerierna. Problemet har varit känt länge, så varför kommer åtgärderna först nu? Och kommer de att räcka? Många är fortsatt kritiska mot bankerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Erik Jerdén och intervju med Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet, och Johanna Hållén, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.Pengar är inte det vanligaste temat i barnlitteraturen. Hör Lina Jakobsson och Uje Brandelius, som skrivit varsin barnbok i ämnet.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

Ring P1 från Göteborg om bland annat bankernas åtgärder mot bedrägerier, märkning av mat, odling i beredskapssyfte och om public service. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra året importerade EU stål för motsvarande 20 miljarder kronor från Ryssland. Pengar som göder den ryska krigsindustrin. Den svenska branschorganisationen Jernkontoret vädjar nu till regeringen att förbjuda detta undantag mot sanktionerna. Sedan kriget bröt ut i början av 2022 är värdet på den ryska stålimporten 40 miljarder kronor. Dessutom rapporterar bankerna SEB och Handelsbanken idag. Rapporterna fick ett svalt mottagande av aktiehandlarna. Bankerna backade stort på stockholmsbörsen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Förra året importerade EU stål för motsvarande 20 miljarder kronor från Ryssland. Pengar som göder den ryska krigsindustrin. Den svenska branschorganisationen Jernkontoret vädjar nu till regeringen att förbjuda detta undantag mot sanktionerna. Sedan kriget bröt ut i början av 2022 är värdet på den ryska stålimporten 40 miljarder kronor. Dessutom rapporterar bankerna SEB och Handelsbanken idag. Rapporterna fick ett svalt mottagande av aktiehandlarna. Bankerna backade stort på stockholmsbörsen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Slaget efter tolv måndagen 26 februari handlar om bankernas jättevinster. Är vinsterna rentav för stora? Medverkande är Lasse Corin från Aktia och placeringscoachen Sven-Erik Holmström. Pekka Palmgren leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Bankerna delar ut 100 miljarder och opinionen börjar vända mot Sveriges finansiella instutioner. Men behöver de vara oroliga? "Nej", säger Gunnar. Dessutom pågår det ett lågmält krig i det svenska näringslivet om representation, och rätten att ryta ifrån. Jacob gör det sistnämnda. Vill du höra hela avsnittet? Signa upp HÄR för bara 6 kronor.

Storbankerna gjorde rekordvinster i år. Det gjorde de förra året också. Mäktigt att få slå sitt eget rekord tycker flera direktörer på SEB, Handelsbanken och Swedbank. Det tycker inte vi.  Är det verkligen av naturen givet att storbankerna ska få göra stora vinster på kundernas bekostnad? Behövs det mer konkurrens i banksektorn eller borde vi bara ersätta dem med en stark statlig bank? Silvia undrar om det om det är lite för lätt att hata bankerna. Elinor söker deltagare till ett nytt ränteuppror.

13 februari. Bankerna gjorde 2023 en vinst på 175 miljarder, vilket har fått politiker både till höger och vänster att reagera. Vad ska man tycka om detta? Andreas Ericson diskuterar med Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan, och Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jan Emanuel är på plats och vi startar vår kraftsamling, vår satsning, mot att få bättre villkor. Eller nåt åt det hållet! Vi tycker att storbolagen behandlar oss, deras kunder, som skit. Men nu är vi trötta på det! Hjälp oss att hjälpa alla!Support till showen http://supporter.acast.com/storfrasarpodden. Stötta Storfräsarpodden om du är en storfräsare! För det är du! Kram https://plus.acast.com/s/storfrasarpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förstklassiga middagar, slutna festligheter och allt vad glitter heter. I det senaste avsnittet av Breakit Podcast tas lyssnaren med in i näringslivets hemliga rum.Reporterduon Åsa Johansson och Julia Lundin berättar bland annat om: 1:16 Knappt ett år efter sammanslagningen – nu går Podspace och Third Ear isär4:45 Julia snackar med exit-experten som varnar för ny lag: “Det här måste alla entreprenör ha koll på”10:46 Exklusiva resor, helikopterturer och lyxiga middagar – så gör bankerna för att locka in rika techprofiler19:21 Åsa tog sig in på slutna affärsgalan för kvinnor– och avslöjar (nästan) alla detaljer: “Får inte bli en klubb för inbördes beundran”27:35 Klarna-grundaren flaggar för börsnotering – är det nu det händer?28:47 Köpsignal på Netflix som dominerar – håvar in miljontals nya användare30:18 Så många får gå när Storytel ska spara cash: “Väldigt tråkigt”31:18 Säljsignal på Apotea som stäms av facket – i blåsväder ännu en gångOch du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Näst efter Danmark och Luxemburg är svenskarna de mest skuldsatta i hela EU. Samtidigt är vår statsskuld mycket låg. Staten är rik, men folket är belånat upp över öronen. Dessutom är vår kreditmarknad relativt oreglerad – så gott som allt ansvar ligger låntagaren, samtidigt som långivarna kan tälja guld på räntorna. Den som inte kan betala kan man bussa Kronofogden på, även när skulderna inte har med staten att göra. Överskuldsättningen handlar i regel inte om lyxkonsumtion, utan om plötslig sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa. S**t happens, helt enkelt. Och då kommer Kronofogden på besök, om man har otur. Över en kvarts miljon svenskar har befunnit sig oavbrutet hos Kronofogden i fem år eller mer. Av de överskuldsatta gör en av fem självmordsförsök. Ändå är vår skuldsättning inte ens i närheten av den politiska dagordningen. Kanske för att den som är skuldsatt skäms, och vi andra moraliserar utan att veta orsaken.Det behöver inte vara så, skriver journalisten Lena Pettersson i den nyutgivna boken Skuldsatt – om hur obetalda lån blev en lysande affärsidé (Norstedts). Om detta handlar dagens podd. Dessutom om vad en sumerisk kung har med Leonard Cohen att göra.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hökaktiga uttalanden från både Fed och Riksbanken efter veckans räntebesked kontrasterar ECB:s budskap. Vad blir effekterna? Och vilka sektorer påverkas mest? Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking, kartlägger hur investerare bör navigera i det uppdaterade marknadslandskapet. Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Cyril och Stig fortsätter att diskutera bankernas vinster och Sveriges skattelättnader för de rikaste, med utgångspunkt från Andreas Cervenkas böcker. De talar också om hur detta och den nyliberala ekonomiska politik som förts sedan 90-talet med privatiseringar av sjukvård och skola drabbar hela samhället. Cyril tar upp hur en fungerade sjukvård kunnat rädda hans dotter och mormor. Stig berättar om hur han i likhet med 17 000 andra svenskar under sommaren lurats på femsiffrigt belopp av bedragare som utgett sig för att vara hans bank, i Stigs fall Nordea. Bankerna som har gjort miljardvinster på kortavgifter, det kontantlösa samhället, höjda räntor mm vägrar att ta sitt ansvar trots att de förvaltar sina kunders pengar som stjäls på grund av deras bristande datorsystem.Lyssna, stötta, dela! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jane Austens romaner rymmer långt mer än baler och lantlig idyll. Inte minst den sista, oavslutade romanen "Sanditon" speglar kolonialism, slavarbete och kapitalism, konstaterar Anna Lundvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Efter en tids sjukdom känner sig författaren Jane Austen bättre. Så pass bra att hon den 27 januari 1817 inleder en ny roman. Med vass penna arbetar hon på det som ska bli "Sanditon", en satir över ängsliga hypokondriker och ett England i oåterkallelig förvandling.I ett brev några år tidigare hade hon förklarat att det man behöver för en bra roman är tre eller fyra familjer på landet. Många förknippar också hennes verk med en pittoresk, lantlig överklassidyll med baler, vackra klänningar och nybadade friare.Vilket också är vad som gjort hennes fiktion till en så lyckad filmisk tillflyktsort. Mer som konsumenter än läsare kan vi idag försvinna in i ett ändlöst strömmande förflutet. Vi får just det vi vill ha: sagor som är frånkopplade världens oro, eller fyllda av feministisk och antirasistisk kraft.Men i själva verket tar sig den oroliga omvärlden, politiken och de ekonomiska realiteterna in även i den avlägsna landsbygd Austen porträtterar. För hon lever under en tid av krig och oroligheter. Två år tidigare, den 18 juni 1815, hade britterna triumferat i slaget vid Waterloo. Efter år av strider om maktbalansen i Europa var Napoleon äntligen besegrad och världens nionde största ö tog stolt på sig rollen som en ledande världsmakt.Många hade trott att freden med Frankrike skulle ge ökat välstånd, men istället väntade en ekonomisk depression. Skördarna slog fel och när den internationella handeln tog fart igen föll priset på grödor. Många bönder hade tagit lån för att investera i ny teknik, nu gick de i konkurs. Bankerna de hade lånat av följde strax deras exempel. Och året därpå blev ännu värre: ett vulkanutbrott i Indonesien gjorde att himlen förmörkades och sommaren uteblev. Människor dog i svält. De fattiga gjorde uppror.England befann sig i en identitetskris. Man var på väg från en lantbruksekonomi till en spekulations- och serviceekonomi. Samtidigt kom en stor del av landets inkomster från kolonierna, och de omänskliga förhållandena där väckte missnöje. Slavhandeln hade förbjudits 1807, men slavarbete pågick fortfarande. Allt detta avspeglas i "Sanditon". Och den begynnande kapitalismen framställs som både komisk och oroande. När berättelsen börjar har den optimistiska Mr Parker hyrt ut sitt vackert belägna lantgods som ägts i generationer. Med sin familj har han flyttat till kusten och hoppas kunna förvandla ett gammalt fiskeläge till en fashionabel kurort. Men det är ont om gäster.Det första som händer är att Mr och Mrs Parker letar efter en läkare att anställa, när deras vagn välter och Mr Parker stukar foten. Till deras undsättning kommer då den bakåtsträvande lantbrukaren Mr Heywood, som vänligt tar emot paret i sitt hem. Stukningen visar sig kunna lösas med hemgjort förband och vila.De två männens sinnelag framträder här som symboler för det gamla och det nya. Vid den stukade Mr Parkers sida verkar Mr Heywood rådig, och han varnar illavarslande för att det inte finns tillräckligt med förmögna gäster för nya kurorter. Men Mr Parker är lika ihärdigt, nästan rörande, förhoppningsfull i sin entreprenörsanda. För att locka turister vill han bygga ett trendigt halvmåneformat byggnadskomplex och ge det namnet Waterloo Crescent. För honom är fältslaget ett fenomen han kan sälja. Ja, Mr Parker är beredd att kapitalisera på precis allt: historien; naturen; havet; den friska havsluften; inte minst människors förhoppningar om att allt det här ska göra dem friska från sina mer eller mindre påhittade åkommor. Och Mr Parkers stilige bror, om han bara behagade komma dit, skulle kunna locka till sig familjer med ”söta döttrar” som är på jakt efter friare.Mr Parker och hans kompanjon Lady Denham väntar också på resenärer från ett annat håll: Västindien. För Mr Parker och Lady Denham, en kassastadd men snål änka som investerat i kurorten, är ”Västindien” en symbol för en enorm förmögenhet, som bara underförstått har tjänats ihop genom att exploatera slavarbetare. Lady Denham befarar att västindierna kommer att driva upp priserna. Men Mr Parker invänder: om det skulle hända kommer det vara de som tjänar på det.Jane Austen berör imperialismen i flera romaner, där en stor kärlek kan vara hjälte i Napoleonkrigen eller ett lantgods vara beroende av inkomster från plantager. Det är som en antydan om att alla, genom ekonomins kretslopp, är beroende av kolonierna, oavsett om man har en direkt koppling till dem eller inte.Så dyker resenären från andra sidan Atlanten upp och visar sig vara bara en ensam flicka, en sjuttonårig arvtagerska med klen hälsa vid namn Miss Lambe. Austen låter läsaren förstå att hon stammar från både kolonisatörer och slavar. Denna dubbelhet är viktig. Miss Lambe är på samma gång engelsk och främmande. Hon påminner om samhällets allra mest utsatta, samtidigt som hon befinner sig i det ekonomiska toppskiktet.Miss Lambe ger kropp åt både det gamla och det nya England, precis som flera av de andra personerna. För de kan inte placeras in i avgränsade kategorier. Bonden Mr Heywood åker exempelvis till London för att hämta ut vinsten på sina investeringar, medan entreprenören Mr Parker härstammar från ett lantgods. Och Lady Denham, vars bakgrund är ytterst komplex, intar en maktposition som kvinnor sällan hade. Nu ser hon Miss Lambe som ett lätt byte för den fattige unge man som ärvt hennes makes titel.Vad ville Jane Austen säga med detta? Var hon på väg mot en djupare kritik av slaveriet? Strax efter att Miss Lambe dykt upp i "Sanditon" och innan hon hunnit yttra ett ord tar romanfragmentet slut. Halvvägs in i kapitel tolv, den 18 mars 1817, var hon tvungen att avbryta arbetet. Hon dog den 18 juli, 41 år gammal. Många har ändå läst den kvarlämnade romaninledningen som ett förespråkande för den gamla tidens sätt. Mr Heywood framstår ju som en idealfigur vid sidan om den överilade Mr Parker. Men frågan är om det stämmer. Bönderna hade trots allt en avgörande roll i den ekonomiska krisen. Och Austen tycks ju noga med att inte skapa motsatser, utan tvärtom framhäva ambivalensen i romangestalternas positioner. I hennes föregående roman "Övertalning" blir hjältinnan dessutom lycklig just genom att ta avstånd från det förflutna.Jane Austen befinner sig på en ö, placerar handlingen vid dess rand, och vänder blicken utåt. Nationen, det vet hon, är inte isolerad. Och oavsett hur man tror eller önskar att romanen skulle ha slutat, tycks Miss Lambe vara Austens bevis på att idén om ett gammalt enkelt England inte längre är möjlig. Det brittiska imperiets brott är oåterkalleligt. Ett nytt England söker sin form – då som nu.Anna Lundvik, litteraturkritiker och redaktör för Lyrikvännen LitteraturJane Austen. Lady Susan, The Watsons and Sanditon. Oxford World's Classics. 2021.Emma J. Clery. ”Conversation on Political Economy in Sanditon”. Persuasions Vol. 38 No. 2. 2018. James M. Morris. ”Austen's Cosmopolitanism: Women and the World in Austen's Fiction” Women's Writing 27. 2020 p. 234-252. Nancy Marck Cantwell. ”Fleecing Miss Lambe: Exploitation, Tourism and the New National Narrative in Sanditon” Persuasions Vol 41 No 2. 2021. Sarah Salih. ”The Silence of Miss Lambe: Sanditon and Contextual Fictions of ”Race” in the Abolition Era” Eighteenth Century Fiction Vol 18 No 3. 2006. pp 329-353.

Nyheterna Radio 10:00

Nyheterna Radio 12.00

Sveriges fyra största banker har den här veckan kommit med sina rapporter. Vinsterna är större än på många år. Den höjda räntan, som pressar många hushåll, är en vinstlott för bankerna. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Sveriges fyra största banker har den här veckan kommit med sina rapporter. Vinsterna är större än på många år. Den höjda räntan, som pressar många hushåll, är en vinstlott för bankerna. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Asiatiska börser står sig ganska bra efter att Wall street föll över en procent för första gången på över en månad igår. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

28 mars. Den finansiella oron har spritt sig efter bankkollapser i såväl USA som Schweiz. Vad gick fel där och finns det risk för att även svenska banker drabbas? Andreas Ericson diskuterar med Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan.

Förvaltaren Anders Bruzelius från Tellus Fonder gästar Placerapodden. Han berättar om senaste veckornas turbulens, hur han ser på bankerna och hur han får exponering mot kinesiska marknaden. ............................................................ Länk till artikeln på Placera.se med lista på aktierna som omtalas: www.placera.se/placera/redaktionellt/2023/03/28/bankerna-kan-bli-de-stora-vinnarna.html Gå till Placera.se för att läsa fler artiklar www.placera.se/placera/forstasidan.plc.html Här hittar du alla våra aktieanalyser www.placera.se/placera/aktier.plc.html Här finns alla våra fondanalyser www.placera.se/placera/fonder.plc.html Här finns våra makrokommentarer www.placera.se/placera/tema-makr…ommentar.plc.html Här hittar du det månatliga strategidokumentet www.placera.se/placera/Placerastrategi.plc.html Här kan du se redaktionens aktieinnnehav www.placera.se/placera/redaktion…ehav.plc.plc.html

Inte sedan finanskrisen 2008 har det funnits en sådan utbredd oro för banksektorn. Två amerikanska banker har tagits över av myndigheterna och en tredje faller handlöst på börsen, medan en av Schweiz mest anrika institutioner, Credit Suisse, har efter påtryckningar från myndigheter köpts av sin största konkurrent UBS. Vad är det egentligen som har hänt […]

Banken som var mest woke blev mest broke kan man konstatera efter Silicon Valley Banks kollaps. Tydligen var satsningen på woke, mångkultur och kvotering inte ett framgångsrecept den här gången heller. Ringarna på vattnet lär sprida sig även till Sverige, inte minst på grund av Alectas inblandning, och det lär komma krav på att skattebetalarna återigen ska rädda bankerna.Vi talar även om debatten kring elstödet där vänstern, med Magdalena Andersson i spetsen, helt saknar så väl moral som samvete när hon går på i ullstrumporna med sin propaganda. Vad handlar det egentligen om?Dessutom: Ulrika Kärneborg är ledsen för att hennes barn tvingats växa upp i en lyxkåk i ett svenskt område, när de kunde fått fördelen att växa upp som minoritet i ett invandrarghetto. Vi frågar oss varför Ulrika inte donerar huset till välgörande ändamål och bosätter sig i en hyrestvåa vid Järvafältet istället?Detta är bara första halvtimmen. För att höra hela programmet behöver du bli stödprenumerant. Det blir du snabbt och enkelt på https://www.svegot.se/support.

Banken som var mest woke blev mest broke kan man konstatera efter Silicon Valley Banks kollaps. Tydligen var satsningen på woke, mångkultur och kvotering inte ett framgångsrecept den här gången heller. Ringarna på vattnet lär sprida sig även till Sverige, inte minst på grund av Alectas inblandning, och det lär komma krav på att skattebetalarna återigen ska rädda bankerna. Vi talar även om debatten kring elstödet där vänstern, med Magdalena Andersson i spetsen, helt saknar så väl moral som samvete när hon går på i ullstrumporna med sin propaganda. Vad handlar det egentligen om? Dessutom: Ulrika Kärneborg är ledsen för att hennes barn tvingats växa upp i en lyxkåk i ett svenskt område, när de kunde fått fördelen att växa upp som minoritet i ett invandrarghetto. Vi frågar oss varför Ulrika inte donerar huset till välgörande ändamål och bosätter sig i en hyrestvåa vid Järvafältet istället? Inlägget Bankerna kollapsar — du betalar! dök först upp på Dagens Svegot.

Vem är det egentligen som har koll på din identitet? Bankerna äger bank-id som du legitimerar dig med dagligen. Du loggar in på olika nättjänster med hjälp av dina konton i facebook eller google. Men varför har det egentligen blivit så här? Möt professor Orsi Husz, som forskat kring identitetsekonomin. Detta är det tredje programmet vi gör under hösten med stöd från Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer om dem på www.rj.seProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svensk ekonomi går mot en bister vinter. Samtidigt går det bättre än någonsin för bankerna. Hur kommer det sig? Och hur står det egentligen till med konkurrensen mellan svenska storbanker? Medverkande: Bo Becker, professor i finansiell ekonomi. Claes Hemberg, oberoende ekonom. Mark Bernard, Konkurrensverket.

Vi kommer inte se någon finanskris eller total kollaps av det finansiella systemet. Bankerna är i grunden mer robusta idag och vi vet hur vi ska hantera den här typen av situationer. Det menar John Hassler, professor i nationalekonomi, som ger en optimistisk syn på läget, även om vi kommer att se en större nedgång innan det vänder. Samtalet kommenteras av Lennart Weiss som uttrycker en svartare bild av det han kallar en tyst byggkrasch och en oro över sitt eget partis agerande. Programledare: Anna Bellman

Vi pratar storbankernas rapporter med analytiker Kristin Dahlberg. Disclaimer: ”Informationen i denna video ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.” http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Årets vinnare av Nobelpriset i ekonomi har en sak gemensamt: de älskar banker! Men varför vill Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig rädda kreditinstitut till (nästan) varje pris? Medverkande: John Hassler, professor i makroekonomi och ledamot i Kungliga vetenskapsakademien.

Kaliber om hur jakten på pengar gör Anjas affärsidé om bedrägerier och utpressning till en vinstmaskin i miljonklassen och om hur ansvariga handfallna tittar på och ständigt ligger steget efter. "Anja" heter egentligen något annat. Hennes röst är utbytt, och en annan person spelar henne på Kalibers bilder. Mot anonymitet berättar hon hur hon levt på att manipulera, lura och utpressa män på miljontals kronor under de senaste tolv åren.Det började i tonåren. Anja bestämmer sig för att lura en äldre man som hon kommer i kontakt med på en telefondejting-linje. Dagen efter överför mannen flera tusen till henne, bland annat så hon kan köpa en tågbiljett hem till honom. Men Anja tar ut pengarna och blockerar hans telefonnummer.– Det gick så fort och jag fick så mycket pengar, jag kände bara herre gud vad enkelt det var, jag kan ju göra det här igen.Fått flera miljoner genom romansbedrägerier och utpressningOch det gör hon. Anja lär sig att både råna män, skaffa hållhakar, och utpressa så männen inte anmäler.Idag lurar hon män genom det som kallas romansbedrägerier. Anja träffar män och ljuger om olika situationer hon behöver pengar för, och i många fall sätter männen över dem. – Det är bara skådespeleri. Allting. Ingenting jag säger till dem kommer från hjärtat. Jag ljuger så mycket jag bara orkar.Anja har lurat sig till flera miljoner under åren. Hon säger att hon är beredd på att en dag åka fast, men säger också att den risken är minimal.– Det är svårt, det är jättesvårt för dem. Jag ligger flera steg före. Före bankerna, före polisen."Bara bankerna kan få stopp på henne"När männen själva inte anmäler till polisen, kommer hennes brott aldrig till polisens kännedom.– Ja, det är bara bankerna som kan få stopp på henne om inte nån målsägare till slut kliver fram, säger Björn Sidenhjärta, förundersökningsledare vid bedrägerigruppen i Polisregion Mitt.Bankerna ska övervaka transaktioner och be om underlag när oväntade summor sätts in på konton. Anja har ingen registrerad inkomst, och får regelbundet stora summor insatta på sitt konto. Vad vi kan se har bara en bank under ett tillfälle de senaste tolv åren ifrågasatt var pengarna kommer ifrån, men sedan nöjt sig med påhittade svar och kontot kunde fortsätta att användas. Kaliber kontaktar banken som inte vill svara på frågor.En annan av bankerna vi kontaktar, och där Anja haft konton är Swedbank. Ralf Bagner är pressansvarig på Swedbank:– I takt med att kraven enligt penningtvättslagstiftningen har skruvats åt, så ställer vi ju fler frågor till våra kunder, med jämna mellanrum. Samtidigt så är det ju så att de finansiella brotten också har ökat. Vi investerar enormt mycket pengar för att skydda våra kunder, men också för att försäkra oss om att våra system inte används som verktyg av kriminella.Hur tänker du på att ni trots det används av kriminella för deras aktiviteter?– Som jag sa, så är det ju så att banker har ju lagkrav på sig för att förhindra den här typen av brottslighet, ekonomisk brottslighet är ju ett samhällsproblem som långt ifrån bara drabbar bankerna, vi tar det här på allra största allvar och fortsätter att arbeta med att förebygga det.Anja byter konton med jämna mellanrum och fortsätter att begå brott än idag.Men hur känns det att veta att du lever ditt liv på stulna pengar?– Eh, jag ser inte det som stulna pengar.Hur ser du på det då?– Jag är faktiskt väldigt stolt över det jag gör, jag har manipulerat dem. Men egentligen så har jag fått det frivilligt. Och vad jag vet så är det inte olagligt att vara gold-digger.I lagens ögon, objektivt sätt, så är det ett brott du sysslar med?– Fast jag tycker inte det är olagligt.Men i lagens ögon så är det det.– Jag bryr mig inte. Det finns värre saker de kan utreda.Anja säger att hon tänker fortsätta med sina brott. Går hon inte att stoppa?

Kaliber om hur jakten på pengar gör Anjas affärsidé om bedrägerier och utpressning till en vinstmaskin i miljonklassen och om hur ansvariga handfallna tittar på och ständigt ligger steget efter. "Anja" heter egentligen något annat. Hennes röst är utbytt, och en annan person spelar henne på Kalibers bilder. Mot anonymitet berättar hon hur hon levt på att manipulera, lura och utpressa män på miljontals kronor under de senaste tolv åren.Det började i tonåren. Anja bestämmer sig för att lura en äldre man som hon kommer i kontakt med på en telefondejting-linje. Dagen efter överför mannen flera tusen till henne, bland annat så hon kan köpa en tågbiljett hem till honom. Men Anja tar ut pengarna och blockerar hans telefonnummer. Det gick så fort och jag fick så mycket pengar, jag kände bara herre gud vad enkelt det var, jag kan ju göra det här igen.Fått flera miljoner genom romansbedrägerier och utpressningOch det gör hon. Anja lär sig att både råna män, skaffa hållhakar, och utpressa så männen inte anmäler.Idag lurar hon män genom det som kallas romansbedrägerier. Anja träffar män och ljuger om olika situationer hon behöver pengar för, och i många fall sätter männen över dem. Även bröllop planeras. Det är bara skådespeleri. Allting. Ingenting jag säger till dem kommer från hjärtat. Jag ljuger så mycket jag bara orkar.Anja har lurat sig till flera miljoner under åren. Hon säger att hon är beredd på att en dag åka fast, men säger också att den risken är minimal. Det är svårt, det är jättesvårt för dem. Jag ligger flera steg före. Före bankerna, före polisen."Bara bankerna kan få stopp på henne"När männen själva inte anmäler till polisen, kommer hennes brott aldrig till polisens kännedom. Ja, det är bara bankerna som kan få stopp på henne om inte nån målsägare till slut kliver fram, säger Björn Sidenhjärta, förundersökningsledare vid bedrägerigruppen i Polisregion Mitt.Bankerna ska övervaka transaktioner och be om underlag när oväntade summor sätts in på konton. Anja har ingen registrerad inkomst, och får regelbundet stora summor insatta på sitt konto. Vad vi kan se har bara en bank under ett tillfälle de senaste tolv åren ifrågasatt var pengarna kommer ifrån, men sedan nöjt sig med påhittade svar och kontot kunde fortsätta att användas. Kaliber kontaktar banken som inte vill svara på frågor.En annan av bankerna vi kontaktar, och där Anja haft konton är Swedbank. Ralf Bagner är pressansvarig på Swedbank: I takt med att kraven enligt penningtvättslagstiftningen har skruvats åt, så ställer vi ju fler frågor till våra kunder, med jämna mellanrum. Samtidigt så är det ju så att de finansiella brotten också har ökat. Vi investerar enormt mycket pengar för att skydda våra kunder, men också för att försäkra oss om att våra system inte används som verktyg av kriminella.Hur tänker du på att ni trots det används av kriminella för deras aktiviteter? Som jag sa, så är det ju så att banker har ju lagkrav på sig för att förhindra den här typen av brottslighet, ekonomisk brottslighet är ju ett samhällsproblem som långt ifrån bara drabbar bankerna, vi tar det här på allra största allvar och fortsätter att arbeta med att förebygga det. Anja byter konton med jämna mellanrum och fortsätter att begå brott än idag. Men hur känns det att veta att du lever ditt liv på stulna pengar? Eh, jag ser inte det som stulna pengar.Hur ser du på det då? Jag är faktiskt väldigt stolt över det jag gör, jag har manipulerat dem. Men egentligen så har jag fått det frivilligt. Och vad jag vet så är det inte olagligt att vara gold-digger.I lagens ögon, objektivt sätt, så är det ett brott du sysslar med? Fast jag tycker inte det är olagligt.Men i lagens ögon så är det det. Jag bryr mig inte. Det finns värre saker de kan utreda. Anja säger att hon tänker fortsätta med sina brott. Går hon inte att stoppa?

I veckans avsnitt pratar vi bland annat om höjda styrräntor och volatila marknader. Dessutom gästas vi av Erika Eliasson Ekberger, ordförande i Svenska fintechföreningen, som ger sin syn på den svenska fintech- och kryptobranschen samt de svenska bankernas makt.

BOPOLPODDEN | Kriget i Ukraina kommer att få större konsekvenser än vad vi tror, men om vi drar rätt lärdomar av Syrienkriget och pandemin så kan krisen vändas till goda lösningar både för de människor som är på flykt och det svenska samhället. Regeringen kallade till samtal om byggfusket vid offentliga upphandlingar och markerar att frågan har hög prioritet. Bra att Erik Thedéen sätter press på bankerna, men det stora problemet är ändå KALP-kalkylerna, påpekar vår expertkommentator Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Det är osannolikt att Fed kan analysera effekterna när de stimulerar en stimulerad förstimulerad ekonomi. Mikael Syding fyller 50 och Fed håller tal. En tillfällighet? Tillsammans med Martin Sandquist pratar de om Feds strategier, guld och realtillgångars uppsida, en inflation som exploderar i Europa och mycket mer. 00:00 - Happy birthday 02:24 - Vaccin och covid 04:22 - Kommer Fed lägga sig och bli dovish även denna gång? 05:51 - Vad krävs för att Fed ska få tillbaka marknadens förtroende? 07:03 - Fed går efter Greenspans playbook 08:15 - Uppåtvändningen blir kortvarigt 09:36 - Så går olika sektorer efter räntehöjningar? 12:13 - Farligt att titta på genomsnittlig historikgrafer 14:41 - Guld laddar för ett break out 17:07 - “Kärnkraft uppnår inte säkerhetskraven” 20:43 - Tålamod mäts i år inte månader 22:00 - Crypto the uncorrelated asset class? 24:54 - Blir 2022 realtillgångarnas år? 28:09 - Ryssland kommer införliva Ukraina 30:17 - Missnöjet med Biden 31:24 - PPI från Tyskland "Inflationen exploderar i Europa" 32:38 - Bankerna kan gå rejält om det blir fart i Europa 33:13 - Fed får ligga som de bäddat 34:45 - Hur ska Fed täcka upp sina förluster när räntan går upp? Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media.

Det är osannolikt att Fed kan analysera effekterna när de stimulerar en stimulerad förstimulerad ekonomi. Mikael Syding fyller 50 och Fed håller tal. En tillfällighet? Tillsammans med Martin Sandquist pratar de om Feds strategier, guld och realtillgångars uppsida, en inflation som exploderar i Europa och mycket mer. 00:00 - Happy birthday 02:24 - Vaccin och covid 04:22 - Kommer Fed lägga sig och bli dovish även denna gång? 05:51 - Vad krävs för att Fed ska få tillbaka marknadens förtroende? 07:03 - Fed går efter Greenspans playbook 08:15 - Uppåtvändningen blir kortvarigt 09:36 - Så går olika sektorer efter räntehöjningar? 12:13 - Farligt att titta på genomsnittlig historikgrafer 14:41 - Guld laddar för ett break out 17:07 - “Kärnkraft uppnår inte säkerhetskraven” 20:43 - Tålamod mäts i år inte månader 22:00 - Crypto the uncorrelated asset class? 24:54 - Blir 2022 realtillgångarnas år? 28:09 - Ryssland kommer införliva Ukraina 30:17 - Missnöjet med Biden 31:24 - PPI från Tyskland "Inflationen exploderar i Europa" 32:38 - Bankerna kan gå rejält om det blir fart i Europa 33:13 - Fed får ligga som de bäddat 34:45 - Hur ska Fed täcka upp sina förluster när räntan går upp? Glöm inte att prenumerera i din podcast-app och lämna gärna en recension så hjälper du oss nå ut till fler lyssnare. Mer information om Antiloop hittar du på antiloophedge.com och på antiloophedge.com/memos får du även tillgång till Antiloops alla memos. Ingenting du hör i Antiloop Podcast är någon form av rekommendation och alla investeringar är förknippade med risken att förlora hela eller delar av ditt kapital. Antiloop Podcast produceras i samarbete med Vexaton Media.

Bankerna gör miljardvinster på bolån. Hur sänker man sin ränta? Och hur mycket skattepengar fick företagen egentligen under pandemin? Ekonomiekot Idag med Olof Wijnbladh.

I dagens avsnitt intervjuar vi David Vestin som är forskare och senior rådgivare på Riksbanken. Det blir ett längre och förhoppningsvis allmänbildande avsnitt som berör allt från; "hur skapas pengar?" till betalsystemet RIX, e-kronor, skillnaden på centralbankspengar och affärsbankspengar, Sveriges guld- och valutareserv, inflation och mycket annat kul. Jag ska vara helt ärligt att dagens avsnitt på många sätt kastade ljus på saker som jag inte hade en aning om. I vissa fall är det till och med så att livet kändes lite enklare innan jag t.ex. visste att det var skillnad på affärsbanks- och centralbankskronor. Även om David är väldigt pedagogisk så fick jag gå tillbaka och lyssna både en och två gånger innan jag hängde med på allt. Så om du också är förvirrad (på en ny nivå) så är du inte ensam.

Bankerna skickar omedvetet och medvetet information om dig och ditt ekonomiska beteende till andra bolag. Det här är inte bara ett problem för den enskildes integritet. I förlängningen kan det här tullandet på sekretessen även bli ett hot mot förtroendet för bankerna och en guldgruva för aktörer som vill utnyttja informationen. Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Sven Carlsson, Ekots teknikreporter Per-Ola Jansson, f d chef Svenska Bankföreningens juridiska avdelning Karin Lundberg, Finansinspektionens områdeschef för banksektorn Victoria Ericsson, presschef Finansinspektionen Rikard Josefson, vd Avanza Mia Lindström, bankkund Brian Clifton, konsult inom dataskydd David Lindahl som är forskningsingenjör FOI Åsa Lindhagen, finansmarknadsminister Tekniker: Jacob Gustavsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Di:s Agnetha Jönsson och Nils Åkesson pratar om:Kommer Federal Reserve kunna hålla vad de lovar?Alla trender går bankernas väg.Lyckad vändning i krisande smyckesjätten.Var det kan finnas bortglömt börsguld. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bankerna har länge befunnit sig i en törnrosasömn på börsen. Regleringar och digitalisering har gjort dem oattraktiva, men kanske är det på väg att vända?  Inlägget Avsnitt 73 – Våren på väg dök först upp på Söderberg och Partners.

Ekonomistudion fredag tar sig an den amerikanska rapportsäsongen som inleds med bankerna. Di:s Agnetha Jönsson analyserar JP Morgans resultat. Hör också om elpriset – vart tar det vägen 2021? Dessutom avslöjas vinnaren av Di:s börskryss. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I nästan hälften av Sveriges större städer riskerar framtidens pensionärer att inte kunna köpa en bostad, för att de inte kommer att få bolån, vilket kommer att minska rörligheten ytterligare. Det visar Skandias senaste rapport ”Pensionär utan bostad”. Hör Skandiabankens vd Johanna Cerwall i ett samtal med Anna Bellman om vikten av ett ökat politiskt ansvar men också vikten av ett ökat risktagande från bankernas sida, för att fler ska få råd att bo. I reprisen av Veckans aktuellt försöker vi bena ut komplexiteten i de finansiella marknaderna med ökade stödköp av företagsobligationer, att skuldsättningen i världen ökar och det paradoxala i att hushållens sparande ökar i ett läge när de skulle behöva spendera mera. Dessutom kommenterar vi Lennart Weiss uttalande om att Gävle har drivit sovjetisk bostadspolitik. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Alex och Frida ger en reflektion från rapportsäsongen och vilka vägledningar vi har fått framåt. Defensiva aktierna sticker ut och klarar sig bättre, men håller det länge till. De utslagna fastighetsbolagen, finns det någon återhämtning i sikte. Bankerna bör se lite medvind efter oförändrad ränta och en signalering om att vi inte ska ner på negativ reporänta igen. Detta och mycket mer hittar du i veckans avsnitt - Lyssna in!

Fyra krögare och en matjournalist berättar hur corona-pandemin påverkar deras verksamheter. Dessutom om Mormors Takeaway - hur tre generationer äter ihop via videosamtal. Danyel Couet, krögare i Stockholm, Heléne Johansson, bagare och krögare i Stockholm, Tareq Taylor, krögare i Malmö och Stockholm, Emma Kolback, krögare i Göteborg och Malmö, och Jens Linder, matjournalist med bas i Stockholm, samtalar om hur restaurangerna påverkas av corona-pandemin. - Det handlar om dagar, säger Tareq. Konkurshotet hänger över branschen. - Vi har ställt om till hämtmat, säger Emma Kolback. - Vi ska överleva. Det finns inget annat, säger Heléne. - Vi kan inte utnyttja regeringens stödpaket, säger Danyel. Bankerna lånar inte ut till oss i detta läge. Och de har förslag på hur branschen kan räddas: - Vi vill att staten tar sitt ansvar, säger Tareq. Vi behöver 100 % permittering. Vi behöver hjälp med fasta kostnader. Och det måste ske nu. I våra grannländer har man löst detta. - Slopa momsen under en tid, säger Heléne. Vi träffar också mormor Yasuko Madsen som lagar mat till sin dotter Noëlle och barnbarnet Dante. De hjälper i sin tur henne med att handla. Sedan äter de allihop tillsammans via videosamtal.

I Ekonomistudion måndagx. Svenskt räddningspaket ska hjälpa företagen, men kommer det att räcka? x. Stora börsras trots räddningsmanöver från Federal Reserve.x. Och så tar vi en titt på valrörelsen i corona-krisens USA. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Ekonomistudion fredag:Fullt fokus på coronaviruset och dess fortsatta effekter runt om i världen. Vi försöker kartlägga så gott vi kan dess effekter och hanteringen av spridningen. Bland våra gäster i dag är bland annat Carl Bildt, tidigare statsminister, Tobias Glitterstam ansvarig för Americas på Business Sweden, vår utrikeskorrespondent Frida Wallnor direkt från New York med flera. Dessutom Fredagspanelen med Andreas Cervenka och Frida Bratt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vanliga kunder hamnar i kläm när bankerna jagar penningtvättare. Bankerna nekar amorteringar och säger upp konton. Satsningarna mot penningtvätt kostar storbankerna miljarder men jobbar de på rätt sätt? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Martin Nordh, vd Acuminor Fredrik Nordquist, bitr chef Konsumenternas bank- och finansbyrå Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Johan Torgeby, vd SEB Helena Helmersson, vd H&M Martin Forssmed Ulmhage, chef för affärssupport på Icabanken Åsa Thalén, chef operativa risker Finansinspektionen Li Hammar, utredare Brottsförebyggande rådet BRÅ Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot Tekniker: Fabian Begnert Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Bankerna borde svettas när fler småsparare får upp ögonen för robotrådgivarna. Digitalpodden diskuterar även den växande kritiken mot kreditbolagens reklam – och tar tempen på techjättarna i USA inför den kommande rapportfloden.Digitalpodden avhandlar den senaste utvecklingen i Konsumentverkets jakt på kreditbolagen. Anyfin, som presenterar sig som ett ”schysstare” alternativ – men får samtidigt kritik för sin marknadsföring och har många kopplingar till marknadsledaren Klarna.Under de kommande veckorna drar en rapportflod över Silicon Valley. Di Digitals korrespondent Miriam Olsson Jeffery tar tempen på techjättarna och lyfter fram de detaljer som marknaden kommer hålla ögonen på. Apple ser ut att trotsa både handelskriget och en vikande Iphone-försäljning, medan Facebook fortsätter slå ifrån sig oron över regleringar.Di:s privatekonomiska expert Hans Bolander gästar Digitalpodden för att diskutera robotrådgivarnas framfart i Sverige. Med låga avgifter kommer de digitala utmanarna kunna få storbankerna att skaka, menar han, eftersom att de i dag inte erbjuder tillräckligt bra fondförvaltning för vanliga småsparare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 31 av Traderkanalen pratar Peter om hur marknaden är ett NOLLSUMMESPEL. Varför majoriteten inte förstår hur det fungerar, vilka delar som du måste inse för att bli en del av de få % som dominerar marknaden. Bankerna styr valutamarknaden, och perspektivet i dagens avsnitt berättar varför samt hur du kan börja agera som ett proffs i marknaden. Om du är seriös med din trading och vill nå nästa nivå, följ med Peter live varje vecka och lär dig hitta en edge i marknaden. www.traderkanalen.se/live Tack för att du följer, delar och lär dig via DTS och Traderkanalens medier. Vår mission är att göra dig till en bättre trader, Har du en fråga? Mejla support@traderkanalen.se

På senare tid har vi sett allt mer press på de svenska bolåneräntorna. Bankerna har sänkt sina räntor i takt med att nya bolåneutmanare har dykt upp. Men hur kommer det sig att detta händer nu? En av anledningarna är Näktergal som levererar en whitelabel tjänst för hantering av bolån. Detta gör att barriärerna för att starta ett bolåneinstitut är lägre än någonsin, vilket vi sett med att en stor del nya utmanare har dykt upp med hjälp av Näktergals teknik. Erik Bennerhult, VD på Näktergal gästar podden denna veckan för att berätta mer om hur deras teknik kan förändra på framtidens bolåneprocesser samt bolånemarknaden i Sverige i stort. Erik har gedigen erfarenhet inom ämnet och väldigt många intressanta vinklar och spaningar så lyssna och lär. Mer om Erik och Näktergal hittar ni på https://naktergal.tech

Han är en av 44 000 personer som Migrationsverket har inskrivna i sitt mottagningssystem. Jawid Hamidi har varit i Sverige i fyra år och har ett jobb inom Göteborgs kommun. Men just nu arbetar han gratis. Han nekas nämligen att öppna ett bankkonto eftersom han inte har pass eller andra ID-handlingar som bankerna accepterar. Resultatet: han kan inte ta ut sin lön. GP:s reporter Stefan Bjarnefors berättar om Jawid Hamidis situation och varför bankernas oro kring att bryta mot andra lagar får dem att säga nej till personer utan ID-handlingar. Dessutom: Explosion på restaurang i Göteborg, Trump twittrar hur besviken han är på Stefan Löfvens agerande i Asap Rocky-fallet och Sarah Sjöström tar sin tredje medalj i VM i Sydkorea. Programledare: Michaela Karlén

Bankerna har tagit tillbaka makten över samhällsutvecklingen… Det finansiella avkastningskravet har blivit den starkaste kraften … Problemet är att värden kan inte skapas där. Värden kan bara skapas genom att någon gör nånting.” I Smartasamtal podcast #16 och del 4 i samtalsserien ”win-win-vinst – finns det?” utvecklar Markus Kallifatides, Handels-professor i företagsekonomi med ”Finansialiseringen” som forskningsområde, och ordförande för vänstersosseföreningen Reformisterna, hur han är överens med Leif Östling om vad vinst är, men också hur höga vinster faktiskt hämmar ekonomisk tillväxt. I ett Smart samtal med Ulrika Fjällborg diskuterar han ”den gigantiska skillnaden” på vinst och vinst – i företagsekonomin och samhällsekonomin – hur demokratin ska rädda världens tillväxt och fred när digitaliseringens transparens och Panama-läckor så småningom omöjliggör skatteflykt, penningtvätt och Swedbank-skandaler, varför politiska ramar är helt nödvändig för framgångsrik företagsekonomi. Och hur vi måste ta oss an den stora EU-utmaningen och en global demokrati. Dessutom får företagare tips på hur man kan göra en utökad resultaträkning för att stämma av sitt samhällsavtryck.

Dramat runt Swedbank och övriga svenska bankers affärer i Baltikum fortsätter. Amerikanska myndigheten DFS vill ha mer information från SEB och Nordea. Vad är det för typ av information de vill ha från de svenska bankerna? Fokus ligger även på brexit som under fredagen gör ett tredje försök att få igenom utträdesavtalet. När och hur blir brexit av? Det är några av frågorna som ställs i dagens Ekonomistudion. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bankerna svettas när amerikanska och kinesiska teknikjättar tävlar om kunderna. Samtidigt ökar pressen på butiker och muséer att ställa om sina betalningsrutiner. Och inga skandaler tycks bita på Facebook. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Erik Wisterberg, reporter Breakit Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Johan Torgeby, vd SEB Caroline Fagerlind, chef Abba the museum Pani Danielsson, skiftledare Abba the museum Patrick Höijer, Sverigechef Nets Björn Eriksson, talesperson Kontantupproret Tekniker: Stina Fagerberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Bankerna gör mångmiljardvinster men vill öka lönsamheten ytterligare. Samtidigt väntas räntorna stiga, men många hushåll tror sig redan vara nära taket för vad de klarar av. Och vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av det saudiska journalistmordet? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Tor Borg, oberoende analytiker Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Kristian Åström, reporter Ekonomiekot Fredrik Kullman, vd Bjurfors Stockholm Birgitte Bonnesen, vd Swedbank Kasper von Koskull, vd Nordea Stefan Ingves, chef Riksbanken Erika Gabrielsson, Sveriges Radios korrespondent Helsingfors Tekniker: Emilia Martin ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Di:s experter Agneta Jönsson och Johan Wendel analyserar veckans rapportskörd, bankernas utveckling och Telias köp av Bonniers tv-verksamhet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trots att man som närmast anhörig enligt lag har rätt att hjälpa sin sjuka släkting med privatekonomin, upplever många problem i kontakten med olika företag. Plånboken har träffat Gunilla som hade stora problem med att avsluta sin dementa pappas bredbandsabonnemang. Bankerna bör ersätta kunder som drabbats av bedrägerier med bank-id, enligt ARN. Och från handelsbodar till e-butiker - så växte den moderna handeln fram.

Billiga, digitala bolån utmanar storbankerna. Det är panik på börsen och Elon Musk skjuter upp en Tesla i rymden. Sven och Jonas analyserar också nya MTG och blockchain-plattformarna som utmanar marknadsplatser som Uber, Airbnb och Booking.com. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lanseringen av EU-direktivet PSD2 rycker allt närmare. Digitalpodden frågar sig om storbankerna och fintechbolagen kommer att leka snällt. Sven och Jonas analyserar även Ikeas investering i Matsmart, Ubers nya löften och vilka som cashat hem på Na-kds höga värdering. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

inspelnings dagbokInga länkar eller material här, men mina dagboksanteckningar kommer nedan: 28 jan23 dagar till inspelning… det börjar närma sig nu… manuset är helt översatt till svenska och känns bra strukturerat och språkligt. viktigt när man skickar ut till skådisar och crew.Behövs fortfarande fler scener med Sam och Lilly som visar Sams resa.Har testat att slänga ut frågan till crew, och lämnat en öppen fråga i manuset till folk som läser.Får se hur det landar.saknar fortfarande två stora roller och några små, men är inte så orolig ännu.lite orolig bara.tekniken är helt klar och jag väntar på prisuppskattning så jag kan försäkra det.saknar 1 eller 2 inspelningsplatser, hoppas det löser sig under veckan.blev lite orolig förra träffen med en skådis. hon tar inte för sig.frågar om hon får ha nagelack. hade hoppats hon skulle skapa rollen mer själv. hur ska det gå på set när hon ska improvisera? kommer hon vara lika osäker? Kan jag regissera henne till självsäkerhet för att spela en osäker människa eller ska jag låta henne vara osäker och jobba med det som karaktär?  träffade en annan skådis och det kändes klockrent! perfekt. kommer bli kanon.hennes man jobbar på stadsteatern och kan förhoppningsvis fixa djurdräkter och gravidmage till oss.måste göra det sista med inspelningsschemat så jag kan sätta igång med bildmanus. viktigt att ha det spikat för effektiv inspelning. kommer jag ro allt i land…? Vad kommer det här resultera i? ALlt jobb under ett år...minst.alla timmar jag varit borta från mina pojkar, min fru. kommer det vara värt det? podcasten, filmen, boken, konferensen… så jävla mycket jobb. ett världsrekord under tiden. 70% anställning och en familj att ta hand om. en flytt. deprimerad fru. mycket press. för det mesta känns det bra. kommunfullmäktige maila mig igår och fråga om det fanns en roll till honom. vad ska jag säga? det är ju bara kvinnor i filmen… SENARE det värsta är när någon säger att det är omöjligt. eller att det kommer bli dåligt. jag är absolut inte en människa som blir taggad av sådana kommentarer.jag blir bara osäker och irriterad, och fylld med självhat.vad håller jag på med?är jag dum i huvudet?är något jag gör av värde? men när jag vet att det jag gör känns rätt så stannar dom där tankarna och känslorna i huvudet. dom tar sig inte vidare ner i magen. om jag är säker på en idé så håller sig alltid magen lugn. det har blivit som en måttstock för mina ideér. i skallen kan jag backa ut och skita i allt, om och om igen, men så länge ingen kniv hugger i magen så vet jag att jag är på rätt spår.så länge ångesten inte upptar hela bålen med sitt brännande hat så vet jag att det är lungt. 29 jan22 dagar till inspelning…. min självsäkerhet svajar…. fick höra en pytteliten insinuation att det kommer bli tight tidsmässigt och har knappt sovit på hela natten…ligger och vrider mig, kan jag flytta den scene hit, kan jag slå ihop dom karaktärerna, kan jag låna HALVA rummet HELA dagen…måste spika datum till skådis idag, annars tappar dom förtroendet för mig. förtroendet är allt när man inte har pengar.tappar jag crewet och skådisarnas förtroende faller allt med detsamma.måste spika datum idag. SENARE huset vi hyr ska säljas….vi måste flytta igen. inte ens bott där ett år. Hur ska vi få ihop livet? B mammaledig, jag kulturarbetare.Bankerna skrattar åt oss när vi ansöker om bolån.Hyresrättskön är för lång och jag har glömt logga in det senaste halvåret så min plats i kön är tillbaka på noll. det var 327 personer före mig på en lägenhet jag klicka på idag. funderar på att ta ett sådan speciallån med hög ränta, typ 8 %.viktigt att barnen trivs, att det är tryggt och det är en bra förskola. det betyder allt.min pappapeng tar snart slut och utan det klarar vi inte månadskostnaderna.B måste ta ett jobb. R måste in på dagis. Får han plats? Hinner vi? Känner mina barn min stress? pratade med mamma igår och sa att vi ville flytta till malmö. hon fick sammanbrott, gick sönder, kollapsade över telefon. hennes liv i spillror. ska jag trösta henne igen när det är jag som har det svårt? nej, inte denna gången. hon fortsatte lista upp alla faror, problem och hinder med malmö. folk skjuter varandra, alla kastar granater, dom gör inbrott och det blåser hela tiden. hur fan ska du orka pendla? ska ni bo i ett jävla skitområde? det kommer bara bli dyrare! ska dina barn verkligen växa upp där? vill du verkligen det? Det är ingen bra miljöallt som jag själv är orolig och rädd för men försöker överkomma plockar hon fram med en sylvass skalpell och visar upp under lampan.skär ut organ med ångest och visar hur blodigt det verkliga är där på insidan.kunde inte somna igår heller. 30 jan21 dagar till inspelning.. måste tänka positivt nu, har inte råd att bli för upptagen med ångest, oror och depression.har inget för skuldkänslor och saknad, måste bara plöja vidare.som en jävla skördetröska ska jag bara köra vidare och ta in allt skit som växt upp och frodats framför mig.in med allt i mitt sylvasst, mekaniskt organiserade kaos. låt det spinna runt som en tornado, krossas, skäras och slitas sönder i stycken, bitar och smulas. pulveriseras… så får vi se vad jag skiter ut på andra sidan. Inspelningsplatsen ringde när jag satt på möte med en skådis. hon var irriterad “funkar inte dom datumen vi kom överens om?.. jo,,,, eller nä, skådisen kunde inte just då… tänkte att frågan är fri.. om man kunde byta datumet”….”Ok”om dom drar sig ur försvinner 60% av inspelningsplatserna.skådismötet gick bra, hon gillar projekt ket, viktigt. vi är alla sammavi går tillsammans genom livet, till slut dör vi min äldsta pojke ville inte krama mig när jag gick till jobbet imorse. “pappa inte jobba” är den meningen jag hör mest där hemma.varför stannar jag inte bara hemma med dom jag älskar? där jag är älskar.. där jag är trygg.vad är meningen med det här?om jag misslyckas med det här projektet kommer jag bli helt förtvivlad. allt jobb. all tid. all kärlek, all energi och alla pengar jag lagt ner i det här projektet. borta. och tänk på all andras tid och energi… allt dom gjort för att få det att funka. om det misslyckas är allt gjort förgäves, eller finns det ändå en poäng? men även om jag misslyckas och får total kollaps så vet jag att den här jävla idioten till person som jag är kommer att göra det igen. om några år kommer jag känna att hmm… fan jag kan ju göra det här projektet på det HÄR sättet så kommer det bli så jävla bra. så kommer jag dra igång nått nytt igen… och så börjar karusellen en gång till. ångest, stress, oror. upp och ner. om och om igen. och OM jag skulle lyckas med den här filmen, om det skulle leda till att jag kunde få resa runt på festivaler, få pengar till fler filmer, hålla föreläsningar eller vad som helst. vad innebär det då? Jo, mer jobb, mer tid borta från min familj.jävligt bra styrt där sporre….men som sagt, jag skulle tänka positivt nu 7 feb13 dagar till inspelning  kom precis på sams ark!! FAN va gööööttt!!!! Det gäller att inte ge upp! och det gäller att lyssna på BRA MUSIK!!!!! då släpper det,Sam är jippidamen!!  12 jan8 dagar till inspelning har hittat en lösning!! Jag flyttar Sams scener med lily till bil, utkiksplats och/ eller ik… måste ju ändå kapitalisera på alla vackra miljöer vi har här ute. PLUS att det skär ner från min andra inspelningsplats som börjar knarra lite.känns jäkligt bra! måste skriva in det i manus idag! har inte hört tbx från en av skådisarna… känns lite oroväckande. skrev till henne i… lördags eller söndags.väntar en dag till sen hör jag av mig igen. problem med att filma utomhus såklart är ju vädret. men om vi blandar skog, bil, hav,utsikt, strand så blir det nog ok… 13 feb7 dagar kvar till inspelning fortfarande ingen skådis till anna-lisa… filmens nästa största roll.jag är inte den som ofta blir stressad, men nu börjar det faktiskt krypa på.. det kanske...KANSKE finns en liten risk att jag inte hittar någon. jag har tre skådisar som jag potentiellt skulle kunna ha, men om ingen av dem nappar?ska jag skjuta på inspelningen då? nej, inte en chans. det går inte. då dör den. allt dör då. det får inte hända. vad göra..?försöka animera in en karaktär? nej. kommer inte funka. plus att då hade det blivit att g har en låtsaskompis och sjuk i huvudet.pajar alltnej…skippa karaktären helt?blir så jävla mycket omskrivningar och man tappar den energin helt. men kanske kan jag bygga ihop gunilla och anna lisa… att hon får lite mer jävla annaman helt enkelt.och i de scenerna där det behövs förklaring, ja, där bryter vi helt enkelt den berömda vägen, gunilla pratar in mot kameran, och TITTAREN får rollen som anna lisa. tittaren blir en karaktär..ja, fan… det hade faktiskt kunnat bli jävligt coolt. jävligt coolt om jag skulle få ihop det.lite house of cards.men lite mer meta, visa hela jävla boomen och klappan! kan bli fet!måste testa att skriva om! 14 feb6 dagar  har haft två rep nu. känns jävligt bra. men och som att ju mer jag lägger mig i desto svårare blir det. borde bara låta skådisarna göra sin grej kanske. 10 aprilhej hopp!nu jävlar har det smällt av! Inspelningen är klar och det har gått så JÄÄÄÄVLA bra. helt SJUKT som det flutit på nu är det bara resten kvar…. 

Bomarknaden skakar, bostadsbyggarnas försäljning rasar, men storbankerna drar in miljardvinster. Samtidigt ökar konsumtionslånen som göder nischbankerna. Kan det fortsätta så? Gäster: Jonas Olavi, allokeringschef Alfred Berg Sören Granath, reporter Ekonomiekot Mats Wilhelmsson, professor Kungliga Tekniska Högskolan   Medverkande: Birgitte Bonnesen, vd Swedbank Claes Hemberg, sparekonom Avanza Casper von Koskull, vd Nordea Björn Rosengren, vd Sandvik Johan Torgeby, vd SEB Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Brady Juvier   ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Renée skadades men får ingen ersättning eftersom hon är nu i kläm mellan två försäkringar, ekonomen Klas Eklund om kriser nu och då och så om ett nytt EU-direktiv som enligt fintechbolagen är revolutionerande - men vad innebär det för oss konsumenter?

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det 14e avsnittet av Ekonomiska Klubben diskuteras det dubbelriktade svärd som oljepriset kommit att bli. Ett lågt oljepris är i grunden i en enorm tillväxtstimulans, men har istället agerat som indikator för den globala tillväxten. Det fallande oljepriset har följaktligen ökat betalningsinställelserna i oljebranschen, vilket nu börjar sätta press på bankerna.

Allt fler talar om en förestående finanskris. Podden reder ut vilken roll bankerna spelar i dagens ekonomi, hur de blev så stora, varför staten accepterar det och hur rädda vi bör vara.

Göran Everdahl: Varning för undulatförmörkelse. Jessika Gedin: Kroppsuppfattning; missuppfattning. Jonas Hallberg: Bankerna gör slut. Hör veckans spaningar här! Göran Everdahl: Varning för undulatförmörkelse Förvildade djur invaderar våra samhällen. Och i deras spår kan man ana att självgenererande datorrobotar också kommer att föröka sig okontrollerat, bilda gäng och dra omkring i våra städer. Jessika Gedin: Kroppsuppfattning; missuppfattning Kroppen och knoppen har sedan länge haft svårt att umgås. Kroppen har blivit en krånglig främling. Men nu kan man se en förändring. Huvudet verkar vara på väg att acceptera kroppen, ja, glädjas åt och med den. Tu blir ett och vardagen mer harmonisk och lustfylld. Jonas Hallberg: Bankerna gör slut I valet mellan aktieägare och småkunder har bankerna nu definitivt bestämt sig för aktieägarna. Och därför kommer alla bankkontor att ersättas av en enda stor bankomat i huvudstadens centrum. Samtidigt som Google tar över allt det som återstår av bankernas ursprungliga uppgifter. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se spanarna@sverigesradio.se

Göran Everdahl: Varning för undulatförmörkelse. Jessika Gedin: Kroppsuppfattning; missuppfattning. Jonas Hallberg: Bankerna gör slut. Hör veckans spaningar här! Göran Everdahl: Varning för undulatförmörkelse Förvildade djur invaderar våra samhällen. Och i deras spår kan man ana att självgenererande datorrobotar också kommer att föröka sig okontrollerat, bilda gäng och dra omkring i våra städer. Jessika Gedin: Kroppsuppfattning; missuppfattning Kroppen och knoppen har sedan länge haft svårt att umgås. Kroppen har blivit en krånglig främling. Men nu kan man se en förändring. Huvudet verkar vara på väg att acceptera kroppen, ja, glädjas åt och med den. Tu blir ett och vardagen mer harmonisk och lustfylld. Jonas Hallberg: Bankerna gör slut I valet mellan aktieägare och småkunder har bankerna nu definitivt bestämt sig för aktieägarna. Och därför kommer alla bankkontor att ersättas av en enda stor bankomat i huvudstadens centrum. Samtidigt som Google tar över allt det som återstår av bankernas ursprungliga uppgifter. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se spanarna@sverigesradio.se

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Ingjaldur Arntorson berättar vad som hände honom när de isländska bankerna kraschade 2008. Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga liknande kriser? Per Bolund är finansmarknadsminister och konsumentminister och biträdande finansminister. Han kan ställa krav på bankerna så att det inte tar för stora risker. Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett nytt regelverk håller på att införas. Johan Hansing är chefsekonom på svenska bankföreningen. Han menar att en stor bankkollaps är oerhört svårhanterlig. Därför måste främst de större systemviktiga bankerna ha ett skyddsnät.

Ingjaldur Arntorson berättar vad som hände honom när de isländska bankerna kraschade 2008. Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga liknande kriser? Per Bolund är finansmarknadsminister och konsumentminister och biträdande finansminister. Han kan ställa krav på bankerna så att det inte tar för stora risker. Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett nytt regelverk håller på att införas. Johan Hansing är chefsekonom på svenska bankföreningen. Han menar att en stor bankkollaps är oerhört svårhanterlig. Därför måste främst de större systemviktiga bankerna ha ett skyddsnät.

Hur får kunder och skattebetalare del av vinstfesten? Bankerna tjänar nu rekordmycket pengar. Sammanlagt gjorde de fyra storbankerna en vinst på omkring 100 miljarder under förra året. Samtidigt var det inte länge sedan några banker hade så allvarliga problem att staten, IMF och EU - därmed skattebetalarna - tvingades gå in och rädda dem från hotet om konkurs. Skattebetalare och kunder fick vara med och garantera bankernas överlevnad under finanskrisen. På vilket sätt betalar bankerna tillbaka? Gäst i Ekots lördagsintervju lördagen den 21 februari är Anders Sundström, styrelseordförande i Swedbank. Han intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Bankerna tjänar nu rekordmycket pengar. Sammanlagt gjorde de fyra storbankerna en vinst på ca 100 miljarder under förra året. Samtidigt var det inte länge sedan några banker hade så allvarliga problem att staten, IMF och EU – därmed skattebetalarna – tvingades gå in och rädda dem från hotet om konkurs. Skattebetalare och kunder fick vara med och garantera bankernas överlevnad under finanskrisen. På vilket sätt betalar bankerna tillbaka?    Gäst i Ekots lördagsintervju lördagen den 21 februari är Anders Sundström, styrelseordförande i Swedbank. Han intervjuas av Jörgen Huitfeldt.

Trettonde avsnittet av Markets podcast bjuder på julhandel, en nygammal apoteksjätte och att småföretagen nobbas av bankerna.Enligt många småföretagare inom parti- och detaljhandeln är det största hindret för expansion att bankerna inte vill låna ut pengar. Birgitta Linder och David Jansson bjuder in Thomas Ohlén i studion för att prata mer om bankernas, småföretagarnas och leverantörernas ansvar.  Veckans spaning är att Ica köper Apotek Hjärtat och satsar på att bli störst på apoteksmarknaden. Till sist uppmärksammar Mikael Sydner årets julklapp. Välgörenhet eller träningsarmband?    

Hur väl tar egentligen dom svenska bankerna hand om sina kunder, och vad beror det på att förtroendet för bankerna minskar, och också att kundernas nöjdhet med bankerna minskat. Gäster i programmet är Svenska bankföreningens vd Thomas Östros, och Joel Dahlberg, som är journalist på Svenska dagbladet, och rapporterat mycket om banker. Programledare är Pär Ivarsson

Svenska banker är stora, anses välskötta och väger mycket tungt i den svenska ekonomin. Men vilken samhällsnytta motsvarar denna tyngd ? Och vilket ansvar har bankerna och dess chefer för att gynna svensk tillväxt och samhällsekonomi ? Medverkande är Michael Wolf Vd för Swedbank och Kristina Persson, f d riksbanksdirektör och grundare av tankesmedjan Global utmaning.

Borg vs Bankerna om bolånen Striden har pågått länge och påståenden har haglat. Finansminister Anders Borg har vid upprepade tillfällen påpekat att bankerna har orimligt höga bolånemarginaler och att de borde sänka räntan till sina kunder. Bankerna på andra sidan har kontrat med att alla eventuella vinstmarginaler äts upp av ökade kostnader som de tvingas till genom större säkerhetsbuffertar i sina upplåningar. Vem har rätt? Detektor tar sig an ett tungt ämne i premiärprogrammet. Sockerstinna barn - upp till bevis! Vår mytjägare Oskar Schönning testar föreställningen som är välgrundad hos de flesta föräldrar - att deras barn blir speedade av sötsaker. Men är det verkligen så? Följ med på barnkalas och hör hur vår test-pojke reagerar på saftglas efter saftglas. Världens fetaste folk Jamie Oliver tar sig an världens mest överviktiga befolkning - lyder påan till det populära matlagningsprogrammet som rullar i kanal 7. Men amerikaner hamnar först på 17:e plats i en stor undersökning. Fabian Asserbäck utreder.

Bankerna lurar sina kunder, men finns det seriösa alternativ att placera sina pengar? /// Mission impossible: att ena S? Vi reder ut de olika falangerna inom Sveriges största parti. /// Och Tyskland och Frankrike trollar fram 2000 miljarder kronor till eurons räddningsfond. Fatta! 2000 miljarder euro! Sonja översätter till begriplighet.