Podcasts about klimatsmart

Sverige rustar upp. Kriget kan vara på gång. Men hur gör man för att kriga så klimatsmart som möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man köra stridsvagnar på el? Är det ekologiska ärtor i ärtsoppan? Respekterar ryssen miljöbalken? Inget av detta lyckas Kjell Eriksson, Malin Collin eller Fredrik Boltes få svar på i veckans avsnitt av fas 3. (Men dom försöker så gott dom kan).

I detta avsnitt av Innovationslandet gästas Emma Frans av Niklas Lavesson, professor i programvaruteknik med inriktning mot AI, vid Blekinge Tekniska Högskola. De pratar bland annat om AI-teknologins explosiva utveckling och om hållbar AI-teknik, både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv. Avsnittet spelades in den 6 maj och är ett betalt samarbete med Blekinge Tekniska Högskola. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter NormarkProgrammet är en repris från 18 januari 2024.

Funktionsnedsatt man misshandlad i Malmö. Klimatsmart mat kan vara svår att äta för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Melodifestivalen börjar på lördag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Liv talar om klimatet med psykolog Frida Hylander. Hur kan man uppmuntra och motivera barnen till ett mer klimatsmart leverne? Hur hanterar man barnens klimatoro? Och vilka beteendeförändringar kan vara kloka att välja för barnfamiljen? Frida tipsar om några siter i avsnittet: www.klimatpsykologerna.sehttps://www.foraldravralet.se/klimatklubbenhttps://www.klimatklubben.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är LFM30 och hur ser samarbetet mellan medlemmarna ut? Kan samverkan med forskare bidra till fler hållbara fastigheter? Det diskuterar Agneta Nordin med Rikard Sjöqvist, styrelseledamot i LFM30, Karin Staffansson Pauli, lektor i fastighetsvetenskap på Malmö universitet och Lotta Strömgren Jönsson, styrelseordförande för Centrum för fastighetsföretagande, CFFF.

I en tid av klimatkris så känns det minst sagt märkligt att driva på konsumtion. Men det är exakt vad som görs, för på fredag är det Black Friday och det är Black Week hela veckan. Emelie Norberg och Anna Blom vill motverka klimatkorkad konsumtion och gör det genom sin podd Modetipset - Second Hand. Kanske går det att vara shopaholic och samtidigt klimatsmart?https://startainsamling.wwf.se/participant/jag-star-upp-for-naturen-pa-black-fridayhttps://www.wwf.se/ardumed/skippa-black-friday/https://open.spotify.com/show/5rLYoQmQGDwTzgnzbVggoL?si=29Vo_O2sT1Wh5LXxhot4Zg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maten du inte visste om(!) Slänger du det allra nyttigaste? Du behöver i stort sett inte slänga någonting på maten du köper. Trots det slänger vi 74 kilo mat i hemmet per person och år Dessutom slänger vi ofta det som är viktigast för vår hälsa Tips på: allt från blast och skinn och ben; till bananskal och äppelskruttar bacon på bananskal? vilka blommor och blad du kan göra sallad … läs mer Inlägget 321: Ätbart, klimatsmart, plånboksvänligt & hälsosamt. Maten du inte visste om dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Klimatsmart mat har vi pratat om länge. Men i dagens verklighet, med elpriser som oroar de flesta för det mesta, funderar nog många också på vilken mat som är elsmart. Är klimatsmart mat och elsmart mat samma sak? Och om höga elpriser är här för att stanna – påverkar det våra matvanor framåt? Hör Cecilia Sassa Corin från Hushållningssällskapet Västra, Karl-Johan Bergstrand, Stefan Gunnarsson och Sebastian Remvig från SLU och Mattias Vesterberg från Umeå Universitet.

Lockar resebolagen med billiga flygbiljetter och bokningssajterna med klimatkompensation? Marthaförbundets Roosa Mikkola ger sina bästa tips på hur du kan semestra klimatsmart och minska koldioxidavtrycket i sommar. I poddens andra del diskuterar musiker och radioprogramledaren Herman Hagnäs coronapandemins följder för musikbranschen. Flera inhemska festivaler ställer in, men var det inte den här sommaren då allt vänder? Redaktör: Patrick Sjöholm. Avsnittet publicerades 19.5.2022.

Åtta av tio unga idag känner klimatångest, enligt en stor internationell studie. Samtidigt står en stor andel av unga personer för både shoppingvanorna och klimatmedvetenheten inom dagens e-handel. Hur kan man onlineshoppa klimatsmart i en trendkänslig samtid som premierar nytt och fräscht? Vi frågar klimataktivisten och grundaren av Klimatklubben - Maria Soxbo, filosofen Ida Hallgren och pratar med en av Sveriges största influencers, Therese Lindgren, om hennes beslut att sluta marknadsföra fast fashion.

Hela 35 procent av världens klimatutsläpp kommer från vårt matsystem. Men den som vill äta klimatsmart ska hålla tungan rätt i mun framför allt vid fiskdisken - många miljöorganisationer är ganska tveksamma till vår fiskkonsumtion. Varför har en stor del av fisken vi äter fått en miljöbovsstämpel och borde fisken få en större roll i klimatpusslet? I Slaget efter tolv möts Olle Lerche från fiskfodertillverkaren Raisioaqua, specialforskare Seppo Knuuttila från Finlands miljöcentral och fiskhandlaren Johan Hellsten från Åbo. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Rally-VM ska ha nollutsläpp och bli en föregångare för bilsport i hela världen. Efter mer än 50 år i Värmland hann klimatförändringarna ikapp och snöbrist tvingade rallyt att flytta till mer snösäkra breddgrader. Valet föll på Umeå. Staden som ska vara klimatneutral till 2030. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Scott Joplin Born 1868 Died April 1, 1917) was African-American composer and pianist. Joplin is also known as the "King of Ragtime" because of the fame achieved for his ragtime compositions, music that was born out of the African-American community. During his brief career, he wrote over 100 original ragtime pieces, one ragtime ballet, and two operas. One of his first and most popular pieces, the "Maple Leaf Rag", became ragtime's first and most influential hit, and has been recognized as the archetypal rag. Joplin grew up in a musical family of railway laborers in Texarkana, Arkansas, and developed his own musical knowledge with the help of local teachers. While in Texarkana, Texas, he formed a vocal quartet and taught mandolin and guitar. During the late 1880s, he left his job as a railroad laborer and traveled the American South as an itinerant musician. He went to Chicago for the World's Fair of 1893, which played a major part in making ragtime a national craze by 1897. Joplin moved to Sedalia, Missouri, in 1894 and earned a living as a piano teacher. There he taught future ragtime composers Arthur Marshall, Scott Hayden and Brun Campbell. He began publishing music in 1895, and publication of his "Maple Leaf Rag" in 1899 brought him fame. This piece had a profound influence on writers of ragtime. It also brought Joplin a steady income for life, though he did not reach this level of success again and frequently had financial problems. In 1901, Joplin moved to St. Louis, where he continued to compose and publish and regularly performed in the community.

Klimatförändringen är ett faktum, och påverkar givetvis även vårt jordbruk. Vilka stora utmaningar står det svenska jordbruket inför och vilka lösningar och ny teknik kan vi se idag? Podden gästas av Johan Litsmark som är produktspecialist hos oss på Länsförsäkringar och Adam Giertta, tolfte generationens bonde som driver gården Bona Gård i Munsö strax utanför Stockholm. Programledare: Peter Birch-Iensen.

Hur hanterar vi de krav som urbaniseringen ställer, när allt fler flyttar in till våra städer? Vad menas med klimatsmart byggande och hur samarbetar vi för att hitta hållbara lösningar? Om det samtalar Agneta Nordin med Caroline Wigren Kristoferson (innovationsforskare och professor i Urbana studier vid Malmö universitet) och Josephine Nellerup (stadsbyggnadsstrateg i Malmö stad).

Liv talar om klimatet med psykolog Frida Hylander. Hur kan man uppmuntra och motivera barnen till ett mer klimatsmart leverne? Hur hanterar man barnens klimatoro? Och vilka beteendeförändringar kan vara kloka att välja för barnfamiljen? Frida tipsar om några siter i avsnittet: www.klimatpsykologerna.sehttps://www.foraldravralet.se/klimatklubbenhttps://www.klimatklubben.se/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur kan man göra så att fler reser klimatsmart till, från och på jobbet? Det här avsnittet handlar om gröna resplaner, och vänder sig till arbetsgivare och fastighetsägare som kan påverka det hållbara resandet till en arbetsplats. Och så klart för alla som arbetspendlar!

Funderar du på elbil? Då ska du lyssna på det här avsnittet. Vi grottar ner oss i allt du behöver veta inför bilköpet. Vad är det för skillnad på hybrider och ren el, vad ger mest klimatnytta - att köpa ny elbil och skrota sin gamla, eller att köra slut på den gamla först och vad behöver man tänka på när man ska göra sitt val. Torgny Forss sitter på expertisen i det här avsnittet av Klimatekot, som görs i samarbete med Energi- och klimatrådgivningen vid Umeå kommun.

Dagens avsnitt handlar om klimatsmarta vinförpackningar, något som dagens gäst Gustav inte alls tänkt på tidigare. Men vilka slags förpackningar är egentligen klimatsmarta och vilka är sämst? Och hur stor roll spelar en förpackning?

Som trädgårdsägare finns det definitivt saker att göra för att bidra med klimatnytta. Hur ska en tänka kring materialval? Vilka resurser kan en ta till vara på i sin egen trädgård? Är det något en ska undvika, och vad är egentligen en ekosystemtjänst. Ulrika och Linds ger konkreta råd och tips i ett viktigt ämne. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hanna “Portionen under tian” Olvenmark kan (kok)bokens alla knep för att få ner matkostnaderna. Hon lagar inte bara prisvärd mat, utan även nyttig, smarrig och klimatsmart. Yum! Men visst kan prislappen på mat kännas orimligt dyr. Medvetenhet är nyckeln till en mindre matbudget och Hanna ger en lättsmält genomgång av strategi och metod – från planering till inköp och tillagning. Bon appetit! Hanna Olvenmark är dietist, kokboksförfattare och en dedikerad matinspiratör med det omåttligt populära initiativet Portionen under tian, som är en sajt och ett instakonto. Vilken är din signaturrätt?– Om man hade frågat på mitt instagramkonto hade de sagt grönkålspastan. Den gillar jag väldigt mycket. Det är en pasta med grönkål och frögrädde. Man mixar solroskärnor eller pumpakärnor eller vad man nu vill ha, och blanda med havredryck och steker upp med vitlök, grönkål, ost och pasta, säger Hanna Olvenmark. Hur hänger billig mat ihop med hållbarhet?– Många tror att vi måste lägga mycket pengar för att äta hållbart. Och för vissa livsmedel stämmer det. Men vad gäller klimatutsläpp behöver vi gå mot en mer växtbaserad kost. Man måste inte bli vegetarian, men vi bör äta allt mer från växtriket. Både av hälsoskäl och klimatskäl. Många kan känna att det blir dyrt om man går mot substitutprodukter. Men man kan välja baljväxter som har extremt lågt klimatavtryck. Grönsaker i säsong är billigare. Frysta grönsaker. Det är ofta väldigt prisvärda varor. Det blir ganska billigt. Maten är ofta en väldigt stor utgift. Varför blir det så dyrt för många?– Oplanering. Det är många beslut som fattas i stunden. Jag tror att vi behöver förstå att vår beslutsfattningsförmåga är känslostyrd. Vi tror att vi är rationella men känslorna styr. Hur många gånger är du inte stressad, sur, hungrig när du handlar mat. Med lite proaktivitet – att du planerar för en vecka, har handlat hem allt, att gör tillgängligheten på mat bättre – så minskar man riskerna med att handla ogenomtänkt. Hur gör man för att bli en bättre matinköpare? – Det finns många sätt. Gå till dig själv och fundera på vad som inte funkar. Är det att du fattar du matbeslutet kl 17.30 varje kväll? Ta en stund och planera. Var inte hungrig eller irriterad eller stressad. Planera för tre dagar framåt. En bra början är att kika vad du har hemma. Är det något du behöver äta som håller på att bli dåligt – titta i kylen och utgå från det. Titta sen efter recept, i huvudet eller på internet. Planera så du kan göra extra så du slipper köpa lunch ute dagen efter. – Vill du få ner matkostnader: Det är ofta proteinet som kostar. Börja byta ut till mer baljväxter är ett väldigt bra, konkret tips för att komma ner i pris. Börja med att blanda ut köttfärssåsen. Istället för att använda 400 gram köttfärs, använd 100 gram och resten linser så minskar du portionskostnaden för den rätten. Utforska nya recept, säger Hanna Olvenmark. Få fler tips att komma ner i matkostnader och en massa goda maträtter i Smarta cash #12 Billig, god och klimatsmart MAT med Hanna Olvenmark. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

...Och är det bättre att köra en äldre van som drar mer, eller byta till en nyare som drar mindre? Dessa och ännu fler frågor ställde vi till klimatforskaren Kimberly Nicholas. Vi funderar också över en vanlifebudget - skulle du klara av att köra mindre än 365 mil per år? Och kan Vanlife Sverige-communityt vara en positiv kraft som hittar nya smarta sätt att skapa mindre avtryck? Kanske genom ett vanlifehackathon?  Spännande lyssning! ❤️

Den 6 maj 2015 gästades Studentafton av vice statsminister, klimat- och miljöminister, tillika språkrör för Miljöpartiet, Åsa Romson. Samma dag firade Studentafton 110 år som Sveriges friaste talarforum.   Samtalet tog sin utgångspunkt i den allt mer komplexa och svårkommunicerade klimatfrågan. Enligt många borde hotet mot klimatet stå överst på dagordningen men petas ständigt ner av mer akuta problem som arbetslöshet och bostadsbrist. Vad gör regeringen för att sätta miljöfrågan på agendan och vad menas egentligen med miljöpartiets syn på utveckling utan tillväxt?   Aftonen modererades av journalisten, författaren och föreläsaren Andreas Ekström och ägde rum i Lunds stadshall. Som vanligt avslutades aftonen med en traditionsenlig frågestund med publiken.   Denna afton publicerades ursprungligen 16 juni 2015 inom ramen för Studentaftonpodden - ett samarbete mellan Studentafton och Radio AF. Avsnittet publicerades genom Studentaftons podcast under januari 2021. Relativa tidsangivelser uttryckta i samtalet bör förstås med maj 2015 som referenspunkt.

Hur väl ligger svenskt bistånd i linje med Parisavtalet om klimat från 2015? Mats Hårsmar, EBA, berättar om en ny underlagsrapport på ämnet, med inriktning på det multilaterala biståndet. Ulrika Åkesson, Sida, har granskat samma sak fast bilateralt. Men går alltid klimatanpassning hand i hand med fattigdomsbekämpning - eller kan det finnas målkonflikter? Programledare: Nina Solomin

“Shop or Stop?” är en podcast om framtidens shopping. Carin Roeraade reder tillsammans med spännande gäster ut varför vi shoppar som vi gör och hur vi kan shoppa på ett mer klimatsmart sätt. "Shop or Stop?” är ett samarbete mellan Breakit och logistikföretaget Bring. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi pratar med Anna Richert från WWF om deras nya Vegoguide. Varför är vegomaten bättre än animalier för klimatet? Vilka grönsaker kan vi äta med gott samvete och vilka borde vi äta mer sällan? Hur bra är egentligen eko? Det och mycket annat tar vi upp i det här klimatsmarta avsnittet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det tjugoförsta avsnittet av Qredcast pratar vi om klimatet. Du får tips på hur du kan bli mer klimatsmart både som företagare och som privatperson. Dessutom passar vi på att berätta att vi är med i Breakits Impact Challenge. Det är andra gången som Qred är med och tredje gången som Breakit kör den här utmaningen som är i fyra olika steg. Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jägarens val är en programserie om jakt som intresse och livsstil. Vi jagar vildsvin i Västra Götalands län, det mest jägartäta länet i Sverige. Här följer vi med på jakt en tidig morgon i januari, med jägaren Andreas Martinsson och jaktlaget han är en del av. Vi pratar också om vildsvinets framfart i Sverige med vilthandläggaren Jessica Backeryd från Naturvårdsverket. Kan vildsvin bli framtidens mat i skolor och på äldreboenden? Programledare: Linnea Luttu Producent: Joseph Knevel

Trots att digitaliseringen har gått med stormsteg framåt och det har varit prat om det papperslösa samhället i många år så går världens pappersbruk på högvarv. Ett stort problem för pappersbruken är vad de ska göra med alla rester efter pappersproduktionen men forskning av postdoktor Eva-Maria Ekstrand vid Tema Miljöförändring på Linköpings universitet visar att det går att utvinna klimatsmart biogas och miljövänlig gödning ur resterna från papperstillverkningen.  Programledare är Per Wistbo Nibell. -- Har du tankar och idéer om podden? Mejla oss på temapodden@liu.se https://liu.se/organisation/liu/tema #temapodden -- Temapodden är en podcast från Linköpings universitet. https://liu.se/podcast

Veckans avsnitt är ett tips på investering till Lekhinken och ett samarbete med Switchr A/S. Vi är varma förespråkare för ett klimatsmart sparande där det inte är någon motsättning mellan att tjäna pengar, göra gott, bidra till FN:s globala mål för en hållbar värld och minska klimathotet. Switchr gör det möjligt för oss småsparare att äga solpaneler och därmed tjäna pengar på den elektricitet som de genererar över tid. Vi har följt Switchr sedan sommaren 2019 då vi såg tipset på Fortums hemsida. Nu när de äntligen köpt sin första solpanelspark i mellersta Italien tyckte vi det var tillräckligt bra för att prata om dem offentligt. Switchrs affärsidé är att köpa, bygga, äga, förvalta och utveckla solpanelsparker runt om i världen. Läs gärna min inledande analys på bloggen: https://rikatillsammans.se/switchr I korthet ser erbjudandet ut som följer: - Man blir solelsproducent genom att köpa och äga solpaneler även om man inte har ett eget hus att sätta dem. - En ”solpanel” kostar 250 EUR och för parken i Italien ger den 6 % årlig förväntad avkastning i ca 15 år då man får tillbaka de 250 EUR. Olika solparker kommer ge något olika avkastning och ha olika löptid. Se punkten om andrahandsmarknad. - En ”solpanel” är de facto inte en specifik solpanel utan juridiskt sett en preferensaktie i ett bolag bildat per specifik solpark. - En ”solpanel” kan även vara ett obligation (”lån”) till en kommande solpark som omvandlas till en preferensaktie vid köp av solpark. I skrivande stund finns t.ex. bara ca 1 000 solpaneler tillgängliga för köp i solparken i Italien. - Switcher har som ambition att erbjuda en andrahandsmarknad för solpanelerna till fast pris så att det ska vara möjligt att avyttra sin solpanel i förtid och inte behöva äga solpanelen under hela dess livstid. - I dagsläget finns det inte möjlighet att sätta in preferensaktierna i ett ISK eller KF-konto, men det är något man jobbar på. Tills vidare är beskattningen som vanligt 30 procent på vinsten. Man kan investera via aktiebolag. - Än så länge är hemsidan ganska begränsad i sin funktion, något som skulle bli åtgärdat under hösten. Tittar man på riskerna är de flera och spontant högre än en t.ex. en fondrobot samtidigt som avkastningen är betydligt mer förutsägbar över lång tid. Riskerna jag ser är framförallt: - företagsrisken (nystartat bolag, få solparker, ingen vinst än etc.), - illikvid investering i att man kan bli sittande med sin solpanel i 15 år, - politiska risker då en del av solparkerna är utomlands och - det är en binär, allt-eller-inget-investering. Det är således en typisk investering för Lekhinken för den som gillar klimatsmart och hållbart sparande. Om vi utgår från att Lekhinken är max 5 - 10 % av totalt investerbart kapital och att den ska konkurrera med andra placeringar i Lekhinken bör det således inte vara mer än max 0 - 2 % av totalt kapital som en tumregel. Som vanligt har vi skin-in-the-game och har investerat själva. Ingen ersättning har utgått för avsnittet eller inlägget, däremot får du gärna använda den sponsrade länken nedan som ger oss en liten ersättning. https://rikatillsammans.se/partner/switcher Tack för den här veckan och på återseende i nästa! Jan och Caroline PS. Tidskoder och innehållsförteckning till avsnittet finns på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=nMuoNxNrPtI DS.

Hur säkrar vi framtidens energiförsörjning när världen mer och mer elektrifieras? För att lära sig mer om energifrågan har Kjell bjudit in filosofen och framtidsforskaren Karim Jebari. Karim menar bland annat att det inte finns någon grön energi, men däremot finns det bättre och sämre material som vi måste lära oss mer om. Producent-Jakob har ringt arkeologen Anders Högberg för att få svar på frågan hur vi kommunicerar med kommande generationer kring det farliga kärnavfallet.

De senaste tio åren har e-handeln i Sverige fyrdubblat sin omsättning och motsvarar idag runt 10 procent av detaljhandeln. En genomsnittlig månad handlar 65 procent av svenskarna på nätet. Men hur miljövänlig är e-handeln? Vad kan e-handels- och logistikföretag göra för att transporterna ska bli mer klimatsmarta? Och hur har coronakrisen påverkat konsumtionsmönstren? Medverkande Camilla Hållén, projektledare på Trafikanalys och författare till Trafikanalys’ rapport Sofia Leffler Moberg, PostNords hållbarhetschef Henrik Pålsson, universitetslektor vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds universitet Samtalet leds av Gustav Peldán Carlsson, projektledare SNS.

I det här avsnittet får ni möta Kaj Török, informations- och hållbarhetschef på MAX Burgers. Kaj har lång erfarenhet som hållbarhetsrådgivare och använder idag sina kunskaper för att driva MAX hållbarhetsarbete. Vi pratar om produktutveckling och smakens betydelse för hållbara beteendeförändringar, men även om klimatberäkningar och klimatpositivitet, eftersom att MAX Burgers har världens första klimatpositiva meny!  Vill ni läsa mer om klimatpositivitet och se vilka företag som idag är klimatpositiva, kika in www.clipop.org som Kaj även nämner i avsnittet.

Att betong skulle försvinna som byggmaterial inom kort är inte troligt och det dröjer till 2030 innan klimatsmart betong finns på marknaden. I Snåret förklarar Mats Emborg, professor i konstruktionsteknik och forskningschef på Betongindustri AB, varför han ändå är hoppfull och sätter stor tilltro till materialet även i framtiden.

John Eidering predikar om att det ens finns något hopp i vår gudstjänstserie om klimatsmart tro.

Maria Hammar predikar om att hur vi lämnar bekvämlighetzonen i vår gudstjänstserie om klimatsmart tro.

John Eidering predikar om konsumtion i vår gudstjänstserie om klimatsmart tro.

Maria Hammar predikar om att vad som är vårt ansvar i vår gudstjänstserie om klimatsmart tro.

John Eidering predikar om att vara förvaltare av jorden i vår gudstjänstserie om klimatsmart tro.

Emilia Arvidsson har haft köpstopp sedan 2016. Hon tipsar om hur vi kan byta klimatångest mot klimatglädje genom att tänka till och göra det vi kan: på jobbet och hemma. Klimatfrågan är vår tids största och viktigaste problem. Ensamma kan vi alla göra något och tillsammans kan vi göra mycket. I år ser vi fram emot att låta frågan ta större plats i podden. Vi har intervjuat Emilia Arvidsson som är författare till boken Klimatglädje - åtta utmaningar för ett hållbart liv. Emilia som är skribent och moderator har haft köpstopp sen 2016. Hon har fått ta till flera kreativa grepp för att lösa diverse utmaningar. En köpfri livsstil handlar inte om att inte konsumera något alls. Vi behöver alla el, vatten, mat, försäkringar till exempel. Köpfritt handlar om att sätta sina egna ramar för vilken konsumtion man vill ägna sig åt och vad som är hållbart och inte. Se över konsumtionsvanor Emilia tipsar om att titta på sitt bankkontoutdrag den senaste månaden och se över vad man lägger sina pengar på. Vad är hållbart och vad inte? Köp återtillverkad teknik Enligt Emilia drivs vi lätt in i konsumtionsbeteenden vi inte valt utan där marknaden styr åt oss. Som att många telefoniabonnemang bygger på att vi ska byta telefon varannat år. Istället kan man köpa en återtillverkad telefon med lite längre cykler. Det här är ett bra tips för den som är ansvarig för elektroniinköp på företag. Man få de (nästan) senaste modellerna av datorer och telefoner i ypperligt skick. Vilken konsumtion skapar värde?Reklam vill gärna få oss att tro att vi blir lyckliga av snabb konsumtion av varor. Men Emilia, som har läst på, säger att det framför allt är tre konsumtionstyper som ger oss lycka: Upplevelsekonsumtion: gärna med hänsyn till klimatet. Att träffa andra och göra saker tillsammans. Att ge saker till andra. Mat att må bra och njuta av. Emilia går inte i själv i affärer numera men hon menar det är okej att tycka saker är fina och snygga och vilja ha dem. Men vi behöver inte gå igång på alla impulser vi får. Konsumtionen löser inte alla våra behov, och det vet vi egentligen redan. Vi behöver bara lära oss att förstå och hantera både marknadens krafter och vad vi själva känner. Ofta döljer sig egentligen andra behov bakom viljan att köpa något. Klimatsmart allt mer trendigt Att vara klimatsmart blir gradvis allt mer trendigt och inne och det hjälper oss att ställa om. Det kan ge organisationen där du jobbar konkurrensfördelar och vara en del i hur ni attraherar nya medarbetare. Emilia tipsar om Breakit Impact Challenge som är en 30 dagars utmaning som hjälper företag att bli mer klimatsmarta. Boken Emilia har skrivit handlar om de åtta utmaningar hon antog för att minska sitt klimatavryck. Bland annat handlade det om att inte slänga mat, minska energianvändning, se över avfall, ställa bilen och faktiskt testa att bo kollektivt. Hon har lärt sig otroligt mycket och skickar med att ta sig an klimatutmaningarna med intresse och nyfikenhet. Det här är några frågor vi alla kan ställa oss på jobbet: vad använder vi ytorna på vårt kontor till? hur värmer vi upp arbetsplatsen och med vilken el? hur reser vi och hur kan vi minska flyg- och bilresor? hur köper vi vår elektronik och vad kan vi behålla eller köpa återtillverkat? hur hanterar vi avfall? vilken mat serverar vi i matsalar och på konferenser? En framgångsfaktor för att lyckas är att inte skambelägga beteenden vi vill se mindre av utan hylla de beteenden vi vill se mer av. Är vi kreativa och hjälper varandra blir det lättare och roligare. Vi samarbetar med motivation.se, Sveriges ledarskapssajt som här vill lyfta en artikel som handlar om FN's 17 Globala mål och hur de är relevanta för arbetsgivare och hur alla företag kan bidra till att nå dem. Vår samarbetspartner Twitch Health arbetar med mindfulness och gör det på ett sätt som faktiskt fungerar. Med rätt insatser kan mindfulness hjälpa oss att hantera det som kan kännas som en röra i huvudet och mer vetenskapligt beskrivs som "kognitiv overload". Som med det mesta behöver en satsning få ta tid. Ledare behöver delta och leda arbetet. Twitch kan hjälpa er arbetsplats arbeta effektivt med mindfulness och du kan läsa mer här. Och apropå att vi nämner den i avsnittet, här är Health for wealths första - och hittills enda - film!

Det är vanskligt att komma med träffsäkra lösningar på en av vår samtids största utmaningar, klimatförändringen. Många känner sig förvirrade kring vad som är rätt och fel, och pekpinnarna är många. I det här poddavsnittet pratar ekologirådgivare Anita Storm om en hållbar livstil och ger konkreta tips på saker som var och en kan tänka på i sin egen vardag.

Avsnitt 36. Klimatångest? Lyssna och hör vad du kan börja göra för att göra ditt boende mer hållbart och hur du kan påverka mer. Vi snackar nämligen hållbara bostäder med Axel Wallin som är Hållbarhetschef på SBAB Bank. Du får tips och råd om vad du kan börja göra redan nu och vad du kan lämna eller ta senare. Vi pratar också om gröna bostäder och vad det innebär för miljön och för din plånbok. Har du koll på hur energieffektiv din bostad är? Här kan du se din villas energideklaration: https://www.boverket.se/sv/energideklaration/sok-energideklaration/ Ställ frågor och följ Bostadspodden på instagram. Ljud från Bensound.

Biblioteket har under året som gått jobbat lite extra med miljö- och klimatfrågor. I det här avsnittet träffar Gabriella Sofia Lindström från nätverket Schyst resande och pratar om hur vi kan resa på ett mer klimatsmart sätt. Musik: Come Out - Fluffy, Piero Peluche Master.

Gillar du smartass-podden? Hör av dig på hej@nicholasfernholm.com, gilla videon, prenumerera och sprid till dina vänner!Gunilla Östberg, författare, föreläser, utbildar och rådgivare i hållbar företagsutveckling. Gunilla är civilingenjör och har gått från forskning och utveckling till att hjälpa företag driva hållbarhet som ett strategiskt verktyg för att skapa tillväxt, lönsamhet och konkurrenskraft.I detta avsnitt pratar vi om vetenskapens roll för samhällsutvecklingen och om det är forskarna själva som ska skrika för agerande eller någon annan? Vi pratar också om forskning kring hjärnans funktion som förklaring till att vi agerar så långsamt. Vi problematiserar även kring klimatpanik, plastpåseskatten, värderingar och klimatförnekare.Support the show (https://www.patreon.com/smartasspodden)

Gillar du smartass-podden? Hör av dig på hej@nicholasfernholm.com, gilla videon, prenumerera och sprid till dina vänner!Gunilla Östberg, författare, föreläser, utbildar och rådgivare i hållbar företagsutveckling. Gunilla är civilingenjör och har gått från forskning och utveckling till att hjälpa företag driva hållbarhet som ett strategiskt verktyg för att skapa tillväxt, lönsamhet och konkurrenskraft.I detta avsnitt pratar vi om vetenskapens roll för samhällsutvecklingen och om det är forskarna själva som ska skrika för agerande eller någon annan? Vi pratar också om forskning kring hjärnans funktion som förklaring till att vi agerar så långsamt. Vi problematiserar även kring klimatpanik, plastpåseskatten, värderingar och klimatförnekare.Support the show (https://www.patreon.com/smartasspodden)

Hej igen allihop! I dag svarar vi på frågor som ni, våra lyssnare har skickat in. Superintressant, med andra ord..▶ Kolla inn vår instagram - https://www.instagram.com/resareko/▶ Vår hemsida - http://www.resareko.se/▶ Vår blogg!! - http://resareko.se/blogg/.Om ni har några frågor DM oss gärna på instagram eller skicka ett mail till hej@resareko.seHörs igen i nästa avsnitt!

I veckans avsnitt diskuterar vi fördomar och myter kring hållbart leverne och om man måste man leva på ett visst sätt för att få kalla sig hållbar. Måste man bli vegan? Är ekologiskt alltid bättre än närodlat? Kan man överhuvudtaget få äga en bil? Måste man gå omkring i gamla kläder? Och betyder hållbart resande bojkott av flyg? Dessa frågor diskuterar vi tillsammans och berättar hur vi ser på saken.

Hur kan vi ställa om energiförsörjningen och hejda klimatkrisens effekter? Tomas Kåberger är fysiker och professor vid Chalmers Tekniska Högskola, kärnkraftsexpert och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten. Let’s tech-poddens tolfte avsnitt handlar om kärnkraft i jämförelse med förnybar energi. Är kärnkraft klimatsmart? Vad innebär en kärnkraftsolycka? Och vad händer nu när förnybar el plötsligt är billigare än olja? Av och med Henrik Enström, VD på Codic Consulting.

I Abiskojaure, 14 kilometer från Abisko finns den första STF-stugan på Kungsleden där Bosse och Margareta Persson är stugvärdar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Abiskojaure finns boende för de som vill stanna över natten, antingen i tält eller stuga. Här finns bastu, självhushållskök, utedass och en utsikt över berget Giron, som betyder fjällripa på samiska och som gett namnet till staden Kiruna, 10 mil bort. Det är sjunde året i rad som Bosse och Margareta är stugvärdar och vi följer paret ett dygn under den hektiska högsäsongen och pratar om att våga lämna allt och börja om, om bastubad och ensamhet på fjället. Boende i Svenska turistföreningens stugor kostar pengar, så om du vill ge dig ut i landet och övernatta utan att betala något och kanske också vara helt ensam – så finns det öppna stugor över hela Sverige, där du bara kan gå in och rulla ut din sovsäck. Det är stugor som förvaltas av länsstyrelser, kommuner eller hembygdsföreningar. Moa Karlberg och Kjell Vowles har skrivit boken Stuglandet där de kartlagt alla öppna övernattningsstugor. Programledare: Linnea Luttu

Bara ett fåtal svenskar tänker på klimatet när de handlar mat. Men är det så krångligt att vara klimatsmart i sina matvanor? Det har dagens gäst - Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén - koll på!

Hej och åter hej igen. Idag pratar vi om hur man når nästa nivå i hållbart resande. Superintressant, med andra ord..▶ Kolla inn vår instagram - https://www.instagram.com/resareko/▶ Vår hemsida - http://www.resareko.se/▶ Vår blogg!! - http://resareko.se/blogg/.Om ni har några frågor DM oss gärna på instagram eller skicka ett mail till hej@resareko.se Hörs igen i nästa avsnitt!

Farbror och Fru Fri blev ekonomiskt fria på bara sex år genom lönearbete, sparande och smarta livsval. Nu har de tid för familj och vänner, reflektion och kreativitet. De bor i en villa i Leksand med sina tre barn och på ytan lever de ungefär som alla andra. Skillnaden är att de inte längre behöver jobba, om de inte vill. Nu har de massor av tid över för allt det där som de drömde om. Och på köpet blev de klimatsmarta. Möt Oskar Lindberg, mer känd som Fantastiska farbror fri och hans fru Maribel Leander Lindberg. I detta avsnitt ger de dig sina bästa tips.     

Att hitta lugnet kan hjälpa dig att hålla fokus och nå dina mål. Det kan också hjälpa dig att bli mer klimatsmart. Det menar Catarina Rolfsdotter Jansson som har jobbat med klimatfrågan i stort sett hela sitt liv. Hon är journalist, moderator och föreläsare och har skrivit inte mindre än 12 böcker. Catarina är också talesperson för Föräldravrålet och i det här avsnittet framtidsspanar vi, funderar över Gretaeffekten och Catarina berättar hur hon nyligen fick hela FN att ställa sig upp för att visa att de nu tänker ta ansvar för barnens framtid. 

Vad gör man om man älskar kläder men ändå vill vara klimatsmart? Hur ska man handla, tvätta, lappa och laga för att mode ska bli hållbart och vilka material ska man välja? Slow fashion är grejen för den som vill shoppa klimatsmart. Och vi pratar också om Klimatklubben som Johanna Nilsson var med och startade. Klimatklubben har fått 17 000 medlemmar på Facebook bara sedan i höstas - vilken roll fyller en sådan grupp i våra liv? Johanna Nilsson är influencer, bloggare, poddare, författare och föreläsare Johanna Nilsson.  Ett fullspäckat avsnitt du inte vill missa! 

I veckans Breakit-podd hör du om mat-entreprenörerna som hoppat av och uppfunnit en pengamaskin. Det tror de i alla fall. Om elever som protesterar mot för mycket skärmtid i skolan - hur ska det gå för svensk edtech. Dessutom: Nu utmanar Breakit företagen. Vilka klarar att bli klimatsmarta på 30 dar? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Studio DN special: Inför valet till EU-parlamentet den 26 maj intervjuar DN:s Karin Eriksson och Johar Bendjelloul partiernas toppkandidater. Idag Fredrick Federley (C)

Earth hour, Greta Thunberg, secondhand och källsortering- detta är några av de ämnen vi lyfter i dagens avsnitt som kretsar kring vår bästa och enda planet!

För att lyckas med energiomställningen ställs krav på snabba förändringar inom energibranschen! Ökat kundfokus och tydligare partnerskap är en huvudingrediens för att konkurrera i en bransch med nya aktörer, tekniska lösningar och osäkra politiska förutsättningar. Sveriges nya energiminister får glödheta tips som vi hoppas att han tar med sig in i det politiska arbetet!  Medverkande: Diden Tiwana, Misho Chigrichenko och Cecilia Stensson, som driver Centigos satsning inom energiområdet.

Julia Degerth bloggar under namnet Grön i Åbo. Hon har just kommit ut med boken Min lilla gröna där hon delar med sig av sina klimatsmarta tips på en grönare och miljövänligare vardag. Hon utmanar den före detta politikern och nuvarande stadsdirektören Jan D. Oker-Blom till att granska hur miljövänligt han lever. Vad kan var och en göra för att minska sitt ekologiska fotavtryck?

Hundar och katter har en klimatpåverkan genom det köttbaserade foder de äter. Men nu kommer en rad alternativ. Eller vad sägs om insekter, svampar och labbodlade muskelproteiner i matskålen? Hundmat baserat på insektsmjöl? För hundarna spelar det mindre roll att de äter insekter istället för ko eller gris. Och fördelarna för klimatet är stora, eftersom uppfödningen av insekter är resurssnål. Forskningen ser stor potential i insekter som proteinkälla för sällskapsdjur. Vad gäller strikt vegansk kost åt våra hundar och katter behövs ytterligare långsiktiga studier. Med: Veronique Glorieux, veterinär och grundare av hundmatsföretaget Eat Small, Gema Aparicio, grundare av hundmatsföretaget Eat Small, Martina, hundägare som sedan flera år ger sin hund enbart vegansk kost, Markus Langeland, forskare vid SLU på institutionen för husdjurens utveckling och vård, Sarah Dodd, veterinär och forskare vid University of Guelph i Kanada, Hanna Palmqvist, doktorand på SLU med specialisering på kolhydrater till hund. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Så lagar du billig, klimatsmart och hälsosam mat för under 10 kr! Vi träffar Hanna Olvenmark som ligger bakom bloggen Portionen under tian och som även är aktuell med kokboken med samma namn. Vi får supermånga bra tips på hur du kan minska dina matkostnader och pratar även matsvinn, billig matlyx, äta ute i naturen mm.

Nytt år, nyårslöften och framtidstankar. Idag ett avsnitt om klimatet där klimatpsykolog Frida Hylander ger kloka, balanserade och evidensbaserade råd om hur familjelivet blir klimatsmart. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Våra sparpengar har en större miljöpåverkan än vårt bilkörande. I genomsnitt ger 100 000 kr i en vanlig fond upphov till ca 3 ton koldioxid per år. Precis som vi kan göra klimatsmarta val i vardagen kan vi även göra det med våra sparpengar - sannolikheten är stor att det ger en större påverkan. I det här poddavsnittet får du tips på hur du kan spara schysstare, grönare, mer etiskt, hållbart och klimatsmart. I dagens avsnitt går vi genom utvecklingen från det traditionella sparandet, till det etiska och hållbara sparandet för att sluta i påverkanssparandet (eng: "impact investing"). Idag finns det både fantastiska ESG, SRI och PRI-principer för att vi ska kunna spara schysst, grönt, etiskt och hållbart. Utan att det ens ska påverka avkastningen negativt. Vi går genom dessa samt ger tips på hållbarhetsmärkningar och annat man kan hålla utkik efter. Vi hoppas att du gillar avsnittet! Läs gärna kompletteringen på bloggen: https://rikatillsammans.se/spara-etiskt-hallbart-klimatsmart/ Stöd oss gärna via Patreon så att vi kan fortsätta göra dessa osponsrade avsnitt: https://www.patreon.com/rikatillsammans

Ärtor, bönor och andra baljväxter är nyttiga att äta och kan också vara bra för miljön och klimatet att odla. Men det finns en del att tänka på, säger Per Modig, som är agronom och bönodlare.  Tina Westerlund lär ut hur man förökar några vackra fleråriga (perenna) blommor.  Maj-Lis Pettersson svarar på ett par särskilt utvalda lyssnarfrågor, denna vecka om rosor, svarta vinbär och valnötsträd.

Allt fler köper en elcykel och med ett statligt bidrag fördubblas försäljningen i Sverige, men varför ska elcyklar gynnas? Vi möter det äldre gotländska paret som elcyklar för klimatet och hälsan, synar regeringens elcykelpremie och intervjuar konsumentminister Per Bolund (MP). Regeringen kallar det för en klimatinvestering och oppositionen säger att det är en onödig subvention.

Vi äter allt mer snabbmat, och som tur är blir den allt klimatsmartare. Nu får falafeln sitt eget mästerskap i Malmö. I veckomagasinet blir också vår reporter påkörd av en virtuell självkörande buss och så bärgas spökgarn från havets botten. Stjärnkocken Titti Qvarnström i Malmö vurmar för falafeln, som hon menar är klart mer rätt 2018 än varmkorven. Och forskaren med hållbar mat som specialitet ger henne rätt. Vi utforskar också hur självkörande fordon kan undvika att krocka med andra i trafiken och så hör vi om hur sjunkna fiskeredskap på havets botten kan fås att sluta fiska.

I detta avsnitt frågar vi energiingenjör Johan Sellin hur han skulle tänka ur klimatsynpunkt om han kunde bygga en helt ny stad.

Jonas Tannerstad, chef för El och Automation på ÖrebroBostäder AB berättar hur de förser hus med "smarta" hjärnor. Han förklarar att energilager, lokal energiproduktion i kombination med industriell automation i husen, är lösningen. Lär dig mer om smarta hus i senaste avsnittet av Hållbara städer.

Genom sitt upplägg med KumBro har Futurum kraftigt minskat sitt klimatavtryck. Lyssna när energiingenjör Johan Sellin berättar om hur man bygger klimatneutrala fastigheter.

Chalmersforskaren Fredrik Hedenus tittar på strategier för att minska klimatpåverkan från energi och matproduktion. Hur ser en klimatsmart diet ut och måste alla verkligen bli veganer? Hur är det egentligen med ekologisk mat? Ligger det något i vad forskaran på SLU säger, att ekologisk mat inte är så klimatsmart? Och varför tycker Fredrik att det är så viktigt att skilja forskarrollen från aktivistrollen?

I dagens avsnitt får du träffa Lars Ehnebuske och Linda Rullander som båda är väldigt engagerade i Göteborgsoperans miljö- och klimatarbete, Lars som teatertekniker och scenmästare och Linda som restaurang och miljö-koordinator. Det blev ett samtal om på vilket sätt verksamheten på ett operahus kan vara miljö- och klimatbelastande, om vad operan gör för att åstadkomma en hållbar verksamhet och om arbetet med att miljömärka en hel opera, nämligen Wagners Ringen.

Gró Einarsdóttir är doktorand på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet där hon forskar på förutsättningarna för ett ekologiskt-, socialt- och ekonomiskt- hållbart samhälle och vad som motiverar människor till att förändra sitt beteende. Hennes forskning visar att motivationen till att leva klimatsmart ökar om vi lyfter fram fördelarna med ett klimatvänligt samhälle, istället för att fokusera på de negativa effekterna av klimatförändringarna.

Johan Kuylenstierna, chef Stockholm Environment Institute. Adjungerad professor i naturgeografi, Stockholms universitet. Människans matvanor pekas ut som en allt viktigare faktor i klimatarbetet. Matproduktion kräver mycket energi och vatten. Dessutom slängs runt 40 procent av all mat. Johan Kuylenstierna på det internationellt respekterade forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute menar att forskarna idag vet ganska väl hur vi borde äta. Nu återstår det regler, incitament och politiska beslut för att snabba på utvecklingen. Men framför allt behöver konsumenterna lägga om sin kost. Det går inte över en natt, konstaterar han, men på sikt är Johan Kuylenstierna övertygad om att vi kommer äta mer alger, insekter, quinoa och annan klimatsmart mat. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens gäst är Kennet Öhlund, blockskreterare för Rödgrönt Borås och nybliven, hängiven klimataktivist. Hur går det att förena tjänstemannarollen med aktivistrollen? Och vad var det som fick honom att resa till Lausits i Tyskland i våras för att genomföra en civil olydnadsaktion vid ett av Vattenfalls dåvarande kolkraftverk? Vad hände egentligen den där majnatten när han och hans kamrater ockuperade tågbron för att förhindra att brunkolet skulle kunna levereras till kraftverket?

2015-11-16  Klara Perhamre, projektledare för Klimatsmart mat, berättar här om hur vi i Karlstads kommun arbetar med frågan från jord till bord. Vad som görs och vad som ligger till grund för dessa insatser. För även om projektet främst är inriktat på våra kök är det kunskaper som vi alla kan ta till oss och därmed bidra till en hållbar utveckling och ett hälsosammare liv. Programledare är Tobias Berger, Pedagog Värmland och Ola Henningsson, Barn och ungdomsförvaltningen.  

I veckans Meny tar Fia Gulliksson hjälp av miljöexperten Andreas Gyllenhammar som är miljö- och hållbarhetschef på Sweco för att laga energismart och klimatsmart mat. I programmet lagas norsk torsk med dinkelgryn och kålrotskräm. Till efterrätt bjuds det klappgröt med lingon. Det blir också en grönsaksröra med getost som tillagas av spillvärmen i bilens motorutrymme. – På det här sättet kan ju faktiskt gästerna laga maten på väg till festen, säger Andreas Gyllenhammar. Till att laga aptitretaren med ägg använder han och Fia diskmaskinen. – Diskmaskinen bara går och går och då kan man ju använda den för att laga mat, säger Andreas Gyllenhammar, som av vissa kallats Sveriges Al Gore.

För fransmän är ostron till jul och nyår, lika självklart som lax för svenskar, men nu hotar klimatförändringarna i havet denna delikatess. Klotets Marie-Louise Kristola åkte till franska medelhavskusten för att träffa Simon Julien, en ung ostronodlare som fått det tufft. Vi undersöker också om Sverige kan bli ett nytt stort ostronodlarland. Så besöker vi KTH där man nu testar hur man ska kunna odla sin egen mat hemma i köket, fisk och grönsaker tex. Programledare: Johan Bergendorff.