Podcasts about Alnarp

Vad är det för typer som huserar i jorden? Vad är det som gör att vi odlar dahlior som galningar? Och är det överhuvudtaget möjligt att göra sig av med åkervinda?I veckans show gör Bella och Sigrun Dahlin vid Institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU i Alnarp en djupdykning i jorden. Dessutom bjuder dahliaodlaren Sanna Ansbjer på tips på hur du får dina älsklingar att trivas. Frågelåda blir det också, Maj-Lis reder ut huruvida man kan gödsla med färsk hästskit eller ej, om man verkligen inte ska vända komposten och om Sofia i Gästrikland kan bli av med åkervinda i hallonlandet. Glöm förresten inte att bli medlem i ODLA!s vänner, så får du fördjupningar , nyheter och ännu mer trädgårdsglädje! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att utveckla jordbruket och göra det än mer hållbart så behöver kunskapsflödet mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer förbättras, eller som Jordbruksverket uttrycker det; ”Spridningen av kunskap från forskning och försök behöver öka samtidigt som jordbrukets behov behöver lyftas in till forskningen”. Och det är vad AKIS vill bidra till. AKIS står för Agriculture, Knowledge and Innovation Systems, fritt översatt Kunskaps- och Innovationssystem för lantbruk. I det här avsnittet av Landsbygdsnätverkets podd Landet - podden bortom storstan, pratar vi om vad det är, hur det hittills fungerat och hur utvecklingen kan stärkas av Sveriges nya strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken MEDVERKANDE Lisa Blix Germundsson Forskare och projektledare vid SLU i Alnarp. Hon har utvärderat de första avslutade EIP Agri-projekten samt skrivit en nationell rapport om AKIS i Sverige. Magnus Börjeson Ordförande i Landsbygdsnätverkets AKIS analysgrupp, ordförande i Agro Öst samt lantbrukare som driver Högåsa gård i Östergötland Maria Adenfelt Docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet och senior konsult i verksamhetsutveckling på Sweco. Har utvärderat den strategiska planens bidrag till lantbrukets kunskaps- och innovationssystem, på uppdrag av Jordbruksverket. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Förra årets skörd var bland de sämsta på 30 år och därmed sägs årets skörd vara den viktigaste på länge. Hur har det då gått för Skåne i stort och vilka grödor har det gått bäst för? För att försöka få svar på detta har vi med oss David Gottfridsson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne och Henrik Malm, lantbrukare på Söderslätt. I avsnitt 74 får vi även höra Thomas Roos, Säljare Försäkring Lantbruk på LF Skåne, understryka vikten av att använda bälte och vara rätt försäkrad i skördetider då det är en intensiv period med flera maskininslag. Avslutningsvis påminner vi om höstens populära ägarskiftesträffar som äger rum i Ystad, Alnarp och Ängelholm i november (anmälan öppnar i oktober). Programledare för Mitt Lantbruk är Sandra Neergaard-Petersen.

Varje år drivs hundratals spännande innovations- och utvecklingsprojekt finansierade av EU. Och alla har det gemensamt att de vill få fram sådant som kan göra nytta för oss och förbättra saker i landsbygder och inom jordbrukssektorn. Men en annan sak som många också har gemensamt, är svårigheter med att överleva efter projekttiden. Så vad behövs för att allt inte bara ska självdö när EU-pengarna tar slut? Lisa Blixt Germundsson, forskare och projektledare med fokus på jordbruk och trädgårdsnäringen vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och Mats Holmqvist, filosofie doktor i arbetsvetenskap, tidigare verksam vid Högskolan i Halmstad berättar om de olika projekt, studier och utvärderingar av olika projekt Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Gröna pengar! Så heter ATL:s nya podd om ekonomi, där första avsnittet handlar om hur man ska hantera riskerna i lantbruket. En ränta på fyra, fem procent. Kraftigare svängningar på marknaderna. Kanske är det här det nya normala. – En del kan hamna i kläm här, säger Per Hansson, på SLU i Alnarp och expertkommentator på podden Gröna Pengar!

Många gårdar måste inom de närmsta åren byta ägare. Vad är det viktigaste att tänka på när du ska lämna över gården till nästa generation? Eller är det du som ska ta över? Sebastian Remvig från LRF Ungdomen, Ingvar Karlsson som är affärsspecialist på Länsförsäkringar Skåne och Bengt Jönsson som är expert på generationsskifte på HIR Skåne ger sina bästa tips. Programledare: Melissa Dahlqvist. Avsnittet spelades in på Borgeby Fältdagar. Vill du anmäla dig till höstens ägarskiftesträffar i Ängelholm, Alnarp eller Ystad så gör du det här: Ägarskiftesträffar hösten 2023. Där finns också checklistan som det pratas om i samtalet.

Margareta har luktat sig igenom Sveriges rosor, Henrik testar hur olika träd klarar väta och Maj-Lis tycker inte att vintergröna ska vara under rosbusken. Ett svenskt roskulturarv finns nu dokumenterat, från norr till söder har äldre kulturrosor kartlagts och det handlar om alltifrån DNA till rosornas kulturhistoria. Programmet för odlad mångfald, Pom, har genom Rosuppropet och engagerade medarbetare landet runt genomfört fältinventeringar av rosor. Projektet har letts av Lars-Åke Gustavsson tillsammans med Henrik Morin. Många rosor beskrivs för allra första gången. Margareta von Rosen har varit med vid inventeringen och utvärderingen. En uppgift har varit att beskriva hur rosorna doftar.Odla med P1's expert på buskar och träd, Henrik Sjöman, tar oss med till SLU i Alnarp där växtförädlare planterat en mängd olika träd och buskar från hela världen för att se hur de klarar riktigt våta förhållanden och om de kan passa i svenska trädgårdar och parker i framtiden.Växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om bland annat marktäckaren vintergröna, som hon inte tycker bör planteras under rosenbusken. Har du en fråga? Mejla oss: odla@sverigesradio.seProgramledare: Gustaf Klarin Producent: Åsa Wistedt

Henrik visar SLU's arbete med att ta fram nya tåligare träd, Kristinas trädgård blev hennes räddning och Maj-Lis uppmanar till reklamation. Fler extremt varma och torra somrar är ett scenario som vi kan vänta oss i framtiden och på SLU i Alnarp har växtförädlare planterat en mängd olika torktåliga träd och buskar från hela världen för att se om de kan passa i svenska trädgårdar och parker. Odla med P1's expert Henrik Sjöman berättar om tre av trädens strategier för att klara torra klimat - silverlinden som vänder sina blad upp och ner då den silvriga undersidan reflekterar solen bättre, prärieeken vars blad är ludna på undersidan vilket minskar risk för överhettning och kinesträdets blad som har torkanpassade cellväggar. Ibland kan trädgårdsarbete vara en räddning, en väg ur ett mörker. Så har det varit för Kristina Vroland Nordstrand i Storvik utanför Sandviken som drabbades av utmattningssyndrom 2018. Långsamt har trädgården vuxit i takt med att hon blir friskare. - Jag jobbar efter principen långsamt leder också framåt, om jag klarar 10 minuter om dagen så blir det länge på en hel vecka. Växtskyddsexpert Maj-Lis Pettersson, som varje vecka svarar på lyssnarfrågor, uppmanar en lyssnare som hört av sig att reklamera ett päronträd som visar sig ha gallkvalster. Har du en fråga? Hör av dig på odla@sverigesradio.se Programledare: Gustaf Klarin Producent: Åsa Wistedt

Annelie i Sandviken får handfast hjälp i trädgården av grönsaksodlaren Jack, Fredrik berättar hur man tar fram nya potatissorter och Maj-Lis pratar kylskador. Anneli Walfridsson i Åsunda utanför Sandviken är en av deltagarna i det nystartade projektet Odlings-pt (personlig tränare i odling) som Studiefrämjandet Mitt och Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning ligger bakom. Det går ut på att få fler i Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner att våga börja odla ätbart, utveckla det man redan har eller finlira på högre nivå. Varje deltagare blir sammankopplad med en personlig tränare i odling, professionell lokala odlare, som hjälper till med planering, handfasta råd och hembesök. Jack Hicks som hjälper Anneli är grönsaksodlare i Sandviken och hans och Annelis mål är att få till bättre bevattning, välja rätt platser på tomten och justera gödslingenFredrik Reslow jobbar som växtförädlare på SLU i Alnarp och han jobbar med att ta fram en helt ny svensk potatissort - mer tålig mot skadegörare och härdigare i kallare klimat. Han berättar om växtförädlarens enträgna jobb att ta fram nya bättre sorter, där utseende är av största vikt. Växtskyddsexpert Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor bland annat om tjältorka som drabbat rhododendron. Har du en fråga? Mejla oss: odla@sverigesradio.seProgramledare: Gustaf KlarinProducent och reporter: Åsa Wistedt

Äpplet Aroma och plommonet Jubileum två av 75 sorter som Balsgård tagit fram för svenska jordar. I en tid när det pratas om ökad självförsörjning läggs verksamheten ner, förutom förädling av äpple. - Det är tragiskt, säger Åke Truedsson, odlare och privat sortförädlare. Säger man att vi ska producera mer egen mat i landet så innebär det mer växtförädling.- Jag har bitter erfarenhet av att köpa nåt som inte har gått genom Balsgård. Äpple från ett baltiskt företag. År tre hade alla kräfta, säger Lena Israelsson, journalist och författare med trädgård som specialitet. Båda är oroliga för vad som ska hända med frukt- och bärodlingen i Sverige. Kommer det att finnas några sorter i framtiden som går att odla här? Balsgård ligger utanför Kristianstad. Det startades 1942 efter krig, hungerkris och två riktigt kalla vintrar i Sverige. En fjärdedel av alla fruktträd hade dött under de kalla vintrarna och svenskarna behövde nya och bättre sorter för att kunna bli mer självförsörjande på frukt.Under 80 år har man samlat in och testodlat existerande frukt- och bärsorter i olika zoner för att se vilka som passar bäst att odla under svenska förhållanden. Man har också förädlat fram nya sorter — äpplen som Aroma, Alice och Folke, plommonet Jubileum, och havtorn, vinbär, blåbär, smultron, smulgubbe, krusbär, björnbär med mera.Länge har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, haft svårt att hitta finansiering till den här typen av verksamhet. Förädling är ett långsiktigt arbete, svårt att få forskningsmedel till. I höstas valde ledningen att stänga Balsgård. Förädlingsarbetet av äpplen flyttas till Alnarp, men arbetet med övriga frukt- och bärslag upphör. - Det är en resursfråga, säger Håkan Schroeder, vicedekan på SLU i Alnarp. Och vi har prioriterat äpple.Genmaterialet från andra bär och frukter sparas med förhoppningen att nya resurser ska dyka upp framöver. - Det finns möjlighet att sätta igång och förädla många fler växtslag, om vi får resurser till att göra det, säger Kimmo Rumpunen, växtförädlare på SLU.- Växtförädling är helt avgörande för att säkra framtidens tillgång till livsmedel, säger Håkan Schroeder på SLU.

Ett unikt avloppssystem i Helsingborg, med tre rör ut, gör det möjligt att ta tillvara mer resurser ur avloppsvatten och matavfall. Vinsterna: mer biogas, fossilfria gödningspellets och mindre slöseri med rent vatten, enligt förespråkarna. Systemet i stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg är unikt i Sverige. Många av oss är vana vid att källsortera våra sopor i plast, papper, glas osv. Men här sorteras även avloppsvattnet, genom att tre avloppsrör går ut från husens källare under marken, i stället för ett. De leder till en processanläggning intill det kommunala reningsverket. I de tre rören åker mosat matavfall, gråvatten från duschar och handfat och så kallat svartvatten från de vattensnåla vakuumtoaletterna.Resultatet blir biogas, renat vatten av dricksvattenkvalitet och fossilfri gödsel. I och med att det är koncentrerade strömmar in till Recolab får vi ut 60 till 70 procent mer biogas per person och år än inne på det stora reningsverket, säger Amanda Haux som är verksamhetsutvecklare hos Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp.Ur rötresterna från biogasproduktionen och reningen av svartvattnet går det att tillverka gödselpellets. I ett pilotprojekt kopplat till studien har även några skånska lantbrukare och forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp, varit med.Medverkande: Ulf Malmgren, boende Oceanhamnen Helsingborg; Amanda Haux, verksamhetsutvecklare Recolab, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA); Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör NSVA; Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt SLU Alnarp.Reporter: Marie GranmarProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Niklas och Niclas från Grobruket på Alnarp gästar och vi pratar mångfald, gräsklipp och kompost. Vad ska man göra med allt gräs man samlar upp? Enligt pågarna är det GULD för trädgården.

Vad är det som gör att vi mår så bra av att vistas i våra trädgårdar och gröna utemiljöer, både barn och vuxna. Vad innebär trädgårdsterapi? Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid SLU, har forskat på kopplingen mellan hälsa och natur i decennier och gästar programmet för att berätta om hur vi påverkas av gröna utemiljöer. Vi får också veta tanken bakom rehabiliteringsträdgården i Alnarp som Patrik varit delaktig i att skapa. Ulrika och Linda fascineras av all kunskap i ett spännande och intressant avsnitt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Blommar det? gästas denna vecka av trädgårdsingengörs-studenten Emma Sjölin som berättar om sitt liv på Alnarp, ger oss lägesrapport och berättar olika mustiga historier om pelargonsticklingar och växthus i bardomen. Vi snabbesöker också test.site.steninge och Patrik Bengtsson som berättar om ett växthusprojekt i Berlin och om hur växthus/hus-bygget går.   Ett riktigt matigt avsnitt helt enkelt. Spänn fast er och trevlig lyssning!

Segraren i Rapsmästaren 2020 tillkännagavs den 20 oktober, Alnarp. Yara var på plats och fick en intervju med tävlingsledningen Albin Gunnarsson, Svensk Raps och vinnarlaget ERFA från Halland.

Kerstin Bergqvist odlar fortfarande den bondböna hennes mamma fick utsäde av när hon var hemsamarit hos en gammal torpare på 70-talet. Just bondbönan har blivit högaktuell som proteingröda. På Färsna gårds Naturcentrum i Norrtälje har man hjälpt till att få Kerstin Bergqvists bondbönor klassade som bevarandesort för framtiden. Bondbönan var viktig för folkhushållningen på många håll i Sverige. Nu återupptäcks flera gamla sorter. Från att ha ansetts vara fattigmansmat har bondbönan blivit intressant för dagens kockar och forskare. Man hoppas kunna minska beroendet av importerade sojabönor och bidra till mer vegetariska rätter. I programmet hörs: Matti Leino, agronom och forskar om gamla grödor på institutionen för arkeologi vid Stockholms universitet, Åsa Grimberg, agronom forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp, Kerstin Bergqvist, bondböneentusiast. Programledare Ulla de Verdier Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Johan Östberg is an associate professor at the Department of Landscape Architecture, at the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp, where he´s been working since 2007. Johan has a M.Sc. in Landscape Planning from the Swedish University of Agricultural Sciences (2008), a PhD in Landscape Planning also from the Swedish University of Agricultural Sciences (2013) and has been working as a researcher and teacher since 2014. Apart from his academic career he is also and ISA Certified Arborist and active as a consultant, where he is running a consultant networking comprising of consultants from a different profession, working together to create management plans for larger tree populations in Sweden. Here is the link Johan spoke about in his interview with regard to a neighbourhood masterplan. Cecil Konijnendijk has been an urban forestry researcher, educator, advisor, and speaker for over 25 years. His passion has taken him to different parts of the globe. Cecil’s publications have included books such as ‘The Forest and the City: the cultural landscape of urban woodland’ and the Routledge Handbook of Urban Forestry. He co-founded the scientific journal ‘Urban Forestry & Urban Greening’ and was also a key force behind the annual European Forum on Urban Forestry. Since 2016 has been a professor of urban forestry at the University of British Columbia, Canada. This summer he relocated to Barcelona and set up the Nature Based Solutions Institute together with Johan Östberg

Johan discusses how we can make sure nature is in the heart of our urban areas with colleague Cecil Konijnendijk. Here's his soundbite.Johan Östberg is an associate professor at the Department of Landscape Architecture, at the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp, where he´s been working since 2007. Johan has a M.Sc. in Landscape Planning from the Swedish University of Agricultural Sciences (2008), a PhD in Landscape Planning also from the Swedish University of Agricultural Sciences (2013) and has been working as a researcher and teacher since 2014. Apart from his academic career he is also and ISA Certified Arborist and active as a consultant, where he is running a consultant networking comprising of consultants from a different profession, working together to create management plans for larger tree populations in Sweden.

Berberis håller på att få en renässans. Henrik Sjöman visar den och andra lågväxande buskar som fungerar utmärkt som lättskött marktäckare i krångliga hörn av trädgården. En del går också att äta. Hur gödslar man bäst i växthuset? Vad är det för skillnad mellan att gödsla där inne och ute på friland? Frilansreportern Anki Wenster får nyttiga råd av Karl-Johan Bergstrand på SLU i Alnarp. Maj-Lis Pettersson fortsätter att svara på lyssnarfrågor. OBS! I en tidigare version av programmet sades det att blåtry har ätliga bär, men de är giftiga och kan ge magsjuka. Blåbärstry har dock ätliga bär - och det var den växten som Henrik Sjöman menade att lyfta i inslaget.

Framtidens grönsaksdisk – med strimlat och hackat, bekvämt och portionsförpackat (?) Vi äter allt mer grönsaker och rotfrukter i Sverige. Men hur ser framtidens grönsaksdisk ut? Vi går på trendspaning med Fredrik Fernqvist, forskare på SLU i Alnarp som tillsammans med Caroline Göransson från LRF Konsult skrivit rapporten Framtidens grönsaksdisk. Där händer det mycket – medan de välbekanta isbergssalladshuvudena kämpar för sin överlevnad bland alla nya, intressanta och bekväma alternativ, verkar färdigsköljda salladsmixer och lagom små kålhuvuden vara bland grönsakerna som har framtiden för sig. Framtidens konsument köper för att äta direkt, inte för att bevara mat, säger Fredrik Fernqvist. Men hur klimatsmart, beredskapssmart och hållbart är det? Svaren är inte alltid självklara... Du hör också Ola Rosling från Gapminder och konsumenterna Marianne Lidén och Agneta Claesson.

In The Meanings of Landscape: Essays on Place, Space, Nature and Justice (Routledge, 2019), Kenneth Olwig presents explorations in landscape geography and architecture from an environmental humanities perspective. With influence from art, literature, theatre staging, architecture, and garden design, landscape has now come to be viewed as a form of spatial scenery, but this reading captures only a narrow representation of landscape meaning today. This book positions landscape as a concept shaped through the centuries, evolving from place to place to provide nuanced interpretations of landscape meaning. The essays are woven together to gather an international approach to understanding the past and present importance of landscape as place and polity, as designed space, as nature, and as an influential factor in the shaping of ideas in a just social and physical environment. Olwig is an American-born landscape geographer, specializing in the study of the Scandinavian landscape. He is best known for advocating a "substantive" understanding landscape, one that incorporates legal and other lived significances of landscape, rather than viewing it in a more purely aesthetic way. His writings include Landscape, Nature and the Body Politic (2002) and Nature's Ideological Landscape (1984). Olwig is Professor Emeritus of Landscape Architecture Planning and Management at the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp, Sweden. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

In The Meanings of Landscape: Essays on Place, Space, Nature and Justice (Routledge, 2019), Kenneth Olwig presents explorations in landscape geography and architecture from an environmental humanities perspective. With influence from art, literature, theatre staging, architecture, and garden design, landscape has now come to be viewed as a form of spatial scenery, but this reading captures only a narrow representation of landscape meaning today. This book positions landscape as a concept shaped through the centuries, evolving from place to place to provide nuanced interpretations of landscape meaning. The essays are woven together to gather an international approach to understanding the past and present importance of landscape as place and polity, as designed space, as nature, and as an influential factor in the shaping of ideas in a just social and physical environment. Olwig is an American-born landscape geographer, specializing in the study of the Scandinavian landscape. He is best known for advocating a "substantive" understanding landscape, one that incorporates legal and other lived significances of landscape, rather than viewing it in a more purely aesthetic way. His writings include Landscape, Nature and the Body Politic (2002) and Nature's Ideological Landscape (1984). Olwig is Professor Emeritus of Landscape Architecture Planning and Management at the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp, Sweden. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

In The Meanings of Landscape: Essays on Place, Space, Nature and Justice (Routledge, 2019), Kenneth Olwig presents explorations in landscape geography and architecture from an environmental humanities perspective. With influence from art, literature, theatre staging, architecture, and garden design, landscape has now come to be viewed as a form of spatial scenery, but this reading captures only a narrow representation of landscape meaning today. This book positions landscape as a concept shaped through the centuries, evolving from place to place to provide nuanced interpretations of landscape meaning. The essays are woven together to gather an international approach to understanding the past and present importance of landscape as place and polity, as designed space, as nature, and as an influential factor in the shaping of ideas in a just social and physical environment. Olwig is an American-born landscape geographer, specializing in the study of the Scandinavian landscape. He is best known for advocating a "substantive" understanding landscape, one that incorporates legal and other lived significances of landscape, rather than viewing it in a more purely aesthetic way. His writings include Landscape, Nature and the Body Politic (2002) and Nature's Ideological Landscape (1984). Olwig is Professor Emeritus of Landscape Architecture Planning and Management at the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp, Sweden. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Visst får man ont i magen av att slänga mat, för alla vet vi att det är fel och ett ohållbart resursslöseri. Men totalt sett i kedjan från producent till konsument slängs mellan en tredjedel och hälften av all mat som produceras i vår del av världen. Vårt mönster för matkonsumtion måste brytas; för att nå framtidens hållbara matsystem måste vi bort från den överproduktion som ger överkonsumtion som ger svinn, menar forskaren Carl Yngfalk från Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, SCORE, vid Stockholms universitet. Du hör också Elisabeth von Essen, SLU-forskare, som tror att kommande generationer blir bättre på att producera och konsumera lagom. Hur bra är SLU:s egna restauranger på att ta vara på maten som blir över? Platsansvarige Sandor Abraham och köksmästare Sophia Gustavsson på restaurangen på SLU:s campus i Alnarp svarar.

Den moderna människan längtar efter att klättra i träd, somna under bar himmel och äta sig mätt på det naturen ger. Vad står denna längtan för? Och på vilket sätt kan naturen vara läkande?   Percys liv i stan höll på att ta knäcken på honom, han drev ett företag och jobbade jämt. - Jag var ständigt stressad, kunde aldrig sitta ner utan att somna, berättar han. En kväll i bilen bakom ratten händer något som får Percy att inse att det inte går längre. Han bryter med sin tidigare livsstil och flyttar ut på landet. Genom närheten till naturen har han återfått lugnet. - Att bara ligga och titta upp i trädkronorna, jag blir lugn i kroppen. Och att veta att jag bara kan gå ut och göra en eld om jag känner för det.   Gäster i programmet: Patrik Grahn, professor vid SLU i Alnarp som forskat om trädgårdsterapi, Eva Sahlin, fil. dr i miljöpsykologi anställd vid Institutet för stressmedicin, Torbjörn Selin, överlevnadsexpert, Ernils Larsson, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Blommande körsbärsträd kan få människor att bli helt hänförda av de rosa skyarna, som efter sin korta blomning förvandlas till en lika rosa matta på marken. Henrik Sjöman hjälper till att förverkliga drömmen. Nu finns odlingsvärda träd, framtagna för att ge en överdådig blomning här i Norden. Men deras frukt är det sämre med. Potatisbladmögel är ett gissel för många i södra Sverige. Det leder till röta som gör potatisen oätlig, och har förr i tiden orsakat hungersnöd på flera håll. Men det finns en del man kan göra för att minska problemet, berättar Erik Andreasson, som forskar om växtskydd för potatis vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Sorten Sarpomira är  motståndskraftig, säger han. Maj-Lis Pettersson svarar på ett par av de frågor som som kommit in från er lyssnare, om kompost och om radavstånd i grönsakslandet. Ulla de Verdier och Gustaf Klarin odla@sverigesradio.se

Om att köpa växter med hänsyn till klimat och miljö. Vilken klimat- och miljöpåverkan har produktionen av krukväxter? Hur kan vi som konsumenter tänka hållbart och även påverka produktionen att bli mer hållbar? Vilka märkningar finns? Therese Rosenvinge pratar med dels Erika Wallin på Blomsterfrämjandet och dels Helena Karlen, hortonom, vid SLU i Alnarp.

Mitt Lantbruk är på plats i Alnarp under årets Lantmästardag. Här studerar framtidens lantbrukare, driftsledare och tjänstemän inom den gröna näringen. Deras arbetsmarknad är god men de ställs också inför många utmaningar. Svängningarna i klimatet och på marknaden var temat för 2018 års arrangemang och det är något som blir alltmer påtagligt för både nuvarande och framtida lantbrukare. Kunskapskraven när det gäller ekonomi och företagsledning är också allt högre i branschen.

I Peru har potatis odlats i tusentals år. Men nu börjar vädret bli så oförutsägbart att nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att skörden går förlorad. Peru är potatisens hemland. I trakterna kring Titicacasjön har knölarna odlats i flera tusen år. Men nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att hela eller stora delar av skörden går förlorad. Frost som kommer för tidigt, uteblivna eller för kraftiga regn, hagel förstör potatisplantorna, och temperaturökningar leder till att nya insekter och virus angriper grödorna. Även om det går att odla potatis även fortsättningsvis i de här trakterna så kommer det att vara en en sårbar odling. Peru är också ett land där var femte invånare lever i fattigdom, de allra fattigaste är till största delen ursprungsbefolkning. Nu pågår stora insatser vid det internationella potatiscentret i Lima, Cip, för att få fram nya sorter potatis och sötpotatis som fungerar i det föränderliga klimatet. Även i Sverige behövs nya varianter av grödor, berättar Eva Johansson, professor i jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Reporter: Lars Mogensen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Beteendeekonomen Richard Thaler får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2017. Hur applicerbara är hans tankar och teorier på ekonomiska beslut och rådgivning i de gröna näringarna? Möt Christina Lundström från RådNu/SLU i Skara, Jessica Lindblom från Högskolan i Skövde och Jan Larsson från SLU/Kunskapscentrum Företagsledning i Alnarp.

På ett fält i Skåne växer potatisplantor som står emot angrepp av bladmögel och brunröta. I vanliga fall besprutar lantbrukare sina potatisodlingar uppåt tio gånger per år för att skydda dem mot angrepp, men forskaren Erik Andreassons plantor på fältet i Borgeby är försedda med ett arvsanlag som ger motståndskraft mot algsvampen Phytophthora infestans – oomyceten som orsakar de här angreppen. Eriks forskning handlar om att göra så att potatissorter, som är goda och har bra odlingsegenskaper, också blir motståndskraftiga mot sjukdomar. Häng med till Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och till Eriks fältförsök.

Vi spanar i framtidskikaren och ser chips friterade i olja från Norrland, och pratar domesticering av den vilda växten fältkrassing, Lepidium campestre, med forskarna Emelie Ivarson, Sten Stymne och Li-Hua Zhu på Institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp. Eftersom fossil olja inte bara har negativ miljöpåverkan, utan även är en ändlig resurs, vore det bra om vi kunde producera mer växtolja, både som livsmedel och till industrin. Det är där fältkrassingen kommer in – den är rik på frön och till skillnad från raps tål den kalla vintrar. Målet är att fältkrassing ska bli en ny oljegröda som går att odla på åkrarna i norr. Men hur tämjer man en vild växt?

För att få koll på strukturen på jorden i sitt köksväxtland kan man ta en jordklump och försöka rulla små jordkorvar i handen. Ingela Jagne visar Gustaf hur man gör. Ingela är en av Odla med P1´s nya trädgårdsexperter. Hon odlar grönsaker utanför Östersund. Ulla lurar ogräs genom att anlägga en falsk såbädd. Forskaren David Hansson vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har testat metoden vetenskapligt. Även mörkersådd har påvisbar effekt på ogräsmängden. Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor. Hon tipsar om perenner med vackra blad och förespråkar bryggympning om man vill rädda ett rundbarkat träd.

Träd kan spela en viktig roll i stadsmiljö. De ger skugga, skyddar mot blåst och kan mildra effekterna från skyfall. Men det är viktigt hur och var de planteras, något som sällan prioriteras. Kanske är det dags att introducera kinesiska gummiträd, ginkgoträd eller andra "superträd" som klarar den tuffa stadsmiljön bättre än våra traditionella svenska trädsorter? Det tror i alla fall botanisten Henrik Sjöman vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som vi möter i veckans program.För att klimatanpassa staden kan befintliga träd som tagit mycket stryk i den trafiktyngda miljön restaureras. I Stockholm ser man till att lindarna får bättre förutsättningar under jord, något som också gynnar dagvattenavrinning i händelse av kraftiga skyfall.Programledare Marie-Louise Kristola

Med 160 000 nyanlända förra året blev det fart i kommunerna. På många håll har pensionärer kallats in. Har flyktingvågen blivit chansen för pensionärer som vill jobba vidare? Men frågan är hur förberedda företag och kommuner är på att möjliggöra för pensionärerna att arbeta kvar eller att komma tillbaka? Det tycks krävas annat än 40-timmarsvecka och det gamla vanliga om man ska kunna locka till sig dem som börjat få smak på det fria pensionärslivet.I programmet möter vi lärare och kommuntjänstemän som lockats tillbaka. Men kommer de att stanna? Var det självklart att komma kutande när chefen ringde?Gäst i studion är Kerstin Nilsson, Lunds universitet och Alnarp, som forskar om förutsättningarna för ett förlängt arbetsliv.Bakom mikrofonerna, programledaren Agneta Nordin och ständiga side-kicken Karen Söderberg. Producent: Lars Mogensen, Lokatt Media. 

Han kan göra motorolja från genmodifierade jordbruksgrödor. Han vill rädda haven från utfiskning genom att låta bönder odla raps som producerar fiskolja. Som student i Stockholm gick han i demonstrationstågen mot USA:s krig i Vietnam. Det var proggen som gällde. Intresset för musiken falnade men inte samhällsengagemanget. 1976, när forskare genom genmodifiering lyckades skapa insulinproducerande bakterier, vaknade Sten Stymnes fascination för den nya teknikens möjligheter.Sedan dess har ha byggt upp en forskargrupp på 25 personer på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Fokus har varit att skapa genmodierade jordbruksgrödor som kan producera värdefulla fetter.En del av forskningen handlar om att, i samarbete med den tyska kemikoncernen BASF, ta fram en raps som producerar fiskolja. 2020 är det tänkt att den grödan ska vara klar för att lanseras på marknaden, och Sten Stymne hoppas att den agrara fiskoljan ska kunna ersätta marin fiskolja och därmed skona haven från överfiske.Om det går att kommersialisera jordbruksgrödor som producerar till exempel motorolja skulle bondens åker kunna ersätta miljöskadliga kemifabriker. Bra för landsbygden, tror Sten Stymne.Gustaf Klarin Gustaf.klarin@sverigesradio.se

Meny går ut i skogen med en kock på jakt efter en nyttig sallad. Men också bladen i salladspåsen i livsmedelsbutiken är jättenyttiga. Som kock har jag plockat mycket i naturen, säger Mattias Karlsson, van bladplockare och sous-chef på restaurang Styrsö skäret i Göteborgs skärgård. Musöronen, de första späden på björk. Råa som de är, och när de är större kan man lägga in dem i vinäger.Och blåbär och lingon bladen alltså.Lotta Nordmark arbetar på SLU, lantbruksuniversitetet i Alnarp och forskar bl a på så kallade babyleaves, primörblad, blad som man skördar i ett väldigt tidigt stadium. De är väldigt nyttiga. Speciellt rucola och andra kålblad som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.Och så här års när vi är inne i vårt sommarhalvår är de odlade småbladen extra nyttiga. I många fall är blad odlade hos oss nyttigare än de som kommer från länder längre söderut. Vår sol är mer intensiv.Men varför är det så lite gröna blad på restauranger?Vi frågar Gustav Trägårdh, årets kock 2010 och kock på Sjömagasinet, Niklas Ekstedt, tv-kock som har flera restauranger i Stockholm, och Malin Söderström, som driver Moderna Museets restaurang i Stockholm.

Vad har hänt med tomaterna? Daniel Öhman och Malin Olofsson är tillbaka med nya delar i den prisbelönta serien Matens pris och granskar hur nyttiga grönsakerna egentligen är. Skriv ut: Kylskåpsguide om frukt och gröntNyheter: Sämre skydd, Branschens svar, Kritik mot EUHör mer: P1-morgon, P4 ExtraI mataffären gör vi val nästan dagligen. Det är här vi alla hamnar i dilemman. Vad ska vi äta? Vad är bra för mig? För miljön? För djuren? Och vad har vi råd till?Maten är idag på allas läppar. Åsikterna är många: så ska vi äta för att bli snygga, så ska vi äta för att rädda planeten, så ska vi äta för att vara trendiga.Det är lätt att hamna i total matkoma.Det här programmet granskar hur maten blir till, vad som döljer sig bakom röda prislappar och produktionssystem. Och nystar i den politik som driver vår konsumtion.I det här första programmet av fyra ska vi titta närmare på grönsaker Vi äter faktiskt mer och mer grönsaker nästan dubbelt så mycket per person som vi gjorde 1990. Att vi äter mer beror kanske på att vi är mer medvetna hur nyttiga de är. Men också på för att de kommersiella växtförädlarna tagit fram nya sorter som växer snabbare och ger större skördar. Och då blir ju grönsakerna billigare.Men det är något som hänt med innehållet i grönsaker när de förädlats för att ge så stor avkastning som möjligt och det är det som vi ska granska nu.Vi reser några mil norr om Göteborg i det lilla samhället Spekeröd. Härifrån driver Johnny Andreasson och hans fru Barbro Aidelsson fröfirman Runåbergs fröer.Sen starten 1982 har de specialiserat sig på att leta upp gamla och ovanliga ekologiska grönsakssorter som inte går att få tag på hos de stora fröfirmorna.De visar upp ett litet växthus Ja, det är inte så stort kanske 40 kvadratmeter. Vi provar väldigt många sorter hela tiden både nya gamla sorter från stora delar av världen. Vet inte varför men jag har en vurm för gamla sorter.Fröodlingen ser inte så mycket ut för världen så här på senhösten när jag besöker den. Inne i växthuset kämpar några tomater fortfarande för att leva vidare. Utanför är det mesta visset. Men rotar man runt lite på marken hittar man märkliga skapelser som fortfarande håller på att utveckla sina frön. En squash stor som en fotboll tillexempel. Det är en vintersquash. Den kan du lagra på kökshyllan hela vintern. Får jag tag i någonting så provar jag det. Och om det fungerar så förökar jag upp det. Många sorter som vi säljer har vi fått från kunder som har det från sina gamla farmor eller mormor och skickar till oss för de tycker vi ska prova det så en del fynd har vi gjort den vägen.De senaste hundra åren har växtförädlingen av frukter och grönsaker gått i rekordfart. Merparten av de plantor som fanns för 100 år sedan är nu borta eller utrotningshotade och den kommersiella växtförädlingen har koncentrerats till ett fåtal företag.Har det försvunnit mycket som inte går att få tag på i dag? Oj, ja massor, man ser i gamla frökataloger från sekelskiftet så fanns det ett otroligt sortiment. Vi tror att vi lever i bästa av tider men när det gäller variation på grönsaker så är det inte. Tyvärr är det så att de stora fröfirmorna inte är intresserade av att hålla liv i de här gamla sorterna dels för att de för yrkesodlingen ger sämre resultat i kvantitet  Där har det vuxit gammal gotländsk haverrotHavrerot? Inte havre utan haver. Det är en vit rot påminner lite om morot i formen. Gulvit gräddvit. Den absolut godaste roten ändå finns inte att köpa konstigt nog, vi har blindtestat på barnen flera gånger de föredrar haverroten.Morotssmak? Nej Påminner lite om svartrot i smakenSer det ni som att ni försöker rädda sorter som är på väg att försvinna? Ja den här sorten är vi helt ensamma om i hela världen slutar vi med den så finns det ingen som har den alls.Då försvinner den? Ja då försvinner den.Och han har lagt märke till något som borde intressera många ekologiska odlare. De äldre sorterna har ofta den fördelen är anpassade efter jordbruk där man inte använder så mycket konstgödsel och bekämpningsmedel så de är ofta tåligare, tål mindre näringsnivåer och tål torkperioder.Med tiden har Johnny blivit allt mer övertygad om att många äldre grönsakssorter inte bara är tåligare utan också nyttigare än grönsakerna du hittar i affären. Och då menar han inte bara att hans älskade haverrot är nyttigare än en morot utan att äldre sorter av våra vanligaste grönsaker som tomater gurkor och tomater var nyttigare än de är i dag. Den moderna förädlingen har gått ut på att öka kvantiteten framförallt och få så stora och jämna växter som möjligt. De här hybriderna som är framtagna för stor kvantitet. Annorlunda celluppbyggnad de innehåller mer vatten. Näringsvärdet har sjunkit katastrofalt de senaste trettio åren.Om det Johnny säger verkligen stämmer så finns det alltså en motsättning mellan att plantorna ska vara så nyttiga som möjligt och att de ska växa fort.Och han hävdar alltså att de äldre mer långsamväxande plantorna som han odlar är både tåligare mot skadeinsekter och sjukdomar, och nyttigare för oss att äta men den ger en lägre skörd än de kommersiellt odlade sorter du hittar i affären.I vår matkorg har vi grönsakerna som vi köper allra mest av i Sverige. Oavsett årstid är det gurka, tomat, paprika, sallad, lök och morot. Johnny har verkligen en poäng. Det ser ut som ett berg av grönsaker här i butiken men kollar man statistiken så är det bara några få som står för den stora majoriteten av vad vi köper.Det ser väldigt lika ut i alla butiker, samma produkter, i princip samma grönsaker.Man blir ju nästan chockad när man är på en lokal marknad i Grekland till exempel. Böjda gurkor. Knöliga tomater.Det här beror på att några få företag kontrollerar fröförädlingen. Några få sorter, de som för tillfället ger flest frukter, eller grönsaker per satsad krona, hamnar här i butiken.Vi konsumenter vill ju att grönsakerna ska vara billiga. För grönsaker är ju bra för oss har vi hörtAtt äta mycket grönsaker och frukt är nyttigt. En massa bra grejer händer när man äter grönsaker. Ditt immunförsvar stärks, du får lättare att gå ner i vikt om du är övervikt eller att inte gå upp i vikt om du är normalviktig. Din mage fungerar bättre och du minskar risken för en rad cancersorter och hjärtkärlsjukdomar.En del av innehållet i grönsaker, vitaminer, mineraler och fibrer är välkänt för de flesta av oss. Det här är näringsämnen som vi behöver för att överleva. De finns i grönsaker men också i spannmål och animalier.Men grönsaker och frukt innehåller också någonting som är svårt att få i sig på annat sätt.Fytokemikalierna är en del av plantornas immunförsvar. De skyddar plantorna mot angrepp av insekter, svampar och sjukdomar. Ofta sitter de i skalet och är kopplade till olika färgämnen.Det finns tusentals sådana här fytokemikalier. Antagligen känner vi inte till alla.På Stockholms universitet på ett labb för molykylär biovetenskap är docent Siamak Haghdoost gruppledare och han har tillsammans med sin doktorand Ali Pour Khavari studerat några av de här fytokemikalierna närmare.Det visar sig att fytokemikalierna inte bara skyddar plantorna utan när vi äter dem så skyddar de också oss.För att bevisa vilken effekt fytokemikalierna kan ha har Siamak Haghdoost utvecklat ett rätt enkelt test och det är det som jag ska göra nuEn av de mest potenta och mest studerade fytokemikalierna heter Lykopen. Den finns i vattenmelon och några andra frukter och grönsaker men framförallt i tomater. Lykopen om man tar ungefär 10 mg om dagen ser man att den har en effekt mot bröstcancer, mot matstrupcancer, prostatacancer, hjärt och kärlsjukdomar och mot inflammation.Så en riktigt bra grej med andra ord.Jag får cykla på en träningscykel i 18 minuter till det jag ska kolla nu är hur kroppen svarar på den stress det blir när jag cyklar hårt. När man tränar hårt särskilt när man inte är van att göra det utsätts kroppen för en så kallad oxidativ stress. Det här kan man mäta i blodet eller saliven. Lykopen å vissa andra fytokemikalier kan neutralisera den här stressen. Ta bort den. När vi äter de här fytokemikaleierna som egentligen är lite toxiska reagerar kroppen genom att producera visa komponenter i kroppen som gör att vi också är redo att ta hand om näringsgiver bakterier och virus, så att kroppen blir starkare.Testpersonerna som gjort det här testet ha druckit mellan 1 och 2 dl tomatjuice i tre veckor. Sen har de gjort om cykeltesten. Då mätte vi de här stressmarköreran som vi utvecklat här på labbet, man ser att bara cyklingen om man inte tränat på länge och tränar hårt så får du så här mycket ökning av den här DNA-skada men dricker man lykopen tomat juice, så försvinner nästan allt. All stress som bildas av hård träning försvinner på en gång slutar man dricka och tränar igen så går den upp dricker man igen så går den ner.Själv dricker jag två deciliter och effekten har varit påtaglig. Den oxidativa stressen som cyklingen utsatte min kropp för minskade till en tredjedel efter tre veckors tomatjuicedrickande.Det finns Lykopen i tablettform, men det har inte gett alls samma effekt som tomatjuice. Lykopenet är ett rött färgämne som framförallt finns i och i närheten av skalet på tomaterna.Det blir lättare tillgängligt i kroppen när tomaterna värms upp och mixas som i tomatjuice.Det går att få i sig lykopen från färska tomater också. Men då gäller det att man väljer rätt tomater.I butiken får man inga ledtrådar, man får bara veta om grönsakens ursprungsland.Men det spelar en stor roll vilken tomat vi väljer visare det sig när vi tittar närmare på tomaterna.Jag har åkt till Susanna Anderssons tomatodling i halländska Bua. Ungefär två tredjedelar av tomaterna som säljs i butikerna är sådana vanliga runda tomater som hon visar mig i sitt stora växthus.Fytokemikalier finns i många olika frukter bär och grönsaker, som blåbär, hallon, havtorn broccoli grönkål, ja alla grönbladiga grönsaker, lök, vitlök och en massa frukter innehåller också olika fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar och skyddar mot många dödliga sjukdomar.Men vi håller oss för enkelhets skull kvar vid tomaterna och lykopenet som ju är en av de mest potenta fytkomeikalierna. Till skillnad från de flesta odlare vet Susanna Anderssons en del om lykopeninnehållet i sina tomater. Det spelar roll vilken tomat man väljer.  I Flavance var det mer än två gånger så mycket lykopen, som i Arvento, det vill säga vanlig rund tomat som också är odlad här.Det är stora skillnader? Ja det är jättestora skillnader.När Susanne lät Siamak Haghdoost på Stockholms Universitet testa fyra av hennes tomater visade det sig att den stora runda tomaten som hon odlar allra mest av var den som innehöll minst lykopen. För att få i sig lika mycket lykopen som i ett glas tomatjuice, skulle man behöva äta ett kilo av de här tomaterna, om dagen.Men den andra tomaten som hade mer än dubbelt så mycket lykopen som de hon säljer mest av heter Flavance, det är en vanligt stor rund tomat. Fast med en ovanligt vacker röd färg. Susanne pratar gärna om resultatet på undersökningen. Hon skrev till och med ett pressmeddelande. Men hittills är det bara en torghandlare som nappat. Han gillade den röda färgen.  Flavance säljer vi som torgtomat. Och där har vi givetvis informerat om att det är mer lykopen.Så varför odlar hon inte mer av den undrar jag. Har det med smaken att göra? Smakar den illa? Vi ska skära isär dela på tomaterna så ser du skillnad.När jag testar tomterna utan att veta vilken som är vilken visar det sig att tomaten som innehåller mest lykopen också är den godaste.Susanna håller med. Jag tycker nog när jag smakar Flavancen så tycker jag den smakar mer.Trots att den alltså är både en godare och nyttigare så har hon bara ett par rader av den tomaten i sitt växthus.Vad hindrar dig från att bara sälja de där på stortomater? Vi måste hitta köpare som är beredda att betala merFör de kostar mer? JaFör att de ger mindre? Hur mycket mindre per kvadratmeter? 56 kilo mindre.Ett normalt år får Susanne ut 50 kilo per kvadratmeter av sin storsäljare. Den lykopenrika Flavancetomaten är alltså drygt 10 procent dyrare att producera. Och det vill kunderna inte betala för. Det är bara en bråkdel av odlingen vi har.Skulle du vilja odla mer? Ja skulle jag viljaKommer ni ihåg fröodlaren Johnny Andreasson som vi träffade i början av programmet. Han sa ju precis det här. Att vill man ha hög avkastning alltså mest grönsaker per investerad krona - så blir grönsakerna inte lika nyttiga. Och hög avkastning är det som gäller för den kommersiella grönsaksodlingen. När handeln inte vill betala mer för nyttigare grönsaker är det antal kilo per satsad krona som gäller.Susanna erkänner motvilligt att samma sak gäller för henne. Det är ju så att vi måste få ihop företagen för det måste ge kilo också.Hur upplever du prispressen, är den stark? Ja det är den.Liksom de flesta grönsaks och fruktodlare köper Susanna sina plantor från specialiserade växtförädlare i Holland, bland de mest populära finns dotterbolag till globala jättar som Monsanto och Syngenta. Plantorna som tagits fram i en noggrann vetenskaplig process där man korsat olika sorter med varandra för att få fram grönsaker som bäst motsvarar kraven hos de kommersiella växtodlarna.Då handlar det inte om mer näringsrika grönsaker med fler fytokemikalier, säger Irene Mattisson som är nutritionist på livsmedelsverket. Växtförädling har man ju inte tittat så mycket på näringsinnehåll ofta går det kring avkastning och hållbarhet, kunna transportera och så och de egenskaperna istället för näringsinnehållSå ur näringsinnehåll har man tittat på fel saker? Man har inte tittat alls på näringsinnehållet utan hoppats att det ska vara oförändrat på annat så på det viset kan man säga fel saker för det är inte det som varit i fokus för fokus har varit avkastning och hållbarhet.Resultatet av den här ensidiga växtförädlingen går tydligt att se i forskningsrapporter där man jämfört de kommersiellt odlade grönsakerna, frukterna och bären med äldre eller vilda släktingar. I forskningsrapport efter rapport visar det sig att man i jakt på högre avkastning och tåligare frukter förädlat bort många av de viktiga fytokemikalierna.Utdrag:Hallon: Vi upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie I vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna.Grönkål: Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie.Tomater: Vilda tomater innehöll högre konventrationer än odlade tomater.Äggplanta: Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna.Det verkar alltså som att det är vår växtförädling som valt bort de sorter som har högst halter av de viktiga fytokemikalier. De som ska skydda oss mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Förädlingen spelar stor roll. Det säger Marie Olsson professor på institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Om man tittar på ett och samma växtslag, på broccoli eller olika typer av bär, så kan man nog räkna med att man har ett par hundra procent skillnad mellan de som är högst och lägst.Det är ju väldigt stora skillnader? Ja det är detMen behöver vi mer av de här ämnena då får vi inte i oss tillräckligt idag? Om man ser på de här medicinska undersökningarna när man jämför de som äter mycket och lite frukt och grönt och då ser man att de som äter mycket har en bättre hälsa och om man då tror att basen till det här åtminstone delvis är att man får i sig mer av de här ämnena så skulle det förmodligen innebära positiva effekter för folkhälsan om man kunde öka dem.När vi pratar med olika växtförädlare visar det sig att de är mycket väl medvetna om att de grönsaker och frukter de säljer inte är de nyttigaste. Men vissa av dem har faktiskt gjort försök att ta fram nyttigare varianter.Kommer ni ihåg den lykopenrika tomaten i Susanne Anderssons växthus. Flavance, den är framtagen av Monsanto ägda växtförädlaren De Ruiters.Det visar sig att De Ruiters, innan de köptes upp av Monsanto 2008, hade en liten satsning på tomater med mer lykopen.Men i dag tycks satsningen vara mer eller mindre nedlagd. Vi identifierade tomater som hade högre halt av lykopen, berättar Sharon Mac Gregor, en av Monsantos marknadschefer.Enligt henne lades satsningen ner för att man misslyckats att marknadsföra de lykopenrika tomaterna. Flavance finns inte en med i deras frökatalog. Vi upptäckte att vi inte kunde marknadsföra det till konsumenternaHon skyller på EU:s hårda regler, som gör det svårt att marknadsföra de lykopenrika tomaterna med hälsoargument om man inte kan bevisa det i dyra kliniska tester. Det är väldigt stränga legala riktlinjer om vad vi kan och vad vi inte kan säga och det är det största hindret.  Eftersom de lykopenrika tomaterna är dyrare blir det svårt för handeln att sälja dem. Handeln utövar högt tryck på hela leverantörskedjan på att leverera produkter som kostar lite. Och det kräver produkter med hög avkastning.Men hon säger också en annan sak, något som vi stött på tidigare i brunchen Det finns en fara. Om man hävdar att något är bra, så kan konsumenterna tro att de andra är dåligt även om det inte är det. Så det är alltid en fara, säger Sharon Mac Gregor.Jag berättar om de vetenskapliga studierna som visar att växtförädlingen gjort att grönsakerna inte är lika nyttiga som de är förr och undrar vilket ansvar Monsanto har för det här. Sharon har inte läst de här studierna men hon erkänner att det ofta finns en motsättning mellan högt näringsinnehåll och hög avkastning. Om en planta är särskilt näringsrik så kanske det kan innebära att den samtidigt har sämre avkastning och vara svårare att hantera.Det kommer alltid vara en kompromiss mellan näring och avkastning, säger hon.Men konsekvensen blir att det inte är de nyttigaste grönsakerna konsumenterna kan köpa i affären undrar jag? Det stämmer svarar Sharon MacGregor, på Monsanto.Vi är tillbaka på Johnny Andreassons gård i Spekeröd norr om Göteborg bredvid oss står en hög taggig växt, kardborrerot, smakar ungefär som kronärtskocka, ett gäng fåglar är där och pickar bort de mogna fröna.Det får de väl inte? Nej så jag måste nog ta dem innan de tömt dem.Att ändra på den moderna växtförädlingen skulle ha många fördelar inte bara för vår hälsa. Fytokemikalierna är ju som sagt en del av plantornas immunförsvar. Forskning har visat att högre halter av fytokemikalier ofta också betyder tåligare plantor, alltså att de klarar sig på mindre vatten och näring och utan bekämpningsmedel.Kanske är det därför som Johnny Andreassons gamla frösorter klarar sig så bra på hans ekologiska odling.Han tror det behövs fler oberoende fröodlare som han, annars är han rädd att de stora multinationella växtförädlarna kommer förstöra grönsakerna totalt i sin jakt på högre avkastning. Det är inte bra om all livsmedelsproduktion ligger i händerna på de företagenVarför är det så dumt? Därför att de har otrolig kontroll över hur vi ska leva och många anser att det vi är utsatt för nu är världens största biologiska experiment.Man skulle kunna tänka sig att fröodling är så långt i från aktivism som man kan tänka men det låter lite som du ser det som aktivistisk verksamhet? Man kämpar ju emot den stora överväldigande industrijordbruksgruppen.De tar ju över mer och mer det finns mycket revolutionärt att göra i odlingen också.Men vems fel är det här då?Frågar man de inblandade så skyller alla på alla, växtförädlarna som tar fram fröerna, odlarna som köper och odlar upp grönsakerna, grossisterna som köper av dem som sen säljer de till affärernaIngen anser att de har något ansvar egentligen.Sen till sist handlar det om de som har matkedjorna för det är de som bestämmer vilka produkter som ska finnas i butiken.Så vill de välja de nyttigaste grönsakerna så kan de det. Det kostar lite mer bara. Vårt ansvar är att se till att ha ett bra utbud av frukt och grönt att få upp konsumtionen av frukt och grönt det är vårt ansvar, säger Kristina Karlsson, dietist och Folkhälsoansvarig på Ica.Hon säger alltså att deras roll är att få folk att köpa mer frukt och grönt, helst så att alla äter ett halvt kilo om dagen. Att köpa in nyttigare grönsaker får bli en senare fråga. Det får vi göra när vi nått upp till 500 gram, men vi har långt dit kan jag säga.Liknande tankar har Anneli Bylund dietist och hållbarhetsstrateg på Coop. Det vi ska börja med är att äta 500 gram frukt och grönt varje dag. Det gör vi ju inte idag. Två av tio i Sverige äter så mycket, så om alla ökar lite granna så kanske vi inte skulle behöva ha superfoods. För det vi har här är bra.Daniel Månsson ansvarig för frukt och grönt på Axfood ser lite annorlunda på saker. Han tycker de fokuserat för lite på att köpa in de nyttigaste grönsakerna, och att de borde göra mer. Det skulle unna vara en förbättringspotential som vi borde titta över vissa sorter vet vi att de har lite högre lykopen och så där.Tror du konsumenterna känner till att det kan vara så stora variationer mellan sorter att det spelar roll vad vi väljer? Generellt sett tror jag inte det.Vems ansvar är det framförallt att se till att de grönsakerna vi konsumenter köper är de nyttigaste så att det inte är så att de blir mindre och mindre nyttiga för att man prioriterar hög avkastning? Det var en svår fråga. Vi är väl absolut delaktiga i det här och vi får väl titta på hur vi ska jobba med det här framöver. Malin Olofsson och Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se  

Att natur och grönska är bra för människor är välkänt men hur ser det egentligen ut i miljonprogramsområdena? Ett avsnitt om tillgänglighet, barns och ungas behov av grönytor och natur och hur platsen formar människan som bor där. Medverkande är Marie Wilhelmsson, utomhudspedagog i förskola och ledare inom Friluftsfrämjandet i Malmö, och Tim Delshammar, landskapsarkitekt och lektor på institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Läs med om deltagarna Marie Wilhelmsson är utomhudspedagog och har jobbat länge inom förskolan i både Stockholm och Malmö. Hon är även engagerad ledare i Friluftsfrämjandet i Malmö och tidigare student på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Tim Delshammar är landskapsarkitekt och lektor på institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. SLU är partner i Innovationsplattform Malmö sydost och Tim leder arbetspaketet ”Fysisk utveckling av bostadsområdena och deras integration med omgivningen”. Close Malmö Stad, Miljöförvaltningen, Victoria Percovich clean 1:01:41

Mitt i Fyrisån, mitt inne i Uppsala, ligger en nyanlagd liten fickpark. Det är egentligen en flotte, som med sinnrika konstruktioner byggts om till en flytande trädgård. Marktäckningsväv, såpspritrecept och ogräsbekämpning i hallonland kommer också upp i veckans Odla med P1. Petrus Andersson från föreningen Pop Upp visar odlingarna på trädgårdsflotten för Maj-Lis Pettersson och Ulla de Verdier, och goda odlingsråd utbyts. Just nu är det varmt så det räcker, men ofta skulle många trädgårdsväxter gynnas av ett varmare klimat. Med svart marktäckningsduk kan man vinna mycket i tillväxt, berättar Kenneth Lorentzon som är forskare och landskapsarkitekt på lantbruksuniversitetet, SLU, i Alnarp. Maj-Lis svarar på några lyssnarfrågor t ex hur man får ordning på ett igenvuxet hallonland, och givetvis presenterar hon också en ny favorit från sin egen trädgård. Idag är det auberginen Ofelia. Se bild ovan!

Prins Carl Philip är det, landsbygdsministern är det - det handlar om lantmästare. På SLU i Alnarp går några av landets blivande rådgivare, säljare, arbetsledare och lantbrukare. Det här avsnittet är inspelat på årets lantmästardag där vi träffar lantbrukets unga förmågor. Vår betresa fortsätter till gotländska Roma där vi dyker ner i livets ekologiska vatten. Slutligen når betresan också sitt mål i Örtofta, där vi tar del av den senaste tekniken inom betodlingen. Vi tittar också in i julgransskogen och trendspanar på julbordet. Dessutom: veckans bonde som står i startgroparna inför nästa års odlingssäsong.

Bladlöss är ett gissel för trädgårdsägare, inte minst för den som har äppelträd. De kan orsaka stora skördeminskningar och deformerade frukter. Men genom att anlita bladlössens naturliga fiender: nyckelpigor, blomflugor, nätvingar, spindlar, tvestjärtar och parasitsteklar, kan man kraftigt minska skadorna. Det säjer Mario Porcel, växtskyddsbiologiforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Det gäller att gynna de här små rovdjuren (ofta är det deras larver som äter bladlöss) genom att bespruta mindre (många av rovinsekterna dör också av bekämpningsmedel), odla pollenrika blommor till dem (gärna flockblommiga) och erbjuda skydd i form av buskar i närheten. För att se hur de här små rovdjuren ser ut: gå till bildspelet här ovanför, eller jordbruksverkets app: http://www.jordbruksverket.se/5.2ae27f0513e7888ce2280001654.html Ogräs är ett annat gissel i trädgården. Men ogräsforskaren Håkan Fogelfors vet råd. Han svarar på lyssnares ogräsfrågor och ger tips på bekämpning av skräppa, parksallat, kers mfl. Veckans växt i serien om människor bakom växtnamnen är Zinnia. I måndagens sändning inträffade ett beklagligt sändningsuppehåll. Hela programmet - utan sändningsupehåll - hör du här:

Dagens program sänds från ett hav av himmelsblå scilla, eller rysk blåstjärna, som den ska heta numera. Magnolia är känd som lite kinkig, men gör man bara rätt är den lätt att odla. Gustaf Klarin besöker landskapsingenjör Henrik Sjöman vid SLU i Alnarp, som lyckas med kinkiga träd och buskar genom att plantera dem tillsammans med andra växter, som de trivs ihop med, och får skydd av när de etablerar sig. Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor, bl a om härdiga träd och om man törs flytta ut stamrosor i krukor redan nu. Veckans avsnitt i serien Människan bakom växtnamnet handlar om dahlian, och mannen bakom den.  Ulla de Verdier berättar.

På Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har man startat ett forskningsprojekt för att i förlängningen kunna få fram en feromonfälla som ska kunna användas mot mördarsniglar (spansk skogssnigel). Katarina Lindholm, som håller i det första försöket, ger råd om bekämpning idag, och berättar om sin egen relation till mördarsniglarna. Maj-Lis Pettersson ger råd om när man bör sätta potatis och om hallon och havtorn ska beskäras. Dessutom berättar hon om vad man gör med tulpaner som slutat blomma och om hur man skyddar nyplanterade träd mot vattensork. Veckans människa bakom växtnamnet är mannen bakom Bougainvillea (trillingblomma). 

Sverige satsar på vindkraften och i dag byggs det ett vindkraftverk om dagen. Men bakom den stora utbyggnaden finns hårt motstånd, konflikter och hot. Kaliber fortsätter granskningen om vindkraftens baksida. – Här har de samlats nu, de är inte många men de verkar ganska arga, vindkraftsmotståndarna. Vindkraft är subventionerad miljöförstöring står det på den största banderollen. ­– Man kallar det här vindkraftspark, men detta är ju en industri. – Nu måste vi fortsätta kämpa för att det här ska bli bra – JA! Demonstrationer mot vindkraft runtom i landet från förra året. – Vi är här i dag för att vi ska tala om att vi är ledsna och djupt bedrövade över att vår miljö där vi lever och verkar ska bli vindindustri. Framtidshopp, eller social katastrof - vindkraften väcker känslor. Bygder delas upp i för och emot. Förra veckan berättade Kaliber om hur vindkraften är vår tids stora energisatsning, men hur en lagändring flyttat fokus från ren energi till tvivelaktiga pengar. I dag ska det handla om hur det organiserade motståndet mot vindkraften har vuxit sig allt starkare i takt med vindkraftsutbyggnaden. Hur de som arbetar med att planera och bygga vindkraften upplever att motståndet försvårar och fördröjer deras arbete, och om hur motståndet på sina håll har gått överstyr. – Jag har ju fått en del mail som jag inte tycker hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Jag har fått en del mail med personliga påhopp ifrån människor som jag trodde att jag kände. Gunilla Hedin är ordförande för kommunfullmäktige i Härjedalen. – Det har förekommit trakasserier, jag kallar det trakasserier, bland annat med affischer som kom upp som jag inte har en aning om vem som satt upp, men med bland annat en dödsruna på där man menar att jag har varit med och begravit demokratin i Härjedalen. – I början var det väldigt jobbigt när de skrev en massa skit om mig på hemsidan, men sedan så kom jag över det där, men jag vet att mina barn och mina kompisar gick in och kollade och tyckte att det var förskräckligt, att det var hemskt att det stod en massa saker som inte var sant. Gunilla Hedin och Håkan Johansson – två lokala politiker från olika platser i Sverige som har upplevt hur vindkraftsmotståndet har blivit hotfullt.  – Det påverkar när man går till simskolan, man träffar varandra på olika avslutningar, på ICA, man träffar varandra. Och spänningen finns ju kvar. Man är så himla upprörda över de här grejerna, de som är mot är så himla upprörda och tror att det är så himla farligt och de är så ilska av sig. Och sedan finns det de som vill bygga som också blir ilskna. Det är som ett täcke över hela kommunen, inget händer. Allt ska överklagas, allt ska bråkas. Det är inte bra alls, det är inte bra i skolan, det är inte bra någonstans. Det är skogsbygd mot slättbygd – istället för att vi tar den här kommunen framåt ihop så blir det en fråga som lägger locket på alltihop. Flera vindkraftsprojektörer Kaliber har talat med har också upplevt de här hotfulla stämningarna. Men först - hur blev vindkraften en så omtvistad fråga?  Bilens anti-sladdfunktion har gått igång flera gånger när vi parkerar bilen på Storgatan i Linköping, på en av vinterns hittills snöigaste dagar. På en tvärgata ligger RGP Vindkrafts kontor, där Rolf Pettersson arbetar med att planera för och bygga vindkraft. – Vi har märkt att det har blivit stor skillnad senaste åren helt klart, mycket beroende på det organiserade motståndet. Och vi var nog rätt förskonade från sånt här i början när man höll på. Jag har ju hållit på länge, första tio åren var det inga större problem överhuvudtaget. Men sedan kom det här organiserade motståndet även upp till Östergötland. Men generellt sätt är svenskarna positiva till vindkraft som energikälla. SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersöker varje år svenskarnas åsikter kring bland annat vindkraftsfrågan – och enligt undersökningen för 2011 var det bara 1 procent som helt ville avstå från energikällan. Nästan nio av tio svenskar ville satsa mer eller lika mycket på vindkraften som i dag. Men det är en annan sak när ett eller flera vindkraftverk ska byggas i människors direkta närhet. Det här beskrivs ibland som NIMBY-effekten – not in my back yard – eller – inte på min bakgård – och betyder att de som får vindkraften inpå knuten ofta är de största motståndarna. Karin Hammarlund jobbar som forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och konsult inom landskapsanalys. Hon har studerat vindkraftsmotståndet. Precis som med kärnkraften på 80-talet är vindkraft en fråga som rör upp känslor, säger hon. – Det finns nästan ingen som säger att jag rycker på axlarna när man pratar om vindkraft, antingen älskar man det eller så hatar man det.  Vindkraftsmotståndet har blivit mer organiserat och kan upplevas som militant och aggressivt, säger Karin Hammarlund. – Om man känner att min inte har fått sin röst hörd, då klart att man blir mer och mer uppfinningsrik i hur man ska få sin röst hörd. Och då handlar det ofta om att väcka opinion på ett eller annat sätt. Just när man pratar om det utifrån det etablerade vindkraftsmotståndets perspektiv så verkar vindkraft vara väldigt, väldigt farligt. Och det klart, om man kan få det att framstå som väldigt farligt är det många som vänder sig dit för att få stöd och som är oroliga. Känner man sig hotad och trängd, då blir man militant. Antingen så ger man sig eller så kämpar man för sin sak. Ja, vi ska prata om vindkraft nu och en stund framåt, detta mot bakgrund… I P4 Skaraborg kunde man i juni förra året höra några av de vanligaste argumenten för och emot vindkraft, i en debatt mellan vindkraftsmotståndaren Jonny Fagerström och vindkraftsföretagaren Anders Schönborg. – Vindkraften är i dag helt onödig, vi går i Sverige mot ett elöverskott. Anders Schönborg, hur lönsam är vindkraften? – Framför allt är det väldigt lönsamt mot miljön. Och det är ofta de här argumenten som hörs – motståndarna tycker att vindkraftsutbyggnaden är obefogad och att den förstör människors och djurs livsmiljö. Medan förespråkarna framhäver att det är en ren energikälla och att Sverige har goda förutsättningar för vindkraft. Men i det här programmet ska vi inte ge oss inte i debatten för eller emot, utan istället berätta om förhållandena för de som på olika sätt berörs av vindkraftsutbyggnaden. I takt med den snabba utbyggnaden av vindkraften har motståndet blivit både starkare och mer välorganiserat, framför allt genom den rikstäckande paraplyorganisationen Föreningen Svenskt Landskapsskydds arbete. De har funnits sedan 1999, men det är de senaste två, tre åren som föreningen har vuxit som mest. Enligt egna siffror engagerar de 30 000 medlemmar i dag. På föreningens hemsida kan man läsa att storskalig etablering av vindkraft är det största hotet mot vår natur och mot vårt kulturarv. Jonny Fagerström är talesperson för föreningen, och hans namn dyker upp så fort det talas om vindkraftsmotståndet. – Vi räknar med att 150 000 människor på landsbygden kommer att bli drabbade om man ska bygga ut vindkraften till 30 twh som man pratar om i planeringsmålet. Och när man väl har börjat med att titta på de här målen stödja människor så kan man inte sluta helt plötsligt, utan då måste man fortsätta tills det har nått vägs ände. Det handlar om att påverka politiker, påverka vindindustrin, påverka opinionen och i sista änden att överklaga och skriva samrådsyttranden. Förutom att arbeta med föreningen är Jonny Fagerström också aktiv klimatskeptiker. Han är bland annat engagerad i Stockholmsinitiativet – en förening som på sin blogg – the Climate Scam – skriver att det så kallade klimathotet är överdrivet. Under rubriker som ”Vindkraften är en skrevspark mot välfärden och landsbygden” och ”Vindkraften - en propagandalögn och samhällsekonomisk katastrof” - skriver Jonny Fagerström insändare för att övertyga bland annat landets kommunpolitiker om att vindkraft är något negativt. – Jag, tillsammans med några andra i styrelsen, har skrivit flera hundra artiklar till i princip alla lokaltidningar i hela Sverige där vi har dels skrivit om vår uppfattning om det här, och dels har vi bemött vindenergins artiklar i alla tidningar. Och det finns inga tvivel om att Föreningen Svenskt Landskapsskydd har varit framgångsrika i sitt arbete. Vi har pratat med tio personer som jobbar som vindkraftprojektörer, som alltså arbetar med att planera för och bygga vindkraft. Och alla utan en säger att det organiserade motståndet försvårar deras arbete. Rolf Pettersson, projektör på RGP Vindkraft säger att halva arbetsdagarna går åt till motståndet, framför allt till att bemöta överklaganden. Tillståndsprövningen för vindkraft tar tre till fyra gånger så lång tid i dag jämfört med för 15 år sedan, säger han.   – Många är ju trötta på det, ordentligt trötta, och det är många som inte tycker att det är speciellt roligt längre att jobba med vindkraft, på grund av att man hela tiden får höra från motståndarna hur dåligt det är. Man ger upp. Man tröttnar på det helt klart. Finns det inget positivt med det här motståndet, att det blir en debatt, att man tar upp olika aspekter, för vindkraft påverkar ju miljön ändå? – Nej, jag tycker nog inte det, i och med att debatten förs under bältet och deras argument baseras inte på fakta. Förra veckan berättade Kaliber hur ett kommunalt veto infördes 2009 - som innebär att vindkraftsprojekt som innefattar mer än sex verk måste bli godkända av kommunen. Vi berättade hur kommuner använder det kommunala vetot för att kräva vindkraftsprojektörer på pengar – för att kommunerna ska säga ja till deras vindkraftsplaner - en slags utpressning kallade flera personer det. Men vetot innebär också att motståndsrörelsen får större inflytande. Det säger Agne Hansson som är en av fyra vindkraftssamordnare som är utsedda av regeringen för att underlätta för expansionen av vindkraften. – Genom det kommunala vetot har de fått mycket, mycket större inflytande. Mycket större än andra parter har i tillståndsprocessen. För att de kan påverka de kommunala…? – Ja, och ställa villkor på politikerna. Och det är ganska uppenbart, därför att erfarenheten som jag fick, eftersom jag har varit med under hela tiden, har jag ju sett att alla tillståndsärenden, beslut om vindkraftsutbyggnad i kommuner, beslut över vindkraftsplaner och annat – de ligger i stort sett nere 1,5 år före ett val, för då blir politikerna lite byxis och då vågar de inte ta beslut om det finns starka motstånd emot vindkraftsbeslut och det är olyckligt. Energimyndigheten gjorde 2010 en undersökning där de bland annat kom fram till att som kommunernas vetorätt ser ut I dag kan grupper med stark medial uppvaktning avgöra hur en kommun ska använda sin mark. Dåvarande miljöminister Andreas Carlgren gick i början av 2011 ut och sa att han ville ta bort det kommunala vetot. ”Vi behöver en förändring så att kommuner inte bara lyssnar på opinioner och säger nej utan även försöker lösa konflikterna”, sa han då. Men i dag är det här ingen fråga som de aktuella departementen driver.   När vi ringer runt och pratar med personer i vindkraftsbranschen är det flera som berättar om hur motståndsrörelsen, med Föreningen Svenskt Landskapsskydd i spetsen, använder ohederliga metoder, bland annat felaktiga argument. En som säger att hon har varit med om det här är Hanna Lind. Hon jobbar som miljökonsult på Triventus Consulting och är ständigt i kontakt med motståndsrörelsen. – Det stora problemet med det organiserade motståndet är att metoderna inte alltid är helt rumsrena, man sprider felaktig information och det gör folk rädda, trots att det är mycket som är lätt att dementera. Vindkraftssamordnaren Agne Hansson har en liknande bild av hur motståndsrörelsen arbetar. – De har väldigt lite sakargument egentligen och använder i stort sätt vilka argument som helst för att försöka nå sina syften, vilket är lite främmande för det demokratiska system och den demokratiska debatt som vi av tradition har här i Sverige. Det är ganska militant det motståndet på vissa händer. Det förändrar sig och det är inte generellt, men i ledningen för den här organisationen finns många sådana företrädare som beter sig på det sättet, vilket är olyckligt. Men Jonny Fagerström, talesperson för Föreningen Svenskt Landskapsskydd, slår ifrån sig kritiken. – Vindindustrin är ju inte fria från synd heller, de går ju fram som ångvältar i terrängen och sysslar också med propaganda, lögner, erbjuder pengar och försöker lura människor. Jag tar avstånd från den typen av metoder, och det påstår sig vindindustrin också göra men de behöver nog se över sitt eget hus innan de uttalar sig om hur människor på bygden verkar. Här står ord mot ord – personer i vindkraftsbranschen säger att motståndsrörelsen använder sig av ohederliga metoder, och motståndsrörelsen tycker detsamma om vindkraftsbranschen. En möjlighet att protestera hör hemma i en demokrati, det kan nog alla skriva under på, men ibland kan motståndet gå överstyr. – Så blev jag uppringd av en man som mer eller mindre skrek till mig att vi ska spränga era jävla vindkraftverk i luften, kommer ni hit så ska vi sabotera för er och bara öste ur sig förolämpningar och hot om hur de skulle sabba för oss.  Hanna Lind har arbetat som miljökonsult i två år och hon berättar att motståndet var svårt att hantera till en början, men att hon har vant sig. Samråden, då vindkraftsbolagen träffar allmänheten, brukar vara de tillfällen då motståndet blir som mest påtagligt, berättar hon. – I vissa projekt kan motståndsgrupperna bli väldigt hotfulla, både i telefon, brev och mail och i fysiska situationer på samråd där vuxna människor beter sig som om man lever i en sandlåda. Jag har kollegor som efter samråd har känt sig väldigt, väldigt hotade och faktiskt varit på väg att polisanmäla människor för deras uppträdande på samråd. Finns exempel på när deltagarlistan har blivit stulen. Motståndarna har gjort det till sin taktik. Det är ju rent sabotage, det är ett sätt att tvinga företaget att ta ett steg tillbaka och börja om fråTvå vindkraftsprojektörer och två  en motståndströrelse?mma med.  måste prata med nån. under nga ar blivit stulen. ändigt i kontn början. För Hanna Lind och hennes kollegor har hoten inneburit att de har blivit försiktigare i sitt arbete. I dag åker de inte två, tre personer till ett samråd i en kommun där motståndet är stort som de gjorde förut, utan bunkar upp med extra folk. Ibland har de varit tio personer ifall mötet skulle spåra ur, säger hon. De tio projektörer vi har pratat med berättar om fler exempel på hot – fyra personer upplever att de själva har blivit hotade, sju av tio säger att de har kollegor som har blivit utsatta för hot. En kvinna berättar: ”Det var under ett samråd – det var hätsk stämning. Jag hamnade i en diskussion med en person efter genomgången – då spottade han på mig. Det var inte mycket att göra, det var bara att gå därifrån. Men det var det värsta jag har varit med om.” Samma kvinna berättar om hur hennes kollegor har varit med om mer subtila hot – hur motståndare ska ha sagt: ”jag vet var du bor och var dina barn bor”. Det är inte ett demokratiskt beteende att trakassera och hota personer på grund av deras arbete eller deras ståndpunkt. Men enligt de vi pratat med förekommer det alltså i dag. – Det har förekommit trakasserier. Gunilla Hedin är ordförande för kommunfullmäktige i Härjedalen. – Jag kallar det trakasserier, bland annat med affischer som kom upp som jag inte har en aning om vem som satt upp, men med bland annat en dödsruna på där man menar att jag har varit med och begravit demokratin i Härjedalen. Dödsrunan från september förra året är utformad precis som de dödsannonser man ser i tidningen. Den döde är Demokratin i Härjedalens kommun, och de närmast sörjande är invånarna, ekonomin, naturen och turismen. Längst ner anges vem som är den skyldige – där namnges bland annat Gunilla Hedin. – Den satt uppe lite varstans i Svegsområdet. Hur kändes det då? – Egentligen bara skakar jag på huvudet, det säger mer om de som har satt upp dem, än om mig. Jag tyckte ju att det var lite obehagligt, men jag tror att gemene man tyckte att det var osmakligt. Jag tyckte att det var osmakligt gjort. Jag önskar att man kunde föra en dialog och en frisk debatt om det här. Där man kan se för och nackdelar, utan att vi behöver vara elaka mot varandra. En annan kommun där vindkraften har skapat motsättningar är Ödeshög i Östergötland, mellan de som är för och de som är emot vindkraft i kommunen. Håkan Johansson är moderat politiker som i 12 år var ordförande för Miljö- och byggnämnden, med ansvar för frågor som rörde vindkraftsutbyggnaden i kommunen. Då utsattes han för bland annat för muntliga påhopp, säger han. – De började skjuta på mig personligen, de kollade upp mig vad jag höll på med som politiker och nämndordförande, att mina privata företag tryckte de på – bäst du passar dig annars kommer det gå dåligt för din frus företag och sådana saker. De stod på gårdsplan ibland och vid mina vindkraftverk som jag har och ja, det var en hotfull stämning. Det var en jobbig tid. Vi är i det grå boningshuset på Håkan Johanssons och familjens gård, på slätten. Lite längre bort på familjens mark står tre vindkraftverk, vi ser de stå och snurra genom fönstren. Håkan Johansson tjänar själv pengar på vindkraften – han får arrende från vindkraftbolaget som äger verken. Han säger att han har upplevt hur motståndare, organiserade av den lokala motståndsföreningen Rättvis vind, genom påtryckningar och hot har försökt att få honom att säga nej till vindkraft. – De har en egen hemsida, Rättvis vind, med anklagelser mot mig. De kollade upp en massa saker, de kollade upp alla mail som jag har skrivit till min sekreterare bland annat 12 år tillbaka. De har rivit i mina bygglov på mina egna verk, sådant som inte handlar om skogsbygden alls, utan för att få mig att bli nervös och säga stopp till vindkraften.    Hur höga är de här då? – Det där är 65 meter och det där är 72 meter. Hur nära står de då? – 400 meter. Men du satt som ordförande i den här nämnden, var det helt lämpligt för dig att upplåta mark åt de här vindkraftverken, och tjäna pengar på det. Du tycker inte själv att det var olämpligt? – Inte det minsta, jag var ju inte med själv och tog det beslutet. Det har inget med de andra vindkraftverken att göra. Man får gärna granska mina verk. Om man som granne blir irriterad över att mina verk är uppe det kan jag förstå. Men att folk som bor en mil bort, bara för att jag är ordförande i en nämnd ska gå på mina verk. Det förstår jag inte. Bygden har delats i två läger – mellan de som är för vindkraft, och de som är emot, säger Håkan Johansson. Själv ha han känt av det både i simhallen, och på ICA. – När man åker ner och handlar i Ödeshög så känner man att man hade många blickar som var mot en, många människor var riktigt elaka. De gick på och sa att det är bäst att du tänker dig för. Vi åker vidare genom det snötäckta landskapet, in mot Ödeshög centrum. Vi stannar utanför kommunhuset, intill mataffären. Det är låg aktivitet på biblioteket i Ödeshög. Vi är här för att träffa Hans Ström som är ordförande i föreningen Rättvis vind, som har funnits sedan 2009. – Vi är ju inte i princip emot att generera el med vindkraft, utan det är just placeringen som vi har synpunkter på. Vi anser att Sverige är så stort och glesbefolkat i vissa områden, så där kan man kanske klämma in de här vindkraftsparkerna, men hålla på att klämma in dem i Ödeshögs skogsbygd som man håller på att planera för, det tycker vi är helt fel. – Man kan börja grunna på vad var det som gjorde att vi bildades vår förening – jo det var det att vi helt plötsligt riskerade att få de här vindkraftverken nära oss, vi som bor i skogen och då började vi samla ett gäng med folk och som sagt, nu är vi uppe i närmare 700 medlemmar och det är Ödeshögs största förening vad jag vet. Så att vi är en betydande maktfaktor politiskt. Det märkte man i valet 2010 där vi i princip styrde valet till de partier som hade något så när vettiga synpunkter vad gäller placering av vindkraft. Det som Hans Ström säger bekräftar den bild Agne Hansson, vindkraftssamordnare, ger av hur motståndet på grund av det kommunala vetot fått allt större politisk betydelse. Men vad säger Hans Ström om hoten som Håkan Johansson säger att Rättvis vind har utsatt honom för?   – Jag betraktar det som helt felaktiga påståenden. Jag känner inte till något fall där han har blivit hotad, och har han det får han väl polisanmäla det. Vi har varit väldigt försiktiga i vårt agerande. Jag kan väl säga som så att han själv jämförde Rättvis vind med militanta djurrättsaktivister – så är det någon som framfört felaktiga synpunkter så är det han. Han känner sig utpekad som person, han och hans familj. Vad säger du om det? – Nej, det inte bra om han upplever situationen så, men enligt mitt sätt att se så har han inte blivit hotad av några människor vad jag vet. Det är helt otänkbart. Det är väl några knäppgökar då som har ringt, som vi inte har någon kontroll över. Men som jag sa förut – är man politiker, sitter man i en nämnd då får man räkna med att bli granskad. Det är en demokratisk sak, det är en rättighet för medborgarna. Men granskad är en sak, men att bli påhoppad personligen och att ens frus företag hamnar på er hemsida – vad säger du om det? – Jag har inte sett att det existerar, och gör det det så är det inte bra, det är inte rätt. Då får vi ta bort det. Det är första gången jag hör det. Men som sagt, jag känner inte till att vi har hotat nån, vi har inte bråkat med nån, vi har bara tagit fram fakta. Och tål man inte fakta som politiker, då ska man inte vara politiker. Och det är ju inte första gången en politiker har blivit uthängd – titta i kvällspressen, det är tio gånger värre där än vad vi har hittat på. Reportrar: Malin Sandberg och Frida Johanson Producent: Sabina Schatzl

Vissa importerade krukväxter kanske man ska undvika att slänga på komposten eftersom de kan vara benhandlade med retarderingsmedlet Bonsi. Bonsi är ett kemiskt preparat som används för att hämma växtens utveckling. Den aktiva substansen i Bonsi är långlivad och kan förorena kompostjorden, det säger Peter Bergquist som är växtskyddsexpert på Kemikalinspektionen. Andra växter man försöker odla i Bonsi-förorenad kan stanna i växten. Växtljusforskaren Karl-Johan Bergstrand leder ljusforskningen på Slu, Alnarp. Forskningen handlar bland annat om att prova ut lysdioder, så kallade ledlampor, för att främst yrkesodlare ska få bästa resultat med dessa energisnåla och miljövänliga lampor. Rätt belysning minskar behovet av retarderingsmedel. Ljusforskningen kommer också fritidsodlare till del, många hör av sig till forskarna för att få belysningsråd. Även cannabisodlare hör av sig för att få odlingsråd, säger Karl-Johan Bergstrand. Vi besöker Lotta Lindqvist i Värmland, som odlar sina tomater uppochner på sitt eget sätt i sitt växthus i Sunne. Lomme är veckans ogräs.

Att odla i staden är ju en medborgarrörelse som har några år på nacken nu, men har stadsplaneringen hängt med in i den nya tiden? Allt fler bor i städerna och många ställer nya krav på det urbana boendet. Men hur förtätar man staden och utvecklar den ekologiska hållbarheten samtidigt? Vilka hot finns mot en grönare framtidsstad och vilka möjligheter erbjuder staden som odlingsbädd för egna grönsaker. Kan vi rent av bli självförsörjande på grönt? Dessa, och andra frågor ställer vi till landskapsarkitekt Anders Larsson från SLU i Alnarp, Tyke Tykesson, arkitekt och författare som idag jobbar för Malmö stad med dess översiktsplan 2012 samt aktiva stadsodlaren och trädgårdsingenjören Erikka Chapman från Lund. Debatten spelade vi in en regnig sommardag i ett växthus i Slottsträdgården i Malmö. Programledare Petra Quiding Eftersom hela debatten inte fick rum i programmet kan du höra den oklippta versionen på 38 minuter här.  

Sveriges Lantbruksuniversitets filial Balsgård ska nu få sin forskningsverksamhet flyttad ner till Alnarp. Johan träffade en besviken verksamhetschef. Sångerskan Monia besökte studion. Johan, Johanna och Anders berättar vad som har varit bäst under vårterminen.

En prunkande trädgårdsvision i Göteborg, dignande av bönor och pumpor, och härdiga perenner som både överlever och frodas i en trädgård vid foten av ett fjäll i sydvästra Jämtland. Veckans Odla med P1 tänjer gränserna för vad trädgård kan vara. I båda fallen handlar det om livskraft, lust och odlarglädje. Simon Irvine flyttade från England till Sverige för tjugo år sen. Sen dess har han blivit en av våra mest kända formgivare av parker och trädgårdar, och numera leder han verksamheten vid Lilla slottsträdgården vid Läckö slott. Nu i sommar gästspelar han i Göteborgs botaniska trädgård, med ett Lövkapell som mot slutet av säsongen ska bli en prunkande pergola med både blommor och grönaker.  Bönstänglar kommer att slingra och klättra, och stora pumpor ska hänga ner från den höga pergolans träbågar. Men när Odla med P1 träffar Simon Irvine har bara stommen kommit på plats. Och det är inte så bara! En lång rad höga träbågar står som ett kyrkovalv innanför entrén till Botaniska trädgården, och två stora odlingsbäddar väntar på sina växter.... Det prunkar också vid fjällets fot. Många önskar sig att också kunna ha mindre härdiga växter än de som trivs i just den växtzon där man har sin trädgård. Men tänk att odla där temperaturen kan gå ner till minus 40 och där man aldrig kan vara riktigt säker på att det inte kommer nattfrost, inte ens mitt i sommaren... I en sådan miljö - i växtzon 8 i sydvästra Jämtland där solen på sommaren å andra sidan är uppe också nattetid - ligger Enaforsholms Fjällträdgård, som drivs av Kungliga skogs- och lantbruksakademin med hjälp av studenter från Sveriges lantbruksuniversitet trädgårdsutbildningar i Alnarp. Ulla de Verdier åkte dit, och fick en mängd tips på perenner (fleråriga växter) som trivs alldeles uitmärkt granne med fjället av landskapsarkitektstudenterna Marie Janäng och Kalle Magnér. Hela växtförteckningen i fjällträdgården finns här: www.enaforsholm.se/tradgarden/vaxtforteckning och bilder på hur de ser ut finns också här http://picasaweb.google.com/enaforsholm/ Ett annat lästips är Maria Sandströms bok Trädgård i kallt klimat (Natur och kultur). Maria Sandström är f ö ansvarig för Enaforsholms fjällträdgård. En lite längre version av reportaget kan du höra här!

Oljeborrning i Arktis, debatt. Ozon kan minska behovet av bekämpningsmedel – Oljeborrning i Arktis är en riktigt dålig idé, säger Therese Jacobsson som är kampanjledare för havsmiljöfrågor på Greenpeace. Ekosystemen är mycket känsliga och det är svårare att sanera olja i sträng kyla. Förra veckan besökte hon Grönland när Sverige övertog orförandeskapet i Arktiska rådet. Greenpeace och Världsnaturfonen försöker påverka den svenska regeringen att försöka stoppa all ny oljeborrning i Arktis Rasmus Ole Rasmussen som är arktisforskare på Nordregio, Nordiska ministerrådets forskningsinstitution, håller inte med om att det skulle vara svårare att sanera olja när det är kallt. Tvärtom, hävdar han, är det lättare att sanera olja om det är kallt i vattnet, eftersom kall olja lägger sig i tjocka lager och då blir lättare att pumpa eller bränna.  Det finns en politisk grönländsk vilja att utvinna olja, men stödet för den strategin börjar minska, säger Therese Jacobsson. Rasmus Ole Rasmussen håller inte med om det heller. Hör debatten. Sannolikt är det få människor som vill ha bekämpningsmedel i maten. En del köper ekologiskt i hopp om att slippa sånt. Men det forskas också om andra sätt att minska behovet av kemiska bekämpningsmedel. En sådan idé är att använda gasen ozon för att bekämpa mögel och andra svampangrepp på frukt och grönsaker. Ozon används inte i Sverige i dag - men kanske i framtiden. Det hoppas Martin Engelbrekt som har en av Sveriges största äppelodlingar- på Kullahalvön i Skåne. Marie Olsson som är doktor i trädgårdsvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hoppas också på ozontekniken eftersom den kan leda till att bekämpningsmedelsanvändningen därigenom skulle kunna minska, men det behövs mer forskning anser hon. Det är äänu oklart hur ozonet påverkar fruktens kvalité. Lars-Olof Börjesson som är chef för Äppelriket, en ekonomisk förening som organiserar äppelodlare, är hoppfull eftersom svampangrepp kan leda till stora förluster för producenterna. Nyhetssammanfattning av veckans vetenskapsnyheter med Lars Broström: Atomvinter, datorer som har svårt att granska bröströntgenplåtar, forskare som letar bombfabriker med specialutrustad bil i Stockholm, Kulturdepartementets förslag som kan förändra den svenska arkeologin - vi har läst remissvaren, det är svårt att slåss när man står på alla fyra - evolutionsforskning om varför vi går på två ben. Redaktör Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se

Vad spelar det för roll för en nobelpristagare i litteratur vilka träd som fått sätta livet till för att bli böcker? Är lettisk gran en bättre garant för kvalitetsböcker än svensk gran? Det försöker vi ta reda på idag! För det handlar om träd. Besjälade individer eller råvara för industriell produktion? Vad är det för skillnad mellan stadsträd och landsbygdsträd? Mår man bättre i lövskog eller i barrskog? Kan människan verkligen kommunicera med träd, och i så fall hur? Och har träden egentligen nåt intresse av att kommunicera med oss? En rad kloka gäster är inbjudna till dagens övningar: Emelie Cajsdotter, som arbetar med telepatisk kommunikation och alternativmedicin för behandling av djur. Matilda Annerstedt, forskare vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp, och Sofia Andrén som är arborist i Stockholm. Kulturradions Anneli Dufva ger också sin analys av vad Kajsa behöver utveckla i sitt författarskap för att så småningom kunna nämnas i förhandssnacket kring nobelpriset.

Odla med Stadsgrönt besöker kyrkogården i staden, en plats för de döda, men också för de levande. Men hur ska de användas i framtiden när allt färre väljer den traditionella begravningen? Och hur odlar man bäst på sin anhöriges gravplats. Stadsgrönt tittar på trender, historia och framtid. Träffa Angela Sandell, trädgårdsingenjör och koordinator av kyrkogårdsfrågor på Movium, som är en del av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och som studerat hur vi helst vill använda våra kyrkogårdar. – Kyrkogårdens viktigaste uppgift är att leverera frid, för döda såväl som för oss levande, säger hon. Hur gör man det då? Stadsgrönts Karina Brozinic talar om växtval och trender. Vid flera av Malmös kyrkogårdar går det att få hjälp att rita upp och utforma en gravplats när någon nära avlidit.  För cirka 10 år sedan började Åsa Malmborg, som är kyrkogårdstekniker, hjälpa till i liten skala när folk frågade om råd om växtval och blommor men nu upptar arbetet med att rita och planera grav- och urnplatser på flera kyrkogårdar i Malmö en stor del av hennes arbetstid. Vi följde med ut på Limhamns kyrkogård och stannar till vid en av de gravanläggningar Åsa Malmborg varit med och tagit fram. En viktig del i arbetet är att träffa anhöriga på platsen för att försöka bilda sig en uppfattning om den som ligger begravd där. Lyssna på Åsa Kjellman Ericis reportage. Programledare och producent Petra Quiding Länkar och tips

Att odla uppåt väggarna blir allt mer nödvändigt vartefter våra städer förtätas. Odla med Stadsgrönt besöker Torun Jorde som redan i fjol monterade en väggodling på sin balkong på tredje våningen i Malmö. Hör hur hon gjorde och vad hon har planterat. Och när allt fler ska få rum att bo i staden måste man tänka i andra banor än tidigare när kanske en gräsmatta eller en liten park var det viktigaste grönområdet. Odlingen måste upp på taken, och på väggarna, menar professor Eivor Bucht från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp i Skåne. Och hon får medhåll från Thomas Horke, projektledare från Stadsfastigheter i Malmö Stad. Han planerar ett av landets första kommunala vertikalodling på en kontorsfastighet i stadsdelen Augustenborg. Än så länge syns ingenting, först år 2012 räknar Thomas Horke med att fasaden ska vara riktigt grön. Idag syns bara solpanelerna som ska bäddas in i grönskan. Och Stadsgrönts egna vertikalodling går långsamt framåt. Hör Eva Robild berätta vad som sker i den just nu.  Här kan du också läsa Petras tips på hur du enkelt sätter ihop din egen vertikalodling. Programledare och producent: Petra Quiding      

Hur mår vår skog egentligen? Det pratas om stigande temperaturer och mer av skyfall och andra extremväder. Hur klarar träden det? Du är välkommen att följa med Cirrus ut bland träden i skånska Alnarp. Du får följa med oss ut till Sveriges stolthet - skogen. Det har pratats om skadedjur och stormar och torka den senaste tiden. Och det här är faktiskt saker som påverkar våra träd ganska mycket, även om de är väldigt anpassningsbara. Vi följer med forskningsledaren Johan Bergh på en tur i skogen på Statens Lantbruksuniversitet i Alnarp. Han berättar mer om hur skogen mår idag och hur den kommer att må i framtiden om temperaturerna stiger ytterligare och om det blir vanligare med extremväder.

Kan vindruvor verkligen växa och frodas på våra breddgrader där vädret ibland är allt annat än förutsägbart? I veckans Cirrus tar vi en titt på en allt populärare bransch - vinodlingen. Intresset för att odla druvor ökar starkt i Sverige. Föreningen Svenska Vinodlare har 180 medlemmar och en uppskattning är att branschen ökar med ca 30 - 40 % per år. Men hur trivs vindruvorna på våra breddgrader egentligen? Vi har besökt Murat Sofrakis, en av Sveriges vinodlare, för att prata väder och vin. Vi pratar också med Emelie Jansson på Vincentrum på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp som berättar mer om svårigheterna med det svenska vädret. 

I säsongen sista Odla med Stadsgrönt klättrar vi upp på taken i Landskrona och tittar på nyttoodling i mikroformat hemma hos Sarah Emery (här hittar du hennes ). Vi pratar om framtidens odling på höjden och bredden med läraren och forskaren Kenneth Lorentzon på . Och så är vi tillbaka på balkongen hos Camilla Thomasson i Lund för att se vad som hänt där under sommaren och Stadsgrönts Eva Robild svarar på lyssnarnas frågor om balkongodling och ger hös- och vintertips. Läs Evas tips här: Programledare och producent: Petra Quiding. stadsgront@sr.se

Nu grönskar det i radion igen när vi drar igång en ny säsong med inspirerande program om växter och trädgård. I säsongspremiären tittar vi på krukväxter som trivs i soliga fönster, vi berättar om den ständigt lika populära pelargonen och så får du möta Anton och Kristina, som just skaffat sin första odlingslott. Än dröjer det innan jorden reder sig och man kan börja med odlingsbäddar och vårsådder. Inomhus däremot går det bra att sticka fingrarna i jorden! Det är dags att sköta om krukväxterna efter vintern och kanske att skaffa lite nytt också. I handelsträdgårdar och plantbutiker prunkar nu förföriska krukväxter i alla upptänkliga färger - men vad ska man välja? Och var ska växterna placeras? Så här i vårdagjämningstider lyser ju solen allt starkare på fönsterbrädan, och för många krukväxter blir solstrålarna lite väl intensiva. Odla med P1:s expert Maj-Lis Pettersson ger råd om krukväxter som tål söderfönster utan att bli brända eller uttorkade. Vårsolen ger också skjuts åt tillväxten, och nu kan man passa på att ta sticklingar från sina favoriter. Hur det går till förklarar Maj-Lis i veckans program. Här kan du höra en längre version av reportaget om krukväxter: Det handlar också om en verklig favorit  på fönsterbrädan när Karin Martinsson, förste intendent vid Bergianska Trädgården berättar om pelargonernas historia. Karin har bland annat skrivit boken Pelargoner - kultuarv i kruka.Apropå krukor, så har just Krukväxtuppropet startat. Det sker i POM:s regi (Programmet för odlad mångfald.) Karin Persson leder projektet, där man söker efter gamla rumsväxter. De ska ha sitt ursprung före 1960, och har du en sådan växt i din ägo, så skriv till Karin Persson, CBM. BOX 57  230 53 Alnarp  eller e-posta till karin.persson@cbm.slu.seBerätta lite om växtens historia, och skicka gärna med en bild. Det finns mer att läsa om projektet på POM:s hemsidawww.pom.infoI veckans program presenteras också våra Nybörjare Anton Ragnarsson och Kristina Nyström. De har just skaffat sin första odlingslott i Ekebydalen i Upppsala. Läs mer om deras odlingsdrömmar - och farhågor - i spalten till höger. Programledare: Lena Redin och Ulla de Verdier