Podcasts about jordbruk

Ukens handleliste er tredelt:"Hvor blir'e av penga?" spurte daværende næringsminister Jan Christian Vestre retorisk i januar 2023, da matprisene hadde begynt å stige i Norge (som i resten av Europa). Var det noen som hadde skodd seg litt ekstra på energi- og inflasjonskrisen etter Russland invaderte Ukraina? For å finne ut dette, ba han Konkurransetilsynet om å kartlegge marginene i daglivarebransjen. Og forrige uke kom rapporten, som vi tar en solid sveip gjennom før vi ønsker dagens gjest velkommen (se pkt.2)Hvordan kan vi redde maten fra å havne i søpla? Vi får besøk av Kenneth Skauge, som er bærekraftsjef i MENY, og som har sort belte i å redde mat på industrielt nivå. Og et par ganske raffe tips til hvordan du som helt vanlig forbruker kan få brukt opp restematen og spare både penger, tid og miljøet. Vinn-vinn-vinn.Jordbruk på månen! Det må jo nesten kalles månebruk. Og vi tar en prat om hvorfor og hvordan man forsker på månebruk - og nytten vi kan få av forskningen mens vi ennå lever på jorda.Hva venter du på? På med hodetelefonene! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er sesongavslutning hos Radio Ghibli og en slags undervurdert Ghibli-perle står for tur. Dagens Wadai handler om lage en rangert liste over hvilke filmer som vi mener er best så langt. Tidskoder: (00:00) - Intro (00:53) - Sakura og skolestart i Japan (06:10) - Filmens handling (10:23) - Flashback og nåtids-grepet (15:10) - Sjelsettende minner (19:30) - Jordbruk og europeisk folkemusikk (28:29) - Den japanske kjernefamilien (40:45) - Ekteskap i luften? (48:26) - Vår dom (54:20) - Sesongavslutning: Vi rangerer filmene så langt!

Klaus Schwab (WEF) fremstår som en dystopi fra science fiction. Jordbruk og fiske likestilles med folkemord. Og ingen kvinner trenger menn, noe de skryter av på woke TV. Hjernevasken og massepsykosen vi utsettes for er massiv, og det er ikke helt enkelt å se hvordan man kan snu tankskipet som ivrig beveger seg mot undergangen. Middelmådighetens diktatur er i ferd med å overta hele Vesten. Finnes det noe håp? Dette er temaer som Erling Marthinsen og Christian Skaug diskuterer på dagens sending. Velkommen til Dagsorden.

Jag snackar med Jonas Bergqvist om kost, hälsa, familj, entreprenörskap, mat, keto vs paleo, regenerativt jordbruk, hur många ägg man ska äta per dygn för att få i sig tillräckligt mycket protein - och lite världspolitik. Mycket nöje.

Historiapaketet årskurs 4-6 går igenom det centrala innehållet i Historia för årskurs 4-6. Syftet med Historiapaketet är att du som lärare ska ha ett komplement till ditt läromedel eller stöd om du inte har något läromedel.

Ring P1 från Malmö om bland annat behovet av medmänsklighet i världen, gängvåldet och värdet av både jordbruk och natur. Programledare: Svjetlana Pastuhovic, ansvarig utgivare: Petra Quiding Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Atfarm gör det möjligt att följa grödornas utveckling under säsongen och det finns flera olika karttyper att välja på i programmet - i det här avsnittet redogör vi för vilken karttyp som ska användas när. 

I veckans poddavsnitt av Växtpressenpodden redogör Carl-Magnus Olsson och Hugo Hjelm för mikronäringens betydelse. Skälen till att tillföra mikronäring på hösten kan vara flera. Antingen att förebygga brister i en symptomfri gröda eller att tillföra mikronäring i en gröda med bristsymptom. Målet är att skapa en fulltankad planta med välutvecklat rotsystem som klarar övervintring väl och har bästa förutsättning för optimal start på våren. Mikronäring är en viktig pusselbit för att skapa dessa förutsättningar.

Ingemar Gruvaeus, Hugo Hjelm, Carl-Magnus Olsson och Johnny Andersson fördjupar sig i olika såtekniker och diskuterar vad som är viktigt att tänka på inför höst-och vårsådd. 

Ring P1 från Göteborg om bland annat koranbränningar, inflationsbekämpning och kostnaden för ett hållbart jordbruk. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Göteborg om bland annat vitsen med att betala skatt, jordbrukares förutsättningar och tonfisken som kommit tillbaka till Öresund. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad krävs för att öppna en framgångsrik vinbar i Stockholm? Jag pratar med Markus Welin, grundare av Savant Bar, om hur det är att vara 205 cm lång, hans väg från disken till att starta eget, restaurangbranschens tuffa arbetsmiljö, varför han gillar mat som smakar brunt, skillnaden mellan naturligt vin och ekologiskt vin, vikten av ekologiskt jordbruk och mycket mer.Besök Savant Bar på Tegnérgatan 4 i Stockholm, www.savantbar.se och på Instagram (@savantbar) This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

I Äskhults by odlas lokala växtsorter och utan gifter - så som det gjordes för 200 år sedan. Vi möter också vattensalamandrar i Bromma. Vi besöker Äskhults by och tittar närmare på hur det var att leva och arbeta i en halländsk bondby i början av 1800-talet. Vilka växter odlade man? Vad användes för redskap? Och hur såg det ut runt omkring byn?Morgonens fältreporter Lena Pettersson finns på plats i byn tillsammans med utvecklare Julia Mielke och trädgårdsmästare Johan Gustafsson för att samtala om linodling, ljunghedar, gamla frösorter, rovor och bondbönor. Och om hur svårt det kan vara att bedriva ett 1800-talsjordbruk på 2000-talet. Men också vad det är för vits med det. Kanske kan vi hitta ett mer hållbart jordbruk, med plats för biologisk och genetisk mångfald, i historien. Vi följer med till en lekplats för både större och mindre vattensalamander: Olovslundsdammen i Bromma. Tack vare elever som Sofia Sternbeck och Karla Wennerström räddas salamandrarna från en dödsfälla – en torrlagd plaskdamm. Ekologen Martina Kiibus och biologen Stefan Lundborg tar oss med på en salamanderspaning.En riktigt varm och solig sommardag började det plötsligt regna stora droppar från en pil vid sjön Båven. Vad var det frågan om, undrar Anna Siverskog. Vi ber entomologen Julia Stigenberg om svar.Vi lär oss också skillnaden på två bruna grodor som är väldigt lika varandra - den vanliga grodan och åkergrodan.Och så får vi höra om hur det gick till när Frida Fridh tog ett osannolikt foto på en slända som surfade på en snok i sjön. Vad var det för slända och vad har den för sig? Magnus Billqvist, ordförande i Trollsländeföreningen, svarar.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Ring P1 från Stockholm om bland annat miljöaktivism och aktionerna på museer, jordbruket i politiken och gängkriminalitet. Programledare: Johar Bendjelloul, ansvarig utgivare: Sofia Söderholm

En superkort innføring i hvordan jordbruk og landbruk kunne vært drevet. Uten bruk av gjødsel, gift, patenter og store jordødeleggende landbruksmaskiner. 

Ring P1 från Göteborg om bland annat jordbruk, vindkraft och förslaget om frivillig återvandring. Programledare: Emma Engström, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Ring P1 från Göteborg om bland annat jordbrukets förutsättningar, bön och hundar på restaurang. Programledare: Belinda Olsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Sébastien Boudet är ett välkänt namn för alla som intresserar sig för bakning och surdegsbröd. Med sina bagerier, böcker och framträdanden har han befäst sin plats i offentligheten, en plattform han gärna använder för att bråka med livsmedelssektorn och visa på mer hållbara alternativ i matsystemet. Heja Framtiden träffade Sébastien hösten 2021 för ett kort samtal (avsnitt 248) efter att han stängt sitt bageri på Södermalm i Stockholm efter tre framgångsrika år. Nu är han tillbaka för att föra ett längre resonemang kring vikten av att odla och handla ekologiskt - och så pratar vi förstås om hans nya bok Sébastiens Vinter - Fransmansfasoner och nya traditioner. // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och kolla in vårt nyhetsbrev.

Vi snakker med Birgit Oline Kjerstad, mangeårig tillitsvalgt i flere av landbrukets organisasjoner og nå stortingsrepresentant for Sosialistisk Venstre. Hun er også medlem i Energi- og miljøkomiteen, så det var naturlig å snakke om nettselskapene også.

Vi har fått en prat med stortingsrepresentant for Senterpartiet - Jenny Klinge. Jenny er selv oppvokst med gårdsdrift, og har halve livet vært engasjert i politikken. Hun snakker om norsk jordbruk og med utgangspunkt i rapporten til Laila Aas ved NMBU fra 2019, svarer Jenny som meningsbryter til kostholdsrådene i EAT 1.0.

Vi snakker med Svenn Arne Lie fra Tretten i Øyer kommune, Sør-Gudbrandsdalen. Han er bonde, tidligere landbruksforsker i NILF(NIBIO), utdannet statsviter og forfatter av "Mellom bakkar og kjøttberg" og "En nasjon av kjøtthuer". Lie har også tidligere vært engasjert som tillitsvalgt i NBS, og har tydelige meninger om retningen til norsk jordbruk(bruk av norsk jord).

Småbönderna i Paraguay blir sjuka och dör när gift sprutas från skyn. Men är det så enkelt som att säga att det beror på att genmodifierade grödor fullkomligt dominerar det lilla sydamerikanska landets industriella jordbruk? Medverkar gör skribenten bakom den senaste OmVärlden berättar med rubriken ”Scener från klimatkrisens frontlinje”, samt forskaren Jens Sundström.

Magdalena Hermelin odlar småskaligt ekologiskt, hennes man storskaligt konventionellt. Hon tycker att alla odlingssätt behövs. Och vi måste fråga oss vad hållbar matproduktion är. - Det finns inget som är helt svart eller vitt, säger Magdalena Hermelin. Utan det finns "å ena sidan" och "å andra sidan". Hon ser fördelar med alla odlingssystem. Från konventionellt till biodynamiskt. Det ska fungera i den samhällsstruktur som finns. Och i Sverige är vi väldigt duktiga oberoende av vilket sätt vi odlar på. För att försörja tio miljoner människor med mat tre gånger om dagen, krävs det enorma mängder mat. Och det är svårt att överföra de här småodlingarna till en större process. Magdalena beundrar de lantbrukare som producerar den oglamorösa bulken, de som gör att alla har mat på tallriken varje dag. Det är de som är hjältarna och kunskapsbärarna i mina ögon, de levererar all mat som gör att alla andra kan syssla med det som de är bra på.Magdalena tycker att kunskapen om matproduktionen är för låg och vill gärna se fler jordbrukare i morgonsofforna i tv som kan förklara saker och ting.För tio år sen bytte hon karriär och startade en liten ekologisk grönsaksodling på Östgötaslätten.  Jag ville betala bra löner, säger hon. Jag ville att jorden skulle må bra och få fram fantastiska grönsaker. Jag förstod att mina produkter skulle kosta fyra gånger mer än liknande produkter i mataffären. Det var upp till mig att förklara varför. Hon är lite less på bilden att småskalighet och stadsodling skulle vara lösningen på framtidens matförsörjning. 

All höstraps bör nu vara sådd men det finns fortfarande chans att korrigera givan. Brist på svavel och bor i höst kan bli skördesänkande, men frågan är hur mycket som behövs egentligen? Våra agronomer Carl-Magnus Olsson och Hugo Hjelm reder ut många frågetecken i en kortare film och en fördjupande podd på ämnet.

De siste tiårene har det skjedd store endringer i eierskapsstrukturen i jordbruket, både i Europa og verden forøvrig. Jordbruksland er utsatt for spekulasjon og landgrabbing, og eierskapet blir stadig mer konsentrert på færre hender. Samtidig fører intensive driftsformer til store natur- og miljøproblemer. Selv om Norge med sitt begrensede jordbruksareal har vært unntatt de største konsekvensene, så er den generelle trenden med stadig færre bønder som driver stadig større bruk, med stadig mindre samsvar mellom ressursgrunnlag og produksjon, synlig her også.I mange land finnes det derfor store medlemsorganisasjoner som engasjerer seg for et annerledes jordbruk og større demokratisk kontroll over jordbruksarealene. I denne episoden har vi besøkt Land van ons, et nederlandsk medlemskooperativ som kjøper opp jordbruksland for å gjøre det tilgjengelig for bønder som ønsker å drive naturvennlig jordbruk. Vi snakker også med Mari Gjengedal fra Gjengevoll mangesysleri, om forvaltning av jordbruksarealer og å være en outsider i jordbruket. Og vi snakker med Morten Ingvaldsen og Heiner Hansen fra Fokhol gård, om hvordan valget av stiftelse som eierform legger til rette for en annen type jordbruk.

Öka nyttan av den befintliga tekniken i dina maskiner! Genom samarbete och datakopplingar finns nu möjlighet att koppla samman din maskin från Valtra & Fendt med Dataväxt och TB-Analysen från Hushållningssällskapet. Detta ger dig som användare exakt och automatisk rapportering och uppföljning från varje enskilt fält i realtid. Lyssna på denna podd för att lära dig mer och se vilka fördelar som finns för dig! Johan Wågstam gästas i det här avsnittet av Matthias Andersson från Dataväxt och Axel Lundblad från HIR Skåne.

Hur ska framtidens jordbruk bedrivas? För att vi ska klara klimatkraven behöver bondgårdarna ha ett mycket lägre klimatavtryck, samtidigt som vi måste tänka på den biologiska mångfalden. Om hur det ska gå till handlar dagens avsnitt.Gäst är Anders Gunnarsson, lantbrukare med inriktning på grisar. Han driver Halla gård i Västergötland och arbetar för att få sitt jordbruk så klimatneutralt som det över huvud taget är möjligt.Vill du läsa mer? Gå in på www.scan.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Ring P1 från Malmö om bland annat jordbruk, tolkning av Natos artikel 5-fördrag om ömsesidiga försvarsgarantier och praktiska skolämnen. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Anna Stenberg

Landslova av 1274 bygde vidare på, og utvida ein tradisjon for rettsleg regulering av jordbruk og handel. Utmarksressursar har alltid vore viktig for norsk økonomi, og difor underlagt rettsleg regulering som Landslova i stor grad vidareførte. Oppløysinga av trælehaldet gjorde at det kom til nye ordningar for jordleige, og ein klasse av det som seinare heiter leiglendingar vaks frampå 1100-talet. Oppløysinga av ættesamfunnet gjorde at odelsretten gjennomgjekk endringar før den fekk si form med Landslova. Og byveksten på 1100- og 1200-talet førte til eit større behov for pris- og næringsregulering i Bylova av 1276. Så korleis vart jordbruk og handelsverksemd regulert av Magnus Lagabøter i hans store lovarbeid på slutten av 1200-talet? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ring P1 från Umeå om bland annat påskhelgens upplopp, Ebba Busch:s uttalande om polisen och stödet till jordbruket. Programledare: Pia Sjögren, ansvarig utgivare: Nils Eklund

I ATL-podden nummer 137: Här produceras flytande biogas på gården Naturbete i skärgården Han satsade på större ellastare Nytt projekt för kolinlagring Han har sitt eget varumärkesskyddade kött Växthusnäringen på Island växer  

Allt du behöver veta kring att använda drönare i lantbruket. En riktig drönarspecial helt enkelt! Johan Wågstam gästas av drönarexperterna Igor och Erik. De reder ut på vilket sätt du kan använda drönare för att få en mer hållbar och produktiv odling. Igor Tihonov grundade företaget Solvi, en webbaserad drönartjänst som lanserades 2017. Erik Pettersson känner vi igen från Lantmännens odlingsrådgivning.

Klara Båth är avdelningschef för Jordbruk och livsmedel på RISE i Göteborg, och har som uppgift att guida avdelningens 100 anställda till nya forskningsbaserade lösningar på utmaningarna inom matsystemet. I avsnitt 272 går hon igenom vilka som är de mest spännande forskningsfälten under 2022, och vilka möjligheter hon ser inom livsmedelskedjan. Samtalet är en del av projektet Framtidens hållbara matsystem, och den tredje utgåvan av magasinet med samma namn finns ute med Dagens Industri 20 januari 2022 i samarbete med branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Programledare: Christian von Essen // Inspelat på länk med Riverside.fm. // Läs mer på hejaframtiden.se och beställ boken Nu fattar jag, där agtech och foodtech är ett av kapitlen.

En antalsmässigt stigande befolkning och en klimatutveckling med allt mer extremväder. Hur möter lantbruket de utmaningar som står framför oss år de närmaste 10-20 åren? En sak vet vi när det gäller hur arbetet kring fältet kommer att se ut, och det är att vi kommer kartlägga fältet på ett helt annat sätt. Mattias från Dataväxt är tillbaka och tillsammans med Johan tar de upp en mängd frågor kring framtidens jordbruk. Allt från vilka verktyg vi använder för att vi som lantbrukare ska få en bättre bild av vad som sker på fältet, till automatisering av diverse tjänster. Vad händer på gården 2030? Är det förnyelsebart bränsle istället för diesel, till exempel RME och elektrifiering? Hur kommer automatiseringen i form av fältrobotar och svärmteknik se ut. Och vad menar Mattias med att fältet är som en stor fotbollsarena? Lyssna på detta fullspäckade avsnitt så får du kanske veta.

I precisionsodling är målsättningen med markkarteringen att få en uppfattning om näringsinnehållet i varje liten del av fältet. Syftet är att höja skörden på delar av fältet som avkastar sämst, och identifiera vilka näringsämnen det är som saknas. Lantmännens expert Camilla Persson gästar Johan Wågstam och de pratar om möjligheterna med markkartering – både idag och i framtiden. Johan ringer också upp Tua Holmgren Stjärnfält som är markkarteringsansvarig på Hushållningssällskapet, och hon berättar hur markkartering går till i praktiken. Vill du höra av dig till podden med frågor eller önskemål på ämnen, mejla då till maskin.info@lantmannen.com.

Matindustrin står för en fjärdedel av det globala klimatavtrycket, ändå har de flesta aktörer dålig koll på var utsläppen sker. David Bryngelsson är tidigare forskare på Chalmers och idag vd för CarbonCloud, en plattform som hjälper livsmedelssektorn få koll på sina utsläpp. I veckans avsnitt får vi inblick i köttfrågan såväl som den stora effektiviseringen av jordbruket.

Vad ska du tänka på när du vill investera i nya maskiner eller redskap till ditt lantbruk? Johan Wågstam gästas av Calle Norling från Svalövsgården som har lång erfarenhet av investeringar av lantbruksmaskiner. Calle ger oss sina bästa tips på vad du ska tänka på när det kommer till investeringar. Det blir som vanligt både en historisk tillbakablick men framförallt en nulägeskoll och framtidsspaning. Utvecklingen har gått från ganska få varumärken och återförsäljare att välja på till dagens enorma utbud. Hur kommer investeringarna se ut i framtiden? Kommer vi fortsätta köpa våra maskiner eller blir det mer leasing, och hur kommer den i sådana fall se ut? Det vara svårt att navigera sig i investeringsdjungeln. Extra viktigt blir relationen och närheten mellan lantbrukare och återförsäljare. Bra service och support är oftast avgörande och kraven från lantbrukare blir allt högre vilket ställer krav på de som säljer maskinerna. Calles tre handfasta tips: 1. Se över ditt behov av maskiner. 2. Se till utrustningen fungerar ihop med maskinerna du redan har. 3. Lär dig utrustningen i utrustningslistan så att du vet att du får rätt grejer när du köper.

Albin Gunnarson, Svensk Raps, i samtal med Hugo Hjelm och Knud Nissen om hur man bäst förbereder underlag för gödsling av höstrapsen till våren. 19 oktober 2021

Vad är det som händer på fältet egentligen? För att få reda på det behövs dokumentation. I det här avsnittet gästas Johan Wågstam av Mattias Andersson från Dataväxt. Mattias berättar mer om hur du med hjälp av Dataväxt kan få bättre struktur på din dokumentation och få tydliga resultat av vad som faktiskt händer på ditt fält.

Trots att den är Sveriges vanligaste gröda, är vallen underskattad. Över 1,1 miljoner hektar av Sveriges odlingsyta består av vall, men hur mycket större kan skörden bli om man som lantbrukare använder sig av precisionsodling? Vanligtvis blir det många överfarter på vallodling, vilket sliter på grödan. Med hjälp av precisionsodling kan du bland annat arbeta med fasta körspår, vilket är skonsammare mot vallen. Försök i Europa har visat att fasta körspår kan öka avkastningen på din med skörd med 20-25 %. Ett annat verktyg inom precisionsodling är kvävestyrning. Johan Wågstam gästas i det här avsnittet av Martin Holmberg från Lantmännens växtodlingsrådgivning. Vallen har varit en förutsättning för att kunna bedriva odling och spannmålsproduktion under större delen av vår odlingstekniska historia. I det här avsnittet tar Johan och Martin med oss lyssnare från ängens tid igår till vallens intensiva dagar idag, och vidare in i framtiden.

Ekologisk odling visar en väg mot en livskraftig livsmedelsproduktion utan användning av naturfrämmande kemiska växtskyddsmedel. Det ekologiska jordbruket kräver också en mera varierad odling, vilket ofta är positivt ur miljösynpunkt. Lantmännen står för en stor del av den ekologiskt odlade spannmålen på den svenska marknaden. På Framtidsgården Bjertorp arbetar Erik och Olle med den ekologiska odlingen med stor framgång. Lyssna på deras tankar och erfarenheter i detta avsnitt!

Nollruta är en ruta ute i fält där man inte sprider kväve. Men vad säger den dig som lantbrukare? Johan Wågstam reder ut det med dagens gäst Niclas Sjöholm. Niclas jobbar med rådgivning på Lantmännen och Växtråd. Det blir också fördjupning i maxrutor, Yara N-tester, Yara N-sensor och andra verktyg för att bedöma kvävebehovet på fältet och hur kvävet ska fördelas.

ISOBUS huvuduppdrag är att hjälpa traktorer och redskap att kommunicera med varandra. Här blir det otroligt nördigt om denna virtuella terminal. Johan Wågstam har med sig Andreas Persson som är Assist Brand Manager Valtra, på Lantmännen Maskin. Andreas har tidigare jobbat som mekaniker inom Lantmännen Maskin och är expert på ISOBUS. ISOBUS är en viktig nyckel framåt för kommunikation mellan redskap och maskin.

Avsnitt 2 handlar om växtnäring för ett hållbart lantbruk. Växtnäringen är en hörnpelare i växtodlingen sett till både produktiviteten, plånboken och planeten. De här är de tre avgörande perspektiven när vi tittar framåt på jordbruket. Med rätt metoder kan vi som lantbrukare öka avkastningen. Det gör vi genom att använda rätt produkter på rätt ställen samtidigt som vi minskar risken för växtnäringsläckage ute i marken. Johan Wågstam och experterna Göran Larsson och Johan Bertilsson från Lantmännen blickar också framåt för hur växtnäringen och distributionen av den kommer se ut i framtiden.

I det här premiäravsnittet om framtidens jordbruk kommer det handla om maskiner och redskap. Hur kommer framtidens lantbruksarbete se ut? Vad blir traktorernas roll i framtiden? Kommer vi ens sitta i en traktor om 15 år? Programledare Johan Wågstam gästas av Lantmännens Daniel Holmqvist som är Brand Manager för Fendt.

I vår har mange bønder startet et opprør for å få bedre arbeids og lønnsvilkår. I ukens episode snakker SOSpodden med en av generalene i bondeopprøret, og går i dybden på hvilke problemer som gjør at bøndene gjør opprør.

För ett tag sen gjorde vi ett program om konventionellt jordbruk. Nu kollar vi på det ekologiska. Hur startade det? Hur har det utvecklats? - Biodynamiskt är ekologiskt, men mycket mer, säger Niclas Dagman, lantbrukare i Grästorp. Han började som konventionell odlare på 1980-talet, blev ekologisk på 90-talet, och sedan fem år är gården biodynamisk. Det var helhetstanken som lockade Niclas, ett kretslopp där allt produceras på gården. - Det ekologiska har utvecklats åt fel håll. Jag tycker att det är tvättat konventionellt. Det finns inslag i det biodynamiska som av en del uppfattas som lite hokus pokus - kohorn som ska grävas ner och månens faser. - Jag får bättre skördar, säger Niclas. Kanske är det för att jag odlar biodynamiskt. Anna Nilsson, chefredaktör för tidningen Land Lantbruk, specialtidning för lantbrukare, menar att det finns en stor spännvidd inom ekologiskt jordbruk, precis som inom det konventionella. Man kan göra på många olika sätt. Länge har det varit vind i seglen för ekologiskt. Men nu börjar det förändras. 2020 ökade matförsäljningen, men för första gången på 12 år minskade försäljningen av ekologiskt. Det ekologiska minskade också inom den offentliga sektorn. För en del har det närodlade och småskaliga har blivit intressantare.

Hur djurskydd, slakterisystem och kvävedebatten har fått konsekvenser för det småskaliga jordbruket och är med och driver på en storleksrationalisering. Detta (med mera) diskuterar vi tillsammans med Thomas Gunnarsson som är gäst. Han är aktiv i Familjejordbrukarna, har tidigare arbetat med jordbruk och har skrivit två böcker (Jordbruk 2.0.1 och Jordbruk Delete) och sammanställt artikelsamlingen […]

Wolfgang Wee Uncut #107 - Tor-Erling Thømt Ruud er journalist i VG og programleder i Krimpodden.I denne podcasten snakker vi om: Krimpodden, VG, True Crime, Baneheia, Viggo Kristiansen, Kultur- og Lønnsforskjeller Mellom NRK og VG, Når Bør Man Bytte Jobb, Spydeberg, Jordbruk, Økologisk Asparges, Ruiner Fra Andre Verdenskrig.Se hele episoden her: https://youtu.be/7mDZ9V_fB9QWebshop: https://www.pod-cast.no/webshop/Hør Wolfgang Wee Uncut (Høydepunkter) i Spotify (Med korte episoder)Hør Wolfgang Wee Uncut i SpotifyHør Wolfgang Wee Uncut i Apple PodcastSe Wolfgang Wee Uncut på YoutubeUkentlig Nyhetsbrev (påmelding her)HjemmesideInstagramFacebookTwitter See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Birger Svihus er landbruks- og ernæringsforsker, og professor ved Institutt for husdyr- og akvakulturvitenskap ved Norges miljø- og biovitenskapelige universitet. Han har også skrevet boken, "Spiselig" (2016), som er en fortelling om maten - om hvor maten kommer fra, hvilke konsekvenser matproduksjonen har for våre omgivelser, og hvilke funksjoner og effekter maten har i kroppen.Hør Wolfgang Wee Uncut i SpotifyHør Wolfgang Wee Uncut i Apple PodcastSe Wolfgang Wee Uncut på YoutubeUkentlig Nyhetsbrev (påmelding her) Wolfgang Wee Uncut HjemmesideInstagramFacebookTwitterFor podcast tips, podcast anbefalinger, podtoppen, podcast toppen, podkast og en oversikt over alle episodene med Wolfgang Wee Uncut, besøk https://www.pod-cast.no See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.