Podcasts about antingen

Therése har undergivit sig våra nya AI-chefer och ~~bygger~~ vibe:ar ihop en app till sig själv. Det blir allt från sämre hjärnaktivitet, featurerequests, att bygga lösenordshanterare, YOLO mode och att inte följa regler till dumma robotar, forskningsrapporter och annat kul. Dessutom en hel del om Therése asdf-pyjamas, att det är dags att tjäna pengar på säkerhetsmissar och en värdering på 10 000kr. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Antons monoreporesa fortsätter med en lång kedja av PRs. Det blir en hel del om flyttade filer, konflikter, att inte låta bli att trycka på en knapp, att sätta sin prägel på githistoriken och att göra smarta dumma val. Dessutom blir Therése väldigt diskriminerad, vi pratar lite pluggminnen och allt avslutas med lite teknikproblem. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Via en fråga om vi borde stödja saker utan JavaScript snackar vi om att server-rendera, kämpande AI-modeller, HTMX evangelism, Container Queries, tips på att hoppa från ett berg och Fluid Typography. Dessutom en hel del om att inte lära sig nya saker, Therése nya karriär, tråkigt hantverk, whitelabeling och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Slaget vid Lund den 4 december år 1676, mellan en svensk armé ledd av Karl XI mot en danska armé under Kristian V, brukar räknas som det blodigaste slaget i Nordens historia. Dagen efter slaget utgjorde markerna norr i om Lund en makaber syn. Döda soldater och hästar överallt. Många av soldaterna plundrade på sina kläder.Utgången av slaget brukar av många uppfattas som stunden då skånelandskapen räddades åt den svenska kronan. Danskarnas nederlag innebar i förlängningen att kriget kunde avslutas.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an en riktig klassiker i svensk militärhistoria – slaget vid Lund 1676.Sverige hade åren för slaget blivit indraget i krig på kontinenten som ett led i rikets allians med Frankrike. Kriget på kontinenten gick inte så bra för Sverige. I detta läge passade Danmark 1675 på att förklara Sverige krig. Målet var att återta de 1658 förlorade skånelandskapen. Läget var gynnsamt. På Sveriges tron satt den oprövade unge Karl XI. I maj 1676 krossades den svenska flottan vid Ölands södra udde. En landstigning i Skåne genomfördes den 29 juni 1676.Den danska armén ockuperade snabbt Skåne och endast Malmö var kvar i svenska händer. På den svenska sidan var läget ansträngt. Armén hade misskötts under Karl XI:s förmyndarregering.Man funderade på två alternativ. Antingen drogs den svenska armén tillbaka och gick i vinterkvarter längre norrut. Fördelen var att styrkorna kunde byggas upp och goda förberedelser för ett fälttåg våren 1677 kunde göras. Nackdelen var att hela Skåne sannolikt skulle falla i danskarnas händer. Det andra alternativet var att stanna kvar med den numerärt underlägsna svenska armén i Skåne och spärra vägen för danskarna till Malmö.Det blev det sista alternative som genomfördes. Danskarna hade gått i vinterkvarter norr om Lund och den svenska armén gick även den i kvarter för att spärra vägen mot Malmö. Ganska snart insåg den svenska ledningen att armén höll på att tyna bort i de usla kvarteren. Beslut om att våga ett slag mot danskarna togs de första dagarna i december. Den 4 december marscherade den svenska armén mot det danska lägret. Slaget vid Lund hade inletts. Allt sattes på ett kort.Bild omslag: Karl XI under slaget vid Lund, målning av David Klöcker Ehrenstrahl från 1682. Kungen bär en loskinnsfodrad rock, gula älghudshandskar, hatt med en liten sädeskärve och rider på Brilliant. Tillskrivs: David Klöcker Ehrenstrahl - www.nationalmuseum.se, Wikipedia, public domain. Bild hemsida: Slaget vid Lund 1676. Konung Karl XI (1655-1697) slår sig igenom fientliga skvadroner. Målning av Johan Philip Lemke. I målningens mittparti synes Karl XI jämte Ascheberg och Dahlbegh spränga igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Efter dem en ryttare i blå kappa. I förgrunden döda hästar och krigare. I mellanplanet på en öppen hed två svenska kavalleriformationer. I bakgrunden synes staden Lund, framför denna trupper uppställda i fyrkanter, och längst bort Öresund. Blå vinterhimmel med ljusa moln. Inom ramverket text över målningen. Nationalmuseum. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anton är på krigsstigen och svingar mot väderkvarnar, mugglare och folk som tycker språk förändras. Det blir massa gatekeeping, höga hästar, mellanmjölk, att inte handknacka binärkod, den onödiga demokratiseringen av kodande och en längtan till den sista modellen. Dessutom en hel del om en person som inte blivit sparkad, den nya glada konsulten, god ton och mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Efter ovanligt många skämt så snackar vi om utvecklarenkäten State of Devs som inte handlar om teknik. Det blir en hel del om favoritserier, padel, MTB, ett Breaking Bad-bråk och mycket annat. Dessutom en hel del om att vara hemmablind stockholmare, att starta en egen meetupgrupp, alldeles för mycket om Formel 1, en teaser om Therése jobbsituation och en hyllning till den kanske bästa trilogin i poddens historia. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

I Sverige har gängen skaffat sig barnsoldater. Tonårspojkar – och flickor – som är redo att mörda och skada. Antingen mot betalning eller för att kvitta sina egna skulder. Krimrummet gästas av författaren Evin Cetin som intervjuat några av de unga personer som döljer sig i statistiken och de som rekryterar barnen till att utföra gängens våldsammaste uppdrag. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Evin Cetin Producenter: Arvid Hallberg och Anna Westman Swantesson Ansvarig utgivare: Klas Granström

Efter insikten att vi helt glömt bort att uppmärksamma vår 5-årsjubileum så följer vi upp avsnitt 117 där vi pratar om Women in Tech-konferensen, för nu har Therése faktiskt varit där och hon berättar allt! Det blir mycket om att gå in med ett öppet sinne, instagraminnehåll, bås, nattduellen i Mästarnas Mästare och avsaknad av teknik. Dessutom en hel del om kravlösa interaktioner, en byxdress, systerskap, byggbranchen, gratis biljetter och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

I dagens avsnitt lär vi oss att vi aldrig mer ska spela in ett avsnitt på morgonen. Vi hinner trots allt gå igenom Antons utmanade uppgift på jobbet, att skapa återanvändbar kod, state i URLen, monorepos, plocka bajs när larmet går, estimat, påsk och mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Juniornyheterna SPECIAL om att många slutar idrotta eftersom pressen är för stor. Antingen press om att va bäst eller press från föräldrarna. Vi ska prata med simmaren Karl som kände stor press och nu vill göra nåt åt det här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare, producent och reporter: Gustav Stjernkvist.Medverkande: Karl Palmqvist professionell simmare.Med ljud från: Radiosporten.

Filadelfia Tyresös ungdomsgrupp SALT har nu startat en egen podd med ledning av ungdomsledare Miranda Freed! Tillsammans med Wilma och Melody samtalar de om ungdomsverksamheten som är öppen varje fredag 20:00-23:00, från det året du fyller 13. I avsnittet bjuder de på "Antingen eller", testar godis och funderar över sin relation med Gud. De berättar även om vad de brukar göra på ungdomskvällarna och varför Wilma och Melody gillar att vara med i gemenskapen. Alla är välkomna oavsett tro!

Efter ett kaxigt möte med nioåriga Ayran fick författaren Nora Khalil en viktig insikt: Hon skriver inte bara för sig själv. I P4 Extra Gästen berättar hon om att nyansera bilden av förorten, bibliotekens betydelse och att vara en duktig flicka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt synar vi alla de skitspelare som huserat i storklubbar. Vilka är de egentligen? Varför fick de speltid? Och vilka var allra sämst?Betygsätt gärna podcasten i din poddspelare och skicka in dina listor. Antingen via kommentarsfältet eller till oss på sociala medier. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är många företag och ledare som pratar om behovet av kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. Ganska få av dem gör något åt det på riktigt.I det här avsnittet gästas vi av en mycket klok företagsledare och entreprenör som tidigt insåg vikten av att förstå varför. Fredrik Gunmalm är idag VD och koncernchef på Medtanken Group. Sedan ett drygt decennium har Fredrik bidragit till att utvecklat primärvården i Sverige. Han kan mer om detta än vad vi andra ens funderat på. Fredriks tillvägagångssätt som ledare har alltid varit och är att använda kunskap och kontinuerligt lärande som styrmedel. Antingen den som redan finns, eller den som skapas när människor förstår och arbetar tillsammans utifrån en insikt att det alltid går att göra saker lite bättre och lite smartare. Fredriks ledarskap har lett till formidabla framgångar för de företag han verkat i, men kanske än viktigare stärkt människor på arbetsplatsen i förmåga att ta rätt beslut vid rätt tillfälle i princip oberoende av hierarkier och gamla vedertagna principer. Detta är ju alldeles självklart viktigt när det kommer till just sjukvård, kan vi nog alla enas om. Som vanligt modereras avsnittet av Gunnar Oesterreich som tillsammans med Jacob Bergström från HR On Demand ställer frågor och vänder lite grand på perspektiven när det behövs. En hel del skratt kring när det kan skita sig och annat utlovas också!När du har lyssnat igenom kommer du själv ha blivit lite klokare och intresserad av din egen och andras lärandeprocess. Dessutom får du god insyn i hur primärvärden fungerar och vilka utmaningar aktörerna har. Och vi som är patienter. Du får också lite tips om vad det är som skapar affärer och att det är rätt smart att sälja produkter eller tjänster på rätt ställe. Häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att kunna gråzonstänka, hålla paradoxer och inte fastna i det ena eller andra, det kan vara utmanande för oss människor. Det är utmanande för mig. I veckans avsnitt reflekterar jag över hur jag så ofta fastnar i antingen eller och vad det gör med mig. Antingen intuition eller mind, göra eller vara, maskulint eller feminint, människlig erfarenhet eller spirituell varelse. Men livet är både och, och så mycket mer. Jag pratar om hur det är okej att pendeln slår över ibland men att balanserandet är när vi övar på uppmärksamma var vi har överslag och justera längs vägen. Vill du fira podden med mig genom att komma på liveinspelningen eller ge podden en gåva? https://www.helenaonneby.com/se/shop/p/livepodd-4-december-1900 Signa upp dig för mina love letters: https://helenaonneby.com/subscribe Följ mig på Instagram: https://instagram.com/helenaonneby Hitta till min nya podd och prenumerera: https://open.spotify.com/show/1LLzuOArFAvGIPyeVx7o1u

Jennie Sinclair, företagare, investerare och kommunikatör är veckans gäst i Kommunikationspodden, där vi går in på rapporter och slutsatser om kommunikatörers framtid. Jennie Sinclair besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av kommun Enligt Jennie Sinclair kommer AI effektivisera 35% av kommunikatörers arbete. - Bolag kommer fortfarande vilja kommunicera. Antingen tar man bort folk eller så ser man till att utbilda sina medarbetare till att bli ännu bättre och då är frågan vilka future skills som behövs och där behövs kreativitet. Det är något som kommunikatörer står för väldigt väl, säger Jennie Sinclair.

Carin fyller 35 och det kommer med blandade känslor. Har vuxen blivit ett skällsord, något man inte vill relatera till och varför i så fall? Är det kanske så att vuxenvärlden har failat en hel generation som nu inte vågar ta ansvar och idealiserar en Peter Pan-livsstil. Antingen det, eller så är det bara så att vi vill göra vår egna grej och byta glödlampor när det passar oss, även om det innebär att badrummet är nattsvart i tre veckor. Frihet och ansvar dissikeras.

Olga Bergara, Elvira Lander, Krisse Jonzon och Björn Carlsson spelar VEM VET MEST. Här kan du stötta podden så att den får leva och frodas! Här kan du köpa biljetter till Män i Grupp LIVE i Stockholm!

Fredrik LignellKalladhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/del-3-kallelsens-innehall-ar890Matt 7:24-29Texten avslutar den så kallade Bergspredikan i Matt kap 5-7, och verkar syfta tillbaks på den undervisningen. I Bergspredikan delar Jesus sina värderingar med folk. Det är som om vi får inblick i Guds värdesystem. I stället för hämnd ska du förlåta, för det gör Gud. Lev inte i hyckleri. Håll äktenkskapslöftena högt. Döm inte andra… Jesus gör åhörarna till förvaltare och bärare av Guds tanke med världen. Låt oss ta några exempel på vad som sägs där:Jesus talar om att inte dräpa. Det handlar inte bara om vad man verkligen gör, utan också om vad man tänker — vad som odlas i människans hjärta. Istället för att låta bli att mörda den man hatar, kan man med Guds hjälp sluta hata. Jesus talar om att då man blir slagen, vända andra kinden till. Det är ett uttryck som talar om en radikalt annorlunda väg än hämndens, nämligen att då någon tar något ifrån oss, svarar vi med att ge ännu mer. Ska man bli en fri människa och dessutom sätta andra människor fria, vilket är Jesu avsikt, behöver man vaka på hämndbegäret som alla människor riskerar att odla. Pengar och habegär. Jesus varnar för konsumism och habegär, och menar att samlandet av ägodelar är problematiskt av flera skäl. Ur rättvisesynpunkt, då människor blir rika på andras bekostnad. Men också för att det binder mitt hjärta vid fel saker, för att det ger en massa bekymmer och för att det kommer att göra mig besviken. Dömandet. En annan bild Jesus använder i bergspredikan är den om flisan och bjälken. Han äger att den med dömande attityd går bildligt omkring med en bjälke i sitt eget öga, medan den man kritiserar har en flisa i sitt öga. Jesus beskriver i Bergspredikan det nya sortens liv som han kommit för att introducera. Ofta har människor som läst detta ryckt på axlarna och sagt: det går ändå inte att leva efter. Han måste menat något annat. Eller: han sätter bara upp ett ideal för att vi ska inse att vi inte når upp till det.” Själv avslutar Jesus Bergspredikan med att beskriva två förhållningssätt till det människor just hört. Antingen lyssnar man till det och försöker med Guds hjälp leva efter det, och beskrivs då som en som bygger sitt hus/liv på fast grund. Eller också låter man bli, och blir då som en som bygger sitt hus/liv på lös sand. Det finns en realism i att regnet, floden och vindarna drabbar alla. Alla bygger på ett hus — det är våra liv — och det byggs på något slags grund. Berggrunden, klippan, är given. Den finns där, men det är upp till människan att bygga på den. De som bygger på sand är enligt en bibelkommentator ”kristna som finner Jesu ord viktiga nog att lyssna till, men inte realistiska nog att leva efter”. Men jag är inte utlämnad till mig själv och mina resurser i bygget. Jag har mött någon med en kraft, härlighet och verklighet som sakta förmår sippra in i mina värderingar, mina val, mina relationer och mina attityder till löften, pengar, våld, sex mm. Med sin Ande hjälper Gud människan att bli lik sin Son. ------------------För samtal:Vad är det i Jesu undervisning som attraherar er mest? Varför tror ni det är så?Vad i Jesu undervisning provocerar er mest? Vad kan det bero på?Hur kan vi, med fullt fokus på Guds nåd och barmhärtighet, sporra varandra att alltmer göra Jesu undervisning till norm för våra liv?

Att prata med Stefan Sauk är som att måla en tavla. Antingen försöker man skapa en tjäder inom en ram och tvättar bort allt kludd utanför. Då blir det inte så mycket kvar.Eller så låter man Stefan använda hela väggen. Resultatet blir en skog där det hela tiden dyker upp nya, synnerligen oväntade figurer.Jag valde det senare.Då får man acceptera att Stefan svingar vilt och ibland bokstavligen förpassar någon av mina frågor till lådan där katten bajsar. Inget undra på att en del journalister är rädda för att intervjua Sauk. Men vi hade en underhållande stund där vi pratade om svenskarna som en lattelapande dagisbefolkning, kinesisk vindkraft, våld, döden, karate, zen light för korkade amerikaner, den egenpåtagna censuren, den konstiga siffran 60, skärpa som skrämmer, proletärteater, värdegrund som förolämpar och en himla massa annat. Du kommer också att få höra prov på Stefans, som han själv uttrycker det, Tourettes att härma allt och alla.Och en sak till innan vi börjar. Bara för att jag inte säger emot Stefans påståenden så betyder det inte att jag håller med om allt.Med andra ord, ”det är mycket nu”, för här kommer Stefan Sauk!Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antingen älskar du det eller så hatar du det. Det stundande höstrusket är dock oundvikligt, så därför vill vi höra om allt som hänt dig i just regn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnare i fokus.Vi hör bland andra Per-Mikael som för med sig regn vart han än går, Monica som hittade på ett lurigt knep för att slippa simskolan och Anna-Maria som berättar om en dramatisk campingvistelse. Borås vs KarlstadVi reder ut om Borås kanske är det egentliga solstaden med hjälp av meteorologen Niklas Einevik.I extramaterialet bjuds det på skönsång och berättelser från ett regnigt Nederländerna!

Nostalgin anklagas för att ligga bakom allt från politisk populism och håglöshet till dålig smak och undermålig arkitektur. Kristoffer Leandoer ger en gammal diagnos en ny chans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Begreppet ”nostalgi” myntades år 1688 av den nittonårige läkarstudenten Johannes Hofer som en medicinsk term för ett sjukdomstillstånd han upptäckt hos unga soldater som förlamats av hemlängtan. Diagnosen var ytterst allvarlig, sjukdomsförloppet fick ofta dödlig utgång.Begreppet vann omedelbart gehör i ett krigshärjat Europa, med tiden utvidgades dess användning från det rent medicinska och dess offer inskränktes inte längre till militärer i fält (även om amerikanska arméläkare så sent som under andra världskriget uppmanades att leta efter just dessa symptom).Nostalgi blev åkomman på modet, en längtan som gällde mer än en geografisk plats. Kant talade om ”ett tillstånd som inte kan botas genom återvändande”. Det som fattades var inte bara rummet utan även tiden: ett grundtillstånd av förlust vilket kom att passa romantiken perfekt: inbillningens kraft fick ersätta världens grundläggande brist.Nostalgin har aldrig hämtat sig från denna forna popularitet och är idag känslornas strykpojke som får klä skott för vad man än ogillar. Allt från politisk populism och håglöshet till dålig smak och undermålig arkitektur skrivs på dess konto. En känslans motsvarighet till kitsch, har det sagts. Idéhistorikern Karin Johannisson talar om ”en saknad utan objekt”, oärlig till sin natur: ”Den nostalgiska upplevelsen, den känsla som en gång tillhörde de sanna nostalgikerna – de sårbara, rotlösa och längtande – blir till en stulen känsla.”En stulen känsla – bättre kan inte popkulturens estetiska kärna uttryckas. “The bitter comes out better on a stolen guitar”, som David Bowie sjunger i “Hang on to Yourself”, den postmodernistiska narcissismens nationalsång. Trots nostalgins centrala plats i vår kultur sedan drygt trehundra år dyker ordet i sin moderna definition, gällande en förlorad tid lika väl som en förlorad plats, upp i ordböcker först i mitten på sextiotalet. Det är knappast en slump, skriver populärhistorikern Tobias Becker. Det var i juni 1964 som Beatles spelade in tillbakablickandets nationalsång nummer ett som gett titeln på hans bok Yesterday. A New History of Nostalgia. Det var också nu som retromodet började omfamnas av alternativkulturen, jugendslingor dyka upp på skivomslag och affischer och vart och vartannat popband besjunga barndomens gator till ackompanjemang av mässingsorkester eller stråkkvartett.Nostalgins nya storhetstid sammanfaller med att västvärlden går in i en ny era. I sin bok Postmodernismen daterar Frida Beckman denna isms början till 1966.Framtiden finns inte, säger postmodernismen, det är omöjligt att göra något genuint nytt: låt oss därför ha det förflutna som smörgåsbord och simulation. Det finns alldeles för mycket framtid, säger nostalgin, den överväldigar oss, låt oss därför ha det förflutna som smörgåsbord och simulation.Nostalgi framställs som ett automatiskt gensvar på förändring: ju snabbare samhället och teknologin rör sig framåt, desto större blir behovet av tillbakablick, som om nuet alltid måste vara ett nollsummespel mellan framtid och dåtid.Nostalgi innebär alltså i grunden en överdriven tro på tidens framåtskridande kraft. På samma sätt som postmodernismen menar att nuet innehåller mer än det förflutna, vilket föder en känsla av överlägsenhet som ger oss nutidsmänniskor rätt att gripa tillbaka i tiden och plocka det vi vill ha.Tobias Becker beskriver hur tempot accelererat under det förra seklet, hur vi allt snabbare vänt oss till det förflutna för inspiration: ett modes omloppsbana från banbrytande till retro har blivit allt snävare.Ändå påminner de klassiska berättelserna i vår kultur oss om att det är förknippat med livsfara att vända sig om och se tillbaka. Tänk bara på Lots hustru som förvandlas till en saltstod, eller myten om Orfeus och Eurydike:Jag tror inte att det egentligen handlar om längtan. Det som väcker vår nostalgi är inte det perfekta förflutna, utan tvärtom det ofullgångna och lite löjliga, det som väcker känslan av att vi själva kommit längre. Annars skulle vi inte ha ett begrepp som ostalgi – alltså nostalgi efter det gamla kommunistiska östblocket – en roman som bulgaren Georgi Gospodinovs Tidstillflykt eller en bar med komplett åttiotalsinredning som Komitet i Tirana. Ingen inne på Komitet vill på allvar ha tillbaka kommunistårens estetiska tafflighet och materiella armod; det man njuter av är att ha dess attribut i sin makt, att konsumera dem är att förminska dem och göra dem till sina. På samma sätt längtar få skräckfilmsälskare efter riktiga yxmördare: umgänget med dem på bio upplevs som ett ofarliggörande som sker helt på ens egna villkor.Men det som väcker vår nostalgi allra mest är ändå framtiden! Framgången för teveserien Stranger Things tillskrevs dess ohämmade 80-talsnostalgi. Men detta 80-tal visade sig bestå av lika delar framtidsfantasier om hemliga laboratorier och avancerad militär teknik och ren och skär 50-talsnostalgi – från filmer som Tillbaka till framtiden, Blue Velvet och Stand by Me till filmstjärnan Ronald Reagans presidentkampanj. Det är alltså inte det förflutnas närvaro som vi längtar efter utan tvärtom dess frånvaro, dess egen förlorade längtan.50-talet är ett favoritdecennium för nostalgiker och det som lättast lånar sig till fetischism, eftersom det var då framtiden togs över av konsumismen som ideal. Framtiden var inte längre i första hand något man skulle skapa, utan något man skulle äga; blänkande nya maskiner. I det sammanhanget blev retro, vintage och second hand aktiva och kreativa val, en form av motståndshandling. På samma sätt som William Morris och arts and crafts-rörelsen hämtade sin radikalitet i det förindustriella förflutna, finner popkulturen sin inspiration i ett mer urbant nyssförlutet. Vive la resistance, för att citera retrons okrönte kung Bryan Ferry.För hur nostalgin än må begabbas i politiska sammanhang, har den alltid varit ett grundelement inom popkulturen, där det förflutna kan liknas vid bassängkanten som simmaren måste ta avstamp mot för att få full fart framåt.Det genuint nya skapar man på samma sätt som man ror en eka: med ryggen mot framtiden och blicken bakåt. ”Up the hill backwards”, för att åter citera David Bowie, som var just denna fortskaffningsmetods absolute mästare. Antingen det rörde sig om rysk futurism, Ralph Laurens kostymer till The Great Gatsby eller 60-talets svarta gatumode, förefaller Bowie ha skaffat sig ingående detaljkunskaper enbart för att kunna lämna dem bakom sig. Först i backspegeln blev framtiden synlig.Kristoffer Leandoer, författare, skribent och översättareLitteraturTobias Becker: Yesterday. A new history of nostalgia. Harvard university press, 2023.Frida Beckman: Postmodernismen. Fri tanke förlag, 2023.

Legalisering = att tillåta innehav och försäljning av narkotika. Antingen fritt eller i kontrollerad form, motsvarande det system vi har för alkohol idag.Avkriminalisering = att ta bort kriminaliseringen av eget bruk. En lag som infördes i Sverige så sent som 1988. Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis.I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss i Sverige? Återigen har vi med oss Lennart Karlsson, narkotikapolis sedan 30 år, författare och ordförande för Svenska Narkotikapolisföreningen. Samt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll.Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal!Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Peter Sjöholm är inte helt okänd för bloggens läsare, då han varit med vid flera tillfällen med sin musik. Antingen under eget namn, eller som Radion Spelar Dylan. Just nu är peter aktuell med EP:n Tankar Vid Ett Piano, där fyra låtar kretsar kring Peters tankar om kärlek och ett synthpiano. En skilsmässa och nyfunnen kärlek blev till stommen för låtarna där allt är avskalat och ärligt som ett fotografi över livet. Det blev också till grunden för vårt samtal i denna poddintervju. Men vi snackar en hel del om musik Peter släppt genom åren, bland annat hyllningslåten Varför blir jag jämt så glad när jag träffar Anders om covers på låtar av Pet Shop Boys och Herrey's, samt om att driva ett eget musikbolag. Någonstans går vi även genom smultronställen i Stenungsund, samt fem album som inspirerat och gillats genom åren. Så det blir en hel del musiksnack och väldigt öppet och ärligt, precis som det ska vara i en podd där artisten får stå i centrum.Trevlig lyssning. Förhandslyssna på poddintervjuer samt exklusiva Patreon-avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen kan ha allting men alltid har man något! I Karlavagnen går lyssnare loss om deras små och stora talanger. Låt dig inspireras! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan ”vad är du bra på?” kan väcka en radda känslor. Antingen dyker ett självklart svar upp hos dig; sången, trädgårdsarbetet eller kanske att ta hand om vänskapsrelationer. För andra kan frågan väcka känslor av att inte vilja skryta, verka förmer eller ge löften om en talang som man sedan inte kan hålla. Sådana tankar struntar vi totalt i när vi kör skryt-fredag! Språk, sätta upp tält, sova eller göra karriär - vad är du riktigt bra på?Små och stora talanger med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar 21:40.

Vi tar upp två lyssnarfrågor denna vecka, den första handlar om relationer och hur vi får det att funka ihop med livsstilen hästfolk lever. Vi snackar också känslor, lärdomar och kärlek.  Den andra frågar är en ridfråga vad vi skulle göra med en häst som bockar. Om det finns något speciellt tips eller hjälpmedel vilket leder oss in på att man inte behöver vara placerad i ett fack med sin hästhantering kopplat till vad vi pratat om i våra senaste avsnitt… - Gillar du det vi gör och vill stötta vår podd får du jättegärna swisha valfri slant så att vi kan fortsätta göra podden.   Nummer: 1232 981 231   Tusen tack ♥️   Om ni har någon fråga som ni kanske vill att vi tar upp framöver eller bara vill lära känna oss bättre så hittar ni oss på instagram @elsaberggrense & @johannalassnack   Kolla även in vår poddinsta @elsaojohanna

En dykare sitter fast flera meter under ytan. Från högtalaren som används för kommunikation med dykaren hörs hur han skriker av smärta. Räddningstjänstens dykare måste fatta ett beslut. Kapa hans luftslang - eller inte. Del 2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2018 hör Russell Simpson från branschkollegor att det behövs fler anläggningsdykare till arbetet vid Slussen i Stockholm.Han upptäcker snabbt saker som gör honom obekväm. Säkerheten lever inte upp till det han är van vid i Storbritannien. Han reagerar på att den utrustning som finns att tillgå i en nödsituation är luftflaskor att sätta på ryggen - utrustning som han tänker inte kommer räcka långt.Russell dyker ändå. Han och de brittiska kompisarna skämtar om att de höga svenska lönerna är betalning för risken.– It's kind of danger money, säger han.Larmet går17 september 2018 larmas räddningstjänsten till Slussenbygget. En arbetsdykare har fastnat under vattnet i ett djupt schakt – och han är skadad.Det finns en reservdykare, men han har fått slut på luft och blivit tvungen att lämna sin skadade kollega under ytan.– Antingen var flaskorna inte fulla eller så har han varit väldigt stressad och andats väldigt mycket luft, säger räddningstjänstens dykare Roger Wikström.Roger Wikström dyker ner i schaktet. Vid ytan står räddningsledaren Bengt Tolvers som måste fatta ett avgörande beslut.– Beslutet ligger på mig. Hur jag än gör nu så kan det bli fel. Inte kapa, vad händer då? Dör han då för att han är i så dåligt skick? säger Bengt Tolvers.Del 2 av Kaliber och P4 Göteborgs granskning Andnöd.Reportrar: Ida Nordén och Markus Alfredsson.Producenter: Johan Sundström och Eskil Lundgren.

Vad gör du när det ser riktigt illa ut? Antingen vänder du skutan eller så lägger du av. Magnus Helgesson är gäst och vi pratar om att aldrig ge upp, att attityd är viktigare än kunskap. Det är härligt att vara företagare om du har rätt verktyg. Då behöver det inte vara jobbigt. Vi pratar om att ha mål och riktning. Lyssna på detta korta avsnitt med inspiratören Magnus Helgesson. Ett avsnitt som är helt oklippt.    https://www.magnushelgesson.se

Teater Västernorrland spelar Jag for ner till bror, efter Karin Smirnoffs romaner, för fulla hus. P1 Kultur intervjuar Amanda Jansson, som spelar huvudrollen Jana Kippo - och Karin Smirnoff själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AMANDA JANSSON HAR REDAN BLIVIT FOLKKÄREfter att ha spelat bärande roller i tv-serier som ”Tunna blå linjen” och ”Nattryttarna”, samt i den kommande storfilmen ”Stormskärs Maja”, gör Amanda Jansson just nu succé på Teater Västernorrland. P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal har sett föreställningen och träffat Amanda Jansson på plats i Sundsvall.... OCH VAD TYCKER KARIN SMIRNOFF SJÄLV OM ATT FÅ SE SIN SKAPELSE FÅ LIV PÅ TEATERN?Vi ringer upp författaren för att höra vad hon tyckte om uppsättningen av ”Jag for ner till bror” - och om Jana Kippo, i Amanda Janssons gestalt, på scenen i Sundsvall.DET RYSKA ROCKBANDET SOM HAMNADE I TERRORNS SKUGGASveriges Radios Rysslandsexpert Fredrik Wadström berättar om rockbandet Piknik, som skulle ha spelat när terrordådet skedde i Moskva - och som ska ha konsert igen i kväll. Om hur det bandet, och hela Leningrads musikscen, bidrog till att han själv blev intresserad av ryska och Ryssland. Och vilken sorts publik som drabbades av dådet.ELIF BATUMAN – EN FÖRFATTARE SOM ÄR BESATT, OCH SOM MAN BLIR BESATT AVKulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg läste boken ”Besatta” av Elif Batuman för ett decennium sedan. Den handlade om den turkisk-amerikanska forskaren och journalistens hängivna förhållande till framför allt rysk litteratur och blev en stormande succé världen över.Nu kommer hennes nya roman, med titeln ”Antingen eller” ut på svenska - och Lina Kalmteg kastade sig över den också.HUR BLEV BORDSDUKNING EN DEL AV AVANCERAD DIPLOMATI?Charlotte Birnbaum, författare och ledamot av Gastronomiska Akademien, har kommit ut med boken ”På bordet. Om det goda och det sköna”. Där beskriver hon bland annat bordsdukningens spännande historia, hur socker blev så populärt att man gjorde hela landskap av det - och varför kokt skinka skulle liknande en sköldpadda med ett palmträd på ryggen. Vi har intervjuat henne.KONSTNÄREN SOM ÄR 89 ÅR GAMMAL - OCH SOM NYMånga av oss har nog sett eller ren utav vistats i konst av Ulrik Samuelsson utan att veta om det. Han debuterade 1963, var tidigt ute med installationen som form men är kanske främst känd för offentliga utsmyckningar, som Filmstaden Sergel och Kungsträdgårdens tunnebanestation. Nu har han fyllt 89 och ställer ut nya målningar på galleri Anna Bohman i Stockholm. Vår konstkritiker Mårten Arndtzén gick dit och mötte en delvis ny Ulrik SamuelssonDAGENS ESSÄ: ÄGG PÅ LIV OCH DÖDVi närmar oss påsk och det är förstås en högtid där ägget spelar en särskild roll. Men ägget är sammanbundet med människan året om och på många sätt. Det finns i vår mytologi, kultur och på mångas frukostbord. Såväl som i kvinnokroppen. Journalisten Anna Thulin serverar några idéer hon kläckt om en ätbar symbol för både livet och döden.Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Denna veckan gästas vi av fantastiska Signe och Anna Bennich. Vi pratar om deras nya bok "Att försvinna sig - En mor och dotters berättelse om anorexia". Boken baseras på dagboksanteckningar från tiden innan, efter men framför allt under tiden som Signe insjuknade i anorexia. Signe lyckades hålla sin ätstörning hemlig under flera år. Varken Anna eller någon annan i familjen förstod vad som höll på att hända. Tillslut är det en kompis till Signe som ställer ett ultimatum: Antingen så berättar du, eller så berättar jag. Från att familjen fick veta och förstod det som att ätstörning var historia, eskalerade allt väldigt snabbt och Signe blev tillslut inlagd på Mandometerkliniken i Stockholm. Hur är det att kämpa emot sjukdomen? Varför framställs ofta ätstörningar som en ytlig sjukdom som är självvald? Hur är det att som mamma ha missat att ens barn mår dåligt? Och hur står man emot alla ens modersinstinkter som vill hålla sitt barn hemma när man vet att vården måste ta över?Ett så otroligt viktigt samtal. Om du behöver hjälp och stöd:https://www.friskfri.sehttps://www.shedo.sehttps://tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/https://atstorning.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik LignellVem är han?https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/herrarnas-herre-harskaren-over-jordens-kungar-arde4Ef 1:18-23Paulus skriver till kristna i Efesos, en av antikens stora städer. Här lever en församling i minoritet i en kultur präglad av frågor som rör makt. Efesos var ett politiskt maktcentra. Här etablerade kejsaren i Rom en hub där hans makt visades upp. Efesos var också ett religiöst maktcentra. Det är in i denna smältdegel av olika intressen och maktkamper Paulus skriver sitt brev. Han gör som på flera andra ställen: Han målar Jesus så vackert det bara är möjligt. Det är urkyrkans absoluta uppfattning att maktbalansen ändrades totalt när Jesus dog och uppstod. Jesus är inte endast Herre över församlingen eller “mitt liv”, utan också över allting annat. Den uppståndne Jesus från Nasaret är krönt med all makt. Han står högst i rang i hela kosmos, över alla andemakter och demoner, över allt mörker och elände. De krafter som försöker dra människan i fördärvet är besegrade och överträffade av snickarsonen från Nasaret. Men också över alla jordiska herrar och makthavare. Att bekänna Jesus som herre är därför att säga ja till Honom, men också — när lojaliteterna blir en konflikt — att säga nej till andra kungar och herrar. Så vi gör inte Jesus till Herre, utan upptäcker och brister ut att Han varit det sedan uppståndelsens morgon. Fil 2:7b-11Alla knän ska böjas, i himlen, på jorden och under jorden! När Johannes inleder sin bok Uppenbarelseboken framträder Jesus återigen som den främste, den med reell makt. Han är det trovärdiga vittnet, förstfödd från de döda och härskaren över jordens kungar (Upp 1:5). Jesus och Pontius Pilatus. Pilatus sitter där med hela den romerska makten i ryggen. Tänk dig en kringvandrande predikant utan resurser med tolv kompisar som går från by till by. De bor i ett land stort som Småland och reser aldrig därifrån. Predikanten skriver inga egna böcker, och nu är han tillfångatagen och kedjad. Han står med bakbundna händer inför en härskare med obegränsat med resurser och säger: "Du har ingen makt som du inte fått av mig."Antingen är det en fars, ett skämt, eller också ser Jesus något ingen annan ser. Upp. 19:11-16På palmsöndagen red Jesus in i Jerusalem på en åsna. Åsnan är tecknet på fred och frid. Han kom som en fridens furste. Nu, i Upp 19, kommer Jesus ridande på en häst. För samtida läsare var det en tydlig bild av en krigare. Han kallas ”Trovärdig och sann”. Samtidigt är det ingen som känner hans namn. Det är ett sätt att säga: han står inte under någon annans kontroll. Han ägs inte av någon annan. Jesus kommer rustad till strid, men det utspelas aldrig någon egentlig strid i texten. Varför är det så? Jesus har redan vunnit seger. Hela NT påminner gång på gång att det skedde då Jesus dog på korset. ”Han avväpnade härskarna och makterna och utsatte dem för allas förakt, när han triumferade över dem genom Kristus.” (Kol. 2:15)Jesus ger sig inte in i en strid med ondskan som liknar en boxningsring. Han kommer som den som redan segrat. Nu ska domen förverkligas, vilket också sker. Hans mantel är redan när han rider ut doppad i blod. En Gud som är allsmäktig och sitter oberörd i himlarymderna, men saknar medkänsla och barmhärtighet är i själva verket impotent. Kungars Kung har sitt eget blod på kläderna. Det är smärtornas man som sitter på tronen. Han är herrarnas Herre, alltså den som står över alla jordiska makthavare. Som herrarnas Herre ska han göra slut all ondska och alla makter, dessa som redan är besegrade genom hans död på korset (Upp 17:14) Varje övergrepp, varje gränslös makthavare, allt ska en dag vägas i Jesu händer. Alla som har getts makt ska se Herrarnas Herre i ögonen — Han som använde makten f...

.

.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Den cirkulära idén om rening och pånyttfödelse lever kvar även i det moderna medvetandet. Dan Jönsson funderar på om historien, återigen, är på väg att ta slut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. KRÖNIKA: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När min mor var döende hände det ofta när jag kom och hälsade på att jag inte visste var hon befann sig. Det vill säga, med sin kropp satt hon förstås där i sin rullstol, men andligen var hon någon helt annanstans, hon var ung, hon var frisk och omgiven av sedan länge döda släktingar och vänner. Ofta pratade hon med mig som om jag var en av dem. I början försökte jag rätta henne i hennes villfarelser men slutade snart med det eftersom jag märkte att det bara gjorde henne förvirrad. Hon levde verkligen i en annan tid – inte bara vid en annan punkt i den utan i en helt annan tidsdimension, en värld där själva flödet hade stillnat och det förflutna samlades som i en väldig bassäng av tid, där allt blandades ihop.Jag visste förstås att sådant här är ganska vanligt hos människor i livets slutskede, ändå kände jag mig alltid lite skakad efter de där besöken. Som om jag blivit utsläppt ur en mörk tunnel: bara tanken på att bli berövad tidens flöde på det där sättet kändes som en mardröm. Rentav en vision av helvetet. ”Det förflutna är inte dött, det är inte ens förflutet,” skrev den amerikanske författaren William Faulkner i ett vackert och berömt citat, men jag måste protestera: jo. Det är det. Och det måste det få vara. Tidens flod är ingenting att leka med, den som försöker kliva ner i den två gånger riskerar väldigt lätt att drunkna i den. Som meteorologen Phil Connors i filmen ”Groundhog Day”, eller Tara Selter i Solvej Balles märkliga romansvit ”Om uträkning av omfång”, som tvingas återuppleva samma dag gång på gång. Här handlar det visserligen inte om att stiga ner i det förflutna, snarare är det flödet självt som fastnat i en virvel, men effekten är densamma, en förtvivlad känsla av att livet förlorar sin riktning, sin mening. En sorts existentiell demens.Ändå, tanken måste tänkas. Tiden är som bekant den enda dimension som människan inte kan röra sig fritt i, och insikten om det förflutna som något för alltid förlorat är smärtsam. Historien måste besvärjas, väckas till liv, förverkligas på nytt. Vi utför egentligen sådana operationer hela tiden, så fort vi pratar gamla minnen, går på museum, eller firar jul och bakar pepparkakor efter farmors recept. Hela tiden med ett öga ner i tidens vatten: verkar det inte stillna, bara lite? Proceduren upprepas på kollektiv nivå: än idag återupplever människor i de kristna kulturerna varje söndag hur Herren vilade på skapelsens sjunde dag. I den tidiga sovjetstaten återuppfördes årligen stormningen av Vinterpalatset med tusentals statister, som ett sätt att hålla det revolutionära ögonblicket levande. Och i den lilla byn Tvarozná utanför Brno i dagens Tjeckien halar Napoleon en fredagskväll i början av december varje år fram konjakspluntan ur innerfickan på sin uniform efter att ha eldat sina trupper inför morgondagens stora drabbning. Trekejsarslaget vid Austerlitz, där den franska armén drev de ryska och österrikiska motståndarna på flykten i december 1805, rekonstrueras i ett tre dagar långt lajv av ett par tusen entusiaster i tidstrogna uniformer och med noggrant reproducerad utrustning, med motorvägen brusande i fonden bakom krutröken och marschmusiken skrällande ur högtalarna som ackompanjemang till kavalleriattackerna. Som alltså år efter år leder till samma resultat: den franske kejsarens triumf. Historien kan ju inte annat. Man frestas återigen besvara Faulkners berömda citat: Nej, det förflutna är inte förflutet. Det är bara dött.Och samtidigt: där jag står och huttrande bevittnar den historiska drabbningen anar jag någonstans bakom dessa sorgfälliga rekonstruktioner en kittlande, förbjuden tanke, skuggan av en möjlighet att något oväntat skulle kunna hända, Napoleon falla av hästen, ödet vika av i en helt okänd riktning… Jag tänker på det som den rumänske religionshistorikern Mircea Eliade kallar för ”historiens fasa” – människans eviga svindel inför den avgrund av kaos och våld, epidemier, krig och naturkatastrofer som tiden tvingar henne att uthärda och som hon därför på något vis alltid har behövt hitta något sätt att tolka, skaffa sig distans till. I sin klassiska essä ”Myten om den eviga återkomsten” spårar Eliade dessa existentiella besvärjelser tillbaka till de förhistoriska, arkaiska kulturerna: hur de i myter och riter tvingar tiden till en evig cirkelrörelse där världen gång på gång skapas på nytt och det förflutnas fasor utplånas. Den vardagliga, profana tiden är i de här kulturerna bara ett sken. Bakom dess prövningar och katastrofer finns en sann, gudomlig tid som människan i dessa cirkulära riter måste aktualisera, förverkliga på jorden för att få överleva i det timliga. Tiden renas, kretsloppet kan börja om.Med den moderna synen på historien som en linjär utveckling, ett framåtskridande där människans egen skapande aktivitet är den avgörande drivkraften, kan denna cirkelrörelse se ut att ha brutits en gång för alla. Men det är, som Eliade ser saken, bara på ytan. I själva verket är den moderna människan i precis samma behov av att kunna se en mening, rentav en plan bakom historiens kaos och katastrofer. I praktiken går de ju bara att uthärda om man betraktar dem som förklarliga – rentav nödvändiga – steg på utvecklingens väg mot framstegets och upplysningens historiska slutmål. Vi finner sådana tankar i marxismens utopi om kommunismen, liksom i nittiotalets liberala fantasier om ”slutet på historien”, och för den delen i vår egen tids illusioner om hållbar tillväxt.Men inte bara det: också den cirkulära idén om rening och pånyttfödelse har varit fundamental i den moderna historiesynen, och är det faktiskt än idag. Man kan tänka på hur de franska och ryska revolutionerna gjorde rent hus med det gamla för att bygga något nytt och friskt på dess ruiner, eller hur andra världskrigets ödeläggelse tycktes tvinga historien att börja om från noll, i vad som väl närmast är en modern version av den arkaiska myten om världsbranden, apokalypsen, ragnarök. Med atombomben och förintelsens fasor läggs civilisationen, ja själva historien i aska för att sedan kunna återfödas ren och full av möjligheter.I en hisnande passage spekulerar Eliade i om den moderna människan kanske på nytt närmar sig en punkt där hennes historiska aktivitet når vägs ände. Antingen för att historien förr eller senare blir, så att säga, full: summan av alla historiska orsaker blir till slut så komplicerad och omöjlig att överblicka att de inte längre går att påverka. Eller, kanske troligare: för att människans benägenhet att skapa historia visar sig hota hennes egen existens. Återstår en reträtt – organiserad eller panikartad – tillbaka in i arketypernas och upprepningens värld. Eliade skrev sin bok redan 1949, men kanske är det nu i vår tid vi börjar ana denna gräns. Flodens utlopp, där den mynnar i historiens bassäng. Om vi nu inte redan har passerat den? Jag är rädd för det. Jag är – verkligen – rädd för det.Dan Jönssonförfattare, kritiker och essäistLitteraturMircea Eliade: Myten om den eviga återkomsten. Översättare: Åke Nylinder och Dan Shafran. Serien Engelsbergsklassiker, Bokförlaget Stolpe, 2023.

Vi delar några av våra favorit this-or-that från vårt liv i Kalifornien.Följ oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie hertzberg & Joseph Wilcoxom du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande:Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.

Markus har hittat på en kul sommarlovstävling: Ta ett foto på DIG och ett djur och skicka in bilden till Barnmorgon! Gå ut på djurjaktDen här tävlingen är ett perfekt tillfälle att ta med familjen, syskon, kompisar, farmor, morfar eller någon annan och ge er ut och leta upp ett djur att fota sig med i sommar! Ni har hela sommarlovet på er :)(det går såklart lika bra att fota med ett husdjur)GÖR SÅ HÄR FÖR ATT VARA MED I TÄVLINGEN: Hitta ett DJUR som du skulle vilja fota dig med! Det kan vara en liten myra, en stor häst, en busig katt eller något helt annat djur. Det bestämmer DU! Ta fram en mobil eller något annat att fota med.* Ta en bild på dig och djuret. Antingen kan du fota själv, eller så kan du be någon annan göra det. VIKTIGT: SE TILL ATT du och djuret syns i bilden samtidigt.* Skicka in ditt foto till barnmorgon@sverigesradio.se senast 20 augusti.* Skicka med ditt namn, efternamn, ålder och hela postadressen – så att vi kan kontakta dig - och skicka ditt pris om du vinner. Skriv gärna med vad för djur du fotat dig med också, och djurets namn – om det har något.Vad vinner man?Några av alla er som skickar in kommer att få vara med i Barnmorgon i höst och berätta om era bilder.Vi utser också 10 vinnare som vinner fina priser.Vi lägger ut djurbilder under sommarenHåll utkik här på Barnmorgons hemsida och i Barnradions sociala medier - vi kommer publicera en del av de bilder som kommer in! LYCKA TILL!När ni mejlar in en bild till tävlingen får Barnradion rätt att använda bilden och publicera den på vår sajt och i sociala medier.

Anna finner sig själv i det klassiska alkis-tillståndet av rastlös, missnöjd och lättirriterad. Men hör och häpna så gör hon något konstruktivt av det, något vettigt och spelar in ett poddavsnitt. Och vilket avsnitt det blev! Vi får fira Johan 7,5 års-dag och höra om hur det är nu till skillnad mot för 7,5 år sedan. Han konstaterar att han till och med på cellnivå är en annan person än då. Vi pratar om sorg som en funktion för bearbetning och integrering och minns också sorgen över att säga hejdå till alkoholen, om hur en gammal identitet gick i graven, om livet och löftena som det livet implicit gav… men som aldrig infriades. Anna och Johan pratar om att stanna till och reflektera över vad som händer. Om att det för oss inte finns något neutralt läge – antingen är jag på väg åt positivt håll eller negativt håll. Antingen är jag i tillfrisknande eller så är jag i en återfallsprocess. Antingen är jag på väg närmare gud eller längre från gud.    Det blir också ett avsnitt om hur stegarbete och jobb kan hänga ihop; om att be om hjälp, om att vara tydlig och ärlig med förutsättningar, att inte jämföra sig mot sin skeva fantasi-måttstock och det stora i att fråga sig ”på vilket sätt kan jag vara till nytta idag?”. Till skillnad från den kanske tidigare vanliga och mindre sköna ”vad kan jag få ut av den här dagen?”. Trevlig helg allihopa! Tack för att ni lysnar! / Alkispodden

Fredrik snackar med Magnus Therning om att bygga sin egen Emacs-setup, att skala bort och skriva om saker, beroenden, och mycket mer. Som det lugn som kan infinna sig när man nyss avslutat något större och ännu inte påbörjat nästa sak. Kasta bort saker som inte finns med i det mentala destillatet efter något års arbete med någonting. Och utan att bara sätta sig i ett hörn och skriva om vad man redan har på ett nytt sätt. Anpassa koncepten man redan har efter de koncept man tillför. Förmågan att vara precis när man pratar om saker. Rätt namn på rätt saker kan lösa så mycket bara i sig. Man behöver kanske mer tillåtelse att leka? Kod som är lätt att ändra där man behöver göra ändringar ofta. Du behöver inte bry dig - ända tills det går fel. Sedan behöver man bry sig jättemycket. HTTP-bibliotek för servrar - skulle det finnas utrymme för ett som helt struntade i streaming? Loggning är svårt, och nyttigt. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Magnus Therning Zimpler DDD - domändriven design Domain-driven design-boken Asdf om Emacs och små tangentbord och grejer Emacs Neovim Planck Spacemacs Systemcrafters - Youtubekanal MES - Magnus' Emacs setup Tree-sitter Helm Ivy LSP - Language server protocol LSP-klient för Emacs Haskell mode för Emacs Cabal - paketsystem för Haskell DRM - Digital rights management Magnus löste indenteringsproblemen strax efter inspelning Douglas Crockford Javascript: the good parts JSON Refaktorering CORBA COM For each desired change, make the change easy (warning: this may be hard), then make the easy change - Kent Beck Clean code HTTP-streaming Babel Coffeescript Serenityos Ladybird (inte Ladybug som Fredrik fick för sig) - webbläsare för Serenityos Dart Webassembly Create React app Unixsignaler Titlar Icke-jobbrelaterade saker Folk med små tangentbord I princip så outsourcar jag min konfiguration till hela internet Node-varning Bara för att leka lite Den här är väldigt stor Skala bort väldigt mycket Då hoppade jag ner i kaninhålet Väldigt annorlunda för att jag ska skriva den Interaktivt hela tiden Ett visst lugn I download music from the internet Mentalt destillat Smyga in mer omskrivande Förmågan att vara precis Det har i alla fall ett namn Leka Det skiter sig liksom i kanterna Plugins som omvandlar Javascript till Javascript Javascript är binärt Antingen är du expert, eller så är du farlig Ideologi om att inte skapa en massa kod Om den upptäcker att den blir tillsagd Som att läsa andras kod Justera sitt eget beteende

I veckans avsnitt har Joni gjort reserach på andras research och sammanställt sju saker som framgångsrika och produktledda företag har gemensamt. Varsågod!  De har en produkt som användarna kan nyttja direkt.En produkt som går att använda utan att man faktiskt behöver köpa produkten är hela förutsättningen för Product-Led Growth. Antingen genom att produkten är helt öppen, det finns en free trial, freemium tier eller en reverse trial. Användarna ska kunna testa produkten och förstå dess värde innan de köper den.   De jobbar konstant med att förbättra sin onboarding. Hur visar ett bolag sina användare hur produkten ska användas? Första mötet som användaren har med produkten - onboardingen - ska vara tydlig och enkel så att användaren snabbt förstår hur produkten fungerar. En bra onboarding ska konstant utvecklas och förfinas. Exempel på en bra onboarding: TypeForm. De har en tillgänglig faktabank om produkten.Med en övergripande faktabank om produkten kan användaren (och potentienlla användare) snabbt hitta information om hur produkten fungerar. Ju mer tekniskt komplicerad produkt, desto viktigare att ha en kunskapsbank som besvarar frågor relaterade till produkten. Exempel på bra faktabank: Etsy.  De har en demomiljö där man kan testa produkten innan köp.Vissa produkters värde visas bäst när användaren kan få testa, experimentera och uppleva den själv. I en demomiljö (eller motsvarande) kan användaren känna på produkten utan att köpa den. I vissa fall utan att ens skapa ett eget konto. En demomiljö är såklart mest fördelaktigt när det gäller komplexa produkter som kanske kräver integration eller implementering. Exempel på bra demomiljö: Amplitude. De berättar vad deras produkt kostar.Berätta bara vad produkten kostar. Det är inte farligt.  De skapar naturliga tillfällen där användaren kan dela produkten.”Inbyggd viralitet” handlar om att hitta naturliga tillfällen när användare vill dela produkten med andra, eftersom det är värdefullt för dem. Det vill säga: inte en marknadsföringskampanj där användare belönas för att dela med sig av produkten. Istället har själva produkten eller tjänsten en inbyggd funktion som gör att den upplevs som mer värdefull när den delas med andra. Exempel på bra inbyggd viralitet: Uber.  De gör det möjligt för användaren att köpa produkten, utan säljare.Gör köpupplevelsen smidigare och låt användaren först få uppleva produkten. Man ska kunna köpa en produkt utan att behöva prata med en säljare. Erbjud istället användaren möjligheten att testa tjänsten och få information om integration och prissättning. Datadrivet är en podd av scilla.studio. Vill du ha hjälp med att komma igång med experiment i ditt team? Hör av dig till oss på scilla.studio eller på Linkedin. Vill du vara med och berätta om hur ditt företag jobbar med att jobba datadrivet? Hör av dig till oss på Linkedin: Vi som leder podden heter Joni Lindgren och Jasmin Yaya. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/datadrivet/message

Slaget vid Lund den 4 december år 1676, mellan en svensk armé ledd av Karl XI mot en danska armé under Kristian V, brukar räknas som det blodigaste slaget i Nordens historia. Dagen efter slaget utgjorde markerna norr om Lund en makaber syn. Döda soldater och hästar överallt. Många av soldaterna plundrade på sina kläder.Utgången av slaget brukar av många uppfattas som stunden då skånelandskapen räddades åt den svenska kronan. Danskarnas nederlag innebar i förlängningen att kriget kunde avslutas.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an en riktig klassiker i svensk militärhistoria – slaget vid Lund 1676.Sverige hade åren före slaget blivit indraget i krig på kontinenten som ett led i rikets allians med Frankrike. Kriget på kontinenten gick inte så bra för Sverige. I detta läge passade Danmark 1675 på att förklara Sverige krig. Målet var att återta de 1658 förlorade skånelandskapen. Läget var gynnsamt. På Sveriges tron satt den oprövade unge Karl XI. I maj 1676 krossades den svenska flottan vid Ölands södra udde. En landstigning i Skåne genomfördes den 29 juni 1676.Den danska armén ockuperade snabbt Skåne och endast Malmö var kvar i svenska händer. På den svenska sidan var läget ansträngt. Armén hade misskötts under Karl XI:s förmyndarregering.Man funderade på två alternativ. Antingen drogs den svenska armén tillbaka och gick i vinterkvarter längre norrut. Fördelen var att styrkorna kunde byggas upp och goda förberedelser för ett fälttåg våren 1677 kunde göras. Nackdelen var att hela Skåne sannolikt skulle falla i danskarnas händer. Det andra alternativet var att stanna kvar med den numerärt underlägsna svenska armén i Skåne och spärra vägen för danskarna till Malmö.Det blev det sista alternativet som genomfördes. Danskarna hade gått i vinterkvarter norr om Lund och den svenska armén gick även den i kvarter för att spärra vägen mot Malmö. Ganska snart insåg den svenska ledningen att armén höll på att tyna bort i de usla kvarteren. Beslut om att våga ett slag mot danskarna togs de första dagarna i december. Den 4 december marscherade den svenska armén mot det danska lägret. Slaget vid Lund hade inletts. Allt sattes på ett kort.Bild omslag: Karl XI under slaget vid Lund, målning av David Klöcker Ehrenstrahl från 1682. Kungen bär en loskinnsfodrad rock, gula älghudshandskar, hatt med en liten sädeskärve och rider på Brilliant. Tillskrivs: David Klöcker Ehrenstrahl - www.nationalmuseum.se, Wikipedia, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det sammanhållningen med grannarna - eller att det är avstånd till dem? Serierna om landsbygd duggar tätt på tv. SVT:s Händelser vid vatten, Torpet på TV 4, renoveringsrealityn Stugdrömmar på 5:an. Alla får oss väl att tänka på landsbygden. Och under pandemin har en och annan stadsbo börjat fundera på möjligheten att bo på landet i stället.Det är vårt förhållande till landsbygden som är ämnet för Karlavagnen fredag. De flesta av oss har ju någon relation till landsbygden. Antingen bor man där, har bott där, eller skulle vilja bo där. Eller så bor man i storstan och har en föreställning om hur det är att bo på landet.Ring till Karlavagnen fredag och berätta om hur det är i byn där du bor! Vad är bra? Vad krävs för att man ska kunna bo på landet?Och du som lämnat stan - ring och berätta om hur det går att bo på landet! Och du som funderar på att lämna stan för landet - ring och berätta om din dröm!Ring 020 – 22 10 30Programmet startar 21:40. Telefonslussen öppnar 21:00.Du kan också skicka e-post till karlavagnen@sverigesradio.se och dela med dig.Välkommen in i Sveriges största samtalsrum!Ansvarig utgivare: Anders Bäckström.

Epadunken har tagit över Sverige. Antingen så älskar du den eller så hatar du den, men oavsett så är den en av de musikgenrer som svenskarna har lyssnat allra mest på under året. Genren har sitt hjärta i raggarkulturen, den är full av sexuell humor och liknas av vissa vid könsrock. Och texterna är inget för den pryda. Hur kommer det sig att epadunken har exploderat i Sverige just nu? Vad spelar epabilen för roll i allt det här? Vilka är artisterna att hålla koll på? Varför är det så många som hatar epadunken? Gäst: Markus Larsson, musikjournalist Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren

Tandläkarvård är något som alla behöver men som kan kännas väldigt obehagligt. Antingen för att man inte har råd eller för att man har tandläkarskräck. Hur känner du för det här med tandläkarbesök? 40% av Sveriges befolkning lider av tandläkarfobi det är alltså väldigt vanligt bland vuxna och barn. Högkostnadsskydd för tandvård var också en fråga som lyftes i årets valrörelse.Hur har du det med dina tänder? Är du rädd för att gå till tandläkaren, hur känner du? Eller är tandvård något som inte alls bekymrar dig?  Kommer du ihåg hur det var att gå till Folktandvården som barn? Vad har du för minnen från dina första tandläkarbesök? Kom fluortanten till din skola? Har det påverkat dig i vuxen ålder? Har du kanske inte råd att åtgärda trasiga tänder hur hanterar du det?Dela med dig av dina erfarenheter bra eller dåliga vita eller gula? Programledare : Annika Jankell Karlavagnen startar som vanligt kl 21.40 telefonslussen öppnar kl 21.00 telefonnummer: 020-22 10 30. Du kan mejla oss redan nu karlavagnen@sverigesradio.se . Vi finns också på sociala medier, där kan du dela med dig av dina erfarenheter. Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare: Sofia Söderholm 

Sakine Madon var en av dem jag såg upp till när jag började skriva mot slutet av 00-talet. Då var hon redan en orädd debattör som tog strid för grundläggande liberala värden, mot hederskultur och mångkulturalism, mot identitetspolitik och för yttrandefrihet. Hennes tankeskärpa och totala avsaknad av konflikträdsla inspirerade mig. Att hon vågade!I dag har några av de ställningstaganden som gjorde henne obekväm i offentligheten nästan blivit okontroversiella. Som att vara emot hederskultur. Andra frågor är precis lika aktuella då som nu – som den om yttrandefrihetens gränser. I dagens podd pratar vi om Sakine Madons nyutkomna bok Inget är heligt (Fri tanke) som handlar om de senaste två decenniers debatter på dessa teman. Våra åsikter överlappar fortfarande på nästan alla områden som boken behandlar, och de två böcker jag har skrivit (den första ihop med Adam Cwejman och den andra ihop med Anna-Karin Wyndhamn) tar upp en del av exemplen som hennes gör. Därför försöker jag utforska de punkter där jag själv har svårt att hitta bra svar, samt också de trätofrågor som ändå finns. Migrationen är en sådan fråga, där Sakine är avsevärt mer generös i sin hållning än jag. Jag frågar om våra respektive bakgrunder kanske spelar in på något sätt, hon med sin flykt till Sverige i minnet och jag som har alla mina rötter här. En fråga jag ställer är hur den demografiska förändringen av Sverige påverkar möjligheten att försvara de liberala värden hon håller högt. Jag menar att det är så, och att det påverkar fri- och rättigheterna människor i praktiken har, men här blev samtalet lite mer av en debatt. Ni får höra själva.Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Varför fungerar dieter? (PT-Podden) #151 - Maria Michael Väldigt ofta när människor diskuterar dieter tillhör man en av två skolor. Antingen att just denna diet är bättre än något annat eller att alla dieter är skit och att man bör hålla sig ifrån att dieta. Men det folk ofta missar i dialogen är att dieter kan skapa en skillnad hos människor och den stora frågan är varför?   Samtalsämnen: Varför fungerar dieter? Kaloriunderskott vs förbud Hur påverkar skräpmaten? Vill du lära dig mer om kost och hälsa? Anmäl dig till Intensivekost via www.intensivekost.se eller läs hundratals gratis bloggposter på www.intensivekost.se/blogg

Speedreading - av böcker:  Följ denna process för att snabbt ta reda på om en bok är intressant och relevant: (1) Läs baksidan. (2) Läs TOC/kapitlen. (3) Hitta några kapital som verkar lovande. (4) Skumma dessa kapital i 1-3 minuter. Då vet du inom 5 minuter om en bok är värd att läsa vidare eller ej.  Sen om boken faktiskt är riktigt bra -- då ska man INTE snabbläsa den. Själva syftet är ju att identifiera böcker värda att faktiskt lusläsa och begrunda. Läs om de bästa böckerna du läst. De har alltid mer att ge -- och är antagligen mer lärorika än en ny bok. Gör listor. Man ska föra listor över allt som är viktigt. Två enkla men effektiva listor är: (a) Veckans 3 viktigaste uppgifter (varje söndag) och (b) Varje dags enskilt viktigaste uppgift. Koka en stor Linssoppa. Kostar ca 150 kr för tillräckligt med mat för att leva på en vecka -- om man vill spara pengar. Fasta. Antingen intermittent fasting,  eller 1-dags fasta, eller 2-day fast.  Enklast är att bara skippa frukost.  Sluta äta socker och godis. Det den enklaste saken man kan göra för att förbättra sin diet och maghälsa.  Ät dessa nyttiga saker dagligen: Ägg, spenat, citron, oregano. Det går att blanda med i nästan alla maträtter. Gör hälsotest. En gång varje eller vartannat år. Samla diagnostisk data över lång sikt för att sedan kunna se om din hälsa försämras och kunna förknippa det med något. Biological Prime time:  Finn tiden på dagen då dina energinivåer och koncentration naturligt peakar.  För de flesta är det ungefär 15 minuter efter man vaknat, och sedan ungefär 4 timmar. Försök göra dagens viktigaste uppgift under denna tid. Finanskursen Årskull 5 börjar 1a maj. Gör en tidig ansökan innan 17e april. Läs mer på https://finanskursen.se/

"Antingen är vi utslängda på en vältempererad planet. Och vi är köttklumpar som tänker. Eller så finns det en större berättelse. Jag vägrar gå med på att det inte finns en större berättelse." Indierockaren Jonathan Johansson pratar om Guds existens, om sitt åttonde album "Om vi får leva", om gothbandet Pale Descent som han hade i gymnasiet, om gammelmormor som emigrerade till USA eftersom hon hade tråkigt i Vetlanda, om att inte få titta på "Star Wars" på grund av frireligiösa föräldrar, om att göra poplåtar av Karin Boyes poesi och om att rejva i Berlin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.