Podcasts about antingen

Anton har en ny dator och har gjort val han inte är nöjd med. Det blir snack om att börja på ny kula, kortkommandon, webbläsare, hockey, Quake och att bli irriterad på sina egna val. Dessutom en hel del om fönster, att det är jobbigt att tänka, helljus, externa hårddiskar och att faktiskt rensa downloadsmappen från skit. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

I det tvåhundratrettiofjärde avsnittet av ”Maratonlabbet - en podcast om löpning” intervjuas Jossan Johnsson. Vi pratar om hur hon kombinerar rollen som influencer med en ambitiös elitsatsning inom löpning. Jossan delar sina erfarenheter och lärdomar från sitt första maraton i fjol, och ger konkreta tips till dig som står inför din egen debut. Samtalet rör sig också kring hur hon tränar i dag, med mycket skidåkning under vintern, och hur det är att leva ett träningsliv där nästan allt kan bli innehåll. Ett avsnitt om prestation, balans och motivation. Johan har börjat träna efter ett tröskelinspirerat träningsprogram som just nu innehåller cirka 11-12 mil varav en tredjedel är kvalitet. Frågan är vem som har skrivit programmet? För Erik är det snart dags för Sevilla Marathon och han tränar just nu mer polariserat än någonsin. Antingen i lugn distansfart eller i 3-5k-fart. Hur ska det gå? Följ Maratonlabbet under den nionde säsongen för att lära er mer om löpning och för att se om Johan Forsstedt och Erik Olofsson klarar sina smala mål på 10 kilometer, halvmaraton, Lidingöloppet, maraton och ultralöpning. Avsnittet är gjort i samarbete med Fjällöparveckan i Tänndalen 1-5 juli 2026 och ni hittar även all energi och alla kosttillskott ni behöver på www.umarasports.com/maratonlabbet   

Idag snackar vi lite katt, $4000, att slösa tokens på dokumentation, sociala medier för “agenter” och vi får en uppdatering om Therése hobbyprojekt. Dessutom en hel del om att planering är överskattat, att kod är billigt, AB-tester, kontraproduktiv stress och att Anton & Therése absolut (inte (fast jo)) skulle arbeta bra ihop. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Idag på vegetariska dagen talar vi om vår hatkärlek till grönsaker. En del tuggar motvilligt i sig tomater, andra slukar förtjust broccoli och vissa odlar allt de bara kan. Grönsakskamp i Karlavagnen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Baljväxter, broccoli, blomkål och gröna blad (t ex ruccola och bladspenat) är grönsakerna som flest svenskar vill äta mer av för att vi tror att de är bra för oss men bland favoriterna så ligger tomaten, gurkan och moroten i topp.Men kål? Ja, det är en vattendelare. Antingen är det NEEEJ eller JAAA när det läggs upp på tallriken.Idag vill vi höra om din favoritgrönsak, om din värsta grönsaksupplevelse, om dina bästa odlingstips, om jättesquashen du hittade i trädgården eller om varför du inte vill ta i grönsaker med tång utan undviker allt vad grönt heter.Ring oss på 020-22 10 30. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare: Li SkarinProducent: Helene Almqvist

Förintelseminnet är varken spikrakt eller fredat. Hynek Pallas funderar genom sin egen släkthistoria över hågkomster som förvittrar och förvanskas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På den Nya judiska begravningsplatsen i Prag står min släktgrav. När stenen restes och vem som beställde den, det vet ingen längre. Men ett namn på stenen är iögonfallande – eftersom hon aldrig har funnits.Min farmor Josefas familj levde under 1900-talets första decennier vid Gamla stans torg i Prag. Till grannarna hörde Franz Kafka. Det var ett för tiden typiskt judiskt hushåll. De sex syskonen drog åt olika håll. Någon var småreligiös, någon annan höll liv i jiddischen trots att språket betraktades som dammig gettokultur. Mest blev de, som så många av Prags judar, alltmer assimilerade.Farmor Josefa cyklade till Paris. Tog jobb på Philips. Lärde sig franska, cyklade hem.Syskonskaran skingrades.De skulle förenas igen av en katastrof.I många decennier talade ingen om det som hade hänt. Själv växte jag upp med en tystnad som aldrig fick form. Jag tänkte att det var exilen. Att det var så det var att växa upp som invandrare. Det finns ju en mur till landet man lämnar och inte får återvända till.Men något stämde inte. Mammas släkt fanns ju där i fotografier och i berättelser. Från pappa var det tyst. En tystnad som fortsatte när vi på 1990-talet kunde återvända till det som hade varit Tjeckoslovakien.Långsamt fick tystnaden konturer. Som under en resa till gettot Theresienstadt med min gymnasieklass 1995. Jag mådde fysiskt dåligt, men visste inte varför.I Sverige blev Förintelseminnet alltmer centralt och den 27 januari 2001 blev det nationell minnesdag. Men fraserna kändes så allmänna och svepande och tycktes inte gälla det jag såg i Tjeckien.”Om detta må ni berätta”, sades det.Men i Tjeckien hade ingen berättat. Och det fortsatte att vara så tyst.Några år senare dök en amerikansk släkting upp i Prag. Paula Brunner var redan en äldre dam, men också min pappas kusin. Min farmors systerdotter. En kväll i ett översvämningsdrabbat Prag öppnade hon för några timmar historien, och stack hål på tystnaden.Det skulle dröja ytterligare ett decennium innan den krossades. Av en slump fann jag tre arkivlådor som Paula före sin död hade deponerat på Washingtons Förintelsemuseum. Brevväxlingar och dagböcker från när hennes familj flydde nazisterna 1938.I breven till släkten i Prag fick farmors syskon äntligen namn och konturer.Zofie. Alois. Lotte. Eugenia. Hedwig.Breven gick till 1941. Då fick judar inte skriva mer.Sen blev det tyst.Paula återupptog brevväxlingen med min farmor efter kriget.Försiktiga brev.I det ”antisionistiska” samhällsklimat med antisemitiska undertoner som fostrades i kommunistregimerna efter 1948 fick minnet av folkmordet som riktat mot just judar vårdas tyst. Det märks på Josefas brev. Den som inte vet vad som drabbat hennes familj kan inte utläsa det.Med namnen kunde jag bege mig till arkiven och se hur historien om Förintelsen skrevs om framför mina ögon. Fördjupades. Hur mina släktingar, precis som Prags övriga judar under noggrann planering fråntogs sin status som människor. Bestals på allt. Till och med husdjur och strykjärn. Juden skulle ses som mindre värd av sina grannar. Föraktas.När farmor, hennes syskon, deras familjer och Böhmens övriga judar till sist internerades i gettot Theresienstadt sex mil från Prag var berövandet av deras sista rättigheter en formalitet.Gettot innebar svält, sjukdom och dödlighet av samma slag som i koncentrationslägren.Det räckte inte för nazisterna. Lillasyster Lotte och hennes make Robert mördades i dödslägret Malý Trostinec i Belarus. Antingen i de gasbilar som befolkningen viskande kallade för själadräpare, eller med nackskott.Liksom hennes bror Aloiš som troligtvis mördades i Lettland, kastades de i massgravar redan innan det fanns gaskammare installerade i Auschwitz. Innan det fanns något ”industriellt massmord”. Den ”Förintelse med kulor” som drabbade Alois och Lotte och en miljon andra judar i Belarus, Ukraina och Baltikum hör till Förintelsens hemskaste inslag.I dag är den mindre känd. Ändå finns här ett rått mördande av människor ansikte mot ansikte som gör att vi inte enbart kan betrakta Förintelsen som industriell. Som någon ”modernitetens baksida”.På Östfronten kunde nazisterna och deras hantlangare avrätta tiotusentals judar på några dygn. Det fåtal vittnen som överlevde berättade hur judar tvingades gräva upp och bränna kropparna.Inte ett spår skulle finnas kvar av den utrotade rasen. Ett gigantiskt brott mitt i det pågående folkmordet.Som ingen dömdes för i efterkrigstidens rättegångar.Efter kriget ville de få judar som återvände till Prag minnas de mördade.Inte 27 januari, utan den 8 mars.Hösten 1943 fördes 17 517 tjeckiska judar från Theresienstadt till Auschwitz. I stället för att genomgå urval placerades de i ett familjeläger.Levnadsförhållandena var vidriga, men det fanns barnbaracker där de vuxnaundervisade. Barnen dekorerade väggarna och satte upp ”Snövit och de sju dvärgarna”som musikal. Disneyfilmen hade haft premiär 1938 och förtrollat en generation ungar.Kvällen den 8 mars 1944 leddes barnen i sjungande kolumner till gaskammaren. Under natten följde det största enskilda mordet på tjecker i historien.Min tioåriga faster Anna låg samtidigt gömd på ett sjukhus i Prag.Hon hade sett ”Snövit” fem gånger innan nazisterna förbjöd judar att gå på bio.Familjelägret skapades med samma baktanke som när nazisterna putsade uppTheresienstadt inför besök från Röda korset: En Potemkinkuliss för att vilseledaomvärlden.Det behövdes inte. Omvärlden var ointresserad.De tjeckiska judarna fick inte hållas länge med sin minnesdag. Kommunistländernas antisionistiska hållning gick så långt att Förintelsen skylldes på judarna själva. Transportlistorna hemligstämplades eftersom forskning påstods vara ursäkt för ”sionister som ville dölja sitt samarbete med nazisterna”. I Theresienstadt skulle det öppnas ett ”museum över Israels koncentrationsläger”.Min farfar dog i sviterna av lägren. Farmor blev blind. Deras barn växte upp på barnhem.Det blev tyst.Det är viktigt att minnas att Förintelseminnet inte är spikrakt och fredat. Att antisemitismen redan har rubbat och påverkat minnet av folkmordet.I det stora och i det lilla. När jag till sist hittade stenen på Prags Nya judiska begravningsplats stod den bland välta och överväxta stenar. Vittrande monument över kapade släktträd. De mördade saknade dödsdatum. Alla utom min farmors mamma. Hon tog livet av sig 1941 när hon insåg vad som var på väg att hända.Jag tittade närmare. Där var de allesammans. Lotte, Alois… Sen hajade jag till.Zofie, mellansystern som slets ur sin makes famn på perrongen i Auschwitz 1944, saknades. Zofie dödförklarades först 1958. Sen dog hennes man. Sen glömdes hon bort.På hennes plats hade man skrivit namnet på en person som aldrig har existerat i min släkt. Kanske trodde man att det var så hon hade hetat.Så snabbt kan hågkomsten av de mördade förvridas och förtvina.När Förintelsens sista vittnen är borta, vem värnar om deras minne?Hynek Pallasförfattare och kulturskribent

Efter lite rollspelssnack så lägger sig Anton platt och vi snackar lite AI. Allt om hur det fungerar ibland, likadana lösningar, roller, nya heta kontexter, poddens nya AI-expert och att inte stötta Vercel. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Nytt år, nytt drama! Det blir lite Tailwind, att driva bolag, en regnbågskatt, Adam Wathan, att gissa sig fram, internet i AI-eran, Adam Wathan, trafikdippar, korrelationer, Adam Wathan och en hel del TikTok. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Det är annandag jul och årets sista avsnitt! Det blir ett helt vanligt avsnitt om att ta sig an en onödigt komplicerad kodbas, att inte låta kodkvalité påverka kultur, stolthet och att ta hänsyn till det förflutna. Dessutom en hel del om en gemensam fiende, relationen till AI, att (inte) koppla ditt eget värde till koden du skriver och att veta att man har rätt. Tack till Bartek för avsnittets skämt! Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

För ovanlighetens skull kommer vi här med ett vanligt avsnitt i December! Allt från Jamaica till en smiskad VD till Therése hobbyprojekt. Det blir lite ditten och datten om agenter, att köra local first, Apples developer program, Claude, smeknamn, att ersätta excelark, vibes, att inte betala något och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Är det Picassos år? Är det året då retrospektiven tog oss tillbaka till det figurativa måleriet? Är det tillbaka till framtiden? Vad var bäst och vad bråkades det om? Hör konstkritikerna Mårten Arndtzén och Sonia Hedstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. LARS TUNBJÖRKS FOTOGRAFIER AV SVERIGE OCH SVENSKARNA – NU SOM DANSI veckan så är det premiär för ”Landet utom sig” på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm. Koreografen Anna Vnuk gästar P1 Kultur för att prata om hur Lars Tunbjörks färgstarka bilder från gallerier, parkeringar och sommarland blivit till dansade berättelser på scen. Vad säger de om oss idag?ESSÄ: HAR HÖGKULTUREN BLIVIT EN SUBKULTUR? NEJ!Kultur är ett vanskligt begrepp. Antingen är det för smalt, och omfattar bara det som personer som är ointresserade av sådant kallar finkultur, eller så är det för brett, och inbegriper i stort sett allt mänskligt. För att skapa ordning kan man försöka specificera med olika förled, vilket Horace Engdahl gjorde i det tal han höll 2006, med den insinuanta titeln Högkultur som subkultur? Hade han rätt? Torbjörn Elensky har tagit sig an frågan i dagens essä.Programledare: Lisa BergströmProducent: Måns Hirschfeldt

Punkare, beatniks och kristna subkulturer kan ta över världen. Men att den samtida litteraturen tillhör dem är ett missförstånd, menar Torbjörn Elensky. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kultur är ett vanskligt begrepp. Antingen är det för smalt, och omfattar bara det som personer som är ointresserade av sådant kallar finkultur, eller så är det för brett, och inbegriper i stort sett allt mänskligt. För att skapa ordning kan man försöka specificera med olika förled, vilket Horace Engdahl gjorde i det tal han höll 2006, med den insinuanta titeln Högkultur som subkultur?Hade han rätt?Ja, om man får tro flera av vår tids skribenter. För sjutton år efter att det hållits trycktes talet på nytt i tidskriften Essä, med ett flertal tillhörande kommentarer. Även om vissa av författarna tog visst spjärn mot Engdahls tankar så stod den övergripande bilden klar: Högkulturen var marginaliserad till subkultur.Åh, jag kan verkligen önska att det stämde. Men tyvärr tror jag inte det. För även om Horace Engdahl talade om högkultur, så syftade han på något mycket snävare: Den konstnärligt relevanta skönlitteraturen. Det han egentligen ondgjorde sig över var hur den marginaliseras. Och då framstår talet om subkultur som ett försök att göra litteraturen cool, som ett sista räddningsförsök. Ge den förnyad vitalitet.Litteraturen har ju dock fortfarande viss status, som upprätthålls inte minst av Svenska Akademien, vilken omger den med en air av finhet. Vilket kan vara en del av problemet. Subkulturer kan vara elitistiska, men de uppstår aldrig i eliten.När vi pratar om kultur måste vi inse att villkoren för de olika konstarterna är helt olika. Konstmusiken lever nästan helt på offentligt stöd, men den är samtidigt ytterst vital, med verkligt internationell relevans. Dess publik är global och kan därför bli väldigt stor, även för sådant som uppfattas som smalt. Den kan vara exklusiv, men är inte någon subkultur. Konsten - måleri, skulptur, installationer, koncept och så vidare - fungerar på flera olika sätt, det finns så att säga olika nivåer. Men talar vi om den verkligt framgångsrika är det en dynamisk blandning av kritik, privata samlare och offentliga institutioner som lyfter konstnärskap till kändisskap. Konsten har länge präglats av sin unika marknadssituation, men den är verkligen inte på väg att bli någon subkultur. Där finns fortfarande pengar, och inte i gamla stiftelser, utan från nya, superrika elitkonsumenter. Att det på ett par decennier i Stockholm öppnade tre privata konsthallar säger allt. Det är knappast några obskyra rockklubbar.Filmen då? Det finns högkulturell film som visas på festivaler världen runt. En del kan få kommersiellt genomslag. Det är den nyaste av konstformer, och i den samsas en folklig mångmiljardmarknad, nationella prestigeprojekt, geniala auteurer och kommersiell smörja. Det finns filmklubbar med subkulturell prägel, men filmkonsten är inte någon subkultur.Litteraturen är speciell på flera sätt. Under årtusenden är det varit härifrån de andra konstarterna fått sina motiv. Nationella gemenskaper vilar ofta på just litterära verk, Italiens Dante, Englands Shakespeare, Tysklands Goethe. Under ett par hundra år har den skönlitterära prosan utgjort kulturens centrum. Det är den folk först tänker på då de tänker på kanon. En konstart som länge kunde förena exklusivitet och prestige med en stor marknad. Nu har den emellertid på mindre än femtio år, snabbt tappat stora delar av sin publik och sin prestige. Vad blir då kvar? Blir den en subkultur bara för att den blir mindre? Är det inte snarare så att den är på väg att bli irrelevant?För en företeelse blir inte en subkultur bara för att den är smal. Det räcker inte. Subkulturer arbetar med särskilda uttryck både för att skapa gemenskap inom gruppen och avskärma dem som inte hör till: klädsel, musik, uttryck, gester. Visst kan man inkludera historiska rörelser, men de mest typiska och kända subkulturerna är alla delar av den ungdomskultur som började utvecklas efter andra världskriget. Beatniks, hippies, mods, skinheads, punkare, synthare, hiphopare och så vidare. Lätt identifierbara. Ofta bildades de av ungdomar från arbetarklassen, som ett sätt att utveckla självkänsla och gemenskap i opposition mot de vuxna och samhällets auktoriteter. De har dessutom vanligen varit fientliga sinsemellan. I början av 80-talet var det stora slagsmål mellan punkare och kickers, till exempel. Är det detta som väntar litteraturen? Slagsmål kanske vore bättre än ljum samstämmighet åtminstone. Men nej, jag tror inte det.Punken är medelålders, men fortfarande kan man se tonåringar glida över Sergels torg med skinnjacka med nitar och anarkist-A:n. De vågar kanske inte använda riktiga säkerhetsnålar i näsan, eller måla svastikor på ryggen längre, men ändå. Subkulturer har i våg efter våg präglat nya generationer och de har ofta gått från att vara små och utmanande till att påverka hela kulturen i vid mening. Beatniks blev mode på nolltid. Hippies befriade vår sexualitet. Punken gick från att vara ett långfinger mot alla över huvud taget som var äldre än 15 till att på djupet påverka mode, design, konst, musik, inte minst genom idealet att göra det själv, do-it-yourself. Är Horace Engdahl på väg att bli punkare? Drömmen om subkulturen är drömmen om ungdomen. Men det enda säkra är att vi alla bara blir äldre.Nästan all kulturell förnyelse efter världskrigen har bubblat upp från subkulturerna. Och går man längre tillbaka och vidgar begreppet gäller detsamma den heroiska modernismens pionjärer, surrealister, dadaister, futurister och andra som ville omstörta hela det existerande etablissemanget. Även 1800-talets dekadenter och dandyer, romantiker och revolutionärer var på sätt och vis subkulturer, som med tiden tog över. Stravinskys Våroffer buades ut på premiären och impressionisterna, som numera pryder så många affischer, muggar och bordsunderlägg att de blivit uttjatade, refuserades av de högkulturella experterna och öppnade sin egen salong istället, som riktiga punkare. Det går att hitta flera exempel på hur subkulturella strömningar tagit över hela samhällen. Kristendomens framväxt under senantiken är ett paradexempel: från att ha varit slavars, kvinnors och förtrycktas religion svällde den och tog på några hundra år över hela Romarriket.Det skulle kunna komma en litterär subkultur. En ny grupp romantiker, med utmanande kläder och interna tidskrifter. Visst. Men högkulturen, och särskilt litteraturen, håller inte på att bli någon subkultur. Den håller på att bli marginell. Jag hoppas fortfarande på förnyad vitalitet i skönlitteraturen, även om den aldrig igen blir den massmarknadsprodukt den var under halvtannat århundrade. Men den förnyelsen, som kanske redan pågår långt ifrån salongerna, i någon subkultur i en förort till Jakarta, kommer vi inte att känna igen förrän den redan är på väg att bli mainstream. Det enda säkra är att kulturell förnyelse aldrig har presenterat sig redan lagerkrönt.Torbjörn Elenskyförfattare, kritiker och essäistKällorTidskriften essä nr 19-20 2023: Högkultur som subkultur? Red. Emi-Simone Zawall.

Anton har begått presentation på konferensen Öredev och vi följer med! Det blir snack om CFPs, dåliga abstracts, en kväll i stadshuset, att försöka boka resor, nakenbad, att representera podden och att dubbla innehållet i presentation dagarna innan. Dessutom en hel del om karaoke, programmeringscovers, first name basis, shots med låg alkohol, att livekoda i 40 minuter, en felbokad keynote och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Antingen gör man saker ordentligt eller inte alls. Jag måste alltid vara glad och trevlig. Det måste alltid vara välstädat hemma. Jag klarar mig bäst själv, jag är stark och behöver inte så mycket hjälp av andra. Känner du igen dig i en eller flera av dessa så kallade rigida livsregler, stela idéer om hur man ska vara här i världen? I veckans avsnitt pratar vi rigiditet – hur den uppstår, hur den ställer till det för oss, och vad man kan göra åt saken.Klipp:23:28 Couples Therapy30:39 Toy Story34:33 GreaseRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi rör oss både framför och bakom kulisserna på konferensen Nordic.js när Anton berättar om hur det var att jobba som MC/konferencier och Therése om att besöka den. Dessutom massor av 70-talets extremvänster, presenter, tre intensiva dagar, genrep, Therése topp tre ögonblick, en stressig allsång och en matkö. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

❓

I ett halvt avsnitt präglat av teknikstrul pratar vi om Biome och annan tooling. Det blir högt och lågt om att Rom inte byggdes på en dag, bedrägerier, uttal, Prettier och några hot takes innan teknikstrulet sätter fullständigt stopp. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Idag blir det lite MCPer och säkerhetshål, att samarbeta på kontoret, mobbprogrammera i 30 minuter, att alla är olika, flamingos som betyder olika saker och dörrar. Dessutom en hel del om hur kan folk vara så dåliga på att byta kontext, att majoriteten av utvecklare inte skriver komplex kod, vikten av sin egen tid, att gå “tillbaka till jobbet” efter ett möte och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Anton har sett reklam som inte riktigt hittade hem och utifrån det pratar vi om att sälja till utvecklare, developer relations, avokados, självdistans, känsla, media queries och early birds. Dessutom en hel del om en cynisk bitter grupp, gratis öl, reklam i tunnelbanan och åldersfördelningen i utvecklarbranschen. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Äldre- och socialförsäkringsministern om regeringens bidragsreform, och om personalbristen i äldreomsorgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 17 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en bidragsreform. Den består bland annat av ett bidragstak, att de som invandrar till Sverige behöver kvalificera sig för vissa socialförsäkringsförmåner och ett aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag. ”Hela bidragsreformen syftar till att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, att vi får fler familjer som tar sig från ett utanförskap där man är beroende av bidrag, och går till arbete. Där det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, vilket det faktiskt inte gör idag”, säger Anna Tenje.Att det ska löna sig bättre att arbeta, är också mer rättvist enligt Anna Tenje.Vilket är viktigast, att det blir rättvist eller att de här människorna faktiskt kommer i arbete?”Jag tycker att det fina med vår reform är att man kan uppnå båda två. Det viktiga är att det är rätt och rättvist. Att man känner att det lönar sig att anstränga sig och det lönar sig att gå till jobbet. Annars är risken att man underminerar det system som vi har idag, som bygger på att man arbetar och gör rätt för sig. Och sen finns samhället där att plocka upp det om något går fel. Antingen om du blir sjuk, arbetslös eller skiljer dig och behöver hjälp och stöd. Det viktiga är att det är rätt och rättvist och att man uppmuntrar att fler jobbar, mer och att det lönar sig att arbeta och anstränga sig”.Anna Tenje och andra ministrar brukar tala om att det inte längre ska gå att ”stapla bidrag”. Men för den som har försörjningsstöd räknas andra inkomster, som exempelvis barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd, redan idag av från försörjningsstödet.”Det stämmer att det dras av. Men det som staplas är om du är en familj med väldigt många barn, då har man ju kostnadspost eller en summa pengar för varje barn och de staplas på varandra. Det är därför vi har den här begränsningsregeln efter tredje barnet, som då kommer in i bidragstaket”, säger Anna Tenje.Men att man får bidrag per barn handlar ju om att alla barnen ska kunna få en skälig levnadsnivå?”Då har man inte heller tagit hänsyn till att det i en större familj också finns stora vinster. Man kan göra större inköp och ha större förpackningar, och man kan också ärva kläder mellan barnen.”När du talar om att det staplas bidrag uppe på varann så här generellt kan man få intrycket av att det låter som att man kan få alla bidragen samtidigt, utan att de påverkar varann. Är inte det att ge en lite felaktig bild av verkligheten?”Men man staplar just kostnadsposterna för varje barn på varandra”, säger Anna Tenje.Ja, men inte när det gäller försörjningsstöd. Många bidrag räknas bort, som inte går att stapla. ”Det stämmer, men faktum kvarstår. Det största problemet är fortfarande att två vuxna med fem barn kan få 46 500 kronor efter skatt. För dem lönar det sig alltså inte att gå från bidrag till arbete. Inte ens om båda börjar arbeta, och så kan vi alltså inte ha det”, fortsätter hon.Regeringen har tagit fram några exempelfamiljer för att visa bidragstakets effekt. Ett av exemplen rör sammanboende med fem barn, som sammanlagt kan få 46 500 kr i månaden. I den summan ingår bland annat försörjningsstöd, barnbidrag och flerbarnstillägg. Anna Tenje har tagit upp exemplet med fembarnsfamiljen vid ett flertal tillfällen, men har inget svar på frågan om hur många familjer det gäller.Enligt siffror som Ekot fått från statistikmyndigheten SCB var det år 2024 49 familjer som fick ut 46 500 kr eller mer varje månad under året, vilket Dagens nyheter var först med att rapportera. Sammanlagt var det 940 familjer med fem barn som någon gång under året fick försörjningsstöd.Att använda det exemplet så som ni gör är det inte att göra en ganska stor sak av nånting som ändå är ganska ovanligt?”För det första är det 5 000 familjer som berörs av begränsningsregeln. Det är väldigt många barn som växer upp i de här familjerna som inte ser sina föräldrar gå till jobbet. Barn som växer upp och riskerar att ärva det utanförskap som deras föräldrar befinner sig i.”Anna Tenje fick i intervjun upprepade frågor om exemplet med 46 500 kr i månaden för en fembarnsfamilj är ett bra exempel, eftersom det gäller så få familjer.Men om vi pratar om de här 49 familjerna, är det ett bra exempel för att ge en bild av försörjningsstödet i Sverige?”Det finns väldigt många olika exempel. Det finns andra typfall som vi också har som illustrerar en annan familjekonstellation. Det är familjer som får ut ännu mer pengar och det finns också familjer som får ut mindre pengar”, säger Anna Tenje.”Detta är en väldigt försiktig beräkning”, fortsätter hon.Förenligt med barnkonventionenI utredningen som ligger till grund för bidragstaket dras slutsatsen att begränsning av försörjningsstödet för familjer med många barn sannolikt är förenlig med barnkonventionen. Rädda barnen är övertygade om att bidragstaket går emot barnkonventionen och Socialstyrelsen är i sitt remissvar tveksamma till att förslaget lever upp till kraven om levnadsstandard och social trygghet i barnkonventionen. Kritik kommer även från Barnombudsmannen som menar att det inte kan komma ifråga att gå vidare med förslag som endast sannolikt är förenliga med barnkonventionen. ”Den bidragsreform som vi nu går fram med. Det är en väldigt väl avvägd och jag vill med bestämdhet hävda att det här bryter inte mot barnkonventionen. Detta kommer snarare leda till att fler barn tar sig ur fattigdom, kan göra den där klassresan som vi alla pratar så varmt om, som vi gärna vill se fler barn kunna göra.”Vad är det som gör att du känner dig helt trygg i den frågan, att det här absolut inte strider mot barnkonventionen?Jag är helt övertygad om att detta kommer leda till en bättre situation”, säger Anna Tenje.Språkkrav i äldreomsorgenI juli 2026 vill regeringen införa ett språkkrav i äldreomsorgen. Anna Tenje ser språkkravet som ett av flera sätt att höja kvaliteten i äldreomsorgen:”Att äldre kan förstå och göra sig förstådda, och att medarbetare sinsemellan kan prata med varandra och ha en patientsäker överlämning”, säger Anna Tenje.Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet, och utredningsförslaget är att nivån för godkänt test ska vara B2, på den gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS. Nivån motsvarar ”självständig språkanvändare”. Anna Tenje menar att det är en ganska hög nivå, som är realistisk att införa.Kommer det här kravet även gälla de som redan idag är anställda inom äldreomsorgen? ”Kravet blir vid nyanställning”, säger Anna Tenje.För att personalen ska nå upp till rätt nivå kan arbetsgivare inom äldreomsorgen behöva göra språkhöjande insatser.”Det bakar vi nu in i äldreomsorgslyftet, så man kan nyttja de pengarna, de riktade statsbidragen, för att utbilda och förstärka språket. Både för den personal man redan har anställd (...), och givetvis gäller det också ny personal”, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.Programledare: Erika MårtenssonKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in eftermiddagen den 2 oktober 2025.

I dagens avsnitt gästas vi av Tobias som driver företaget Skafferimat. Torrvaror är ju enkelt att preppa. Antingen har du dem i ditt extra skafferi, eller så packar du dem i mylarpåsar med syreabsorbenter. Men hur gör man med andra råvaror såsom mjölk, grädde och kanske smör? Visste du att dessa råvaror också finns i pulverform? Vardagsprepping har vid flertalet tillfällen testat deras torkade råvaror och alltid varit nöjda med det vi smakar. Så nu är det hög tid att vi pratar om deras sortiment, torkprocessen och allt möjligt. Det vi speciellt uppskattar med företaget är deras vision av att ha ett bra grundutbud med råvaror som produceras så nära som möjligt, inom europas gränser. Besök gärna skafferimat här: https://skafferimat.se/

Vi börjar med att Anton ställer Therése mot väggen för flera år gamla åsikter. Står hon för dem fortfarande? Kan man förändras? Det blir vikten av mycket yta, intensiva konferenser, tidsomställningar, fritid, att åka till Island med ett annat bolag och att rida Kimmi. Dessutom ska Anton vara MC på Nordic.js så det blir lite om Laser-Micke och att skrämma volontärer också. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Ja, du har rätt! Dagens ämnen är allt från medborgarlön, Antons evighetsprojekt, en släng Reacthistoria, tråkig teknik, att det etablerade vinner och tillbaka från semestern igen (igen). Dessutom en hel del om mardrömsmobbprogrammering, att Next.js är lika dåligt som vanligt och hjärnor utan gropar. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Therése har en ointressant fråga till Anton och därför snackar vi om “hacksprintar”, “hackweeks”, “hackathons” etc. Allt om att bli inspirerad, hoppa hopprep, höja moralen, älskade lappar, idrottsläraren Larry och för mycket brinn. Dessutom en hel del om att bita i det sura äpplet för en bättre framtid, att aldrig ha kul, ta hand om barn i 10 minuter och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Nedsläpp Växjö Lakers är tillbaka för en ny säsong. Två träningsmatcher är spelade och det har blivit två vinster hittills. Hur höga ska förväntningarna vara? Det pratar Daniel Rydström och Daniel Enestubbe om i veckans podd.

Sommar, sommar, sommar Det är mögel i Antons kök Sommar, sommar, sommar Lite ditt-o-datt om semesterbök Anti-Next-vågen Semesterscener Hantverkarsågen Att tappa toner Sommar, sommar, sommar Här finns nått för dig och mig Herregud vilket ståhej Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Antingen knuffar man, eller så blir man själv knuffad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sådan är livets hårda lag för en gökunge, och kanske även på sätt och vis för oss människor. I veckans Creepypodden hör vi historier om att finna att man ersatts – eller fått något väldigt viktigt för en ersatt. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Sänk era förväntningar för nu blir det snack om Progressive Web Apps, Service Workers, Chicago PD Cinematic Universe, nativeappar, Gatsbys död och pinsamma recept. Dessutom en del om bokmärken, avsaknad av trafik, lågupplösta ikoner och mycket annat skoj! Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Therése har undergivit sig våra nya AI-chefer och ~~bygger~~ vibe:ar ihop en app till sig själv. Det blir allt från sämre hjärnaktivitet, featurerequests, att bygga lösenordshanterare, YOLO mode och att inte följa regler till dumma robotar, forskningsrapporter och annat kul. Dessutom en hel del om Therése asdf-pyjamas, att det är dags att tjäna pengar på säkerhetsmissar och en värdering på 10 000kr. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Antons monoreporesa fortsätter med en lång kedja av PRs. Det blir en hel del om flyttade filer, konflikter, att inte låta bli att trycka på en knapp, att sätta sin prägel på githistoriken och att göra smarta dumma val. Dessutom blir Therése väldigt diskriminerad, vi pratar lite pluggminnen och allt avslutas med lite teknikproblem. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Via en fråga om vi borde stödja saker utan JavaScript snackar vi om att server-rendera, kämpande AI-modeller, HTMX evangelism, Container Queries, tips på att hoppa från ett berg och Fluid Typography. Dessutom en hel del om att inte lära sig nya saker, Therése nya karriär, tråkigt hantverk, whitelabeling och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Slaget vid Lund den 4 december år 1676, mellan en svensk armé ledd av Karl XI mot en danska armé under Kristian V, brukar räknas som det blodigaste slaget i Nordens historia. Dagen efter slaget utgjorde markerna norr i om Lund en makaber syn. Döda soldater och hästar överallt. Många av soldaterna plundrade på sina kläder.Utgången av slaget brukar av många uppfattas som stunden då skånelandskapen räddades åt den svenska kronan. Danskarnas nederlag innebar i förlängningen att kriget kunde avslutas.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an en riktig klassiker i svensk militärhistoria – slaget vid Lund 1676.Sverige hade åren för slaget blivit indraget i krig på kontinenten som ett led i rikets allians med Frankrike. Kriget på kontinenten gick inte så bra för Sverige. I detta läge passade Danmark 1675 på att förklara Sverige krig. Målet var att återta de 1658 förlorade skånelandskapen. Läget var gynnsamt. På Sveriges tron satt den oprövade unge Karl XI. I maj 1676 krossades den svenska flottan vid Ölands södra udde. En landstigning i Skåne genomfördes den 29 juni 1676.Den danska armén ockuperade snabbt Skåne och endast Malmö var kvar i svenska händer. På den svenska sidan var läget ansträngt. Armén hade misskötts under Karl XI:s förmyndarregering.Man funderade på två alternativ. Antingen drogs den svenska armén tillbaka och gick i vinterkvarter längre norrut. Fördelen var att styrkorna kunde byggas upp och goda förberedelser för ett fälttåg våren 1677 kunde göras. Nackdelen var att hela Skåne sannolikt skulle falla i danskarnas händer. Det andra alternativet var att stanna kvar med den numerärt underlägsna svenska armén i Skåne och spärra vägen för danskarna till Malmö.Det blev det sista alternative som genomfördes. Danskarna hade gått i vinterkvarter norr om Lund och den svenska armén gick även den i kvarter för att spärra vägen mot Malmö. Ganska snart insåg den svenska ledningen att armén höll på att tyna bort i de usla kvarteren. Beslut om att våga ett slag mot danskarna togs de första dagarna i december. Den 4 december marscherade den svenska armén mot det danska lägret. Slaget vid Lund hade inletts. Allt sattes på ett kort.Bild omslag: Karl XI under slaget vid Lund, målning av David Klöcker Ehrenstrahl från 1682. Kungen bär en loskinnsfodrad rock, gula älghudshandskar, hatt med en liten sädeskärve och rider på Brilliant. Tillskrivs: David Klöcker Ehrenstrahl - www.nationalmuseum.se, Wikipedia, public domain. Bild hemsida: Slaget vid Lund 1676. Konung Karl XI (1655-1697) slår sig igenom fientliga skvadroner. Målning av Johan Philip Lemke. I målningens mittparti synes Karl XI jämte Ascheberg och Dahlbegh spränga igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Efter dem en ryttare i blå kappa. I förgrunden döda hästar och krigare. I mellanplanet på en öppen hed två svenska kavalleriformationer. I bakgrunden synes staden Lund, framför denna trupper uppställda i fyrkanter, och längst bort Öresund. Blå vinterhimmel med ljusa moln. Inom ramverket text över målningen. Nationalmuseum. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anton är på krigsstigen och svingar mot väderkvarnar, mugglare och folk som tycker språk förändras. Det blir massa gatekeeping, höga hästar, mellanmjölk, att inte handknacka binärkod, den onödiga demokratiseringen av kodande och en längtan till den sista modellen. Dessutom en hel del om en person som inte blivit sparkad, den nya glada konsulten, god ton och mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Efter ovanligt många skämt så snackar vi om utvecklarenkäten State of Devs som inte handlar om teknik. Det blir en hel del om favoritserier, padel, MTB, ett Breaking Bad-bråk och mycket annat. Dessutom en hel del om att vara hemmablind stockholmare, att starta en egen meetupgrupp, alldeles för mycket om Formel 1, en teaser om Therése jobbsituation och en hyllning till den kanske bästa trilogin i poddens historia. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

I Sverige har gängen skaffat sig barnsoldater. Tonårspojkar – och flickor – som är redo att mörda och skada. Antingen mot betalning eller för att kvitta sina egna skulder. Krimrummet gästas av författaren Evin Cetin som intervjuat några av de unga personer som döljer sig i statistiken och de som rekryterar barnen till att utföra gängens våldsammaste uppdrag. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Evin Cetin Producenter: Arvid Hallberg och Anna Westman Swantesson Ansvarig utgivare: Klas Granström

Efter insikten att vi helt glömt bort att uppmärksamma vår 5-årsjubileum så följer vi upp avsnitt 117 där vi pratar om Women in Tech-konferensen, för nu har Therése faktiskt varit där och hon berättar allt! Det blir mycket om att gå in med ett öppet sinne, instagraminnehåll, bås, nattduellen i Mästarnas Mästare och avsaknad av teknik. Dessutom en hel del om kravlösa interaktioner, en byxdress, systerskap, byggbranchen, gratis biljetter och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

I dagens avsnitt lär vi oss att vi aldrig mer ska spela in ett avsnitt på morgonen. Vi hinner trots allt gå igenom Antons utmanade uppgift på jobbet, att skapa återanvändbar kod, state i URLen, monorepos, plocka bajs när larmet går, estimat, påsk och mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Juniornyheterna SPECIAL om att många slutar idrotta eftersom pressen är för stor. Antingen press om att va bäst eller press från föräldrarna. Vi ska prata med simmaren Karl som kände stor press och nu vill göra nåt åt det här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare, producent och reporter: Gustav Stjernkvist.Medverkande: Karl Palmqvist professionell simmare.Med ljud från: Radiosporten.

Filadelfia Tyresös ungdomsgrupp SALT har nu startat en egen podd med ledning av ungdomsledare Miranda Freed! Tillsammans med Wilma och Melody samtalar de om ungdomsverksamheten som är öppen varje fredag 20:00-23:00, från det året du fyller 13. I avsnittet bjuder de på "Antingen eller", testar godis och funderar över sin relation med Gud. De berättar även om vad de brukar göra på ungdomskvällarna och varför Wilma och Melody gillar att vara med i gemenskapen. Alla är välkomna oavsett tro!

Efter ett kaxigt möte med nioåriga Ayran fick författaren Nora Khalil en viktig insikt: Hon skriver inte bara för sig själv. I P4 Extra Gästen berättar hon om att nyansera bilden av förorten, bibliotekens betydelse och att vara en duktig flicka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antingen älskar du det eller så hatar du det. Det stundande höstrusket är dock oundvikligt, så därför vill vi höra om allt som hänt dig i just regn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnare i fokus.Vi hör bland andra Per-Mikael som för med sig regn vart han än går, Monica som hittade på ett lurigt knep för att slippa simskolan och Anna-Maria som berättar om en dramatisk campingvistelse. Borås vs KarlstadVi reder ut om Borås kanske är det egentliga solstaden med hjälp av meteorologen Niklas Einevik.I extramaterialet bjuds det på skönsång och berättelser från ett regnigt Nederländerna!

Ingen kan ha allting men alltid har man något! I Karlavagnen går lyssnare loss om deras små och stora talanger. Låt dig inspireras! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan ”vad är du bra på?” kan väcka en radda känslor. Antingen dyker ett självklart svar upp hos dig; sången, trädgårdsarbetet eller kanske att ta hand om vänskapsrelationer. För andra kan frågan väcka känslor av att inte vilja skryta, verka förmer eller ge löften om en talang som man sedan inte kan hålla. Sådana tankar struntar vi totalt i när vi kör skryt-fredag! Språk, sätta upp tält, sova eller göra karriär - vad är du riktigt bra på?Små och stora talanger med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar 21:40.

Vad gör du när det ser riktigt illa ut? Antingen vänder du skutan eller så lägger du av. Magnus Helgesson är gäst och vi pratar om att aldrig ge upp, att attityd är viktigare än kunskap. Det är härligt att vara företagare om du har rätt verktyg. Då behöver det inte vara jobbigt. Vi pratar om att ha mål och riktning. Lyssna på detta korta avsnitt med inspiratören Magnus Helgesson. Ett avsnitt som är helt oklippt.    https://www.magnushelgesson.se

Denna veckan gästas vi av fantastiska Signe och Anna Bennich. Vi pratar om deras nya bok "Att försvinna sig - En mor och dotters berättelse om anorexia". Boken baseras på dagboksanteckningar från tiden innan, efter men framför allt under tiden som Signe insjuknade i anorexia. Signe lyckades hålla sin ätstörning hemlig under flera år. Varken Anna eller någon annan i familjen förstod vad som höll på att hända. Tillslut är det en kompis till Signe som ställer ett ultimatum: Antingen så berättar du, eller så berättar jag. Från att familjen fick veta och förstod det som att ätstörning var historia, eskalerade allt väldigt snabbt och Signe blev tillslut inlagd på Mandometerkliniken i Stockholm. Hur är det att kämpa emot sjukdomen? Varför framställs ofta ätstörningar som en ytlig sjukdom som är självvald? Hur är det att som mamma ha missat att ens barn mår dåligt? Och hur står man emot alla ens modersinstinkter som vill hålla sitt barn hemma när man vet att vården måste ta över?Ett så otroligt viktigt samtal. Om du behöver hjälp och stöd:https://www.friskfri.sehttps://www.shedo.sehttps://tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/https://atstorning.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Vi delar några av våra favorit this-or-that från vårt liv i Kalifornien.Följ oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie hertzberg & Joseph Wilcoxom du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande:Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.

Anna finner sig själv i det klassiska alkis-tillståndet av rastlös, missnöjd och lättirriterad. Men hör och häpna så gör hon något konstruktivt av det, något vettigt och spelar in ett poddavsnitt. Och vilket avsnitt det blev! Vi får fira Johan 7,5 års-dag och höra om hur det är nu till skillnad mot för 7,5 år sedan. Han konstaterar att han till och med på cellnivå är en annan person än då. Vi pratar om sorg som en funktion för bearbetning och integrering och minns också sorgen över att säga hejdå till alkoholen, om hur en gammal identitet gick i graven, om livet och löftena som det livet implicit gav… men som aldrig infriades. Anna och Johan pratar om att stanna till och reflektera över vad som händer. Om att det för oss inte finns något neutralt läge – antingen är jag på väg åt positivt håll eller negativt håll. Antingen är jag i tillfrisknande eller så är jag i en återfallsprocess. Antingen är jag på väg närmare gud eller längre från gud.    Det blir också ett avsnitt om hur stegarbete och jobb kan hänga ihop; om att be om hjälp, om att vara tydlig och ärlig med förutsättningar, att inte jämföra sig mot sin skeva fantasi-måttstock och det stora i att fråga sig ”på vilket sätt kan jag vara till nytta idag?”. Till skillnad från den kanske tidigare vanliga och mindre sköna ”vad kan jag få ut av den här dagen?”. Trevlig helg allihopa! Tack för att ni lysnar! / Alkispodden

Speedreading - av böcker:  Följ denna process för att snabbt ta reda på om en bok är intressant och relevant: (1) Läs baksidan. (2) Läs TOC/kapitlen. (3) Hitta några kapital som verkar lovande. (4) Skumma dessa kapital i 1-3 minuter. Då vet du inom 5 minuter om en bok är värd att läsa vidare eller ej.  Sen om boken faktiskt är riktigt bra -- då ska man INTE snabbläsa den. Själva syftet är ju att identifiera böcker värda att faktiskt lusläsa och begrunda. Läs om de bästa böckerna du läst. De har alltid mer att ge -- och är antagligen mer lärorika än en ny bok. Gör listor. Man ska föra listor över allt som är viktigt. Två enkla men effektiva listor är: (a) Veckans 3 viktigaste uppgifter (varje söndag) och (b) Varje dags enskilt viktigaste uppgift. Koka en stor Linssoppa. Kostar ca 150 kr för tillräckligt med mat för att leva på en vecka -- om man vill spara pengar. Fasta. Antingen intermittent fasting,  eller 1-dags fasta, eller 2-day fast.  Enklast är att bara skippa frukost.  Sluta äta socker och godis. Det den enklaste saken man kan göra för att förbättra sin diet och maghälsa.  Ät dessa nyttiga saker dagligen: Ägg, spenat, citron, oregano. Det går att blanda med i nästan alla maträtter. Gör hälsotest. En gång varje eller vartannat år. Samla diagnostisk data över lång sikt för att sedan kunna se om din hälsa försämras och kunna förknippa det med något. Biological Prime time:  Finn tiden på dagen då dina energinivåer och koncentration naturligt peakar.  För de flesta är det ungefär 15 minuter efter man vaknat, och sedan ungefär 4 timmar. Försök göra dagens viktigaste uppgift under denna tid. Finanskursen Årskull 5 börjar 1a maj. Gör en tidig ansökan innan 17e april. Läs mer på https://finanskursen.se/