Podcasts about antingen

Det är annandag jul och årets sista avsnitt! Det blir ett helt vanligt avsnitt om att ta sig an en onödigt komplicerad kodbas, att inte låta kodkvalité påverka kultur, stolthet och att ta hänsyn till det förflutna. Dessutom en hel del om en gemensam fiende, relationen till AI, att (inte) koppla ditt eget värde till koden du skriver och att veta att man har rätt. Tack till Bartek för avsnittets skämt! Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

För ovanlighetens skull kommer vi här med ett vanligt avsnitt i December! Allt från Jamaica till en smiskad VD till Therése hobbyprojekt. Det blir lite ditten och datten om agenter, att köra local first, Apples developer program, Claude, smeknamn, att ersätta excelark, vibes, att inte betala något och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Punkare, beatniks och kristna subkulturer kan ta över världen. Men att den samtida litteraturen tillhör dem är ett missförstånd, menar Torbjörn Elensky. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kultur är ett vanskligt begrepp. Antingen är det för smalt, och omfattar bara det som personer som är ointresserade av sådant kallar finkultur, eller så är det för brett, och inbegriper i stort sett allt mänskligt. För att skapa ordning kan man försöka specificera med olika förled, vilket Horace Engdahl gjorde i det tal han höll 2006, med den insinuanta titeln Högkultur som subkultur?Hade han rätt?Ja, om man får tro flera av vår tids skribenter. För sjutton år efter att det hållits trycktes talet på nytt i tidskriften Essä, med ett flertal tillhörande kommentarer. Även om vissa av författarna tog visst spjärn mot Engdahls tankar så stod den övergripande bilden klar: Högkulturen var marginaliserad till subkultur.Åh, jag kan verkligen önska att det stämde. Men tyvärr tror jag inte det. För även om Horace Engdahl talade om högkultur, så syftade han på något mycket snävare: Den konstnärligt relevanta skönlitteraturen. Det han egentligen ondgjorde sig över var hur den marginaliseras. Och då framstår talet om subkultur som ett försök att göra litteraturen cool, som ett sista räddningsförsök. Ge den förnyad vitalitet.Litteraturen har ju dock fortfarande viss status, som upprätthålls inte minst av Svenska Akademien, vilken omger den med en air av finhet. Vilket kan vara en del av problemet. Subkulturer kan vara elitistiska, men de uppstår aldrig i eliten.När vi pratar om kultur måste vi inse att villkoren för de olika konstarterna är helt olika. Konstmusiken lever nästan helt på offentligt stöd, men den är samtidigt ytterst vital, med verkligt internationell relevans. Dess publik är global och kan därför bli väldigt stor, även för sådant som uppfattas som smalt. Den kan vara exklusiv, men är inte någon subkultur. Konsten - måleri, skulptur, installationer, koncept och så vidare - fungerar på flera olika sätt, det finns så att säga olika nivåer. Men talar vi om den verkligt framgångsrika är det en dynamisk blandning av kritik, privata samlare och offentliga institutioner som lyfter konstnärskap till kändisskap. Konsten har länge präglats av sin unika marknadssituation, men den är verkligen inte på väg att bli någon subkultur. Där finns fortfarande pengar, och inte i gamla stiftelser, utan från nya, superrika elitkonsumenter. Att det på ett par decennier i Stockholm öppnade tre privata konsthallar säger allt. Det är knappast några obskyra rockklubbar.Filmen då? Det finns högkulturell film som visas på festivaler världen runt. En del kan få kommersiellt genomslag. Det är den nyaste av konstformer, och i den samsas en folklig mångmiljardmarknad, nationella prestigeprojekt, geniala auteurer och kommersiell smörja. Det finns filmklubbar med subkulturell prägel, men filmkonsten är inte någon subkultur.Litteraturen är speciell på flera sätt. Under årtusenden är det varit härifrån de andra konstarterna fått sina motiv. Nationella gemenskaper vilar ofta på just litterära verk, Italiens Dante, Englands Shakespeare, Tysklands Goethe. Under ett par hundra år har den skönlitterära prosan utgjort kulturens centrum. Det är den folk först tänker på då de tänker på kanon. En konstart som länge kunde förena exklusivitet och prestige med en stor marknad. Nu har den emellertid på mindre än femtio år, snabbt tappat stora delar av sin publik och sin prestige. Vad blir då kvar? Blir den en subkultur bara för att den blir mindre? Är det inte snarare så att den är på väg att bli irrelevant?För en företeelse blir inte en subkultur bara för att den är smal. Det räcker inte. Subkulturer arbetar med särskilda uttryck både för att skapa gemenskap inom gruppen och avskärma dem som inte hör till: klädsel, musik, uttryck, gester. Visst kan man inkludera historiska rörelser, men de mest typiska och kända subkulturerna är alla delar av den ungdomskultur som började utvecklas efter andra världskriget. Beatniks, hippies, mods, skinheads, punkare, synthare, hiphopare och så vidare. Lätt identifierbara. Ofta bildades de av ungdomar från arbetarklassen, som ett sätt att utveckla självkänsla och gemenskap i opposition mot de vuxna och samhällets auktoriteter. De har dessutom vanligen varit fientliga sinsemellan. I början av 80-talet var det stora slagsmål mellan punkare och kickers, till exempel. Är det detta som väntar litteraturen? Slagsmål kanske vore bättre än ljum samstämmighet åtminstone. Men nej, jag tror inte det.Punken är medelålders, men fortfarande kan man se tonåringar glida över Sergels torg med skinnjacka med nitar och anarkist-A:n. De vågar kanske inte använda riktiga säkerhetsnålar i näsan, eller måla svastikor på ryggen längre, men ändå. Subkulturer har i våg efter våg präglat nya generationer och de har ofta gått från att vara små och utmanande till att påverka hela kulturen i vid mening. Beatniks blev mode på nolltid. Hippies befriade vår sexualitet. Punken gick från att vara ett långfinger mot alla över huvud taget som var äldre än 15 till att på djupet påverka mode, design, konst, musik, inte minst genom idealet att göra det själv, do-it-yourself. Är Horace Engdahl på väg att bli punkare? Drömmen om subkulturen är drömmen om ungdomen. Men det enda säkra är att vi alla bara blir äldre.Nästan all kulturell förnyelse efter världskrigen har bubblat upp från subkulturerna. Och går man längre tillbaka och vidgar begreppet gäller detsamma den heroiska modernismens pionjärer, surrealister, dadaister, futurister och andra som ville omstörta hela det existerande etablissemanget. Även 1800-talets dekadenter och dandyer, romantiker och revolutionärer var på sätt och vis subkulturer, som med tiden tog över. Stravinskys Våroffer buades ut på premiären och impressionisterna, som numera pryder så många affischer, muggar och bordsunderlägg att de blivit uttjatade, refuserades av de högkulturella experterna och öppnade sin egen salong istället, som riktiga punkare. Det går att hitta flera exempel på hur subkulturella strömningar tagit över hela samhällen. Kristendomens framväxt under senantiken är ett paradexempel: från att ha varit slavars, kvinnors och förtrycktas religion svällde den och tog på några hundra år över hela Romarriket.Det skulle kunna komma en litterär subkultur. En ny grupp romantiker, med utmanande kläder och interna tidskrifter. Visst. Men högkulturen, och särskilt litteraturen, håller inte på att bli någon subkultur. Den håller på att bli marginell. Jag hoppas fortfarande på förnyad vitalitet i skönlitteraturen, även om den aldrig igen blir den massmarknadsprodukt den var under halvtannat århundrade. Men den förnyelsen, som kanske redan pågår långt ifrån salongerna, i någon subkultur i en förort till Jakarta, kommer vi inte att känna igen förrän den redan är på väg att bli mainstream. Det enda säkra är att kulturell förnyelse aldrig har presenterat sig redan lagerkrönt.Torbjörn Elenskyförfattare, kritiker och essäistKällorTidskriften essä nr 19-20 2023: Högkultur som subkultur? Red. Emi-Simone Zawall.

Är det Picassos år? Är det året då retrospektiven tog oss tillbaka till det figurativa måleriet? Är det tillbaka till framtiden? Vad var bäst och vad bråkades det om? Hör konstkritikerna Mårten Arndtzén och Sonia Hedstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. LARS TUNBJÖRKS FOTOGRAFIER AV SVERIGE OCH SVENSKARNA – NU SOM DANSI veckan så är det premiär för ”Landet utom sig” på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm. Koreografen Anna Vnuk gästar P1 Kultur för att prata om hur Lars Tunbjörks färgstarka bilder från gallerier, parkeringar och sommarland blivit till dansade berättelser på scen. Vad säger de om oss idag?ESSÄ: HAR HÖGKULTUREN BLIVIT EN SUBKULTUR? NEJ!Kultur är ett vanskligt begrepp. Antingen är det för smalt, och omfattar bara det som personer som är ointresserade av sådant kallar finkultur, eller så är det för brett, och inbegriper i stort sett allt mänskligt. För att skapa ordning kan man försöka specificera med olika förled, vilket Horace Engdahl gjorde i det tal han höll 2006, med den insinuanta titeln Högkultur som subkultur? Hade han rätt? Torbjörn Elensky har tagit sig an frågan i dagens essä.Programledare: Lisa BergströmProducent: Måns Hirschfeldt

Anton har begått presentation på konferensen Öredev och vi följer med! Det blir snack om CFPs, dåliga abstracts, en kväll i stadshuset, att försöka boka resor, nakenbad, att representera podden och att dubbla innehållet i presentation dagarna innan. Dessutom en hel del om karaoke, programmeringscovers, first name basis, shots med låg alkohol, att livekoda i 40 minuter, en felbokad keynote och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Antingen gör man saker ordentligt eller inte alls. Jag måste alltid vara glad och trevlig. Det måste alltid vara välstädat hemma. Jag klarar mig bäst själv, jag är stark och behöver inte så mycket hjälp av andra. Känner du igen dig i en eller flera av dessa så kallade rigida livsregler, stela idéer om hur man ska vara här i världen? I veckans avsnitt pratar vi rigiditet – hur den uppstår, hur den ställer till det för oss, och vad man kan göra åt saken.Klipp:23:28 Couples Therapy30:39 Toy Story34:33 GreaseRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi rör oss både framför och bakom kulisserna på konferensen Nordic.js när Anton berättar om hur det var att jobba som MC/konferencier och Therése om att besöka den. Dessutom massor av 70-talets extremvänster, presenter, tre intensiva dagar, genrep, Therése topp tre ögonblick, en stressig allsång och en matkö. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

❓

I ett halvt avsnitt präglat av teknikstrul pratar vi om Biome och annan tooling. Det blir högt och lågt om att Rom inte byggdes på en dag, bedrägerier, uttal, Prettier och några hot takes innan teknikstrulet sätter fullständigt stopp. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Idag blir det lite MCPer och säkerhetshål, att samarbeta på kontoret, mobbprogrammera i 30 minuter, att alla är olika, flamingos som betyder olika saker och dörrar. Dessutom en hel del om hur kan folk vara så dåliga på att byta kontext, att majoriteten av utvecklare inte skriver komplex kod, vikten av sin egen tid, att gå “tillbaka till jobbet” efter ett möte och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Anton har sett reklam som inte riktigt hittade hem och utifrån det pratar vi om att sälja till utvecklare, developer relations, avokados, självdistans, känsla, media queries och early birds. Dessutom en hel del om en cynisk bitter grupp, gratis öl, reklam i tunnelbanan och åldersfördelningen i utvecklarbranschen. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Äldre- och socialförsäkringsministern om regeringens bidragsreform, och om personalbristen i äldreomsorgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 17 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en bidragsreform. Den består bland annat av ett bidragstak, att de som invandrar till Sverige behöver kvalificera sig för vissa socialförsäkringsförmåner och ett aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag. ”Hela bidragsreformen syftar till att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, att vi får fler familjer som tar sig från ett utanförskap där man är beroende av bidrag, och går till arbete. Där det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, vilket det faktiskt inte gör idag”, säger Anna Tenje.Att det ska löna sig bättre att arbeta, är också mer rättvist enligt Anna Tenje.Vilket är viktigast, att det blir rättvist eller att de här människorna faktiskt kommer i arbete?”Jag tycker att det fina med vår reform är att man kan uppnå båda två. Det viktiga är att det är rätt och rättvist. Att man känner att det lönar sig att anstränga sig och det lönar sig att gå till jobbet. Annars är risken att man underminerar det system som vi har idag, som bygger på att man arbetar och gör rätt för sig. Och sen finns samhället där att plocka upp det om något går fel. Antingen om du blir sjuk, arbetslös eller skiljer dig och behöver hjälp och stöd. Det viktiga är att det är rätt och rättvist och att man uppmuntrar att fler jobbar, mer och att det lönar sig att arbeta och anstränga sig”.Anna Tenje och andra ministrar brukar tala om att det inte längre ska gå att ”stapla bidrag”. Men för den som har försörjningsstöd räknas andra inkomster, som exempelvis barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd, redan idag av från försörjningsstödet.”Det stämmer att det dras av. Men det som staplas är om du är en familj med väldigt många barn, då har man ju kostnadspost eller en summa pengar för varje barn och de staplas på varandra. Det är därför vi har den här begränsningsregeln efter tredje barnet, som då kommer in i bidragstaket”, säger Anna Tenje.Men att man får bidrag per barn handlar ju om att alla barnen ska kunna få en skälig levnadsnivå?”Då har man inte heller tagit hänsyn till att det i en större familj också finns stora vinster. Man kan göra större inköp och ha större förpackningar, och man kan också ärva kläder mellan barnen.”När du talar om att det staplas bidrag uppe på varann så här generellt kan man få intrycket av att det låter som att man kan få alla bidragen samtidigt, utan att de påverkar varann. Är inte det att ge en lite felaktig bild av verkligheten?”Men man staplar just kostnadsposterna för varje barn på varandra”, säger Anna Tenje.Ja, men inte när det gäller försörjningsstöd. Många bidrag räknas bort, som inte går att stapla. ”Det stämmer, men faktum kvarstår. Det största problemet är fortfarande att två vuxna med fem barn kan få 46 500 kronor efter skatt. För dem lönar det sig alltså inte att gå från bidrag till arbete. Inte ens om båda börjar arbeta, och så kan vi alltså inte ha det”, fortsätter hon.Regeringen har tagit fram några exempelfamiljer för att visa bidragstakets effekt. Ett av exemplen rör sammanboende med fem barn, som sammanlagt kan få 46 500 kr i månaden. I den summan ingår bland annat försörjningsstöd, barnbidrag och flerbarnstillägg. Anna Tenje har tagit upp exemplet med fembarnsfamiljen vid ett flertal tillfällen, men har inget svar på frågan om hur många familjer det gäller.Enligt siffror som Ekot fått från statistikmyndigheten SCB var det år 2024 49 familjer som fick ut 46 500 kr eller mer varje månad under året, vilket Dagens nyheter var först med att rapportera. Sammanlagt var det 940 familjer med fem barn som någon gång under året fick försörjningsstöd.Att använda det exemplet så som ni gör är det inte att göra en ganska stor sak av nånting som ändå är ganska ovanligt?”För det första är det 5 000 familjer som berörs av begränsningsregeln. Det är väldigt många barn som växer upp i de här familjerna som inte ser sina föräldrar gå till jobbet. Barn som växer upp och riskerar att ärva det utanförskap som deras föräldrar befinner sig i.”Anna Tenje fick i intervjun upprepade frågor om exemplet med 46 500 kr i månaden för en fembarnsfamilj är ett bra exempel, eftersom det gäller så få familjer.Men om vi pratar om de här 49 familjerna, är det ett bra exempel för att ge en bild av försörjningsstödet i Sverige?”Det finns väldigt många olika exempel. Det finns andra typfall som vi också har som illustrerar en annan familjekonstellation. Det är familjer som får ut ännu mer pengar och det finns också familjer som får ut mindre pengar”, säger Anna Tenje.”Detta är en väldigt försiktig beräkning”, fortsätter hon.Förenligt med barnkonventionenI utredningen som ligger till grund för bidragstaket dras slutsatsen att begränsning av försörjningsstödet för familjer med många barn sannolikt är förenlig med barnkonventionen. Rädda barnen är övertygade om att bidragstaket går emot barnkonventionen och Socialstyrelsen är i sitt remissvar tveksamma till att förslaget lever upp till kraven om levnadsstandard och social trygghet i barnkonventionen. Kritik kommer även från Barnombudsmannen som menar att det inte kan komma ifråga att gå vidare med förslag som endast sannolikt är förenliga med barnkonventionen. ”Den bidragsreform som vi nu går fram med. Det är en väldigt väl avvägd och jag vill med bestämdhet hävda att det här bryter inte mot barnkonventionen. Detta kommer snarare leda till att fler barn tar sig ur fattigdom, kan göra den där klassresan som vi alla pratar så varmt om, som vi gärna vill se fler barn kunna göra.”Vad är det som gör att du känner dig helt trygg i den frågan, att det här absolut inte strider mot barnkonventionen?Jag är helt övertygad om att detta kommer leda till en bättre situation”, säger Anna Tenje.Språkkrav i äldreomsorgenI juli 2026 vill regeringen införa ett språkkrav i äldreomsorgen. Anna Tenje ser språkkravet som ett av flera sätt att höja kvaliteten i äldreomsorgen:”Att äldre kan förstå och göra sig förstådda, och att medarbetare sinsemellan kan prata med varandra och ha en patientsäker överlämning”, säger Anna Tenje.Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet, och utredningsförslaget är att nivån för godkänt test ska vara B2, på den gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS. Nivån motsvarar ”självständig språkanvändare”. Anna Tenje menar att det är en ganska hög nivå, som är realistisk att införa.Kommer det här kravet även gälla de som redan idag är anställda inom äldreomsorgen? ”Kravet blir vid nyanställning”, säger Anna Tenje.För att personalen ska nå upp till rätt nivå kan arbetsgivare inom äldreomsorgen behöva göra språkhöjande insatser.”Det bakar vi nu in i äldreomsorgslyftet, så man kan nyttja de pengarna, de riktade statsbidragen, för att utbilda och förstärka språket. Både för den personal man redan har anställd (...), och givetvis gäller det också ny personal”, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.Programledare: Erika MårtenssonKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in eftermiddagen den 2 oktober 2025.

I dagens avsnitt gästas vi av Tobias som driver företaget Skafferimat. Torrvaror är ju enkelt att preppa. Antingen har du dem i ditt extra skafferi, eller så packar du dem i mylarpåsar med syreabsorbenter. Men hur gör man med andra råvaror såsom mjölk, grädde och kanske smör? Visste du att dessa råvaror också finns i pulverform? Vardagsprepping har vid flertalet tillfällen testat deras torkade råvaror och alltid varit nöjda med det vi smakar. Så nu är det hög tid att vi pratar om deras sortiment, torkprocessen och allt möjligt. Det vi speciellt uppskattar med företaget är deras vision av att ha ett bra grundutbud med råvaror som produceras så nära som möjligt, inom europas gränser. Besök gärna skafferimat här: https://skafferimat.se/

Vi börjar med att Anton ställer Therése mot väggen för flera år gamla åsikter. Står hon för dem fortfarande? Kan man förändras? Det blir vikten av mycket yta, intensiva konferenser, tidsomställningar, fritid, att åka till Island med ett annat bolag och att rida Kimmi. Dessutom ska Anton vara MC på Nordic.js så det blir lite om Laser-Micke och att skrämma volontärer också. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Ja, du har rätt! Dagens ämnen är allt från medborgarlön, Antons evighetsprojekt, en släng Reacthistoria, tråkig teknik, att det etablerade vinner och tillbaka från semestern igen (igen). Dessutom en hel del om mardrömsmobbprogrammering, att Next.js är lika dåligt som vanligt och hjärnor utan gropar. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Therése har en ointressant fråga till Anton och därför snackar vi om “hacksprintar”, “hackweeks”, “hackathons” etc. Allt om att bli inspirerad, hoppa hopprep, höja moralen, älskade lappar, idrottsläraren Larry och för mycket brinn. Dessutom en hel del om att bita i det sura äpplet för en bättre framtid, att aldrig ha kul, ta hand om barn i 10 minuter och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Nedsläpp Växjö Lakers är tillbaka för en ny säsong. Två träningsmatcher är spelade och det har blivit två vinster hittills. Hur höga ska förväntningarna vara? Det pratar Daniel Rydström och Daniel Enestubbe om i veckans podd.

Sommar, sommar, sommar Det är mögel i Antons kök Sommar, sommar, sommar Lite ditt-o-datt om semesterbök Anti-Next-vågen Semesterscener Hantverkarsågen Att tappa toner Sommar, sommar, sommar Här finns nått för dig och mig Herregud vilket ståhej Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Antingen knuffar man, eller så blir man själv knuffad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sådan är livets hårda lag för en gökunge, och kanske även på sätt och vis för oss människor. I veckans Creepypodden hör vi historier om att finna att man ersatts – eller fått något väldigt viktigt för en ersatt. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Sänk era förväntningar för nu blir det snack om Progressive Web Apps, Service Workers, Chicago PD Cinematic Universe, nativeappar, Gatsbys död och pinsamma recept. Dessutom en del om bokmärken, avsaknad av trafik, lågupplösta ikoner och mycket annat skoj! Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Therése har undergivit sig våra nya AI-chefer och ~~bygger~~ vibe:ar ihop en app till sig själv. Det blir allt från sämre hjärnaktivitet, featurerequests, att bygga lösenordshanterare, YOLO mode och att inte följa regler till dumma robotar, forskningsrapporter och annat kul. Dessutom en hel del om Therése asdf-pyjamas, att det är dags att tjäna pengar på säkerhetsmissar och en värdering på 10 000kr. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Antons monoreporesa fortsätter med en lång kedja av PRs. Det blir en hel del om flyttade filer, konflikter, att inte låta bli att trycka på en knapp, att sätta sin prägel på githistoriken och att göra smarta dumma val. Dessutom blir Therése väldigt diskriminerad, vi pratar lite pluggminnen och allt avslutas med lite teknikproblem. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Via en fråga om vi borde stödja saker utan JavaScript snackar vi om att server-rendera, kämpande AI-modeller, HTMX evangelism, Container Queries, tips på att hoppa från ett berg och Fluid Typography. Dessutom en hel del om att inte lära sig nya saker, Therése nya karriär, tråkigt hantverk, whitelabeling och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Slaget vid Lund den 4 december år 1676, mellan en svensk armé ledd av Karl XI mot en danska armé under Kristian V, brukar räknas som det blodigaste slaget i Nordens historia. Dagen efter slaget utgjorde markerna norr i om Lund en makaber syn. Döda soldater och hästar överallt. Många av soldaterna plundrade på sina kläder.Utgången av slaget brukar av många uppfattas som stunden då skånelandskapen räddades åt den svenska kronan. Danskarnas nederlag innebar i förlängningen att kriget kunde avslutas.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an en riktig klassiker i svensk militärhistoria – slaget vid Lund 1676.Sverige hade åren för slaget blivit indraget i krig på kontinenten som ett led i rikets allians med Frankrike. Kriget på kontinenten gick inte så bra för Sverige. I detta läge passade Danmark 1675 på att förklara Sverige krig. Målet var att återta de 1658 förlorade skånelandskapen. Läget var gynnsamt. På Sveriges tron satt den oprövade unge Karl XI. I maj 1676 krossades den svenska flottan vid Ölands södra udde. En landstigning i Skåne genomfördes den 29 juni 1676.Den danska armén ockuperade snabbt Skåne och endast Malmö var kvar i svenska händer. På den svenska sidan var läget ansträngt. Armén hade misskötts under Karl XI:s förmyndarregering.Man funderade på två alternativ. Antingen drogs den svenska armén tillbaka och gick i vinterkvarter längre norrut. Fördelen var att styrkorna kunde byggas upp och goda förberedelser för ett fälttåg våren 1677 kunde göras. Nackdelen var att hela Skåne sannolikt skulle falla i danskarnas händer. Det andra alternativet var att stanna kvar med den numerärt underlägsna svenska armén i Skåne och spärra vägen för danskarna till Malmö.Det blev det sista alternative som genomfördes. Danskarna hade gått i vinterkvarter norr om Lund och den svenska armén gick även den i kvarter för att spärra vägen mot Malmö. Ganska snart insåg den svenska ledningen att armén höll på att tyna bort i de usla kvarteren. Beslut om att våga ett slag mot danskarna togs de första dagarna i december. Den 4 december marscherade den svenska armén mot det danska lägret. Slaget vid Lund hade inletts. Allt sattes på ett kort.Bild omslag: Karl XI under slaget vid Lund, målning av David Klöcker Ehrenstrahl från 1682. Kungen bär en loskinnsfodrad rock, gula älghudshandskar, hatt med en liten sädeskärve och rider på Brilliant. Tillskrivs: David Klöcker Ehrenstrahl - www.nationalmuseum.se, Wikipedia, public domain. Bild hemsida: Slaget vid Lund 1676. Konung Karl XI (1655-1697) slår sig igenom fientliga skvadroner. Målning av Johan Philip Lemke. I målningens mittparti synes Karl XI jämte Ascheberg och Dahlbegh spränga igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Efter dem en ryttare i blå kappa. I förgrunden döda hästar och krigare. I mellanplanet på en öppen hed två svenska kavalleriformationer. I bakgrunden synes staden Lund, framför denna trupper uppställda i fyrkanter, och längst bort Öresund. Blå vinterhimmel med ljusa moln. Inom ramverket text över målningen. Nationalmuseum. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anton är på krigsstigen och svingar mot väderkvarnar, mugglare och folk som tycker språk förändras. Det blir massa gatekeeping, höga hästar, mellanmjölk, att inte handknacka binärkod, den onödiga demokratiseringen av kodande och en längtan till den sista modellen. Dessutom en hel del om en person som inte blivit sparkad, den nya glada konsulten, god ton och mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Efter ovanligt många skämt så snackar vi om utvecklarenkäten State of Devs som inte handlar om teknik. Det blir en hel del om favoritserier, padel, MTB, ett Breaking Bad-bråk och mycket annat. Dessutom en hel del om att vara hemmablind stockholmare, att starta en egen meetupgrupp, alldeles för mycket om Formel 1, en teaser om Therése jobbsituation och en hyllning till den kanske bästa trilogin i poddens historia. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

I Sverige har gängen skaffat sig barnsoldater. Tonårspojkar – och flickor – som är redo att mörda och skada. Antingen mot betalning eller för att kvitta sina egna skulder. Krimrummet gästas av författaren Evin Cetin som intervjuat några av de unga personer som döljer sig i statistiken och de som rekryterar barnen till att utföra gängens våldsammaste uppdrag. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Evin Cetin Producenter: Arvid Hallberg och Anna Westman Swantesson Ansvarig utgivare: Klas Granström

Efter insikten att vi helt glömt bort att uppmärksamma vår 5-årsjubileum så följer vi upp avsnitt 117 där vi pratar om Women in Tech-konferensen, för nu har Therése faktiskt varit där och hon berättar allt! Det blir mycket om att gå in med ett öppet sinne, instagraminnehåll, bås, nattduellen i Mästarnas Mästare och avsaknad av teknik. Dessutom en hel del om kravlösa interaktioner, en byxdress, systerskap, byggbranchen, gratis biljetter och mycket mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

I dagens avsnitt lär vi oss att vi aldrig mer ska spela in ett avsnitt på morgonen. Vi hinner trots allt gå igenom Antons utmanade uppgift på jobbet, att skapa återanvändbar kod, state i URLen, monorepos, plocka bajs när larmet går, estimat, påsk och mycket annat. Tipsa oss gärna om ämnen du vill höra! Antingen genom att ringa 0766 86 05 07 eller skriv till @asdfpodden på Instagram

Juniornyheterna SPECIAL om att många slutar idrotta eftersom pressen är för stor. Antingen press om att va bäst eller press från föräldrarna. Vi ska prata med simmaren Karl som kände stor press och nu vill göra nåt åt det här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare, producent och reporter: Gustav Stjernkvist.Medverkande: Karl Palmqvist professionell simmare.Med ljud från: Radiosporten.

Filadelfia Tyresös ungdomsgrupp SALT har nu startat en egen podd med ledning av ungdomsledare Miranda Freed! Tillsammans med Wilma och Melody samtalar de om ungdomsverksamheten som är öppen varje fredag 20:00-23:00, från det året du fyller 13. I avsnittet bjuder de på "Antingen eller", testar godis och funderar över sin relation med Gud. De berättar även om vad de brukar göra på ungdomskvällarna och varför Wilma och Melody gillar att vara med i gemenskapen. Alla är välkomna oavsett tro!

Efter ett kaxigt möte med nioåriga Ayran fick författaren Nora Khalil en viktig insikt: Hon skriver inte bara för sig själv. I P4 Extra Gästen berättar hon om att nyansera bilden av förorten, bibliotekens betydelse och att vara en duktig flicka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt synar vi alla de skitspelare som huserat i storklubbar. Vilka är de egentligen? Varför fick de speltid? Och vilka var allra sämst?Betygsätt gärna podcasten i din poddspelare och skicka in dina listor. Antingen via kommentarsfältet eller till oss på sociala medier. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är många företag och ledare som pratar om behovet av kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. Ganska få av dem gör något åt det på riktigt.I det här avsnittet gästas vi av en mycket klok företagsledare och entreprenör som tidigt insåg vikten av att förstå varför. Fredrik Gunmalm är idag VD och koncernchef på Medtanken Group. Sedan ett drygt decennium har Fredrik bidragit till att utvecklat primärvården i Sverige. Han kan mer om detta än vad vi andra ens funderat på. Fredriks tillvägagångssätt som ledare har alltid varit och är att använda kunskap och kontinuerligt lärande som styrmedel. Antingen den som redan finns, eller den som skapas när människor förstår och arbetar tillsammans utifrån en insikt att det alltid går att göra saker lite bättre och lite smartare. Fredriks ledarskap har lett till formidabla framgångar för de företag han verkat i, men kanske än viktigare stärkt människor på arbetsplatsen i förmåga att ta rätt beslut vid rätt tillfälle i princip oberoende av hierarkier och gamla vedertagna principer. Detta är ju alldeles självklart viktigt när det kommer till just sjukvård, kan vi nog alla enas om. Som vanligt modereras avsnittet av Gunnar Oesterreich som tillsammans med Jacob Bergström från HR On Demand ställer frågor och vänder lite grand på perspektiven när det behövs. En hel del skratt kring när det kan skita sig och annat utlovas också!När du har lyssnat igenom kommer du själv ha blivit lite klokare och intresserad av din egen och andras lärandeprocess. Dessutom får du god insyn i hur primärvärden fungerar och vilka utmaningar aktörerna har. Och vi som är patienter. Du får också lite tips om vad det är som skapar affärer och att det är rätt smart att sälja produkter eller tjänster på rätt ställe. Häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att kunna gråzonstänka, hålla paradoxer och inte fastna i det ena eller andra, det kan vara utmanande för oss människor. Det är utmanande för mig. I veckans avsnitt reflekterar jag över hur jag så ofta fastnar i antingen eller och vad det gör med mig. Antingen intuition eller mind, göra eller vara, maskulint eller feminint, människlig erfarenhet eller spirituell varelse. Men livet är både och, och så mycket mer. Jag pratar om hur det är okej att pendeln slår över ibland men att balanserandet är när vi övar på uppmärksamma var vi har överslag och justera längs vägen. Vill du fira podden med mig genom att komma på liveinspelningen eller ge podden en gåva? https://www.helenaonneby.com/se/shop/p/livepodd-4-december-1900 Signa upp dig för mina love letters: https://helenaonneby.com/subscribe Följ mig på Instagram: https://instagram.com/helenaonneby Hitta till min nya podd och prenumerera: https://open.spotify.com/show/1LLzuOArFAvGIPyeVx7o1u

Jennie Sinclair, företagare, investerare och kommunikatör är veckans gäst i Kommunikationspodden, där vi går in på rapporter och slutsatser om kommunikatörers framtid. Jennie Sinclair besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av kommun Enligt Jennie Sinclair kommer AI effektivisera 35% av kommunikatörers arbete. - Bolag kommer fortfarande vilja kommunicera. Antingen tar man bort folk eller så ser man till att utbilda sina medarbetare till att bli ännu bättre och då är frågan vilka future skills som behövs och där behövs kreativitet. Det är något som kommunikatörer står för väldigt väl, säger Jennie Sinclair.

Carin fyller 35 och det kommer med blandade känslor. Har vuxen blivit ett skällsord, något man inte vill relatera till och varför i så fall? Är det kanske så att vuxenvärlden har failat en hel generation som nu inte vågar ta ansvar och idealiserar en Peter Pan-livsstil. Antingen det, eller så är det bara så att vi vill göra vår egna grej och byta glödlampor när det passar oss, även om det innebär att badrummet är nattsvart i tre veckor. Frihet och ansvar dissikeras.

Olga Bergara, Elvira Lander, Krisse Jonzon och Björn Carlsson spelar VEM VET MEST. Här kan du stötta podden så att den får leva och frodas! Här kan du köpa biljetter till Män i Grupp LIVE i Stockholm!

Antingen älskar du det eller så hatar du det. Det stundande höstrusket är dock oundvikligt, så därför vill vi höra om allt som hänt dig i just regn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnare i fokus.Vi hör bland andra Per-Mikael som för med sig regn vart han än går, Monica som hittade på ett lurigt knep för att slippa simskolan och Anna-Maria som berättar om en dramatisk campingvistelse. Borås vs KarlstadVi reder ut om Borås kanske är det egentliga solstaden med hjälp av meteorologen Niklas Einevik.I extramaterialet bjuds det på skönsång och berättelser från ett regnigt Nederländerna!

Ingen kan ha allting men alltid har man något! I Karlavagnen går lyssnare loss om deras små och stora talanger. Låt dig inspireras! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan ”vad är du bra på?” kan väcka en radda känslor. Antingen dyker ett självklart svar upp hos dig; sången, trädgårdsarbetet eller kanske att ta hand om vänskapsrelationer. För andra kan frågan väcka känslor av att inte vilja skryta, verka förmer eller ge löften om en talang som man sedan inte kan hålla. Sådana tankar struntar vi totalt i när vi kör skryt-fredag! Språk, sätta upp tält, sova eller göra karriär - vad är du riktigt bra på?Små och stora talanger med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar 21:40.

Vad gör du när det ser riktigt illa ut? Antingen vänder du skutan eller så lägger du av. Magnus Helgesson är gäst och vi pratar om att aldrig ge upp, att attityd är viktigare än kunskap. Det är härligt att vara företagare om du har rätt verktyg. Då behöver det inte vara jobbigt. Vi pratar om att ha mål och riktning. Lyssna på detta korta avsnitt med inspiratören Magnus Helgesson. Ett avsnitt som är helt oklippt.    https://www.magnushelgesson.se

Denna veckan gästas vi av fantastiska Signe och Anna Bennich. Vi pratar om deras nya bok "Att försvinna sig - En mor och dotters berättelse om anorexia". Boken baseras på dagboksanteckningar från tiden innan, efter men framför allt under tiden som Signe insjuknade i anorexia. Signe lyckades hålla sin ätstörning hemlig under flera år. Varken Anna eller någon annan i familjen förstod vad som höll på att hända. Tillslut är det en kompis till Signe som ställer ett ultimatum: Antingen så berättar du, eller så berättar jag. Från att familjen fick veta och förstod det som att ätstörning var historia, eskalerade allt väldigt snabbt och Signe blev tillslut inlagd på Mandometerkliniken i Stockholm. Hur är det att kämpa emot sjukdomen? Varför framställs ofta ätstörningar som en ytlig sjukdom som är självvald? Hur är det att som mamma ha missat att ens barn mår dåligt? Och hur står man emot alla ens modersinstinkter som vill hålla sitt barn hemma när man vet att vården måste ta över?Ett så otroligt viktigt samtal. Om du behöver hjälp och stöd:https://www.friskfri.sehttps://www.shedo.sehttps://tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/https://atstorning.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Vi delar några av våra favorit this-or-that från vårt liv i Kalifornien.Följ oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie hertzberg & Joseph Wilcoxom du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande:Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.

Anna finner sig själv i det klassiska alkis-tillståndet av rastlös, missnöjd och lättirriterad. Men hör och häpna så gör hon något konstruktivt av det, något vettigt och spelar in ett poddavsnitt. Och vilket avsnitt det blev! Vi får fira Johan 7,5 års-dag och höra om hur det är nu till skillnad mot för 7,5 år sedan. Han konstaterar att han till och med på cellnivå är en annan person än då. Vi pratar om sorg som en funktion för bearbetning och integrering och minns också sorgen över att säga hejdå till alkoholen, om hur en gammal identitet gick i graven, om livet och löftena som det livet implicit gav… men som aldrig infriades. Anna och Johan pratar om att stanna till och reflektera över vad som händer. Om att det för oss inte finns något neutralt läge – antingen är jag på väg åt positivt håll eller negativt håll. Antingen är jag i tillfrisknande eller så är jag i en återfallsprocess. Antingen är jag på väg närmare gud eller längre från gud.    Det blir också ett avsnitt om hur stegarbete och jobb kan hänga ihop; om att be om hjälp, om att vara tydlig och ärlig med förutsättningar, att inte jämföra sig mot sin skeva fantasi-måttstock och det stora i att fråga sig ”på vilket sätt kan jag vara till nytta idag?”. Till skillnad från den kanske tidigare vanliga och mindre sköna ”vad kan jag få ut av den här dagen?”. Trevlig helg allihopa! Tack för att ni lysnar! / Alkispodden

Fredrik snackar med Magnus Therning om att bygga sin egen Emacs-setup, att skala bort och skriva om saker, beroenden, och mycket mer. Som det lugn som kan infinna sig när man nyss avslutat något större och ännu inte påbörjat nästa sak. Kasta bort saker som inte finns med i det mentala destillatet efter något års arbete med någonting. Och utan att bara sätta sig i ett hörn och skriva om vad man redan har på ett nytt sätt. Anpassa koncepten man redan har efter de koncept man tillför. Förmågan att vara precis när man pratar om saker. Rätt namn på rätt saker kan lösa så mycket bara i sig. Man behöver kanske mer tillåtelse att leka? Kod som är lätt att ändra där man behöver göra ändringar ofta. Du behöver inte bry dig - ända tills det går fel. Sedan behöver man bry sig jättemycket. HTTP-bibliotek för servrar - skulle det finnas utrymme för ett som helt struntade i streaming? Loggning är svårt, och nyttigt. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Magnus Therning Zimpler DDD - domändriven design Domain-driven design-boken Asdf om Emacs och små tangentbord och grejer Emacs Neovim Planck Spacemacs Systemcrafters - Youtubekanal MES - Magnus' Emacs setup Tree-sitter Helm Ivy LSP - Language server protocol LSP-klient för Emacs Haskell mode för Emacs Cabal - paketsystem för Haskell DRM - Digital rights management Magnus löste indenteringsproblemen strax efter inspelning Douglas Crockford Javascript: the good parts JSON Refaktorering CORBA COM For each desired change, make the change easy (warning: this may be hard), then make the easy change - Kent Beck Clean code HTTP-streaming Babel Coffeescript Serenityos Ladybird (inte Ladybug som Fredrik fick för sig) - webbläsare för Serenityos Dart Webassembly Create React app Unixsignaler Titlar Icke-jobbrelaterade saker Folk med små tangentbord I princip så outsourcar jag min konfiguration till hela internet Node-varning Bara för att leka lite Den här är väldigt stor Skala bort väldigt mycket Då hoppade jag ner i kaninhålet Väldigt annorlunda för att jag ska skriva den Interaktivt hela tiden Ett visst lugn I download music from the internet Mentalt destillat Smyga in mer omskrivande Förmågan att vara precis Det har i alla fall ett namn Leka Det skiter sig liksom i kanterna Plugins som omvandlar Javascript till Javascript Javascript är binärt Antingen är du expert, eller så är du farlig Ideologi om att inte skapa en massa kod Om den upptäcker att den blir tillsagd Som att läsa andras kod Justera sitt eget beteende

Epadunken har tagit över Sverige. Antingen så älskar du den eller så hatar du den, men oavsett så är den en av de musikgenrer som svenskarna har lyssnat allra mest på under året. Genren har sitt hjärta i raggarkulturen, den är full av sexuell humor och liknas av vissa vid könsrock. Och texterna är inget för den pryda. Hur kommer det sig att epadunken har exploderat i Sverige just nu? Vad spelar epabilen för roll i allt det här? Vilka är artisterna att hålla koll på? Varför är det så många som hatar epadunken? Gäst: Markus Larsson, musikjournalist Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren

Speedreading - av böcker:  Följ denna process för att snabbt ta reda på om en bok är intressant och relevant: (1) Läs baksidan. (2) Läs TOC/kapitlen. (3) Hitta några kapital som verkar lovande. (4) Skumma dessa kapital i 1-3 minuter. Då vet du inom 5 minuter om en bok är värd att läsa vidare eller ej.  Sen om boken faktiskt är riktigt bra -- då ska man INTE snabbläsa den. Själva syftet är ju att identifiera böcker värda att faktiskt lusläsa och begrunda. Läs om de bästa böckerna du läst. De har alltid mer att ge -- och är antagligen mer lärorika än en ny bok. Gör listor. Man ska föra listor över allt som är viktigt. Två enkla men effektiva listor är: (a) Veckans 3 viktigaste uppgifter (varje söndag) och (b) Varje dags enskilt viktigaste uppgift. Koka en stor Linssoppa. Kostar ca 150 kr för tillräckligt med mat för att leva på en vecka -- om man vill spara pengar. Fasta. Antingen intermittent fasting,  eller 1-dags fasta, eller 2-day fast.  Enklast är att bara skippa frukost.  Sluta äta socker och godis. Det den enklaste saken man kan göra för att förbättra sin diet och maghälsa.  Ät dessa nyttiga saker dagligen: Ägg, spenat, citron, oregano. Det går att blanda med i nästan alla maträtter. Gör hälsotest. En gång varje eller vartannat år. Samla diagnostisk data över lång sikt för att sedan kunna se om din hälsa försämras och kunna förknippa det med något. Biological Prime time:  Finn tiden på dagen då dina energinivåer och koncentration naturligt peakar.  För de flesta är det ungefär 15 minuter efter man vaknat, och sedan ungefär 4 timmar. Försök göra dagens viktigaste uppgift under denna tid. Finanskursen Årskull 5 börjar 1a maj. Gör en tidig ansökan innan 17e april. Läs mer på https://finanskursen.se/