Podcasts about lina h

Soy Lina, miembro de SA y sobria desde el año 2010.   Nací en el año 1968, y tomé biberón hasta los 6 años, por lo cual era objeto de burlas en casa. Recuerdo mi casa de lámina y piso de tierra, éramos de escasos recursos y había muchas necesidades. Fui la última de 8 hermanos además de ser una niña enferma del estómago.

Lyssnarnas favoritkärleksdikter fyller säsongsfinalen. Britta Persson har tonsatt en av dikterna, och poeten Ida Linde berättar om hur hon diktar om kärlek i samlingen "Karons tunnelbana". Vilken är den bästa kärleksdikten? De senaste veckorna har lyssnarna skickat in sina favoriter. Lundströms Bokradios producent Daniel Sjölin har läst dem alla och redovisar olika kategorier."Det upplösta jaget, den totala uppmärksamheten vid den älskade, vardagens glanslösa ovärderlighet och erotik är några olika teman som tycks göra att en kärleksdikt får vingar", säger Daniel Sjölin. "Men särskilt bra chanser har dikten att nå människors hjärtan om den blir tonsatt."Som av en händelse har då musikern och kompositören Britta Persson fått i uppdrag att tonsätta en dikt ur den svenska lyrikskatten, nämligen Ingela Strandbergs dikt "Kärlek" från 1987. Hon framför den i studion tillsammans med Lina Högström alias Skator."Det gällde att inte bli för sliskig", säger Britta Persson i Lundströms Bokradio när det kommer till hur hon har arbetat.Författaren och poeten Ida Linde har ofta hyllats för sitt sätt att skriva om kärlek. Nu är hon aktuell med rosade diktsamlingen "Karons tunnelbana". Vilken roll spelar sorg och död när man ska dikta om kärlek?"Kanske att den älskade en gång kommer att dö. Och att det är det som man går med på när man blir tokig i någon. Att man inser att nu ska jag följa dig hela vägen. Och då finns ju slutet där, som kastar en skugga från framtiden över kärleken", säger Ida Linde i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

24 maj. Var ska elen produceras, hur ska den nå de platser där den behövs? Håller tidtabellerna för omställningen? Peter Wennblad diskuterar med Niklas Johansson, direktör för enheten Kommunikation och Klimat på gruvbolaget LKAB, och Lina Håkansdotter, ansvarig för samhällskontakter vid ståltillverkaren H2 Green Steel.

País Alemania Dirección Tim Trageser Guion Gerrit Hermans Música Anne Kathrin Dern Fotografía Felix Poplawsky Reparto Oskar Keymer, Lina Hüesker, Anja Kling, Axel Stein, Julia Hartmann, Johannes Zeiler, Michael Ostrowski, Andrea Sawatzki, Otto Waalkes, Georg Sulzer, Maximilian Ehrenreich, Eloi Christ, Adem Karaduman, Florian Osswald, Cornelia Dworak, Jakob Oberschlick Sinopsis Hulda, la extinta directora del colegio de Félix, ha vuelto para acabar con la obra de su fundador. Para ello encoge a la medida de un muñeco a la directora Schmitti y a los padres de Félix.

Nu blir det mer debatt i Planet & Politik! Denna vecka är Lina Håkansdotter gäst, chef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Det blir ganska mycket fokus på energifrågorna, men också brett på klimatfrågan. Vad vill Svenskt Näringsliv ha för utveckling inom hållbarhet? Tror de verkligen på kärnkraft, trots att den är så dyr? Och mycket mer!

Det satsas miljarder på fossilfritt stål i Sverige, i veckan dök företaget H2 Green Steel upp som en ny spelare och satsar 25 miljarder på att etablera sig i Boden. Nu får SSAB konkurrens. "Det största som hänt sen Bodens fästning byggdes" sa kommunalrådet. Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Claes Nordmark, (S) kommunalråd Boden Harald Mix, medgrundare H2 Green Steel Martin Lindqvist, vd SSAB Anna-Karin Jannasch, forskare institutet RISE Victoria Karsberg, kommunikationschef SSAB Marita Lundgren, arbetsförmedlingschef södra Norrbotten Peter Larsson, regeringens samordnare i regionen Lina Håkansdotter, Svenskt Näringsliv Tekniker: Jarri Hänninen ekonomiekotextra@sverigesradio.se

”Därför ska du inte dammsuga de närmaste dagarna”, skrev SVT i måndags och förklarade att elnätet är ansträngt. Samtidigt meddelade industrier som Holmens pappersbruk att de väljer att tillfälligt pausa produktionen på grund av de höga priserna.  Vad innebär elbrist, och vad beror den på? Hur allvarligt är läget för svensk industri? Vem bär ansvaret, och vad hade kunnat göras annorlunda inom energipolitiken? Catarina Kärkkäinen samtalar med Daniel Westlén, doktor i reaktorfysik från KTH, Lina Håkansdotter, avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, och Karin Pihl, ledarskribent på Göteborgs-Posten. 

Hösten rullar in och med den en ny TV-säsong. Idag presenterar SVT sina höstsatsningar. Det blir bland annat en specialsäsong av Vår tid är nu och en ny serie av Emma Hamberg. En något blek höst, enligt vår kritiker. DOKUMENTÄR: KONSTNÄREN MÖTER KONSTTJUVEN I den norska hyllade dokumentären The painter and the thief får vi följa hur mötet mellan en tjuv och konstnären vars tavlor han stulit utvecklar sig. P1 Kultur har pratat med regissören Benjamin Ree. ZORNS KÄRLEK TILL MUSIKEN På lördag är det 100 år sedan nationalmålaren Anders Zorn gick ur tiden - något P1 Kultur uppmärksammar hela denna vecka. I dag handlar det om Zorn stora intresse för folkmusik och hans betydelse för spelmansrörelsens utveckling. ORIGINELL UPPFÖLJARE AV ARTISTEN SKATOR Musikern Lina Högström är artist under namnet Skator det är sju år sedan debuten och imorgon fredag kommer uppföljaren "År." Det är inte sällan kritiker och musikerkollegor beskriver Skators musik med or som "låter som inget annat", "nyskapande" eller "oväntat". P1 Kultur ringde upp Lina Högström för att fråga vad originalitet betyder för henne som musikskapare. VECKANS ORD: AUGUSTIMÅNE Jenny Teleman drabbas av det stora runda klot som lyser upp natten när sommaren övergår i höst. Veckans ord är "Augustimåne".P1 Kulturo ESSÄ: VÄNSKAP INTILL DÖDEN Kyrkofadern Augustinus, sociologen Francesco Alberoni, talaren Cicero, filosofen Jacques Derrida. Essäisten Montaigne, Nietzsche... Många är de tänkare som genom historien funderat över vänskapens natur. Till denna skara sluter sig nu Mikael Timm och han tar både Aristoteles och Martin Scorsese till hjälp. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Há mais fado além do fado. O projecto Lina_Raül Refree, cujo disco saiu a 17 de Janeiro, propõe uma viagem experimental a um género que durante muito tempo se quis intocável: o Fado. Lina e Raül Refree estiveram na RFI para falar deste trabalho que descrevem como “uma releitura de fados clássicos” que lhes dá “novas sensações e texturas diferentes”. Focar o fado nas palavras, nos silêncios e nas texturas de teclados e sons electrónicos que habitam o espaço. Lina_Raül Refree, cujo disco foi lançado a 17 de Janeiro, apresentam o seu projecto esta terça-feira, em Paris, no âmbito do festival Au Fil des Voix. Os dois músicos (ela de formação clássica, que estudou ópera e foi parar ao Clube de Fado de Lisboa e ele, o produtor que reinterpretou o flamenco com Rocío Márquez, Sílvia Pérez Cruz e Rosalía e que vai lançar em breve um álbum com Lee Ranaldo, ex-Sonic Youth) fizeram um disco de fado contemporâneo com um repertório clássico de Amália Rodrigues. Não há guitarras - a não ser na última música, um tributo de António Variações a Amália… Lina (Carolina Rodrigues) começou por estudar teatro e ópera no Porto. A descoberta de Amália Rodrigues, na adolescência, fê-la entrar no fado e foi parar ao Clube de Fado em Lisboa. Em 2020, surge em Lina_Raül Refree, um disco cuja capa, em tons de preto e branco, mostra o seu rosto desfocado, de onde sai a sombra de outra cara, a de Raül Refree. Ambos se fundem num álbum com uma paisagem espectral e minimalista, texturas experimentais a pender para o electrónico,  uma voz centrífuga que esculpe tanto as palavras quanto os silêncios. Um disco longe dos mandamentos tradicionais do género no ano do centenário do nascimento de Amália Rodrigues. O trabalho foi lançado a 17 de Janeiro, pela editora alemã Glitterbeat Records, e recria clássicos cantados por Amália, como “Foi Deus”, “Gaivota”, “Medo”, "Cuidei que tinha morrido", "Quando eu era pequenina", “Barco Negro”, entre outros, contando, também, com “Voz Amália de Nós”, de António Variações. Há mais fado além do fado. Lina_Raül Refree dão novos fados a um fado que se cuidou “que tinha morrido”, sem “Medo” e num “Barco Negro” numa viagem sem aarras ao género português que durante muito tempo se julgou o mais intocável: o Fado. Lina e Raül Refree estiveram na RFI para falar deste projecto descrito como “uma releitura de fados clássicos” que não descaracteriza o género mas lhe dá “novas sensações e texturas diferentes”.   "Uma releitura de fados clássicos" RFI: "Para começar, pedia-vos uma pequena descrição do disco… Lina: O disco é um conjunto de fados clássicos da Amália, com uma nova abordagem e texturas e sons completamente diferentes do que é o fado tradicional… Raül Refree: Penso que é uma releitura de fados clássicos cantados por Amália Rodrigues e interpretados com uma visão aberta, sem querer uma ruptura, mas também sem querer ser tradicional, simplesmente soltando as amarras que são as âncoras do barco e deixar que o barco navegue na direcção que o vento sopra… RFI: Como é que surgiu esta associação entre ambos? Lina: Foi a partir dele que tudo começou… Raül Refree: Antes, comentei numa outra entrevista que me teria encantado ter tido a ideia deste projecto, mas não foi minha. A ideia foi de Carmo Cruz, que nos acompanha e é a manager do projecto, que veio a Barcelona buscar-me, ela tinha ouvido uns discos que eu fiz dentro do flamenco e disse-me que achava que o fado precisava de uma releitura como eu podia fazer e gostaria de me apresentar a voz que me poderia acompanhar neste processo. Gostei logo do projecto, mas no momento em que começámos a tocar, no minuto um, vi que seria um projecto que me ia emocionar. RFI: Lina, porquê aliar-se a esta concepção do fado? Lina: Eu tinha essa necessidade de me libertar e de sair um bocadinho do fado tradicional, fazer coisas diferentes e mostrar aquilo que eu sou capaz de fazer . Não me limitar só a cantar fado tradicional, mas a usar a minha formação clássica e linguística a nível musical para fazer outras coisas, para abrir fronteiras com as quais me identifico e onde me sinto bem. RFI: Abrir fronteiras porquê? Há mais fado além do fado? Lina: Para mim, este disco com o Raúl fez-me sentir que aquilo que eu cantava - e os fados que eu cantava antes acompanhados com os instrumentos tradicionais - ainda poderia ser maior, ter mais intensidade e conseguir principalmente sentir de uma maneira mais intensa e mais verdadeira. RFI: O Raül ajudou, se assim podemos dizer, a reinventar o flamenco, nomeadamente com o disco Los Angeles de Rosalía. Quis fazer o mesmo com o fado? Há esta possibilidade criativa com as músicas mais tradicionais ou mais populares? Raül Refree: Bem, antes de mais quero sublinhar que não tenho a sensação de ter reinventado alguma coisa. A música é uma matéria aberta, que se deixa manipular e a única coisa que faço – tanto no flamenco como no que tenho a oportunidade de fazer com o fado - é uma releitura, é dar o meu ponto de vista de uma música. É certo que as músicas tradicionais têm uma componente emocional muito forte e é por isso que sobrevivem ao passar do tempo, são músicas que passaram de pais para filhos e dentro têm uma componente muito forte que, por pouco que se faça, é muito emocionante. RFI: O que é que vocês fizeram ao fado? Criaram um fado do século XXI com um repertório com mais de 60 anos? Lina: Eu acho que não. Nós não o descaracterizámos. Ele acaba por ser fado na mesma, só que é com outra abordagem, com novos instrumentos, com novas sensações, com texturas diferentes, mas a intenção e a intensidade estão lá. Isso não se perde, pelo contrário, ainda se enaltece mais. É aquilo que eu sinto. Raül Refree: Há anos que oiço - nos discos em que participei de flamenco e noutros também – a questão sobre se é ou não flamenco. Que interessa? Eu não tenho a intenção que este disco seja fado ou que o deixe de ser. São canções. Afinal, os géneros e as geografias entrecruzam-se e o que importa é que o recebas com intensidade e emoção - ou não. Espero que as pessoas sintam este disco da mesma forma que como quando eu o toco, com uma intensidade emocional. RFI: No disco, não há guitarras a não ser na última música da autoria de António Variações. Porquê essa opção de não enveredar por um caminho que seria de esperar e, pelo contrário, escolherem piano, sintetizadores… Raül Refree: Bem, sinceramente, quando nos juntámos no primeiro dia, eu pedi que no estúdio houvesse guitarra clássica, guitarra eléctrica e alguns instrumentos de teclas, como o piano, o Fender Rhodes… Mas tinha a ideia – a Lina sabe-o – que fosse um disco de guitarra e voz. Eu trabalhei noutros discos e gostava muito do formato e gosto muito de tocar guitarra. Mas, no momento em que começámos a tocar, não funcionava com guitarra e não sei porquê. É uma sensação que se tem quando se toca. E logo que me sentei ao piano tudo funcionou de uma maneira muito intensa. Aquele destino, aquela energia da canção levou-nos a que fosse um disco de piano e voz. RFI: E porquê todo este repertório marcado por Amália Rodrigues? Lina: Alguns fados eu já cantava, outros eu tinha ambição de cantar e não tinha ainda sido possível com o trio. Por exemplo, ‘Quando eu era pequenina’ a Amália gravou com uma orquestra e dentro dos instrumentos tradicionais não era fácil conseguir reproduzir. São aquelas também que mais me dizem, aquelas com as quais me identifico e com as quais eu vou descobrindo novas emoções e novas sensações… RFI: Emoções fortes. Há medos, há ausências, há viagens, há partidas… Lina: Tudo o que uma pessoa tem na vida, não é? RFI: E a felicidade? Lina: Há. No ‘Foi Deus’. Há gratidão, essas coisas todas… RFI: O fado durante muito tempo parecia intocável, mas alguns intérpretes começaram a levá-lo para outros horizontes. Vocês também quiseram levar o fado para um território mais experimental e num disco inteiro. Como tem sido a recepção do público em Portugal? Lina: Tem sido boa, muito boa. RFI: Mesmo os puristas? Lina: Sim, mesmo os puristas. Eu achava que ia haver divisão, mas não. Aquilo que tem acontecido é que, depois dos concertos, as pessoas vêm dizer-nos que gostam muito e que ficaram arrepiados e tive pelo menos uma outra pessoa que me veio dizer que as convicções todas que tinha sobre o fado tradicional tinham ido por água abaixo. Portanto, são óptimas críticas. RFI: Vão continuar a trabalhar juntos? Raül Refree: Ainda é cedo para o saber. Pelo menos, temos a intenção de continuar a explorar durante os concertos e se isso nos levar para algum território interessante porque não gravá-lo? Mas ainda é cedo e há muito caminho pela frente. Lina: Agora queremos trabalhar este e desfrutar ao máximo. Raül Refree: Às vezes dizes: Sim, sim, faremos outro disco, e no final da digressão estás tão cansado, até pode acontecer cansar da relação e precisar de trabalhar com outros… Não gosto de antecipar as coisas."   Lina e Raül Refree vão estar em Paris esta terça-feira; em Santiago de Compostela, Las Palmas, Tenerife e Madrid em Março; em Londres, Bruxelas e Lisboa em Maio; em Skopje e Santander em Junho.  

Bastuklubben, Powered by Kraftkvinnorna, är tillbaka med en intervju med den nya energiministern, Anders Ygeman. Anna-Carin Windahl och Lina Håkansdotter tar reda på hur ministern planerar att arbeta för jämställdhet i branschen. Dessutom får vi reda på vad som gömmer sig hemma i familjen Ygemans robotdammsugare.

Det åttonde avsnittet är andra kvällen från Umeå jazzfestival 2016 där vi gör en musikalisk sammanfattning av podden tillsammans med träblåsaren Thomas Backman. Det är en liveinspelning och första kvällen gästas vi av tenorsaxofonisten Lisen Rylander och sångerskan och låtskrivaren Annika Norlin. Vi spelar och pratar om Lisens två musikaliska ben och om Mary Lou Williams. Annika Norlin - sång Thomas Backman - barytonsaxofon, altsaxofon och basklarinett Lisen Rylander - tenorsaxofon Johan Graden - piano Oskar Schönning - gitarr och kontrabas Konrad Agnas - trummor Låtlista: Albert (Emil Svanängen) Boulevarden (Anna Järvinen) Aries (Mary Lou Williams) Bödeln (Johan Graden) Det finns en färg (Lina Högström) The Stoner (Oskar Schönning) Templehof Story (Lisen Rylander) Per-Åke (Oskar Schönning) Modifiering (Annika Norlin och Oskar Schönning) Hemlig morgon (Annika Norlin, Johan Graden och Oskar Schönning)

I det sjätte avsnittet gästas vi av artisten Skator (Lina Högström) och Bård Ericson! Vi får möta den italienska kompositören Luciano Berios musik och höra om Umeås konst- och musikscen där Lina växte upp. Lina Högström - sång, akustisk gitarr och piano Bård Ericson - kontrabas Johan Graden - piano och tramporgel Oskar Schönning - gitarr och tuba Konrad Agnas - trummor Låtlista: Det finns en färg (Lina Högström) Vita kalla (Lina Högström) Sequenza XIVb (Berio/Scodanibbio) Ljuva tiden (Lina Högström) City Sleep (Boerd) Nyårsballad (Lina Högström)

Förra veckan fick Emma Wiklund programledaren Magnus Uggla att lova att väga in sig eftersom hon tyckte han, efter sin magåkomma, gått ner för mycket i vikt. Nån som inte kommer stå på vågen, men väl tala om humor och vad man får skämta om och inte, är en välkänd komiker aktuell med en turné – David Batra. Hör när han försöker sälja den skamlöst i reklamfria public service och om Uggla låter honom göra det. Dessutom berättar David om han tror att hans hustrus, moderaternas partiledare Anna Kinberg-Batra, karriärval har påverkat hans karriär. Du hör också gymnasieeleverna Olivia Fumilajo-Bergman, Lukas Acosta-Billow och Lina Håkansson berätta om sin tid i högstadiet, om föräldrar, fylla och att vara utanför eller innanför. Magnus rasar också över städgatorna i Stockholm och ger sig på den pressansvarige för Trafikkontoret i Stockholms stad, Anders Porelius. Detta gör att bistittaren Sara Kinberg, från populärkulturprogrammet PP3, får panik. PROGRAMLEDARE: Magnus Uggla BISITTARE: Sara Kinberg PRODUCENT: Maja Åström REDAKTÖR: Anna Ivemark SOCIALA MEDIER: Ronnie Ritterland TEKNIKER: Håkan Sjöqvist Hör av dig till Uggla i P4! Hashtaggen är som vanligt #UgglaipP4 Men vill du skriva direkt till oss under programmet gör du det här i livechatten. Efter sändningen går det också bara att höra av sig på mejlen: uggla@sverigesradio.se OBS! Glöm inte att skriva in ditt telefonnummer om du vill prata med oss, för vi kanske ringer upp dig!

I dagens lektion läser Ola Söderholm, Lina Högström, Jonas Sjöstedt och Moa Lundqvist Timbroliberalen Fredrik Segerfeldts crowdfundade pamflett "Befria Kulturen från politiken" och upptäcker en konspiration som landar hos självaste Stalin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.