Podcasts about musikpris

För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris. Möt danske tonsättaren Bent Sørensen år 1996.-Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han.Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han Schönbergs Violinkonsert innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik.För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen Nordiska Rådets Musikpris.Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman.Den sista satsen kallas en Estampida, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll. Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997:Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till att det inte finns några basgångar, för att understryka dessa tvetydigheter. Sista satsen är väldigt snabb och danslik. För många år sedan i Amsterdam hörde jag en gatumusikant spela sin fiol extremt snabbt. Här har jag försökt återskapa denna typ av folkmusik, med dess hetsiga sound. - Bent Sørensen 06-07-97Vi hör även utdrag ur:Bent Sørensens verk Angel's Music med Ardittikvartetten. Han skrev det i Rom, inspirerad av alla de spelande änglar som finns i barockkyrkorna i staden. Bent Sørensen blir ofta inspirerad av andra konstformer än musik. Det kan vara en bild, en titel, ett namn eller ett ord som fascinerar honom. Selma Lagerlöf, Emily Dickenson, Shakespeare, Rilke, Donne och den danske poeten Michael Strunge är några av författarna vars verk har gett Bent Sørensen impulser till att komponera musik. Men krackelerade kalkmålningar fascinerar honom mer än t e x mästerverk av Rubens och Titzian.Bent Sørensens solostycke för klarinett The Songs of the Decaying Garden - Den ruttnande trädgårdens sånger.Sørensens The Bells of Vineta för trombonsolo. Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons underbara resa, om staden som sjunker i vattnet med ringande kyrkklockor och endast återkommer vart hundrade år, inspirerade Bent Sørensen till The Bells of Vineta.Bent Sørensen har komponerat mer än 140 musikverk i alla genrer, bl a operan Under himlen. Sin andra pianokonsert La Mattina, skrev han 2009 till Leif Ove Andsnes. 2013-14 komponerade Bent Sørensen trilogin Papillons, dedicerad till konsertpianisten Katrine Gislinge. Han har under åren skrivit flera verk till henne. Bl a12 Nocturner för piano och den tredje pianokonserten som han komponerade under coronapandemin 2021. Titeln är La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021). 2018 vann Bent Sørensen ett av världens främsta musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser Lisola della Città (Ön i staden). Lyssna även på tonsättaren Bent Sørensen och konsertpianisten Katrine Gislinge i det nyare radioprogrammet Danska konstmusikens kungapar som publicerades i Tollans musikaliska den 28 juni 2022.

Fler ska få en dos vaccin. Och äldre ska få vaccin före vårdpersonal. Folkhälsomyndigheten ändrar ordningen för vaccinationerna. | Nya demonstrationer i flera städer mot coronarestriktionerna i lördags. | Musikpris på P3 Guld-galan till artisten Yasin som misstänks för brott. | Läs texterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Jenny Hallberg & Ingrid Forsberg

Alla partier i oppositionen har presenterat vad de vill göra med statens pengar. | Nobelpriset i kemi till två kvinnliga forskare för en gensax, som klipper i DNA. | Musikpris till hårdrocksbandet Ghost. | Här kan du läsa texten till nyheterna: https://sverigesradio.se/radioswedenpalattsvenska Programledare: Jenny Hallberg och Ingrid Forsberg

Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. Danske tonsättaren Hans Abrahamsen har skrivit musik under ett halva sekel. Han har bytt musikalisk estetik flera gånger och t o m haft ett över tioårigt uppehåll i komponerandet. Hans vackra sångcykel för sopran och orkester let me tell you från 2013 utnämndes av brittiska dagstidningen The Guardian till 2000-talets bästa klassiska musikstycke. Det var hans första verk för orkester och röst! Verket beställdes av Berlinsymfonikerna för den kanadensiska sopranen Barbara Hannigan. Hon tolkar i let me tell you de 483 ord som Shakespeares lät Ofelia yttra i Hamlet. Hans Abrahamsen berättar om "vit polyfoni" och om varför och hur han komponerar sin musik. Hur flätas styckena Schnee, let me tell you, Winternacht och Snedronningen in i varandra? På vad sätt är de beroende av varandra? Snedronningen, Snödrottningen, är Hans Abrahamsens första opera. Barbara Hannigan sjunger en av huvudrollerna. Librettot är baserat på danske författaren H. C. Andersens saga. Varför valde han att tolka denna saga musikaliskt? Hon berättar om hur de in i det sista, t o m under operans gång, ändradei musiken. Operan Snödrottningen sändes i P2, Sveriges Radio lördag den 5 september 2020. Hör sopranen och dirigenten Barbara Hannigan berätta om vilken fantastisk upplevelse det var att läsa partituret till let me tell you. Hennes samarbete med Hans Abrahamsen kallas en musikalisk symbios. Hur känner hon för Ofelias tragiska öde? Är det svårt att gestalta känslor i ett så högt sångregister? För let me tell you fick Hans Abrahamsen 2016 både Grawemeyer Award for Music Composition och Nordiska Rådets Musikpris. 2019 erhöll han Léonie Sonning Music Prize, som andra dansk någonsin. Barbara Hannigan erhöll Léonie Sonning Music Prize 2020, men kunde inte ta emot priset i Köpenhamn i april 2020 på grund av Coronapandemin. Hon skulle också tagit emot Glashütte Original MusicFestivalAward vid Dresden Music Festival 2020. Men även den ställdes in på grund av Cornoapandemin. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg. Låtlista: Abrahamsen/ Piano Concerto - 3. Tempo Di Grande Gioia Anne Marie Abildskov, piano Danmarks Radios Symfoniorkester, Thomas Dausgaard, dirigent Abrahamsen/ Let Me Tell You, För sopran & orkester Barbara Hannigan, sopran Berlinfilharmonikerna, Andris Nelsons, dirigent Abrahamsen/ Schnee Ensemble Recherche J S Bach, arr. Abrahamsen/ Befiehl Du Deine Wege, BWV 272 (Chorale Arr. For 15 Instruments) BIT20 Ensemble, Ilan Volkov, dirigent Abrahamsen/ Winternacht - 1. Moderato Con Precisione London Sinfonietta, Elgar Howarth, dirigent Abrahamsen/Piano Concerto - 1. Allegro Volante E Nervoso Anne Marie Abildskov, piano Danmarks Radios Symfoniorkester, Thomas Dausgaard, dirigent Abrahamsen/Left, Alone Alexandre Tharau, piano vänster hand Rotterdams Filharmoniska Orkester,Yannick Nézet-Séguin, dirigent Abrahamsen/ Let Me Tell You, För sopran & orkester Barbara Hannigan, sopran Berlinfilharmonikerna, Andris Nelsons, dirigent

En sort-hvid tv-optagelse af Ravels ekstatiske Bolero gjorde dirigenten Sergiu Celidiache (1912-96) kendt af alle danske musiklyttere. Med sit lange hår ude af kontrol og et glødende blik i øjnene hersede han med DR Symfoniorkestret og forheksede publikum ved Torsdagskoncerterne i 1960'erne og 1970'erne. Celibidache modtog Sonnings Musikpris i København 1970, og det var ved den lejlighed, han dirigerede Bolero.J. Strauss: Ouverture til Flagermusen og Kejser Valsen med mere.J. Strauss d.æ.: Radetzky march.Tjajkovskij: Capriccio italien.Ravel: Bolero. Carl Nielsen: Maskarade ouverture.DR Symfoniorkester & Underholdningsorkester.Dirigent: Sergiu Celibidache.(Koncert i Radiohuset, 12. december 1970). Vært: Rie Koch. www.dr.dk/p2koncerten

Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. Av Birgitta Tollan. Danske tonsättaren Hans Abrahamsen har skrivit musik under ett halva sekel. Han har bytt musikalisk estetik flera gånger och t o m haft ett över tioårigt uppehåll i komponerandet. Hans vackra sångcykel för sopran och orkester let me tell you från 2013 utnämndes av brittiska dagstidningen The Guardian till 2000-talets bästa klassiska musikstycke. Det var hans första verk för orkester och röst! Verket beställdes av Berlinsymfonikerna för den kanadensiska sopranen Barbara Hannigan. Hon tolkar i let me tell you de 483 ord som Shakespeares lät Ofelia yttra i Hamlet. Hans Abrahamsen berättar om "vit polyfoni" och om varför och hur han komponerar sin musik. Hur flätas styckena Schnee, let me tell you, Winternacht och Snedronningen in i varandra? På vad sätt är de beroende av varandra? Snedronningen, Snödrottningen, är Hans Abrahamsens första opera. Barbara Hannigan sjunger en av huvudrollerna. Librettot är baserat på danske författaren H. C. Andersens saga. Varför valde han att tolka denna saga musikaliskt? Hon berättar om hur de in i det sista, t o m under operans gång, ändradei musiken. Operan Snödrottningen sänds i P2, Sveriges Radio lördag den 5 september 2020. Hör sopranen och dirigenten Barbara Hannigan berätta om vilken fantastisk upplevelse det var att läsa partituret till let me tell you. Hennes samarbete med Hans Abrahamsen kallas en musikalisk symbios. Hur känner hon för Ofelias tragiska öde? Är det svårt att gestalta känslor i ett så högt sångregister? För let me tell you fick Hans Abrahamsen 2016 både Grawemeyer Award for Music Composition och Nordiska Rådets Musikpris. 2019 erhöll han Léonie Sonning Music Prize, som andra dansk någonsin. Barbara Hannigan erhöll Léonie Sonning Music Prize 2020, men kunde inte ta emot priset i Köpenhamn i april 2020 på grund av Coronapandemin. Hon skulle också tagit emot Glashütte Original MusicFestivalAward vid Dresden Music Festival 2020. Men även den ställdes in på grund av Cornoapandemin. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Verket "Muohta" har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Möt även Nils Henrik Asheim i intervju från 1996.   Nils Henrik Asheim är en norsk komponist och orgelspelare. 2018 gick Nordiska rådets musikpris till honom för verket Muohta för kör och stråkorkester. Det här stycket är komponerat som en replik till Joseph Haydns Årstiderna från 1801. Nils Henrik Asheim förklarar att sammanhanget inspirerade honom att försöka lämna begreppen framsteg och kontroll över naturen, som härstammar från Haydns tid, och istället gå in för urbefolkningens upplevelse av att leva med naturen. Medan årstiderna i dag långsamt förändras på sätt som ger upphov till oro bland forskare, var vetenskapsoptimismen som högst på Haydns tid. I Muohta får den samiska urbefolkningen en stämma: Verket har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Lyssnarna bjuds in i en annorlunda upplevelse av tid, som närmast är en serie av olika atmosfärer eller tillstånd, inte utan en viss känsla av fara eller obehag. Stycket består av 18 sektioner av vilka var och en utforskar ett snörelaterat ord på samiska som ingår i Inger Marie Gaup Eiras doktorsavhandling Muohttaga jávohis giella The Silent Language of Snow. Vissa ord är direkta beskrivningar av snö, medan andra står för snöns inverkan på människornas dagliga liv som ulahat, en igensnöad vinterväg som knappt är synlig. Nils Henrik Asheims verk Muohta för kör och stråkorkester skildrar långsamma förändringar som vi knappt ser eller varseblir. Långa passager i verket är stillsamma, som om de skildrar ett fruset landskap. Men landskapet lever under ytan, vilket kommer till uttryck genom långsamma och nästan omärkliga förändringar och tidvis oförutsägbara vändningar och kontraster, som när kören mot slutet sjunger med full värme. Ur juryns motivering: Nordiska rådets musikpris 2018 går till ett musikstycke som är akut aktuellt och samtidigt medvetet om sin historia. Vårt allra första instrument, den mänskliga rösten, har en central roll i verket, då musiken varsamt integrerar språk i ljudvärldarna. Vi möter även Nils Henrik Asheim i en intervju från 1996. Bl a talar han om sitt samarbete med den numera avlidna sångerskan Anne-Lise Berntsen på skivan Engleskyts där de blandar vackra norska folktoner med psalmer och improviserar kring dem. - På Engleskyts valde jag att arrangera och komponera ut dessa religiösa folkmelodier på ett flexibelt sätt. Jag använder orgeln som ett plastiskt instrument. Orgeln är en stadigt förändrande klangyta, inte ett statiskt block som orgel ofta är i traditionell orgelmusik. Jag ser orgel som en levande organism, som en kropp, som ett djur som i grunden kan leva på vilket sätt som helst. Situationen: just den konserten, den speciella orgeln jag spelar på, det rum jag spelar i. Allt detta spelar in. Akustiken är halva instrumentet helt enkelt. Du måste lyssna på rummet och spela vidare på det du får tillbaka. Nils Henrik Asheim berättar också om varför han attraheras av Mozarts opera Don Giovanni så starkt att han skrev orkesterverket Don Giovanni-metamorfoser, som är variationer över ouvertyren till Mozarts opera. Nils-Henrik Asheim kallades underbarn och fick som 15-åring sin första komposition uppförd. Stycket hette Octopus och spelades 1975 vid festivalen Ung Nordisk Musik i Helsingfors. Sedan dess har Nils Henrik Asheim fått flera priser och utmärkelser och har utbildat sig i komposition för Anton Thommessen i Oslo och Ton de Leeuw i Amsterdam. Han är även utövande musiker med piano och orgel som huvudinstrument.   Låtlista: Muohta för kör och stråkorkester Nils Henrik Asheim Det Norske Solistkor och Ensemble Allegria Grete Pederse, dirigent Uruppfört i Universitetets aula, Oslo, den 28 oktober 2017.   Vannspeil, Speil Nils Henrik Asheim Nils Henrik Asheim, piano Odd Hannisdal, violin Opdal Eggestad, cello Aurora ACD 4967   A Summer's Play Nils Henrik Asheim Frantisek Veselka, violin Milena Dratvová, violin Bergen Philharmonic Orchestra New Norwegian Violin Music, Vol. III Aurora ACD 4972   Trad. Som dend gyldne sool frembryder Nils Henrik Asheim, orgel Anne-Lise Berntsen, sång Inspelad på Barockorgeln i Weissenau Kirkelig Kulturverksted FXCD 136   Trad. Herre gud! ditt dyre navn og ære Nils Henrik Asheim, orgel Anne-Lise Berntsen, sång Inspelad på Barockorgeln i Weissenau Kirkelig Kulturverksted FXCD 136   Don Giovanni-metamorfoser Nils Henrik Asheim Trondheim Symfoniorkester

I sin lyriska musik använder han urgamla färöiska folkmusikmelodier som grundstenar. - Men Europa är min hembygd och havet förenar mer än det åtskiljer, säger Sunleif Rasmussen. Nordiska Rådets Musikpris gick 2002 till den färöiske tonsättaren Sunleif Rasmussen för Färöarnas första symfoni, nr 1 Oceanic Days. Prismotiveringen lyder: "Som en tonkonstens William Heinesen har Sunleif Rasmussen satt Färöarna på den musikaliska kartan. Hans Symfoni nr.1 - Oceanic Days, den första färöiska symfonin, hämtar sin inspiration ur den färöiska naturen men också ur färöiska uråldriga koraler. Av detta har Sunleif Rasmussen skapt ett verk med omfattande dimensioner, som utstrålar en självklar konstnärlig integritet och kombinerar stramhet och struktur med lyrisk känsla." I sina kompositioner, uppbyggda enligt spektralanalysens strikta idéer, använder Sunleif Rasmussen urgamla färöiska folkmusikmelodier som grundstenar. Men musiken är lyrisk då Rasmussen "spelar pingpong mellan de båda hjärnhalvorna". Han ser sig själv som en crossover-kock som mixar olika slags ingredienser i en rätt som är allt annat än tonal. Och allt annat än gammelmodernistisk. Sunleif Rasmussen, från en släkt av fiskare och bönder, utbildade sig i Oslo och Köpenhamn och vänder sig mot nationalism och naturromantik. -Jag är uppvuxen med havet tätt inpå och min musik beter sig ibland som havet. Men Europa är min hembygd och havet förenar mer än det åtskiljer, förklarar Sunleif Rasmussen i ett samtal med Birgitta Tollan. Sunleif Rasmussen är även passionerad kördirigent och anser att rösten är det mest intressanta av alla instrument. Birgitta Tollan stämde träff med tonsättaren för ett samtal i Köpenhamn, den stad där Sunleif Rasmussen bodde i 13 år, före och efter sina studier vid Det Kongelige Musikkonservatorium där en av hans lärare hette Ib Nørholm. Nu bor och komponerar Sunleif Rasmussen i sina farföräldrars hus på en av Färöarnas 16 bebodda öar, nämligen Sandoy. Dessutom undervisar han kompositionselever på Musikskolan i Torshavn, Färöarnas huvudstad. På Färöarna lever 50 000 människor och 100 000 får!

Möt en av den engelsk/norska elektroakustiska musikens stora damer: Natasha Barrett i Oslo. Vi möter en av den elektroakustiska musikens stora damer, den prisbehängda engelska kompositören Natasha Barrett. Utbildad klassisk gitarrist valde hon ändå att arbeta med kontrapunktik och polyfoni med hjälp av ljud istället för med instrument. 2006 erhöll hon Nordiska Rådets Musikpris. Allt Natasha Barrett gör tar utgångspunkt i acousmatiska bandkompositioner. Hon startar nästan alltid med en akustisk ljudkälla. I sina verk berättar hon en historia men även om en specifik plats. Hon har en egen slags elektroakustikens poetik: Det är mitt mål att fånga och spegla den naturliga och fysiska världen, och ägna mig åt aspekter av den som håller på att förstöras, förställas, eller helt enkelt försvinna från vardagslivet. Stycket Viva La Selva är inspelat med hjälp av fyra mikrofoner, arrangerade i en stor pyramidal form, under 24 timmar nonstop i en fridlyst regnskog i Costa Rica. I programmet hör vi även utdrag av Natasha Barretts Midnight Sun: Midday Moon, Exploratio Invisibilis och Prince Prosperos Party efter Mask of the Red Death av Edgar Allan Poe.    

Möt Schubert-älskaren Sverker Åström, pianisten Conny Antonov, visdiktaren Jan Hammarlund och körledaren Grete Pedersen. Grete berättar hur viktigt det är att vara öppen med sin sexuella preferens. I det sjätte och sista avsnittet i serien Det osynligas piano möter vi Grete Pedersen, körledare för Det Norske Solistkor, som nomineras till Nordiska Rådets Musikpris 2007. Hon berättar hur viktigt det är att vara öppen med sin sexuella preferens, för att öka mångfalden och få ett bättre, rikare och roligare samhälle. Inte minst inom den klassiska musikvärlden. Pianisten Conny Antonov spelar Franz Schuberts sånger och förklarar vad det är som är så speciellt med den österrikiske tonsättaren. Kompositören och sångaren Jan Hammarlund har ett levande förhållande till Franz Schuberts sånger. Han berättar om ett besök i Franz Schuberts rum i Wien. Numera avlidne diplomaten Sverker Åström var Schubert-älskare. Han ville att Schubert skall spelas på hans begravning. Låtlista:Impromptu Nr. 3 Gess-dur op.90-3 (D.899-3) Schubert, Franz Conny Antonov, piano Liveinspelning String Quartet nr 13, D 804 Der Tod und das Mädchen II Andante con moto Franz Schubert Quartetto Italiano String Quartets nr. 14, D 810 Rosamunde and nr 13, D 804 Der Tod und das Mädchen Quartetto Italiano PHILIPS 426 383-2 Frasses Ständiga Otur Jan Hammarlund Jan Hammarlund Röda Linjen Skördemåne Records SCD 07 10 Symfoni nr 8, h-moll. Ofullbordade. Sats 2 andante con moto Schubert, Franz HARNONCOURT, NIKOLAUS (DIR) CONCERTGEBOUW ORKEST (AMSTERDAM)  Inspelad: NEDERLÄNDERNA 1992 Teldec Sonata for Piano in A major, D 959, II Andantio Schubert, Franz Alfred Brendel, piano Schubert: Piano Sonatas D 784, 840, 894, 959 & 960 PHILIPS 456573 An den mond - (D 296) SCHUBERT, FRANZ (C) GOETHE, JOHANN WOLFGANG VON (A) GOERNE, MATTHIAS (BAR) HAEFLIGER, ANDREAS (PI) DECCA An den mond - (D 296) Conny Antonov, piano Liveinspelning Visa I Vinden Elisabet Hermodsson Grete Pedersen/Oslo Kammerkor/Gunnar Eriksson Kyst FOOTPRINT RECORDS FRCD 012 I Folketone (In the Folk Style) Grieg, Edvard (1843 - 1907) Det Norske Solistkor, choir. Grete Pedersen, conductor Grieg - Choir Music BIS-SACD-1661 Margrethes vuggesang (Margaret_s Cradle Song), Op.15 No.1 Grieg, Edvard (1843 - 1907) Det Norske Solistkor, choir Grete Pedersen, conductor Grieg - Choir Music BIS-SACD-1661

P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 5 - Operabögar och lesbiska sopraner. Om den musik som skapats och framförts av homo- och bisexuella människor och transpersoner. Konstmusik komponerad på homoerotik. Vi möter tre män med varsin stark relation till tonsättaren Franz Schuberts musik. Tidigare diplomaten Sverker Åström, som kom ut som homosexuell nästan 90 år gammal. Åström har själv från italienskan översatt 40 kärleksdikter av homosexuelle konstnären mm Michelangelo. Visdiktaren Jan Hammarlund besökte Wien och skrev sången Frasses ständiga otur. Pianisten Conny Antonov berättar om Schuberts sång An den mond. Sist möter vi körledaren Grete Pedersen, nominerad till Nordiska Rådets Musikpris tillsammans med kören Det Norske Solistkor. Under seriens gång har vi förflyttat oss från 1500-talets giljotinering av tonsättare, som utövade samkönats sex, till 2007 års nominering av en öppet lesbisk körledare till Nordiska Rådets Musikpris. Manus och produktion, Birgitta Tollan.