Podcasts about nordiska r

Tillsammans med författarna Christoffer Carlsson och Lina Wolff tar vi oss an danska Solvej Balles kritikerrosade romaner Om uträkning av omfång del 1-2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solvej Balles (född 1962) romanprojekt har hyllats av kritiker och läsare, fast serien inte ens är klar. För de tre första delarna tilldelades hon Nordiska Rådets litteraturpris 2022. De två första delarna har släppts i Sverige, den andra nu till den 18 november. Serien ska enligt författaren bli sju böcker.När huvudpersonen Tara Selter vaknar upp morgonen är det varje dag den 18 november. Hon lever ihop med Thomas i ett ärvt stenhus i en nordfransk småstad, de handlar med antikvariska böcker och Tara Selter är på inköpsresa i Paris när hon fastnar i tiden. Varje kväll när hon går och lägger sig är det den artonde november och varje morgon när hon vaknar är det den artonde november. Tiden har hakat upp sig för henne. – Jag hade nog blivit mycket mer orolig än Tara Selter blir. Hon visar prov på ett oerhört rationellt och stoiskt tänkande och överväger allt på ett väldigt rationellt sätt, säger Lina Wolff. – Ibland i vardagen kan man ju få en känsla av att ”det här har redan hänt”, säger Christoffer Carlsson. Jag tror jag hade försökt spela cool. Det här är konstigt, men det är lugnt. ”Om uträkning av omfång” del 1-2 är översatta av Ninni Holmqvist.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Märta Kero och Andreas Magnell (producent)

Solvej Balle är årets stora litterära sensation med kritikerrosade romansviten Om uträkning av omfång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sju delar är det tänkt att bli. De första tre fick Nordiska Rådets Litteraturpris 2022.Trots att de sista delarna inte är helt färdigskrivna än, är författaren inte orolig för att uppmärksamheten ska hindra henne att bli klar.Idén om en kvinna som fastnar i den 18 november har hon burit på sedan en morgon 1987.Anna Tullberg intervjuar Solvej Balle.

För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris. Möt danske tonsättaren Bent Sørensen år 1996.-Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han.Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han Schönbergs Violinkonsert innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik.För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen Nordiska Rådets Musikpris.Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman.Den sista satsen kallas en Estampida, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll. Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997:Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till att det inte finns några basgångar, för att understryka dessa tvetydigheter. Sista satsen är väldigt snabb och danslik. För många år sedan i Amsterdam hörde jag en gatumusikant spela sin fiol extremt snabbt. Här har jag försökt återskapa denna typ av folkmusik, med dess hetsiga sound. - Bent Sørensen 06-07-97Vi hör även utdrag ur:Bent Sørensens verk Angel's Music med Ardittikvartetten. Han skrev det i Rom, inspirerad av alla de spelande änglar som finns i barockkyrkorna i staden. Bent Sørensen blir ofta inspirerad av andra konstformer än musik. Det kan vara en bild, en titel, ett namn eller ett ord som fascinerar honom. Selma Lagerlöf, Emily Dickenson, Shakespeare, Rilke, Donne och den danske poeten Michael Strunge är några av författarna vars verk har gett Bent Sørensen impulser till att komponera musik. Men krackelerade kalkmålningar fascinerar honom mer än t e x mästerverk av Rubens och Titzian.Bent Sørensens solostycke för klarinett The Songs of the Decaying Garden - Den ruttnande trädgårdens sånger.Sørensens The Bells of Vineta för trombonsolo. Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons underbara resa, om staden som sjunker i vattnet med ringande kyrkklockor och endast återkommer vart hundrade år, inspirerade Bent Sørensen till The Bells of Vineta.Bent Sørensen har komponerat mer än 140 musikverk i alla genrer, bl a operan Under himlen. Sin andra pianokonsert La Mattina, skrev han 2009 till Leif Ove Andsnes. 2013-14 komponerade Bent Sørensen trilogin Papillons, dedicerad till konsertpianisten Katrine Gislinge. Han har under åren skrivit flera verk till henne. Bl a12 Nocturner för piano och den tredje pianokonserten som han komponerade under coronapandemin 2021. Titeln är La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021). 2018 vann Bent Sørensen ett av världens främsta musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser Lisola della Città (Ön i staden). Lyssna även på tonsättaren Bent Sørensen och konsertpianisten Katrine Gislinge i det nyare radioprogrammet Danska konstmusikens kungapar som publicerades i Tollans musikaliska den 28 juni 2022.

Nordiska Rådets barn och ungdomspris till svensk debutant Robert Gustavsson om sin roll som "Skandiamannen" i nya tv-serie

Coronapandemin slog hårt mot det nordiska samarbetet. Kanske kan Nordiska Rådets pågående möte i Köpenhamn reparera relationen? Medverkande: David Rasmusson, Nordenkorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent , Carina Holmberg, bevakar Norge och Island och Samuel Larsson korrespondent i Danmark. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman  irma.norrman@sr.se

Kulturredaktionens Mårten Arndtzén talar om Vilks, budgetbråk inom Nordiska Rådet, recension av Tjajkovskijs opera Jolanta.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. Danske tonsättaren Hans Abrahamsen har skrivit musik under ett halva sekel. Han har bytt musikalisk estetik flera gånger och t o m haft ett över tioårigt uppehåll i komponerandet. Hans vackra sångcykel för sopran och orkester let me tell you från 2013 utnämndes av brittiska dagstidningen The Guardian till 2000-talets bästa klassiska musikstycke. Det var hans första verk för orkester och röst! Verket beställdes av Berlinsymfonikerna för den kanadensiska sopranen Barbara Hannigan. Hon tolkar i let me tell you de 483 ord som Shakespeares lät Ofelia yttra i Hamlet. Hans Abrahamsen berättar om "vit polyfoni" och om varför och hur han komponerar sin musik. Hur flätas styckena Schnee, let me tell you, Winternacht och Snedronningen in i varandra? På vad sätt är de beroende av varandra? Snedronningen, Snödrottningen, är Hans Abrahamsens första opera. Barbara Hannigan sjunger en av huvudrollerna. Librettot är baserat på danske författaren H. C. Andersens saga. Varför valde han att tolka denna saga musikaliskt? Hon berättar om hur de in i det sista, t o m under operans gång, ändradei musiken. Operan Snödrottningen sändes i P2, Sveriges Radio lördag den 5 september 2020. Hör sopranen och dirigenten Barbara Hannigan berätta om vilken fantastisk upplevelse det var att läsa partituret till let me tell you. Hennes samarbete med Hans Abrahamsen kallas en musikalisk symbios. Hur känner hon för Ofelias tragiska öde? Är det svårt att gestalta känslor i ett så högt sångregister? För let me tell you fick Hans Abrahamsen 2016 både Grawemeyer Award for Music Composition och Nordiska Rådets Musikpris. 2019 erhöll han Léonie Sonning Music Prize, som andra dansk någonsin. Barbara Hannigan erhöll Léonie Sonning Music Prize 2020, men kunde inte ta emot priset i Köpenhamn i april 2020 på grund av Coronapandemin. Hon skulle också tagit emot Glashütte Original MusicFestivalAward vid Dresden Music Festival 2020. Men även den ställdes in på grund av Cornoapandemin. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg. Låtlista: Abrahamsen/ Piano Concerto - 3. Tempo Di Grande Gioia Anne Marie Abildskov, piano Danmarks Radios Symfoniorkester, Thomas Dausgaard, dirigent Abrahamsen/ Let Me Tell You, För sopran & orkester Barbara Hannigan, sopran Berlinfilharmonikerna, Andris Nelsons, dirigent Abrahamsen/ Schnee Ensemble Recherche J S Bach, arr. Abrahamsen/ Befiehl Du Deine Wege, BWV 272 (Chorale Arr. For 15 Instruments) BIT20 Ensemble, Ilan Volkov, dirigent Abrahamsen/ Winternacht - 1. Moderato Con Precisione London Sinfonietta, Elgar Howarth, dirigent Abrahamsen/Piano Concerto - 1. Allegro Volante E Nervoso Anne Marie Abildskov, piano Danmarks Radios Symfoniorkester, Thomas Dausgaard, dirigent Abrahamsen/Left, Alone Alexandre Tharau, piano vänster hand Rotterdams Filharmoniska Orkester,Yannick Nézet-Séguin, dirigent Abrahamsen/ Let Me Tell You, För sopran & orkester Barbara Hannigan, sopran Berlinfilharmonikerna, Andris Nelsons, dirigent

Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. Av Birgitta Tollan. Danske tonsättaren Hans Abrahamsen har skrivit musik under ett halva sekel. Han har bytt musikalisk estetik flera gånger och t o m haft ett över tioårigt uppehåll i komponerandet. Hans vackra sångcykel för sopran och orkester let me tell you från 2013 utnämndes av brittiska dagstidningen The Guardian till 2000-talets bästa klassiska musikstycke. Det var hans första verk för orkester och röst! Verket beställdes av Berlinsymfonikerna för den kanadensiska sopranen Barbara Hannigan. Hon tolkar i let me tell you de 483 ord som Shakespeares lät Ofelia yttra i Hamlet. Hans Abrahamsen berättar om "vit polyfoni" och om varför och hur han komponerar sin musik. Hur flätas styckena Schnee, let me tell you, Winternacht och Snedronningen in i varandra? På vad sätt är de beroende av varandra? Snedronningen, Snödrottningen, är Hans Abrahamsens första opera. Barbara Hannigan sjunger en av huvudrollerna. Librettot är baserat på danske författaren H. C. Andersens saga. Varför valde han att tolka denna saga musikaliskt? Hon berättar om hur de in i det sista, t o m under operans gång, ändradei musiken. Operan Snödrottningen sänds i P2, Sveriges Radio lördag den 5 september 2020. Hör sopranen och dirigenten Barbara Hannigan berätta om vilken fantastisk upplevelse det var att läsa partituret till let me tell you. Hennes samarbete med Hans Abrahamsen kallas en musikalisk symbios. Hur känner hon för Ofelias tragiska öde? Är det svårt att gestalta känslor i ett så högt sångregister? För let me tell you fick Hans Abrahamsen 2016 både Grawemeyer Award for Music Composition och Nordiska Rådets Musikpris. 2019 erhöll han Léonie Sonning Music Prize, som andra dansk någonsin. Barbara Hannigan erhöll Léonie Sonning Music Prize 2020, men kunde inte ta emot priset i Köpenhamn i april 2020 på grund av Coronapandemin. Hon skulle också tagit emot Glashütte Original MusicFestivalAward vid Dresden Music Festival 2020. Men även den ställdes in på grund av Cornoapandemin. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

En drygt 100-årig kvinna överlämnar en bunt brev till författaren Rosa Liksom när hon talar om sin senaste roman Överstinnan i Stockholm. Breven är skrivna av den våldsamma Översten i Liksoms roman och är ställda till hans syster Maria. I uppläsning av Lennart Jähkel och i översättning Janina Orlov.Det är brev som visar sig innehålla många mörka hemligheter. Det första brevet är daterat 1915 då J, som är signaturen under samtliga brev, beskriver hur han fostras till jägarsoldat i det beryktade Lockstedter Lager i Tyskland dit många unga finska män sökte sig. De kom sedan att spela viktiga roller på framförallt de vitas sida under det kommande inbördeskriget i Finland. Det sista brevet är skrivet 1926 från Rovaniemi i norra Finland dit J upplever att han har förvisats av general Mannerheim. I breven avslöjas hemligheten att J älskar sin syster på ett sätt som en bror inte är tänkt att älska en syster. Att J hyser stor tilltro till Hitler är däremot ingen hemlighet.      - Jag har varit nationalsocialist redan innan Hitler och Goebbels kom på begreppet, skriver Översten stolt i det sista brevet.Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på finska. PDFHär kan du läsa Radionovellen som på svenska och på finska. EPUB (till läsplattor t.ex.)Rosa Liksom är konstnär och författare och har flera gånger nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris. Namnet Rosa Liksom är en pseudonym som Anni Ylävaara, som hon egentligen heter, en gång valde för att undvika alltför stor uppmärksamhet. Med romanen Kupé nr 6, som också sänts som Radioföljetong, fick hon stor internationell uppmärksamhet liksom med sin senaste roman Överstinnan. Rosa Liksom tilldelades i år Svenska Akademiens nordiska pris.Lennart Jähkel har i sin karriär växlat mellan seriösa och humoristiska roller på såväl teaterscener som i film och på tv. Till hans allvarligare roller hör insatserna i filmerna Jägarna och Så som i himmelen. För många förknippas Jähkel med rollen Jan-Olof i den populära TV-serien c/o Segemyhr. Till hans mer humoristiska roller hör även rollen som Sven-Erik, den äldsta av de tre bröderna Marklund i TV-serien Pistvakt.Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe Lyssna och ladda ner tom 19/4 2022.

En drygt 100-årig kvinna överlämnar en bunt brev till författaren Rosa Liksom när hon talar om sin senaste roman Överstinnan i Stockholm. Breven är skrivna av den våldsamma Översten i Liksoms roman och är ställda till hans syster Maria. I uppläsning av Lennart Jähkel och i översättning Janina Orlov. Det är brev som visar sig innehålla många mörka hemligheter. Det första brevet är daterat 1915 då J, som är signaturen under samtliga brev, beskriver hur han fostras till jägarsoldat i det beryktade Lockstedter Lager i Tyskland dit många unga finska män sökte sig. De kom sedan att spela viktiga roller på framförallt de vitas sida under det kommande inbördeskriget i Finland. Det sista brevet är skrivet 1926 från Rovaniemi i norra Finland dit J upplever att han har förvisats av general Mannerheim. I breven avslöjas hemligheten att J älskar sin syster på ett sätt som en bror inte är tänkt att älska en syster. Att J hyser stor tilltro till Hitler är däremot ingen hemlighet.      - Jag har varit nationalsocialist redan innan Hitler och Goebbels kom på begreppet, skriver Översten stolt i det sista brevet. Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på finska. PDF Här kan du läsa Radionovellen som på svenska och på finska. EPUB (till läsplattor t.ex.) Rosa Liksom är konstnär och författare och har flera gånger nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris. Namnet Rosa Liksom är en pseudonym som Anni Ylävaara, som hon egentligen heter, en gång valde för att undvika alltför stor uppmärksamhet. Med romanen Kupé nr 6, som också sänts som Radioföljetong, fick hon stor internationell uppmärksamhet liksom med sin senaste roman Överstinnan. Rosa Liksom tilldelades i år Svenska Akademiens nordiska pris. Lennart Jähkel har i sin karriär växlat mellan seriösa och humoristiska roller på såväl teaterscener som i film och på tv. Till hans allvarligare roller hör insatserna i filmerna Jägarna och Så som i himmelen. För många förknippas Jähkel med rollen Jan-Olof i den populära TV-serien c/o Segemyhr. Till hans mer humoristiska roller hör även rollen som Sven-Erik, den äldsta av de tre bröderna Marklund i TV-serien Pistvakt. Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe Lyssna och ladda ner tom 19/4 2022.

En drygt 100-årig kvinna överlämnar en bunt brev till författaren Rosa Liksom när hon talar om sin senaste roman Överstinnan i Stockholm. Breven är skrivna av den våldsamma Översten i Liksoms roman och är ställda till hans syster Maria. I uppläsning av Lennart Jähkel och i översättning Janina Orlov. Det är brev som visar sig innehålla många mörka hemligheter. Det första brevet är daterat 1915 då J, som är signaturen under samtliga brev, beskriver hur han fostras till jägarsoldat i det beryktade Lockstedter Lager i Tyskland dit många unga finska män sökte sig. De kom sedan att spela viktiga roller på framförallt de vitas sida under det kommande inbördeskriget i Finland. Det sista brevet är skrivet 1926 från Rovaniemi i norra Finland dit J upplever att han har förvisats av general Mannerheim. I breven avslöjas hemligheten att J älskar sin syster på ett sätt som en bror inte är tänkt att älska en syster. Att J hyser stor tilltro till Hitler är däremot ingen hemlighet.      - Jag har varit nationalsocialist redan innan Hitler och Goebbels kom på begreppet, skriver Översten stolt i det sista brevet. Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på finska. PDF Här kan du läsa Radionovellen som på svenska och på finska. EPUB (till läsplattor t.ex.) Rosa Liksom är konstnär och författare och har flera gånger nominerats till Nordiska Rådets Litteraturpris. Namnet Rosa Liksom är en pseudonym som Anni Ylävaara, som hon egentligen heter, en gång valde för att undvika alltför stor uppmärksamhet. Med romanen Kupé nr 6, som också sänts som Radioföljetong, fick hon stor internationell uppmärksamhet liksom med sin senaste roman Överstinnan. Rosa Liksom tilldelades i år Svenska Akademiens nordiska pris. Lennart Jähkel har i sin karriär växlat mellan seriösa och humoristiska roller på såväl teaterscener som i film och på tv. Till hans allvarligare roller hör insatserna i filmerna Jägarna och Så som i himmelen. För många förknippas Jähkel med rollen Jan-Olof i den populära TV-serien c/o Segemyhr. Till hans mer humoristiska roller hör även rollen som Sven-Erik, den äldsta av de tre bröderna Marklund i TV-serien Pistvakt. Tekniker: Mats Jonsson och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe

Möt den isländska författaren Auður Ava Ólafsdóttir och den norske författaren Per Petterson i samtal med Yukiko Duke. Med sina romaner har Auður Ava Ólafsdóttir skördat oerhörda framgångar i hemlandet och i södra Europa, där hon är minst lika populär som de skandinaviska deckarförfattarna. 771 bokhandlare i Frankrike röstade fram "Rosa candida" till årets bästa översatta roman och den har där sålt i svårslagna 500 000 ex. 2018 tilldelades romanen "Ärr" Nordiska rådets litteraturpris. Ólafsdóttir bor i Reykavik där hon utöver sitt författarskap är konsthistoriker vid Islands universitet. Per Petterson är en av Norges största internationella stjärnor. Hans böcker är översatta till över 50 språk och har vunnit flera internationella priser, bl.a. Nordiska Rådets Litteraturpris, IMPAC-priset och Independent Foreign Fiction Prize. Yukiko Duke är översättare, journalist, redaktör och programledare. I samarbete med Norra/Sekwa Förlag och Weyler Förlag. Från 27 november 2019 Jingel: Lucas Brar

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Verket "Muohta" har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Möt även Nils Henrik Asheim i intervju från 1996.   Nils Henrik Asheim är en norsk komponist och orgelspelare. 2018 gick Nordiska rådets musikpris till honom för verket Muohta för kör och stråkorkester. Det här stycket är komponerat som en replik till Joseph Haydns Årstiderna från 1801. Nils Henrik Asheim förklarar att sammanhanget inspirerade honom att försöka lämna begreppen framsteg och kontroll över naturen, som härstammar från Haydns tid, och istället gå in för urbefolkningens upplevelse av att leva med naturen. Medan årstiderna i dag långsamt förändras på sätt som ger upphov till oro bland forskare, var vetenskapsoptimismen som högst på Haydns tid. I Muohta får den samiska urbefolkningen en stämma: Verket har fått sitt namn efter ett samiskt ord för snö, och textunderlaget består av ytterligare 18 samiska ord som anknyter till just snö. Lyssnarna bjuds in i en annorlunda upplevelse av tid, som närmast är en serie av olika atmosfärer eller tillstånd, inte utan en viss känsla av fara eller obehag. Stycket består av 18 sektioner av vilka var och en utforskar ett snörelaterat ord på samiska som ingår i Inger Marie Gaup Eiras doktorsavhandling Muohttaga jávohis giella The Silent Language of Snow. Vissa ord är direkta beskrivningar av snö, medan andra står för snöns inverkan på människornas dagliga liv som ulahat, en igensnöad vinterväg som knappt är synlig. Nils Henrik Asheims verk Muohta för kör och stråkorkester skildrar långsamma förändringar som vi knappt ser eller varseblir. Långa passager i verket är stillsamma, som om de skildrar ett fruset landskap. Men landskapet lever under ytan, vilket kommer till uttryck genom långsamma och nästan omärkliga förändringar och tidvis oförutsägbara vändningar och kontraster, som när kören mot slutet sjunger med full värme. Ur juryns motivering: Nordiska rådets musikpris 2018 går till ett musikstycke som är akut aktuellt och samtidigt medvetet om sin historia. Vårt allra första instrument, den mänskliga rösten, har en central roll i verket, då musiken varsamt integrerar språk i ljudvärldarna. Vi möter även Nils Henrik Asheim i en intervju från 1996. Bl a talar han om sitt samarbete med den numera avlidna sångerskan Anne-Lise Berntsen på skivan Engleskyts där de blandar vackra norska folktoner med psalmer och improviserar kring dem. - På Engleskyts valde jag att arrangera och komponera ut dessa religiösa folkmelodier på ett flexibelt sätt. Jag använder orgeln som ett plastiskt instrument. Orgeln är en stadigt förändrande klangyta, inte ett statiskt block som orgel ofta är i traditionell orgelmusik. Jag ser orgel som en levande organism, som en kropp, som ett djur som i grunden kan leva på vilket sätt som helst. Situationen: just den konserten, den speciella orgeln jag spelar på, det rum jag spelar i. Allt detta spelar in. Akustiken är halva instrumentet helt enkelt. Du måste lyssna på rummet och spela vidare på det du får tillbaka. Nils Henrik Asheim berättar också om varför han attraheras av Mozarts opera Don Giovanni så starkt att han skrev orkesterverket Don Giovanni-metamorfoser, som är variationer över ouvertyren till Mozarts opera. Nils-Henrik Asheim kallades underbarn och fick som 15-åring sin första komposition uppförd. Stycket hette Octopus och spelades 1975 vid festivalen Ung Nordisk Musik i Helsingfors. Sedan dess har Nils Henrik Asheim fått flera priser och utmärkelser och har utbildat sig i komposition för Anton Thommessen i Oslo och Ton de Leeuw i Amsterdam. Han är även utövande musiker med piano och orgel som huvudinstrument.   Låtlista: Muohta för kör och stråkorkester Nils Henrik Asheim Det Norske Solistkor och Ensemble Allegria Grete Pederse, dirigent Uruppfört i Universitetets aula, Oslo, den 28 oktober 2017.   Vannspeil, Speil Nils Henrik Asheim Nils Henrik Asheim, piano Odd Hannisdal, violin Opdal Eggestad, cello Aurora ACD 4967   A Summer's Play Nils Henrik Asheim Frantisek Veselka, violin Milena Dratvová, violin Bergen Philharmonic Orchestra New Norwegian Violin Music, Vol. III Aurora ACD 4972   Trad. Som dend gyldne sool frembryder Nils Henrik Asheim, orgel Anne-Lise Berntsen, sång Inspelad på Barockorgeln i Weissenau Kirkelig Kulturverksted FXCD 136   Trad. Herre gud! ditt dyre navn og ære Nils Henrik Asheim, orgel Anne-Lise Berntsen, sång Inspelad på Barockorgeln i Weissenau Kirkelig Kulturverksted FXCD 136   Don Giovanni-metamorfoser Nils Henrik Asheim Trondheim Symfoniorkester

I sin lyriska musik använder han urgamla färöiska folkmusikmelodier som grundstenar. - Men Europa är min hembygd och havet förenar mer än det åtskiljer, säger Sunleif Rasmussen. Nordiska Rådets Musikpris gick 2002 till den färöiske tonsättaren Sunleif Rasmussen för Färöarnas första symfoni, nr 1 Oceanic Days. Prismotiveringen lyder: "Som en tonkonstens William Heinesen har Sunleif Rasmussen satt Färöarna på den musikaliska kartan. Hans Symfoni nr.1 - Oceanic Days, den första färöiska symfonin, hämtar sin inspiration ur den färöiska naturen men också ur färöiska uråldriga koraler. Av detta har Sunleif Rasmussen skapt ett verk med omfattande dimensioner, som utstrålar en självklar konstnärlig integritet och kombinerar stramhet och struktur med lyrisk känsla." I sina kompositioner, uppbyggda enligt spektralanalysens strikta idéer, använder Sunleif Rasmussen urgamla färöiska folkmusikmelodier som grundstenar. Men musiken är lyrisk då Rasmussen "spelar pingpong mellan de båda hjärnhalvorna". Han ser sig själv som en crossover-kock som mixar olika slags ingredienser i en rätt som är allt annat än tonal. Och allt annat än gammelmodernistisk. Sunleif Rasmussen, från en släkt av fiskare och bönder, utbildade sig i Oslo och Köpenhamn och vänder sig mot nationalism och naturromantik. -Jag är uppvuxen med havet tätt inpå och min musik beter sig ibland som havet. Men Europa är min hembygd och havet förenar mer än det åtskiljer, förklarar Sunleif Rasmussen i ett samtal med Birgitta Tollan. Sunleif Rasmussen är även passionerad kördirigent och anser att rösten är det mest intressanta av alla instrument. Birgitta Tollan stämde träff med tonsättaren för ett samtal i Köpenhamn, den stad där Sunleif Rasmussen bodde i 13 år, före och efter sina studier vid Det Kongelige Musikkonservatorium där en av hans lärare hette Ib Nørholm. Nu bor och komponerar Sunleif Rasmussen i sina farföräldrars hus på en av Färöarnas 16 bebodda öar, nämligen Sandoy. Dessutom undervisar han kompositionselever på Musikskolan i Torshavn, Färöarnas huvudstad. På Färöarna lever 50 000 människor och 100 000 får!

Susanne Ringells färska bok Godmorgon är nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris. Det är en bok full av insikter, livserfarenhet och humor destillerat till underfundiga meningar där författaren leker med språket på ett sätt som är få förunnat – sug bara på uttryck som ”underlivet är inte längre tyst som en mus” eller ”med min man vid min öppna sida”. Men varför kallar hon sina läsare för “duniga fågelungar”? Möt Ringell i ett poddsamtal om relationer, skrivrutiner och nyskapande metaforer.

Underbarnet som vid 60 år fortfarande konserterar lokalt och globalt. Michala Petri har gjort mer än 70 CD-inspelningar och 4 000 konserter sedan hon var 11 år. Michala Petri är en av de främsta blockflöjtvirtuoserna i världen och har en enorm repertoar av klassiska och nutida kompositioner. Kuriosa: Vivaldis Blockflöjtskonsert i C-dur, har hon spelat över tusen gånger på konserter. Hennes första CD-inspelning gjorde hon efter en konsert i London med Academy of St. Martin-in-the-Fields, endast 17 år gammal. Nyfiken och öppen för alla musikaliska genrer har hon spelat med så olika artister som Sir Neville Marriner, Keith Jarrett, Gidon Kremer och Bjørn Svin. När Michala Petri var 11 år fanns det ingen i Köpenhamn som kunde lära henne något mer på blockflöjten, så hennes mamma Hanne Petri, som själv är pianist, tog med Michala till professor Ferdinand Conrad i Hannover. Han bad henne omgående starta sina studier vid Musikkonservatoriet där. Michala Petri slutade genast sin skolgång i Danmark för att satsa helt på sin professionella bana som musiker. Varje måndag morgon tog hon och hennes mamma nattåget till Hannover. Lektioner väntade på eftermiddagen och under tisdagen. På onsdagen for de hem för att öva och sedan vidtog samma procedur varje vecka. - Du måste ha både råstyrka och vara intuitiv och mottagande för att gå upp på en scen, uppträda och sända ut så mycket energi till en publik, säger hon. Det är energi jag förmedlar med blockflöjten. Att spela svagt kan också vara otroligt energiskt, säger Michala Petri, som spelat instrumentet sedan hon var 3 år. 12 år gammal fick hon en tvärflöjt, men hon kände sig som en lurendrejare när hon spelade på den eftersom tvärflöjten är betydligt lättare att intonera på. För Michala Petri var blockflöjten en utmaning hon inte kunde motstå. Hon spelar på fyra olika storlekar, sopraninon, sopranen, som är den vanligaste, och så alt- och tenorblockflöjten. Hon har många exemplar av varje storlek. Jag räknade till ett fyrtiotal hemma hos henne. Michala Petri köper ständigt nya flöjter, eftersom hon byter hela tiden. Efter ett par timmars spel tar en flöjt skada om den inte får vila. Hon vet aldrig från början om en flöjt kommer att hålla måttet eller inte. Kanske känns den bra i starten, men efter några månader kan den utveckla en usel klang. Å andra sidan kan en flöjt som inledningsvis inte klingar särskilt bra plötsligt utveckla en mycket fin klang efter ett halvår. Kanske är blockflöjter precis som människor. När Michala Petri gav konsert i samband med Mostly Mozart Festival i Lincoln Center i New York tog Keith Jarrett kontakt med henne. Hon kände honom bara till namnet, hade inte hört honom spela. Men det visade sig att Keith Jarrett även spelade blockflöjt och cembalo. De träffades i hans hem och spelade några Händelsonater och några Bachsonater. Senare tog Michala Petri kontakt med Jarrett som tackade ja till den här inspelningen. - Keith Jarrett är en otroligt fin musiker, säger Michala Petri. Han lyssnar intensivt och fångar upp de signaler man sänder ut för att omgående svara på dem. Jag har spelat med klassiska musiker som har samma begåvning för att uppfånga musikaliska intentioner. Jag lyssnade mycket på vad Keith Jarrett gjorde och tänkte mindre på vad jag själv hade förberett. När hon var barn kände hon att musiken var det enda som gav henne identitet. Hade hon inte musiken så var hon ingenting. -När jag har utvecklat mig, fött mina två döttrar och mognat som människa så har även spelet förändrats, säger hon. Michala Petri har bl a fått Léonie Sonnings Musikpris, Europeiska solistpriset, Nordiska Rådets musikpris och 2016 vann hon priset som bästa barock-instrumentalist vid International Classical Music Awards. Michala Petri är fortfarande mycket aktiv och ger både lokala och globala konserter. Den 7 juli 2018 fyller hon 60 år och Tivoli i Köpenhamn firar henne den 1 juli 2018 med en Festkonsert. Alexander Shelley dirigerar då Tivoli Copenhagen Phil.   LÅTLISTA:   Yemandja Angelique Kidjo, sång, m fl Aye Island Records Mango 74321 16646 2   Partita in c BWV 1013 - 1 Allemande J S Bach Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta. JS Bach   Souvenir RCA Victor 09026 62530 2   Concerto For Piano And Orchestra No. 1 Rondo. Allegro Non Troppo, Brahms Nikolaj Koppel, piano. DR's Symfoniorkester. Thomas Dausgaard, dir Retrospect EMI CLASSICS 50999 6287362 8       Fem Klaverstykker, Op. 3 Mignon Carl Nielsen Nikolaj Koppel, piano. Retrospect  EMI CLASSICS 50999 6287362 8   Intermezzi, Op. 117 - 2. Andante Non Troppo Johannes Brahms Nikolaj Koppel, piano. Retrospect EMI CLASSICS 50999 6287362 8   Piano Concerto #1 In D Minor, Op. 15 - 2. Adagio Johannes Brahms Nikolaj Koppel, piano. Thomas Dausgaard: Danish National Radio Symphony Orchestra Retrospect EMI CLASSICS 50999 6287362 8   Préludes, Book 1 - La Sérénade Interrompue       Claude Debussy Nikolaj Koppel, piano. Retrospect EMI CLASSICS 50999 6287362 8   Scarlatti (D): Harpsichord Sonata In E, K 20 Domenico Scarlatti Nikolaj Koppel, piano. Retrospect EMI CLASSICS 50999 6287362 8   Rong (Fusion) Yao Hu Michaela Petri Recorders. Chen Yue Xiao & Dizi Dialogue East Meets West OUR Recordings 6.220600   Ancient Chinese Beauty- Clay Figurines Chen Yi Michala Petri. Copenhagen Philharmonic; lan Shui Chinese Recorder Concertos OUR Recordings 6.220603   Flute Quartet In G Major K.285a - 2. Tempo Di Menuetto W A Mozart Michala Petri (Re), Carolin Widmann (Vn), Ula Ulijona (Va), Marta Sudraba (Vc) Mozart Flute Quartets OUR Recordings 6.220570   Nele's Dances - 10 In a symphony of galloping hooves Thomas Koppel Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta. Souvenir RCA Victor 09026 62530 2                   Nele's Dances - 3 And I'm still feeling you in my arms Thomas Koppel Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta. Souvenir  RCA Victor 09026 62530 2   Sonata G RV 59 - 2 Allegro ma non presto Vivaldi Michala Petri, blockflöjt. Lars Hannibal, gitarr, luta. Souvenir     RCA Victor 09026 62530 2   Concerto C-Major; Largo Vivaldi Michala Petri, blockflöjt. Kremerata Baltica Michala Petri 50th Birthday Concert OUR Recordings 8.226905

Möt en av den engelsk/norska elektroakustiska musikens stora damer: Natasha Barrett i Oslo. Vi möter en av den elektroakustiska musikens stora damer, den prisbehängda engelska kompositören Natasha Barrett. Utbildad klassisk gitarrist valde hon ändå att arbeta med kontrapunktik och polyfoni med hjälp av ljud istället för med instrument. 2006 erhöll hon Nordiska Rådets Musikpris. Allt Natasha Barrett gör tar utgångspunkt i acousmatiska bandkompositioner. Hon startar nästan alltid med en akustisk ljudkälla. I sina verk berättar hon en historia men även om en specifik plats. Hon har en egen slags elektroakustikens poetik: Det är mitt mål att fånga och spegla den naturliga och fysiska världen, och ägna mig åt aspekter av den som håller på att förstöras, förställas, eller helt enkelt försvinna från vardagslivet. Stycket Viva La Selva är inspelat med hjälp av fyra mikrofoner, arrangerade i en stor pyramidal form, under 24 timmar nonstop i en fridlyst regnskog i Costa Rica. I programmet hör vi även utdrag av Natasha Barretts Midnight Sun: Midday Moon, Exploratio Invisibilis och Prince Prosperos Party efter Mask of the Red Death av Edgar Allan Poe.    

Geri Allen fick 1996, som första kvinna, det stora, internationella jazzpriset Jazzpar. Hon avled i juni 2017. Konsertpianisten och tonsättaren Thomas Koppel bildade Savage Rose. Han avled 2006. En podd med två nu bortgångna musiker, afroamerikanska jazzpianisten Geri Allen som jag mötte i Köpenhamn 1996. Och danske konsertpianisten och tonsättaren Thomas Koppel som jag intervjuade året efter här i Köpenhamn. Jazzpianisten Geri Allen från 1996. Det året fick hon, som första kvinna någonsin, det stora, internationella jazzpriset Jazzpar i Köpenhamn. Geri Allen hade just fyllt 60 när hon avled i slutet av juni 2017. Bakom sig hade hon en mer än 35-årig karriär där hon samarbetat med en rad andra namnkunniga artister. Charlie Haden, Paul Motian och Ornette Coleman är några av dem.      På senare år hade hon ett nära samarbete med slagverkaren TerryLynne Carrington och med basisten och sångerskan Esperanza Spalding.   Redan som 17-åring fik Thomas Koppel uppfört sin opera Historien om en Moder på Det Kongelige i Köpenhamn. Som 23-åring tog han solistexamen på det danska musikkonservatoriet. 1967 startade han rockgruppen Savage Rose med sin bror Anders Koppel och sin hustru Annisette, som fortfarande, som 69-årig turnerar med Savage Rose. För Thomas Koppel var det ett mirakel att få möjlighet att arbeta med en rösts som Anisettes och för honom är det självklart att räkna in Annisette i raden av stora sångerskor; som Billi Holiday, Edit Piaf, Aretha Franklin och Maria Callas. Röstkonstnärer som inte bara sjunger rätt och välfraserat, utan även med själen förmedlar den verklighet de sjunger om. Thomas Koppels Symfoni nr 2, som blev nominerad till Nordiska Rådets musikpris 1996, har förstås Annisette som sångsolist. I symfonin har Thomas Koppel velat återknyta till det han kallar traditionen, det som skrevs innan 60-talets förintelse av melodik, harmonik och rytmik, som han uttrycker det. Thomas Koppel kom från en mycket musikalisk familj. Thomas Koppels farföräldrar var fattiga, judiska flyktingar från Polen, som faktiskt var analfabeter. Han var son till konsertpianisten och tonsättaren Herman D. Koppel och bror till operasångerskan Lone Koppel och tonsättaren och pianisten Anders Koppel. Själv föddes Thomas Koppel i Sverige, 1944. Han fanns i mammas mage då familjen flydde över Öresund i en liten träbåt för att komma undan nazisterna. De bodde under några år i Örebro. Senare blev hans pappa, Herman D Koppel, tonsättare, konsertpianist och musikprofessor på Det Kgl Musikkonservatorium. I det Koppelska hemmet fanns sex flyglar till de fyra barnen som alla musicerade. Men det här var ingen instängd borgerlig salong, utan här möttes samtidens danska konstnärliga avantgardister, socialister och kommunister. Och Stravinskijs och Bela Bartoks folkmusikaliska influenser satte djupa spår i Thomas Koppel. Thomas Koppel avled avled 2006 i Puerto Rico, 61 år gammal.   Musiklista: Skin Geri Allen Geri Allen, piano Palle Danielsson, bas Lenny White, trummor Twylight   Law Years Ornette Coleman Geri Allen, piano Charlie Haden, bas Paul Motian, trummor Segments   A Celebration to All Life Geri Allen Geri Allen, piano The Printmakers   Feed the Fire Geri Allen Geri Allen Trio Ron Carter, bas Twenty One   Place of Power Geri Allen Geri Allen Trio Ron Carter, bas Twenty One   Woody'n You Wallace Roney Wallace Roney, trumpet Geri Allen, piano Crunchin   Stop the Wood Geri Allen Geri Allen, piano Geri Allen Trio Twylight   No More mr Niceguy Geri Allen Geri Allen, piano Tani Tabbal, trummor Dwayne Dolphin, bas Maroons   And They Parted  Geri Allen Geri Allen, piano Maroons   M's heart Geri Allen Geri Allen, piano The Printmakers   Nele's Danser Thomas Koppel Mikala Petri, blockflöjt, Lars Hannibal, luta Souvenir RCA09026 62530 2   Ouverture Before Dawn Thomas Koppel Michala Petri, blockflöjt och Klaus Schönning, accordeon Danska Radions Symfoniorkester Börge Wagner, dirigent   Dödens Triumf Thomas Koppel Savage Rose Annisette, sång Polydor 837 817-2   Dödens Triumf Thomas Koppel Savage Rose Annisette, sång Polydor 837 817-2   Wild Child Thomas Koppel Savage Rose Annisette, sång Polydor 843 190-2   Moonchild's Dream Thomas Koppel Michala Petri, blockflöjt English Chamber Orchestra Okko Kamu, dirigent   Symfoni nr 2 Thomas Koppel Tivolis symfoniorkester och kör Annisette, sångsolist   Symfoni nr 2 Thomas Koppel Tivolis symfoniorkester och kör Annisette, sångsolist

Två döda poeter med passionerat intresse för musik. Poul Borums Digte till musik inspirerades av tonsättare. Peer Hultbergs "Requiem" är en 600-sidig lyhörd ordmusik, en sorgesång för 537 stämmor.  Vi är i sällskap med två döda poeter med ett passionerat intresse för musik. De var under några år barndomsvänner i Horsens på Jylland. Möt Poul Borum och Peer Hultberg. Poul Borum (1934-1996) var författare, kritiker, posör och estradör. Skrev ett 50-tal böcker och startade Författarskolan i Köpenhamn. Poul Borums dikter har används i rockmusik och tonsättarna Ib Nørholm, Per Nøgård och Sven-David Sandström komponerade musik till poem av Poul Borum. I Digte till musik finns Borums texter inspirerade av Bruckner, Schumann, Chopin, Cecile Ore, Schubert, Haydn, Dvorak och Webern. Poul Borum var under drygt 15 år gift med poeten Inger Christensen. Han levde och arbetade i Köpenhamn, en färg- och debattglad estradör som ständigt skiftade persona. Danmarks första existentialist, hippie, punkare och Michel Foucault-look alike. Queer innan begreppet existerade, med Köpenhamns första walkman hängande vid örat. En de sköna konsternas allätare som lyssnade på klassisk musik varje dag.   Orspråk av Poul Borum: Använd hellre tiden på att läsa goda dikter i stället för att spilla den med att skriva dåliga. Framtiden det blir utan mig. Konst är till för alla; det är bara inte alla som vet om det.     Peer Hultberg (1935-2007) var författare, doktor i polska språket, jungiansk psykoanalytiker och han spelade cembalo dagligen på ett av de många instrumenten i våningen i Hamburg. Där bodde han fram till sin död tillsammans med sin man bildkonstnären Alfred Wäspi. Peer Hultberg räknas som en av de främsta nordiska författarna och fick Nordiska Rådets Litteraturpris för den musiska romanen Staden och världen. Boken Preludier gestaltar Frédéric Chopins polska barndom. Texterna genomströmmas av musik i upprepningar och variationer. Requiem är en 600 sidor tjock tegelsten från 1985. En slags lyhörd ordmusik, en sorgesång för 537 stämmor. Här finns fugaliknande passager i texter utan komma och punkt. Var och en av de 537 stämmorna tycks improviserade i en slags medvetandeström.  Men hela kompositionen styrs av Hultberg - likt en tonsättare eller dirigent.   I programmet medverkar även litteraturkritikern och författaren Bjørn Bredal, som korrekturläste Peer Hultbergs sista roman Vredens Natt och författaren Kristina Nya Glaffey, vars porträttbok Lyckojägarna har Peer Hultbergs litterära stil som inspiration. Han var hennes mentor.   Spellista: SIGNATUR Wintergarden Maja S.K. Ratkje Maja S.K. Ratkje River Mouth Echoes TZADIK   Mazurka För Piano Nr 49 F-Moll Op 68:4 Chopin, Frédéric Garrick Ohlsson Garrick Ohlsson: The Complete Chopin Piano Works Vol. 11 Mazurkas   Om natten Thomas Hass Text och röst: Poul Borum poetry depARTment Exlibris EXLCD 30091   At være noget for nogen Thomas Hass Text och röst: Poul Borum poetry depARTment Exlibris EXLCD 30091   Praesens subitus Cecilie Ore Cikada String Quartet Codex Temporis A u r o r a  A C D  4 9 8 9   Ur 5.e stråkkvartett, sats 3 Béla Bartók Emerson-Quartet Deutsche Grammophon                     423 657-2   Ur 6 bagateller f stråkkvartett, op 9 Anton Webern Juilliard Quartet Sony Classics                 SM 3 K 45845   Rigoletto akt 3 scene 4            Giuseppe Verdi Joan Sutherland, m fl     Acc. de st Cecilia/Sanzogno DECCA 443853-2   Symfoni nr 5, sats 4 A Bruckner Kölns RSO/Günter Wand EMI               CDC 7477462   Sju dikter av poul borum S-D Sandström DR:s kör o Symf ork. Uruppförd i Danmarks Radio i januari 1993   SIGNATUR Wintergarden Maja S.K. Ratkje Maja S.K. Ratkje River Mouth Echoes TZADIK   Vals För Piano Nr 6 Dess-Dur Op 64:1, Minutvalsen Chopin, Frédéric Garrick Ohlsson Garrick Ohlsson - The Complete Chopin Piano Works Vol. 7 ~ Waltzes   Variatio Xi Dietrich Buxtehude (1637-1707) Lars Ulrik Mortensen Buxtehude: Harpsichord Music Vol. 2                      Mazurka För Piano Nr 47 A-Moll Op 68:2 Chopin, Frédéric Garrick Ohlsson Garrick Ohlsson: The Complete Chopin Piano Works Vol. 11 Mazurkas   Italian Concerto BWV 971 Johann Sebastian Bach Alfred Brendel Brendel Plays Bach Polygram Int'l

Över hela världen fångas människor av Mari Boines mäktiga röst, utan att förstå orden hon sjunger. Det är något annat som griper människor. Förutsättningarna för att Mari Boine skulle resa världen runt och uppträda var närmast noll. Hon växte upp i en liten by på Finnmarksvidda, norr om Karesuando, med Norra ishavet mindre än tio mil norrut. Hon var blyg och tillbakadragen, närmast förskrämd och hennes föräldrar som var stränga laestadianer ansåg att musik var synd, att jojk hade skapats av djävulen och att det var onödigt att skratta. Sannolikheten för att hon likt silvertärnan, som häckar norr om polcirken men flyger över vintern till Sydafrika, skulle erövra världen var liten. Boine är idag en av Norges mest kända internationella artister, inofficiell samisk kulturambassadör och hon har fått Nordiska Rådets musikpris och blivit norskt frimärke. I det här programmet får vi höra och höra henne själv berätta hur hon nådde ut. Det Youtube-klipp som avslutar programmet med Örnbror/Goaskinviellja finns på https://www.youtube.com/watch?v=kprl0CECykA Programmet är en repris från juni 2016. Producent: Peter Mosskin.

Hans använder recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye. - I all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras, förklarade poeten Eva Ströms pianolärare. I andra programmet i serien Musiken har ordet möter vi musikern och filmskaparen Hans Appelqvist, poeten, författaren och tidigare läkaren Eva Ström, operaskolade rockmusikern Nike Markelius och dramaturgen och författaren Carsten Palmaer. Hans Appelqvist är utbildad till Tonemeister under tre år vid det danska Musikkonservatoriet i Köpenhamn. I en tonmästare samlas både den tekniska och den musikteoretiska kunskapen. En Tonemeister är alltså en slags länk mellan tekniker och musiker. Hans Appelqvist fascineras av röstens skörhet hos amatörsångare. - Jag dras även till röstklangen hos äldre kvinnor och använder raspiga recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye i mina musikstycken, berättar Hans Appelqvist. Till videofilmen Sjunga slutet nu skapade han fantasifiguren Klot som är vän med pojken Vissen. Klot är en svävande boll med mun och hen talar amerikanska med en syntetisk/digitaliserad stämma. Hans Appelqvist säger att det också är det tekniska i detta som verkligen intresserar honom. Poeten, författaren och tidigare läkaren Eva Ström belönades 2003 med Nordiska Rådets Litteraturpris. Vid pianot komponerade Eva Ström små stycken som tonåring. Hon skrev text till ett oratorium, dikter till musik av Bach och libretto till kortoperan Du får inte gå tonsatt av Ylva X Arkvik. - Jag menar att det i all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras. Det lärde jag mig av min pianolärare. Han diskuterade hela tiden hur fraser hänger ihop och hur musiken byggs upp. Så är det! En rytm kommer inom en för att sedan ordsättas, säger Eva Ström som läser flera av sina dikter i programmet. -Jag är övertygad om att det finns något musikaliskt i att vara läkare. Utan att lyssna på olika ljud i människokroppen skulle det inte fungera. Den operaskolade rockmusikern Nike Markelius är barnbarn till arkitekten Sven Markelius som ritade Helsingborgs Konserthus. Nike valde friheten i rockmusiken. Hon spelar trummor i Tant Strul och hon spelar elgitarr, sjunger och komponerar musik till Nike och Röda Orkestern. Senaste projekt är aktuella CDn Det står skrivet med politiska texter av författare och poeter. Gästmusiker är bl a klarinettisten Emil Jonasson och stråkkvartetten Fläskkvartetten. - Sverige och världen står inför oerhörda förändringar och försämringar i klimat, i världsekonomi och genom ökade klassklyftor. Jag ville inte skriva 15 texter själv, utan var nyfiken på andra människors reaktion på detta och ville ge min musikaliska röst åt deras ord. Trots att jag var väldigt sjuk själv och på väg att bli utförsäkrad, berättar Nike Markelius. Dramaturgen Carsten Palmaer är en av de författare Nike Markelius kontaktade. Han översatte diktaren Heinrich Heines Vandringsråttorna, skriven på 1840-talet. - Jag gillar råttor! De är fula, skalliga och omoraliska. Text och musik får aldrig bli alltför goda kompisar. Därför är jag barnsligt förtjust i fula texter till vackra melodier och vice versa, förklarar Carsten Palmaer. Hans Appelqvists hemsida: http://www.sifantin.net Hans Appelqvist, filmen Sjunga slutet nu: http://www.hapna.com/H47.html Eva Ström, blogg: http://evastrom.blogg.se Eva Ström, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086 Nike Markelius, SKAP: http://www.skap.se/medlemmar/nike-markelius Nike & Röda Orkestern: https://www.facebook.com/nikeochrodaorkestern Carsten Palmaer, adlibris: http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&author=Carsten+Palmaer&fromproduct=true Carsten Palmaer, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Carsten_Palmaer   Spellista: Crepuscolo Oscar Bianchi Anna Petrini, kontrabas-blockflöjt Crepuscolo Works for the Paetzold Contrabass Recorder dB Productions dBCD143   Den blå handen tar Nike Markelius Nike Markelius, sång och Röda Orkestern Det står skrivet MNW             MNWCD 346   För mig är det inte verkligt Hans Appelqvist Naima   Vissen och Sot Hans Appelqvist Sjunga slutet nu   Sjunga slutet Hans Appelqvist Sjunga slutet nu   How come Hans Appelqvist Sjunga slutet nu   Små människor utan hår Hans Appelqvist. Naima Wifstrand Naima   Jag tecknar i mitt skrev Hans Appelqvist. Karin Boye Naima   Naimamelodin Hans Appelqvist. Naima Wifstrand. Naima   När solen dör Hans Appelqvist Sjunga slutet nu   Du får inte gå - kortopera Ylva Q Arkvik, musik. Eva Ström, libretto Elin Rombo, Andreas Landin. Vadstena operaorkester. Dirigent Boman. Inspelning SR.   De förföljda funktionerna Ákos Rózmann, musik. Eva Ström, text. Brandenburg   Konsert for violin & stråkorkester med bc nr 1 a-moll bwv 1041 J S Bach Julia Fischer   En saga om en sten Karin Ström Karin Ström, sång och piano. En saga om en sten Datadamen Records DDR002   Den blå handen tar Nike Markelius Nike Markelius, sång och Röda Orkestern Det står skrivet MNW             MNWCD 346   Vandringsråttorna Nike Markelius, musik. Heinrich Heine, text. Carsten Palmaer, översättning Nike Markelius, sång och Röda Orkestern Det står skrivet MNW             MNWCD 346   Vandringsråttorna Nike Markelius, musik. Heinrich Heine, text. Carsten Palmaer, översättning Nike Markelius, sång och Röda Orkestern Det står skrivet MNW             MNWCD 346

Har det en gång så öppna Norden börjat vänja sig vid gränser och passkontroller? I veckans Radiokorrespondenterna från Köpenhamn diskuterar vi det nordiska samarbetet i en tid av både egna gränshinder och ett allt mer spänt säkerhetsläge på Östersjön.  Vad förenar de nordiska länderna, och vad splittrar oss i en orolig tid? Även nyttan med nordiska kulturpriser diskuteras.Thella Johnson och Jens Möller talar med Nordiska rådets direktör Britt Bohlin och Hans Wallmark, svensk riksdagsman och ledamot i Nordiska Rådet. Även Samuel Larsson, SR:s Danmarkskorrespondent.

Litteraturen på Grönland har tidigare präglats av naturlyrik och berättelser om jägarliv och fångstkultur. Nu väller samtiden in med google, facebook och sms.  - Man blir alltid undervärderad om man är grönländare och bor i Danmark, säger Niviaq Korneliussen. Hon är 26 år och en av Grönlands nya och mest spännande författare.  Hon är trött på att rota runt i det postkoloniala självmedlidandet som många grönländare är bra på, menar hon. Fuck that postcolonial piece of shit skriver Niviaq i sin debutroman HOMO Sapienne.Den boken som blev nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris 2015 - handlar om unga människor i Grönland idag. De går på krogen, åker taxi, umgås via sms och facebook, men framför allt handlar romanen om kärlek och att söka sin identitet, vare sig man är homo-, trans-, bi- eller heterosexuell. Själv växte Niviaq upp i en by i Sydgrönland med 1500 invånare och där existerade inte homosexualitet.  D v s det var något som inte syntes och som man inte talade om. I huvudstaden Nuuk däremot, där är det lättare att komma ut och det är där Niviaq föredrar att bo.Hon har tillbringat mycket tid i Danmark, både då hon växte upp och då hon pluggade psykologi i Århus, men hon säger att hon blev trött på att möta alla fördomar om grönländare. Vilket inte hindrar henne från att i sin bok vara kritisk mot sitt eget ursprung och det grönländska, något som har gjort att danska tidningar har jämfört henne med Yahya Hassan. I sin diktsamling är han starkt kritisk till den miljö och de värderingar han växte upp med, och Niviaq känner igen hans vrede men våra böcker är så väldigt olika, säger hon.Vi träffade Niviaq i Nuuk där också förlaget Milik liggger. Lene Therkildsen startade Milik för 12 år sedan och har bl a medverkat till ett par antologier med unga, grönländska röster.  De har varit mycket betydelsefulla i stärkandet av den grönländska identiteten och att hitta nya författarämnen. I den första antologin som kom 2013 medverkade både Niviaq Korneliussen och en annan ny, stark författarröst: Sörine Steenholdt vars debutroman Zombieland är nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris 2016. Förläggaren Lene Therkildsen understryker hur viktigt det är för de grönländska författarna att bli översatta till danska det är första steget till att bli spridda i Europa och övriga världen.Mia GerdinUlla Strängbergmia.gerdin@sverigesradio.seulla.strängberg@sverigesradio.se

FÖRFATTARE. Författaren Kerstin Ekman berättar om hur den levande musiken präglat hennes uppväxt. En värld där all musik var levande, en värld som nu gått förlorad. RÄTTELSE: FEL I MUSIKLISTAN: I programmet spelas ett stycke ur "Johannespassionen" av Johann Sebastian Bach. Den version som spelas i programmet framförs av Radiokören och Barockorkestern under ledning av Stefan Parkman och inget annat. Inspelningen är från Sveriges Radios P2 18 april 2003.- Musiken i vår värld var naturlig när jag växte upp. Oförstärkt. Den kom direkt ur intrumenten till våra öron. Jag tror aldrig att vi kan få tillbaka den. Vad ska man kalla den? Kanske med ett modernt ord en akustisk värld.Ekman talar också om minnen av skoldanser, körsång och om föräldrarnas kärleksfulla lågintensiva ordkrig om vem som var mest musikalisk.- Pappa tyckte att mamma hade för många stabbelställen som han kallade det. Och det var sant att när hon spelade piano gick hon ofta ut mycket kraftfullt och stupade sedan på något svårt ställe som hon aldrig hade haft tålamod att öva in. Mamma sa att pappa ibland inte sjöng riktigt rent. Jag var utom all tävlan för jag ansågs inte särskilt musikalisk.I sitt Sommarprogram tar Kerstin Ekman också upp den samiska jojken.  minnet av en nästan utplånad kultur som efter tider av sorg och tider av smärta och uppgivenhet börjar komma tillbaka.- Där fanns en stor ordskatt bara om snön, den som vi på svenska på sin höjd kallar vid några enstaka ord som blötsnö och skarsnö. Barnen tappade kontakten med sitt språk och sina föräldrars muntliga kultur, deras berättelser och jojkar. Den orala kulturen hade små, nästan inga möjligheter att överleva i skriftspråkssamhälletOm Kerstin EkmanEn av Sveriges mest lästa och prisbelönade författare, som skrivit drygt 30 verk: romaner, deckare, essäer, filmmanus, biografier samt även ett operalibretto och text till musikteater. Invald i 1978 Svenska Akademien, men deltar inte i arbetet sedan 1989.Har tilldelats Augustpriset två gånger, Nordiska Rådets Litteraturpris, Övralidspriset och en lång rad andra litterära utmärkelser.Hängiven amatörbotanist som driver tesen att kunskap om växternas namn är livsviktig, i en tid när artutplåningen redan är ett faktum. Senaste boken, Då var allt levande och lustigt, är en biografi över den framstående men ganska okände naturforskaren och Linnélärjungen Clas Bjerkander.Kerstin Ekman har varit Sommarvärd 1974, 1975 och 1998 och Vintervärd 2009.Producent: Johar Bendjelloul

FÖRFATTARE. Författaren Tom Malmqvist talar till sin 4-åriga dotter Livia i sitt Sommarprogram. Det handlar om chocken, sorgen och saknaden efter sambon Karin, som dog då dottern föddes. Livia, när jag nu talar till dig är det sommaren 2016 och du är fyra år, och du har viktigare saker för dig än att lyssna på det här, som att ställa till med kalas i ditt Muminhus, eller bada dockorna i handfatet. (..)Men så kommer dagen då jag inte längre är kvar i livet, och behovet att söka i ditt och mitt förflutna kommer vara en del i ditt sätt att hantera din gränslösa sorg. Och där, precis då, i något arkiv, kommer du hitta denna inspelning och du kommer att lyssna. - Under det första året var skammen av att inte ta hand om dig starkare än min dödslängtan,så ditt behov fick därför gå före mitt, hur dåligt jag än mådde valde jag dig, ville du ha mat, fick du mat, ville du få din blöja bytt och ligga på mitt bröst fick jag ta mig samman och kravla mig upp ur mitt Hades och möta dig.Malmqvist berättar också hur han försökt tala med sin dotter om mamma Karins död, hur viktigt det varit att inte skrämma dottern med tystnad och ansiktsuttryck som fått henne att undvika ämnet- Jag har ett fint exempel på det här,  du var tre år och hade en klarblå klänning på dig med broderade blommor, du dansade, virvlade runt framför soffan där jag satt, allt medan du sjöng, mamma Karin är död, mamma Karin är död, och jag lämnade soffan, jag dansade med dig, jag stämde in i din sång, och vi skrattade. Om Tom MalmquistRomandebuterade förra året med I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv - en verklighetsbaserad bok som skildrar hur hans höggravida fästmö Karin dör i akut leukemi samtidigt som deras barn, Livia, räddas. Några månader senare dör även hans pappa, den tidigare sportchefen på Expressen, Thomas "Malmen" Malmquist.Boken belönades med DN:s kulturpris, Karin Boye-priset och är nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris 2016.Var en lovande ishockeyspelare innan han lade av som 16-åring och har gett ut två diktsamlingar, Sudden death och Fadersmjölken.Producent: Kristin Lundell

Över hela världen fångas människor av Mari Boines mäktiga röst, utan att förstå orden hon sjunger. Det är något annat som griper människor. Förutsättningarna för att Mari Boine skulle resa världen runt och uppträda var närmast noll. Hon växte upp i en liten by på Finnmarksvidda, norr om Karesuando, med Norra ishavet mindre än tio mil norrut. Mari var en blyg, tillbakadragen flicka, närmast förskrämd. Föräldrarna var stränga laestadianer, musik var synd, jojk hade skapats av djävulen, skratta var onödigt. Idag skulle man kallat dem kristna fundamentalister. Sannolikheten för att hon likt silvertärnan som häckar norr om polcirken men flyger över vintern till Sydafrika skulle erövra världen var liten. Programmet berättar hur det gick till, även Mari Boine själv. Youtube klippet som avslutar programmet med Örnbror/Goaskinviellja finns på https://www.youtube.com/watch?v=kprl0CECykAMari Boine är en av Norges mest kända internationella artister, inofficiell samisk kulturambassadör, hon har fått Nordiska Rådets musikpris och blivit norskt frimärke. En P2-dokumentär av Peter Mosskin.

Möt Schubert-älskaren Sverker Åström, pianisten Conny Antonov, visdiktaren Jan Hammarlund och körledaren Grete Pedersen. Grete berättar hur viktigt det är att vara öppen med sin sexuella preferens. I det sjätte och sista avsnittet i serien Det osynligas piano möter vi Grete Pedersen, körledare för Det Norske Solistkor, som nomineras till Nordiska Rådets Musikpris 2007. Hon berättar hur viktigt det är att vara öppen med sin sexuella preferens, för att öka mångfalden och få ett bättre, rikare och roligare samhälle. Inte minst inom den klassiska musikvärlden. Pianisten Conny Antonov spelar Franz Schuberts sånger och förklarar vad det är som är så speciellt med den österrikiske tonsättaren. Kompositören och sångaren Jan Hammarlund har ett levande förhållande till Franz Schuberts sånger. Han berättar om ett besök i Franz Schuberts rum i Wien. Numera avlidne diplomaten Sverker Åström var Schubert-älskare. Han ville att Schubert skall spelas på hans begravning. Låtlista:Impromptu Nr. 3 Gess-dur op.90-3 (D.899-3) Schubert, Franz Conny Antonov, piano Liveinspelning String Quartet nr 13, D 804 Der Tod und das Mädchen II Andante con moto Franz Schubert Quartetto Italiano String Quartets nr. 14, D 810 Rosamunde and nr 13, D 804 Der Tod und das Mädchen Quartetto Italiano PHILIPS 426 383-2 Frasses Ständiga Otur Jan Hammarlund Jan Hammarlund Röda Linjen Skördemåne Records SCD 07 10 Symfoni nr 8, h-moll. Ofullbordade. Sats 2 andante con moto Schubert, Franz HARNONCOURT, NIKOLAUS (DIR) CONCERTGEBOUW ORKEST (AMSTERDAM)  Inspelad: NEDERLÄNDERNA 1992 Teldec Sonata for Piano in A major, D 959, II Andantio Schubert, Franz Alfred Brendel, piano Schubert: Piano Sonatas D 784, 840, 894, 959 & 960 PHILIPS 456573 An den mond - (D 296) SCHUBERT, FRANZ (C) GOETHE, JOHANN WOLFGANG VON (A) GOERNE, MATTHIAS (BAR) HAEFLIGER, ANDREAS (PI) DECCA An den mond - (D 296) Conny Antonov, piano Liveinspelning Visa I Vinden Elisabet Hermodsson Grete Pedersen/Oslo Kammerkor/Gunnar Eriksson Kyst FOOTPRINT RECORDS FRCD 012 I Folketone (In the Folk Style) Grieg, Edvard (1843 - 1907) Det Norske Solistkor, choir. Grete Pedersen, conductor Grieg - Choir Music BIS-SACD-1661 Margrethes vuggesang (Margaret_s Cradle Song), Op.15 No.1 Grieg, Edvard (1843 - 1907) Det Norske Solistkor, choir Grete Pedersen, conductor Grieg - Choir Music BIS-SACD-1661

Sveriges Radios Romanpris 2014 tilldelas Kjell Westö för romanen Hägring 38. Lyssnarjuryns motivering lyder: För att han med ett exakt språk för oss in i Helsingforsmiljöer, där komplexa karaktärer levandegör en mörk del av vår historia med paralleller in i vår samtid. Kjell Westö tog emot priset på kvällens Romanprisutdelning i direktsändning i P1 från Bibliotek Uppsala, Stadsbiblioteket. Om Kjell Westö Född 1961, i Finland. Han är en av det svenskspråkiga Finlands främsta och mest uppskattade författare och har så varit sedan han slog igenom i mitten av 90-talet med romanen Drakarna över Helsingfors. Många av hans romaner utspelar sig i den finska huvudstaden och handlar om dess moderna historia. Kjell Westö har nominerats till, och vunnit, ett antal av de stora litteraturprisen i Norden och Hägring 38 har även nominerats till Augustpriset, Finlandiapriset och Nordiska Rådets Litteraturpris.   

Det är lite skämmigt att komma till Färöarna, för där vet man väldigt mycket om våra författare och vårt kulturliv medan vi inte känner till någonting om deras, säger kulturradions Mia Gerdin som åkte till Färöarna för att prata om litteratur, språk och identitet. ”Alla författare stjäl”, skrockar Joanes Nielsen, författare på Färöarna som flera gånger blivit nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris.  Hans senaste roman, Brahmadellerna, innehåller många historiska faktablock i form av brev och dokument – en teknik han lånat från P O Enquist. Han berättar också att när han skrev romanen så gick han på kaffe, sötsaker och cigaretter. 17-åriga Kristina Clementsen har egen litteraturblogg och säger att hon tycker färöiska språket flyter fram lika vackert som den färöiska naturen.  Hon vill slå vakt om färöiskan och det är alla färöingar överens om: utan språk dör nationen. I det andra programmet av två från Färöarna besöker Mia Gerdin Färöarnas största tryckeri och pratar med tryckerichefen Jon Hestoy om den digitala framtiden. Det blir också möten med författare i olika åldrar - t ex Joanes Nielsen, 60, som gett ut många böcker och Kristina Clementsen, 17, som än så länge publicerar sig på webben.  Oddfridur Rasmusssen är både lärare, författare och redaktör för Färöarnas enda litterära tidskrift Vencil, Turid Kjölbrå arbetar på Lärarboksförlaget där man haft kampanjer för att få föräldrar att läsa mer för sina barn, och på universitetet finns Turid Sigurdadottir som funderar över hur mycket dataskärmarna påverkar unga människors hemkänsla. Musik med Kings of Convenience, Kari Sverrison och Hanus G Johansen.

Det är lite skämmigt att komma till Färöarna, för där vet man väldigt mycket om våra författare och vårt kulturliv medan vi inte känner till någonting om deras, säger kulturradions Mia Gerdin som åkte till Färöarna för att prata om litteratur, språk och identitet. Den lilla ögruppen i Nordatlanten har under de senaste 20 åren med snabba steg klivit in i it-åldern, långa biltunnlar har byggts genom bergen och under vattnet och efter att ha släpat efter med både TV och systembolag så är man nu i kapp övriga Norden. Samtidigt lever traditionerna kvar, t ex kvaddansen med rötter i tidiga medeltiden och vädret spelar fortfarande en dominerande roll för vardagen – vindarna kan kasta bilar ner i havet.. I första programmet av två får vi möta unga bloggare, traditionella kvaddansare och Färöarnas första kvinnliga romanförfattare. I programmet medverkar Anna Mattsson som är svensk författare och översättare av bl a färöisk litteratur, Turid Sigurdadottir, professor i färöiska språket och litteraturen, Una Nielsdottir Galan som är 17 år och bloggar tillsammans med sin kompis Markus Josenius Hammer som är 18.  Fjöllini dansa heter deras blogg. Rasmus A Joensen sjunger ett kväde a capella – han  är ordförande i kvaddansföreningen och så möter vi författaren  Jóanes Nielsen som nominerades till Nordiska Rådets Litteraturpris 2013 för sin roman Brahmadellerna. Vi möter också Oddvör Johansen som var den första kvinnan som fick en roman utgiven på Färöarna.  Den kom 1982 och finns översatt till svenska, Livets sommar. Musiken i programmet är med Kings of Convenience, Valravn, Teitur och gammalt kväde, Brynhildartattur.

I andra programmet i serien "Musiken har ordet" möter vi musikern och filmskaparen Hans Appelqvist, poeten, författaren och tidigare läkaren Eva Ström, den operaskolade rockmusikern Nike Markelius och dramaturgen och författaren Carsten Palmaer. Hans Appelqvist är utbildad till Tonemeister under tre år vid det danska Musikkonservatoriet i Köpenhamn. I en tonmästare samlas både den tekniska och den musikteoretiska kunskapen. En Tonemeister är alltså en slags länk mellan tekniker och musiker. Hans Appelqvist fascineras av röstens skörhet hos amatörsångare. - Jag dras även till röstklangen hos äldre kvinnor och använder raspiga recitationer av Naima Wifstrand och Karin Boye i mina musikstycken, berättar Hans Appelqvist. Till videofilmen Sjunga slutet nu skapade han fantasifiguren Klot som är vän med pojken Vissen. Klot är en svävande boll med mun och hen talar amerikanska med en syntetisk/digitaliserad stämma. Hans Appelqvist säger att det också är det tekniska i detta som verkligen intresserar honom. Poeten, författaren och tidigare läkaren Eva Ström belönades 2003 med Nordiska Rådets Litteraturpris. Vid pianot komponerade Eva Ström små stycken som tonåring. Hon skrev text till ett oratorium, dikter till musik av Bach och libretto till kortoperan ”Du får inte gå” tonsatt av Ylva X Arkvik. - Jag menar att det i all lyrik finns musik och rytm i hur man formar en fras. Det lärde jag mig av min pianolärare. Han diskuterade hela tiden hur fraser hänger ihop och hur musiken byggs upp. Så är det! En rytm kommer inom en för att sedan ordsättas, säger Eva Ström som läser flera av sina dikter i programmet. -Jag är övertygad om att det finns något musikaliskt i att vara läkare. Utan att lyssna på olika ljud i människokroppen skulle det inte fungera. Den operaskolade rockmusikern Nike Markelius är barnbarn till arkitekten Sven Markelius som ritade Helsingborgs Konserthus. Nike valde friheten i rockmusiken. Hon spelar trummor i Tant Strul och hon spelar elgitarr, sjunger och komponerar musik till Nike och Röda Orkestern. Senaste projekt är aktuella CD’n Det står skrivet med politiska texter av författare och poeter. Gästmusiker är bl a klarinettisten Emil Jonasson och stråkkvartetten Fläskkvartetten. - Sverige och världen står inför oerhörda förändringar och försämringar i klimat, i världsekonomi och genom ökade klassklyftor. Jag ville inte skriva 15 texter själv, utan var nyfiken på andra människors reaktion på detta och ville ge min musikaliska röst åt deras ord. Trots att jag var väldigt sjuk själv och på väg att bli utförsäkrad, berättar Nike Markelius.  Dramaturgen Carsten Palmaer är en av de författare Nike Markelius kontaktade. Han översatte diktaren Heinrich Heines Vandringsråttorna, skriven på 1840-talet. - Jag gillar råttor! De är fula, skalliga och omoraliska. Text och musik får aldrig bli alltför goda kompisar. Därför är jag barnsligt förtjust i fula texter till vackra melodier och vice versa, förklarar Carsten Palmaer. Hans Appelqvist’s hemsida: http://www.sifantin.net Hans Appelqvist, filmen “Sjunga slutet nu”: http://www.hapna.com/H47.html Eva Ström, blogg: http://evastrom.blogg.se Eva Ström, Albert Bonniers förlg: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086 Nike Markelius, SKAP: http://www.skap.se/medlemmar/nike-markelius Nike Markelius, Röda Orkester: https://www.facebook.com/nikeochrodaorkestern Nike Markelius, Tant Strul: http://tantstrul.se Carsten Palmaer, adlibris: http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&author=Carsten+Palmaer&fromproduct=true Carsten Palmaer, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Carsten_Palmaer

P2 Musikmagasinet Det osynligas piano del 5 - Operabögar och lesbiska sopraner. Om den musik som skapats och framförts av homo- och bisexuella människor och transpersoner. Konstmusik komponerad på homoerotik. Vi möter tre män med varsin stark relation till tonsättaren Franz Schuberts musik. Tidigare diplomaten Sverker Åström, som kom ut som homosexuell nästan 90 år gammal. Åström har själv från italienskan översatt 40 kärleksdikter av homosexuelle konstnären mm Michelangelo. Visdiktaren Jan Hammarlund besökte Wien och skrev sången Frasses ständiga otur. Pianisten Conny Antonov berättar om Schuberts sång An den mond. Sist möter vi körledaren Grete Pedersen, nominerad till Nordiska Rådets Musikpris tillsammans med kören Det Norske Solistkor. Under seriens gång har vi förflyttat oss från 1500-talets giljotinering av tonsättare, som utövade samkönats sex, till 2007 års nominering av en öppet lesbisk körledare till Nordiska Rådets Musikpris. Manus och produktion, Birgitta Tollan.

I Gyrdir Eliassons texter kan den mest vardagliga situation plötsligt få något mystiskt eller gåtfullt över sig - att köpa en fåtölj på Ikea eller sova över på ett värdshus kan få verkligheten att upplösas, men författaren låter det ske på ett sätt som känns fullständigt naturligt. För sin senaste novellsamling ”Bland träden” (översättning John Swedenmark) har Gyrdir Eliasson tilldelats Nordiska Rådets litteraturpris 2011.  I början av november får han ta emot 350 000 danska kronor för sin ”stilistiskt högtstående ordkonst som skildrar inre och yttre hot i dialog med världslitteraturen”.  Mia Gerdin har träffat honom för att bland annat prata om naturens roll i hans texter. Citat från boken läses av Johan Gry. Dessutom firar Nordiska Rådets litteraturpris 50-årsjubileum i år och författaren Eva Ström berättar hur vissa tankar kring priset består medan andra förändrats sedan 1961. Hur resonerar man kring ”det nordiska” idag när världen blir alltmer globaliserad? Eva Ström fick priset 2003 för diktsamlingen Revbensstäderna och ingår nu i den kommitté med medlemmar från alla de nordiska länderna som nominerar och utser pristagare.

Klang! 1 I vilken tonart klingar en romanfigur? Hur låter ett bildkonstverk? Vilken efterklang har en misshandelsscen i en film? Nordiska Rådets litteraturpristagare, danska författaren Naja Marie Aidt medverkar. -Hjärtat är en häst som trofast travar genom livet. Hon uppfattar språket som musik och berättar om hur musiken påverkar hennes skrivprocess. Vi möter även konstnärsparet Anna Hallin och Olga Bergmann i Reykjavik. Anna Hallin tecknar till Vektormusik och Olga Bergmann byggde en kosalong ute i en hage på Island. Kossorna lyssna på Jussi Björling. Producent, manus och produktion: Birgitta Tollan.

Samtal med Sara Stridsberg om hennes nya roman Darling River. Uppläsare Hanna Carlander. Pgmledare ulla Strängberg I Klassikerrummet samtal om Tommasi di Lampedusas Leoparden med Mikael Timm och Mia Törnqvist. Pgmeldare Maarja Talgre. Sara Stridsberg, som fick Nordiska Rådets pris för  Drömfakulteten 2007, kommer nu med sin tredje roman, Darling  River. Det är en fri fiktion kring  Vladimir Nabokovs  Lolita från 1955. Romanen väckte anstöt då den kom ut och förbjöds i USA. Fortfarande är Lolitagestalten  mytomspunnen, trots att de sexuella tabuna rasat. Övergrepp mot barn väcker avsky även idag, men samtidigt är vår kultur genomsyrad av symboler kring barns sexualitet. Sara Stridsberg ville undersöka skammen i att bli en vuxen kvinna, en ruttnande ros - hon ville följa Lolita hela vägen till graven, genom den brutalitet som slutar med barnsängsdöden.  Hos Sara Stridsberg  var Nabokovs språk ingången till  romanen, som består av fyra berättelser som speglar varann. Hon samtalar med Ulla Strängberg om språkets förförelse och  möjligheten till lögn och förställning, och om våldet, som paradoxalt nog kan utgöra en slags tröst i världen. Klassikerrummet I Klassikerrummet diskuterar Maarja Talgre  Leoparden av Giuseppe Tomasi di Lampedusa tillsammans med Mikael Timm och dramatikern Mia Törnqvist. Leoparden från  1958 räknas till en av höjdpunkterna i 1900-talets italienska litteratur och blev omedelbart en stor publikframgång både  i Italien och internationellt. Romanen är en bred släktkrönika från Sicilien om en aristokratisk familj och dess undergång, när den nya tiden med Italiens enande bryter in på 1860-talet. Författaren var själv en lärd aristokrat som hatade Mussolini. Vad han skulle ha sagt om Berlusconi kan man bara spekulera om. Viscontis legendariska filmatisering från 1962 med Burt Lancaster, Alain Delon och Claudia Cardinale gjorde romanen ännu mer berömd.

Biblioteket med Bokcirkeln. Intervju med författaren Naja Marie Aidt. Producent: Ulla Strängberg. I Bokcirkeln träffas författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg för tredje gången och kastar sig över andra boken i Cora Sandels Alberte-trilogi: Alberte och friheten. Ämnet för dagen är Kärlek. Cirkelledare är Marie Lundström. Biblioteket har träffat den danska författaren Naja Marie Aidt som fick Nordiska Rådets pris  2008 för novellsamlingen Babian. Det är en samling mörka noveller som ger en bild av det samtida Danmark på toppen av den ekonomiska högkonjunkturen. På  en rå och  precis prosa skildrar hon  stressen, självupptagenheten, kroppsfixeringen och våldet.  Aidt ville undersöka  hur det kunde komma sig att  så många kände sig pressade när de hade det så gott materiellt ställt. Den öppna rasismen under Pia Kjaersgaard  fick henne att fundera över varför överflödet inte ledde till generositet mot andra. Ulla Strängberg mötte en författare som gärna talar politik, men som allra helst skriver poesi. I Bokcirkeln har författarna Leif GW Persson, Agneta Klingspor och poeten Anna Hallberg nu läst halva Cora Sandels Alberte-trilogi. Ämnet för dagen är kort och gott kärlek. Cirkelledare: Marie Lundström.