Podcasts about ny demokrati

I dagens avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om Folklistan. Partiet som kommit från ingenstans och helt tagit över medieutrymmet inför EU-valet. Förstakandidat är Jan Emanuel, vars tidigare partihemvist var Socialdemokraterna. Hans “running mate” är Sara Skyttedal, som länge varit tongivande inom KD och har en mandatperiod i Europaparlamentet bakom sig.Vi pratar om att folklighet inte nödvändigtvis handlar om inkomst eller yrke, utan snarare om att kunna kommunicera med och representera vanligt folk. Likheterna Folklistan har med både Junilistan och Ny Demokrati. Om att politiker behöver vara tydliga med sina värderingar och ha klart för sig själva vad de vill förändra. Dessutom om journalisters illa dolda förakt för Sara Skyttedal och Jan Emanuel. Och mycket mer.Rak höger expanderarI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Författaren och företagaren Thomas Gür gästar veckans Samtal med Cwejman. Gür engagerade sig tidigt i debatten om migration och integration – och förutsåg redan på 80-talet en samhällsutveckling som vi ser idag. I veckans avsnittet diskuterar han och Adam migrationsfrågan och vad Gür anser varit den politiska vändpunkten i frågan. De diskuterar Ny demokratis intåg i politiken och hur sedan SD:s växande inflytande påverkat debatten.--Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nationalismen och patriotismen är på frammarsch. Det tycks som om allt fler talar om att äta svenskt, hemestra och värna svenska värderingar och gränsen mellan fosterlandskärlek och utlänningsförakt är inte alltid tydlig. Kristdemokraterna talar om ett svenskt “hjärtland”, Socialdemokraterna talar om hur bra Sverige är och Sverigedemokraterna talar om att vara stolta över vår kultur och våra traditioner. För att sätta nationalismen i perspektiv bjöd jag in David Baas, prisbelönt reporter på Expressen där han följt den nationella rörelsen i Sverige sedan många år. Dess framväxt har han sammanfattat i boken”Segra eller dö”. Det blev ett samtal om nationalismens nollpunkter, rötterna i det gamla Sverige och varför inte Socialdemokraterna, som ändå byggde folkhemmet, ville dra nytta av den nationalistiska vågen på 80- och 90-talet och hur först Ny Demokrati och sedan Sverigedemokraterna, likväl lyckades med det.Bokrekommendationer:Den förställda gemenskapen - Benedict Anderson Ett försök att väcka debatt - Leif Zelion Extremhögern - Stieg LarssonProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

1991 gab es eine Reihe mysteriöser Attacken auf Bürger in Stockholm. Sie hatten zwei Gemeinsamkeiten: Der Täter schoss mit einer Laserzielvorrichtung und die Opfer waren Migranten. Der Lasermann war zwar ein Einzeltäter, aber seine Taten erzählen auch viel über Schweden zu Beginn der 1990er Jahre.

Det här är historien om gruppen som gick emot strömmen och började rappa på svenska, blev utsedda till representanter för hela den svenska förorten och la grunden för svensk hiphop som den låter idag. 17-årige Douglas León rör sig med bestämda steg över scenen. Han har en röd bandana på huvudet, ringar i öronen och en intensiv blick. Det är tidigt 90-tal och det är dokumentärfilmen Rasist, javisst som fångar Douglas rapp. Men det är inte för att prata om sin musik som han är med i filmen. Douglas, som har en pappa från Venezuela och en mamma från Sverige, är med för att berätta om hur det är att vara invandrare och leva i förorten. Fittja är också farlig nu, men jag trivs där, jag har bott där i 15 år, jag kommer alltid bo där. Vilka är det som bråkar? Turkar, greker, svenskar motMan håller ihop, latinamerikaner håller ihop, syrianer håller ihop, turkar håller ihop. Man blir som en familj, man hjälper varandra. Sverige befinner sig mitt i en ekonomisk kris och det politiska samtalet är mer polariserat än på länge. Lasermannen sprider skräck bland personer med utländsk bakgrund, nazister demonstrerar på gatorna och det högerpopulistiska och främlingsfientliga partiet Ny Demokrati sitter i riksdagen. Dokumentärfilmen Rasist, javisst som sänds på SVT våren 1993, följer främst ett gäng unga skinheads. Intervjuer varvas med konsertscener med deras favoritband Ultima Thule, i publiken ser man killarna heila till musiken. Men då och då dyker Douglas och hans kompisar, bröderna Christian och Hugo Salazar Campos, upp i bild.  Jo men det har man varit med om att polisen kallar en jävla svartskalle, n***r och sånt. Jo det har man varit med om, säger Douglas in i kameran. Det här är en av dom första gångerna som hiphoparna Douglas, Christian och Hugo får illustrera det nya Sverige och agera motvikt åt rasister. Men det kommer att bli långt ifrån den sista.  Trion som så småningom ska göra succé som The Latin Kings kommer att uppmärksammas lika mycket som symboler för förorten, som för sina insatser som artister. Trots att dom själva bara vill hålla på med musik. P3 Musikdokumentär om The Latin Kings är historien om en hiphopgrupp som bryter ny mark och lägger grunden för svensk hiphop som den låter idag.Programmet är gjort av Joanna Korbutiak hösten 2021. Producent var Hanna Frelin. Exekutiv producent var Lars Truedsson. Slutmixen gjordes av Fredrik Nilsson. P3 Musikdokumentär görs av produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media.Ljudklippen i dokumentären kommer från dokumentärfilmen Rasist, javisst?, SVT:s Gomorron Sverige (1994) och Bullen (1993), Sveriges Radios Ekot (1993), 1995  års Grammisgala som sändes i SVT, Dogge Doggelitos youtubekanal och Elgigantens reklamfilmer från 2005 och 2007.

“Vi måste försöka förstå människor som inte är som oss själva.” Libertarianism, cancel culture, apartheid och den famösa scenen när han lämnar TV-studion i protest mot Ny Demokrati. Bengt Westerberg är en av vår tids mest profilerade politiker. Hör honom berätta om sina erfarenheter efter snart 60 år i politiken, vad som format hans socialliberala världsbild och i vilken riktning vår demokrati rör sig i.  Bengt Westerberg bokdebuterar med sina politiska memoarer Westerbergeffekten den 2/9. Boken finns att köpa här: https://fritanke.se/bocker/westerbergeffekten/

Samtidigt sommar, avsnitt fyra av fyra. Titta vad vi hittade i gömmorna! Ett avsnitt som legat i byrålådan sedan i våras, tänkt att använda i händelse av kris. Nu är det ju inte kris på det sättet, men det är sommar och Linus, Dick och Erik laddar batterierna (för att det inte ska bli just kris). Det får duga som skäl. Ny demokrati, vad lyckades de med egentligen? Erik tycker att de gjorde många bra saker, Linus tycker tvärtom. Dick tycker att det borde vara mer fokus på enskilda personer i politiken, men får väntat mothugg. En tid in i programmet lämnar Linus studion och Erik och Dick håller låda på egen hand. “När katten är borta…”

Vi klampar rakt in i 90-talet och spekulerar kring tre misstag, krascher och tumult som hände just under det här, numera, mytomspunna årtiondet. Vi pratar Lasermannen, Ny Demokrati, krånglar oss igenom finanskrisen och fascineras av JAS Gripen-haveriet. Sen lyssnar vi tyvärr på Just D.

Mordbranden mot moskén i Trollhättan fick till en början relativt liten uppmärksamhet i medierna, trots att det var den första kända förstörelsen av en moské i fredstid. Men detta skulle snart förändras. Och det var inte Sverigedemokraterna som hamnade i mediernas medelpunkt utan ett annat parti på den politiska högerskalan: Ny demokrati. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ian Wachtmeister, en gång partiledare för Ny Demokrati, stöttade Donald Trump presidentvalet. Hör hur han ser på Trump nu och på möjligheter och begränsningar med Trumps sätt att bedriva politik.

ENTREPRENÖR, F.D. SKIVBOLAGSDIREKTÖR. Entreprenören Bert Karlsson talar om sin karriär som skivbolagsdirektör, hur han ser på samhällsdebatten och om när han fick en cancerdiagnos. Den före detta skivbolagsdirektören och entreprenören Bert Karlsson talar om sitt livs dröm, att bygga och driva ett skivbolag. Vi får höra om hur han skapade skivbolaget Mariann och fick framgång för sina artister, trots att han själv är helt tondöv. Vi får ta del av livet bakom kulisserna, och om hans strategier för framgång och marknadsföring.I sitt Sommar berättar Bert Karlsson om hur Bengt Westerberg fick honom att starta Ny Demokrati, om att hans drivkraft med politiken var att förbättra villkoren för svenska småföretagare, och vi får höra om hans syn på samhällsdebatten, och varför Sverigedemokraterna får röster. Han kommenterar också att den så kallade Lasermannen, John Ausonius, säger sig ha inspirerats till sina brott av partiet Ny Demokrati. I sitt Sommarprogram berättar Bert Karlsson också om hur han fick veta att han hade prostatacancer och hur det påverkade honom.Om Bert KarlssonGrundade 1972 skivbolaget Mariann Grammofon, vars artister har vunnit den svenska Melodifestivalen 13 gånger och den norska två gånger. Startade nöjesparken Skara Sommarland 1984.Grundade och ledde partiet Ny Demokrati tillsammans med Ian Wachtmeister. Valdes in i riksdagen 1991.Engagerat sig för bättre mat i skolor i programmet Mat-akuten. Varit med i Fame Factory, Berg flyttar in och Smartare än en femteklassare.Driver uppåt 60 st asylboenden i hela landet. Har planer på att starta ett ekologiskt seniorboende i byn Grönemad på Västkusten.Producent: Kerstin Brunnberg

I detta avsnitt: -Kalle Lind brister ut i hyllningssång till Ny Demokrati och hela Borås Kulturhus klappar med. -Jonatan Unge svarar på frågan varför alla kommer från Skövde. -Ina Lundström ger yttryck för sitt förakt över ordet "pitt". -Bajs i logen! -Smurfer See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ny demokrati startade som ett skämt men med tiden fanns det de som satte skrattet i halsen. När en epedemi av rasistiskt våld drog genom Sverige, stod ledarna Ian Wachtmeister och Bert Karlsson på torgmöten och eldade sin publik med kritik mot invandringen. Kort därpå kollapsade partiet helt. Ny demokrati gjorde sig bra i media, tog sig in i riksdagen på hundra dagar och hotade sedan att fälla regeringen Bildt i en tid då räntan rusade upp till 500 procent. Björn Häger som följde partiet för Ekot i början av 1990-talet, berättar om en tankväckande episod i svensk politisk historia, inte helt utan paralleller till idag. Dokumentären sändes första gången 2006.

Om ett Europa där teknokrater tagit över och budgetdisciplinen styr. Hör reportage från Grekland där ett helt folk förlorat tron på det rådande systemet och extremisterna plötsligt ger svar på grekernas svåra frågor. Hör också om italienska nyfascister som vädrar morgonluft, och en brun ungersk nationalism som inspirerar - i Bromma. Samtal om folklig frustration och EU:s ansvar. Häromdagen rapporterade medier världen runt som om Dimitris Christoulas självmord. 77 år gammal sköt han sig i huvudet nära det grekiska parlamentet vid Syntagma-torget i Aten, dagen före skärtorsdagen. I ett brev till media skrev Christoulas: "Regeringen har utrotat alla möjligheter till min överlevnad, vilka var grundade i en pension som jag själv betalat genom 35 års arbete utan hjälp från staten. Och då min höga ålder inte tillåter ett mer aktivt sätt att reagera ser jag ingen annan lösning än att på detta värdiga sätt avsluta mitt liv, så att jag inte finner mig själv sökandes i soptunnor för mitt uppehälle". Den grekiske premiärministern Lucas Papademos beklagade sorgen, men protesterna som följde självmordet riktade sig i stor utsträckning mot just Papademos, en teknokrat som av många greker ses om representant för den EU-makt som ställt villkoren som nu pressar till pensionsnedskrivningar och besparingar. Förtroendet för honom och de två stora, traditionella grekiska partierna Pasok och Ny Demokrati är lägre än någonsin. Så vad händer när ett helt folk förlorar tron på det demokratiska systemet? Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson tog sig runt i Aten för att söka svar på den frågan. Även i EU-parlamentet hörs allt oftare retorik som menar att demokratin håller på att dödas. En av dem som uttrycker den åsikten är Nigel Farage, partiledare för euroskeptiska brittiska UK Independence Party  som intog talartribunen i EU-parlamentet i höstas och sa såhär om EU:s Greklandspolitik. Av många ekonomiska bedömare ses Italien som det land som står näst på tur efter Grekland när det gäller risken att falla över ruinens brant. I Italien utsågs också, utan val, likt Grekland, en teknokratregering i november förra året. Ekonomen och förre EU-kommissionären Mario Monti tillträdde som både premiärminister och finansminister - ledare för en regering som, likt den grekiska, snabbt genomfört drastiska reformer i enighet med önskningar från såväl EU-kommissionen som IMF och, inte minst, marknaden. Men hur har då det italienska politiska landskapet påverkats av den här utvecklingen? Är missnöjet och frustrationen lika utbredd som i Grekland? Konflikts Ivar Ekman börjar sitt sökande efter svaret på de här frågorna på Sicilien i januari i år. Gäster i studion för att diskutera dessa frågor är Björn Elmbrandt, återkommande skribent i oberoende radikala Dagens Arena och författare till en rad böcker, nu senast Europas stålbad – Krisen som slukar välfärden och skakar Euron, samt Cecilia Wikström, EU-parlamentariker och ledamot av EU- och euro-positiva Folkpartiets styrelse. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman

Om Sverigedemokraternas framgång, som följts av förvåning, förvirring, rädsla och moraliska reflexreaktioner. Men vilka är de allt fler som nu trätt fram som Sverigedemokrater? Och hur känner de som är målet för SD:s politik? Konflikt reser i ett Sverige där sprickor mellan hög och låg, stad och land, makt och missmod blivit tydligare efter valet - och där politik och panikreaktioner bidrar till mer polarisering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste veckan har Sverige drabbats av en slags medial och intellektuell tsunami. Det hela började när valresultatet kom i söndags, och politikerna tävlade om att fördöma nykomlingarna. Efter valnatten gav sig medierna in i leken: Aftonbladet med sin kampanj ”Vi gillar olika”, Arbetaren som ”Vägrar stryka rasisterna medhårs”, och, kanske lite mer överraskande, Veckans Affärer som på sin hemsida utropade att vi står inför en ”Brun Höst”. Efter de här tidiga reaktionerna var det analyserna till varför resultatet blev som det blev, som fullkomligt öst över oss i en slags andravåg. Alla verkar känna sig kallade att tolka, tycka, förklara och förskriva. Åsikterna som förts fram har varierat från SD:s egen – att deras framgång beror på hur invandringen förstör Sverige – till den bittra motsatsen, att svenskar faktiskt är rasister. Däremellan ligger tanken att framgången ligger i att integrations- och invandringspolitiken på något illa definierat sätt ”havererat” eller ”misslyckats”. Andra har hävdat att SD skickligt utnyttjat nationalismen, eller att Skåne och Blekinge – SD:s kärnområden – har en tradition av nazism och främlingsfientlighet, eller att de övriga partierna begått taktiska misstag, eller mediernas tystnad, alternativt deras överdrivna SD-fokus, eller att globaliseringen är att skylla, eller brist på utbildning, eller vargen, eller bensinskatten, eller fattigdom, eller vänsterns svek. Och där någonstans vi står idag. Inte mycket klokare, men med Sverigedemokraterna i riksdagen. Men vad var det då som hände i söndags, i Sverige? Ett Sverige som, åtminstone bortom politiken, egentligen är samma Sverige som det var i lördags. Gatorna ser likadana ut – kanske med lite mera löv på trottoarerna. Maten smakar likadant. Höstsolen värmer lika lent. Och människorna, som bodde här i lördags, vare sig de är födda i Perstorp, Pajala eller Pristina, är fortfarande kvar. Men något kom fram i söndags. Ett annat Sverige manifesterade sig, i valet. Vad är det för land? Det har vi försökt ta reda på den här veckan. Och vi börjar i Blekinge. Hur ser Sverige ut för, säg, Jimmie Åkesson, när han slår upp sina ögon i sin nybyggda, vitmålade villa på Asplyckegatan i Sölvesborg? Vilka möter han på gatan? Vilka håller med om det han säger? Och vilka säger emot? Konflikts Randi Mossige-Norheim åkte till minkfarmarnas och hårdrockarnas Listerland för att få en bild av det land som format – och nu formas av – Sverigedemokraternas ledare. I trakter där jämlikhet stått överst på plakaten i decennier, har Sverigedemokraterna också gått fram. I det röda Gävleborg gick SD starkt framåt i de flesta kommuner – förutom i Gävle så också i traditionella vänsterfästen som stålverksorter som Hofors och Sandviken. Konflikts Mikael Olsson åkte dit i veckan för att försöka få några tänkbara svar på varför. Och resan började med en namne i Folkhemmet i Hofors o Torsåker. Men om valresultatet chockade de etablerade partierna och medierna, hur känner då de som Sverigedemokraternas politik är riktad mot? Upplever invandrarna att partiets framgång är ett tecken på att svenskarna faktiskt blivit mer främlingsfientliga? Många gör jämförelser med 90-talets vit maktrörelse, Ny Demokrati och lasermannen, som satte skräck i många invandrare. Men vad säger de som själva var med då, under 90-talets demonstrationer och debatter. Har situationen blivit värre, eller har inget i själv verket förändrats? Konflikts Lotten Collin har gjort tre hembesök för att höra berättelser om ett land i förändring från de som kom till Sverige för många år sen. Hon började i Uppsala. Programledare: Mikael OlssonProducent: Ivar Ekman

Ny demokrati- en politisk historia. Ny demokrati startade som ett skämt, men med tiden fanns det de som satte skrattet i halsen. Björn Häger, som följde partiet för Ekot i början av 1990-talet, berättar en tankeväckande episod i svensk politisk historia, inte helt utan paralleller till idag. Från 2006. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I februari 1991 möts två udda figurer på Arlanda i vad som ska bli en legendarisk politisk start. På ett kafé skissar greven och betjänten ihop en debattartikel, sen börjar hjulen rulla. Ian Wachtmeister och Bert Karlsson drar igång Ny Demokrati.      Sju månader senare har partiet lockat 6,7 procent av väljarna i riksdagsvalet och Sverige har fått ett högerpopulistiskt missnöjesparti som vågmästare i riksdagen. Det är egentligen omöjligt. Det ska inte gå. Hela det demokratiska systemet är uppbyggt för att motverka just denna utveckling. Men nu har mannen av börd, Ian, och mannen av folket, Bert, tillsammans lyckats förena sina viljor och forcerat fyraprocentsspärren - och det med råge. Hör hur det omöjliga blev möjligt. Hör om alla skandalerna. Och hör om främlingsfientligheten. Tre år av nydemokratiskt drag under galoscherna - vad gjorde det med Sverige? Producerat av: Anton Berg Sändes första gången: 11 oktober 2009

1989 revs Berlinmuren och med den föll det kommunistiska styret i Östeuropa.Två år senare bröt inbördeskrigen på Balkan ut när republik efter republik i det forna Jugoslavien utropade självständighet. Dessa händelser drev människor på massflykt genom Europa. Inte sedan andra världskriget hade så många flyktingar drivits från hus och hem. Sverige var ett av länderna som var deras mål. Svensk flyktingpolitik var länge något som aldrig diskuterades. Den skötte sig i praktiken själv. Ofta behövde Sverige hjälp med arbetskraft, på 60 å 70-talet kom människor från Grekland, Jugoslavien och sen även från Finland.  Men i slutet på 80-talet kom flyktingarna inte till ett jobb. Dom kom från krig, från förföljelse. 1988 tog Sverige emot 19 000 flyktingar. 1989, när muren föll, kom över 30 000. 1992 slog flyktingmottagandet rekord när 84 000 människor sökte asyl i Sverige. Överallt öppnade Invandrarverket nya flyktingförläggningar. I båtar, i tält, i järnvägsvagnar. Och i en stugby utanför den lilla idyllen Figeholm. I P3 Dokumentär: Den stora flyktingströmmen på 90-talet återvänder Anton Berg till byn Figeholm där han växte upp. Där bodde 900 innevånare. Helt plötsligt fick dom 500 nya grannar. Hör hur integration från början var nästintill förbjudet och hur svensk flyktingpolitik förändrades under turbulensen på 90-talet med Ny Demokrati, Lasermannen, demonstrationer och brandattentat mot förläggningar. Små händelser i små byar har fått stora konsekvenser. Producerat av: Anton Berg