Podcasts about Folkhemmet

I vårt mest eldfängda avsnitt hittills går vi igenom tyska eldkastarpionjärer under första världskriget. Så det är inte bara dags för the flamer, utan rentav the HEAVY flamer. Mattis är den som lägger ut texten den här gången och går igenom pionjärerna från ax till limpa. Ergo får du här en genomgång av upprinnelsen, taktik, vapen, och en hel del saker som på grund av ämnet är riktigt nasty. Pers roll är den här gången att fascineras över hur modernt det hela faktiskt var samt uppmana hovet att intressera sig för raketartilleri. Dessutom: pyromaniska farbröder, Bruno Ganz illustrerar tyska språket, otrevliga nya ord, glad experimentlusta – med eldkastare, Fredrik går bananer med alla ”FLAM”-ljuden, ”ett tvättäkta psycho”, eldkastare som pansarvärn, och mycket mer!Stötta Chucks insats i Ukraina här: https://gofund.me/aa3f555d9 Köp vår bok Folkhemmet at war via Bokus eller Adlibris här:Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789189928978/folkhemmet-at-war Adlibris: https://www.adlibris.com/sv/bok/folkhemmet-at-war-9789189928978 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt näst minst nyktra avsnitt hittills beskriver vi – från ölkällaren Sarajevo i Wien – Österrikes BRA generaler. Eller ja, vi glömde någon ”av Savojen”; men skit samma!Mattis ”jag försöker komma ikapp Pers promillehalt” Bergwall går igenom ärkehertig Karl. En småtrist epileptiker som höll på med reformer … och besegrade FAKKING NAPOLEON (en gång). Per ”jag har druckit sen lunch” Wallin ger sig å sin sida i kast med Johann Joseph Wenzel Anton Franz Karl Radetzky von Radetz; en arg farbror som bl.a. slogs mot Nappe, men som f.f.a. lyckades senarelägga ”vår tids största geopolitiska katastrof”: Italiens enande.Dessutom: Mattis spiller nästan öl, Per om sin dialekt, österrikiska styrkebesked, tandkrämsfabriker, publikinteraktion, tyska glosor som synas live, helt orimliga prioriteringar på utbildning, tyrannen av Milano, och mycket mer!Förbeställ ditt signerade exemplar av vår bok Folkhemmet at war via Bokus eller Adlibris här:Bokus: https://www.bokus.com/bok/B000416822/signerad-folkhemmet-at-war/Adlibris: http://adlibr.is/folkhemmetatwarsignerad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest sjöfyllebetonade avsnitt hittills går vi igenom Österrike-Ungerns flotta, dvs. CONRADS FLOTTA. Och när det handlar om CONRADS FLOTTA måste det skrivas i versaler! Mattis inleder med att beskriva landimperiet Österrike-Ungerns … slagskepp? Jorå, de hade såna och många klasser av dem därtill. Samtliga av dessa cognacsindränkta skapelser beskrivs PLUS samtliga av deras stridsinsatser; allt med en ton av wat da fugg? Per går sedan dels igenom de österrikisk-ungerska ubåtarna, dels den lilla Donauflottan. Båda visar sig vara det mest BADASS dubbelmonarkin och därmed CONRADS FLOTTA någonsin gjorde.Dessutom: driftiga tjecker, det helt outforskade Balkan, diplomingenjörer får bygga slagskepp, infettade italienska officerare i (för) små badbyxor, stoppur för att hejda drunkning, de fina aspekterna av Österrike-Ungern, allmänt mys, hummus, och mycket mer!Förbeställ ditt signerade exemplar av vår bok Folkhemmet at war via Bokus eller Adlibris här:Bokus: https://www.bokus.com/bok/B000416822/signerad-folkhemmet-at-war/Adlibris: http://adlibr.is/folkhemmetatwarsignerad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det avslutande avsnittet av vår serie Satanic Panic lämnar vi Nordamerika och vänder blicken mot Norden. Det är juni 1992. En stavkyrka brinner i Bergen. En ny våg av verkligt våld, svart ideologi och satanistisk estetik föds i den norska black metal-scenen och sprider sig med lågintensiv skräck över hela Skandinavien.Men samtidigt, i Sverige, utspelar sig något annat. En tonårsflicka i Södertälje berättar om rituella övergrepp, djävulsdyrkan och hemliga ceremonier mitt i det svenska folkhemmet. Fallet blir en mediesensation. Förstasidor. Panik. Och frågan ekar: har vi haft en sekt i våra egna villakvarter? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få saker är så förknippat med Sveriges moderna historia som "Folkhemmet". Ordet brukar få sammanfatta 1900-talets socialdemokratiska välfärdspolitik och svenska rekordår. Men som begrepp är det både vagt och fluffigt. Och perioden beskrivs inte sällan antingen med ett nostalgiskt skimmer eller för onyanserad kritik. Vad är egentligen sant om Folkhemmets Sverige? Var välfärden ens en socialdemokratisk uppfinning? Vilka var folkhemmets viktigaste reformer och vilka inkluderades ? Hur svensk var egentligen den "svenska modellen"? Och varför har begreppet fått förnyad aktualitet i dagens politiska landskap? Jenny Björkman, Nils Edling och Anders Neergaard gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Redaktör: Elin Sahlin.

Den walesiska fabrikören Robert Owen effektiviserade arbetet i bomullsindustrin, men i hemlighet planerade han en ny världsordning. Gabriella Håkansson berättar om hur det hjälpte alla världens barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är sekelskifte 1800 och bland Englands välbärgade elit har det rått skräckstämning i tjugo år. Trots stenhård statlig repression håller den franska revolutionen på att sprida sig till London. På gatan talar folk högt om frihet och radikaler organiserar illegala massmöten där man hetsar till blodig revolt. Frågan de styrande klasserna desperat sökte svar på – hur tyglar man den ostyriga massan, hur gör man arbetarklassen mindre farlig?Fram klev Robert Owen. Han hade precis förvärvat den vattendrivna bomullsindustrin New Lanark vid floden Clyde i Skottland. Den moderna fabriken bestod av en handfull höghus i grått tegel med spinnmaskiner på alla våningar. Nedersta botten användes som sovsal till de 500 barnarbetarna. Som i alla bomullsfabriker köptes föräldralösa småbarn i bulk från fattighusen, och tvingades arbeta upp till fjorton timmar om dygnet sex dagar i veckan. Långt ifrån alla överlevde fram till fjortonårsdagen, då de släpptes fria. Ofta var de skadade för livet. Barnen från gruvorna kunde inte räta på ryggen medan de från spinnerierna saknade fingrar och hostade blod. De hade varken gått skola, haft familj eller fått lämna fabriken och låg efter i den mentala utvecklingen. Owen hade sett det här och drabbats av empati och reformiver. Han förbjöd barn under tio att arbeta hos honom. En privat polisstyrka kontrollerade hygienen i de vuxnas bostäder och det ställdes krav på nykterhet. På fabriksgolvet betygsattes barnens uppförande och prestation. Allt detta var nytt och ansågs extremt progressivt. Han skapade också en sjukfond och öppnade en affär där man kunde byta sina arbetade timmar mot mat. Men det mest banbrytande var ändå att Owen erbjöd alla barn gratis skolundervisning 1,5 timme om dagen.Filantropi, javisst, men arbetare som mådde bra ledde också till ökad produktion. Men vid någon tidpunkt spårade Owens radikala experiment ur. Han publicerade pamfletter om sin fabriksby som han nu kallade för den levande maskinen. Genom att fostra arbetare från späd ålder kunde man skapa harmoniska och högproduktiva medborgare till en billig kostnad, menade han. För den som tvivlade fanns beviset i New Lanark där han nu dessutom startat ett banbrytande Institut för karaktärsdaning. Fabriker var på den här tiden kuriositeter omgärdade av höga murar och beväpnade vakter. När Owen öppnade portarna för allmänheten var det lite som om Willy Wonka hade slagit upp dörrarna till chokladfabriken: Den levande maskinen blev en turistmagnet för hela Europa. Men om fabriksbyns ökade produktion fick folk att tappa hakan - så gjorde inte Owens affärer det. Investerarna rasade över att han kortat arbetstiden och slösat pengar på småskola. Owen själv, ja, han satsade hela sin förmögenhet på propaganda om hur hela nationen skulle styckas upp och bli fabriksbyar.Nu började även landets beslutsfattare ana oråd. Vad var det för obskyr ideologi som låg till grund för den osannolika framgången? En chockad besökare rapporterade att han sett 80 par tvååringar iförda romerska togor dansa kadrilj i Owens institut, medan hundratalet uniformsklädda femåringar marscherade i kolonn runt byn. Det var uppenbart att den aparta klädseln anknöt till promiskuös hedendom. När det dessutom uppdagades att Owen inte använde Bibeln i undervisningen så utbröt moralpanik. Det verkar som om Owen både hämtat inspiration från Platon och den radikala romantiken, men många idéer kom också från det omfattande samtida ordensväsende som dyrkade ett mystiskt Högsta Väsen. I sina progandaskrifter skriver Owen att varje industriby skulle ha formen av en kvadrat med bostadskvarter uppdelade i mindre kvadrater, samt en kultplats för alla religioner. Pengar och privat egendom skulle avskaffas, byarna skulle bli självförsörjande. Varje enhet, eller kommunitet, skulle ha ett befolkningsantal på exakt 1200 personer som reglerades genom preventivmedel och civila äktenskap som kunde upplösas. Den levande maskinen skulle sprida sig över hela jordklotet och omfatta alla klasser och raser och följa en helt ny tideräkning som började nu. New Lanark verkade inte alls vara det merkantila experiment som Owen sålt in till finansiärerna– utan början på ett nytt radikalt tusenårsrike.Owens tyngsta supportrar var riskkapitalister och konservativa politiker som hade älskat att de marscherande småbarnen producerade dubbelt så mycket tyg. Nu drog de tillbaka sitt stöd. Owens stjärna dalade och han blev en pinsam, utblottad nobody, men fortsatte ändå bygga upp det ena mer misslyckade mönstersamhället efter det andra. Under 1830-talet lyckades han ta över den nystartade brittiska fackföreningsrörelsen, locka till sig en halv miljon medlemmar, utropa sig själv till stormästare och iscensätta mystiska initiationsriter med timglas och dödskallar – innan även detta vansinne havererade.Ökad besatthet av symmetrier och verklighetsfrämmande matematiska scheman tyder på att Owen drabbades av samma psykiska problematik som så många andra av historiens systembyggare. Kreativiteten övergick i tvångstankar och mani. Efter att ha varit en av Europas rikaste celebriteter var han vid sin död 1858 en visionär dåre som fallit i glömska.Men det skulle inte dröja länge innan han fick en oväntad renässans. När arbetarrörelsen i slutet av 1800-talet växte fram, plockade män som Hjalmar Branting upp den Owenska doktrinen. Fröet till både det svenska Folkhemmet och mataffären Konsum står faktiskt att finna i Owens kommuniteter. Men inte heller denna gång strålade hans stjärna särskilt länge. När Sovjetunionens fyrkantiga planekonomi växte fram såg man att även detta monster hade grott ur Owens frön. Och även om många fortsätter hämta inspiration i hans självförsörjande lokalsamhällen, så sorteras Owen idag in i samma kategori som Henry Ford – bilmagnaten som på tjugotalet försökte bygga en industriby i Amazonas och blev besatt av att lösa alla mänsklighetens problem med sojabönor. Han är vad Marx kallade för en utopisk socialist – inspirerande, men inget man bygger en praktik på.Men vi har glömt något viktigt här. Barnen. I skuggan av sitt tusenårsrike kämpade Owen hela livet mot barnarbete, och lade fram motion efter motion i parlamentet utan att få gehör. Man menade att det skulle leda till en nationalekonomisk katastrof om man inte utnyttjade fattighusbarnen till max. Owens förslag röstades ner, om och om igen. Men den brinnande facklan fördes vidare och i mitten av 1800-talet lyckas man driva igenom en lag som förbjöd arbete för barn mellan fem och nio år – precis som Owen hade föreslagit. Lagen skärptes successivt och 1933 antogs The Children and Young Persons Act, där det slogs fast att allt barnarbete före femton års ålder var otillåtet – vilket idag är internationell standard. Marx hade alltså fel – Owens gärning var inte bara av utopisk karaktär. Tvärtom lade han grunden till en av de största förändringarna i världshistorien. Förbudet mot barnarbete. Det var bara vägen dit som var lite krokig.Gabriella Håkanssonförfattare och kritiker

Att förstå en tidsepok är också att förstå vad som präglade samtidens underhållning. TV-dramatiken och filmen satte en stor prägel på samhället under 1968-1988. Det pratas Bergman och Babels Hus när Torbjörn Elensky, redaktör för nyutgivna Individ och Kollektivism: Sverige 1968-1988, samtalar med två av antologins författare: Per Vesterlund, universitetslektor i filmvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap och Jan Lumholdt, filmkritiker.

Politiken i cannabisfrågan ligger långt från verkligheten och den unga generationen. Skräckpropagandan biter inte. Lydia Wålsten läser sin text "I folkhemmet röker de gräs", publicerad i SvD 2024-07-28.

Boken heter "Det förlorade paradiset - Berättelsen om Konsums uppgång och fall" och gäst är författare Sara Kristoffersson.Kooperativa förbundet (Konsum) var under 1900-talet ett av Sveriges största företag. Och dess inverkan på svenska folket, och generationerna som växte upp under dess storhetstid, kan inte underskattas. Förutom Konsums maktsfärer fanns ett Domus varuhus i så gott som alla svenska städer. Det medlemsägda företaget både närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Men vart tog egentligen denna gigant vägen? Vad hände med Konsum?I boken ges berättelsen från början till slut. Från bildandet av det Kooperativa förbundet i slutet av 1800-talet. Dess utveckling och framfart. Dess storhetstid, i mitten av 1950-talet, som också sammanvävs med det svenska Folkhemsbygget. Och till sist dess fall och förklaringarna till varför det började gå dåligt. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur gick det till när Konsum blev ett av Sveriges största företag under 1900-talet? Vad är kopplingarna mellan Konsum och Folkhemmet? Vilket påverkan hade Konsum på de generationer av svenskar som växt upp under dess storhetstid? Vad blev dess fall och förklaringarna till att Konsum mer eller mindre har försvunnit?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska kooperationen blev under 1900-talet ett av Sveriges största företag, men när samhället förändrades lyckades inte ledningen förena idealism med affärsmässiga beslut.Dagens Coop är bara en spillra av 1950-talets industrikonglomerat. Kooperationens framgångsrika lanseringen av anti-varumärket Blåvitt år 1979, med enkla blåvita förpackningar, skulle snart vara i otakt med samtiden. Det som varit kritik mot reklam som lurar konsumenterna att köpa onödiga prylar blev en symbol för DDR-Sverige.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sara Kristoffersson, professor i designhistoria på Konstfack. Hon är aktuell med boken Det förlorade paradiset – Berättelsen om Konsums uppgång och fall.Kooperationen springer ur den utopistiska socialismen på det tidiga 1800-talet. I Sverige bildades Kooperativa Förbundet (KF) 1899. Konsums tidiga år präglades starkt av de idéer och modeller som utvecklats i England, Tyskland och Belgien. Medlemmarnas roll som både konsumenter och ägare betonades, och deras inflytande utövades genom deras inköp och deltagande i möten och beslut om hur överskottsfonder skulle användas.KF blev den centrala organisationen för den svenska kooperativa rörelsen och etablerade snart sin egen partihandel. Målsättningen var inte mindre än ”en lyckligare människa”. KF blev också ett av Sveriges största företag i början av 1900-talet. År 1939 fanns det 5200 Konsum-butiker som erbjöd allt från livsmedel till hemleveranser, kläder och möbler.KF:s införande av Sveriges första självbetjäningsshop på Odingatan i Stockholm den 25 april 1947 revolutionerade detaljhandeln. Detta nya butikskoncept, kallat snabbköp, tillät kunderna att välja sina varor själva utan att behöva bli betjänade av en försäljare. Även om självbetjäningsbutiker bidrog till lägre priser, uppmuntrade de också till impulsköp, vilket gick emot den ursprungliga etos för rationell konsumtion som kooperativa rörelsen förespråkade.Stordriften på 1950-talet gjorde kooperationen allt mer centraliserad, vilket kom i konflikt med rörelsens demokratiska gräsrotsideal. Varuhuset Domus rullades ut med sina lådliknande byggnader samtidigt som gamla stadskärnor revs. Med tiden skulle konsummedlemmarnas trofasthet vittra och 1966 gick det privata ICA om Konsum. På 1970-talet var förbundet fortfarande ett industrikonglomerat med allt från kvartersbutiker till stora köpcentrum och fabriker och närmare 80 000 medarbetare.När kooperationen 1979 lanserar anti-varumärket Blåvitt blir det en omedelbar succé. Vid denna tid är Blåvitts enkla förpackningar och indirekta kritik av reklamen i samklang med samtiden. Men snart ska Blåvitt stå för DDR-Sverige. Dagens kooperation, Coop, har idag bara 18 procent av marknaden.Bild: Konsumbutik i Svedmyra 1934. Okänd - KF:s arkiv Konsum-butik i Svedmyra i Stockholm, Wikipedia, Public Domain.Musik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna också på Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 maj. Vuxenserier var länge okända i Sverige. Detta ändrades när förläggaren Horst Schröder gav ut en vild blandning av allt han tyckte om. Mattias Svensson pratar med serieforskaren Robert Aman, som skrivit boken ”Serier för vuxna”, om redaktionsbråk, moralpanik och övernitiska konstaplar.

På 1980-talet genomgår Stockholm en total förvandling. Ytan och individen blir viktigare än politiken och kollektivet. Kroglivet exploderar, fastigheterna renoveras och stan får ett helt nytt ljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På sin balkong på Gärdet står författaren och journalisten Claes Britton och tittar ut över Stockholm. På 1970-talet låg Stockholm mörk och sliten vid Mälarens inlopp och väntade på något. Då kom 80-talet och förändrade allt. Stockholm på 1970-talet kändes som en evig söndag i november. Krogarna luktade inrökta heltäckningsmattor och Janssons frestelse, säger Claes. På 1960-talet hade barnfamiljerna lämnat Stockholms innerstad och flyttat ut till förorterna istället men på 80-talet flyttar unga människor tillbaka in till stan igen. Det är lätt att få tag i rivningskontrakt och andrahandskontrakt. Samtidigt förändras lagen om utskänkning och nya krogar börjar dyka upp på gatorna. Kreditmarknaden avreglerades, börsen blev som tokig och utanför Café Opera bara växte kön. Sen kom PA&CO, och en sån krog hade man aldrig sett förut. Med kristallkronor och fläktrör i taket och bara 38 sittplatser. Kändisarna flockades och det blev som ett extra vardagsrum för alla nattdjur, säger artisten Mauro Scocco. Nu har samhället en ny riktning och alla typer av monopol känns förlegade. Staten känns trött. Och en kommersiell hedonism sveper fram på gatorna i Stockholm. Folkhemmet ger en fadd smak i munnen. Från Progg till Prada - är en dokumentär om Stockholms förvandling på 1980-talet av Anna Åkerlund. Producent: Håkan Engström Slutmix: Tor SigvardsonProgrammet är från 2024. Medverkande i programmet är Claes Britton, Susanne Ljung, Mauro Scocco och Carouschka Streijffert.

Sedan millennieskiftet har Sveriges befolkning förändrats i grunden. IKEA är mitt uppe i en studie där de besöker människor med ursprung utanför Sverige för att se hur det nya folkhemmet ser ut. Linda Vikström Nielsen är kommunikationschef för IKEA i Sverige och idag besöker hon Kommunikationspodden för att prata om projektet. - De många människorna i Sverige har förändrats väldigt mycket de senaste åren och vi kände att vi har inte riktigt koll. För att förstå livet hemma har vi besökt olika hem under 50 år och ställt frågor. Som vad har ni för drömmar med ert hem, vad bråkar ni om, vad behöver ni i tvättstugan och så vidare. Därför jobbar vi utifrån ”de många folkhemmen” där vi är ute i Sverige och möter människor som inte har någon stark relation till IKEA eller som kanske inte ens känner till IKEA, säger Linda Vikström Nielsen. Lyssna på hela berättelsen, och om hur det var när Linda träffade Ingvar Kamprad för första gången.

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring. Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige. Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här ett återpublicerat och reklamfritt samtal som spelades in 2020.Aron Flam är komiker, poddare och författare. Han har gjort sig ett namn efter att, både genom egna böcker och i andra medier, hårt ha kritiserat socialismen och svenska public service. Han producerar sin egen podcast “Dekonstruktiv Kritik” sedan 2016. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Lena Andersson må ha avslutat sin berättelse om Folkhemmet. Intresset för nutidsmänniskorna finns kvar. I ”Studie i mänskligt beteende” går hon dessa inpå livet. Vad säger och gör de?

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Sverige har en rik och lång, men relativt undanskymd psykedelisk historia. Följ med på en resa som tar oss genom den militära forskningen, om idén att psykedeliska preparat var sanningsserum, vidare till svenska forskningsexpeditioner i Amazonas med hallucinogent snus, till köksbord i folkhemssverige där LSD serveras med fiskgratängen. Bara för att sedan mötas av nolltolerans, politiskt motstånd och narkotikaklassning – fram tills nu. De senaste åren har de psykedeliska substanserna genomgått en renässans inom både kulturen och forskningen. Men är drogerna här för att frälsa eller förgöra?Medverkande: Leonidas Aretakis, journalist och författare till “Extas i folkhemmet”. I programmet hörs: Timothy Leary, professor, författare, psykolog och drogförespråkareMichael Pollan, författare och journalistPer Gruber, medverkade i TV-sänt drogexperimentÖyvind Fahlström, konstnärNils Bejerot, psykiater, debattör och forskareLars Ulvenstam, journalistFilip Bromberg, psykolog och ordförande för Nätverket för psykedelisk vetenskapRichard Nixon, före detta USAs presidentRonald Reagan, före detta USAs presidentSting, artistAsap Rocky, artistCarrie Fisher, skådespelerskaLennart Hyland, programledare Med flera Producent: Blenda Setterwall Klingert Exekutiv producent: Tove Friman LefflerLjudläggning: Blenda Setterwall KlingertProducerat av Podlit.

När blev arkitektur politik? Kan man inte bara bygga snyggare? Och vilka frågor kräver nya uppror? Veckans panel tar sig an kulturkriget om kåkar och snacket om den vackra, gamla stadsbilden. Gästar gör Kajsa Söderström, byggnadsarkitekt och Carl Lindström, student i inredningsarkitektur och möbeldesign. Programledare: Max V Karlsson, Catarina Zarazua Mujo. Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson.Läs Kajsa Söderströms artikel här.

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. När Hitlers trupper breder ut sig över Europa vet Sveriges regering att man inte kan stå emot ett tyskt anfall. I ett desperat försök att bevara neutraliteten offras mycket av demokratin. Ett system sätts i verket för att övertyga Hitler att inte invadera Sverige.På avlägsna platser runt om i landet spärrar man in värnpliktiga, civila och desertörer som misstänks ha farliga åsikter som kan förarga Hitler. Under hela kriget skickas folk till hemliga koncentrationsläger utan bevis eller rättegång. En av de drivande krafterna bakom systemet är landets nästa statsminister, Tage Erlander. Medverkande: Karl Molin, professor emeritus i historia vid Stockholms UniversitetTobias Berglund, författare och forskare i Sveriges politiska historia vid Uppsala UniversitetProgramledare: David LindénProducenter: Victoria Rinkous och Carl HaegerResearch och manus: Carl HaegerLjuddesign och slutmix: Daniel Murberg och Evelina Fernerud Originalmusik: Tor Wilén Producerat av Qast

Anna-Britt Agnsäters revolutionerande tankar om att alla skulle kunna laga god och hälsosam mat var med och byggde upp folkhemmet. Men inte utan att reta upp många mäktiga män på köpet. I alla svenska kök går det att hitta en måttsats med decilitermått, matsked, tesked och kryddmått. De flesta äger också en stektermometer och Vår kokbok. De har alla skapats av Anna-Britt.

Anna-Britt Agnsäters revolutionerande tankar om att alla skulle kunna laga god och hälsosam mat var med och byggde upp folkhemmet. Men inte utan att reta upp många mäktiga män på köpet. I alla svenska kök går det att hitta en måttsats med decilitermått, matsked, tesked och kryddmått. De flesta äger också en stektermometer och Vår kokbok. De har alla skapats av Anna-Britt.

Folkhemmet skärper tonen för att integrationen ska bli bättre. Fallet Rinkeby visar hur svårt det kan bli, skriver Cecilia Garme. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kommer det sig att man går till Gröna Lund och köper ett foto på någon annans barn? Det var frågan som tände gnistan till romanen Kattjakten. I den får vi följa nästan hundraåriga Eva som efter ett långt livs … Continue reading →

Den 29e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De två unga journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou får i slutet av 60-talet höra rykten om en hemlig militär underrättelseorganisation; hemligare än Säpo och utanför riksdagens kontroll. De följer spår som leder djupt in i statens mest förborgade rum och snart kan de avslöja IB, en underrättelseorganisation som spionerar på svenskar och bryter mot både svensk lag och den svenska neutralitetspolitiken. Men vad händer när anklagelserna pekar mot människor som har kopplingar till regeringen? För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Medverkande: Gunnar Wall, journalist och författare I podden hörs: Jan Guillou, journalist och författare Peter Bratt, journalist och författare Gunnar Ekberg, IB-spion Greta Hofsten, ansvarig utgivare, Folket i Bild/Kulturfront Sven Andersson, dåvarande försvarsminister Claes Elfsberg, reporter Gösta Ekman, skådespelare Producent: Frida Anund Exekutiv producent: Tove Leffler Slutmix: Kristoffer Kronande Producerat av Podlit

Ett nytt Sverige håller på att ta form. Pandemin tryckte bara på fast-forwardknappen i en utveckling som redan var i full gång. Vilka är de viktigaste trenderna och hur ser Sverige ut om 50 år? Medverkande: Anders Persson, näringspolitisk chef på Innovationsföretagen Einav Peretz Andersson, AI-expert på Högskolan i Jönköping Suzan Hourieh Lindberg, vd The Social Few och medgrundare Perspetivo Pieter Ten Hoopen, världsberömd fotograf Peter Hellgren, vd Consid och författare till boken Folkhemmet 4.0. Nathalie Besèr, moderator

Pandemin tryckte på digitaliseringens snabbspolningsknapp. Nu när vi är ute på andra sidan vet vi att inte bara samhället är förändrat. Vi är förändrade: hur vi lever, hur vi äter, hur vi umgås och hur vi jobbar. Om detta och den framtid som vi står mitt i, handlar boken Folkhemmet 4.0, som är skriven av Consids vd och grundare Peter Hellgren. Den utmärkta sommarläsningen dyker vi ner i, i det här avsnittet av Digitala influencer-podden. Consids kommunikationschef Nathalie Besèr har skickat över Peter till gästfåtöljen och sköter utfrågningen.

Vi fördjupar oss i Centerns vinglande väg mot fyraprocentsspärren, västvärldens osunda självhat, och drogerna som en del av Sverige, bland mycket annat. Jesper Sandström ställer frågorna till Paulina Neuding, Peter Wennblad och Mattias Svensson.

Den så kallade gigekonomin har fått en enorm påverkan på arbetsmarknaden. Kritikerna framhäver otryggheten, förespråkarna talar om friheten. Författaren Boel Gerell funderar över det fria arbetet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Två ansikten bredvid varandra, samma man på båda bilderna och ändå inte. Det är nåt med ögonen som skiljer. Till vänster ett ljus och en styrka, som hos någon som bär på en förväntan. I mungiporna leker ett leende men på bilden till höger är ljuset släckt och munnen stumt sluten.Det är fredag kväll. Och det är måndag morgon.I konstnären Carin Carlssons fotografiska projekt Check out check in från år 2000 har hon posterat sig vid stämpelklockan i en fabrik i Malmö och fotograferat arbetarna på väg ut från arbetsplatsen efter veckans slut. Och på väg in igen till en ny vecka. I bilderna vill hon inte bara fånga ögonblicken utan också glappet mellan dem: den lediga helgen och friheten.Många år har gått sedan Carin Carlsson fotograferade männen i fabriken och allt färre sådana arbetsplatser finns kvar. Fasta tider och lediga helger är inte längre en självklarhet och vi drar inte ett gemensamt nationellt andetag av lättnad varje fredag klockan fem. I fabrikerna går maskinerna på högvarv dygnet om och produktionen maximeras genom säsongsanställningar och så kallade fria arbetstider.Och fri är ju ett ord som låter bra. Fri som i den lediga helgen när allt kan hända. Fri som i möjligheten att välja själv och fri som i friställd när du inte behöver arbeta alls. När den lediga helgen blir en ledig arbetsvecka och måndag morgon och fredag kväll flyter samman i ett enda tillstånd av valfrihet. Att stiga upp ur sängen eller att ligga kvar, att slå på teven eller låta den vara stängd. Att sätta ett pris på sig själv och hålla fast vid det. Eller ta de erbjudanden som ges, till det pris man får.   I frihetens tid är vi inte längre anställda utan uppdragstagare eller som det heter i den brittiske regissören Ken Loachs film Sorry we missed you från 2019:You dont work for us, you work with us.För att rädda familjens ekonomi tar Ricky jobb för en budfirma, men innan han kan börja arbeta måste han köpa en skåpbil på avbetalning. Villkoren är stenhårda och körschemat orimligt, med höga böter för varje missad leverans. Ändå är Ricky till en början stolt och hoppfull. Efter år som anställd är han äntligen sin egen chef eller som det heter på det nya språket: the master of his own destiny.Låt oss för ett ögonblick dröja där, i tillförsikten han känner när han antagit erbjudandet. För att fullt ut förstå gigekonomins lockelse behöver vi se tillbaka på ansiktena vid stämpelklockan i Malmö den där tidiga måndagsmorgonen i början av 2000-talet. Se resignationen i blickarna när en ny vecka tar sin början med samma arbetsuppgifter som den förra. Tryggt kanske, men också förutsägbart. Och i förutsägbarheten ryms ledan som om den växer sig tillräckligt stark kan få oss att ge upp allt, även det som i grunden är bra för oss. För drömmen om något annat och större. Ett liv larger than life där så mycket mer är möjligt och där vi fullt ut kan bli oss själva.I takt med att fackföreningsrörelsen fick igenom många av sina krav under 1900-talet och allt fler kunde räkna med fasta arbetstider, sjukförsäkring och semester färgades kampen som tidigare varit intensivt röd med fladdrande fanor och medryckande paroller istället kommunalgrå. Villkoren som tidigare generationer kämpat och riskerat livet för blev snabbt vardagsmat och stoltheten över den så kallade välfärden och Folkhemmet byttes mot ett grumligt självförakt över den egna präktigheten. Den fastanställde arbetaren blev en knegare och egna hems-drömmen förvandlades till en patetisk kliché symboliserad av de tre v-na: villa, Volvo, vovve.Trygghet som resignation och nederlag alltså, när lika villkor blev till en likformighet lika fyrkantig och symmetrisk som planskissen över ett bostadsområde i miljonprogrammet. I de lagom stora rutorna stuvades Medelsvensson in i det som på nittiotalet och genom författaren Jonas Gardells försorg kom att kallas Mellanmjölkens land. Schabloner och klyschor alltsammans förstås och samtidigt ryms i själva språket början på förändringen. Genom ord och uttryck definieras världen och perspektiv som tidigare tyckts självklara ruckas och förflyttas och drar på köpet med sig allt; våra värderingar och ideal. Våra mål och våra drömmar.Som barn tillbringade jag mycket tid hos min mormor, som hade för vana att stänga av teven så snart Olof Palmes ansikte framträdde på skärmen, vilket var ganska ofta i sjuttio- och det tidiga åttiotalets Sverige. Åtgärden skedde okommenterat, som en självklarhet, en hand på fjärrkontrollen och ett plopp i rutan när bilden på Palme försvann. För min mormor var socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen lika med makten, sosseeliten och fackpamparna, fulla av vackra ord men korrupta och falska under ytan. Misstron var på inget vis unik, Palme var ifrågasatt även i de egna leden och hatad i många kretsar just som symbol för den till synes orubbliga makten, betongsossarna och förbuds-Sverige.Det sägs att vårt land förändrades när Palme mördades. Att något mer än en stor statsman gick ur tiden den där natten i februari 1986, men frågan är om inte skiftet skedde långt tidigare. För barnen som växte upp i miljonprogrammets fyrkanter var föräldragenerationens kneg med 40-timmarsvecka och lagstadgad semester ingenting att sträva efter. Lika lite som hel och ren längre var målbilden för den personliga klädstilen. Hellre revs de hela kläderna i stycken och sattes samman igen med säkerhetsnålar och i subkulturer som punken odlades revolten mot snart nog allting och särskilt då mot samhällets auktoriteter och förmodade krav på att inordna sig i ledet vid stämpelklockan.Med paroller som fuck the system, anarchy is order, government is chaos fladdrade fanorna igen i en ny protest mot den rådande ordningen. Och även om somliga påstår att punken är död lever drömmen om det fria livet. Som en glimt i fabriksarbetarnas ögon en fredagskväll i det tidiga 2000-talet, med helgens andrum inom räckhåll.Och ett par decennier senare, som det välsmorda lingot hos gigekonomins företrädare när krav på ständig tillgänglighet blir till flexibilitet, dåligt betalda engångsjobb till variation, total brist på trygghet till utmaningar och kreativitet. Positivt laddade termer som för tanken till en stimulerande fritidsaktivitet hellre än ett dagligt förvärvsarbete. Och det var väl frihet vi ville ha?This decides who lives and who dies, säger uppdragsgivaren på budfirman i Ken Loachs film och pekar på smartphonens app. Klarar Ricky inte appens krav är han ute ur leken. Game over, vinna eller försvinna. I frihetens tid har makten inte ens ett mänskligt ansikte som vi kan revoltera mot och det finns ingen att skylla på om vi misslyckas. När var och en är sin egen chef får vi själva bära våra brustna drömmar.Boel Gerell, författare

Dagens gäst är dramatikern och folkbildaren Stina Oscarson och ämnet är individens ansvar för sina medmänniskor. Oscarson menar att folkhemsbygget var ett vackert försök, men att strävan efter att skapa det perfekta skyddsnätet gjorde att man glömde bort civilsamhället och den enskilda människans ansvar. Vi samtalar bland annat om Oscarsons misstro till politiska reformer, vad som hände när hon blev kallad till uppsträckningssamtal hos ABF:s koncernchef och varför hon tycker det var hoppfullt att samtala med en representant för nazistiska Nordisk ungdom.Vill du höra avsnitt avsnitt ofta och få dem tidigare än alla andra? Bli månadsgivare på: patreon.com/bildningskomplexetStina Oscarsons bok:  https://www.adlibris.com/se/bok/det-perfekta-plastret-9789180020862 Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Sverige har en rik och lång, men relativt undanskymd psykedelisk historia. Följ med på en resa som tar oss genom den militära forskningen, om idén att psykedeliska preparat var sanningsserum, vidare till svenska forskningsexpeditioner i Amazonas med hallucinogent snus, till köksbord i folkhemssverige där LSD serveras med fiskgratängen. Bara för att sedan mötas av nolltolerans, politiskt motstånd och narkotikaklassning – fram tills nu. De senaste åren har de psykedeliska substanserna genomgått en renässans inom både kulturen och forskningen. Men är drogerna här för att frälsa eller förgöra? För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Medverkande: Leonidas Aretakis, journalist och författare till “Extas i folkhemmet”. I programmet hörs: Timothy Leary, professor, författare, psykolog och drogförespråkareMichael Pollan, författare och journalistPer Gruber, medverkade i TV-sänt drogexperimentÖyvind Fahlström, konstnärNils Bejerot, psykiater, debattör och forskareLars Ulvenstam, journalistFilip Bromberg, psykolog och ordförande för Nätverket för psykedelisk vetenskapRichard Nixon, före detta USAs presidentRonald Reagan, före detta USAs presidentSting, artistAsap Rocky, artistCarrie Fisher, skådespelerskaLennart Hyland, programledare Med flera Producent: Blenda Setterwall Klingert Exekutiv producent: Tove Friman LefflerLjudläggning: Blenda Setterwall KlingertProducerat av Podlit.

Sverige står inför en ordentlig energikris och konflikten mellan stad och landsbygd samt politiker och "vanligt folk" blir allt tydligare. Dessutom försöker Andreas Johansson Heinö bemöta nationalister genom att ändra betydelsen av ordet nation, och vi plockar ned hans pekoral i Dagens Nyheter i småbitar.Bli stödprenumerant och få tillgång till bonuspoddarna https://www.svegot.se/product/stodprenumeration-for-radio-svegot/

När Hitlers trupper breder ut sig över Europa vet Sveriges regering att man inte kan stå emot ett tyskt anfall. I ett desperat försök att bevara neutraliteten offras mycket av demokratin. Ett system sätts i verket för att övertyga Hitler att inte invadera Sverige.På avlägsna platser runt om i landet spärrar man in värnpliktiga, civila och desertörer som misstänks ha farliga åsikter som kan förarga Hitler. Under hela kriget skickas folk till hemliga koncentrationsläger utan bevis eller rättegång. En av de drivande krafterna bakom systemet är landets nästa statsminister, Tage Erlander. För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Medverkande: Karl Molin, professor emeritus i historia vid Stockholms UniversitetTobias Berglund, författare och forskare i Sveriges politiska historia vid Uppsala UniversitetProgramledare: David LindénProducenter: Victoria Rinkous och Carl HaegerResearch och manus: Carl HaegerLjuddesign och slutmix: Daniel Murberg och Evelina Fernerud Originalmusik: Tor Wilén Producerat av Qast

Under stora delar av 1900-talet var socialdemokratin synonymt med makten. I 1968 års val fick Socialdemokraterna över hälften av rösterna och egen majoritet i riksdagen. Men under senare år har man förlorat allt fler väljare, och i de senaste opinionsundersökningarna håller Socialdemokraterna på att förlora platsen som landets största parti. Dagens gäst är Mona Sahlin, socialdemokraternas partiledare år 2007 till 2011 och enda kvinnan i partiets historia som innehaft den posten. Vi samtalar om socialdemokratins ideologi, människosyn, dess historia, och varför partiet tappar väljare idag.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.I avsnitt 165 samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring. Professor Nils Edling identifierar fyra olika och överlappande sätt som välfärdsstaten användes på före 1940-talet.Fyra välfärdsstater med olika innebörder och tidsinnehåll, olika riktning mot det förflutna, nutiden och framtiden. Dessa fyra är den paternalistiska, den reglerande, den sociala och den demokratiska välfärdsstaten.Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige. Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och

Lyssna på alla avsnitt av den spännande serien Sveriges hemliga historia. För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Medverkande: Nils G. Holm, Susanne Nylund Skog, Niclas Sennerteg, Karl Molin, Tobias Berglund, Emma Rosengren, Thomas Jonter, Andreas Ohlsson, Fredrik Eriksson och Gunnar StåhlProgramledare: David LindénProducent: Victoria Rinkous Scenuppläsare: Emmy IngessonResearch och manus: Carl Haeger, Miranda Wretman m.fl.Ljuddesign och slutmix: Sebastian Manieri, Evelina Fernerud m.fl.Originalmusik: Tor Wilén Producerat av Qast

Idag gästas podden för andra gången av författaren och samhällsdebattören Lena Andersson. I hennes två senaste romaner ”Sveas son” och ”Dottern” undersöker hon det svenska folkhemmet. Hon utforskar de ideal det vilade på, de människor som levde i det och vad som blev dess upplösning. När jag läser läser hennes romaner slås jag av att Lena Andersson själv på många sätt framstår som den typiska folkhemsmänniskan: rationell, samvetsgrann och bildad. Jag vill veta om det ligger någon sanning i detta? Vad var det som kännetecknade folkhemsmänniskan? Vilka var folkhemmets största förtjänster och nackdelar? Och varför upplöstes det? Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Swish: 0739 15 68 06 BTC: 1L8fwzF4rUs1wc453RhKHDpCC9S3FvFySC ETH: 0x927Ce74140713F116f457707bEA79a13B5E3e402 LBC: bF81SN4eTv8Dwe6gceXo2KFJnmgagmgfDE LTC: LUcsxrPxts6B5ULrEQuRgSjw3QvyJr72nR BCH: 1GzzvT6WscYp88SeRUu7dhu4a4diiCt74v ETC: 0x784684E3aE290DFC3Cdd5c3f1B9a7f28C9fD0D7d DASH: Xgprtj7t5En3YrTkycK2bVVicWu5H9zb3t http://andersuno.nu/index.php/bitcoin/ https://www.patreon.com/parklivspodden https://twitter.com/andersuno https://soundcloud.com/parklivspodden

Hva har skjedd med Sverige? Hvordan har landet kjent for Folkhemmet, blitt beryktet for gjenger og kriminalitet? Hva er årsaken til de sterke tabuene knyttet til innvandringspolitikk, og hvordan har de påvirket politikken? Er det svenske debattklimaet i ferd med å endre seg? Gjest: Paulina Neuding, sjefredaktør for Bulletin.

Dagens ledarskap måste förstås ur ett historiskt perspektiv. Det säger Carl-Henrik Hallström, Norden- och Baltikumchef på det globala it-konsultbolaget Wipro. Därtill är han en av jurymedlemmarna i det stora ledarskapspriset Årets ledare. Carl-Henrik Hallström poängterar att ledarskap speglar näringslivet och i takt med att näringslivet har förändrats så har också ledarskap gjort det. Det krävdes ett annat ledarskap för tunga industribolag på 1970-talet jämfört med dagens tjänstebolag.  

Dagens ledarskap måste förstås ur ett historiskt perspektiv. Det säger Carl-Henrik Hallström, Norden- och Baltikumchef på det globala it-konsultbolaget Wipro. Därtill är han en av jurymedlemmarna i det stora ledarskapspriset Årets ledare. Carl-Henrik Hallström poängterar att ledarskap speglar näringslivet och i takt med att näringslivet har förändrats så har också ledarskap gjort det. Det krävdes ett annat ledarskap för tunga industribolag på 1970-talet jämfört med dagens tjänstebolag.  

Komikern, poddaren och författaren Aron Flam är aktuell med boken ”Det här är en svensk tiger” och rättsprocessen kring bokens omslag.I samtalet pratar Navid och Aron om Sveriges roll i Andra världskriget, vad begreppet ”neutralitet" egentligen betyder, antisemitismens mörka djup och vilken koppling nationalhjälten Olof Palme egentligen hade till nazisterna Besök www.aronflam.se för att köpa boken. Följ Aron på Twitter: https://twitter.com/AronFlam Bli Patreon och stötta Hur kan vi? på valfri summa per månad på www.patreon.com/hurkanvi Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta på en engångssumma så swishar du på: 123 124 77 33 Följ Hur kan vi? på sociala medier Instagram: @hurkanvi YouTube: https://bit.ly/36hHqcS Följ Navid på Sociala medier: Instagram: @navidmodiriofficial Twitter: @modiri_navid Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på www.hurkanvi.se.

Folkhemmet #06 Per-Albin Hansson 200725 by Parklivspodden

Folkhemmet #05 Tv 200614 by Parklivspodden

Sponsra ett avsnitt via Patreon, Swish eller Bitcoin och få valfritt meddelande uppläst. $1 = ~1 tweet + signatur (Kan vara mer än 140 tecken men kan t.ex inte läsa hela Elias Canettis Förbländningen) Swish: Jocke: 0729479247 Anders: 0739156806 BTC: 1L8fwzF4rUs1wc453RhKHDpCC9S3FvFySC ETH: 0x927Ce74140713F116f457707bEA79a13B5E3e402 LBC: bF81SN4eTv8Dwe6gceXo2KFJnmgagmgfDE LTC: LUcsxrPxts6B5ULrEQuRgSjw3QvyJr72nR BCH: 1GzzvT6WscYp88SeRUu7dhu4a4diiCt74v ETC: 0x784684E3aE290DFC3Cdd5c3f1B9a7f28C9fD0D7d DASH: Xgprtj7t5En3YrTkycK2bVVicWu5H9zb3t http://andersuno.nu/index.php/bitcoin/ https://www.youtube.com/user/andersuno01 https://www.patreon.com/parklivspodden https://twitter.com/andersuno https://soundcloud.com/parklivspodden

Sponsra ett avsnitt via Patreon, Swish eller Bitcoin och få valfritt meddelande uppläst. $1 = ~1 tweet + signatur (Kan vara mer än 140 tecken men kan t.ex inte läsa hela Elias Canettis Förbländningen) Swish: 0739 15 68 06 BTC: 1L8fwzF4rUs1wc453RhKHDpCC9S3FvFySC ETH: 0x927Ce74140713F116f457707bEA79a13B5E3e402 LBC: bF81SN4eTv8Dwe6gceXo2KFJnmgagmgfDE LTC: LUcsxrPxts6B5ULrEQuRgSjw3QvyJr72nR BCH: 1GzzvT6WscYp88SeRUu7dhu4a4diiCt74v ETC: 0x784684E3aE290DFC3Cdd5c3f1B9a7f28C9fD0D7d DASH: Xgprtj7t5En3YrTkycK2bVVicWu5H9zb3t http://andersuno.nu/index.php/bitcoin/ https://www.youtube.com/user/andersuno01 https://www.patreon.com/parklivspodden https://twitter.com/andersuno https://soundcloud.com/parklivspodden

Idag pratar Dilan, Moa och Johanna om SD som goes international, feghet som dåligt kraftuttryck vid terrordåd och våra dumma dumma domstolar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Johanna Wagrell, Moa Lundqvist, Dilan ApakProducent: Rickard Nerbe

Göran Everdahl: Maffiafamiljen i det nya folkhemmet. Helena von Zweigbergk: Nätet är den nya evigheten. Calle Norlén: Äktenskapet - en tillfällig lösning. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om Sverigedemokraternas framgång, som följts av förvåning, förvirring, rädsla och moraliska reflexreaktioner. Men vilka är de allt fler som nu trätt fram som Sverigedemokrater? Och hur känner de som är målet för SD:s politik? Konflikt reser i ett Sverige där sprickor mellan hög och låg, stad och land, makt och missmod blivit tydligare efter valet - och där politik och panikreaktioner bidrar till mer polarisering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste veckan har Sverige drabbats av en slags medial och intellektuell tsunami. Det hela började när valresultatet kom i söndags, och politikerna tävlade om att fördöma nykomlingarna. Efter valnatten gav sig medierna in i leken: Aftonbladet med sin kampanj ”Vi gillar olika”, Arbetaren som ”Vägrar stryka rasisterna medhårs”, och, kanske lite mer överraskande, Veckans Affärer som på sin hemsida utropade att vi står inför en ”Brun Höst”. Efter de här tidiga reaktionerna var det analyserna till varför resultatet blev som det blev, som fullkomligt öst över oss i en slags andravåg. Alla verkar känna sig kallade att tolka, tycka, förklara och förskriva. Åsikterna som förts fram har varierat från SD:s egen – att deras framgång beror på hur invandringen förstör Sverige – till den bittra motsatsen, att svenskar faktiskt är rasister. Däremellan ligger tanken att framgången ligger i att integrations- och invandringspolitiken på något illa definierat sätt ”havererat” eller ”misslyckats”. Andra har hävdat att SD skickligt utnyttjat nationalismen, eller att Skåne och Blekinge – SD:s kärnområden – har en tradition av nazism och främlingsfientlighet, eller att de övriga partierna begått taktiska misstag, eller mediernas tystnad, alternativt deras överdrivna SD-fokus, eller att globaliseringen är att skylla, eller brist på utbildning, eller vargen, eller bensinskatten, eller fattigdom, eller vänsterns svek. Och där någonstans vi står idag. Inte mycket klokare, men med Sverigedemokraterna i riksdagen. Men vad var det då som hände i söndags, i Sverige? Ett Sverige som, åtminstone bortom politiken, egentligen är samma Sverige som det var i lördags. Gatorna ser likadana ut – kanske med lite mera löv på trottoarerna. Maten smakar likadant. Höstsolen värmer lika lent. Och människorna, som bodde här i lördags, vare sig de är födda i Perstorp, Pajala eller Pristina, är fortfarande kvar. Men något kom fram i söndags. Ett annat Sverige manifesterade sig, i valet. Vad är det för land? Det har vi försökt ta reda på den här veckan. Och vi börjar i Blekinge. Hur ser Sverige ut för, säg, Jimmie Åkesson, när han slår upp sina ögon i sin nybyggda, vitmålade villa på Asplyckegatan i Sölvesborg? Vilka möter han på gatan? Vilka håller med om det han säger? Och vilka säger emot? Konflikts Randi Mossige-Norheim åkte till minkfarmarnas och hårdrockarnas Listerland för att få en bild av det land som format – och nu formas av – Sverigedemokraternas ledare. I trakter där jämlikhet stått överst på plakaten i decennier, har Sverigedemokraterna också gått fram. I det röda Gävleborg gick SD starkt framåt i de flesta kommuner – förutom i Gävle så också i traditionella vänsterfästen som stålverksorter som Hofors och Sandviken. Konflikts Mikael Olsson åkte dit i veckan för att försöka få några tänkbara svar på varför. Och resan började med en namne i Folkhemmet i Hofors o Torsåker. Men om valresultatet chockade de etablerade partierna och medierna, hur känner då de som Sverigedemokraternas politik är riktad mot? Upplever invandrarna att partiets framgång är ett tecken på att svenskarna faktiskt blivit mer främlingsfientliga? Många gör jämförelser med 90-talets vit maktrörelse, Ny Demokrati och lasermannen, som satte skräck i många invandrare. Men vad säger de som själva var med då, under 90-talets demonstrationer och debatter. Har situationen blivit värre, eller har inget i själv verket förändrats? Konflikts Lotten Collin har gjort tre hembesök för att höra berättelser om ett land i förändring från de som kom till Sverige för många år sen. Hon började i Uppsala. Programledare: Mikael OlssonProducent: Ivar Ekman