Podcasts about Fittja

Det här är ett samtal som verkligen inspirerar. Två drivande systrar berättar om hur de byggt upp en verksamhet helt på frivillig basis med målet att skapa gemenskap och meningsfulla aktiviteter för ungdomar. Samtalet handlar också om utmaningarna med ideellt arbete och vikten av att fylla våra moskéer med liv och aktivitet. Följ Fittja-moskén på Instagram.Så häng med på ett samtal som visar hur muslimsk församlingsverksamhet kan utvecklas när man tänker utanför boxen och låter ungdomarna vara med och forma verksamheten.

Surah al-Sharh (Har Vi inte öppnat ditt bröst) innehåller tröstande ord till profeten Muhammed ﷺ  under en tid av stora prövningar.Ett samarbete mellan Koranpodden och Fittja moskén i Stockholm och dess ungdomskommité.

Nyheterna Radio 12.00

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah Saddex qof oo rummaanka loo dhigey faldembiyeed oo ka dhacay xaafadda Södermalm ee Stockholm.Saddex qof oo kale oo lagu soo oogey iney ka dambeeyeen dil nin soddomeeyo jir ah xaafadda Fittja bishii maarso 2024.Xukuumadda oo u magacawday agaasimeyaal cusub heyadda hoggaanka bulshada iyo wakaaladda kastamka.

Nyheterna Radio 12:00

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Botkyrka kommun fick runt 65 miljoner i statliga bidrag för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng. Men enligt Ekots granskning så har pengar bland annat gått till en New York-resa och för att sätta upp julbelysning i Fittja.Sen snackar vi om SD:s EU-parlamentariker Dick Erixon som hånats efter att han haft det lite kämpigt med engelskan. Han själv kallar kritiken för löjlig.

Kommunbiologen om trängda naturrikedomar och barnen om att ha natur på schemat. Vi sänder från Mälarskogen och Lida i Botkyrka kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgon flyttar ut och sänder hela morgonen från Botkyrka strax söder om Stockholm. Här finns fin natur och många naturreservat, men också ett tryck från den växande staden. Hur värnar man naturen när bostäder och vägar ska byggas? Och vad spelar naturen för roll? Jo, bland annat kan skogen vara ett perfekt klassrum som minskar stress och gynnar språkutveckling och nyfikenhet.Den här morgonen följer vi med fältbussen som rullar in i Lida naturreservat med femteklassare, luppar och håvar. Vi möter Felix Stevelind, 10 år, och Sigge Lundström, 5 år, och får veta varför de slår på en gran, och naturskolelärarna Stefan Milivojevic och Annika Norin, som berättar hur barns förhållande till naturen förändrats på knappt 30 år. Vi möter också årskurs två från Tallidskolan i Fittja när de upptäcker däggdjursspår med Naturskolans Jenny Dagert. Parollen för Naturskolan är ”med himlen som tak”.Vi besöker Mälarskogen, ett nybildat kommunalt naturreservat utmed Mälaren och Norsborg, Hallunda och Slagsta. Här expanderar staden, och kommunbiologen Julia Stigenberg värnar naturen för arterna och invånarna. Vi besöker avgående kommunbiologen Britta Ahlgrens smultronställe med solvända och kattfot där granplanteringen tränger sig på.Botkyrka kommun sträcker sig från Mälaren till Östersjön i Södra Storstockholm.Programledare Karin Gyllenklev och fältreporter Lena Näslund sänder direkt från Botkyrka.

Människor och tro har bevakat aktuella religiösa frågor sen 1970-talet, det här är det sista programmet som dyker ner i arkivet och även blickar in i framtiden medhjälp av tre yngre röster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över femtio år har Människor och tro bevakat och berättat om religionens betydelse, globalt, lokalt och personligt. Det sista programmet handlar om hur Sverige har förändrats religiöst under den här tiden, och vad som väntar runt hörnet.Hör röster om böneutrop i Fittja, om pastorn från Kenya som missionerar i Sverige, om att tro på naturens kretslopp och om det sekulära och samtidigt mångreligiösa Sverige.Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, talar om hur Sverige har förändrats på 50 år. Hör också Faiaz Dowlatzai, Zandra Öman och Axel Singh tala om sin egen tro och vad de tänker om hur svenskarna kommer förhålla sig till tron i framtiden.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamanttekniker: Sophie Andersson

Nyheterna Radio 08.00

Surah ad-Duha (Det klara morgonljuset) är Koranens 93:e surah vari vi får ta del av budskapet om tröstens ord till alla troende män och kvinnor som måste bära de besvärligheter och sorger som så ofta drabbar de goda och renhjärtade och som till och med kan få rättsinniga människor att sätta Allahs transcendentala rättvisa i fråga.Ladda ner arbetsbladet till detta avsnitt. Det går utmärkt att arbeta med arbetsbladet samtidigt som du lyssnar på avsnittet.Ett samarbete mellan Koranpodden och Fittja moskén i Stockholm och dess ungdomskommité.Surah ad-Duha reciterad av Berkan Helvacioglu.Diskutera avsnittet med andra på Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/

Vilken adress du har kan spegla både vilket liv du lever och hur länge det pågår. Men inte alltid. Journalisten och författaren Katarina Bjärvall reflekterar över postortens avgörande roll. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes första gången 2021-03-08.Var bor du? Den frågan ser oskyldig ut där den dyker upp i en mötespaus, en lekpark eller ett hörn av kalasbordet. Men ofta är den gillrad med underliggande undringar som är mer laddade: Vad tjänar du? Vad har du för utbildning? Och ännu offensivare: Vem tror du att du är?Jag brukar svara med namnet på kommunen där mitt och min familjs lilla radhus råkar ligga, men då kommer motfrågan blixtsnabbt: Var där? Och det är då jag måste gå ner i spagat.Min postort, alltså den där platsen man skriver efter postnumret, är en av Sveriges mest högklassiga. Den signalerar saltstänkta nationalromantiska villor vid havet. På Ica i det lilla centrumet, tolv minuters promenad från oss, är det är allt som oftast rea på hummer. Och kundvagnarna är faktiskt guldlackerade.Men vi har också ett annat centrum, dit det bara är nio minuter och där vår närmaste lokaltågstation ligger. Namnet på stationen och centrumet sänder andra signaler: armerad leda och drogad betong. Inne på den Icabutiken blev en ung man knivskuren för inte så länge sen. Trots att detta centrum ligger närmare havet än det guldlackerade.Så när jag ska tala om var jag bor måste jag vrida upp min socialpsykologiska GPS på maximal finkalibrering. För säger jag namnet på tågstationen riskerar jag att utdefinieras som fattig och lågutbildad. Men säger jag namnet på min postort riskerar jag att placeras i ett högutbildat höginkomsttagarfack, något som kan ge gräddklickar i delar av umgängeslivet – men röda bockar i kanten i kulturarbetarkretsar. Där ger det stilpoäng att bo en miljonprogramsförort.Till och med Sveriges mest förmögna förstår att den fina adresslappen ibland måste kompletteras med en brasklapp. En gång, när jag intervjuade fastighetsmiljardären Sven-Olof Johansson frågade jag var han bor. Han svarade med en av Stockholms dyraste adresser, känd från Monopol – Narvavägen på Östermalm. Fast på fel sida om gatan, la han till, liksom för att blidka mig. Alltså den sidan där fönstren bara har morgonsol.Jag tänker på det när jag läser Deirdre Masks reportagebok The Address Book, vars undertitel förklarar att boken vill avslöja gatuadressens betydelse för identitet, ras, rikedom och makt.Det sägs ju att de tre viktigaste aspekterna att hålla i tankarna när man letar ny bostad är läget, läget och läget. Men som Donald Trump har påpekat så är läget inte alls avgörande – för det kan man förändra, med PR och psykologi. Så som han själv gjorde när han som fastighetsägare i New York kapade åt sig dyrbara adresser till sina kåkar.Ja, det går för sig i New York, där man utan att flytta en meter kan köpa sig en mer imponerande adress. 11 000 dollar kostar det, skriver Mask. Den risk man tar om man har adress Park Avenue fast man bor en bra bit från Park Avenue är, förutom att man framstår som pinsamt fåfäng, förstås att folk inte hittar en. Till exempel ambulansförare. Människor har dött av det skälet.Men på de flesta håll i världen är adresser till salu bara i samma paket som den bostad de hör till. Deirdre Mask själv hittade den perfekta lilla trean med solig uteplats för sig och sin familj i stadsdelen Tottenham i London. Huset låg, skriver hon, mitt i det antagligen mest mångkulturella postnummerområdet i hela Europa, grannarna pysslande om sina blomkrukor, puben på hörnet såg snäll ut och skolan i närheten hade något så superpedagogiskt som ett trädgårdsklassrum. Men familjen Mask avstod ändå, på grund av den rasistiskt klingande gatuadressen: Black Boy Lane.Mina tankar går till Fittja, en förort några mil sydväst om Stockholm. Fittja ligger på ett näs mellan Mälaren och Albysjön – många lägenheter och radhus har glittrande sjöutsikt. Dessutom är kommunikationerna finfina med tunnelbana till stan på en halvtimme. Men området är ändå ett av Stockholms läns minst eftertraktade. Av ungefär samma skäl som området runt min närmaste station: betong. Eller för att uttrycka det ännu hårdare: kortare liv. Det skiljer flera år i förväntad medellivslängd mellan Fittja och Östermalm på samma tunnelbanelinje.Deirdre Mask har också rader av exempel på adresser som är oönskade eftersom de kan leda tankarna till snusk och sex. Jag undrar om inte Fittja avskräcker även av det skälet. Och jag är inte säker på att associationerna blir mindre påtagliga när fakta i frågan presenteras – att platsnamnet och benämningen på kvinnans sköte har samma etymologiska ursprung, våt ängsmark.Annars är ju den svenska vanan att ge platser namn från naturen ett skydd mot det kontroversiella. I Ryssland finns det fortfarande 4 000 gator döpta efter Lenin, i USA kämpar Black Lives Matter och andra för att hitta vänligare namn på platser namngivna efter slaveriets förkämpar under inbördeskriget. I Sverige har vi Linnégator på rätt många platser, något som skulle kunna reta den krets som ser honom som rasbiolog, men mycket mer provocerande än så är det nog inte.Deirdre Masks bok spänner över hela skalan av adresser, från 1 Central Park i New York – som Trump deltog i en krigisk huggsexa om – till platser som faktiskt saknar adress. Där bor dels de hemlösa och dels de förvånansvärt många världen över som har ett stabilt men adresslöst hem – kanske i en kåkstad i någon av världens megastäder, kanske tvärtom på någon av civilisationens fortfarande vita fläckar, till exempel vid grusvägen som går in bortom det tredje majsfältet efter fågelskrämman till vänster om en nedlagd bensinmack i West Virginia. När ambulansen ska hitta dit får de adresslösa ha telefonkontakt med föraren, lyssna efter sirenerna och säga till om ljudet närmar sig eller försvinner.Att sakna adress – eller att ha en skamfylld adress – är naturligtvis ett problem i alla former av officiella kontakter. Men behövs adressen i denna digitala och mobila tid? En lösning som Deirdre Mask föreslår är att den ruta där man ska fylla i sin adress ska bort från alla former av blanketter. Till exempel borde den vara otillåten i samband med rekrytering, på samma sätt som arbetsgivare i en rad amerikanska delstater inte får fråga jobbsökande om de har avtjänat ett fängelsestraff. Var bor du? skulle alltså bli en förbjuden fråga. Inte otänkbart – egentligen en mindre revolution än den tredje ruta som nu finns under rubriken Kön på många blanketter.En annan lösning är att vi alla anstränger oss för att tygla vår amygdala, den mandelformade del av hjärnan som sätter våra fördomar i spel.Jag jobbar hemma. Ofta går jag ut mitt på dagen, kanske till biblioteket i det lilla centrumet nere vid stationen. Då ser jag folk som sitter på bänkarna vid torget och småpratar – har de inget jobb att gå till? Och så promenerar jag upp till golfbanan, inte långt från det andra centrumet, det med guldkundvagnarna – och även där är det folk, har de inget jobb att gå till?Men golfarna kanske jobbar natt som bussförare eller undersköterskor, vad vet jag? Och småpratarna vid torget kanske jobbar natt som läkare på intensiven, vad vet jag?Vad vet jag? Det är alltid den viktigaste frågan. Så mycket viktigare än Var bor du?Katarina Bjärvall, författare och journalist

Den här veckan träffar jag Dragomir ”Gago” Mrsic – prisad elitidrottare, idrottsledare, coach och skådespelare som fick sitt genombrott i Snabba Cash 2010 och sedan dess varit med i hyllade serier som Bonusfamiljen och Innan vi dör och som spelat mot Hollywoodstjärnan Tom Cruise. Dragomir växte upp i Stockholmsförorten Fittja under tuffa familjeförhållanden.Han berättar om hur det är att gå mot oddsen och att sträva efter mål utan tryggheten av en familj som supportar. ”Ingen väntade på mig utanför när jag tog studenten, jag gick ut själv och tog en hamburgare.”Efter att ha avtjänat tid i fängelse för att ha genomfört ett välkänt rån började han studera till idrottsledare och hamnade så småningom på skådespelarbanan. Men hur gör Dragomir för att pusha sig själv och göra förändringar i livet? Och blir han någonsin nervös av att stå på scen?Vi pratar om hur man kan använda rädsla som en motor i livet, vikten av att utmana sig själv men också kunna stanna upp och vara stolt över det man åstadkommit. Vi pratar även om hur varje person är regissören av sitt liv och hur viktigt det är att vara tacksam över de små sakerna i vardagen. Dragomir berättar dessutom om 21days.se, en plattform han tagit fram för att hjälpa människor att maximera sin potential. Är du nyfiken på Dragomir hittar du mer här: Instagram: @dragomirmrsicofficialhttps://www.21days.se Lyssna, Dela, och Prenumerera.Med kärlek,SofieInstagram:@sofie_kraft@staygrounded.podcast@groundedfactoryMusik: John Martin, Albin Tjernberg.Foto: Stina Caesar.Hosted on Acast.© Sofie Kraft Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 10:00

Tre personer skottskadade i Fittja utanför Stockholm. Så ska USA och Brasilien återsälla relationen. Direktrapport från jordbävningsdrabbade Turkiet och Syrien. M och S om Nato. Så kan torsken lära oss om kärlek.

Det är inte vilken torsdag som helst, det är nämligen Dragomir Mrsic-torsdag! Det blir snack om hans resa från nordisk taekwondomästare till bankrånare, för att sedan bli ett av de stora namnen på den vita duken! Hur var uppväxten i Fittja? Vem riktade en pistol mot honom? Vilka kändisar besöker hans gym?Stort raggargrepp efter en spaning från August, Jesper har skaffat ny stil och Fredrik är rädd för en ny bumperknapps potentiella överanvändning.Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens gäst är Dragomir Mrsic som är aktuell med självbiografin "Där jag kommer ifrån". Trots filmen Snabba cash hade premiär för tolv år sen, snackar trion fortfarande om succén som tog honom till Hollywood och att jobba med Tom Cruise. Succén står i fokus i dagens gästpodd, men även omvandlingen från en hård uppväxt i Fittja och kriminalitet till att visas på den vita duken och att vara morfar. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor.

Dagens gäst är Dragomir Mrsic som är aktuell med självbiografin "Där jag kommer ifrån". Trots filmen Snabba cash hade premiär för tolv år sen, snackar trion fortfarande om succén som tog honom till Hollywood och att jobba med Tom Cruise. Succén står i fokus i dagens gästpodd, men även omvandlingen från en hård uppväxt i Fittja och kriminalitet till att visas på den vita duken och att vara morfar. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor.

Glad onsdag och det innebär i vanlig ordning, Julio-onsdag, som David "Dave" Druid nog har tröttnat på efter nästan ett års tid. Därför har Kodjo Akolor en potentiell efterföljare till Julio! Linnea Wikblad har blivit utsatt för vandalisering på bilen och då snackar gänget om graffititaggning. Gänget pratar också den mexikanska rätten burrito som skapades i Nordkorea (what?), en skådis är trött på att vara snygg och årets knulloskop. Dragomir Mrsic är dagens gäst, aktuell med en självbiografi! Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor.

https://www.breakit.se/artikel/31101/tre-tummar-upp-for-borshajen-klartankt-om-aktiemarknaden Precis som programledarna Erika Eliasson och Erik Wahlin är Caroline Farberger imponerad både av den nya (och redan slutsålda) boken ”Haja Börsen” liksom av personen Andra Farhad."På kort tid och i ung ålder har Andra Farhad gjort stort avtryck och fått många följare genom att demokratisera sparande", säger Caroline Farberger, som till vardags är vd för uppstickaren Ica Försäkring. I boken beskriver Andra Farhad sin klassresa från Fittja till utsålda föreläsningar i Globen. Men framför allt är det en bok som riktar sig till unga människor som vill lära sig om hur börsen fungerar, med handfasta råd, finansiell terminologi och vägen till sund privatekonomi. Erik Wahlin tycker att ”Haja Börsen” borde vara obligatorisk läsning i skolan. "Jag började läsa med låga förväntningar, men blev oerhört positivt överraskad. Det här är en riktigt bra bok om sparande och klartänkt om aktiemarknaden. Framför allt är den väldigt sund och vettig, motsatsen till alla som försöker haussa spekulativa aktier i sociala medier". Caroline Farberger håller med. "Det här handlar om att bygga upp kunskap för att du ska kunna ta makten över dina egna finansiella val", säger hon i podden. Erika Eliasson minns första gången hon träffade Andra Farhad. Erika var talare på en investerarkonferens i Stockholmstrakten för omkring fem år sedan. "Andra kom fram till mig efteråt och sa ”det är jag som är Börshajen, men det är det ingen som vet”. För på den tiden använde hon bara namnet Börshajen i sociala medier, och många utgick från att det var en kille", säger Erika Eliasson. Bokpodden görs tillsammans med Breakit och sponsras av Kameo, som är Skandinaviens största plattform för direktinvesteringar i fastighetslån.

Det här är historien om gruppen som gick emot strömmen och började rappa på svenska, blev utsedda till representanter för hela den svenska förorten och la grunden för svensk hiphop som den låter idag. 17-årige Douglas León rör sig med bestämda steg över scenen. Han har en röd bandana på huvudet, ringar i öronen och en intensiv blick. Det är tidigt 90-tal och det är dokumentärfilmen Rasist, javisst som fångar Douglas rapp. Men det är inte för att prata om sin musik som han är med i filmen. Douglas, som har en pappa från Venezuela och en mamma från Sverige, är med för att berätta om hur det är att vara invandrare och leva i förorten. Fittja är också farlig nu, men jag trivs där, jag har bott där i 15 år, jag kommer alltid bo där. Vilka är det som bråkar? Turkar, greker, svenskar motMan håller ihop, latinamerikaner håller ihop, syrianer håller ihop, turkar håller ihop. Man blir som en familj, man hjälper varandra. Sverige befinner sig mitt i en ekonomisk kris och det politiska samtalet är mer polariserat än på länge. Lasermannen sprider skräck bland personer med utländsk bakgrund, nazister demonstrerar på gatorna och det högerpopulistiska och främlingsfientliga partiet Ny Demokrati sitter i riksdagen. Dokumentärfilmen Rasist, javisst som sänds på SVT våren 1993, följer främst ett gäng unga skinheads. Intervjuer varvas med konsertscener med deras favoritband Ultima Thule, i publiken ser man killarna heila till musiken. Men då och då dyker Douglas och hans kompisar, bröderna Christian och Hugo Salazar Campos, upp i bild.  Jo men det har man varit med om att polisen kallar en jävla svartskalle, n***r och sånt. Jo det har man varit med om, säger Douglas in i kameran. Det här är en av dom första gångerna som hiphoparna Douglas, Christian och Hugo får illustrera det nya Sverige och agera motvikt åt rasister. Men det kommer att bli långt ifrån den sista.  Trion som så småningom ska göra succé som The Latin Kings kommer att uppmärksammas lika mycket som symboler för förorten, som för sina insatser som artister. Trots att dom själva bara vill hålla på med musik. P3 Musikdokumentär om The Latin Kings är historien om en hiphopgrupp som bryter ny mark och lägger grunden för svensk hiphop som den låter idag.Programmet är gjort av Joanna Korbutiak hösten 2021. Producent var Hanna Frelin. Exekutiv producent var Lars Truedsson. Slutmixen gjordes av Fredrik Nilsson. P3 Musikdokumentär görs av produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media.Ljudklippen i dokumentären kommer från dokumentärfilmen Rasist, javisst?, SVT:s Gomorron Sverige (1994) och Bullen (1993), Sveriges Radios Ekot (1993), 1995  års Grammisgala som sändes i SVT, Dogge Doggelitos youtubekanal och Elgigantens reklamfilmer från 2005 och 2007.

I dagens avsnitt träffar jag briljanta Dragomir Mrsic som berättar om sin resa. Han kom till Sverige när han var en halv månad till med sina föräldrar och två äldre syskon och bosatte sig i stockholmsförorten Fittja. Han växte upp i ett hårt klimat och som präglades av tuffa tag och kampsport vilket resulterade till att han hamnade på fel bana och har suttit inne 3,5 år för värdetransportrån samt rymt 3 gånger.Vi pratar också om hans syskon dog i droger och hans pappa var dömd för mord hur han vände allt och är nu en av Sveriges främsta skådespelare. Vi pratar också om hans gym extreme training, hur det var att spela mot Hollywood stjärnan Tom Cruise i ”Edge of tomorrow, hur viktigt tacksamhet är, om att våga be om hjälp, att kunna ta flera nej innan man får ett ja och att inte ta någonting för givet, Producent: christoffer.ortegren@hotmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vilken adress du har kan spegla både vilket liv du lever och hur länge det pågår. Men inte alltid. Journalisten och författaren Katarina Bjärvall reflekterar över postortens avgörande roll. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Var bor du? Den frågan ser oskyldig ut där den dyker upp i en mötespaus, en lekpark eller ett hörn av kalasbordet. Men ofta är den gillrad med underliggande undringar som är mer laddade: Vad tjänar du? Vad har du för utbildning? Och ännu offensivare: Vem tror du att du är? Jag brukar svara med namnet på kommunen där mitt och min familjs lilla radhus råkar ligga, men då kommer motfrågan blixtsnabbt: Var där? Och det är då jag måste gå ner i spagat. Min postort, alltså den där platsen man skriver efter postnumret, är en av Sveriges mest högklassiga. Den signalerar saltstänkta nationalromantiska villor vid havet. På Ica i det lilla centrumet, tolv minuters promenad från oss, är det är allt som oftast rea på hummer. Och kundvagnarna är faktiskt guldlackerade. Men vi har också ett annat centrum, dit det bara är nio minuter och där vår närmaste lokaltågstation ligger. Namnet på stationen och centrumet sänder andra signaler: armerad leda och drogad betong. Inne på den Icabutiken blev en ung man knivskuren för inte så länge sen. Trots att detta centrum ligger närmare havet än det guldlackerade. Så när jag ska tala om var jag bor måste jag vrida upp min socialpsykologiska GPS på maximal finkalibrering. För säger jag namnet på tågstationen riskerar jag att utdefinieras som fattig och lågutbildad. Men säger jag namnet på min postort riskerar jag att placeras i ett högutbildat höginkomsttagarfack, något som kan ge gräddklickar i delar av umgängeslivet men röda bockar i kanten i kulturarbetarkretsar. Där ger det stilpoäng att bo en miljonprogramsförort. Till och med Sveriges mest förmögna förstår att den fina adresslappen ibland måste kompletteras med en brasklapp. En gång, när jag intervjuade fastighetsmiljardären Sven-Olof Johansson frågade jag var han bor. Han svarade med en av Stockholms dyraste adresser, känd från  Monopol Narvavägen på Östermalm. Fast på fel sida om gatan, la han till, liksom för att blidka mig. Alltså den sidan där fönstren bara har morgonsol. Jag tänker på det när jag läser Deirdre Masks reportagebok The Address Book, vars undertitel förklarar att boken vill avslöja gatuadressens betydelse för identitet, ras, rikedom och makt. Det sägs ju att de tre viktigaste aspekterna att hålla i tankarna när man letar ny bostad är läget, läget och läget. Men som Donald Trump har påpekat så är läget inte alls avgörande för det kan man förändra, med PR och psykologi. Så som han själv gjorde när han som fastighetsägare i New York kapade åt sig dyrbara adresser till sina kåkar. Ja, det går för sig i New York, där man utan att flytta en meter kan köpa sig en mer imponerande adress. 11 000 dollar kostar det, skriver Mask. Den risk man tar om man har adress Park Avenue fast man bor en bra bit från Park Avenue är, förutom att man framstår som pinsamt fåfäng, förstås att folk inte hittar en. Till exempel ambulansförare. Människor har dött av det skälet. Men på de flesta håll i världen är adresser till salu bara i samma paket som den bostad de hör till. Deirdre Mask själv hittade den perfekta lilla trean med solig uteplats för sig och sin familj i stadsdelen Tottenham i London. Huset låg, skriver hon, mitt i det antagligen mest mångkulturella postnummerområdet i hela Europa, grannarna pysslande om sina blomkrukor, puben på hörnet såg snäll ut och skolan i närheten hade något så superpedagogiskt som ett trädgårdsklassrum. Men familjen Mask avstod ändå, på grund av den rasistiskt klingande gatuadressen: Black Boy Lane. Mina tankar går till Fittja, en förort några mil sydväst om Stockholm. Fittja ligger på ett näs mellan Mälaren och Albysjön många lägenheter och radhus har glittrande sjöutsikt. Dessutom är kommunikationerna finfina med tunnelbana till stan på en halvtimme. Men området är ändå ett av Stockholms läns minst eftertraktade. Av ungefär samma skäl som området runt min närmaste station: betong. Eller för att uttrycka det ännu hårdare: kortare liv. Det skiljer flera år i förväntad medellivslängd mellan Fittja och Östermalm på samma tunnelbanelinje. Deirdre Mask har också rader av exempel på adresser som är oönskade eftersom de kan leda tankarna till snusk och sex. Jag undrar om inte Fittja avskräcker även av det skälet. Och jag är inte säker på att associationerna blir mindre påtagliga när fakta i frågan presenteras att platsnamnet och benämningen på kvinnans sköte har samma etymologiska ursprung, våt ängsmark. Annars är ju den svenska vanan att ge platser namn från naturen ett skydd mot det kontroversiella. I Ryssland finns det fortfarande 4 000 gator döpta efter Lenin, i USA kämpar Black Lives Matter och andra för att hitta vänligare namn på platser namngivna efter slaveriets förkämpar under inbördeskriget. I Sverige har vi Linnégator på rätt många platser, något som skulle kunna reta den krets som ser honom som rasbiolog, men mycket mer provocerande än så är det nog inte. Deirdre Masks bok spänner över hela skalan av adresser, från 1 Central Park i New York som Trump deltog i en krigisk huggsexa om till platser som faktiskt saknar adress. Där bor dels de hemlösa och dels de förvånansvärt många världen över som har ett stabilt men adresslöst hem kanske i en kåkstad i någon av världens megastäder, kanske tvärtom på någon av civilisationens fortfarande vita fläckar, till exempel vid grusvägen som går in bortom det tredje majsfältet efter fågelskrämman till vänster om en nedlagd bensinmack i West Virginia. När ambulansen ska hitta dit får de adresslösa ha telefonkontakt med föraren, lyssna efter sirenerna och säga till om ljudet närmar sig eller försvinner. Att sakna adress eller att ha en skamfylld adress är naturligtvis ett problem i alla former av officiella kontakter. Men behövs adressen i denna digitala och mobila tid? En lösning som Deirdre Mask föreslår är att den ruta där man ska fylla i sin adress ska bort från alla former av blanketter. Till exempel borde den vara otillåten i samband med rekrytering, på samma sätt som arbetsgivare i en rad amerikanska delstater inte får fråga jobbsökande om de har avtjänat ett fängelsestraff. Var bor du? skulle alltså bli en förbjuden fråga. Inte otänkbart egentligen en mindre revolution än den tredje ruta som nu finns under rubriken Kön på många blanketter. En annan lösning är att vi alla anstränger oss för att tygla vår amygdala, den mandelformade del av hjärnan som sätter våra fördomar i spel. Jag jobbar hemma. Ofta går jag ut mitt på dagen, kanske till biblioteket i det lilla centrumet nere vid stationen. Då ser jag folk som sitter på bänkarna vid torget och småpratar har de inget jobb att gå till? Och så promenerar jag upp till golfbanan, inte långt från det andra centrumet, det med guldkundvagnarna och även där är det folk, har de inget jobb att gå till? Men golfarna kanske jobbar natt som bussförare eller undersköterskor, vad vet jag? Och småpratarna vid torget kanske jobbar natt som läkare på intensiven, vad vet jag? Vad vet jag? Det är alltid den viktigaste frågan. Så mycket viktigare än Var bor du? Katarina Bjärvall, författare och journalist

”Fotbollen räddade mig från den kriminella världen” De orden kommer från Tore Eliasson som är AFC ESKILSTUNA's nye sportchef.Tore har så länge han kan minnas älskat fotboll.Han är uppvuxen i Fittja, Botkyrka kommun, i sydvästra stor-Stockholm med svensk pappa och liberiansk mamma, men som ung tonåring var det mer umgänge i fel kretsar som lockade än fotbollen. Han levde i den kriminella världen länge.En dag tog det stopp och han bestämde sig för att det fick vara nog.Han flyttade till Norge 2003 för att starta om i en ny miljö och jobbade både som spelaragent och scout och anställd i klubbar.Det här är hans historia,hans resa.Gillar du det vi gör och vill stötta med en engångssumma så swishar du på: 123 64 508 86 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2020 är ett år med fortsatta våldsdåd som kopplas till den grova organiserade brottsligheten. Det handlar bland annat om mord, mordförsök och sprängdåd. Följ med till Märsta och Fittja. I Märsta ligger en kula kvar efter det som polisen betecknar som en hämndaktion mot den senaste tidens insatser mot ett kriminellt nätverk. I Fittja upphör narkotikahandeln för att polisen är på plats på torget vid i centrum. "Det är många gånger unga män som utför, men man gör det på uppdrag av beställare och i princip uteslutande handlar allt detta om narkotikauppgörelser, eller hämndaktioner från tidigare våldsuppgörelser, säger Linda Staaf, chef på underrättelseenheten på polisens nationella operativa avdelning. Henrika Åkerman henrika.akerman@sverigesradio.se

Författaren och artisten Camilla Brinck gästar Framgångspodden och visar oss att man kan göra succé i flera branscher! Uppväxt i Fittja hade Camilla drömmar om att bli popstjärna och efter år av slit kom hon att ta sig till USA och skrev samtidigt hits med de allra största producenterna. Men musikkarriären blev inte riktigt som det var tänkt och som av en slump kom istället två nya figurer in i Camillas liv – barnbokskaraktärerna Musse & Helium – som hon idag författar och driver med målet att bli lika stora som Harry Potter! Vi pratar om hennes resa och hur man i livet kan växla bransch totalt, och bli framgångsrik med rätt mindset! Vi får också höra om gången ett helt kvarter spärrades av på Manhattan för Camillas musikvideo, lärdomarna från att driva företag tillsammans med sin partner, vikten av att välja sin egen dag och mycket, mycket mer! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Devi Prayer - Craig Pruess & Ananda: https://www.youtube.com/watch?v=HFBomBJxo9c&ab_channel=MeditationMusic I samarbete med Rahmqvist: https://www.rahmqvist.se/

Författaren och artisten Camilla Brinck gästar Framgångspodden och visar oss att man kan göra succé i flera branscher! Uppväxt i Fittja hade Camilla drömmar om att bli popstjärna och efter år av slit kom hon att ta sig till USA och skrev samtidigt hits med de allra största producenterna. Men musikkarriären blev inte riktigt som det var tänkt och som av en slump kom istället två nya figurer in i Camillas liv – barnbokskaraktärerna Musse & Helium – som hon idag författar och driver med målet att bli lika stora som Harry Potter! Vi pratar om hennes resa och hur man i livet kan växla bransch totalt, och bli framgångsrik med rätt mindset! Vi får också höra om gången ett helt kvarter spärrades av på Manhattan för Camillas musikvideo, lärdomarna från att driva företag tillsammans med sin partner, vikten av att välja sin egen dag och mycket, mycket mer! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Devi Prayer - Craig Pruess & Ananda: https://www.youtube.com/watch?v=HFBomBJxo9c&ab_channel=MeditationMusic I samarbete med Rahmqvist: https://www.rahmqvist.se/

Patrick Torneus är polisen som växte upp i Fittja i Stockholm där synen på poliser var allt annat än positiv. Han och hans storebror uppfostrades av en ensamstående mamma som fick jobba hårt för att kunna försörja sina söner. Med sin mamma som förebild och idrotten som drivkraft blev Patrick målmedveten och litade på sin förmåga att nå sina drömmar. På ett medborgarmöte i Botkyrka mötte han polisen John Franco och drömmen om att bli polis förverkligades. Idag arbetar Patrick som polis och föreläsare och brinner för att väcka engagemang hos ungdomar. Webb: www.soluretpod.se Spotify: https://open.spotify.com/show/3BtUwKV02nz0KWciY3ffrl?si=9OGdtn0AQi65xMsDqNbtOw iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/soluret-pod/id1257407433?mt=2 Acast: https://www.acast.com/soluretpod

Den här veckan gästas vi av och Danne konstaterar snabbt att han får skämmas över henne, Daki ska bli vän med lagen och Rodda vill styra sina drömmar. Som vanligt blandar vi högt och lågt med en jävla massa skratt. ----------------------------Veckans lyssnarfråga:Jag har blivit sexuellt utnyttjad av min halvbror, ska jag berätta för någon?----------------------------Veckans hit: (låten finns i sin helhet på våran spellista på Spotify - Handen på hjärtat)----------------------------Veckans Patreon: Daki har smugglat med sig en hund från Serbien och Danne har sålt en hund på en fotbollsplan i Fittja (varje vecka släpper vi bonusmaterial till våra pattar, bli en du med www.patreon.com/handenpahjartat)----------------------------Vad tycker du om veckans avsnitt? Lämna gärna lite feedback! Puss och kram shurdas.Support this show http://supporter.acast.com/handen-pa-hjartat. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Patrick är en polis med rötter från Afrika och förorten. Efter ett möte i just Fittja så bestämmer han sig för att bli polis. Han berättar om ett fall där man enligt lagen gjorde allt rätt men som kändes så fel och hur man måste tackla det som polis. Glöm inte Facebook och Instagram och kom ihåg att köpa biljetter till Livepodden!

Under flera års tid har jag lyft, i olika sammanhang, att narkotikaproblematiken kraftigt breder ut sig i Sverige. Inte minst bland våra barn och unga där tyvärr farligt liberala förhållningssätt fått ett fäste. Det är utmärkt att Andes Öfvergård och TV4 försöker öppna ögonen hos många fler om att vi faktiskt har en mycket oroande ökning av nyttjande av narkotika i Sverige. Se den nya ”serie” som TV4 nu lanserar! Jag har sedan flera år lyft att narkotikaanvändningen är ett allt större problem bland våra unga. Det är uppenbart att gott om pengar genereras inom narkotikahandeln eftersom de brottsliga organiserade gängen bara tycks växa. Och att de växer är inte konstigt eftersom utanförskapsproblematiken bara ökar och ökar i Sverige. Tacka Sveriges riksdag för det! Nu har till exempel Danmark återinfört gränskontroller mot Sverige för att bättre försöka skydda sig från svenska organiserade kriminella. De två enskilt största inkomstkällorna för de farligaste organiserade brottslingarna är narkotika och bidragsbrott. Och varje år förstörs inte bara unga människors liv av narkotika beroende, många människor dör årligen av narkotikamissbruk. De politiska ungdomsförbund som driver legalisering av narkotika beskriver väl att de fortfarande inte är mogna för riktigt ansvarsfulla uppdrag. Stefan Sintéus, polischef i Skåne/Malmö. Sintéus och hans poliskollegor kämpar och kämpar i ständig uppförsbacke med uselt stöd från lagstiftarna i Sveriges riksdag. 2015, strax innan folkvandringsvågen till Sverige, träffade jag bland annat Stefan Sintéus på Malmö polisstation. Jag genomförde på egen bekostnad en studiebesöksrunda i utanförskapsområden i Malmö, Göteborg, Södertälje och i Stockholm. Jag ville skapa mig en ordentlig känsla för sakläget. Turnébesöken blev i Rosengård, Södra Sofielund, Bergsjön, Biskopsgården, Ronna, Fittja och Rinkeby. Jag träffade Polis, Socialtjänsten, kommunala fastighetsbolag, centrumfastighetsägare, rektorer och boende. Det var mycket värre än jag trodde, och jag hade låga förväntningar. TV4 reportern Ann Tiberg pratade i morse om att oppositionens roll i stor utsträckning handlar om att vara konstruktivt kritisk. Stefan Sintéus berättade om många konkreta och mycket konstruktiva lagförändringar som Polisen uppvaktat riksdag/regering med. Flera av dem som först den senaste tiden tagits på allvar. Fastighetsförvaltarna, socialarbetarna, rektorerna och lärarna har gott om konstruktiva förslag. Invånarna och de yrkeskunniga bär på mängder av konstruktiva förbättringsförslag. Helt klart är att dagens politiska arbetssätt inte har en tillräckligt stark verklighetsförankring. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/11/knarkets-inverkan.html?m=1

Skådespelaren Dragomir Mrsic gästade det svåra trehundrasextiosjätte avsnittet av Värvet. Vi pratade om polisserien Alex, hönspapperi, Josef Fares, selftapes, att lägga sig i, relationen till frihet, Fittja, kontrollbehov, skådespela utan att säga att man ska låtsas, drivet, motgångar som lärdomar, Tom Cruise, mantran, dödens närvaro, idrotten och givetvis en hel del om hur Askungen inte gick till.Samtalsledare: Kristoffer TriumfProducent: Clara Åström O’MånssonDistribution: AcastKontakt: varvet@triumf.seUppvärvning hittar du HÄR! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det nya avsnittet av podden Uppstickarna möter programledarna Johanna Snickars och Karin Bäcklund det prisbelönta stjärnskottet Andra Farhad. Hon berättar om sin resa från att som 14-åring i Fittja googla "hur blir jag rik" till att nu som 25-åring vara ekonomiexpert i TV4 Nyhetsmorgon. Avsnittet spelades in som livepodd inför publik på Google Digitalakademin. Som liten ville hon bli fotbollsspelare och astronaut, men började på juristlinjen efter att hon sett Harvey Spector i "Suits" och ville bli hans kvinnliga motsvarighet. På frågan om hur hon tagit sig dit hon är idag är svaret hårt jobb och nätverk, då hon hoppade av universitetsstudierna för att istället helhjärtat satsa på sitt bolag Börshajen. Från början var Börshajen Andras alias på aktiechattforum och var hennes anonyma Instagram-konto för att fånga övriga aktienördars uppmärksamhet, vilket var svårt som kvinna. Som 14-åring i Fittja kände hon till tre sätt att bli rik: lönespara, vinna på lotto eller råna en bank. När inget av dem kändes som ett alternativ hamnade hon via en googling hamnade på Flashback, fick tipset att köpa aktier och investerade 20 000 kr i SSAB. Aktien sköt i höjden och hon fick hybris, sen störtdök den och hon insåg att hon behövde mer kunskap. Vikten av att göra sin egen analys blev tydlig.   Hon hatar att kallas influencer, men vill skapa värde och att ge tillbaka till samhället är väldigt viktigt, även om hon menar att det ger henne minst lika mycket. Hon berättar om vikten av fuck-off kapital och varför det är speciellt viktigt för kvinnor - och varför hon efter att ha varit på Beyonces konsert bestämde sig för att hon skulle skapa ett liknande event och hyrde Hovet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det nya avsnittet av podden Uppstickarna möter programledarna Johanna Snickars och Karin Bäcklund det prisbelönta stjärnskottet Andra Farhad. Hon berättar om sin resa från att som 14-åring i Fittja googla "hur blir jag rik" till att nu som 25-åring vara ekonomiexpert i TV4 Nyhetsmorgon. Men hennes framgångar har också skuggas av hat och hot. Avsnittet spelades in som livepodd inför publik på Google Digitalakademin. På frågan om hur hon tagit sig dit hon är idag är svaret hårt jobb och nätverk, då hon hoppade av universitetsstudierna för att istället helhjärtat satsa på sitt bolag Börshajen. Från början var Börshajen Andras alias på aktiechattforum och var hennes anonyma Instagram-konto för att fånga övriga aktienördars uppmärksamhet, vilket var svårt som kvinna. Som 14-åring i Fittja kände hon till tre sätt att bli rik: lönespara, vinna på lotto eller råna en bank. När inget av dem kändes som ett alternativ hamnade hon via en googling hamnade på Flashback, fick tipset att köpa aktier och investerade 20 000 kr i SSAB. Aktien sköt i höjden och hon fick hybris, sen störtdök den och hon insåg att hon behövde mer kunskap. Hon hatar att kallas influencer, men vill skapa värde och att ge tillbaka till samhället är väldigt viktigt, även om hon menar att det ger henne minst lika mycket. Hon berättar om vikten av fuck-off kapital och varför det är speciellt viktigt för kvinnor - och varför hon efter att ha varit på Beyonces konsert bestämde sig för att hon skulle skapa ett liknande event och hyrde Hovet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Sjunde avsnittet av Bollkallarna får Philleman & Barbas fin besök av fotbollslaget Fittja IF som precis klättrat till division 4! Våra första speciella gäster är Burak (lagkapten) Gullabi (sportchef) & Mulle (coach) och dom är här för att berätta mer om vilka dom är och vad dom har för framtida mål! Rado Bakom Spakarna lämnar tidigare och Funtime missas helt denna vecka, dock har vi som vanligt aktuella händelser vi går igenom... ni vill inte missa denna intressanta episod! (Första gången vi hade gäster och var inte riktigt beredda på att mickarna skulle strula, så ursäkta det dåliga ljudet... vi har lärt oss nu.)

Alla ska vi sjunga jämlikhetens lov. Från Strandvägen till Fittja. Från alldagligaste byråkrat till mest högstämda operasångerska. Från DN-krönikör till standup-charmör. Från villakvarter till ort, dag som natt, från fur till gran, i byn och på stan. Jämlikhetens självklara dygd skall leda oss vid handen, från vaggan till graven. Vi skall prisa den vart vi går och står och vi skall låta den viskas genom skägg och hår. Dess budskap skall vi föra fram, snälla som små lamm, ty ingen härinne kan väl vilja förpesta sitt sinne; att våga tänka, eller ens vagt förnimma! Att jämlikhet är bluff och båg och vansinne. Av Jon Nylander Publicerades 2018-04-24: https://www.mises.se/2018/04/24/jamlikhetens-fyra-ryttare/ Inläsning: Simon Gustafsson

Hur arbetar polisen med relationsbrott och våldtäkter? Det diskuterar regionpolischefen i Stockholm Ulf Johansson och polisområdeschefen i Stockholm Syd Carolina Paasikivi i månadens poddavsnitt. – Är man drabbad är det viktigt att man kommer till polisen och att man anmäler. Vi har många duktiga utredare, vi har gott stöd av kvinnojourer och andra brottsofferenheter. Det finns hjälp att få, säger Ulf Johansson. – Just eftersom gärningspersonen och offret har en relation finns det så mycket makt att utöva för att avskräcka brottsoffret från att våga vittna och kliva fram. De känner sig ofta väldigt ensamma och utsatta. Vi måste finnas där för dem väldigt snabbt efter de har gjort sitt ställningstagande och också sedan finnas kvar, säger Carolina Paasikivi. I podden diskuteras även Fittjaärendet och varför våldtäkter kan vara svåra att utreda. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Thomas Bodström är tillbaka & pratar om den nya boken om Trump, våldtäktsdomen i Fittja & sina 38 nyårslöften.

Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Mata Grisen!Kvällens gäster är Björn Carlsson och Tess Björk. Ämnena hoppar från obehagliga människor i vardagen och vem som förstörde Tess pepparkakshus - till våldtäkten i Fittja och var gränserna får dras i podden. Terese försöker övertyga Björn att horoskop är "på riktigt" och vi talar om  hur någon kunde dött på Björns 30-års fest.Glöm inte att hjälpa MG genom att gå med i patreon och ge MG betyg i diverse pod-appar. Det är mycket roligare att ge än att få. Och ännu roligare att ge när man får!God Jul och Trevlig Lyssning!

Om våldtäkten i Fittja och kvinnors utsatthet. Om ett stort avslöjande, som innehåller 50 kameler och en påse bajs. Om att Hanna har gått på museum, och på en konstig föreställning.

Synen på Tomten kan minsann skilja från hem till hem. I en feminists hem så kan då Tomten vara både det ena och det andra. Traditioner och normer finns ju inte längre för att bevara, utan att krossa. Men vi kommer inte att stå för krossandet i den här julspecialen 2017, utan vi kommer att vara landets sunda röster i debatten som fylls av folk som hade passat bäst inom Beckombergas väggar.STORT BEHOV AV JULKLAPPAR I FORM AV GÅVOR:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVi tar nu julledigt fram till LÖRDAGEN DEN 6 JANUARI, men bjuder då i denna julspecial på dessa ämnen:* Vänsterns spåkula visar på katastrofala makthavare i framtiden.* Kan man vara en man av folket med hög lön?* Feministens önskelista till Tomten.* Horunge - "Något man kallar sin bästa kompis".* Gruppvåldtäkten i Fittja.* Polisens stora "offensiv" får en att tappa hakan.* Somalierna som fick vara kvar.* Året 2017.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Martin Kroon, Johan Widén, Carl Lidberg, Roger Sahlström & Lennart MatikainenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 6 januari 2018Mejl: VERKLIGHETSCHECKEN@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/VERKLIGHETSCHECKEN/Twitter: https://twitter.com/VERKPODD

I veckans första avsnitt snackar vi bland annat om kontorsetikett, som att ge bort ens drinkbiljetter till julfesten och att ta ansvar för ens pruttar under arbetstid. Detta leder till mer snack om namnlistors inverkan samt om Swish-insamlingar som saknar tillräcklig information om ändamålet. Och en story från sjuttiotalet om ett väldigt bekvämt pars toalettvanor.Men – som Power Meeting Podcast blandar vi så klart högt och lågt – och vi kommenterar också de senaste veckornas uppmärksammade fall av gruppvåldtäkter i bland annat Malmö och Fittja (detta avsnitt spelades in innan de åtalade friades i Fittja-fallet. Fucking skam!). Vi snackar om det vidrigaste av machokultur och försöker fatta vad fan som egentligen håller på att ske. Ta hand om er! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det ser inte ut som att det kommer att snöa för alla på Julafton, men var så säkra på att det fullständigt haglar krav, förbud, korkade journalister, arga muslimpappor och hat i dessa juletider - och vi är på plats för att kommentera det! HÅLL PODDEN OVANFÖR VATTENYTAN:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaNI HÖR DESSA ÄMNEN:* Ska triggade knallkorkar styra över reklamen?* "Icke-rasisten" berättar vad vi menar.* Ingen brydde sig om kvinnan med sperma i håret.* Muslimpappa mot vegetarianbarn.* Muslimer mot judar och greker mot somalier.* "Rasistisk", "homofobisk" och "kvinnoförnedrande" lärare.* Mona Sahlin är clownen DET.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Johan Widén, Carl Lidberg, Roger Sahlström & Lennart MatikainenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 23 december 2017Mejl: VERKLIGHETSCHECKEN@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/VERKLIGHETSCHECKEN/Twitter: https://twitter.com/VERKPODD

Förortstjejen som kom från en fattig familj i Fittja. Hon var trött på att inte ha pengar så hon googlade ”hur blir jag rik” och fick upp aktier. Hennes resa hade börjat. Den var dock inte smärtfri, fylld med mobbing, dödshot, hat och motgångar och självmordstankar. Vi pratar även om aktietips och hennes nycklar för att lyckas. Nu är hon en av Sveriges främsta inom ekonomi och tagit emot pris av kungen. Spännande lärorikt avsnitt där vi båda bryter ihop. Instagram https://www.instagram.com/alexanderparleros/ Bästa tipsen i nyhetsbrevet www.framgangspodden.se

Förortstjejen som kom från en fattig familj i Fittja. Hon var trött på att inte ha pengar så hon googlade ”hur blir jag rik” och fick upp aktier. Hennes resa hade börjat. Den var dock inte smärtfri, fylld med mobbing, dödshot, hat och motgångar och självmordstankar. Vi pratar även om aktietips och hennes nycklar för att lyckas. Nu är hon en av Sveriges främsta inom ekonomi och tagit emot pris av kungen. Spännande lärorikt avsnitt där vi båda bryter ihop. Instagram https://www.instagram.com/alexanderparleros/ Bästa tipsen i nyhetsbrevet www.framgangspodden.se 870775

JOURNALIST. Janne Josefsson tar oss med på en resa från barndomen i Biskopsgården i Göteborg till där han är idag, 40 år senare, med en lång journalistkarriär bakom sig. I sitt program berättar han om hur han blir bemött: om de som tackar honom, om de som spottar på honom och fimpar i hans ölglas men även dråpligare historier. Som när han dyker upp i en butik och alla tror att han ska granska den, eller den gången en biskop trodde domedagen var kommen när han såg Janne Josefsson komma. Han tar även tid att diskutera det allt hetsigare debattklimatet i Sverige och hur han själv har stått både inne och utanför redaktioner och debattens vindar har blåst. Utöver detta reflekterar han även på sin egen gärning, och när man vill driva sin tes för hårt: Jag vill ju kunna se folk i ögonen efteråt. Och mig själv i spegeln. Om Janne Josefsson Profilerad programledare och reporter på SVT:s Uppdrag granskning som fått Stora Journalistpriset två gånger och Föreningen Grävande Journalisters pris Guldspaden fyra gånger. Fick i våras stor uppmärksamhet för reportaget om Pojkarna från Fittja som var en uppföljning på tv-programmet Fittja Paradiso från 1999. Programlett Striptease och Debatt i SVT. Startade sin journalistkarriär på Sveriges Radio. Försökte 1983 ringa upp Chiles diktator Pinochet för att spela upp kampsånger i direktsänd radio. Till slut svarar någon i Monedapalatset Si Pinochet och lägger på luren när de spelar upp Victor Jara. Producent: Kjell-Åke Hansson

I veckans avsnitt ber vi om ursäkt för tidigare uttalanden. Tobias berättar hur man dricker gratis i världens coolaste barer. Gabriel har hängt med nunnor. Fick Tobias någon gata uppkallad efter sig i hemstaden Hallsberg? Dessutom blir det tårar och känslor när Gabriel berättar om sin senaste dröm. God lyssning See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stadspodden från Dome of Visions är Sveriges främsta podcast om hållbar stadsutveckling. Detta specialavsnitt handlar de två stekheta ämnena social hållbarhet och employer branding. Vi bevakar när studenter tävlar i att skapa medborgardialoger i Fittja, Botkyrka och vi pratar om hållbara renoveringar. Medverkande är bl a: Madeleine Nobs, NCC och Klas Ruin, arkitekt och grundare, Spridd. Programledare är Per Ankersjö. Presenteras i samarbete med NCC.

På förskolor och skolor, mellan gårdslösa lägenhetshus, och i en terrasserad trädgård kring den av LM Ericsson uppförda sekelskiftesvillan vid Albysjön i Botkyrka, skapar Boodla möjligheter för barn och vuxna att odla staden. I det här avsnittet hör du hur Agnes Fischer, en av Boodlas grundare, genom kunskapsspridning om ekologisk odling vill få stadsbor att knyta an till jorden – och därmed förbättra förutsättningarna för en hållbar värld. Vad har odling med demokrati att göra, hur kan grönsaksland öka känslan av trygghet, och varför är stadsodling en viktig pusselbit för ekologisk och social hållbarhet? Du hör också om växter med stark egen vilja, om skillnader mellan konventionell ekologisk odling och permakultur, och hur du designar en odlingsplats med högsta säkerhetsklass – skyddad från både rotogräs, sniglar och rådjur. Dessutom berättar Agnes hur det kan vara att växa upp i en ekologisk handelsträdgård, varför hon länge var så avigt inställd till vinbär, och vad man egentligen gör med en smoothiecykel. Intervjun är inspelad i mitten av juni i Gula villan Subtopia, Boodlas högkvarter mellan Fittja och Alby i Botkyrka, Stockholm.

Om förföljelserna i Syrien som fortsätter här, och granaterna som kastas samtidigt i Turkiet och Fittja. Vad kan kväva konflikterna som bottnar någon annanstans? Ibland bottnar konflikter i Sverige utomlands. I programmet får du höra om en serie attentat mot de kurdiska och turkiska föreningarna i Fittja. Hänger de ihop med det eskalerade våldet i Turkiet? Vilka exempel på motsättningar mellan invandrargrupper i Sverige finns? Hur stort är problemet? Hur kan vi förhindra att våld utomlands sprider sig hit?  Samtal mellan Jimmy Baker, kommunalråd för moderaterna i Botkyrka kommun och Haisam Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborgs kommun. Vad ska man göra när förföljelsen som börjat i Aleppo förtsätter på flyktingboendet i Norrland?Du får träffa Behiya och Hatun, två kvinnor från kriget i Syrien som kom till Sverige i November förra året och hoppades på frihet och trygghet. Istället hamnade de i vad de beskriver som en ytterst hotfull och otrygg miljö, på ett flyktingboende i Norrland. Du hör dem berätta sin historia om hur en fundamentalistisk muslimsk man trakasserade dem för att de är kristna.   Behövs det särskilda boenden för kristna? Är det ens förenligt med svensk lag? Debatt mellan journalisten och aktivisten Nuri Kino och Mikael Ribbenvik operativ chef för Migrationsverket. Ofta finns det flera orsaker till en konflikt - bråk uppstår tex lättare på ett trångt asylboende där många ska samsas på liten yta och stök på en skola där eleverna ställs emot varandra utifrån vilket land de har sina rötter i, har ofta startat med något mer trivialt från början.Följ med till en högstadieskola där en alert lärare lyckades hindra ett uppgjort slagsmål mellan nyanlända afghaner och svenskar med assyrisk bakgrund. Vad bottnade det i?Vilka verktyg behöver skolan för att läsa av det här nya konfliktlandskapet? Spelar det någon roll om det finns en storpolitisk eller religiös aspekt på konflikten?  Sist i programmet hör ni en krönika av journalisten May Alekhtyar som också jobbar som volontär på flyktingboenden här i stockholmstrakten. Där hjälper hon nyanlända att förstå hur Sverige funkar. Hon har stött på både konflikter och rasism i sitt jobb, liksom kunskapsluckor som behöver fyllas - både hos nyanlända och hos personalen. Producent: Marie Nilsson Boij Programledare: Kajsa Boglind

Amanda Eicher’s projects investigate the roles artists play in development processes; the ways groups engage in creative thinking; and intersections between traditional community-based art practices and contemporary approaches to social engagement in art, relational aesthetics, and dialogic practices. Her work often touches food, especially in the OPENrestaurant project, which experiments with the daily activities of food and restaurant workers in art spaces. Her work has been shown and/or supported by SFMOMA, Berkeley Art Museum, UC Berkeley's Arts Research Center and the UC Futures Working Group, the Botkyrka Konsthall in Tumba, Sweden and their residence in Fittja, the Fittja Pavilion at the 14th Venice Architecture Biennale, in projects at CCA's Wattis Center for Contemporary Art, and in an upcoming residency at the Di Rosa Preserve and Stag's Leap Winery in 2015. In this episode, Chelsea meets up with Amanda at Southern Exposure in San Francisco to talk about food and eating in the context of art and activism; about the OPENrestaurant project, and her long-term community-based art project in rural El Salvador. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Michel Torneus vann EM-guld i längdhopp, men har redan lagt guldmedaljen i byrålådan och försöker glömma den. Han siktar ännu högre. Michel berättar om sin egen väg till framgång, om hur han som liten spelade fotboll ”gård mot gård” mot bland andra Erkan Zengin hemma i Fittja. Om lyckan när han fick sina första spikskor och varför han älskar sin förort. ”Jag har fått försvara Fittja hela livet” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Cristian Salazar eller Salla föddes i Santiago, Chile, 1975. 1979 kom han till Sverige tillsammans med mamma, pappa, storasyster och storebror. Lillebror Masse föddes när familjen kommit till Sverige. De kom att växa upp i Fittja i Norra Botkyrka. På 80-talet upptäckte Salla hiphopen och bildade under 90-talet The Latin Kings tillsammans med sin bror Chepe och sin … Continue reading "Avsnitt 85 Del 2 – Salla/The Latin Kings"

Cristian Salazar eller Salla föddes i Santiago, Chile, 1975. 1979 kom han till Sverige tillsammans med mamma, pappa, storasyster och storebror. Lillebror Masse föddes när familjen kommit till Sverige. De kom att växa upp i Fittja i Norra Botkyrka. På 80-talet upptäckte Salla hiphopen och bildade under 90-talet The Latin Kings tillsammans med sin bror Chepe och sin … Continue reading "Avsnitt 85 Del 1 – Salla/The Latin Kings"

Minareten är tyst men reaktionerna högljudda. Vad hände med medborgarförslaget att tillåta böneutrop från minareten vid Fittja moské? Vi följer ärendet i den kommunala hanteringen, talar med politiker, tjänstemän och allmänhet i ett reportage av Åsa Furugen och diskuterar principerna och varför frågan är så laddad med Staffan Danielsson, centerpartistisk riksdagsledamot och Helle Klein, samhällsdebattör och präst. Utrikeskrönika från Robin Olin. Vem är Tawadros, kopternas nye påve och vilka utmaningar ställs han inför. På söndag installeras han i Kairo. Reportage av Sören Wibeck. Nyhetstelegram sammanställda av Jalal Lalouni och samtal med Ylva Eggehorn om hennes syn på barns andliga utveckling och arbetet med den senaste boken En vän från himlen, bibelns berättelser utifrån barnets perspektiv, skriven på uppdrag av Ärkebiskopen till mötet om Barn och unga som hålls i Uppsala. Målsättningen är att Svenska kyrkan tillsammans med andra organisationer ska samlar kring barnkonventionens sk

Anna Tullberg går på parabolvandring i Fittja med konstnären Isabel Löfgren, som pimpar paraboler där sedan i höstas. De boende har svårt att skiljas från sina antenner, då kapas en livlina till andra delar av världen. Men när de deltar i ett konstprojekt skapas nya nätverk i satellitstaden.