Podcasts about robertsfors

Northvolt går i konkurs 5 000 personer kan bli av med jobbet. / Fler svenskar reser till terrorgrupper i Afrika. / Regeringens klimatpolitik får hård kritik. / Äldre och yngre ska spela musik tillsammans i Robertsfors. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

När ambulansen åker in på gården i Överklinten möts personalen av en blodig hund. Vid farstutrappan en livlös kvinna. Hunden har attackerat tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina.Men Pappi blir kvar hos Selma.Lucka i systemetLänsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2023.

Nio av tio svenskar har drabbats av en destruktiv chef. Destruktivt ledarskap är ett sänke för både motivation, välmående och lönsamhet. Det finns dessutom stor risk för att det sprider sig i gruppen eller organisationen och ökar stress, sjukskrivningar och mobbning. Oavsett om det handlar om en öppet destruktiv ledare eller om ett ofta dolt låt-gå-ledarskap, betalar verksamheter och människor ett mycket högt pris. Så hur kan destruktivt ledarskap upptäckas och förebyggas? Hur hanterar vi det när det redan har bitit sig fast? Går det att vaccinera en verksamhet mot destruktivt ledarskap? Chefakademins vd Cissi Elwin har samlat experter som tänker försöka.  Med avstamp i forskning och egna konkreta erfarenheter kartlägger de den mörka sidan av svenskt ledarskap. De delar med sig av tidiga varningstecken, ger råd om hur du lär dig upptäcka olika typer av destruktiva ledare och visar på möjliga strategier för att minimera och reparera effekterna av destruktivt ledarskap.   Gäster: Maria Fors Brandebo är lektor och docent i ledarskap under påfrestande förhållanden (PhD i psykologi) vid Försvarshögskolan. Hon fokuserar mycket av sin forskning på hur chefer och organisationen kan hantera destruktiva chefer på ett konstruktivt och funktionellt sätt.  Karin Ahnqvist är HR-direktör i Umeå kommun, med drygt 13 000 anställda. I samverkan med Umeå universitet tar kommunen fram ledarträning som motverkar destruktiva ledarbeteenden. Hon har tidigare varit HR- och hållbarhetschef vid Boliden Rönnskär, kommunchef i Robertsfors kommun och planeringsdirektör i Västerbottens läns landsting. Patrik Norrbin utvecklar och tränar chefer och ledare hos Försvarshögskolan och har agerat handledare på Chefakademins UGL. Han har tidigare varit chef på Säkerhetspolisen och hos Polisen. Samtalet leds av Chefakademins vd Cissi Elwin. Se samtalet som video här

Petrina har hört om en kräkepidemi på en skola i Robertsfors och har starka åsikter om snus, Jofi ser fördelarna med att Musikhjälpen var ett Filip Dikmen-fritt tv-program, och Armann har kanske lösningen på den ökande psykiska ohälsan efter att ha sett SVT:s dokumentär om svenskar i Ukraina. Allt detta och lite mer i MÅNDAG - din enda nyhetskälla. Stötta podden på http://patreon.com/mandag så får du dessutom tillgång till allt du önskar i livet. Köp biljett till svinball ståupp, till exempel ÅRET ÄR 2023 med Johannes Finnlaugsson i Växjö på torsdag, på http://underjord.nu nu nu.

Kalle Berg pratar om det kräkkaos som drabbat en skola i Robertsfors, och boven i dramat verkar vara alldeles för starkt snus. Han pratar också om en granskning av Aftonbladet, som kopplar Tesla till brytning av mineralen glimmer i gruvor där det förekommer barnarbete. Plattformen X, som liksom Tesla ägs av Elon Musk, har nu varningsflaggat den här granskningen på sin app.Linnea Rönnqvist pratar om varför ett stort antal X2000-avgångar ställdes in i helgen, och huruvida jultrafiken är i fara. Hon berättar också om nya traditionella koncepthus som ska byggas i Göteborg. Sedan kommer Göteborgs-Postens chefredaktör Christofer Ahlqvist och hjälper oss sammanfatta nyhetsåret. Mer sammanfattning blir det med kulturreporter Jan Andersson som listar årets bästa tv-serier.Dessutom: civila kontrollanter på Västtrafik och Trollhättekatten som samlade in mest under Musikhjälpen.--Programledare: Linnea Rönnqvist och Kalle BergProducent: Isabella PerssonNyhetsuppläsare: Kristina PetersenAnsvarig utgivare: Christofer AhlqvistNyhetsshowen är en livesänd podd från Göteborgs-Posten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Katten Luffar-Lasse skramlade mest pengar av alla i Musikhjälpen. Vitt snus blir mer och mer populärt bland unga, och ledde till kräkkaos bland elever på Tundalsskolan i Robertsfors. Stora Hammars skola i Vellinge har bästa skolmaten i Sverige. Och så om en oväntat gäst i julgranen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En ambulans med blåljus kommer till en gård i Överklinten. De möts av en blodig hund. Bakom den, nedanför farstutrappan, ligger en livlös kvinna. Det är inte första gången den här hunden attackerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina.Men Pappi blir kvar hos Selma.Lucka i systemetLänsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2023.

Follow @thebuzzrnet Release Date: 21/01/23 Location: Sweden, Stockholm Tuulikki Bartosik ‘Robertsfors' Playscapes (Original Album) About the album track highlight from the playscapes album out jan 27/2023. A musician's life becomes a patchwork of places and fleeting connections. Playscapes is my inner journey from Estonia to Sweden, Finland, England and Japan. Staking out new territories for...

Robertsfors främsta rockexport gjorde just comeback efter en tio år lång paus. Halva Sahara Hotnights (sångerskan Maria Andersson Lundell och basisten Johanna Asplund) hälsar på hemma hos Strage för att prata om nya albumet "Love in times of low expectations", om hur de träffades i kyrkans barntimmar, om när de startade en Teenage Mutant Ninja Turtles-klubb, om när de blev djurrättsaktivister i den egna organisationen After Eight The Animal Rescue Club (som låste in grannens katt i lekstugan), om att bli så nära vänner att man kväver varandra, om att bråka med Beach Boys och om när Maria gick på dejt med den enda killen i Västerbotten som såg ut som Brett Anderson i Suede. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Maria Andersson Lundell om framgångarna med Sahara Hotnights, travhästen med samma namn som bandet, bra investeringar, tråkig attityd från ett Eskilstunaband och uppväxten i Robertsfors.Tora river av sitt sjunde Tjejnytt på en vecka och kängor utdelas till lillgamla gubbkillar á la @felixper och manliga medelklassvenssons bedrövliga hantering av vardagens tristess.Max sidekickar och är rejält förbannad på allt och alla.FREDAG, FREDAG, FREDAG, ALLES!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jag möter Patrik Nilsson kommunalråd i Robertsfors kommun sedan 12 år och som meddelade före jul att han inte ställer upp för omval utan söker nya utmaningar. Hur har hans tid påverkat honom som person? Vad har varit svårast? Hur har han kombinerat sin position med familjen och ett privatliv?

Frida Hyvönen berättar om sin karriär, sin farmors och farfars brevväxling och om att drömma sig bort i skogen och sjunga på låtsasfinska. Singer-songwritern Frida Hyvönen föddes 1977 i Robertsfors. Hennes farfar var finsk och kom från Rovaniemi. Han träffade Fridas farmor, de förlovade sig och bosatte sig i Robertsfors. Men språket höll han för sig själv. Hur är det med Fridas inre finne?Programledare Victoria Rixer och Kristian BorgProducent Liisa Tolonen liisa.tolonen@sverigesradio.se

Frida Hyvönen berättar om sin karriär, sin farmors och farfars brevväxling och om att drömma sig bort i skogen och sjunga på låtsasfinska. Singer-songwritern Frida Hyvönen föddes 1977 i Robertsfors. Hennes farfar var finsk och kom från Rovaniemi. Han träffade Fridas farmor, de förlovade sig och bosatte sig i Robertsfors. Men språket höll han för sig själv. Hur är det med Fridas inre finne?Programledare Victoria Rixer och Kristian BorgProducent Liisa Tolonen liisa.tolonen@sverigesradio.se

I dagens avsnitt bland annat: Amerikansk ambassadpersonal i Hanoi insjuknar med mystiska symptom, regnvatten läcker in i Liljevalchs kritiserade betongkonsthall, Robertsfors kommun går miste om 2000 arbetstillfällen när industrisatsning uteblir på grund av elbrist, 30 år sedan raskravallerna mellan svarta och ortodoxa judar i Crown Heights samt Robert Heinlein och frågan huruvida han var en progressiv kulturkrigare https://radio.bubb.la/sondag-29-augusti-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Amerikansk ambassadpersonal i Hanoi insjuknar med mystiska symptom liknande det så kallade Havannasyndromet som tidigare drabbat hundratals amerikanska diplomater och deras familjer, Kamala Harris senarelägger resa till landet efter rapporten Besökare upptäcker att regnvatten läcker in i Liljevalchs nya konsthall i närheten av ömtåliga konstföremål, någonting som är helt normalt enligt konsthallens chef Mårten Castenfors, bygget gick över budget och blev pristagare till Kasper Kalkonpriset för fulaste nyproduktion 2020 Robertsfors kommun nekar internationellt industribolag etablering på grund av elransonering, 2000 uteblivna arbetstillfällen ”oerhört bittert” enligt näringslivschef Olof Norberg Liel Leibovitz: Under de trettio år sedan de tragiska raskravallerna mellan svarta och ortodoxa judar i Crown Heights har få läxor lärts förutom hos vänstern och New York Times, vilka förfinat och maximerat sitt användande av ras som tändmedel för att flamma upp konflikter Fnordspotting: Robert Heinleins förment spretiga ståndpunkter återspeglar i själva verket en genomgående progressiv hållning stadigt förankrad mellan nyliberalism och neokonservatism

Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14 000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.Under åren 1867–69 dog sammanlagt ungefär 27 000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vår framtidsresa längs Norrbotniabanans sträckning fortsätter från Robertsfors mot Skellefteå. Vi får i detta avsnitt ta del av inriktningarna för det framtida Bureå samt höra om Skellefteå kommuns visioner, utmaningar och möjligheter i och med Norrbotniabanans ankomst. På tal om ankomst, är det någon som egentligen vet när man kan kliva på tåget i Skellefteå? Vår lokförare (spelad av Olof Wretling) har galet svårt att hålla tyst under sin skattjakt i Dräkamaln. Vad är det för en skatt? Och varför i all sin dar sitter han på en gräsmatta invirad i en picknickfilt?

Nu startar vår framtidsresa med Norrbotniabanan. En resa där vi i detta avsnitt tar oss från Umeå Centralstation till platsen för Robertsfors kommande resecentrum. Vi träffar en kommunchef (Karin Ahnqvist) och två kommunalråd (Hans Lindberg och Patrik Nilsson) som berättar om sina utmaningar och visioner blandat med historiska tillbakablickar. På tal om historiens vingslag, vår käre lokförare (spelad av Olof Wretling) hamnar mitt i slaget vid Sävar på sin vandring. Och vad skulle han in i det gamla Ettan-loket att göra? Se, men inte köra...

Det svåra trehundrafemtioandra avsnittet med regissören, skådespelaren och radioskojaren Olof Wretling. Vi pratade om att rehab aldrig någonsin kan vara kul, föräldrar som går bort för tidigt, att skriva med stavfel, ett vakande öga över axeln, regissören Olof vs. skådespelaren Olof, att bråka om humor, om tv som känns kul igen, att jobba utan tejpbitar på golvet, om att summera liv som fortfarande levs, Robertsfors, läkaren som hittades igen och givetvis en hel del om kärleken till Shanti Roney.Samtalsledare: Kristoffer Triumf.Producent: Clara Åström O’Månsson.Distribution: Acast. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En ny art som hotar den biologiska mångfalden kallas invasiv. En sådan är mårdhunden som vi möter i programmet. Vi berättar också om Riksteaterns natursatsning. Programledare Jenny Berntson Djurvall. På lördag möter vi en av dem som vi kallar främmande och invasiv. En fluffig, mjuk och brunögd mårdhund. Detta nattaktiva hunddjur hör egentligen hemma i Sydostasien men människan har tagit den till Europa. Eftersom det finns risk att den går hårt åt både fåglar och groddjur pågår ett projekt för att bekämpa mårdhunden i Sverige. Vår fältreporter Maria Viklands finns på plats utanför Robertsfors tillsammans med projektledaren P-A Åhlén och en av de viktigaste medarbetarna - en mårdhund som har som uppgift att hitta andra mårdhundar. I programmet medverkar också Anna Håkansson, jurist på Naturvårdsverket och Nils Carlsson på Länsstyrelsen i Skåne. Båda arbetar med invasiva arter, såsom lupiner, spanska skogssniglar, jättebalsamin och blå björkstekel. De är införda av människan, de sprider sig snabbt och riskerar att utarma den biologiska mångfalden. Men vilka arter räknas egentligen som främmande och invasiva? Vilket tidsperspektiv ska vi ha? Och kan det vara så att en art som japanskt jätteostron inte bara är ett hot? De frågorna försöker vi svara på i lördagens Naturmorgon. Och så träffar vi Riksteaterns chef Måns Lagerlöf. De kommande tre åren kommer Riksteatern nämligen att undersöka människans relation till resten av naturen. Den första föreställningen har premiär i helgen och heter Vi som bor här. I veckans kråkvinkel av författaren Mikael Niemi möter vi ensamma älgar som har sex en gång om året om de har tur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Sedan debuten 2005 är Frida Hyvönen kritikernas favorit. I veckan fick hon två Grammisar för sin första skiva på svenska redan kallad en modern klassiker. Men vems hjärta är det hon håller fram? Artisten Frida Hyvönen har släppt fyra fullängdsskivor och varje gång har en enad kritikerkår gjort stående ovationer. För några dagar sedan utsågs hon till både Årets kompositör och Årets textförfattare på Grammisgalan. Själv kallar hon sig en "improvisatör som skjuter från höften och famlar i mörkret". "Kvinnor och barn", som kom i november, är Frida Hyvönens första skiva på svenska och har redan kallats en modern klassiker. Låtarna liknar små noveller om trasig kärlek och alienation, med uppriktiga och detaljrika formuleringar som samtidigt rymmer mycket mellan raderna. Frågan är hur självbiografiska de är?  Söndagsintervjun börjar i hennes barndomsland i västerbottniska bruksorten Robertsfors med ett järngjuteri och en nedlagd diamantfabrik. I ett rosa rum med spegeldörr i en 1910-talsvilla sitter sjuåriga Frida och lyssnar på Madonna, leker med My Little Pony och är rädd att hennes mamma är en häxa.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Efter att i tio år gjort musik på engelska har Frida Hyvönen från Robertsfors i Västerbotten nu första gången spelat in ett album på svenska. Frida Hyvönen säger att hon inte kan identifiera sig som musiker. Hon skriver berättelser berättelser som hon framför med sång och piano. Allting i hennes musik utgår från orden. Ett avsnitt om en artist som ändrar spelreglerna i populärmusiken och skapar en egen form av musikaliskt berättande.

P1 Kultur om glesbygdsskildringar i Sara Jordenös dokumentärfilm om Robertsfors nedlagda diamantfabrik och i flera aktuella SVT-satsningar från "Midnattssol" till Po Tidholms "Resten av Sverige". Lyssna på hela måndagens P1 Kultur med Roger Wilson I augusti gick Sara Jordenös dokumentär Kiki upp på svenska biografer – en film om vogueing och ballroomdanser i New York. En helt annan miljö än hennes nya film Diamantfolket, om platsen där hon växte upp, Robertsfors, och nedläggningen av ortens stora arbetsplats, Diamantfabriken Element Six. Där producerades syntetiska diamanter, som används till exempel i tandläkarborrar, men den sydafrikanska ägaren till fabriken beslutade att flytta produktionen till Irland i stället. Och i våras gick kontrakten för de sista anställda ut. I helgen premiärvisades filmen i Robertsfors, med före detta anställda på fabriken i publiken. Samtidigt har präglas hösten av flera SVT-serier som skildrar norra Sverige. Sara Meidell, kulturchef på Västerbottens-Kuriren i Umeå, och kulturredaktionens Mårten Arndtzén, med rötter i Vilhelmina i Västerbottens inland, diskuterar höstens stora krimsatsning Midnattssol, dokumentärserien Sveriges bästa hemtjänst, om hemtjänsten i Vännäs utanför Umeå, och Po Tidholms serie Resten av Sverige – en serie som försöker hitta svaret på frågan vad som ska hända med den svenska landsbygden.

Vi sänder från Ånäset nära Robertsfors i Västerbotten. Här är skogarna brukade för bästa ekonomiska lönsamhet och här trivs älgen, en av skogsbrukets stora vinnare. Nu är det brunsttid för vårt största hjortdjur - kan vi kanske locka fram en tjur ur snåren? Vi ska också titta på andra som gynnas av att skogen brukas, som snytbagge, kruståtel och hallon. Jenny Berntson Djurvall och Thomas Öberg tittar närmare på produktionsskogens vinnare tillsammans med zoologen P-A Åhlén och forskaren Therese Johansson (båda från Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå). Svampar och träd lever ofta tillsammans i intimt samarbete, mykorrhiza. Svamparnas upptag av mineraler hjälper träden att växa, men hur påverkas svamparna av kalhuggning? Svampexperten Anders Dahlberg och mossexperten Thomas Hallingbäck från Artdatabanken berättar om svampar och mossor som inte tål kalhyggen och den fina väv av rötter och svamptrådar i marken som karaktäriserar en skog.