Podcasts about Vellinge

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innehåll:Moderaterna har makten men i opinionen ligger regeringsunderlaget nu 13 procentenheter efter oppositionen, enligt senaste mätningen från SCB.Reportage om arbetsförmedlingen, som mitt i en tid av hög arbetslöshet inte riktigt har blivit som någon tänkt sig. Johanna Melén har mött läraren i Ryssland som spelade in propagandan på sin skola, lämnade landet och nu publicerar allt i en bioaktuell dokumentär.Ny avhandling sätter ljus på det hårda, praktiska arbetet bakom algoritmerna som styr vad vi ser på bland annat sociala medier.Krönika av Amat Levin.Panelen: Carolin Dahlman, Nya Wermlands-Tidningen, Anders Lindberg, Aftonbladet, Adam Cwejman, Göteborgs-Posten.Under veckan blev konflikten mellan den rikaste och den mäktigaste ett faktum, Elon Musk mot Donald Trump. Centralt i bråket är en budget som innehåller en skrivelse som kan påverka hela världens ekonomier.Reportage från Vellinge, som bygger en skyddsvall mot havet för att motverka framtida översvämningar.Satir - ”Radioskugga”Möt Britta Marakatt-Labba, den världshyllade konstnären som ställer ut på Moderna Museet i Stockholm.Reportage om jordbrukarna i södra Libanon, som försöker hitta sätt att fortsätta odla marken trots israeliska attacker.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Jesper LindauProducent: Gustav FranzénTekniker: Nicola Pryke

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången träffar vi Malin Ekblad, som är säkerhetschef i – inte en, utan – tre kommuner!  Det är inte en underdrift att säga att Malin Ekblad har fyra jobb i ett! Hon är säkerhetschef i de tre kommunerna Trelleborg (med 46.000 invånare), Skurup (med 17.000 invånare) och Vellinge (med 38.000 invånare) och dessutom enhetschef för Kontaktcenter i Trelleborg. För att veta vilken roll hon har - och när - färgkodar hon sin kalender, även för sin fritid. Att vara säkerhetschef i tre kommuner med olika demografi, politisk styrning och förutsättningar är förstås en utmaning men Malin Ekblad ser många fördelar och synergier. Hon utgår från Trelleborg och har en säkerhetsavdelning med sex medarbetare. De arbetar med krishantering, civil beredskap, totalförsvarsplanering, informationssäkerhet och i två av kommunerna även med brottsförebyggande arbete. Hon känner att den största utmaningen just nu är att bygga ut totalförsvaret och att planera för de väderrelaterade riskerna i Skåne. Under sina år som kommunal säkerhetschef har Malin bland annat hanterat en lång rad kriser; som flyktingvågen, pandemin, sprängningar, bombhot, hot och trakasserier mot politiker - samtidigt som hon kontinuerligt tar fram policies, rutiner och utbildningar, samordnar trygghetsvärdar, sitter med i styrelser för försäkringsbolag och är aktiv på den sociala plattformen X. Malin Ekblad var – föga förvånande - nominerad till Årets Säkerhetsprofil 2021 och vann Qnetpriset 2019, bland annat för sitt moderna och samverkande säkerhetsarbete, sin starka drivkraft och sitt resultatorienterade arbete. Hennes ledarskap bygger på tillit och frihet under ansvar – det är teamet som finns omkring henne som är hennes främsta verktyg, som ger henne stimulans. Själv drivs hon av ständig förändring och utveckling och variationen i arbetet. Hennes råd till andra säkerhetschefer är att vara lyhörd, söka samverkan och att vara insatt i verksamheten och uppdraget - men också att vara anpassningsbar. Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet och sprids i samverkan med Aktuell Säkerhet, Secnet och Qnet och finns där poddar brukar finnas.

Nyheterna Radio 06.00

Väldigt väldigt väldigt mycket om det kommunala utjämningssystemet, och lite om Eurovision. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Konsekvenserna av utpressningsattacken mot IT-tjänsteleverantören Tietoevry har märkts tydligt runt omkring i samhället. Kontantfria verksamheter kunde plötsligt inte ta betalt. Detaljhandelskedjan Granngården fick rent av hålla sina butiker stängda i över tre dagar. Webbplatserna för Rusta och Stadium gick ner och de ligger fortfarande nere sex dagar efter attacken. Värst av alla drabbades Vellinge kommun. Utöver att deras webbplats slogs ut påverkades deras interna system. Under onsdagen blev det känt att till och med deras säkerhetskopior har blivit utpressningskrypterade. I veckans poddavsnitt går jag (Karl Emil Nikka) och Peter Esse igenom vad världen vet om attacken och dess konsekvenser än så länge. Vi pratar också om riskerna med det kontantfria samhället, hur organisationer ska tänka vid val av driftpartner samt vad alla myndigheter med medborgarkontakt måste ha i åtanke på grund av det förändrade säkerhetspolitiska läget. Veckans avsnitt är dessutom poddens femårsjubileum. Det var i januari 2019 som jag och Tess Hamark spelade in första avsnittet, vilket handlade om den onödiga lösenordsbytardagen. Målsättningen var då att släppa kvartslånga veckoavsnitt, men det byttes snabbt ut mot veckoliga halvtimmesavsnitt. Fem år (och 234 avsnitt) senare tackar vår samarbetspartner Bredband2 för sig. Jag är mycket tacksam över tiden som vi producerade podden tillsammans i ett gynnsamt ekonomiskt oberoende samarbete. Jag hade inte förväntat mig att det som började som ett ”experiment” skulle vara i hela fem år. Utan Bredband2:s stora kundskara hade podden aldrig heller fått så stort genomslag och stor spridning bland svenska folket, så stort tack till Bredband2. Med anledning dessa förändringar tar podden ett kort uppehåll under februari. Jag återkommer med mer information. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd234.

Nej, så heter det väl ändå inte?! Och vilket spel finns det en vit och en svart häst? I veckans Tävlingstorsdag gäller det att gissa rätt sällskapsspel. Tävlar gör Iris från Svenshögen och Frej från Vellinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du vara med och tävla?Skriv till Markus!Mejla till barnmorgon@sverigesradio.se

Katten Luffar-Lasse skramlade mest pengar av alla i Musikhjälpen. Vitt snus blir mer och mer populärt bland unga, och ledde till kräkkaos bland elever på Tundalsskolan i Robertsfors. Stora Hammars skola i Vellinge har bästa skolmaten i Sverige. Och så om en oväntat gäst i julgranen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriget i Ukraina fortsätter. Grisch och soft girl är nya trender i Ungdomsbarometern, Ella Lundström och Albin Svensson i Vellinge tycker till. En 8-åring får tillstånd att ha en enhörning hemma. Och så om Whamageddon... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att bli rik är i teorin enkelt. Spendera mindre än du tjänar. Investera överskottet i tillgångar som ger avkastning. Gör det om och om igen under flera år. Vänta tills pengarna och ränta-på-ränta-effekten har gjort sin magi. När man frågade Warren Buffet varför fler människor inte var rika när det nu var så enkelt, så lär han ha svarat: "De flesta vill inte bli rika långsamt." Jag tror det ligger väldigt nära pudelns kärna. Den senaste tiden har jag upplevt en frustration. Jag tror den grundar sig gapet mellan t.ex.: hur gemene man tror att folk har blivit rika och sanningen hur folk har blivit rika. I gapet mellan hur finansbranschen berättar historien och hur det ser ut i verkligheten. I gapet mellan hur vi ser upp till rika och kända investerare, personer och organisationer och hur det ser ut bakom kulisserna. Till stor del handlar det så klart om min egen besvikelse, hur jag i många år jagat "nästa bättre investering". I avsnittet beskriver jag det som att jag började min resa i Malmö (=bred indexfond, t.ex. AP7 SÅFA). Snart så tänker Åkarp (=nischfond, t.ex. Tin Ny Teknik) är bättre. Så flyttar man från Malmö till Åkarp. Efter ett tag i Åkarp börjar man tänka; "Hmm, Lund (=kvalitetsaktier, t.ex. investmentbolag) är ganska trevligt." och flyttlasset går till Lund. Efter ett tag blir man uttråkad i Lund och börjar fundera på Höör (=nischaktier / förhoppningsbolag, t.ex. Sinch, Evo, SBB, Storskogen m.fl.) och flyttar dit. När man bränt sig där ett tag så börjar man fundera Helsingborg (=Alternativa investeringar, krypto, guld, vin, P2P) och tänker att det går nog bättre. Efter ett tag i Helsingborg hör man talas om Vellinge (=Onoterade investeringar, startups, scale-ups, AIF:er, pre-IPO m.m.) och flyttar dit. Naturligtvis är det dyrare och dyrare att bo på dessa ställena, men man får ju bra service, blir bjuden på VIP-middagar och liknande. När marknaden vänder så inser man att hmm, de riktigt kända och rika, de bor ju inte i Vellinge. De bor ju Skanör (=private equity, private credit, VC, hedgefonder m.m.) och man kämpar för att ta sig dit. Sedan inser man att även i Skanör så badar folk utan brallor. Bara att ta Sequoia, Tiger Fund, Ontario Teacher Fund och andra "proffs" som exempel som förlorade hela sina innhav i senaste veckans fiasko med FTX. När man då har gjort hela den här rundresan så börjar man inse; "Alltså, Malmö var inte så dumt." och man flyttar tillbaka. Delvis kommer min frustration att jag nu upplever att "kejsaren är naken". Gräset är inte grönare på andra sidan. Det som många av oss har i indexfonder är högst sannolikt det absolut bästa vi kan ha. De rika människorna jag har träffat längs vägen har inte bättre portföljer, de har inte strategier att sträva efter eller liknande. Snarare tvärtom. Många gånger betalar de mer, har sämre saker, blir mer lurade, har inte tjänat sina pengar på investeringar och många gånger "förlorar" de på sina investeringar snarare än de tjänar. Mer regel än undantag, i alla fall från mina anekdotiska observationer. Den andra frustrationen är att jag vet inte hur jag ska ge bort det här. Särskilt eftersom det kanske handlar om att man måste göra sin egen resa, flytta till Åkarp, Lund, Höör, Helsingborg, Vellinge, Skanör etc för att inse att svaret inte finns där. Det är kanske förmätet för mig att försöka skydda folk från att flytta från Malmö, utan snarare är det väl mitt jobb att välkomna dem tillbaka när vi ses där vi startade. Så många funderingar, frustrationer och så få svar.

I Åke Truedssons trädgård i Vellinge finns flera sorters vindruvor. Han och växtförädlare Kimmo Rumpunen berättar hur vinrankorna vill ha det och vilka sorter som klarar vårt klimat. "Tomatkungen" Åke Truedsson kan en hel del om vindruvor också, han har odlat dem länge hemma i Vellinge, och tillsammans med Odla med P1's expert Kimmo Rumpunen reder han ut vilka sorter som klarar sig bäst och vad de behöver för att växa sig starka.Trädgårdshistoriker Inger Olausson berättar om när plastvävar dök upp inom odlingen. Under en stor del av 1900-talet använde trädgårdsmästarna så kallade drivbänkar för att hålla skadedjur borta och skapa bra mikroklimat för grönsakerna. Drivbänkarna var liggande träramar med en och en halv meter stora glasrutor ovanpå. De var tunga och de var sköra. Men så mot slutet av århundradet kom ett ett lätt alternativ. Vävar av plast.Maj-Lis Pettersson svarar på frågor vissnande grenar på äppelträd och lupiner.

I Moderaternas starkaste valdistrikt i Djursholm är frågor om lag och ordning viktiga. Ekots reporter Katarina Gunnarsson besökte Robert Swartling i M:s starkaste fäste Djursholm södra. Moderaterna är stora i Vellinge, Askim Göteborg och på Östermalm men allra störst är man i Djursholm. Här, i valdistriktet Djursholm södra, röstade 56 procent på Moderaterna i förra riksdagsvalet. Frågor om brott och straff är viktiga politiska frågor för Robert Swartling. Som många av de som sympatiserar med moderaterna oroar han sig för gängkriminalitet, segregation och att han upplever att Sverige utvecklas i fel riktning. Samhällsutvecklingen gör att jag tänker rösta på Moderaterna. Det här är del sex av åtta i Katarina Gunnarssons serie På partiernas hemmaplan. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden. Reporter: Katarina Gunnarsson

Ur innehållet: Certifiering av färdtjänstförare i Malmö. Vi var där. När Vellinge återtog färdtjänsten. Ansvarig ser tillbaka. Så funkar den nya digitala ledsagaren i motionsspåret. Lila, rosa och apelsin. Många starka färger i dammodet.

Vi var ett gäng på strax under 20 personer som åkte från Vellinge i söder till Luleå i norr ner till Milano med förhoppningar om att få se något stort inför ett fullsatt San Siro. Ingen blev besviken, matchen i sig innehöll allt från frustration, ångest och total glädje. Trycket kan dom som var där för första gången intyga höll yttersta klass när 75000 vrålar. Matchen i sig kommer vi gå igenom i nästkommande avsnitt, detta är ett stökigt live avsnitt med känslor från olika personer och en del av ljudet från matchen som Milan ansvarar för. Allt från deras fantastiska musik till ljudkulissen från hela San Siro. Curva Sud gjorde riktigt bra ifrån sig och det märks att deras överpackade del inne på arenan var taggade. Leao avgör matchen, alla vi på plats hade rätt gällande taktiken. Byt in vår svenske legend så vinner vi. 1-0. må vara efter en bjudning men vem fan bryr sig när San Siro kokar och vi tar alla poängen.  3 finaler kvar.... FORZA MILAN

Hallå där är nere är tillbaka efter att både herrarna och damerna joxat med lädret! Vi kommer gå igenom vad som egentligen hände i Värnamo i torsdags Vi ska ta oss an MFFs seger mot Vellinge Och så ska vi blicka framåt mot rivalmötet i Allsvenskan mot Göteborg Framåt Malmö! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daniel-ekberg/message

Inte mycket blickar bakåt här inte. Framåt Malmö. Allt som är något att fundera på inför Värnamo. Och allt som är viktigt inför det tidiga seriefinalen i Dam Div 2 södra Götaland. #MalmöFF #MFF #Malmöfotbollförening --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daniel-ekberg/message

Vi rivstartar säsongen med ett besök hos Vellinge GK, en bana mitt ute bland åkrarna i södra Skåne. Var vän med din driver och tänk två gånger innan du attackerar pin. I samarbete med Golfhäftet!

MÅNDAG är tillbaka LIVE inför PUBLIK i Rex Pizzerias källare IGEN, inget konstigt med det. Armann jämför gangsterrap med vit makt-musik efter SD's senaste förslag, Jofi uppskattar KD:s förslag om missfirmelse mot tjänsteman samt ser fram emot fler förr-i-tiden-lagar och veckans vikarie Lovisa Henriksson har förslag på hur vi ska få användning av gamlingarna i den nya byn i Vellinge. Stötta podden ekonomiskt på patreon.com/mandag och köp biljetter till Under Jord nu på underjord.nu!

Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas. Kommunen menar att det är nödvändigt för att inte halvön ska riskera att översvämmas helt vid högvatten. Och i lågt liggande Kristianstad måste de skyddsvallar som redan finns både förlängas och höjas, för att hålla undan vattnet. Karlskrona är ytterligare en svensk stad som förbereder sig för stigande havsnivåer, när klimatet blir varmare, och glaciärer och polarisar smälter. Fler svenska exempel finns, och problemen ligger inte så långt in i framtiden. Vi ser ett behov redan idag. Vi ser översvämningar idag, så behovet finns absolut, säger Erik Andersson, som är Vellinge kommuns projektledare för skyddsvallen på Falsterbonäset. Men bygget av vallar och andra skydd kommer att kosta stora summor, i Vellinges fall runt 200 miljoner. Pengar som kommunerna i många fall inte har. Samtidigt har statens bidrag till klimatanpassning skurits ned kraftigt. Så hur ska det gå med klimatanpassningen? Och vem ska stå för notan? Programmet är en repris från 17/2. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

OBS! KLIPPT VERSION!STÖTTA OSS PÅ PATREON OCH FÅ HELA AVSNITTEN - TOTALT 2H GOTT SNACK VARJE VARDAhttps://www.patreon.com/gottsnackVad gör egentligen Steven Seagal i Ryssland? Vad hände med Iprenmannen? Hur går det för slöjförbudet i Vellinge? Vad är bakteriell vaginos? Varför körde Jesper blackface på fettisdagen och vad tycker Fanny om att få beröm för sina pattar?BING BONG See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas. Kommunen menar att det är nödvändigt för att inte halvön ska riskera att översvämmas helt vid högvatten. Och i lågt liggande Kristianstad måste de skyddsvallar som redan finns både förlängas och höjas, för att hålla undan vattnet. Karlskrona är ytterligare en svensk stad som förbereder sig för stigande havsnivåer, när klimatet blir varmare, och glaciärer och polarisar smälter. Fler svenska exempel finns, och problemen ligger inte så långt in i framtiden. Vi ser ett behov redan idag. Vi ser översvämningar idag, så behovet finns absolut, säger Erik Andersson, som är Vellinge kommuns projektledare för skyddsvallen på Falsterbonäset. Men bygget av vallar och andra skydd kommer att kosta stora summor, i Vellinges fall runt 200 miljoner. Pengar som kommunerna i många fall inte har. Samtidigt har statens bidrag till klimatanpassning skurits ned kraftigt. Så hur ska det gå med klimatanpassningen? Och vem ska stå för notan? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Hur många tiggare bor det i Vellinge? Vad kostar ett ljud? Och vad är egentligen en kvinnobuss? Producerad av Novel Studios. Kontakt: podcast@dyngbaggen.se Klipp i avsnittet: novelstudios.se/dyngbaggegalan

En gång om året brukar du se hans namn i samband Melodifestivalen och Eurovision Song Contest. Till dags datum har han haft med 20 bidrag i mello och ett otal antal bidrag i andra europeiska länders festivaler. Han har skrivit låtar till Arash, Samantha Fox, Bobby Farrel (f.d. Boney M) och han har uppträtt som Bryan Adams i Sikta mot stjärnorna. Hans låtar har sålt i över 20 miljoner världen över och spelats över 1000 miljoner gånger på Spotify. I veckans avsnitt av Lördagsgästen möter Hasse Strandberg artisten, musikproducenten och låtskrivaren Anderz Wrethov i ett personligt samtal om livet i musikbranschen och om att driva hotell.

Ur innehållet: Vellinge slutar subventionera bussresor för färdtjänstberättigade. Inga synkurser på Glimåkra folkhögskola i vår. Oroligt att vara nysynskadad och arbetslös när AF omorganiserar. Synskadade är experter i utställning om design för alla.

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah

Rysslands 25-åriga populärkulturella släp, Vellinges demensby som kanske blir Vellinge resurrection och Filips amerikanska vänners MDMA-fria kärlekshyllning till honom.

MIrjam och Fritte diskuterar Statement festival och mansfriheten, Vellinge kommuns tiggeriförbud och HD-domen mot SVT-medarbetarna som tog med sig en flykting till Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv. I veckan kom det för många oväntade beskedet att Vellinge kommun får införa ett lokalt tiggeriförbud, och flera kommuner väntas nu följa efter. Samtidigt höjs röster för att gå ett steg längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, men också röster emot.  Men veckans Konflikt börjar på en plats där de som tigger på dagarna sover om nätterna. De olovliga bosättningarna som inte sällan väcker starka känslor och som kommunerna många gånger inte vet hur de ska förhålla sig till. En tidig morgon i november träffade Konflikts Randi Mossige-Norheim några av de så kallade utsatta EU-medborgarna från Rumänien i deras läger i närheten av Högdalen i Stockholm. Där i gryningen väntar hon tillsammans med dem på att polisen ska komma och lägret rivas.  Men Gigica, Titi, Sofia och några av de andra i lägret har en annan tillvaro också, långt borta från tiggeri och läger. De är också statister i Folkoperans uppsättning av Hjalmar Gullbergs lyriska svit "Förklädd Gud", där spelar de sig själva och turnerar runt landet med föreställningen som "försöker se människan bakom den yttre skepnaden" och ge röst åt människor som ofta inte hörs. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden?, är frågan som ställs i föreställningen.  Genom Giciga får vi en inblick i hennes två, vitt skilda, världar.  Randi Mossige-Norheim har också träffat systrarna Vandana, Corina och Roxana som nyligen har blivit avlägsnade från sitt läger och får flytta för femte gången. Varför fortsätter de att komma tillbaka fast de får allt mindre pengar när de tigger och fast deras tillfälliga bostäder rivs eftersom de är otillåtna? Konflikts Love Lyssarides har pratat med människor i Högdalen centrum i Stockholm, inte långt från Gigicas noch de andras läger i skogen, om hur de ser på tiggeri. Allt fler svenskar vill se ett tiggeriförbud och kanske är ett nationellt tiggeriförbud nästa steg nu när Högsta förvaltningsdomstolen har sagt ja till Vellinge kommuns lokala tiggeriförbud.  Hör Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé, som länge varit engagerad i frågan, om varför han vill se ett nationellt tiggeriförbud.  Och en som inte tycker att tiggeriförbud är en bra lösning är socialdemokratiske riksdagsledamoten Thomas Hammarberg, som har följt tiggerifrågan och romers situation på nära håll under många år, bland annat i egenskap av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter och före detta ordförande för Kommissionen mot antiziganism. Hans parti däremot är splittrat i frågan.  Vi har också pratat med Jonas Melinder, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm som arbetar med uppdraget om nationell samordning för utsatta EU-medborgare.  Om det blir ett nationellt tiggeriförbud framöver återstår att se, och likaså om Gigica, Titi, Sofia, Vandana och de andra är här nästa jul.  Programledare: Sharon Jåma sharon.jama@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier

Christopher berättar hur det går till på IT-gymnasium, Moa godhetsknarkar i Vellinge, Anna rapporterar från sin tid i Malmö och Fredrik har en hemlig dröm om att kalla sig konstnär Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Christopher berättar hur det går till på IT-gymnasium, Moa godhetsknarkar i Vellinge, Anna rapporterar från sin tid i Malmö och Fredrik har en hemlig dröm om att kalla sig konstnär

Det inre partiet börjar med att fira avantgardet i Vellinge, tills vi inser att invandringen håller på att sälja ut de medborgerliga friheterna. Vi ger slutligen gud rätt - de religiösa kommer att ärva jorden - medan de sekulära går in i sexuell lågkonjunktur. Maila oss på inrepartiet@sanningsministeriet.com. Bli en registrerad tankebrottsling på https://www.patreon.com/SanMin.

Ring P1 från Göteborg om bland annat tiggeriförbudet i Vellinge, badhushygien och lärarrollen. Programledare: Tomas Tengby

Rocklegenden Keith Richards 74 år slutar nu dricka alkohol. Julkalenderns Adrian Macéus tittar in och dagens gäst är Peter Settman. Psykologen om hur man gör en fiende till vän och om valet i Kongo.

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah

Nûçeyên giring yên îro 17.12.2018 ji vê podkasta beê kurdî ya Radyoya Swêdê bibihîzin. 17.12.2018 Pêkêkar: Lorîn Berzincî Derhêner: Nishtman Irandoust

Klimatmötet är slut. Länderna kom överens om regler för att mäta utsläpp. Vellinge kommun får förbjuda tiggeri. Musikhjälpen samlade in över 50 miljoner kronor till funktionsnedsatta människor. Programledare: Ingrid Forsberg.

Presspodden är tillbaka! I veckans avsnitt pratar Martin och Brit om betalväggar, återbesök i Vellinge, nästa plats i reportageserien Verkliga Sverige samt nomineringen på Tidskriftsgalan.

Presspodden är tillbaka! I veckans avsnitt pratar Martin och Brit om betalväggar, återbesök i Vellinge, nästa plats i reportageserien Verkliga Sverige samt nomineringen på Tidskriftsgalan.

Inom svensk offentlig sektor är det inte främst staten som står inför stora investeringar och strukturella utmaningar kommande år. Många av landets kommuner, och även landsting, däremot har en stor utmaning i en ogynnsam demografisk utveckling. Hur ska svenska kommuner ha råd med en växande andel unga och äldre? Är det lika tufft överallt och […]

Hon är född och uppvuxen i Vellinge kommun i Skåne. Hon inledde sin TV-bana på SVT:s Sydnytt. 1999 gick hon vidare till TV 3. 2003 värvades hon till TV 4 , där det blev 15 år innan hon återvände till TV3/Viasat. Hör Suzanne Sjögren berätta om sitt liv och karriär i avsnitt 154 av Holmgren Möter. God lyssning! Mvh Niklas Holmgren! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hör också en krönika av Johan Norberg om hur AI påverkar jobben och hör ett kåseri av Lotta Erikson om hur jobbtitlar kommer och går. Timme 1: Irak påstår att IS är besegrade, vart tar de vägen nu? Reaktioner i Jerusalem efter beskedet. Vem tar över medlingen mellan Israel och Palestina nu? Biograferna kontra streamingkanalerna, vem vinner kampen om tittarna? Krönika om AI och jobben av Johan Norberg Panelen om: * SCB:s mätning i veckan * Urban Ahlin kommer att sitta kvar som talman * Vellinge får driva igenom sin integrationsplikt Panelister: Anna Dahlberg, Expressen, Göran Greider, Dalademokraten och Jenny Wennberg, Arbetarbladet Timme 2: Vilka muskler kommer en samtyckeslag att få? Kommer normerna att förändras av lagen? Satir med Public Service Hur festligt blir det på Nobelfesten efter Metoo? Om barnarbetarna på Entotoberget i Etiopien Den utskällda men effektiva sportfrågan: "Hur känns det?" Kåseri av Lotta Erikson om det nya jobbet struktör   Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Anders Diamant Tekniker: Lisa Abrahamsson

Vad är problemet med Djursholm? Samhället glider isär allt mer. I de fattiga och de rika. I botten finns orter, förorter som Husby, Jordbro, Alby, Rinkeby som tycks befinns sig i ett sorts fritt fall nedåt. Och så finns det orter som Lidingö, Nacka, Vellinge, Djursholm som befinner sig i ett sorts raketstigande. I den allmänna politiska debatten diskuteras inte de galopperande ökande skillnaderna mellan olika samhällen i samhället som ett problem. Detta även fast den senaste forskningen inom de sociala vetenskaperna visar att det är just skillnaderna mellan de som har och de som inte har, som orsakar en rad olika problem. Den forskningen visar att missbruk, psykisk ohälsa, övervikt, för tidig död, brottslighet, kort sagt de flesta sociala problemen, är mindre i samhällen med små skillnader mellan fattiga och rika än de med stora. Den stora poltiska frågan borde alltså vara hur man håller ihop samhället och gör det mer jämlikt. Men icke. Jämlikhetsfrågan är stendöd. Om klasskillnaderna och jämlikhetsfrågorna diskuteras över huvud taget så är det botten som tas upp. Och då inte bestående av att människorna på botten är fattiga och desperata, utan att de är invandrare och muslimer. Man gör frågan om klass och ojämlikhet till en fråga om kultur. Å andra sidan, det är i botten man skjuter på varandra, eldar varandras bilar, misshandlar varandra. Det är i botten människor lever på bidrag och har svårt med arbete och ibland också med språket. I botten vet man inte ens om att Djursholm finns. Och i ledarsamhället Djursholm är kontakterna med botten så obefintliga att man inte behöver notera dem. Visst frågar sig vissa: ”Vad fan får vi för pengarna?”. Men sanningen är nog den att skatterna för de superrika är så låga i Sverige att de flesta inte ens behöver säga så. Så vad är problemet med Djursholm? Jo, Djursholm är symbolen för det nya klassamhällets där de superrika lättar ankar och inte längre behöver ha kontakt med oss andra. Man lämnar oss andra efter sig och jämför sig med motsvarande orter i andra länder mer än i det egna landet. Man har medvetet, från begynnelsen, satsat på att bli och sett på sig själva som, ett elitsamhälle. Och det är först nu, i nyliberalismens slutkramper man har lyckats fullt ut. I denna pod försöker Equals medlemmar Staffan Lundberg, Eva Fuchs och Per Sternbeck att gröta i frågan under Docent Magnus Hörnqvist milda tillrättavisande stämma. Först efter halva programmet förstår Eva att det är Djursholm som är ämnet och inte Lidingö. Men det gör ju inget.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat att tiggeriförbud i Vellinge upphävs av Länsstyrelsen, ungdomar i Älvdalen demonstrerar för att trafikregler för epatraktorer ska ses över samt bebisluckor kan bli verklighet på danska sjukhus. http://radio.bubb.la/2017-10-24/

Under hösten har Vellinge kommun röstat för ett tiggeriförbud och Moderaterna och Sverigedemokraterna har båda gått ut med att de förespråkar ett nationellt tiggeriförbud. Hur ska förbudet fungera och vad vill man se för straffrättslig påföljd? Av debatten framgår att det är de hitresta romerna som förbudet riktas mot, men går det att förbjuda enbart dem eller kommer förbudet även slå mot svenskfödda hemlösa och frivilligorganisationer som ber om pengar? I det här avsnittet av Människor & Migration pratar Arena Idés utredningschef Lisa Pelling och kommunikationsansvariga Maja Dahl med Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty med särskild fokus på bland annat diskriminering av romer. I podden diskuteras tiggeriförbud både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Dessutom reder vi ut vad EU-medborgare har för rättigheter när de kommer till Sverige, samt vilka skyldigheter som deras hemländer har.

Andra avsnittet av MÅNDAG som inte spelats in live inför publik och om man lyssnar får man som vanligt reda på varför. Dessutom gör den fantastiskt roliga Krisse Jonzon Måndags första vikarieinhopp. Jofi pratar om Hugh Hefners och Magdalena Ribbings tragiska bortgångar, Krisse kopplar veckans temadagar till tiggeriförbudet i Vellinge och Armann barnsex-wallraffar loss på Malmö Stadion. Allt detta och korta nyheter i veckans MÅNDAG!  

Premiär för Dikets nya grepp, DIKET MONO. Här låter vi en röst komma fram helt, i denna första pilot så är det Johan Leidefors som pratar om tiggeriförbud som blivit aktuellt genom politiska utspel i Vellinge och Habo. Spara Spara Inlägget #20 Diket Mono – Att förbjuda romer, fattigdom och tiggeri dök först upp på Diket.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat att Vellinge kommun är först med tiggeriförbud, vapenförordningen stöder laglydiga medborgare att bära vapen i självförsvarssyfte samt katalanska statstjänstemän frihetsberövade, 40 razzior genomförda och stor del av Kataloniens ekonomi övertagen av Spanien för att stoppa självständighetsomröstning. http://radio.bubb.la/2017-09-21/

Dessutom reportage om ordet förtroende och vi besöker Guatemala där presidenten sitter löst. Hör om hatet mot Rohingyas i Burma. TIMME 1 * Nordkoreas kärnvapensprängning * Tysk valduell lockar ungdomar att tävla om att bli "kansler" * Ordet förtroende används flitigt i politiken, vad betyder det? * Guatemalas president tar strid mot FN-kommissionen Cicig * Krönikör Göran Rosenberg * Panelen om Kristersson, Vellinge och kärnvapenavtal TIMME 2 * Nordkoreasamtal * Är stockholmaren en olycklig lantis? * Public Service är tillbaka * Utrikesminister Margot Wallström om Nordkorea * Burmas etniska rensning av muslimska Rohyingyas * Kåsör är Helena von Zweigbergk

Regissören Maria Åberg har mest arbetat i London med omnejd men jobbar just nu med En Vintersaga av William Shakespeare på Romateatern på Gotland. Hon intervjuas av Anneli Dufva. Maria Åberg är regissör, född 1979 i Vellinge i Skåne. Hon läste teatervetenskap i Lund innan hon gick en ettårig regiutbildning på teaterskolan Mountview i London. Efter det blev hon först dramaturgassistent och sedan regiassistent vid Royal Shakespeare Company innan hon gick en regi-kurs på National Theatre och därefter blev regiassistent där också. Regidebut gjorde Maria Åberg 2006 med en Kroetz-pjäs på en liten teater i London och sedan dess har hon varit verksam både på Royal Shakespeare Company och på the Old Vic, bland annat. Men hon har även regisserat på Dramaten (Strindbergs Gustav III i projektet Tre Kronor år 2008), på Malmö Stadsteater och i Tyskland. Maria Åberg har arbetat mycket både med nyskriven dramatik och klassiker- ofta Shakespeare, men hon har även översatt en del och hon har varit så kallad senior reader vid Royal Court Theatre. Och nu i sommar är hon den första kvinna som regisserar Shakespeare på Romateatern på Gotland där hon sätter upp en Vintersaga med premiär 27 juni.

Rebecka Pershagen kom med ovärderliga tips på vad man inte skall göra på alla hjärtans dag. Leif Hedegärd fyllde på med en historia om en inställd kärleksaffär på en kyrkogård i Usa  Johanna från Vellinge  berättade målande om 6 romantiska hantverkare som rev hennes kök och Angelika från Stockholm söker Kärleken. Helt enkelt ett program du inte kan missa!

Ur innehållet: Hur fungerar slopade utrop på tågstationer för resenär med synnedsättning? Vellinge taxi fortsätter köra färdtjänsten i Svedala. Brist på kunskap största hotet mot tillgänglighet för alla. Soffor att halvligga i, mindre vitt och mer taktilt i höstens inredningstrender.

Potatis så enkelt att odla. Men också den mest besprutade grödan. Varför? Och hur ska man egentligen koka potatis? Jag blev intresserad av potatis när vi flyttade hit, säger Anna Froster, frilansjournalist och författare till boken Potatis om pumatassar, kupning och obändig livsvilja.För några år sen flyttade hon till Broddetorp vid Hornborgasjön, mellan Falköping och Skövde. Grannarna drog in oss i odlingen. Och det var så häftigt att det var så enkelt att odla potatis!Anna berättar om potatisens historia och kommer också med ett enkelt odlingstips lägg bara potatis på gräsmattan och lägg över halm!Potatis betraktar vi som närmast svensk. Men det tog hundra år för potatisen att slå igenom i Europa. Det var när man kom på att det gick att göra brännvin av potatisen som den slog igenom stort, säger Anna Froster. Då var det många som började odla. Och när man ändå hade potatis så kunde man försöka sig på att äta den också.Potatis är lätt att odla, men är ändå den allra mest besprutade grödan.Potatis står för 1 procent av marken vi odlar på, men för 30% av besprutningen. Anledningen är fienden bladmöglet.Men det finns resistenta sorter som står emot bladmöglet. Varför odlar vi inte bara dem?Erik Alexandersson, forskarassistent på Växtskydd, Sveriges Lantbruksuniversitet, förklarar hur bladmöglet fungerar, varför det är ett så stort problem och vad man kan göra åt det.Bengt och Ivar Nilsson odlar ekologisk potatis utanför Falkenberg i Halland. Vi har vant oss vid osäkerheten. Ibland slås skörden ut av bladmöglet.Odlarna Elna och Ulf Gränsbo i Vellinge i Skåne odlar både ekologisk och konventionell. I konventionell odling sprutar de en gång i veckan med bekämpningsmedel.Men svenska bönder besprutar mycket mindre än i andra EU-länder.

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren och nu visar forskning att många kommuner brister i sin krisberedskap. Programmet är en repris från 20 oktober 2014. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.

I andra samlingspodden minns vi Nanna Johanssons insatser under Lilla drevets historia. Hör gamla hits som ”Robot-drevet” och ”Vellinge i Sim City” igen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Programmet är en repris från 20 oktober. Med Urban Björstadius. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 20 oktober 2014.

Om hur svenska kommuners krisberedskapsorganisationer ofta brister. Med Urban Björstadius. Den svenska krisberedskapen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. För inte så länge sedan hade vi ett omfattande totalförsvar som också gick att använda i fredstid, men idag har ansvaret för krisberedskapen till stor del flyttats ner till kommunal nivå. Sociologen Jörgen Sparf disputerade nyligen vid Mittuniversitetet på en avhandling om kommunernas organisation för kriser, och han säger att kommunerna ofta förlitar sig på att medarbetarna vid en krissituation ska lyckas improvisera i stunden. Vi hör också Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Vellinge kommun, och Viktoria Asp, analytiker vid Crismart, Försvarshögskolans center för krishanteringsstudier. Programledare är Urban Björstadius.

Mattias Nylander undervisar i samhällskunskap, historia, internationella relationer och Europakunskap på Sundsgymnasiet i Vellinge. Han är också skolans EU-ambassadör och var en av de som tog initiativet till skolans Europaprofil. Att påstå att han brinner för sitt ämne är ingen överdrift.

I veckans Jansson & Wester i P4 kommer tre bönder till studion för att bedöma lördagens bidrag i Melodifestivalen. Maria Hofvendahl-Svensson, ägare av Lyngby Gård, Mats Olsson, jordgubbsodlare från Vellinge, och Anna Carström, förman på grisfarmen Östergården i Vittskövle, sätter greparna i de åtta låtarna som dyker upp i Leksands hockeyarena på lördag kväll. Dessutom ska det handla om udda och märkliga jobb. Vi talar med en slottsurmakare och en huggormssanerare.

Tina från Vellinge har alltid drömt om att få gå i höga klackar på en catwalk. Idag ska drömmen besannas när hon blir modell för en dag i köpcentret Gekås. Men någonting går snett och räddningstjänsten tvingas rycka ut i veckans avsnitt av SOS Ullared.

Fredag 18 december 11.03 Söndag 20 december 19.03 Bröderna från Afghanistan - två ensamkommande flyktingbarn bor i svensk fosterfamilj. Amo, 11 år och hans storebror Arvin, 16 år, når efter dagar och nätter fyllda av oro och rädsla ett nytt land. Dagar och nätter med människosmugglaren. De vet inte vart smugglaren för dem. Plötsligt är han försvunnen. De har ingen aning om att deras flykt från Afghanistan för dem till Sverige och så småningom till en villaförort norr om Stockholm, till en familj där föräldrarna är företagare. De både bor och arbetar i en stor vit villa. En familj med tonårsbarn, som bara några månader tidigare hade anmält sig som intresserade av att ta hand om ensamkommande flyktingbarn. I år, 2009, räknar Migrationsverket med att det kommer ca 2500 ensamma flyktingbarn till Sverige. Det är fler än någonsin. Debatten om hur moderatpolitiker i Vellinge kommun yttrade sig i samband med att ett 30-tal unga pojkar skulle få tak över huvudet har lett till en omfattande diskussion och ändrade regler för hur Sverige ska kunna ta emot barnen som kommer till vårt land utan sina föräldrar. Bröderna Amo och Arvin flydde ensamma till Sverige för snart två år sedan. Nu berättar de för Bengt Bok om det nya livet med fosterfamiljen, om svårigheter, förhoppningar och om saknaden efter mamma och pappa. Reporter Bengt Bok. Producent Ylva Mårtens

På 70-talet bar man en knapp på bröstet för att visa sin åsikt, idag går man med i en aktionsgrupp på något socialt digitalt närverk. Den senaste veckan har kommuen Vellinge fått symbolisera en ort som inte gillar att ta emot barn i nöd. Vi nyanserar bilden och lyfter fram de andra kommuner som inte vill ta emot ensamma flyktingbarn. Bisittare är Anders G Carlsson

På 70-talet bar man en knapp på bröstet för att visa sin åsikt, idag går man med i en aktionsgrupp på något socialt digitalt närverk. Den senaste veckan har kommuen Vellinge fått symbolisera en ort som inte gillar att ta emot barn i nöd. Vi nyanserar bilden och lyfter fram de andra kommuner som inte vill ta emot ensamma flyktingbarn. Bisittare är Anders G Carlsson