Bergh & Wernberg

Att medverka som forskare i samhällsdebatten är svårt. Det är särskilt svårt att balansera mellan att överdriva och underskatta vilka slutsatser man kan dra från forskningen. I det här avsnittet pratar vi om vad som kan driva forskare till att säga för mycket, eller för lite, och vad man bör tänka påLÄNKAR:Prize lecture: Simon Johnson, Prize in economic sciences 2024Prize lecture: James A. Robinson, Prize in economic sciences 2024Manne Gerell, Malmö universitetThe morality of markets in theory and empirics (choi och Storr 2023) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om fenomenet jobbpolarisering, det vill säga att andelen jobb i nedre och övre delen av löne- eller utbildningsfördelningen tycks öka medan andelen jobb i mitten sjunker. Hur ser det ut i Sverige, vad beror det på och hur bör man tolka utvecklingen? Vi tar avstamp i en ny forskningsartikel som Andreas skrivit ihop med Martin Nordin och Cecilia Hammarlund.LÄNKAR:A study of job polarization in Sweden from an urban-rural perspective (open access)In- och utsidan av den svenska arbetsmarknaden (Georgios Sideras på Soetech.org)Kan vi förklara allt vi vet? (Georgios Sideras på Soetech.org) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet diskuterar vi hur önsketänkande kan bidra till skenande företagsvärderingar, skeva incitament och i förlängningen icke önskvärt entreprenörskap. Vi utgår från tre exempel: Theranos, Uniti och Northvolt. Vad kan vi lära oss av likheter och skillnader mellan dessa tre fall?LÄNKAR:Entrepreneurship as experimentation (Kerr m.fl., 2014)Capitalisn't The Dropout (Dramaserie baserad på berättelsen om Theranos, SVT Play)The inventor Out for blood in Silicon Valley (MAX)Var är batterierna (Uppdrag granskning om Northvolt)Skånska krisande elbilen visade sig vara kinesisk (Di) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om vilka ideologiska vindar som har blåst och blåser i Silicon Valley sedan 1990-talet och vad det har betytt för debatter om teknikens roll i samhället.LÄNKAR: A declaration of independence of the independence of Cyberspace (J P Barlow)Californian Ideology (Wikipedia)System Error: Where Big Tech Went Wrong and How We Can Reboot (Reich, Sahami, Weinstein)The Lazy Tyranny of the Wait Calculation (One useful thing)70-talet: Sorgebarn eller underskattat årtionde (Pengar och politik) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett bonusavsnitt och ett experiment i vilket vi testar att låta NotebookLM göra en konversation av vår nyligen utkomna studie om elsparkcyklar och olycksstatistik. Vi planerar inte att automatisera Bergh & Wernberg, det här är ett undantag. Men vi är nyfikna på om AI-genererade konversationer kan vara ett bra verktyg för att popularisera forskning. Vad tycker du?LÄNKAR:E-scooters and Traffic Accidents: Evidence from Staggered Roll-Out in Swedish Municipalities (IFN Working paper) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet tar vi avstamp i två exempel på hur teknik används i elitidrott för att resonera om hur man bör göra (eller inte göra) för att introducera ny teknik i ett tillämpningsområde med mycket regler och stor risk för fel.LÄNKAR:Do community notes work? (LSE)Which Economic Tasks are Performed with AI? Evidence from Millions of Claude Conversations (Anthropic) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om inkomsteffekter, och varför de ställer både högern och vänstern inför besvärliga frågor. LÄNKAR: Which AI to Use Now: An Updated Opinionated Guide (One useful thing)Berghs betraktelser på Substack Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är Sverige på väg att hamna hopplöst efter i AI-omställningen? Och vad borde Sverige göra, eller inte göra, för att stärka användningen av AI i ekonomi och samhälle? I det här avsnittet pratar vi om AI-kommissionens slutrapport "Färdplan för Sverige". LÄNKAR:Färdplan för Sverige (AI-kommissionens slutrapport)Det digitala imperativet (Nina Wormbs, 2010)Bergh och Wernberg avsnitt 96: Rankingar och indexSå ska Sverige bli bättre på AI (SvD Ledarredaktionens podd)När all forskning stöps i samma form (Jonatan Nästesjö i Curie)Vi måste prata om Musk (The usual suspects) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

KVarför är det så svårt att förhålla sig till coola debattörer med känsloargument som har lite rätt? I det här avsnittet pratar vi om hur samhällsdebatten präglas av å ena sidan spänningar mellan coolhet och duktighet och å andra i sidan avvägningar mellan fakta och känsla. Vi utgår från tre konfrontationer i debatter som alla har gemensamt att de leder till att båda sidor i efterhand genuint tycks uppleva att de vunnit och fått sina ståndpunkter stärkta.LÄNKAR:Emanuel Karlsten: Detta måste vi förstå om Henrik Jönsson i ”30 minuter”Kalla fakta: Under cover i trollfabriken (TV4)Ingen politiker har varit så svarslös som Bert Karlsson i Magasinet 14 februari 1991Melanie Mitchell: The metaphors of artificial intelligence (Science)Yoga – från inre frid till utsugande industri Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inom den nationalekonomiska forskningen har det blivit e förhärskande norm att, framförallt, försöka få artiklar publicerade i topp-fem, de fem högst rankade vetenskapliga tidskrifterna inom ämnet. Vid första anblick kan det låta lovvärt, men vad gör det med fältet och vad skulle man kunna göra annorlunda?LÄNKAR:Bör alla nationalekonomer stöpas i samma topp fem-form? (Ekonomisk debatt)”Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen” (DN Debatt) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med ChatGPT och generativ AI följde en kombination av höga förväntningar på produktivitetsvinster och grav oro för att jobb skulle förstöras, men så här två år senare tycks utfallet av bådadera blygsamt. Vi pratar om hur tekniska framsteg leder till ekonomisk förändring och hur vi kan få AI att funka i ekonomin. Vad är till exempel en kentaur och vilken roll spelar svenska kollektivavtal för hur vi använder AI?LÄNKAR:Combining Human Expertise with Artificial Intelligence: Experimental Evidence from Radiology (NBER)The Hazards of Putting Ethics on Autopilot (MIT Sloan Review)God, Human, Animal, Machine - Technology, Metaphor, and the Search for Meaning (Anchor Books)AI-Generated Junk Science Is Flooding Google Scholar, Study Claims (Newsweek)Människor, maskiner och framtidens arbete (Entreprenörskapsforum) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samhällsproblem beskrivs ofta med hjälp av genomsnitt, men hur rättvisande är det egentligen? Om genomsnittet döljer betydande variationer mellan olika grupper av människor, elever eller företag finns det starka skäl att istället tala om fördelningar för att få en mer rättvisande bild av verkligheten, men också för att formulera bättre och mer träffsäkra lösningar på dessa problem.LÄNKAR:Halvtidö i den ekonomiska politiken (SvD Ledarredaktionen)Gabriel Heller Sahlgren: Kulturchefer ger skev bild av läskrisen (SvD)Skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket (Arena idé)Inflation bygger på ett viktat genomsnitt av priser (Berghs betraktelser)Ödesvalet - 32 år med amerikanska väljare (SvT Play) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått nästan två år sedan ChatGPT tog världen med storm, men vad har egentligen hänt sedan dess? I det här avsnittet pratar vi om vart teknikerna tror att utvecklingen är på väg och vad vi tror om det. LÄNKAR:Levels of AGI for Operationalizing Progress on the Path to AGISituational Awareness (Leopold Aschenbrenner)Rethinking income inequality, with Chris Giles (Financial Times)280 | François Chollet on Deep Learning and the Meaning of Intelligence (podden Mindscape) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet diskuterar vi den s.k. "Draghi-rapporten" om EU:s konkurrenskraft. Hur står sig problembilden mot verkligheten? Och hur står sig lösningsförslagen mot problembilden?LÄNKAR:The future of European competitiveness 8: Den omätbara produktiviteten (Bergh och Wernberg)The Brussels Effect - How the European Union Rules the World (Bradford 2021)Innovation Matters - Competition Policy for the High-Technology Economy (Gilbert 2022)Friheten där asfalten tar slut (Ehrling Perers 2024) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om empirin och teorin bakom den växande kritiken mot sociala mediers och skärmars påverkan på unga. Tillhör Whatsapp sociala medier? Kan man säga att sociala medier, eller skärmtid för den delen, är bra eller dåligt? Och är reglering en lösning på något problem?LÄNKAR:Mathew B. Jané om metaanalyser och Haidts argumentJonathan Haidt on Adjusting to Smartphones and Social Media (Conversations with Tyler) The Anxious Generation: How the Great Rewiring of Childhood Is Causing an Epidemic of Mental IllnessMediepodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Syntes är viktigt, svårt och ofta underskattat. Begreppet flygplatslitteratur eller beskrivningar som "att måla med den breda penseln" används ofta lite nedsättande, men vad skiljer egentligen en bra syntes från en dålig? LÄNKAR: GårdsfiskRestarting the future: How to fix the intangible economy (Haskel och Westlake 2022)Berghs betraktelser: Elefantkurvan (world inequality)Bergh och Wernberg: Den omätbara produktiviteten (avsnitt 8)Open: How Collaboration and Curiosity Shaped HumankindFuture of Humanity Institute 2005-2024: Final Report Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet rotar vi i arkiven och lyfter fram ett par tidigare avsnitt om ämnen som blivit aktuella på nytt eller tankar och mönster som bekräftats och förstärkts av nya observationer.LÄNKAR:110: Arbetstid och pensionsålder (Bergh och Wernberg)John Norell: Svenskarna har aldrig haft så mycket fritid (SvD)58: EU-vänlig EU-kritik (Bergh och Wernberg)50: "Är data den nya oljan?" och andra frågor om konkurrens, innovation och plattformsföretag (Bergh och Wernberg)Innovation, Competition and Digital Platform Paradoxes (Entreprenörskapsforum)EU gjorde internet sämre (Liberal Debatt)99: Så mycket bättre (Bergh och Wernberg)1: Automatisering och framtidens arbete (Bergh och Wernberg)Människor, maskiner och framtidens arbete (Entreprenörskapsforum)Generative AI and the future of work: A Reappraisal (Frey & Osborne 2024)52: Kausalitets- och kontrollgruppsnormen (Bergh och Wernberg)What's wrong with economics? With Angus Deaton (Financial Times)53: Köandets död? (Bergh och Wernberg)Filmstöd har blivit sekundstrid för sökande: ”Ett fiasko” (SR) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om pengar. Varför tycks ekonomer inte kunna enas om vad pengar är och vilken roll de spelar i ekonomin?LÄNKAR:Felix Martin - Money: The unauthorised biographyBook Review: Money: The Unauthorized Biography (George Selgin)Mark Leonard - The Age of Unpeace: How Connectivity Causes Conflict Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om att det i den klimatpolitiska debatten finns ett överlapp mellan de som ger uttryck för störst oro och de som föreslår mest omfattande men minst realistiska lösningar.LÄNKAR:Successful Public Policy in the Nordic Countries: Cases, Lessons, Challenges (Oxford university press)https://global.oup.com/academic/product/successful-public-policy-in-the-nordic-countries-9780192856296?cc=se&lang=en& Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Öppenhet kan motverka korruption. Jens Nylander har riktat nytt ljus mot svensk korruption med sitt nya AI-verktyg för att granska kommunala fakturor. Men varför sker det först nu, vilket genomslag får det i debatten och hur bör man tolka resultaten? I det här avsnittet pratar vi om data, journalistik och korruption. LÄNKAR: Jens Nylanders kommungranskningThe Deaths of Effective Altruism (WIRED)Elie Hassenfeld Q&A: '$5000 to Save a Life Is a Bargain' (WIRED) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enshittification, eller skitifiering och sugifiering som det kallats på svenska, är en idé om hur stora digitala plattformar försämras över tid på grund av teknikföretagens obevekliga vinstintresse. Vid första anblick kan den verka träffsäker, men håller den för närmare granskning? Eller har det bara blivit en så bra berättelse att allt fler debattörer vill göra den till sin egen? LÄNKAR:The 'Enshittification' of TikTok (Cory Doctorow, Wired)När allt som är fast förskitligas (German Bender, Dagens Arena)Därför suger gigekonomin (Gigwatch)Rasmus Fleischer: Kör skiten i botten (Etc)Svenskarna och AI (Internetstiftelsen) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stiglers lag gör, sitt namn till trots, gällande att inget fenomen uppkallas efter den person som först upptäckte det. I det här avsnittet diskuterar vi ett par exempel på när relationen mellan upptäckt och upptäckare eller skapelse och skapare leder till upprörda känslor, problem, konflikt och tankevurpor.LÄNKAR: The Lyrics: 1956 to the PresentVänstern banade väg för högerpopulismen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om tre exempel på när befintliga regelverk, till synes oavsiktligt, hämmar eller till och med dödar teknikdriven innovation och skapar regulatoriska inlåsningseffekter. LÄNKAR:Air Canada must honor refund policy invented by airline's chatbot (Arstechnica)DN Debatt. ”Smarta forskare ratar samhällsnyttiga ämnen” (DN)The Half-Life of Policy Rationales: How New Technology Affects Old Policy Issues (Foldvary och Klein 2003)Andreas Bergh: Låt elfordonen visa vad de går för (Kristianstadsbladet)Jens of Sweden åtalas för smuggling (Ny teknik)Jens of Sweden plockar bort fm-sändaren (Ny teknik)Åtalet mot mp3-kungen läggs ned (DI)Cyklhjälmen Hövding stoppas – ”Ger inget skydd alls” (Ny teknik) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet diskuterar vi hur nationalekonomiämnet har förändrats från 1990-talet fram till idag. Vad har hänt med spänningarna mellan beteendeekonomi och neoklassisk ekonomi? Hur balanseras empiri mot teori? Vilken politik ger forskningen stöd för? Vad har hänt hittills och vart är vi på väg? Vi tar avstamp i en artikel som Andreas nyligen fick publicerad i SvD:s Under Strecket.LÄNKAR:Andreas Bergh: Fuskskandalen kastar ett avslöjande ljus på oss alla (SvD Under strecket)https://www.svd.se/a/kE7Em6/francesca-ginos-fusk-kastar-ett-avslojande-ljus-pa-oss-allaLiberalism and Its Discontents (Francis Fukuyama)https://www.bokus.com/bok/9781800810143/liberalism-and-its-discontents/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet följer vi upp diskussionen om universitetens framtid (avsnitt 124). I takt med att universitetens verksamhet har expanderat tar de också upp mer plats, men hur används platsen egentligen? Och hur påverkar det i sin tur kvaliteten på verksamheten?LÄNKAR:A new global gender divide is emerging (FT) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Universitetet är en gammal och anrik institution, men hur har våra universitet åldrats och hur väl rustade är de egentligen för framtiden? I det här avsnittet diskuterar vi en rad problem och utmaningar med koppling till universitetets tre kärnuppgifter: forskningen, undervisningen och samverkan. Varför tar det så lång tid att skapa en kurs? När blir stordriftsfördelar i utbildningen ett problem? Var tar alla forskningsmedel vägen? Och vem vill samverka?LÄNKAR:Liberalism in East Asia: Lessons from development in Hong Kong and Singapore Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet diskuterar stadskärnans förändring och framtid med hjälp av en promenad genom Malmö. LÄNKAR:Samhällsekonomin växer av second hand (Bergh i SvD)Folk & RockSF-bokhandeln Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frågor om vem som ska bilda regering med vem har blivit en seglivad följetong även mellan riksdagsval i den svenska samhällsdebatten, inte minst på grund av det komplicerade parlamentariska läget. I det här avsnittet pratar vi om de olika avtalsregeringar som styrt Sverige de senaste mandatperioderna och varför Andreas nu har bytt åsikt i regeringsfrågan. LÄNKAR:Överdrifter värda miljarder (Filterpodden, avsnitt 88) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intelligens kan vid en första anblick framstå som något betydligt mer väldefinierat och konkret än vad det faktiskt är. I det här avsnittet pratar vi om hur intelligens förhåller sig till IQ-test, hur mänsklig intelligens förhåller sig till AI samt hur en onyanserad syn på intelligens riskerar att leda fel i samhällsdebatten.LÄNKAR:Complexity and the Function of Mind in Nature (Godfrey-Smith 1998)Axess panelsamtal 13/4 2023Idébyrån: Du blir dummare (SVT)Människor, maskiner och framtidens arbete (Wernberg 2019)Which Humans? (Atari m.fl. 2023) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om hur penningpolitikens makroekonomiska modeller förhåller sig till den verklighet de förväntas beskriva. LÄNKAR:Fördjupning: Inflationen inte helt jämförbar mellan länder (Penningpolitisk rapport februari 2020)Dags att omvärdera Riksbankens roll och ställning? (Ekonomisk debatt)I Smedjan om utbudspolitik och inflationsbekämpning (Berghs betraktelser) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Begreppet snuttifiering har i omgångar använts för att beskriva hur saker vi känner till hackas upp i mindre delar. Till exempel hackas musikalbum upp i enskilda låtar och tidningar hackas upp i artiklar. Den här utvecklingen beskrivs ofta som något negativt eftersom helheten går förlorad, men snuttifieringen handlar inte bara om fragmentering. Den banar också väg för andra sätt att knyta samman världen och förpacka den i nya helheter.LÄNKAR:Besluten som format Sverige (SR) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om Johan Norbergs bok "Det kapitalistiska manifestet". Boken är ett slags uppföljare på Norbergs "Till världskapitalismens försvar" som utkom för 20 år sedan, men det som gör den intressant och relevant är kanske framförallt skillnaderna mellan då och nu.LÄNKAR: Det kapitalistiska manifestet (Norberg 2021) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det råder ingen brist på tips om hur man ska effektivisera sitt liv, och i synnerhet sitt arbetsliv, men i det här avsnittet ska vi prata om sådana worklife hacks som vi faktiskt använder och har lyckats upprätthålla. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med den tekniska utvecklingen har vi fått verktyg för att identifiera och prata om problem och utmaningar som utspelar sig på en global skala och potentiellt sträcker sig långt in i framtiden. Det påverkar med rätta politik och samhällsdebatt, men har de stora problemen givit debatten en slagsida mot likaledes stora och centraliserade lösningar? I det här avsnittet pratar vi om exempel på stora problem - från klimatförändringar och pandemier till sociala medier och AI - samt resonerar kring när stora problem kanske löses bäst med många små lösningar istället för en stor. LÄNKAR:Existentiell AI-risk, Limits to Growth och marknadsekonomin (SoeTech)Celebrating Marginal Revolution's 20th Anniversary (Conversations with Tyler, ep 187)Cogs and Monsters: What Economics Is, and What It Should Be (Diane Coyle, 2023) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet återvänder vi till ämnet mikromobilitetstjänster och frågar oss om svenska kommuner till slut är på väg att döda marknaden för elsparkcyklar. Och vad skulle man kunna göra åt det?LÄNKAR:Debatt: Höga avgifter för delade elsparkcyklar hotar Sveriges klimat- och trafikmål (DI Debatt)Peak social media: The power of influencers (Financial Times)Stokab (Wikipedia)AI Experts Aren't Always Right About AI Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med generativ AI som Chat-GPT sänker trösklarna för att producera text, bilder och innehåll i samhällsdebattens digitala kanaler betydligt. Den nya tekniken kan användas för antagonistiska syften som att desinformera, polarisera och förvirra, men även avsändare med goda intentioner kommer sannolikt att bidra till att mängden innehåll ökar vilket riskerar att göra det svårare att följa och delta i samhällsdebatten. Mot detta ställs AI-baserade verktyg för att hantera brus, sortera information och förenkla. I det här avsnittet diskuterar vi hur generativ AI:s förmåga att förenkla eller försvåra debatten balanseras mot varandra och vad det kan komma att betyda på längre sikt.LÄNKAR:Öbor - Levnadsberättelser från Stockholms skärgård (Ingrid Hedman och Ylva Bergman 2023)Det kapitalistiska manifestet (Johan Norberg 2021) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet är en inspelning från vår livepodd under Almedalsveckan i Visby (30/6). Vi startar med att diskutera fyra frågor vi fått in från våra lyssnare och därefter pratar vi om hur man kan förstå Almedalsveckan (och en del annat) i termer av brus, buller och bullshit. Ett särskilt tack till Google som lånade ut sin scen och teknik till oss för den här inspelningen!LÄNKAR: Calling Bullshit: The Art of Skepticism in a Data-Driven World (Bergstrom och West 2021) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med molntjänster, digitala plattformar och software as a service (SaaS) kan företag köpa tillgång till teknisk infrastruktur och mjukvara som en tjänst istället för att investera i eget fysiskt kapital. Det skapar enorma möjligheter, särskilt för mindre företag som nu kan använda teknik som de sannolikt inte hade haft råd med annars. Samtidigt bidrar den ökade användningen av dessa datadrivna tjänster till en tilltagande grad av ömsesidiga beroenden som sträcker sig över både bransch- och landsgränser och ritar om näringslivets struktur. Det förändrar förutsättningarna för företag, men även för politiker som vill främja näringsliv, tillväxt och handel. I det här avsnittet pratar vi om Joakims nyutkomna rapport "Bland moln och plattformar: En kartläggning av hur datadrivna tjänster förändrar ekonomin".LÄNKAR:Bland moln och plattformar: En kartläggning av hur datadrivna tjänster förändrar ekonomin (Entreprenörskapsforum 2023)Statsministerns städerska 1/2 (Spotify Dok)The Age of Unpeace: How Connectivity Causes Conflict (Mark Leonard 2022) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är välkänt bland många forskare att Sverige har väldigt detaljerad nationell statistik. Det beror inte minst på att att en hel del av det som händer i ekonomi och samhälle faktiskt fångas på ett sammanhållet vis i data tack vare personnummersystem, en utbyggd välfärdsstat och flera olika register. Men hur förvaltas den nationella statistiken, och används den verkligen på bästa möjliga vis ur ett forskningsperspektiv?RÄTTELSE:I detta program föreslås att SCB inför ett öppet API och permalänkar, men faktum är att ett enkelt API redan finns och snart kommer att vara ännu bättre. Även permalänkar ska vara på väg. Rätt ska vara rätt och vi ser fram emot fortsatta förbättringar av SCB:s sajt i framtiden.LÄNKAR:Vill börja mäta graden av självförsörjning (SR)SR Konflikt: Så görs fake news på beställningMatchi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Borde inte produktivitetsvinster i ekonomin vid det här laget ha lett fram till en fyra-dagars-arbetsvecka? Är höjd pensionsålder ett tecken på att människor får mindre välstånd för sitt arbete eller ett utfall av att vi lever längre? I det här avsnittet tar vi avstamp i ett avsnitt av SR:s Konflikt för att prata om arbete, arbetstid och pension.LÄNKAR: SR Konflikt: Jobba tills vi dörRöd och blå-poddenGår AI-utvecklingen för snabbt? (SNS Play) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politiker beskriver gärna sina nya förslag som satsningar på någonting särskilt viktigt, men det som låter som en stimulans visar sig ofta handla om omfördelning av befintliga resurser. Med andra ord sker satsningen på bekostnad av att någonting annat prioriteras ned eller bort i budgeten. I det här avsnittet pratar vi om varför det är på det viset och diskuterar tre exempel. Men finns det då någon typ av genuina stimulanser, eller är allt bara omfördelningar?LÄNKAR:Vad hände med Sveriges reformförmåga? (Bergh och Erlingsson 2023)”Plakatpolitik har tagit över i reformlandet Sverige” (DN Debatt)Demokratiparadoxen (Andersson 2023) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Future of Life Institute publicerade för ett par veckor sedan ett öppet brev som kräver en "paus" eller ett moratorium för delar av AI-utvecklingen och när vi spelar in detta har brevet fått 27 567 underskrifter. Utöver att brevet eldade på debatten om AI finns det flera lärdomar att dra av AI-uppropet som inte bara har med tekniken att göra. Det pratar vi om i det här avsnittet.LÄNKAR:Joakim Wernberg: AI-kritiken brister i intelligens (SvD)Måste AI-utvecklingen pausas? (SvD Ledarredaktionens podd)Vad menas med AI, vad regleras och varför är det viktigt? (Entreprenörskapsforum)AI-uppropet (del 1): Skilj på dagens och framtidens AI (SoeTech)AI-uppropet (del 2): Existentiell AI-risk, Limits to growth och marknadsekonomin (SoeTech)Vad menas med AI och varför är det viktigt? (Bergh & Wernberg)Deep Questions with Cal Newport: Thoughts on ChatGPT (episode 244) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malmö inrättar ett särskilt distrikt för att främja entreprenörskap, men borde inte hela staden göra det? Lunds universitet har ett särskilt institut för att främja vetenskaplig diskussion mellan discipliner, men borde inte hela universitetet göra det? Är det här exempel på institutionella ventiler som bidrar till organisatorisk förnyelse, eller är det bara ett sätt att kapitulera inför organisatorisk stagnation?LÄNKAR: Malmö ska få ett startup district (Pressmeddelande fr Malmö stad)Pufendorfinstitutet, Lunds universitetEricsson GarageEnhetslösningarnas tyranni (A Bergh & O Hallonsten 2021)Loonshots: How to Nurture the Crazy Ideas That Win Wars, Cure Diseases, and Transform Industries (S. Bahcall 2019)Mine! - How the Hidden Rules of Ownership Control Our Lives (M Heller & J Salzman 2022) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Artificiell intelligens (AI) får allt mer uppmärksamhet i politik och samhällsdebatt, men alla som pratar om AI menar inte samma sak. I det här avsnittet pratar vi om vad som menas med AI, går igenom tre olika aspekter av AI-definitioner samt funderar på vilken betydelse det har för politik, regleringar och debatt.LÄNKAR:Vad menar med AI, vad regleras och varför är det viktigt (J Wernberg 2023)Deep Questions with Cal NewportStår sig EU:s digitaliseringspolitik (SNS Play) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I samhällsdebatten vänder man sig gärna till experter för att få ett tydligt svar, men kan det vara så att det mest förtroendeingivande ibland är att säga "jag vet inte"? I det här avsnittet pratar vi om förtroendeingivande osäkerhet och Andreas testar tre frågor där han tycker att de mest pålitliga experterna borde vara de som är osäkra. Länkar: The Half-Life of Policy Rationales - How New Technology Affects Old Policy Issues (Fred Foldvary och Daniel Klein 2003)En av dem (Qaisar Mahmood 2023) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om vår bok "Till gigekonomins försvar" och vilken kritik den har fått. Bland annat noterar vi att det tycks finnas meningsskiljaktigheter även bland de som ställer sig kritiska till gigekonomin. Länkar:Till gigekonomins försvar (Timbro förlag)Gig-jobs: Stepping stones or dead ends? (Adermon och Hensvik)Tafflig skuggboxning försvarar gig-ekonomin (Aftonbladet)Timbros rapport om gigekonomin är ett tunt försvarstal (Flamman)The real (surprisingly comforting) reason rural America is doomed to decline (The Washington Post) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ChatGPT tog världen med storm i slutet av 2022 och i samhällsdebatten behandlas den populära AI-modellen med skräckblandad förtjusning. Hur kan den veta så mycket? Kommer den att ta människors jobb? Kommer studenter aldrig behöva skriva uppsatser igen? I det här avsnittet pratar vi om vad ChatGPT är och vad den inte är, hur den förhåller sig till intelligens och kunskap samt vad den faktiskt kan vara bra för.LÄNKAR:ChatGPT Is a Blurry JPEG of the Web (Ted Chiang i The New Yorker)Människor, maskiner och framtidens arbete (Joakim Wernberg) Hur uppstår gröna bubblor? Lärdomar från etanolbubblan som sprack (Christian Sandström och Richard Björnemalm i Ekonomisk Debatt) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi diskuterar tre exempel på en inverterad Streisandeffekt, eller en andra ordningens Streisandeffekt, som bygger på att de som minst vill uppmärksamma ett visst innehåll är de som till slut ger det mest spridning. Vad betyder detta för dynamiken i samhällsdebatten och vad kan vi göra åt det?LÄNKAR:Mattias Svensson: Från Streisand till Bollywood (SvD)Anna Neima: The Utopians - Six Attempts to Build the Perfect SocietyThe Utopians Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Debatten om skolans digitalisering har blossat upp (igen), måhända för att den nationella digitaliseringsstrategin för skolan ska uppdateras. En del menar att digitaliseringen är ett misslyckat experiment som gått för långt medan andra tycker att det görs för lite. Plattorna ställs mot böckerna. Hur kan åsikterna skilja sig så mycket åt och kan man närma sig frågan på något annat sätt? Länkar:Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendetTill gigekonomins försvarDet digitalas materialitet (Nina Wormbs och Nicklas Berild Lundblad)Det digitala imperativet (Nina Wormbs) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om Tidöavtalets betydelse och liberalismens framtidsutsikter. För att fira 100 avsnitt poddade vi med publik hos Studentföreningen Ateneum i Lund. Avsnittet avslutas med en frågestund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet diskuterar vi något som allt mer ser ut som en trend i digitaliseringens kölvatten. Det handlar om att oombedda experter och hemmafixare gör saker så mycket bättre än anställda, inhyrda eller upphandlade experter. Vi går igenom fyra exempel som handlar om rapporteringen av Covidstatistik, valprognoser, skolplattformar och skolval. Vad kan vi lära oss av dessa till synes oväntade framgångar? Och hur borde de tas emot?LÄNKAR:Achtung Europa! Reformer för Europa nu (Frivärld)Valprognos.se Öppna skolplattformenMitt skolvalAtt sätta pris på problem - Innovationspriser och digital omställning (J Wernberg) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.