Podcasts about lunds tekniska h

För att möta Sveriges klimatmål och en snabbt ökande efterfrågan på elektricitet spelar elnätet en avgörande roll. Industrins omställning till fossilfria processer och den bredare elektrifieringen av samhället skapar möjligheter, men även utmaningar. Elnäten, som är navet i denna utveckling, riskerar att bli en bromskloss om inte effektiviseringar och investeringar genomförs. Medverkande Annemarie Gardshol, vd, PostNord Kajsa Hedberg, vd och koncernchef, C4 Energi Ulrika Hesslow, generaldirektör, Energimarknadsinspektionen Johan Mörnstam, vd, E.ON Sverige Karin Salevid, Chief Operations Officer, Ingrid Capacity Hannes Sonnsjö, doktorand inom miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

Äntligen gästar hon oss, Sveriges egen humor-drottning! Karin är journalist, ståuppkomiker och författare. Utsedd till årets kvinnliga komiker på Svenska Standupgalan och hedersdoktor vid Lunds Tekniska Högskola. Hon har skrivit böckerna ”Så blir du en roligare talare” och ”Nu är det kul igen -från utmattning till arbetsglädje” och utsågs av talarnas branschförening till en av Sveriges bästa föreläsare 2023. I dagens avsnitt pratar vi med denna imponerande kvinna om att våga ta humor på allvar och om det lättsamma som går att finna i det som kan kännas tungt. Hur börjar man egentligen om man känner sig som en tråkmåns? Och vad säger egentligen forskningen om just humor? Vi pratar också om skrattyoga som Karin själv var väldigt skeptisk till i början. Hon delar med sig av personliga tankar och erfarenheter under detta underbara avsnitt, samtidigt som ni får inspiration och idéer som från och med idag kan ge livet mer skratt. På med ett leende och njut av dagens avsnitt!Producerat av Self Mastery Club AB.Fotograf av bilden på omslaget: Theresia KöhlinKarins instagram: https://www.instagram.com/karinadelskold/Karins hemsida: https://karinadelskold.se/Bli medlem i Self Mastery Club här:https://www.selfmasteryclub.se/smcFölj oss på instagram: Nathalie: https://www.instagram.com/nathaliesteffner/Filip: https://www.instagram.com/filipwennesjo/För kontakt eller samarbeten: hello@selfmasteryclub.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi använda AI för att göra världen lite bättre? Vilka möjligheter ser en professor i matematik med AI-tekniken? Och på hur stort allvar ska vi ta Max Tegmarks sommarprat från Sveriges Radio? Kalle Åström berättar om hans forskning, till exempel hur han med Hushållningssällskapet jobbar för att hjälpa jordbruket med AI. Vi får tips om utbildningen på Lunds Tekniska Högskola där studenter får lära mer om AI och machine learning. Han spekulerar också i varför AI är så omtalat just “nu” - trots att tekniken inte är ny.

Tänk att köra en bil som endast har vatten som avgas. Eller att enkelt kunna lagra överskottet av elen från dina solceller i en tank på tomten. Lösningen stavas vätgas! Även samhället och industrin kan göra stora miljövinster genom att använda gasen. Energimyndigheten spår att vätgasanvändningen kommer att öka kraftfullt de kommande åren och att det i sin tur kommer att minska Sveriges koldioxidutsläpp markant.Medverkande: Göran Lindbergh, professor vid KTH, Susanne Wallner, näringslivschef i Mariestads kommun, Marcus Runefors, universitetsadjunkt vid Lunds Tekniska Högskola, och Jonas Mattsson, chefredaktör för Forskning & Framsteg.Programledare: Sofie Pehrsson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi möter Roos Bottema som flyttade till Sverige för att påbörja sina högskolestudier. Idag går hon sitt fjärde år på teknisk fysik i Lund. I dagens avsnitt berättar Roos om hennes engagemang i Womengineer och vikten av att behålla sina hobbys vid sidan av studierna. Lyssna till Roos resa om att välja både ett nytt land och studier i Har du beSTEMt dig! 

I det här avsnittet samtalar vi med Jonathan Sönnerup. Han har doktorerat inom datasäkerhet och krypto och jobbar idag på ett start-up inom IT-säkerhet. Jonathan har undervisat hundratals studenter vid Lunds Tekniska Högskola och var vid ett tillfälle den doktorand med mest undervisning på hela instutionen.Vi djupdyker i hur lär man sig mest effetivt. Vad skillnaderna är mellan kunskap och förståelse.Hur studenter kan lära sig bättre och hur lärare kan bli bättre på att lära ut.Det är dags att bemästra lärande...  Jonathans bästa citat:"Jag tror verkligen på det att det inte finns någon shortcut till lärande, oavsett hur mycket pedagogiska trix man kan använda. Du kommer inte runt problemet att du måste lägga ner tid och själ.""Min inspiration har alltid varit att kunna göra saker på riktigt.""Det finns inga regler, det finns guidelines.""Det är inte lärarens jobb att lära dig någonting, ingen kan lära dig någonting, alltså att få dig att ha en förståelse... förståelsen kommer ifrån dig själv.... ditt lärande kommer inifrån.""Det är svårt att veta hur mycket du har utvecklats om du inte har något att jämföra med.""Det handlar om att inte vara rädd, testa saker, gör fel och lär dig av misstagen."Jonathans Bästa Boktips:Psykologi/ekonomi/logiskt tänkade:Thinking, Fast and SlowFreakonomics: A Rogue Economist Explores the Hidden Side of EverythingGoda vanor:12 Rules for Life: An Antidote to Chaos7 habits of Highly Effective PeopleElektronik:The Art of ElectronicsLearning the Art of Electronics: A Hands-On Lab Course (passar bra tillsammans med ovanstående)Mer om Jonathan:LinkedInArtiklarSpotify-----Habithon startade med målet hjälpa dig bemästra din fysiska, mentala och spirituella hälsa.Vi diskuterar allt från morgonrutiner till produktivitets-hacks och bjuder in inspirerande gäster med erfarenhet av allt från självutveckling till entreprenörskap som bemästrat någon del av livet.Bemästra din fysiska, mentala och spirituella hälsa med vår kostnadsfria Mastery ToolboxKontakta oss på:hello@habithon.comLäs mer på vår HemsidaFölj oss på:LinkedInFacebookYouTubeDessa shownotes kan innehålla affiliatelänkar. Läs våra villkor för mer information.Om du vill stödja podcasten kan du donera till vårt PayPal-konto nedan:Support the show

Soft Robots with embedded sensing, actuation, computation, and adapting their physical properties for changing requirements. Bio: Nikolaus is an associate professor at the Department of Computer Science with courtesy appointments at the Department of Electrical, Computer and Energy Engineering and the Department of Aerospace Engineering at the University of Colorado at Boulder. He obtained a PhD from EPFL advised by Alcherio Martinoli in 2007, and spent two years at MIT CSAIL working with Daniela Rus as a post-doc. Before moving to EPFL, Nikolaus was a research assistant in the Collective Robotics Group at Caltech in 2003, also with Alcherio Martinoli. Nikolaus earned a Master’s degree in Electrical Engineering from the Swiss Federal Institute of Technology Zurich (ETH Zürich) in spring 2003. He wrote his master’s thesis at the Collective Robotics Group at the California Institute of Technology, Pasadena, CA, USA, about collaborative coverage supervised by Alcherio Martinoli and Joel Burdick, and spent a term at Lunds Tekniska Högskola (Lund Institute of Technology, Sweden) as an exchange student at the Department of Automatic Control working with Rolf Johansson in 2002. Before moving to ETH Zuerich in 2000, Nikolaus studied electrical engineering at the Technical University of Munich from 1998.

Ninni Kronberg var den självlärda näringsforskaren som bland annat utvecklade torrmjölk i sitt labb på ett slott i Skåne. Men hon blev även lurad och sviken. I ett laboratorium på ett skånskt slott regerade på 1930-talet en karismatisk kvinna som tog patent både på torrmjölk och mjöl som kunde bakas utan jäst. Ninni Kronberg var kring förra sekelskiftet Gävles ledande societetsdam, värdinna för stora middagar i en praktfull villa vid havet, när hon inte sågs ombord på familjens spektakulära kappseglingsbåt. Men Ninni Kronberg skilde sig från sin man, flyttade till en väninna på Rydsgårds slott i Skåne och började där sin forskning kring livsmedel, trots att hon saknade riktig skolgång. Hon blev rikskänd och fick statsstöd för sina uppfinningar, som ansågs nationellt viktiga. Men mot slutet av sitt liv råkade hon ut både för simpla bedragare och att företaget hon var med och startade vände henne ryggen. I programmet medverkar livsmedelsforskaren Andreas Håkansson på Lunds Tekniska Högskola och varumärkesdirektör Marina Eriksdotter på Semper. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ninni Kronberg var den självlärda näringsforskaren som bland annat utvecklade torrmjölk i sitt labb på ett slott i Skåne. Men hon blev även lurad och sviken. I ett laboratorium på ett skånskt slott regerade på 1930-talet en karismatisk kvinna som tog patent både på torrmjölk och mjöl som kunde bakas utan jäst. Ninni Kronberg var kring förra sekelskiftet Gävles ledande societetsdam, värdinna för stora middagar i en praktfull villa vid havet, när hon inte sågs ombord på familjens spektakulära kappseglingsbåt. Men Ninni Kronberg skilde sig från sin man, flyttade till en väninna på Rydsgårds slott i Skåne och började där sin forskning kring livsmedel, trots att hon saknade riktig skolgång. Hon blev rikskänd och fick statsstöd för sina uppfinningar, som ansågs nationellt viktiga. Men mot slutet av sitt liv råkade hon ut både för simpla bedragare och att företaget hon var med och startade vände henne ryggen. I programmet medverkar livsmedelsforskaren Andreas Håkansson på Lunds Tekniska Högskola och varumärkesdirektör Marina Eriksdotter på Semper. Reporter Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Svenska tågresenärer är luttrade efter många timmars väntande på perronger eller ombord på försenade tåg. Kan vi lära av Japans välfungerande tågtrafik för att få våra tåg att rulla enligt tidtabell? Enligt Trafikverkets bedömning är de svenska tågen hyfsat punktliga. Men resenärer är missnöjda, och när forskare ser siffrorna i jämförelse med till exempel Japans blir utfallet inte gott. Vetandets Värld går till botten med tågförseningarna och ser vad som finns att göra. Vi möter doktoranden som Trafikverket skickade till Japan för lära av ett av världens punktligaste tågländer. I programmet hörs: Louise Bergqvist, lokförare MTR, Hans Dahlberg, nationell utredningsledare vid Trafikverket, Carl-William Palmqvist, doktorand Lunds Tekniska Högskola, Oskar Fröidh, järnvägsforskare vid KTH. Programledare: Thomas Heldmark Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Filip är i grund och bottencivilingenjör inom Väg och Vattenbyggnad utbildad på Lunds Tekniska Högskola. Filip ser mig själv som en envis problemlösare som tycker om att leda förändringsarbete och tror det drivet tillsammans med engagemanget för hållbarhetsfrågor är det som lett honom till den roll han har idag som hållbarhetschef. Idag arbetar Filip strategiskt med hållbarhetsfrågor på ett av Sveriges största fastighetsbolag. Utöver det är Filip engagerad i EPRA sustainability committee och GRESB benchmark committee. Under Samhällsbyggnadsdagarna berättade Filip om varför hälsa och välbefinnande på ett kontor spelar roll och varför WELL är ett bra verktyg för att åstadkomma just det.

I dagens avsnitt har vi med oss Antonio Saaranen som har skrivit sitt masterarbete på Lunds Tekniska Högskola om Proof of stake. Vi går igenom: - Vad Proof of stake innebär. - Skillnaden gentemot Proof of work. - Problemen vid initial synkning av blockkedjan för nya användare. - Ethereums eventuella övergång till PoS. - Long range attacker. - Proof of works problem vid eventuella attacker. Mot slutet av avsnittet pratar vi mer om krypto generellt för att höra vad Antonio tänker kring det. Vid 22min nämner Antonio "Casper The Friendly Finality Gadget" som ett första steg i att gå över till Proof of stake. Han vill förtydliga att det ännu inte körs på mainnet utan enbart på testnet. Vi kommer länka masterarbetet här när det är publicerat. Patreon: www.patreon.com/konsensus Trezor: https://shop.trezor.io/product/trezor-model-t?offer_id=15&aff_id=1187&source=Konsensuspodcast_description&tiny_url=1 Ledger: www.ledgerwallet.com/r/aa88 Kursen om Ethereum & Solidity: https://www.ludu.co/course/ethereum Podcasten sponsras av hårdvaruplånboksleverantörerna Trezor och Ledger. Båda rekommenderas starkt för dig som vill skydda dig från Bitcoinhackare. Ledger Nano S kostar ~600 SEK och stödjer 15+ altcoins. Trezor är en lite lyxigare enhet som kostar ~800 SEK (89 USD) med fokus på Bitcoin. Använd gärna våra länkar så stödjer du podden! Kontaktinfo: Konsensuspodden.se Ludvig: twitter.com/ludvigoeberg Tristan: twitter.com/t4t5 Dea: twitter.com/deabrunner Antonio: twitter.com/AntonioSaaranen https://www.linkedin.com/in/antonio-saaranen-633319151/ Keywords: Konsensus Bitcoin Konsensuspodden Proof of stake Ethereum

Möt Karin Adelsköld i ett roligt, varmt och viktigt samtal om att växa upp med Tjeckisk dockteater, hur ilskan är hennes drivkraft att förändra världen, vägen från journalist till Sveriges roligaste kvinna och hur hon blev hedersdoktor vid Lunds Tekniska Högskola. Här pratar vi bredd, kunskap och hjärta!  

På mindre än tre år har Uniti gått från ett projekt på Lunds Tekniska Högskola till att ha 50 anställda och över 1000 förbeställningar på deras bil. Lyssna på när vi träffat Albin Wilson som berättar om den innovativa biltillverkaren som finansierats via crowdfunding.

I dag ska vi ta reda på om frågan ”Vad gör en ingenjör?” kan besvaras i en barnbok. ”Inga och Leo löser allt”. Det är titeln på en barnbok som studenterna Malin Yngvesson och Andrea Pettersson från Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet har skrivit. Målet är bland annat att skapa intresse för teknik och naturvetenskap hos barn. Det här är Studentkvarten – podden för dig som är nyfiken på studier och på att lära dig nya saker.

Så många som 3200 fotgängare skadas allvarligt i fallolyckor i trafikmiljön under ett år. Detta är mångfalt fler än de som skadas allvarligt i en kollision med fordon, vilket är cirka 150 fotgängare per år. Trots att singel/fallolyckorna sker i trafikmiljö är de inte en del av den officiella trafikolycksstatistiken. Monica Berntman hoppas på ett växande intresse för denna grupp allvarligt skadade, till övervägande del kvinnor i åldern 45+, som många får ett livslångt lidande till följd av sitt fall. Intervjuas av Angela Aylward/NTF Väst  

Vid stora bränder med många dödsoffer sprids ofta bilden att människor drabbats av panik, men det stämmer inte. Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer. Programmet är en repris från 4 november 2013. Vid en brand i till exempel Stockholms tunnelbana blir det snabbt rökfyllt i tunnlarna, och beroende på var det börjar brinna kanske människor bara kan ta sig ut åt ett håll. Forskare från Institutionen för brandteknik och riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola har nyligen genomfört utrymningsförsök för att ta reda på hur människor reagerar om de behöver utrymma ett tunnelbanetåg djupt nere under jord, och vi hör Daniel Nilsson berätta om varför vi inte alltid beter oss som vi bör när larmet går. En vanlig missuppfattning är att människor lätt drabbas av panik när det till exempel börjar brinna och de snabbt måste evakuera en byggnad. Men det stämmer inte, att människor får panik är en myt säger Ann Enander, psykolog och forskare vid Försvarshögskolan. Och det finns fler myter om hur vi människor reagerar vid sådana här situationer. Vid fartygskatastrofer måste ju besättning och passagerare ofta evakuera båten och det finns då en bild av att kvinnor och barn evakueras först, men det stämmer inte. Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har tillsammans med sin kollega Oscar Erixon gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och de såg då att överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 4 november 2013.

Vid stora bränder med många dödsoffer sprids ofta bilden att människor drabbats av panik, men det stämmer inte. Oftast reagerar vi i stället alldeles för sent vid allvarliga krissituationer. Vid en brand i till exempel Stockholms tunnelbana blir det snabbt rökfyllt i tunnlarna, och beroende på var det börjar brinna kanske människor bara kan ta sig ut åt ett håll. Forskare från Institutionen för brandteknik och riskhantering vid Lunds Tekniska Högskola har nyligen genomfört utrymningsförsök för att ta reda på hur människor reagerar om de behöver utrymma ett tunnelbanetåg djupt nere under jord, och vi hör Daniel Nilsson berätta om varför vi inte alltid beter oss som vi bör när larmet går. En vanlig missuppfattning är att människor lätt drabbas av panik när det till exempel börjar brinna och de snabbt måste evakuera en byggnad. Men det stämmer inte, att människor får panik är en myt säger Ann Enander, psykolog och forskare vid Försvarshögskolan. Och det finns fler myter om hur vi människor reagerar vid sådana här situationer. Vid fartygskatastrofer måste ju besättning och passagerare ofta evakuera båten och det finns då en bild av att kvinnor och barn evakueras först, men det stämmer inte. Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har tillsammans med sin kollega Oscar Erixon gått igenom 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna mellan 1852 och 2011, och de såg då att överlevnadsgraden bland kvinnor och barn var avsevärt lägre än bland män. Programledare är Urban Björstadius.

Vi ägnar en god del av dagens Veckomagasin åt parasiten som härjar i vattenledningarna och plågar människors magar i Östersundstrakten. Enligt smittskyddsexperterna vet man nu att det rör sig om parasiten cryptosporidium hominis - en parasit som nästan uteslutande infekterar människor. Veckomagasinet handlar också om konsten att göra etanol av råvaror som inte hade kunnat bli mat, och om det bistra vintervädret. Sist träffar vi Vetenskapsradions nya chef Ulrika Björkstén. Att det är just cryptosporidium hominis som finns i vattnet i Östersund betyder att smittan sannolikt inte kommer från djur, utan från mänsklig avföring. Vi får senaste nytt från P4 Jämtland och dess reporter Marcus Frånberg, som rapporterar direkt. Vattenverken måste se över sina reningssystem, säger Gullvy Hedenberg, som är dricksvattenexpert vid organisationen Svenskt Vatten. Sjukdomsutbrottet i Östersund kanske kan fungera som väckarklocka. Gullvy Hedenberg berättar om hur reningsmetoderna i verken fungerar - och om varför cryptosporidiumparasiter kan slinka igenom ett vattenverk och göra tusentals människor sjuka. Att göra etanol av svårsmälta råvaror som halm eller björksly är svårt. Jästsvamparna i etanoltillverkningen kan inte bryta ner dem. Men på etanolföretaget Sekab i Örnsköldsvik har man nu gjort tester med en specialutvecklad jästsvamp som klarar av att bryta ner också femkolsocker, som finns just i dessa råvaror. Tack vare den har man lyckats få ut mellan 20 och 40 procent mer etanol ur cellulosahaltiga råvaror. Anna Ahlström på Sveriges Radio Västernorrland har besökt Sekab och träffat forskningschefen där Sune Wännström. Bister vinter råder redan i början av december, ironiskt nog samtidigt som FNs klimatmöte pågår i Cancun i Mexiko. Men det är inte kallt överallt. Kylan hos oss beror på hur luften strömmar över klotet, förklarar Erik Kjellström, klimatforskare på SMHI. Vetenskapsjournalisten Ulrika Björkstén blir ny chef för Vetenskapsradion från den 24 januari. Hon har disputerat i fysikalisk kemi och därefter arbetat med vetenskapsjournalistik på tidningar och TV, och nu senast här på Vetenskapsredaktionen. Förgyll din adventstid med  från Lunds Tekniska Högskola. Redaktör Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se