Podcasts about niklas t

Fyra essäer om lyriska bilder som kan uppfattas som klichéer men ruvar på oupptäckta hemligheter. Maria Küchen reflekterar över fjäderfän i dikten och avslöjar vilken vår allra mest poetiska fågel är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen i oktober 2018. Vilken fågelart förekommer oftast i svensk dikt? Jag tänker inte berätta det riktigt än. Den som skriver en bok eller gör en radioessä ska inte frestas att avslöja allt genast. Och den som gestaltar en fågel i skönlitteratur kan inte bara skriva ”fågel”. Den aktuella fågeln måste artbestämmas. Är det en gråsparv eller en havsörn, en sånglärka eller en struts? Läsaren måste få veta. Läsaren behöver få rätt associationer. Det här har jag ständigt påpekat när jag har handlett människor som vill utveckla sitt litterära skrivande inom ramarna för olika utbildningar och kurser. Skriv inte bara fågel, skriv vad det är för fågel! Så det är tur för den svenska litteraturen att Nils Ferlin aldrig råkade ut för mig som skrivarskolefröken. Då hade det stått ”gråsparv” eller ”pilfink” i stället för ”grå liten fågel” i en av hans allra mest mest älskade dikter. ”Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist det finns på den andra sidan och det tycker jag nog blir trist. ” Så börjar Nils Ferlins dikt ”Inte ens” i samlingen ”Goggles” som gavs ut 1938. Frasen ”inte ens en grå liten fågel” är språkligt sett så mycket vackrare, så mycket mer böjlig och böljande, och den faller så mycket bättre in i diktens rytm, än en artbestämning av typen ”inte ens en pilfink”. Och inte heller när det gäller diktens betydelse och innehåll, dess tema, behöver jag någon artbestämning av Ferlins fågel, den i dödsriket frånvarande. Den är liten. Den är grå. Det räcker så. Kanske tillhör den inte ens någon särskild art. Den är livets oansenliga fågel, hoppet som kvittrar i snåren, anspråkslöst och oförtröttligt. Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Tillsammans med bland annat måne, stjärnor och rosor tillhör fåglarna poesins mest välanvända metaforer. Att fåglar har en central plats i poesi är inte så konstigt. De sjunger och de kan flyga, det är precis vad dikten också vill göra. Och när poeter söker bilder för existensen är fåglar metaforiskt brukbara ända till döds. När fåglar dör berövas de sin sång och sin flykt, precis som när en människa förlorar hoppet. Döda fåglar är ett omhuldat tema i svensk poesi. Svenska skalders dikter om döda fåglar är överraskande många. Det skriver Sten Hidal, professor emeritus i bibelvetenskap och ordförande i Tegnérsamfundet, i sin lekfullt spirituella och samtidigt noggrant underbyggda och strukturerande bok ”Fåglar i svensk poesi”. Harry Martinson skrev om en död sjömås, Margareta Ekström om en död entita, Niklas Törnlund om en lövsångare som spräckte skallen mot hans fönster, Göran Tunström om en blåmes som åts upp av katten, Olof Lagercranz döpte en hel bok till ”Den döda fågeln”. Även levande och döda örnar förekommer i poesin, men örnen tycks ha fallit ur modet bland diktare ungefär samtidigt som romantiken gjorde det. Jag gissar att de fascistiska ideologiernas fascination för örnar har bidragit till att skamfila örnens poetiska rykte. Som diktläsare kan jag ärligt talat bli trött på poesins fåglar överhuvudtaget, precis så som jag regelbundet tröttnar på måne, stjärnor och rosor – och sedan återupptäcker jag dem och återanvänder dem i mitt eget skrivande. Utnötta metaforer nöts ut av en anledning, de är oöverträffat brukbara. Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Den svenska fågeldiktningens pionjär, Erik Axel Karlfeldt, använde dem ofta som årstidsmarkörer. Hos den samtida poeten Joar Tiberg är sångkaraktäristiken särskilt central. Men giganten i svensk fågeldiktning är Bengt Emil Johnson. ”Ingen annan poet har så många fågelarter som han” konstaterar Sten Hidal imponerat i sin bok. I Bengt Emil Johnsons verk eskalerar fågelintresset oavbrutet och han påstod själv att han tidvis ”förfåglades”. Blå kärrhökar, sädesärlor, talgoxar, koltrastar, ringduvor, oändliga mänger näktergalar, tranor, gökar, steglitsor, knipor, spovar, taltrastar, blåhakar, alla flyger de genom den svenska moderna dikten. Men vilken är diktens vanligaste? Det är inte näktergalen, inte duvan, inte svanen. Inte heller är det någon mytologisk fågel – varken artonhundratalsromantikern Atterboms fågel blå, Ferlins lilla grå fågel eller den rätt så ymnigt förekommande Fågel Fenix. Den vanligaste fågeln i svensk poesi är i god ordning artbestämd. Att skalder artbestämmer fåglar har överhuvudtaget blivit allt vanligare i Sverige det senaste seklet. Jag föreställer mig att det är en frukt av sekularismens förkärlek för det vetenskapliga, det i sak korrekta. Precis som samtidens skrivarkursfröken tycker även sekularisten att det är viktigt att vi vet exakt vilken fågel vi talar om, inte bara på biologilektionen utan även i dikter. Det är helt enkelt alltid viktigt att veta i stället för att gissa, drömma eller tro. Vetandet i sig har ett värde, alltid, överallt. Den som bara säger ”en grå liten fågel” tycks inte ha fullständigt klart för sig vad hon talar om. Den som säger ”pilfink” ”gråsparv” eller ”lövsångare” har däremot på fötterna, vetenskapligt såväl som poetiskt. Långt fler män än kvinnor tar plats bland skalderna i ”Fåglar i svensk poesi”. Och jag blir då förstås också nyfiken på om det också är vanligare att män än kvinnor artbestämmer fåglar när de diktar? Kanske, kanske inte. Finlandssvenska Solveig von Schoultz verk har en varierad fågelvärld där läsaren bland annat möter en sandbadande orrhöna. Den allra vanligaste fågeln i åtminstone rikssvensk dikt tycks dock Solveig von Schoultz aldrig ha skrivit om, KRÅKAN. Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel Kråkan är den svenska poesins favoritfågel. Nästan varje diktare som överhuvudtaget nämner någon fågelart, har med kråkan. Det skulle jag inte ha gissat. Av alla fåglar vår fauna rymmer, varför just kråkan?! Professor Sten Hidal, som ligger bakom avslöjandet, sliter med frågan och kommer fram till att kråkan just i sin alldaglighet innebär en poetisk utmaning. Kan det verkligen bli stor dikt av något sådant som en kråka? Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel som kraxande rotar i sopkorgar och stjäl andra fåglars ägg? Lennart Sjögren har i sin dikt ”Världskråkan” gjort kråkan till en symbol för hela mänskligheten. Harry Martinson har beskrivit kråkan som ”hård och grå som en dammig sko”, Staffan Söderblom har kallat henne ”landskapets gånggärn” – hon finns egentligen ingenstans, men i nära anslutning till nästan allt. Och jag tänker att precis så är det ju också med dikten. Själva poesin kan liknas både vid en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, en skränande äggtjuv och det som fattas oss i dödsriket. Ett liv helt utan dikt, ett liv helt utan fåglar, är inget liv. Maria Küchen, författare Litteratur Sten Hidal: Fåglar i svensk poesi, Norma 2018.

Funktionell analys.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.   I det här avsnittet pratar Lena Olsson-Lalor med Niklas Törneke om funktionell analys som är en mycket viktig ingrediens i KBT.   Detta är ett guldkorn från KBT-poddens avsnitt 274.   I det långa avsnittet: Vilka olika typer av FA är vanliga att använda? Vad visar en funktionell analys? Vad skiljer en vardaglig FA från en experimentell FA i labbet (Laboratoriet kontra naturlig miljö)? Vad händer i samtalsrummet när man använder en FA? Vem är expert egentligen? Varför blir samarbetet så viktigt? Vilka delar har en FA? Förklaring och skillnaden mellan konsekvenser, negativ och positiv förstärkning, slippa och uppnå  Förmågan att ta sikte på långsiktiga konsekvenser  Fällan med att fortsätta något plågsamt för att nå långsiktig konsekvens  Relationer, inlärning utan egen erfarenhet  Varför ska man använda en FA? Vikten av att känna till de två scenerna i behandlarens perspektiv, en utanför och en i terapirummet  När för man in FA i samtalet? Hur fyller man i en FA? Var börjar man fylla i en FA? Hur kan man använda den i förändringsarbetet? Hur kommer det alternativa beteendet in i bilden? Hur kan man experimentera med hjälp av en FA i behandlingen?   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, leg. hälso- och sjukvårdskurator. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi och författare.   Här finner du poddbloggen och kan köpa en prenumeration av KBT-podden för att lyssna på ALLA avsnitt i sin helhet   KBT-podden publiceras av Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

Hösten 1888 umgicks Vincent van Gogh med konstnären Paul Gauguin. De bodde i ett gult hus i den franska staden Arles. På kvällen den 21:a december råkade de två männen i luven på varandra. I tumultet tog van Gogh en kniv och skar av sitt vänstra öra. Han lade in det i papper och försökte senare ge det som gåva till en prostituerad på en bordell i närheten. Senare var hand förklaring att det hela bara handlade om ett enkelt anfall av galenskap, som konstnärer får.Händelsen har kommit att få en alldeles särskild laddning, som just en symbol för den galenskap, frustration och olycka som sägs vara en del av att vara en kreativ eller skapande person. Men måste det vara så? Kan man inte få vara kreativ och lycklig? Pär Säthil är psykolog och poet och före detta musiker och artist. Efter att han kämpat med den där känslan av att inte lyckas, att inte riktigt få till det, att bli olycklig av sitt skapande, började han intressera sig för skapandets psykologi. Vad han fann var både tröst och konkreta råd och dessa har han samlat i boken Det lyckliga geniet.Det här blev ett samtal om högt och lågt, flummigt och konkret, men jag tycker att vi på det sättet också fångade skapadeprocessens kärna och varför den inte behöver vara ett svart hål utan en källa till konstant glädje.Bokrekommendationer:Beginning of Infinity - David DeutschThe Creative Act - Rick Rubin Beteendets ABC : en introduktion till behavioristisk psykoterapi - Jonas Ramnerö, Niklas Törneke. Self-Compassion: The Proven Power of Being Kind to Yourself - Kristin NeffProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radcliffe-Brown, A. R. (1975). O pojęciu funkcji w naukach społecznych. W D. Niklas (Tłum.), Elementy teorii socjologicznych. Materiały do dziejów współczesnej socjologii zachodniej (s. 190–198). Państwowe Wydawnictwo Naukowe PWN.

https://ko-fi.com/artykulynaukoweWeber, M. (1975). Klasy, stany, partie—Podział władzy w obrębie wspólnoty. W D. Niklas (Tłum.), Elementy teorii socjologicznych. Materiały do dziejów współczesnej socjologii zachodniej (s. 415–428). Państwowe Wydawnictwo Naukowe PWN.

Porvoon FunShine Cheerleadersin (FSC) on lyönyt hynttyyt yhteen Helsinki Athletics Cheerleaderin (HAC) kanssa, josta on kerätty erityinen huippuryhmä MM-kisoja varten. MM-projektin tavoitteena on olla joulukuun MM-karsintakilpailun ykkönen, ja saada siten edustuspaikka lajin MM-kilpailuihin, jotka käydään ensi vuoden huhtikuussa Yhdysvaltojen Floridan Orlandossa. Itse MM-projektia porvoolaisseurassa navigoi eteenpäin Niklas Törnroos, joka palkattiin hiljattain seuraan huippu-urheiluvastaavaksi osittain juuri MM-projektin vuoksi. Törnroosin lisäksi MM-projektin valmennustiimissä ovat Porvoosta mukana myös Juulia Hietala ja Ronja Ekroth.

Att samtala om nuet i terapi - samtalsbehandling del 3.     Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.   Detta är ett klipp från avsnitt 198. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att köpa en prenumeration på KBT-podden här.   I avsnittet: I psykoterapi är ”samtalet” själva behandlingen. Hur blir språket ”kuren” och hur blir språket ”krämpan”? Vad är tidsaspekten i samtalsterapi? Vad är nuet? Var ligger nuet på tidsaxeln? Vilken funktion fyller det att prata om nuet i terapi?? På vilka sätt visar sig nuet i språket? Hur använder man nuet i samtalsterapi?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   Här kan du se boktips, ladda hem gratismaterial, läsa sammanfattning mm och köpa din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

Att samtala om framtiden i terapi - samtalsbehandling del 2.     Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.   Detta är ett klipp från avsnitt 197. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att köpa en prenumeration på KBT-podden här.   I avsnittet: I psykoterapi är ”samtalet” själva behandlingen. Hur blir språket ”kuren” och hur blir språket ”krämpan”? Vad är tidsaspekten i samtalsterapi? Vad är framtiden? Vilket avstånd har framtiden från nuet? Vilken funktion fyller det att prata om framtiden i behandling? På vilka sätt visar sig framtiden i språket? Hur använder man framtiden i samtalsbehandling?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   Här kan du se boktips, ladda hem gratismaterial, läsa sammanfattning mm och köpa din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

Att samtala om det förflutna i terapi - samtalsbehandling del 1.     Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.   Detta är ett klipp från avsnitt 196. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att köpa en prenumeration på KBT-podden här.   I avsnittet: I psykoterapi är ”samtalet” själva behandlingen. Hur blir språket ”kuren” och hur blir språket ”krämpan”? Vad är tidsaspekten i samtalsterapi? Vad är det förflutna? Vilket avstånd har det förflutna från nuet? Vilken funktion fyller det att prata om det förflutna i behandling? På vilka  sätt visar sig det förflutna i språket? Hur använder man det förflutna i samtalsbehandling?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   Här kan du se boktips, ladda hem gratismaterial, läsa sammanfattning mm och köpa din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

3 principer för att öka psykologisk flexibilitet ACT och metaforer del 2   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Niklas Törneke   Detta är ett klipp från avsnitt 147. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Vilka är de 3 principerna för att öka psykologisk flexibilitet?  Vad gör man när klienten väl erfar psykologisk flexibilitet? Hur kan man förhålla sig till privata händelser (tankar,  känslor och kroppsförnimmelser) för att öka psykologisk flexibilitet? Vad ska motivera klienten att gå i riktning när hen väl fått distans från privata händelser och ökat sin psykologiska flexibilitet? Hur kan man med hjälp av språket och relationsinramning närma sig  långsiktiga konsekvenser istället för att hamna i de omedelbara?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 147 publicerades första gången 27 april 2020 i KBT-poddens arkiv

Vad är metaforer? ACT och metaforer del 3   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Niklas Törneke   Detta är ett klipp från avsnitt 148. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Kan man skilja mellan en död och en levande metafor? Går det att prata utan metaforer? Använder alla samma metafor för samma sak? Hur förklarar man metaforer utifrån RFT (relationsinramningsteorin)?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 148 publicerades första gången 4 maj 2020 i KBT-poddens arkiv

Hur använder man metaforer i psykoterapi och kliniskt arbete? ACT och metaforer del 4   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Niklas Törneke   Detta är ett klipp från avsnitt 149. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Varför använder man metaforer i psykoterapi?  Hur använder man metaforer för att fånga den funktionella analysen? Lär man sig självdiskriminering med hjälp av metaforer? Kan man etablera ett betraktelseavstånd  med hjälp av metaforer? Hur använder man en metafor för att gå i värderad riktning? På vilka sätt kan man koppla ihop upplevelsebaserade övningar och metaforer i terapin?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 149 publicerades första gången 11 maj 2020 i KBT-poddens arkiv

Vad är RFT (Relational Frame Theory)? Mänskligt språk och psykoterapi: ACT och metaforer del 1   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Niklas Törneke   Detta är ett klipp från avsnitt 146. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Vad är RFT, relationsinramning och mänskligt språk?  Varför kan vi människor fortsätta göra det som är plågsamt? På vilket sätt kan man använda  RFT och språket i psykoterapi och i förändringsarbete?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 146 publicerades första gången 20 april 2020 i KBT-poddens arkiv

Den 25:e Lyran: en kulmen – men långt ifrån slutet… Vi uppmärksammar det faktum att Niklas Törnlunds diktsamling ”Ad lib – improvisationer kring klassisk musik” äntligen ser dagens ljus. Den perfekta boken för den som, precis som vi, brinner för två av de allra skönaste konsterna! Dikterna för oss från en 1600-talspassion av Heinrich Schütz´ ända till Procol Harum, via Chopin och Carl Nielsen. Begreppet dynamik är 25:ans ledstjärna – god förnöjelse!

The man, the myth, the legend- Niklas Törneke, MD. He wrote the green RFT book is an ACBS Fellow and all around great guy. He graciously sits down with me for a chat and some experiential work. Niklas has an almost magical ability to simplify the complex (without dumbing it down) and shows off this ability in the experiential work we get into. books: https://www.newharbinger.com/author/niklas-t%C3%B6rneke contact for consultation: niklas.torneke@telia.com

Trailer avsnitt 149 om hur man använder metaforer i psykoterapi och varför det är användbart. Detta är del 4 i ACT och metaforer.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor   Gäst: Niklas Törneke   Varför använder man metaforer i psykoterapi?  Hur använder man metaforer för att fånga den funktionella analysen? Lär man sig självdiskriminering med hjälp av metaforer? Kan man etablera ett betraktelseavstånd  med hjälp av metaforer? Hur använder man en metafor för att gå i värderad riktning? På vilka sätt kan man koppla ihop upplevelsebaserade övningar och metaforer i terapin?   Lena Olsson-Lalor och Niklas Törneke hjälper oss att sortera samt informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.    För att lyssna på hela avsnitt 149 behöver du prenumerera på KBT-podden. Genom att prenumerera visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll. Här kan du se boktips mm och starta din prenumeration:  http://www.blienbattrebehandlare.se/149    Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se

Från undergång med sikte på uppståndelse kastar vi nu den 24:e Lyran... Distansinspelad som sig bör på videolänk med Rolf Beckman i Linderöd och Niklas Törnlund i Lund. De poetiska inslagen sträcker sig från ett slags medeltida beatpoesi till en alldeles nyskriven besvärjelse om att - få börja om... På musiksidan: REM möter Carl Orff, perkussionsmagikern Steve Shehan och Eldfågelfångaren Stravinsky. Det lite speciella Zoomsoundet i vårt samtal hoppas vi bidrar till en lite...dokumentär känsla. Välkomna in!

Trailer avsnitt 148 om metaforer. ACT och metaforer del 3.     Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor   Gäst: Niklas Törneke   Vad är en metafor? Kan man skilja mellan en död och en levande metafor? Går det att prata utan metaforer? Använder alla samma metafor för samma sak? Hur förklarar man metaforer utifrån RFT (relationsinramningsteorin)?   För att lyssna på hela avsnitt 148 behöver du prenumerera på KBT-podden. Genom att prenumerera visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll. Här kan du se boktips mm och starta din prenumeration:  http://www.blienbattrebehandlare.se/148     Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se  

Trailer avsnitt 147 om 3 principer för att öka psykologisk flexibilitet. ACT och metaforer del 2.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Niklas Törneke   Vilka är de 3 principerna för att öka psykologisk flexibilitet? Vad gör man när klienten väl erfar psykologisk flexibilitet? Hur kan man förhålla sig till privata händelser (tankar,  känslor och kroppsförnimmelser) för att öka psykologisk flexibilitet? Vad ska motivera klienten att gå i riktning när hen väl fått distans från privata händelser och ökat sin psykologiska flexibilitet? Hur kan man med hjälp av språket och relationsinramning närma sig  långsiktiga konsekvenser istället för att hamna i de omedelbara?   Lena Olsson-Lalor och Niklas Törneke hjälper oss att sortera och informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   För att lyssna på hela avsnitt 147 behöver du prenumerera på KBT-podden. Genom att prenumerera visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll. Här kan du se boktips mm och starta din prenumeration:  http://www.blienbattrebehandlare.se/147     Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se

Trailer avsnitt 146 om RFT (Relational Frame Theory)? Mänskligt språk och psykoterapi: ACT och metaforer del 1.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Niklas Törneke   Vad är RFT, relationsinramning och mänskligt språk?  Varför kan vi människor fortsätta göra det som är plågsamt? På vilket sätt kan man använda RFT och språket i psykoterapi och i förändringsarbete?   Lena Olsson-Lalor och Niklas Törneke hjälper oss att sortera och informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   För att lyssna på hela avsnitt 146 behöver du prenumerera på KBT-podden. Om du visar din uppskattning och prenumererar gör du det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll. Här kan du se boktips mm och starta din prenumeration:  http://www.blienbattrebehandlare.se/146   Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi.   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se

Den tjugotredje LYRAN: en hyllning till den obändiga kvinnliga skaparkraft som trotsat så många seklers motvindar. Tidsspannet är 1 200 år – från hon som kallats Japans Sapfo: ONO NO KOMACHI till multikonstnären Roberta Joan Anderson, mer känd som JONI MITCHELL. Vi intervjuar översättaren och Japankännaren VIBEKE EMOND och lyssnar till den unga Lundapoeten VERA WORBIN – bland annat! Niklas Törnlund & Rolf Beckman hälsar dig varmt välkommen att knäppa på Lyran…

Hur är det att vara dirigent – den som spelar på världens största instrument: symfoniorkestern? I en exklusiv intervju med världsstjärnan MEI-ANN CHEN får vi unika inblickar i både drivkrafterna och utmaningarna. Cellisten SAMULI ÖRNSTRÖMER i Malmö Symfoni Orkester sätter underfundiga ord på upplevelsen av att ingå i ett kollektiv av högpresterande individer. LYRAN tillbringade en oförglömlig dag & konsertafton på Malmö Live. Frukten blev vårt 19:e program, med en rykande färsk dikt av Niklas Törnlund och en dynamisk musikmix med allt från Mei-Anns darling Tjajkovskilj till Coldplays cellobaserade megahit Viva la Vida. Vi är visserligen jäviga men – det här får du inte missa!

Britta Byström är en av Sveriges mest spännande och nyskapande tonsättare. Redan i tonåren började hon att komponera musik, och har nu som 41-åring en diger lista av verk och priser bakom sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet berättar Byström om konstverk och författarskap som hon hämtar inspiration ifrån. Vi lyssnar bland annat på hennes verk "Invisible cities" och "The Baron", båda inspirerade av den italienske författaren Italo Calvino, och hör om "Games for souls" - ett stycke utan dirigent som Britta Byström skapat tillsammans med violinisten och konsertmästaren i Sveriges Radios symfoniorkester Malin Broman. Det är i orkestermusiken Byströms skapande ligger. Hon har skrivit för rena stråk- och blåsorkestrar, för sopran, countertenor, kör eller violin och stråkorkester, men också sceniska verk som kammaroperan "Om man blivit av med sitt bagage" med libretto av Niklas Törnlund från 2003 eller verket "Gállábartnit" för två solister, en berättare, tre dansare, kör och sju instrument med text av Rawda Carita Eira från 2015. Det här är berättelsen om en tonsättare, gränsöverskridande inspiration och om att arbeta alldeles nära dissonansen. Programmet är en repris från den 16 september 2018. En P2 Dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar/Umami produktion.

Britta Byström är en av Sveriges mest spännande och nyskapande tonsättare. Redan i tonåren började hon att komponera musik, och har nu som 41-åring en diger lista av verk och priser bakom sig. I det här programmet berättar Byström om konstverk och författarskap som hon hämtar inspiration ifrån. Vi lyssnar bland annat på hennes verk "Invisible cities" och "The Baron", båda inspirerade av den italienske författaren Italo Calvino, och hör om "Games for souls" - ett stycke utan dirigent som Britta Byström skapat tillsammans med violinisten och konsertmästaren i Sveriges Radios symfoniorkester Malin Broman. Det är i orkestermusiken Byströms skapande ligger. Hon har skrivit för rena stråk- och blåsorkestrar, för sopran, countertenor, kör eller violin och stråkorkester, men också sceniska verk som kammaroperan "Om man blivit av med sitt bagage" med libretto av Niklas Törnlund från 2003 eller verket "Gállábartnit" för två solister, en berättare, tre dansare, kör och sju instrument med text av Rawda Carita Eira från 2015. Det här är berättelsen om en tonsättare, gränsöverskridande inspiration och om att arbeta alldeles nära dissonansen. Programmet är en repris från den 16 september 2018. En P2 Dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar/Umami produktion.

Fyra essäer om lyriska bilder som kan uppfattas som klichéer men ruvar på oupptäckta hemligheter. Maria Küchen reflekterar över fjäderfän i dikten och avslöjar vilken vår allra mest poetiska fågel är. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen i oktober 2018. Vilken fågelart förekommer oftast i svensk dikt? Jag tänker inte berätta det riktigt än. Den som skriver en bok eller gör en radioessä ska inte frestas att avslöja allt genast. Och den som gestaltar en fågel i skönlitteratur kan inte bara skriva fågel. Den aktuella fågeln måste artbestämmas. Är det en gråsparv eller en havsörn, en sånglärka eller en struts? Läsaren måste få veta. Läsaren behöver få rätt associationer. Det här har jag ständigt påpekat när jag har handlett människor som vill utveckla sitt litterära skrivande inom ramarna för olika utbildningar och kurser. Skriv inte bara fågel, skriv vad det är för fågel! Så det är tur för den svenska litteraturen att Nils Ferlin aldrig råkade ut för mig som skrivarskolefröken. Då hade det stått gråsparv eller pilfink i stället för grå liten fågel i en av hans allra mest mest älskade dikter. Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist det finns på den andra sidan och det tycker jag nog blir trist. Så börjar Nils Ferlins dikt Inte ens i samlingen Goggles  som gavs ut 1938. Frasen inte ens en grå liten fågel är språkligt sett så mycket vackrare, så mycket mer böjlig och böljande, och den faller så mycket bättre in i diktens rytm, än en artbestämning av typen inte ens en pilfink. Och inte heller när det gäller diktens betydelse och innehåll, dess tema, behöver jag någon artbestämning av Ferlins fågel, den i dödsriket frånvarande. Den är liten. Den är grå. Det räcker så. Kanske tillhör den inte ens någon särskild art. Den är livets oansenliga fågel, hoppet som kvittrar i snåren, anspråkslöst och oförtröttligt. Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Tillsammans med bland annat måne, stjärnor och rosor tillhör fåglarna poesins mest välanvända metaforer.  Att fåglar har en central plats i poesi är inte så konstigt. De sjunger och de kan flyga, det är precis vad dikten också vill göra. Och när poeter söker bilder för existensen är fåglar metaforiskt brukbara ända till döds. När fåglar dör berövas de sin sång och sin flykt, precis som när en människa förlorar hoppet. Döda fåglar är ett omhuldat tema i svensk poesi. Svenska skalders dikter om döda fåglar är överraskande många. Det skriver Sten Hidal, professor emeritus i bibelvetenskap och ordförande i Tegnérsamfundet, i sin lekfullt spirituella och samtidigt noggrant underbyggda och strukturerande bok Fåglar i svensk poesi. Harry Martinson skrev om en död sjömås, Margareta Ekström om en död entita, Niklas Törnlund om en lövsångare som spräckte skallen mot hans fönster, Göran Tunström om en blåmes som åts upp av katten, Olof Lagercranz döpte en hel bok till Den döda fågeln. Även levande och döda örnar förekommer i poesin, men örnen tycks ha fallit ur modet bland diktare ungefär samtidigt som romantiken gjorde det. Jag gissar att de fascistiska ideologiernas fascination för örnar har bidragit till att skamfila örnens poetiska rykte. Som diktläsare kan jag ärligt talat bli trött på poesins fåglar överhuvudtaget, precis så som jag regelbundet tröttnar på måne, stjärnor och rosor och sedan återupptäcker jag dem och återanvänder dem i mitt eget skrivande. Utnötta metaforer nöts ut av en anledning, de är oöverträffat brukbara. Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Den svenska fågeldiktningens pionjär, Erik Axel Karlfeldt, använde dem ofta som årstidsmarkörer. Hos den samtida poeten Joar Tiberg är sångkaraktäristiken särskilt central.  Men giganten i svensk fågeldiktning är Bengt Emil Johnson. Ingen annan poet har så många fågelarter som han konstaterar Sten Hidal imponerat i sin bok. I Bengt Emil Johnsons verk eskalerar fågelintresset oavbrutet och han påstod själv att han tidvis förfåglades. Blå kärrhökar, sädesärlor, talgoxar, koltrastar, ringduvor, oändliga mänger näktergalar, tranor, gökar, steglitsor, knipor, spovar, taltrastar, blåhakar, alla flyger de genom den svenska moderna dikten. Men vilken är diktens vanligaste? Det är inte näktergalen, inte duvan, inte svanen. Inte heller är det någon mytologisk fågel varken artonhundratalsromantikern Atterboms fågel blå, Ferlins lilla grå fågel eller den rätt så ymnigt förekommande Fågel Fenix. Den vanligaste fågeln i svensk poesi är i god ordning artbestämd. Att skalder artbestämmer fåglar har överhuvudtaget blivit allt vanligare i Sverige det senaste seklet. Jag föreställer mig att det är en frukt av sekularismens förkärlek för det vetenskapliga, det i sak korrekta. Precis som samtidens skrivarkursfröken tycker även sekularisten att det är viktigt att vi vet exakt vilken fågel vi talar om, inte bara på biologilektionen utan även i dikter. Det är helt enkelt alltid viktigt att veta i stället för att gissa, drömma eller tro. Vetandet i sig har ett värde, alltid, överallt. Den som bara säger en grå liten fågel tycks inte ha fullständigt klart för sig vad hon talar om. Den som säger pilfink gråsparv eller lövsångare har däremot på fötterna, vetenskapligt såväl som poetiskt. Långt fler män än kvinnor tar plats bland skalderna i Fåglar i svensk poesi. Och jag blir då förstås också nyfiken på om det också är vanligare att män än kvinnor artbestämmer fåglar när de diktar? Kanske, kanske inte. Finlandssvenska Solveig von Schoultz verk har en varierad fågelvärld där läsaren bland annat möter en sandbadande orrhöna. Den allra vanligaste fågeln i åtminstone rikssvensk dikt tycks dock Solveig von Schoultz aldrig ha skrivit om, KRÅKAN. Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel Kråkan är den svenska poesins favoritfågel. Nästan varje diktare som överhuvudtaget nämner någon fågelart, har med kråkan. Det skulle jag inte ha gissat. Av alla fåglar vår fauna rymmer, varför just kråkan?! Professor Sten Hidal, som ligger bakom avslöjandet, sliter med frågan och kommer fram till att kråkan just i sin alldaglighet innebär en poetisk utmaning. Kan det verkligen bli stor dikt av något sådant som en kråka? Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel som kraxande rotar i sopkorgar och stjäl andra fåglars ägg? Lennart Sjögren har i sin dikt Världskråkan gjort kråkan till en symbol för hela mänskligheten. Harry Martinson har beskrivit kråkan som hård och grå som en dammig sko, Staffan Söderblom har kallat henne landskapets gånggärn hon finns egentligen ingenstans, men i nära anslutning till nästan allt. Och jag tänker att precis så är det ju också med dikten. Själva poesin kan liknas både vid en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, en skränande äggtjuv och det som fattas oss i dödsriket. Ett liv helt utan dikt, ett liv helt utan fåglar, är inget liv. Maria Küchen, författare   Litteratur Sten Hidal: Fåglar i svensk poesi, Norma 2018.

Att fåglar är en vanlig metafor är inte konstigt, dikten vill ju också sjunga och flyga. Maria Küchen reflekterar över fjäderfän i svensk lyrik och avslöjar vilken vår allra mest poetiska fågel är. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vilken fågelart förekommer oftast i svensk dikt? Jag tänker inte berätta det riktigt än. Den som skriver en bok eller gör en radioessä ska inte frestas att avslöja allt genast. Och den som gestaltar en fågel i skönlitteratur kan inte bara skriva fågel. Den aktuella fågeln måste artbestämmas. Är det en gråsparv eller en havsörn, en sånglärka eller en struts? Läsaren måste få veta. Läsaren behöver få rätt associationer. Det här har jag ständigt påpekat när jag har handlett människor som vill utveckla sitt litterära skrivande inom ramarna för olika utbildningar och kurser. Skriv inte bara fågel, skriv vad det är för fågel! Så det är tur för den svenska litteraturen att Nils Ferlin aldrig råkade ut för mig som skrivarskolefröken. Då hade det stått gråsparv eller pilfink i stället för grå liten fågel i en av hans allra mest mest älskade dikter. Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist det finns på den andra sidan och det tycker jag nog blir trist. Så börjar Nils Ferlins dikt Inte ens i samlingen Goggles  som gavs ut 1938. Frasen inte ens en grå liten fågel är språkligt sett så mycket vackrare, så mycket mer böjlig och böljande, och den faller så mycket bättre in i diktens rytm, än en artbestämning av typen inte ens en pilfink. Och inte heller när det gäller diktens betydelse och innehåll, dess tema, behöver jag någon artbestämning av Ferlins fågel, den i dödsriket frånvarande. Den är liten. Den är grå. Det räcker så. Kanske tillhör den inte ens någon särskild art. Den är livets oansenliga fågel, hoppet som kvittrar i snåren, anspråkslöst och oförtröttligt. Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Tillsammans med bland annat måne, stjärnor och rosor tillhör fåglarna poesins mest välanvända metaforer.  Att fåglar har en central plats i poesi är inte så konstigt. De sjunger och de kan flyga, det är precis vad dikten också vill göra. Och när poeter söker bilder för existensen är fåglar metaforiskt brukbara ända till döds. När fåglar dör berövas de sin sång och sin flykt, precis som när en människa förlorar hoppet. Döda fåglar är ett omhuldat tema i svensk poesi. Svenska skalders dikter om döda fåglar är överraskande många. Det skriver Sten Hidal, professor emeritus i bibelvetenskap och ordförande i Tegnérsamfundet, i sin lekfullt spirituella och samtidigt noggrant underbyggda och strukturerande bok Fåglar i svensk poesi. Harry Martinson skrev om en död sjömås, Margareta Ekström om en död entita, Niklas Törnlund om en lövsångare som spräckte skallen mot hans fönster, Göran Tunström om en blåmes som åts upp av katten, Olof Lagercranz döpte en hel bok till Den döda fågeln. Även levande och döda örnar förekommer i poesin, men örnen tycks ha fallit ur modet bland diktare ungefär samtidigt som romantiken gjorde det. Jag gissar att de fascistiska ideologiernas fascination för örnar har bidragit till att skamfila örnens poetiska rykte. Som diktläsare kan jag ärligt talat bli trött på poesins fåglar överhuvudtaget, precis så som jag regelbundet tröttnar på måne, stjärnor och rosor och sedan återupptäcker jag dem och återanvänder dem i mitt eget skrivande. Utnötta metaforer nöts ut av en anledning, de är oöverträffat brukbara. Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Den svenska fågeldiktningens pionjär, Erik Axel Karlfeldt, använde dem ofta som årstidsmarkörer. Hos den samtida poeten Joar Tiberg är sångkaraktäristiken särskilt central.  Men giganten i svensk fågeldiktning är Bengt Emil Johnson. Ingen annan poet har så många fågelarter som han konstaterar Sten Hidal imponerat i sin bok. I Bengt Emil Johnsons verk eskalerar fågelintresset oavbrutet och han påstod själv att han tidvis förfåglades. Blå kärrhökar, sädesärlor, talgoxar, koltrastar, ringduvor, oändliga mänger näktergalar, tranor, gökar, steglitsor, knipor, spovar, taltrastar, blåhakar, alla flyger de genom den svenska moderna dikten. Men vilken är diktens vanligaste? Det är inte näktergalen, inte duvan, inte svanen. Inte heller är det någon mytologisk fågel varken artonhundratalsromantikern Atterboms fågel blå, Ferlins lilla grå fågel eller den rätt så ymnigt förekommande Fågel Fenix. Den vanligaste fågeln i svensk poesi är i god ordning artbestämd. Att skalder artbestämmer fåglar har överhuvudtaget blivit allt vanligare i Sverige det senaste seklet. Jag föreställer mig att det är en frukt av sekularismens förkärlek för det vetenskapliga, det i sak korrekta. Precis som samtidens skrivarkursfröken tycker även sekularisten att det är viktigt att vi vet exakt vilken fågel vi talar om, inte bara på biologilektionen utan även i dikter. Det är helt enkelt alltid viktigt att veta i stället för att gissa, drömma eller tro. Vetandet i sig har ett värde, alltid, överallt. Den som bara säger en grå liten fågel tycks inte ha fullständigt klart för sig vad hon talar om. Den som säger pilfink gråsparv eller lövsångare har däremot på fötterna, vetenskapligt såväl som poetiskt. Långt fler män än kvinnor tar plats bland skalderna i Fåglar i svensk poesi. Och jag blir då förstås också nyfiken på om det också är vanligare att män än kvinnor artbestämmer fåglar när de diktar? Kanske, kanske inte. Finlandssvenska Solveig von Schoultz verk har en varierad fågelvärld där läsaren bland annat möter en sandbadande orrhöna. Den allra vanligaste fågeln i åtminstone rikssvensk dikt tycks dock Solveig von Schoultz aldrig ha skrivit om, KRÅKAN. Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel Kråkan är den svenska poesins favoritfågel. Nästan varje diktare som överhuvudtaget nämner någon fågelart, har med kråkan. Det skulle jag inte ha gissat. Av alla fåglar vår fauna rymmer, varför just kråkan?! Professor Sten Hidal, som ligger bakom avslöjandet, sliter med frågan och kommer fram till att kråkan just i sin alldaglighet innebär en poetisk utmaning. Kan det verkligen bli stor dikt av något sådant som en kråka? Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel som kraxande rotar i sopkorgar och stjäl andra fåglars ägg? Lennart Sjögren har i sin dikt Världskråkan gjort kråkan till en symbol för hela mänskligheten. Harry Martinson har beskrivit kråkan som hård och grå som en dammig sko, Staffan Söderblom har kallat henne landskapets gånggärn hon finns egentligen ingenstans, men i nära anslutning till nästan allt. Och jag tänker att precis så är det ju också med dikten. Själva poesin kan liknas både vid en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, en skränande äggtjuv och det som fattas oss i dödsriket. Ett liv helt utan dikt, ett liv helt utan fåglar, är inget liv. Maria Küchen, författare   Litteratur Sten Hidal: Fåglar i svensk poesi, Norma 2018.

Britta Byström är en av Sveriges mest spännande och nyskapande tonsättare. Redan i tonåren började hon att komponera musik, och har nu som 40-åring en diger lista av verk och priser bakom sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet berättar Byström om konstverk och författarskap som hon hämtar inspiration ifrån. Vi lyssnar bland annat på hennes verk "Invisible cities" och "The Baron", båda inspirerade av den italienske författaren Italo Calvino. Vi hör också om "Games for souls", ett stycke utan dirigent som Britta Byström skapat tillsammans med violinisten och konsertmästaren i Sveriges Radios symfoniorkester Malin Broman. Det är i orkestermusiken Byströms skapande ligger. Hon har skrivit för rena stråk- och blåsorkestrar, för sopran, countertenor, kör eller violin och stråkorkester, men också sceniska verk som kammaroperan "Om man blivit av med sitt bagage" med libretto av Niklas Törnlund från 2003 eller verket "Gállábartnit" för två solister, en berättare, tre dansare, kör och sju instrument med text av Rawda Carita Eira från 2015. Det här är berättelsen om en tonsättare, gränsöverskridande inspiration och om att arbeta alldeles nära dissonansen. En P2 Dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar/Umami produktion.

Britta Byström är en av Sveriges mest spännande och nyskapande tonsättare. Redan i tonåren började hon att komponera musik, och har nu som 40-åring en diger lista av verk och priser bakom sig. I det här programmet berättar Byström om konstverk och författarskap som hon hämtar inspiration ifrån. Vi lyssnar bland annat på hennes verk "Invisible cities" och "The Baron", båda inspirerade av den italienske författaren Italo Calvino. Vi hör också om "Games for souls", ett stycke utan dirigent som Britta Byström skapat tillsammans med violinisten och konsertmästaren i Sveriges Radios symfoniorkester Malin Broman. Det är i orkestermusiken Byströms skapande ligger. Hon har skrivit för rena stråk- och blåsorkestrar, för sopran, countertenor, kör eller violin och stråkorkester, men också sceniska verk som kammaroperan "Om man blivit av med sitt bagage" med libretto av Niklas Törnlund från 2003 eller verket "Gállábartnit" för två solister, en berättare, tre dansare, kör och sju instrument med text av Rawda Carita Eira från 2015. Det här är berättelsen om en tonsättare, gränsöverskridande inspiration och om att arbeta alldeles nära dissonansen. En P2 Dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar/Umami produktion.

LYRAN 10-programsjubilerar! Samtalet kretsar kring politisk poesi. USA-poeten CAROLYN FORCHÉ läser sin berömda dikt Översten, skriven i El Salvador -78, Niklas Törnlunds dikt GAZARAEL är en poetisk reaktion på ännu ett våldsutbrott i Israel/Palestina, musikaliska ingredienser bl a Lutosławski och en israelisk systertrio med (demonstrativt nog) ett arabiskt namn: A-WA (dvs Ja!)

Litteraturbaren med Sigrid Combüchen och Mi Tyler var en klar succé. I LYRAN #9 bjuder vi på Sigrid backstage - om bl a tango, Wagner och varför hon är en smygpoet... Dessutom den fantastiska historien om hur Paul Éluards dikt Liberté distribuerades av Royal Air Force(!) 1942. Niklas Törnlunds dikt "Den sjungande kometen" tillför ett astronomiskt perspektiv på poesin. Välkommen att fånga LYRAN!

Lyran 1, ny podcast om mötet mellan musik och poesi, av & med poeten Niklas Törnlund och Rolf Beckman. Flöjtisten Paul Horn i en hemlig inspelning från gravkammaren i Keops pyramid. Den legendariske USA-poeten Gary Snyders ekovisionära ”Moder jord hennes valar”. Dessutom ett samtal med Augustprisade författaren Lina Wolff. Ur en kommande diktsamling läser Törnlund "Vindmusiken".