Podcasts about psykologisk

Jocke krisar och tvingas flytta hem till sin mammas hyreshus. Som aldrig är tyst. En kväll har någon klottat i trapphuset och budskapet är riktat mot Jocke personligen. Vem? Varför? Fuck Jocke Fransson är en psykologisk thriller i fem delar, som blandar pulshöjande spänning med humor och lätthet. Manus av Paolo Iskra, i regi av Henrik Georgsson. Dramaturg: Magnus Lindman.Lyssna på Fuck Jocke Fransson, och följ P3 Serie i Sveriges Radios app.

AI skriver koden, kjører testene, retter feilene og godkjenner resultatet. «Vibe coding» og autonome AI-agenter snur nå utviklingsarbeidet på hodet. Det går raskere og terskelen for å bygge blir lavere. Da melder spørsmålet seg om hva et utviklingsteam skal være fremover. I denne episoden ser vi på hvordan AI endrer disse teamene og produktiviteten i norske virksomheter. Dette lærer du:Viktige begreper: hva «vibe coding» og agentisk koding er, og hva det betyr for arbeidsflyten i teamene.Kultur slår teknologi: Psykologisk trygghet og åpen dialog skiller de vinnende teamene fra resten.Faren for kognitiv latskap: AI-verktøyene kan skape blindsoner når det genererte resultatet ser så bra ut.Fremtiden for juniorutviklere: Maskinene overtar flere rutineoppgaver, og behovet for systemforståelse blir da viktigere.Ledelsens ansvar: Ledergruppen må selv ta i bruk verktøyene og legge til rette for eksperimentering i organisasjonen.Ukens gjester er Nils Brede Moe, sjefsforsker ved SINTEF. Han følger norske AI-utviklingsteam tett og deler konkrete forskningsfunn om læring og arbeidsprosesser. Vår andre gjest er Petter Moe, CTO i Atea. Han deler praktiske erfaringer om hvordan verktøyene implementeres og skaper verdi. Programleder er Christian Brosstad, Atea. Liker du episoden?Gi oss gjerne noen stjerner i din podkast-app. Del episoden med en kollega som trenger litt faglig påfyll. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jocke krisar och tvingas flytta hem till sin mammas hyreshus. Som aldrig är tyst. En kväll har någon klottat i trapphuset och budskapet är riktat mot Jocke personligen. Vem? Varför? Fuck Jocke Fransson är en psykologisk thriller i fem delar, som blandar pulshöjande spänning med humor och lätthet. Manus av Paolo Iskra, i regi av Henrik Georgsson. Dramaturg: Magnus Lindman.Lyssna på Fuck Jocke Fransson, och följ P3 Serie i Sveriges Radios app.

Psykologisk press blir ett vapen inför hotet om ett handelskrig som ingen vill ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europas handelsunderskott gentemot Kina har vuxit i rasande fart och Bryssel börjar tappa tålamodet. Förslag på förslag läggs fram för att bryta den destruktiva relationen, men Peking är inte sen att hugga tillbaka. Samtidigt vacklar Europa i sitt självförtroende – kommer man våga ta steget fullt ut? Det hänger i hög grad på om Frankrike och andra länder som har fått nog lyckas få med sig Europas största ekonomi Tyskland på tåget. I vågskålen ligger bland annat en miljon tyska jobb och en blödande bilindustri.Medverkande: Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Kinareporter Hanna Sahlberg och Tysklandskorrespondent Katarina von Arndt.Programledare: Therese Rosenvinge.Producent: Åsa Welander.Källor ljudklipp: Al Jazeera, CGTN Europe.

I detta avsnitt pratar Hillesgårdsakademins Monika och Fredrik med professor Henrik Bresman från INSEAD. Samtalet handlar om högpresterande grupper, och om vad Henrik genom sin forskning har förstått om grupper som både presterar och mår bra. Henrik är svensk, men bor och verkar sedan många år i Singapore, och han har forskat kring högpresterande grupper tillsammans med kollegor som Deborah Ancona och Amy Edmondsson. Tillsammans med Deborah har han skrivit boken X-teams, och kärnan i den boken handlar om att det idag inte räcker för grupper att vara synkade kring gemensamma mål och ha bra relationer inom det egna teamet. Det är viktigt, säger Henrik, men med vår tids höga osäkerhet och snabba förändringstakt behöver man gå ut innan man går in. Han kallar de team som gör så för X-teams. Man behöver alltså förstå de intressenter man är ömsesidigt beroende av, innan man samlar sig internt för att sätta mål och staka ut vägen. Ytterligare facetter på Henriks forskning är mångfald och psykologisk trygghet. För när man är externt fokuserad som team – alltså ett X-team – behöver man hantera en mångfald av perspektiv, vilket potentiellt skapar friktion i gruppen. Och det är genom att orka vara kvar i den friktionen som gruppen kan bli verkligt högpresterande. En förutsättning för detta är dock att det finns psykologisk trygghet i gruppen, så att gruppens medlemmar verkligen vågar föra fram alla olikheter och vinklar på en specifik fråga eller område. I samtalet hänvisas till flera olika teorier och till forskarkollegor till Henrik. Vi har därför lagt in referenser och länkar till sådant vi tar upp i samtalet. Vill du fördjupa din inom den forskning som nämns i avsnittet rekommenderar vi följande artiklar och böcker: • Research: To Excel, Diverse Teams Need Psychological Safety, by Henrik Bresman and Amy Edmonson , 2022 https://www.hbs.edu/ris/Publication%20Files/Psychological%20Safety%20in%20Diverse%20Teams_V3_8d2783c5-113b-4184-95b9-d180f63452f7.pdf • X-teams: how to build teams that lead, innovate, and succeed. Deborah Ancona and Henrik Bresman. Harvard Business School Press, 2007. • Choosing Courage: The Everyday Guide to Being Brave at Work. Jim Detert. Harvard Business Review Press, 2021 https://jimdetert.com/insights-jim/practice-courage • An Everyone Culture: Becoming a Deliberately Developmental Organization. Robert Kegan & Lisa Laskow Lahey. Harvard Business Review Press, 2016 • Immunity to Change: How to overcome it and unlock the potential in yourself and your organization. Robert Kegan & Lisa Laskow Lahey. Harvard Business Review Press, 2009 • Teaming: How organizations learn, innovate, and compete in the knowledge economy. Amy C. Edmondson. Pfeiffer Wiley, 2012.

Onboarding fylder mere og mere i organisationers arbejde med udvikling, trivsel og fastholdelse. Nogle steder som en del af HR-processer og introduktionsprogrammer. Andre steder som et strategisk greb til at styrke tilknytning, kompetenceudvikling og organisatorisk sammenhængskraft.Men uanset udgangspunkt er én ting tydelig: Onboarding er ikke bare en praktisk eller teknisk opgave.I denne episode af Ledelsesalmanakken taler vært Claus Bjørn Billehøj med Mette Rosendal Darmer, centervicedirektør i Center for Kræft og Organsygdomme på Rigshospitalet, og Sofia Elmazovski Jepsen, psykolog og organisationskonsulent, om hvad det kræver at skabe onboarding, der faktisk hjælper mennesker med at lykkes, trives og blive en del af organisationen.Samtalen kredser om:Hvorfor onboarding er langt mere end de første dage eller ugerHvordan nye medarbejdere bevæger sig fra at være nye til at skabe værdiHvorfor onboarding ikke altid opleves, som organisationen trorHvordan oplæring adskiller sig fra en egentlig helhedsforståelseHvorfor kultur, relationer og tilhørsforhold er afgørendeOg hvordan onboarding bliver en fælles organisatorisk ledelsesopgave Et centralt tema er, at onboarding i sidste ende handler om mennesker: “Onboarding handler ikke bare om at komme godt fra start. Det handler om, hvordan mennesker lykkes, trives, og om de fortsat bliver i organisationen.”Episoden giver et praksisnært og nuanceret indblik i, hvordan onboarding kan forstås som en kontinuerlig bevægelse, hvor nye medarbejdere skal finde deres plads, forstå deres opgave og blive en del af noget større. For som samtalen tydeligt viser, ligger potentialet ikke kun i systemer, strukturer og introduktionsplaner, men i at skabe mening, relationer og fælles ansvar omkring den enkeltes vej ind i organisationen.Månedens gæster: Mette Rosendal Darmer, centervicedirektør i Center for Kræft og Organsygdomme på Rigshospitalet, og Sofia Elmazovski Jepsen, psykolog og organisationskonsulentVært: Claus Bjørn Billehøj, partner og udviklingsdirektør i MobilizeTitelmusik: “Idéer ad omveje” af Asbjørn Busk Jørgensen

I denne samtalen diskuterer Henrik Beckheim og Dr. Leif Knutsen den jødiske høytiden Shavuot, dens tradisjoner og betydning, samt jødedommens syn på feil og konsekvenser. De utforsker også jødisk tradisjon om å kritisere Gud for urettferdighet. Senere blir Mahmoud Farahmand med, og samtalen skifter fokus til Norges utenrikspolitikk, spesielt forholdet til Iran og kritikken av regjeringens tilnærming til menneskerettigheter. Mahmoud uttrykker bekymring for at regjeringen kan bli nyttige idioter for det iranske regimet, og han påpeker viktigheten av å være ærlig om Norges mål i forhold til Iran. Samtalen berører også temaer som psykologisk krigføring, identitet, og hvordan historiske kontekster former dagens politikk. I denne episoden diskuteres den komplekse situasjonen i Midtøsten, med fokus på Israel og Palestina, og hvordan vestlige perspektiver ofte ikke fanger opp realitetene der. Det blir også kritisert hvordan norsk presse dekker konflikten, og det påpekes at det er behov for mer mangfold i perspektivene som presenteres. Videre snakkes det om den politiske situasjonen i Midtøsten og internasjonale relasjoner, spesielt med fokus på India og Storbritannia.Kapitler:00:00 Shavuot: Jødisk Høytid og Tradisjoner06:01 Jødedommens Forhold til Feil og Konsekvenser09:09 Kritikk av Gud: Jødisk Tradisjon11:01 Velkommen Mahmoud Farahmand11:56 Norges Forhold til Iran20:05 Kritikk av Norges Utenrikspolitikk26:02 Regjeringens ansvar og nasjonale interesser32:46 Psykologisk krigføring og informasjonskampanje37:41 Realpolitikk og norsk utenrikspolitikk52:31 Avsluttende tanker om Norges utenrikspolitikk54:57 Kritikk av norsk bistand og menneskerettighetsorganisasjoner56:21 Definering av bosettere i Israel58:23 Ulike perspektiver på bosettere og voldelig atferd01:04:23 Politisk symbolikk og konsekvenser av straff for bosettere01:10:16 Konsensus og debattklima i Norge om Israel-Palestina01:14:06 Israelske og palestinske perspektiver på okkupasjon01:17:10 Konstruktiv dialog og fremtidige løsninger for Palestina01:32:36 Innsikt i dagens situasjon i Midtøsten01:41:29 Kritikk av norsk mediedekning01:52:58 Politisk situasjon i Midtøsten og internasjonale relasjoner***► Skaff deg boken min: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Innledning – Når alt krever viljestyrke: Hva skjer med motivasjonen vår da?I denne episoden har jeg fått et spørsmål fra en skoleklasse på videregående, og det handler om motivasjon – eller kanskje rettere sagt, mangel på motivasjon. Mange av elevene forteller at de er skoleleie, at det krever mye viljestyrke å komme seg gjennom skoledagen, og at det føles som om det man gjør hele tiden må tvinges frem. De opplever at det ikke nødvendigvis handler om latskap, men om en slags indre tretthet – en følelse av å være konstant i kamp mot seg selv for å holde tritt med krav, vurderinger og forventninger.Dette spørsmålet treffer en nerve. For hva skjer egentlig når store deler av hverdagen krever viljestyrke, og lite drives av nysgjerrighet, interesse eller glede? Psykologisk forskning viser at viljestyrke er en begrenset ressurs – litt som et batteri som tappes i løpet av dagen. Når vi hele tiden må bruke selvdisiplin for å utføre oppgaver som ikke føles meningsfulle, vil denne ressursen sakte men sikkert utarmes. Baumeister og kolleger (1998) har i sin forskning på ego depletion vist at mennesker som bruker mye viljestyrke i én situasjon, har mindre igjen til neste utfordring. Det betyr at dersom vi hele tiden må presse oss gjennom oppgaver vi ikke føler noe særlig for, vil vi etter hvert bli mer slitne, mindre beslutningsdyktige og mindre motstandsdyktige mot stress.Men det finnes en annen type drivkraft – indre motivasjon – som ikke på samme måte tærer på viljestyrken. Når vi gjør noe fordi vi opplever det som interessant, meningsfullt eller gøy, så trenger vi ikke å presse oss selv. Det er nesten som om oppgaven bærer oss frem, i stedet for at vi må bære den. Det betyr ikke at alt må være gøy hele tiden, men at det finnes en stor forskjell på å gjøre noe vi føler oss tiltrukket av, og noe vi føler oss tvunget til.I dagens episode vil jeg derfor utforske forskjellen på indre og ytre motivasjon, og reflektere over hva som skjer når samfunnet vårt i økende grad belønner målbare prestasjoner fremfor levende engasjement. Hva gjør det med elever i skolen? Hva gjør det med vår livslyst og psykiske helse? Og hvordan kan vi finne tilbake til motivasjon som ikke bare handler om å "komme seg gjennom", men om å kjenne seg levende i det man gjør? Først skal du få høre hva jeg spontant svarte når eleven spurte meg om motivasjon og mangel på motivasjon. Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kata Nylén är en av psykologerna bakom nätverket Klimatpsykologerna. I höst släpper hon sin nya bok om psykologisk resiliens. Hur gör man för att förbereda sig på de kriser som väntar och hur hanterar man de kriser vi befinner oss i? Vi pratar om nyckeln till förändring, ungas minskade klimatengagemang och om att öka det kollektiva engagemanget. Keywordsklimatångest, beteendeförändring, psykologisk resiliens, kollektivt engagemang, ungdomars klimatengagemang, socialt stöd, klimatkris, hållbarhet, klimatpolitik, klimatkrisChapters00:00 Introduktion till klimatkrisen och psykologisk resiliens02:34 Människors beteende och intentionsglappet05:42 Kollektivt ansvar och vikten av samarbete08:48 Känslomässig hantering av kriser11:04 Kognitiv dissonans och dess påverkan13:49 Att skapa meningsfullhet och handlingskraft17:05 Polarisering och engagemang i klimatfrågor20:44 Klimatsmart och utmattning22:51 Att se sig själv som medborgare24:45 Ungdomars engagemang och motstånd28:56 Vuxnas ansvar och rollmodeller33:48 Psykologisk resiliens och framtidshopp

Stadig flere diagnostiseres med ADHD. Forskere vet ikke sikkert hvorfor. Økt oppmerksomhet rundt ADHD og endrede diagnosekriterier kan være én årsak. Det er også mulig at noen feildiagnostiseres, mens andre underdiagnostiseres, ifølge ekspert på feltet. Psykologiprofessor Merete Glenne Øie tar til orde for grundig diagnostikk.– Systematisk trening i å konsentrere seg og andre ikke‑medikamentelle tiltak kan være viktige, enten alene eller i kombinasjon med medisiner, sier hun.I samtalen: Merete Glenne Øie, nevropsykolog og professor ved Psykologisk institutt ved Universitetet i Oslo.Programleder er Gro Lien Garbo

I denne episoden får du veien til god indre beredskap.Vi snakker mye om beredskap for tiden, og det er veldig bra!Men hva med den indre beredskapen?«Nå må vi ha vi mer psykologisk trygghet her, folkens!”Hvorfor føles det så utrygt å høre den setningen?

Hur skapar man en arbetsplats där fler vågar bidra, ställa frågor och dela perspektiv? I det här avsnittet möter vi Maria Wigenius Sjöberg, expert på ledarskaps- och organisationsutveckling med fokus på arbetsmiljö och robusta team.Hon delar med sig av konkreta råd till HR och chefer om hur psykologisk trygghet byggs i vardagen, vad som krävs för att få fler röster att höras och varför trygghet är avgörande i en tid av snabb förändring. Vi pratar om workshops, spelregler, taltid och hur ledare kan skapa bättre förutsättningar för att både människor och verksamhet ska utvecklas.HRnytt-podden produceras i samarbete med FEM HR och leds av Hanna Bergfäldt, partner och HR-konsult på FEM HR. I podden intervjuar Hanna aktuella experter, ledare och HR-chefer för att ge insikter, kunskap och inspiration inom HR-området. Nya avsnitt släpps varje månad.https://www.femhr.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hemmelighold er en fellesnevner for både seksuell og emosjonell utroskap. Foregår det bak ryggen på partneren din, så er det utroskap, ifølge ekspertene på feltet.I samtalen: Ole André Solbakken, professor ved Psykologisk institutt ved UiO og Sissel Gran, psykolog, forfatter og debattantProgramleder er Gro Lien Garbo

Nedtakt: FCK - FREDERICIAVar det Neestrups sidste kamp ? Det her er ikke et hold, der bare er i en formnedgang. Det er noget dybere.Alt for lette mål imod – igen og igen.Et udtryk, der skifter fra kamp til kamp.Ingen tydelig retning. Ingen genkendelighed.11 kampe i træk med mindst 2 mål lukket ind siger det hele.Og alligevel: opbakningen fejler ingenting

Nedtakt: FCK - FREDERICIAVar det Neestrups sidste kamp ? Det her er ikke et hold, der bare er i en formnedgang. Det er noget dybere.Alt for lette mål imod – igen og igen.Et udtryk, der skifter fra kamp til kamp.Ingen tydelig retning. Ingen genkendelighed.11 kampe i træk med mindst 2 mål lukket ind siger det hele.Og alligevel: opbakningen fejler ingenting

eg kan huske de første gange, jeg skulle stemme. Jeg var nok en lidt nørdet ung mand, så jeg satte mig virkelig ind i, hvad de forskellige partier stod for, og jeg prøvede objektivt at afgøre, hvad der ville være bedst for landet. Men samtidig var der noget og nogen, jeg bare intuitivt havde større sympati for end andre. Var det mon den rationelle overvejelse eller den subjektive følelse, der afgjorde min stemme? Og ved politikerne godt, hvordan de kan påvirke os på det dybere psykologiske plan? Vært: Svend Brinkmann Gæst: Lasse Laustsen, lektor Aarhus Universitet ved institut for statskundskab. Tilrettelægger: Christoffer Heide Høyer Brinkmannsbriks@dr.dk Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Hva er bipolar og hvordan påvirker det livet til den som står i det og dem rundt?I denne episoden går vi i dybden på en av psykisk helses mest omtalte merkelapper - bipolar, som ofte omtales som ustabilitetens polariserte tilværelse. Du får møte psykologspesialist med doktorgrad i bipolar, Dag Vegard Skjelstad, sammen med advokat Stig Bech, som representerer brukererfaring. Dag løfter frem de ulike aspektene ved bipolar og tar oss igjennom mekanismene i bipolar. Stig deler fra egen reise, som var preget av raske vekslinger mellom ytterpunktene i tilværelsen fra tidlig i tenårene, og hvordan dette påvirket ham. Ikke minst hvordan dette, på tross av hans evne til å prestere i livet både på skolen og i arbeidslivet, har påvirket relasjoner og menneskene rundt ham.Sammen med Jimmy ser de på hvilken rolle de ulike leddene kan ha på snuoperasjonen som trengs innen helsesektoren, både strukturelt i helsesystemet, men også på ledernivå og på individ- og samfunnsnivå.Stig Bech jobber som partner og advokat i advokatfirmaet Haavind og er ansett som ledende innen sitt fagfelt, fast eiendoms rettsforhold. Han har bakgrunn som både leder og advokat fra ulike advokatfirmaer som Wiersholm, Wikborg Rein og Bahr, og ledet Solon Eiendom med i 2 år. De siste årene har han engasjert seg i bipolar gjennom egen åpenhet som brukerstemme, der han blant annet delte åpent i Dagens Næringsliv i 2020, men også som styremedlem i Bipolarforeningen siden 2018. Dag Vegard Skjelstad jobber som psykologspesialist i Klinikk for psykisk helse og rus i Vestre Viken HF. Han har lang erfaring fra klinikken, forskning og som førsteamanuensis II ved Psykologisk institutt, Universitetet i Oslo. Dag engasjerer seg for kunnskapsformidling på alle nivå og har skrevet boken Bipolare lidelser, Forståelse og forebygging av tilbakefall, holdt foredrag og kurs og vært hovedansvarlig for innholdet i "Kurs for personer med bipolar lidelse" som benyttes i mange av landets helseforetak.God lytting!

Vad har psykologisk krigsföring med en toxisk arbetsplats att göra?Mer än du tror.I det här avsnittet dyker vi ner i hur subtil påverkan, manipulation och maktspel på jobbet faktiskt följer samma principer som används i krig och konflikter – fast på ett psykologiskt plan. Vi pratar om hur rykten, halvsanningar, förvirring och överbelastning kan användas för att bryta ner människor, skapa splittring och förflytta makt och underminera trovärdigheten för verksamheter och individer.Du får bland annat höra om:• Hur manipulativa personer “sår frön” av tvivel och obehag – och varför det fungerar.• Vad fenomen som propaganda, halo-effekten och “maskirovka” mm kan lära oss om dynamiken på arbetsplatsen.• Hur toxiska kulturer uppstår – och varför vissa arbetsplatser står emot skitsnack och destruktiva beteenden bättre än andra.• Konkreta signaler som du bör vara uppmärksam på för att inte falla offer för negativ påverkan.Jag pratar också om varför förvirring är ett av de mest effektiva verktygen för en manipulativ person – och hur du kan börja se igenom det som händer och därmed motverka destruktiva beteenden.För det är först när man förstår HUR det går till – som man kan motverka det.

Det här avsnittet är en sportlovsrepris från 2024 – en serie om tre avsnitt om VUXENUTVECKLING som här är ihopslagna till ett enda långt avsnitt. Gäst är coachen och ledarutvecklaren Jessica Löwenhielm som berättar om de olika stadierna av vuxenutveckling. Psykologisk mognad och medvetandegrad utvecklas genom hela livet. I vuxen ålder behöver den psykologiska mognaden medvetandegöras för att fortsätta utvecklas - till skillnad från hos barnet där utveckling sker "av sig självt". Det finns alltså en potential hos alla att utveckla sin medvetandelogik.  Vi har alla våra tidigare stadier inom oss och har i olika grad gått vidare från dessa, och här ser vi likheterna med teal och organisationsutveckling. Vi pratar om utvecklingsstadierna och hur perspektiven ser ut från de olika nivåerna    ERBJUDANDE SAMTALSTERAPI I introt nämner jag chansen att gå i samtalsterapi hos en terapeutstudent som är under handledning. Priset för detta är 300 kr per session och betalas direkt till terapeuten. Är du intresserad så maila mig på maria@tealpodden.se så förmedlar jag kontakt. Själv är jag för tillfället fullbokad men luckor kan så klart uppstå framöver. SPONSOR Stort tack till poddens sponsor Tractive som gör det möjligt att driva Tealpodden och sprida kunskap om ett hållbart arbetsliv! Tractive är ett tillverkande företag som brinner för både teknisk och mänsklig hållbarhet.  OM MIG Jag som driver podden heter Maria Berglund, är organisationskonsult, agil coach och samtalscoach samt samtalsterapeut under utbildning. Behöver du hjälp med organisatorisk, grupp- eller individutveckling, kontakta mig gärna, jag finns på maria@tealpodden.se Tealpodden finns också på LinkedIn och Instagram

Är du en Präst, en Åklagare eller en Politiker när du diskuterar?I dagens avsnitt dyker jag djupt ner i organisationspsykologen Adam Grants bästsäljare "Think Again: The Power of Knowing What You Don't Know".Vi lever i en värld som hyllar tvärsäkerhet och intelligens, men Grant argumenterar för att den viktigaste egenskapen i vår snabbt föränderliga tid inte är förmågan att lära sig nytt – utan förmågan att tänka om och avlära.Vi utforskar varför det gör så ont att ha fel, hur du undviker "Mount Stupid" och varför du borde tänka mer som en vetenskapsman och mindre som en debattör.I detta avsnitt lär du dig:De tre tankefällorna: Hur vi omedvetet glider in i rollerna som Prästen (försvarar tron), Åklagaren (attackerar andra) och Politikern (fiskar röster) – och varför det gör oss dumma.Vetenskapsmannens mindset: Varför du ska behandla dina åsikter som hypoteser istället för sanningar.Självsäker ödmjukhet: Konsten att tro på sin förmåga men tvivla på sin nuvarande kunskap.Konflikthantering: Hur du får andra att tänka om utan att starta ett krig (ledtråd: sluta med "logik-mobbning").Psykologisk trygghet: Varför rymdfärjan Columbia kraschade och vad chefer kan lära sig av det.Citat från avsnittet:"Om du aldrig ändrar dig, så lär du dig aldrig något. Att ha fel betyder bokstavligen bara att du är smartare nu än vad du var för fem minuter sedan."

Mats Bohman träffar Pär Norén från Myndigheten för psykologisk försvar. De går igenom myndighetens uppdrag att motverka otillbörlig informationspåverkan, utbildningar som erbjuds för att öka medvetenheten om desinformation, samt vikten av tillit i samhället. Pär delar insikter om hur känslor och sårbarheter påverkar hur vi tar till oss information och hur humor kan användas som ett verktyg mot desinformation. Avsnittet avslutas med tankar kring kommande val och hur informationspåverkan kan påverka dem. Länkar:  Myndigheten för psykologiskt försvar Mötesplats Samhällssäkerhet Murphy solution Vill du höra mer från Mats Bohman?  Prenumerera på nyhetsbrevet Murphy Brief, med bland annat Mats omvärldsbevakning.

Varför löser smarta människor ibland fel problem tillsammans? Och varför kan en enkel omformulering förändra allt? I dagens avsnitt gästas jag av Andreas Werr, professor i Management och Organisation vid Handelshögskolan i Stockholm. Vi pratar om varför vissa team lyckas så väl och andra inte alls. Vi går igenom de 4 förmågorna i teamens kollektiva intelligens. Många idéer testas, förankras och kopplas ihop utanför de formella arenorna; vid fikat, i korridoren, på vägen in och ut ur möten.

I detta avsnitt av podden diskuterar Björn och Henrik Wiman olika aspekter av psykologisk trygghet, insikter och beteendeförändringar. De utforskar hur människor ofta vet vad som är bra för dem men inte agerar på det, vikten av att känna sig trygg i sig själv och med andra, samt hur flexibilitet kan hjälpa i problemlösning. De betonar också vikten av små steg i beteendeförändringar och hur man kan hitta balans mellan positiva och negativa aspekter i livet.TakeawaysMänniskor vet mycket men agerar inte alltid på det.Psykologisk trygghet handlar om att vara sig själv utan att bli dömd.Flexibilitet är avgörande för att hantera förändringar.Det är viktigt att se både det positiva och negativa i livet.Små steg är mer hållbara än stora förändringar.Att skapa mening i livet kräver konkreta steg.Insikter måste föregå handling.Det är viktigt att ha en plan för förändring.Kapitel00:00 Introduktion och Gästpresentation03:06 Akademisk Kvart och Tidsplanering05:49 Vikten av Rutiner och Välmående09:00 Psykologisk Trygghet och Beteendeförändring11:57 Inre Trygghet och Relationer14:50 Flexibilitet och Problemlösning23:16 Negativa tankar och perspektiv27:11 Att skapa mening och förändring30:51 Små steg mot beteendeförändring36:50 Självständighet och hållbar förändringhttps://www.bjornrudman.se/bjorn-rudman-och-henrik-wiman-trygghetskoder/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Siden 00'erne har vi talt om hybridkrig, men først for nylig er det blevet en fast del af vores sprog. Hybridkrig dækker over alt muligt, fra droneangreb til påvirkningskampagner. Spørgsmålet er, hvordan vi bør forstå begrebet, når det dækker over så meget. På den ene side peger begrebet på, hvordan nye teknologier og virtuelle arenaer skaber nye betingelser for, hvordan vi opfatter virkeligheden - og dermed for manipulation. På den anden side dækker begrebet over alle mulige fysiske aktiviteter, der skal destabilisere og på anden måde påvirke befolkninger. Måske er begrebets egentlige formål ikke så meget det, det forsøger at rumme, men mere det, det gør. Måske er begrebet en portal, en lille sprække i tiden, der tillader os at se konturerne af en mulig fremtid, hvor sandt og falsk, det virtuelle og det virkelige, er stadig mere sammenfiltret og ikke lader sig dechifrere med vores nuværende kognitive og politiske værktøjer. Udsyn spørger Flemming Splidsboel, seniorforsker ved DIIS, hvordan vi bedst forbereder os til fremtiden. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Hvordan jobber vi helt konkret med psykologisk trygghet når hverdagen treffer, kravene er høye og rollene er komplekse?I del 2 av HR-podden LIVE fra scenen i Gyldendalhuset slipper vi publikum til med spørsmål.Sammen med Bård Fyhn, Birgitte Lange og Lars Erik Lund, og med Mette Kolstad Wiig som gjeste-host, går vi dypere inn i hva psykologisk trygghet betyr i praksis for ledere, team og oss som mennesker.Her får du ærlige refleksjoner, humoristiske øyeblikk og deling av erfaringer som utfordrer og inspirerer. Du får også konkrete, anvendbare råd om øvelser, tilbakemeldingskultur, selvinnsikt og rollen ledere faktisk spiller i ansattes mentale helse.Du får blant annet høre om:hvordan du kan trene psykologisk trygghet i praksis, helt ned på øvelsesnivåbalansen mellom lederens sårbarhet og tydelige forventningerhvorfor selvinnsikt kan være et av dine sterkeste lederverktøyhvordan etikk og intensjon påvirker tryggheten i et teamhvorfor psykologisk trygghet er ferskvare, og hva som får den til å forsvinneEn ærlig, varm og praktisk episode som gir nye perspektiver på både ledelse og samarbeid.Dette er del 2 av HR-podden LIVE. Har du ikke hørt del 1, anbefaler vi at du lytter til denne først (episode 225).Lyst til å lese boken til Bård Fyhn? Den kan bestilles her.____Om dagens gjester;Bård Fyhn har doktorgrad i psykologisk trygghet i team fra NHH Norges Handelshøyskole og jobber som postdoktor i organisasjonspsykologi ved NHH, der han forsker, underviser og er programleder ved NHH Executive. Han er tidligere utdannet ved Sjøkrigsskolen og har erfaring fra operativ tjeneste og lederutvikling i Forsvaret. Bård brenner for å gjøre forskning om til praksis, og hans interesser kretser særlig rundt hva som får team til å fungere, og hvorfor vi oppfører oss ulikt i forskjellige grupper.Lars Erik Lund er konserndirektør for strategi og bærekraft i Veidekke, Norges største og en av Skandinavias ledende entreprenører. Lars Erik er utdannet siviløkonom fra Norges Handelshøyskole og har mer enn 25 års erfaring fra norsk næringsliv, fra selskapssiden og fra konsulentsiden, der han har rådgitt en rekke toppledere i norsk næringsliv. I 2021 ble Lars Erik tildelt Åpenhetsprisen for å ha stått frem med egen depresjon, og jobber aktivt for å fjerne skam knyttet til psykisk helse i arbeidslivet.Birgitte Lange arbeider som ledelsesrådgiver, mentor, foredrag- og kursholder og har vært leder og toppleder i 25 år. Hun har vært generalsekretær i Redd Barna og assisterende direktør i UDI og ekspedisjonssjef i Kulturdepartementet. Hun var en del av toppledelsen i fire store kriser: asylkrisen i 2015 (UDI), pandemien i 2020 (Redd Barna), krigen i Ukraina i 2022 (Redd Barna), og hun kom under beleiring i Gaza våren 2023 med Redd Barnas styre.Birgitte skriver fast i Dagens Næringsliv om ledelse og har det siste året undervist i ledelse ved Kristiania Høyskole og NHH Executive-programmet, i tillegg til å arbeide med ledergrupper og enkeltledere. Les mer om Birgitte på www.birgittelange.noMette Kolstad Wiig er dagens gjeste-host i HR-podden. Til vanlig jobber hun som leder for Gjensidi________ Vil du ha e-post med ukens fagtips og personlig invitasjon til webinarer fra Leonda? Ja takk! Sjekk ut Leonda sin nye eventkalender her - med inspirerende webinarer, frokostmøter og kurs. Liker du det du hører? Trykk på følg i din podcast app så får du beskjed når nye ukentlige episoder legges ut.

Hva skjer når HR-podden flytter ut av studio og opp på scenen, live med publikum?I denne spesialepisoden tar vi deg med inn i Gyldendalhuset, der vi feirer lanseringen av Bård Fyhn sin nye bok om psykologisk trygghet i norsk arbeidsliv. Sammen med Bård og to av bokas sentrale bidragsytere, Birgitte Lange og Lars Erik Lund, utforsker vi hva psykologisk trygghet betyr i praksis, for ledere, team og organisasjoner.Dette er en åpen, ærlig og utforskende samtale om psykologisk trygghet, slik den faktisk oppleves i praksis. Ikke som et buzzord, men som noe som leves, utfordres og formes i møte mellom mennesker.Episoden er del 1 av 2 fra scenen. I dag får du høre om Bård sin motivasjon bak boken, nyanser i begrepet psykologisk trygghet og hvorfor dette temaet kanskje er viktigere enn noen gang akkurat nå.Vi snakker også om det store engasjementet rundt psykologisk trygghet og hvorfor det fortsatt er krevende å få til, og hvordan små, konkrete handlinger kan skape store endringer. Samtidig får du bli med bak kulissene i samtaler preget av varme, sårbarhet, humor og ekte erfaringer.Denne episoden vil garantert gi deg både refleksjoner og inspirasjon til ditt eget arbeid med kultur, ledelse og samarbeid.Velkommen til historiens første LIVE HR-podden. Episode 2 går LIVE i morgen, torsdag 29.02.2026.Lyst til å lese boken til Bård Fyhn? Den kan bestilles her.____Om dagens gjester;Bård Fyhn har doktorgrad i psykologisk trygghet i team fra NHH Norges Handelshøyskole og jobber som postdoktor i organisasjonspsykologi ved NHH, der han forsker, underviser og er programleder ved NHH Executive. Han er tidligere utdannet ved Sjøkrigsskolen og har erfaring fra operativ tjeneste og lederutvikling i Forsvaret. Bård brenner for å gjøre forskning om til praksis, og hans interesser kretser særlig rundt hva som får team til å fungere, og hvorfor vi oppfører oss ulikt i forskjellige grupper.Lars Erik Lund er konserndirektør for strategi og bærekraft i Veidekke, Norges største og en av Skandinavias ledende entreprenører. Lars Erik er utdannet siviløkonom fra Norges Handelshøyskole og har mer enn 25 års erfaring fra norsk næringsliv, fra selskapssiden og fra konsulentsiden, der han har rådgitt en rekke toppledere i norsk næringsliv. I 2021 ble Lars Erik tildelt Åpenhetsprisen for å ha stått frem med egen depresjon, og jobber aktivt for å fjerne skam knyttet til psykisk helse i arbeidslivet.Birgitte Lange arbeider som ledelsesrådgiver, mentor, foredrag- og kursholder og har vært leder og toppleder i 25 år. Hun har vært generalsekretær i Redd Barna og assisterende direktør i UDI og ekspedisjonssjef i Kulturdepartementet. Hun var en del av toppledelsen i fire store kriser: asylkrisen i 2015 (UDI), pandemien i 2020 (Redd Barna), krigen i Ukraina i 2022 (Redd Barna), og hun kom under beleiring i Gaza våren 2023 med Redd Barnas styre.Birgitte skriver fast i Dagens Næringsliv om ledelse og har det siste året undervist i ledelse ved Kristiania Høyskole og NHH Executive-programmet, i tillegg til å arbeide med ledergrupper og enkeltledere. Les mer om Birgitte på www.birgittelange.no________ Vil du ha e-post med ukens fagtips og personlig invitasjon til webinarer fra Leonda? Ja takk! Sjekk ut Leonda sin nye eventkalender her - med inspirerende webinarer, frokostmøter og kurs. Liker du det du hører? Trykk på følg i din podcast app så får du beskjed når nye ukentlige episoder legges ut.

Hva er det egentlig som skiller ledergrupper som fungerer greit fra dem som virkelig skaper verdi?I denne episoden av HR-podden møter du to av Norges mest erfarne stemmer innen ledergruppeutvikling. Vi har besøkt av Henning Bang og Thomas Midelfart, forfatterne bak boken Effektive ledergrupper. Sammen går vi tett på praksis, ikke bare modeller og begreper. Hva ser de igjen og igjen i ledergrupper som lykkes? Hvor skjærer det seg, selv hos kompetente og erfarne ledere? Og hvorfor er «gode intensjoner» sjelden nok?Samtalen beveger seg mellom forskning, erfaring og ærlige refleksjoner, med både humor, tydelighet og faglig tyngde. Dette er en episode for deg som jobber med, leder eller er en del av en ledergruppe, og som ønsker mer enn bare hyggelige møter og gode diskusjoner.

Hvordan skaper vi landsbyfølelsen i Norge i 2026?I denne episoden ser vi på kraften som bor i fellesskap og relasjoner, og hvordan vi alle kan bidra til å skape en økt landsbyfølelse. Du får møte de to brennende engasjerte psykologene Hanna Øiestad Damskau og Guro Øiestad som slår et slag for den lille og den store landsbyen. Guro løfter frem hvordan det å føle oss sett og inkludert er grunnleggende for oss som mennesker, og hvordan dette påvirker oss når dette mangler. Hanna deler fra sitt arbeid med Multisystemisk terapi, som bistår og styrker utvalgte mennesker rundt ungdommer og familier som sliter, for å aktivere ressursene rundt dem. Videre fokuserer de på hvordan vi kan koble på ulike deler av menneskene og ressursene rundt oss, både i de offentlige strukturene som skole, helsesystemet og bedrifter, men også i nabolaget og fritidsaktivitetene. Slik at vi kan skape en sterkere fellesskapsfølelse for oss alle og spesielt de som strever inn i det nye året.Sammen med Jimmy ser de på samfunnsendringene som nå utfordrer oss til å se på bærekraften i de grunnleggende strukturene i samfunnet, spesielt rundt familie og støtte til våre barn og unge.Guro Øiestad er psykologspesialist og jobber som førstelektor ved Psykologisk institutt ved UiO. Gjennom hele sin yrkeskarriere har hun engasjert seg for å spre kunnskap til folket som fast spaltist i ulike medier, forfatter, kursholder og førstelektor. Dette har ført til flere priser, blant andre Institutt for Aktiv Psykoterapi's formidlingspris i 2021. Hun har gitt ut flere bøker, og nå sist Opp av foreldregrøfta sammen med Hanna Øiestad Damskau. Guro brenner ekstra for det grunnleggende i oss mennesker, nemlig kraften i relasjoner og følelsen av fellesskap der vi setter familien i sentrum.Hanna Øiestad Damskau jobber som psykolog på Familievernkontoret Christiania Torv, Stiftelsen Kirkens Familievern, i tillegg til i egen praksis Psykologvirke AS. Hun har bakgrunn fra UiB, der hun tok profesjonsstudiet, mens hun fordypet seg i barn og unges perspektiver med familien som utgangspunkt i blant andre Bufetat. Dette engasjementet gjorde at Hanna gikk sammen med sin mor Guro Øienstad, tok fatt på forfatterdebuten med boka Opp av foreldregrøfta. Hanna brenner ekstra for å styrke samfunnstrukturene rundt familien, men også for å bruke kraften som ligger i at familien er i sentrum av samfunnet.God lytting!

I dette seminaret får vi et innblikk i forskjeller og likheter mellom hvordan kristen tro og psykologi forholder seg til lidelse. Hva skyldes lidelse? Hva er lidelse, og hvordan møtes lidelse?   Her kan vi få svar på spørsmål som gjelder «synd» og «ondskap» innenfor psykologi. Hva kan psykologien bidra med inn i en kristen sammenheng? Og hva kan et kristent livssyn bidra med inn i psykologien?  Silje Jøssang er psykolog og jobber med rehabilitering av traumatiserte flyktninger i Danmark.  Dette seminaropptaket er fra “Medium”-sporet på Veritaskonferansen 2025.  Bli med på Veritaskonferansen 2026!  16.-18. oktober 2026  https://www.facebook.com/events/1338018751186094 

Modstand mod forandring handler ikke om mangel på viljekraft eller engagement, men om at genkende og forstå de indre mekanismer, vores personlighed har skabt for at etablere vores identitet. Når vores selvopfattelse udfordres, reagerer disse mekanismer defensivt, ofte som modstand. I stedet for at presse igennem forandringen er det mere effektfuldt at identificere signalerne og budskaberne bag vores reaktioner og fokusere på den indre transformation fremfor  adfærdsændringer. Enneagrammet giver en ramme til at forstå og navigere i denne modstand.    Lyt og hør mere om:  ✔️ Enneagrammet beskriver et indre system, der former og beskytter vores identitet. ✔️ Modstand mod forandring er et signal, ikke et problem. ✔️ Forståelse af personlighedens rolle i forandring fremmer den indre transformation. ✔️ Identifikation af triggere hjælper med at håndtere modstand konstruktivt. ✔️ Psykologisk tryghed er essentielt for meningsfuld forandring. ✔️ Deltagelse i fællesskaber og debat fordyber forståelsen.   Læs også:  https://thinkaboutit.dk/blog  https://thinkaboutit.dk/teamudvikling https://www.youtube.com/playlist?list=PL_WYUtJ4vJc-lyN3WItqDwMXrRuZUkggF

I denne episode af Enneagrammet Next Level med Flemming Christensen går vi et lag dybere ind i den modstand mod forandring, som både individer og teams oplever. Flemming udfolder, hvordan modstand ikke kun er noget, der sker i det enkelte menneske, men ofte opstår mellem mennesker som en relationel og kulturel mekanisme. Episoden giver indblik i de psykologiske og organisatoriske strukturer, der fastholder eller opløser modstand, herunder de usynlige kontrakter om loyalitet, stabilitet og anerkendelse, som præger teamdynamikker. Derudover ser Flemming på kollektive modstandsformer, psykologisk tryghed og betydningen af at forstå kerneopgaven på et mere nuanceret niveau for at skabe reel forandring. Hør mere om: ✔️ De usynlige kontrakter i teams: loyalitet, stabilitet og anerkendelse ✔️ Kollektive modstandsformer og venlig sabotage ✔️ Hvordan modstridende strategiske fortællinger skaber stilstand ✔️ Karismatiske ledere, begejstring og udebleven implementering ✔️ Psykologisk tryghed og behovet for at forstå underkerneopgaver ✔️ Hvorfor modstand er et signal om uafklarede perspektiver og relationer   Læs mere: Enneagram blog af THINK ABOUT IT https://thinkaboutit.dk/blog Enneagramkurser https://thinkaboutit.nemtilmeld.dk/ Enneagram Facebookgruppe https://www.facebook.com/groups/373093243339256

Vil du have et stort indkomst-boost i januar? og samtidig have meget mere ro og overblik allerede nu i december? Så er denne episode for dig! Når vi rammer nytår, går dine følgere og kunder helt naturligt ind i “nyt år, ny mig”-energien. Og det bedste du kan gøre er, at have din plan klar allerede nu :) I den her episode tager jeg dig med behind-the-scenes af hvordan jeg selv - og hvordan jeg råder mine VIP klienter til at se på, og opbygge lanceringer og content. Så du ikke skal gætte dig frem – men ved præcis hvad du skal fokusere på, og hvad for noget content du skal poste allerede nu. Med både ro og resultater i fokus. 00:00 – Hvorfor januar er din største mulighed (nyt år-energien) 02:10 – Nervesystem, ro og hvorfor stress saboterer dine resultater 04:45 – Sådan tænker jeg baglæns fra mit launch-mål 07:20 – Hvorfor jeg ikke lancerer noget dyrt i januar (og hvad jeg gør i stedet) 10:15 – Kundens psykologi i januar vs. februar 12:40 – Det vigtigste spørgsmål, der skaber retning i dit content 14:55 – Objections: hvorfor din kunde tøver – og hvordan du fjerner det 18:10 – Hvordan du sælger uden pres og undskyldninger 20:35 – Hvorfor transformation sker, når der er betaling 23:30 – Sådan bruger du jule- og nytårstiden strategisk i din forretning 25:50 – Afslutning + freebie

I detta starka och öppna avsnitt möter jag Charlie Eriksson, grundaren av Aldrig Ensam och en av Sveriges mest engagerade röster inom psykisk hälsa. Charlie delar sin personliga resa genom ångest, stress, sammanbrott och självmordsförsök — och hur han sakta hittade vägen tillbaka till trygghet, mening och mod att fortsätta.Vi pratar om prestationskulturen som tystar lidande, om hur stress och oro kan driva oss längre än kroppen klarar, och om varför vi måste våga prata om det svåra innan det blir livshotande. Charlie berättar också om vilket stöd som faktiskt gör skillnad, hur vi kan känna igen signaler hos oss själva och andra, och vad psykisk trygghet betyder i praktiken.I avsnittet pratar vi dessutom om hans och Henrik Wimans bok Trygghetskoden, där de beskriver hur vi kan ta oss från oro och stress till psykologisk trygghet — och vilka konkreta verktyg som verkligen kan göra skillnad i vardagen. Det här är ett avsnitt för dig som har känt pressen, som kämpar i det tysta — eller som vill förstå hur vi bättre kan möta människor som faller. Ett ärligt samtal om mörker, hopp och vägen tillbaka.Om du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Nästa retreat Deia 19-23 maj.Boka Breathwork med mig på onsdag den 10 december 19.00 Almlöfsgatan: carolinenorbelie.comFölj mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt!Ha en härlig vecka.--Köp deras bok: Köp Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad betyder psykologisk tryghed i socialpædagogisk arbejde? Og hvorfor er det afgørende for faglig kvalitet, sikkerhed og trivsel? Det fortæller psykolog Rikke Høgsted om i dette afsnit. Hun kommer også omkring, hvad der kan ske, hvis den psykologiske tryghed ikke er tilstede – og hvorfor både medarbejdere og ledere har ansvaret for en god kultur. Medvirkende: Rikke Høgsted, psykolog og indehaver af Institut for Belastningspsykologi Tilrettelæggelse og produktion: Mads Christian Heede / Kontekst & Lyd Redaktør: Frederikke Halling Hastrup I afsnittet nævner vi 'høje følelsesmæssige krav' og hvilken rolle lederen spiller ift. psykologisk tryghed – lyt til de to afsnit her: Høje følelsesmæssige krav i arbejdet som socialpædagog Psykologisk tryghed med fokus på lederens rolle

Hvordan kan ledere legge til rette for samarbeid og innovasjon som krever at man krysser organisatoriske grenser? I denne spesialepisoden har vi fått besøk fra USA: Michaela Kerrissey er en prisbelønt forsker og Associate Professor i ledelse ved Harvard TH Chan School of Public Health. Sammen med BI-professor Bjørn Erik Mørk, diskuterer hun blant annet psykologisk trygghet, teaming og hvordan ansatte bør involveres i felles problemløsning. Forskningen hennes er særlig fokusert på helsesektoren, men innsikten er relevant for alle som er opptatt av ledelse, samarbeid, psykologisk trygghet og innovasjon.Michaela har blitt kåret til en av verdens mest lovende ledelsestenkere, og hun har i mange år samarbeidet tett med professor Amy Edmondson ved Harvard Business School. Bjørn Erik Mørk er professor ved Institutt for strategi og entreprenørskap, programdirektør for helseledelse og Co-Director for Senter for helseledelse ved BI, et tverrfaglig forskningssenter. Denne episoden er på engelsk.BI Innsikt er en podkast fra Handelshøyskolen BI hvor vi snakker med eksperter for å gi deg en bedre forståelse av det som preger nyhetsbildet og påvirker samfunnet. Denne episoden ble produsert av Sebastian Aasen ved BIs læringssenter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den tradisjonelle forståelsen av å være «tøff» er ofte knyttet til en robust maskulinitet, preget av stoisisme og en tilsynelatende uovervinnelig holdning, slik vi ser i skikkelser som John Wayne og andre klassiske heltefigurer fra film og populærkultur. Denne «tøffheten» er som regel kjennetegnet av å holde følelser på avstand, undertrykke smerte og fremstå uanfektet i møte med vanskeligheter. Psykologisk sett har dette idealet fungert som en sterk påvirkning på vestlig kultur, og mange menn – og til dels kvinner – har følt seg presset til å etterleve en slik «tøff» fasade.Denne typen tøffhet kan relateres til begreper innen psykologi som emosjonsregulering og følelsesundertrykkelse. Forskning har vist at undertrykkelse av følelser ofte fører til negative psykologiske konsekvenser. James Gross' teori om emosjonsregulering antyder at undertrykkelse av følelser faktisk kan føre til økt fysiologisk stress og svekket emosjonell helse. Når man konsekvent undertrykker emosjoner, blir det vanskeligere å håndtere indre opplevelser på en sunn måte, noe som kan bidra til angst, depresjon og andre psykiske plager. Samtidig blir empatisk kommunikasjon utfordrende, og dette kan svekke relasjoner over tid.Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar vi om Minds debattartikel “Tusentals patienter nekas psykologisk behandling - regionerna bryter mot nationella mål” – och vad det egentligen säger om hur vården fungerar (eller inte fungerar) i Sverige.Vi ringer upp Rickard Bracken, generalsekreterare för Mind, för att förstå varför så få får tillgång till psykologisk behandling trots att det är den rekommenderade vården – och vad som behöver förändras.Vill ni läsa hela debattartikeln som Mind har publicerat tillsammans med psykologförbundet kan ni göra det här:https://mind.se/nyhet/tusentals-patienter-nekas-psykologisk-behandling/Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva er psykologisk trygghet på arbeidsplassen, og hva er det ikke? Hvorfor er det viktig og hvordan kan ledere jobbe med å bygge psykologisk trygghet? Lytt til episodens erfarne spesialister for å komme i gang på egen arbeidsplass.Merk: med forbehold om lovendringer etter publiseringsdato. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En psykologisk thriller om skuggor från det förflutna och vad som händer när vi släpper in AI-teknologi i de mest privata delarna av våra liv. Ny P3 Serie från skaparna av De dödas röster. Cassandra jobbar på ett internationellt techföretag som utvecklar avancerade smarta högtalare. En dag hör hon något oroande – en kvinna verkar vara i fara hemma. Nyfikenheten tar över och tillsammans med sin partner Josefin börjar hon undersöka situationen. Snart dras de in i en skrämmande historia som utmanar deras moral och väcker gamla, mörka minnen.Lyssna på VOX här.

Episode 72. Jakten på minnene våre med nevropsykolog Ylva Østby Berger, Psykologisk institutt, Universitetet i Oslo. Lær mer om hukommelse i denne episoden av Nevropodden!   Jeanette Koht og Anna Bjerkreim intervjuer. Redaksjon: Karoline Haslum Kongsvik (lege i spesialisering), Anna Bjerkreim (lege i spesialisering), Lise Elveseter (nevrolog) og Jeanette Koht (nevrolog, ph.d).  Jingle: Christoffer E. Hørbo og Are Brean Klipp og lyd: Jeanette Koht Logo: Tilde Rasmussen   Følg oss på Facebook og Instagram!         

Hen over sommerferien vikarierer Rune Lykkeberg for Anna von Sperling på Radio Information. I dagens afsnit taler han med Matthias Dressler-Bredsdorff om hans nye bog 'Efter faldet' --- En dag i september dør Matthias' far i en faldulykke. Blandt hans efterladenskaber findes et manuskript, der opruller en fortiet familiehistorie om nazisme, modstand og borgerlig dekadence. Da onkler og tanter dukker op fra øst og vest for at deltage i bisættelsen, hvirvles fortiden op og spørgsmålet melder sig: Hvem var faren egentlig? Efter faldet er en fortælling om drømme og sammenbrud og en personlig beretning om at miste. Bogen er Matthias Dressler-Bredsdorffs debut som forfatter, og i denne sommertale med Rune Lykkeberg, som er optaget foran et livepublikum i Informations kantine, taler han om den bog, han har skrevet, og om den bog, han egentlig ville have skrevet. Matthias Dressler-Bredsdorff (f. 1988) er skribent ved Dagbladet Information. Han har tidligere været tilknyttet Sorbonne Université som lektor i dansk.  Du kan købe bogen her – hvis du er abonnent, får du 20 procents rabat. Hvis ikke du er abonnent, kan du lige nu få 1 måned gratis her.

De fleste av oss ønsker å være lykkelige, men hva som gjør oss lykkelige er ganske individuelt. Det finnes studier som antyder at mennesker er mer eller mindre modne, og at vårt nivå av modenhet gir oss ulike behov og perspektiver på hva som gir oss livskvalitet. Jane Loevinger har blant annet en teori om utvikling av ego. På bakgrunn av dette ble det arrangert en studie hvor man målte menneskers psykologiske utviklingsnivå og koblet dette opp mot hva de betraktet som viktig for å ha god livskvalitet.360 deltagere over 18 år besvarte et ganske omfattende spørreskjemaet.I kjernen av Loevingers teori ligger ego, som beskriver en persons nivå av modenhet og viser seg i hvordan man gir mening til sine livsopplevelser, hvordan man danner relasjoner, utøver selvregulering og hvilke bekymringer man har.Utvikling av ego innebærer at man raskt tar til seg en større autonomi og en forbedret fleksibilitet i egen atferd.Tidligere og mer grunnleggende nivåer av ego inkluderer impulsive og selvbeskyttende stadier, der personen er mest opptatt av egne ønsker og følelser.På de mer avansert nivåene, som inkluderer det samvittighetsfulle, individualistiske og autonome stadier, lærer vi å bli mer bevisst vår egen autonomi, lærer å håndtere følelser, og lærer å ta vanskelig valg mens vi tar flere perspektiver til betraktning.Studien antyder at det bare er en svak korrelasjon mellom hvor godt vi har det og vårt nivå av psykologisk modenhet.Alle kan oppleve glede, men hvordan gleden opptrer og hvilken kvalitet den har, kan variere på tvers av personer med ulike nivåer av modenhet.Blant personer som er på et avansert nivå av personlig utvikling, ser mening i livet ut til å være av mest avgjørende betydning for personens trivsel.Forskerne oppdaget at folk med velutviklet ego ikke ga opp hedonistiske motiver, som å søke glede og komfort. På de lavere nivåene var gleden og lykken i livet på sett og vis mindre komplisert. Man kunne være fornøyd med favorittsjokoladen, en fridag og favorittserien på TV. I dagens episode skal jeg starte ut på noen tanker rundt ego-utvikling og psykologisk modenhet, og dernest sette dette opp mot hva som konstituerer et godt liv og hvordan det skiller seg avhengig av psykologisk modenhet. Velkommen til en ny «lykkelig» episode av SinnSyn. Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En dårlig relation til din leder er ikke bare frustrerende – det er en af de mest almindelige grunde til, at ansatte vælger at skifte job. Men hvad stiller du egentlig op, når du føler dig misforstået, overhørt og ikke værdsat nok? Og hvordan skelner du mellem, hvad du selv kan tage ansvar for – og hvornår det bliver til ansvarsfraskrivelse fra dig selv eller lederen?I denne episode dykker vi ned i den ofte komplekse relation mellem medarbejder og leder. Vi taler om magtbalancer – for lad os være ærlige: Din leder har magt. Magt til at hyre, fyre, forfremme og vurdere. Det påvirker relationen, og det kræver mod og bevidsthed at navigere i.Du får også indblik i, hvad det egentlig kræver at være en god leder – og hvordan stærk og modig kommunikation kan blive din nøgle til at bryde fastlåste mønstre. For din holdning, dit sprog og din energi smitter. De siver ud i relationen og former det rum, du og din leder står i sammen.Måske kan du ikke ændre din leder – men du kan ændre den måde, du møder relationen på.Episoder i samme boldgade:#91 Kommunikation# 63 Psykologisk tryghed# 46 Overansvarlig# 23 Hvilken farve er du -DISC# 21 Når kommunikation går galt

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240103.Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Siri Leknes har forsket på opioider, smerte, stress og belønning i over 15 år og er særlig opptatt av hvordan hjernen og kroppen skaper subjektive opplevelser. Hun advarer mot ukritisk medisinsk bruk av opioider. - Risikoen er så voldsom. Du kan slutte å puste og dø, sier hjerneforskeren og professoren i nevrovitenskap ved Psykologisk institutt ved Universitetet Oslo.  Programleder er Gro Lien Garbo  

Att fungera ihop i grupp är svårt av ungefär tusen anledningar – oavsett om det handlar om teamet på jobbet, i grupparbetet i skolan eller i fotbollslaget. Men det finns en magisk trollformel för hur man ska vara tillsammans som visat sig göra underverk för både mående och resultat.Klipp:10.03 The Internship (2013) - Google Intern Program Intro17.38 Simon Sinek's Guide to Cultivating Psychological Safety at Work28.00 The Office Values - Microsoft UK Training with David Brent35.40 The Bear Non-Negotiables42.39 Charlie Brown SnobbenRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Become a member at https://plus.acast.com/s/mindfulness-med-viggo-and-filip. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Er du også den overansvarlige type? Og er du stresset? Så er dagens episode skræddersyet til dig. Der er visse tanker, du skal lære at forholde dig kritisk til. Tanker som "Jeg skal gøre det hele - der er ingen til at hjælpe mig" kan med fordel skiftes ud med tanken; "Jo mindre jeg gør, des mere kan jeg modtage".Og jeg ved godt, det kan virke meget provokerende, at foreslå, at du skal tænke sådan. Som standardindstilling tænker jeg selv ofte; "Hvis jeg ikke gør det hele, kommer det ikke til at ske", og også "Hvis jeg gør en hel masse, kan jeg bedre slappe af bagefter". Så hvis du føler, du står alene med hele ansvaret, så er du ikke alene. Men jeg har lært af egen erfaring, at det kan gøre en verden til forskel at gøre op med den tankegang. Tanker der skaber stress versus tanker, der skaber ro  Visse tanker skaber stress, og visse tanker skaber ro, og nogle gange kan det godt betale sig at ændre indholdet af dine tanker. Det er altid svært som psykolog (synes jeg i hvert fald) at snakke om det med at ændre tanker, for det er med fare for at lyde som én, der hævder at alle problemer - også stress - kan tænkes væk. At hvis vi bare ændrer mindset, så er der i virkeligheden ikke noget problem. Sådan forholder det sig jo ikke, men lyt med herunder og lær, hvordan du kan ændre din tænkning i en bedre retning på en holdbar måde. Jeg kommer ind på:Psykologisk fleksibilitet og eksternalisering af tankerHvad der sker, når man tegner en cirkel om en myreHvorfor du ikke (kun) er begrænset af dit liv men mest er fanget i dine tankerFaldgruber, når vi forsøger at ændre vores tankerEksempler på alternative tanker, der skaber ro og får dig til at sænke skuldrene med det sammeOg andre gode ting:)OBS! Der er tilmeldingsfrist til efterårsholdet på mit forløb RO d. 1. oktober. Det bliver fantastisk og flere er allerede godt i gang med øvelserne, som du får adgang til med det samme, når du tilmelder dig.>>> Læs mere om RO her

Denne episode er en genudsendelse fra 14. marts 2023.  Kreativitet og kreative processer er fuldstændigt undervurderede og underbelyste, når det kommer til, hvad der kan hjælpe os med at trives bedre både psykologisk og fysisk. Det kan måske være overraskende, at dét at have en kreativ praksis ligefrem kan sidestilles med andre grundlæggende menneskelige og psykologiske behov, men det er sådan, det forholder sig.Du kan læse det oprindelig indlæg om kreativitet og psykologisk trivsel her.

Hver dag i livet vårt bruker og hører vi metaforer: enten vi beskriver dagens høydepunkt eller en vag følelse , hjelper metaforer oss å dele levende beskrivelser av hva vi går gjennom med andre.Men metafor er langt mer enn bare et språklig virkemiddel og litterært verktøy. Det hjelper oss å kommunisere komplekse ideer og beskrive nye fenomener. Metaforer brukes av politikere, økonomer, forskere og annonsører – noen ganger for tvilsomme formål.«Livet er en berg-og-dal-bane», «Amerika er en smeltedigel» og som Shakespeares kjærlighetssyke Romeo uttalte, «Juliet er solen».Alle disse setningene er metaforer : de beskriver én ting ved å hevde at det er det samme som noe annet .Selv om metaforen ofte brukes av poeter som Shakespeare, er rekkevidden langt større enn bare litteraturens verden. Metafor er en av de viktigste måtene vi har for å forstå verden rundt oss. Det forekommer i vår skrift og tale omtrent hvert 10. til 25. ord, eller i gjennomsnitt seks ganger per minutt.Aristoteles definerte en gang metafor som "å gi tingen et navn som tilhører noe annet." Det handler om å belyse en sak fra en annen vinkel ved å sammenligne den met noe som ligner, men ikke er det samme.Metaforer kan brukes på mange måter, og innenfor markedsføring tjener de ofte som verktøy for manipulasjon, men de kan også tjene oss som verktøy for å beskrive et fenomen mer treffende og presist. I terapeutisk sammenheng er metaforer veldig viktig og det brukes i hver eneste sesjon. Noen ganger kaster mennesker metaforer rundt seg for å unngå å kjenne på vanskeligheter eller smertefulle følelser, og da er metaforene brukt i et slags psykologisk fluktforsøk. Andre ganger er metaforene noe vi bruker for å nærme oss et fenomen som er vanskelig, men lar seg behandle ved hjelp av metaforer. Og i noen sammenhenger er det en god metafor som kaster helt nytt lys over en tilstand eller et symptom. I et slikt tilfelle fungerer metaforen som et verbalt verktøy som virkelig gir oss større innsikt.I dagens episode skal jeg snakke en del om metaforenes psykologi, men også en del om hvor og når de brukes. Metaforene brukes både kroppslig, verbalt, skriftlig, visuelt og stort sett på alle områder hvor mennesket uttrykker seg. Når vi skal forstå oss selv, bruker vi introspeksjon og kan kanskje belyse egne mønstre ved hjelp av treffende metaforer, men jeg skal også foreslå at man kanskje bør bruke penn og papir når man skal forstå seg selv. Mye forskning viser nemlig at det å skrive dagbok har en rekke oppsiktsvekkende positive helseeffekter. Jeg avslutter dagens episode med «dagbokens psykologi» og ser på hvordan vi kan bruke språket og metaforene som en «psykologisk lommelykt» i oss selv for å oppdage elementer som ligger i skyggen av vår oppmerksomhet. Og ikke minst hvordan denne prosessen kanskje blir mer tydelig og nyansert hvis vi noterer ned det vi oppdager på vår ferd «innover». Velkommen til en ny episode av SinnSyn.  Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.