Podcasts about psykologisk

En dårlig relation til din leder er ikke bare frustrerende – det er en af de mest almindelige grunde til, at ansatte vælger at skifte job. Men hvad stiller du egentlig op, når du føler dig misforstået, overhørt og ikke værdsat nok? Og hvordan skelner du mellem, hvad du selv kan tage ansvar for – og hvornår det bliver til ansvarsfraskrivelse fra dig selv eller lederen?I denne episode dykker vi ned i den ofte komplekse relation mellem medarbejder og leder. Vi taler om magtbalancer – for lad os være ærlige: Din leder har magt. Magt til at hyre, fyre, forfremme og vurdere. Det påvirker relationen, og det kræver mod og bevidsthed at navigere i.Du får også indblik i, hvad det egentlig kræver at være en god leder – og hvordan stærk og modig kommunikation kan blive din nøgle til at bryde fastlåste mønstre. For din holdning, dit sprog og din energi smitter. De siver ud i relationen og former det rum, du og din leder står i sammen.Måske kan du ikke ændre din leder – men du kan ændre den måde, du møder relationen på.Episoder i samme boldgade:#91 Kommunikation# 63 Psykologisk tryghed# 46 Overansvarlig# 23 Hvilken farve er du -DISC# 21 Når kommunikation går galt

Vad är egentligen psykologisk trygghet? Varför är det viktigt? Hur kan vi skapa mer av det på jobbet? I veckans avsnitt pratar jag om hur psykologisk trygghet hänger ihop med effektivitet, lärande och kreativitet och hur det egentligen handlar om att skapa mer kärlek än rädsla i de rum vi befinner oss i. För människor som är trygga mår bättre och lever upp till mer av sin potential på jobbet, det har vi nog vetat länge. Men med populära begrepp som psykologisk trygghet får vi helt plötsligt legitimiteten att prata om det mer öppet. Tack Amy Edmondson för det! Läs mer om mig och mina tjänster här: https://helenaonneby.com

Ska vi vara kreativa och innovativa behöver vi ha medarbetare som vågar tänka fritt och berätta vad de tänker.I en psykologiskt trygg grupp känner människor att de kan dela sina tankar, åsikter och känslor utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. Det handlar om att skapa en atmosfär där öppenhet, ärlighet och sårbarhet uppmuntras och respekteras.Vi fick ett samtal med Caroline Lornudd som har doktorerat i ledarskap på Karolinska institutet och är utbildare, föreläsare och ledarskapsforskare. Caroline var tidigare med i avsnitt 72 om styrelsens roll för hälsoarbetet.Vad präglar en psykologiskt trygg grupp?Det kan man enkelt sammanfatta så här:Öppen dialog: att gruppmedlemmarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter och idéer utan rädsla för fördomar eller kritik. Det handlar inte om att säga allt man tänker och vara fräck utan om att vara öppen inom respektfulla ramar.Tillit: att lita på de andra gruppmedlemmarnas goda intentioner.Respekt: att acceptera olika perspektiv och erfarenheter.Sårbarhet uppmuntras: gruppmedlemmarna känner sig trygga nog att vara autentiska och när de delar med sig av något personligt bemöts det respektfullt och uppmuntrande.Vad trygga grupper görEn norsk studie visar på fyra saker som framgångsrika, trygga grupper gör:1. Skapar samhörighet och lär känna varandra utöver det som krävs för arbetet. Det motverkar subgrupperingar och synsätt som ”vi och dem”.2. Förtydligar samarbetet med spelregler, förväntningar och tydliga strukturer för kommunikation.3. Stöttar varandra genom att visa intresse för hur det går för andra och hjälpa varandra.Caroline beskriver vikten av att visa sig sårbar så tidigt det går i en process för att visa på att här behöver vi våga lita på varandra. Det är extra angeläget när det är någon ny i gruppen. Och när någon ställer en undrande fråga, haka på och stötta det.Vår samarbetspartner Twitch Health tycker precis som vi att det är kul att många företag vill satsa på hälsa. Problemet är bara att hur många stegtävlingar man än startar och hur nära det än är till gymmet, så är det ofta något som saknas för att vi ska komma igång med och hålla i aktiviteter vi mår bra av. Twitch Health vet att det krävs stöd med aktivering, för hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episode udforsker Flemming Christensen psykologisk tryghed med fokus på Enneagram type 2. Flemming beskriver, hvordan mennesker med type 2-mønsteret kan skabe og opleve psykologisk tryghed gennem menneskelig forbindelse, anerkendelse og hjælpsomhed. Episoden dykker også ned i faldgruber som mangel på klar kommunikation og grænsesætning, og hvordan disse udfordringer kan skabe utryghed både for type 2 og deres omgivelser. Flemming deler endvidere eksempler fra arbejdspladser og undersøger de dynamikker, der opstår i team med en type 2-leder.   Lyt og hør mere om: ✔️ Type 2 i forhold til psykologisk tryghed ✔️ Længslen efter anerkendelse og motivationen for at handle ✔️ Udfordringer ved indirekte og utydelig kommunikation ✔️ At lære at balancere hjælpeløshed og grænser ✔️ Om at fungere i et team og som leder med type 2   https://thinkaboutit.dk/ 

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240103.Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Denne serie med Flemming Christensen handler om at undersøge psykologisk tryghed i forhold til de ni forskellige typer i Enneagrammet. I denne episode fokuseres der på type 9. Flemming forklarer, hvordan type 9'ere ofte søger ro og harmoni, undgår konflikter og kan have svært ved at udtrykke vrede. Han diskuterer også udfordringerne og styrkerne ved at være en type 9 leder, herunder vigtigheden af balance og konsensus i arbejdsmiljøet samt behovet for at tage stilling og skabe klarhed i lederskab.   Lyt og hør mere om:  ✔️ Psykologisk tryghed og type 9: Om evnen til at være inkluderende og at søge balance og harmoni. ✔️ Udfordringer for Type 9:  Utydelighed og passivitet i beslutningstagningen.  ✔️ Praktiske Tips for type 9, der ønsker at styrke deres psykologiske tryghed: Om at arbejde med at blive opmærksomme på situationer, hvor de kan udtrykke sig selv mere klart, øve sig i at sige fra og Integrere måder, der fremmer kommunikation og beslutningstagning i teams.   Læs også:  Grundkurset i Enneagrammet:  https://thinkaboutit.dk/enneagram-basic

I denne episode af Enneagrammet Next Level med Flemming Christensen, udforskes emnet psykologisk tryghed med fokus på type 4.  Her beskrives, hvad psykologisk tryghed betyder for type 4's behov for autenticitet og originalitet.  Episoden gennemgår de to veje, hvor type 4 enten udtrykker sine følelser og behov eller skaber balance ved at være opmærksom på både sig selv og sine relationer. Der diskuteres også forskellen mellem sande og falske følelser, samt hvordan type 4 kan bidrage til eller forstyrre den psykologiske tryghed i et team. Afsnittet slutter med en refleksion over type 4's evne til at forstå og lytte til andre menneskers følelser, og hvordan denne forståelse kan forbedre teamdynamikken.   Lyt og hør mere om:    ✔️ Undersøgelse af type 4: Autenticitet og udtryk ✔️ Balancen af selvet og relationer ✔️ Sande og falske følelser ✔️ Udfordringer og misforståelser af type 4 ✔️ Psykologisk tryghed i teams for type 4  

Siri Leknes har forsket på opioider, smerte, stress og belønning i over 15 år og er særlig opptatt av hvordan hjernen og kroppen skaper subjektive opplevelser. Hun advarer mot ukritisk medisinsk bruk av opioider. - Risikoen er så voldsom. Du kan slutte å puste og dø, sier hjerneforskeren og professoren i nevrovitenskap ved Psykologisk institutt ved Universitetet Oslo.  Programleder er Gro Lien Garbo  

Krimiland fortsætter gennemgangen af de nyligt frigivne filer omkring mordet på den tidligere præsident John F. Kennedy. Johan Wizan og Tobias Bukkehave dykker ned i detaljerne omkring særligt Underhill og Joannides.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Triggad? Bra.I det här avsnittet kommer du få och vi djupdyka in i: - Vad triggers egentligen är för någonting -Vad som pågår hos dig när du blir triggad - Misstag du gör när du blir TRIGGAD- Varför vissa situationer påvekar dig mer än andra genom att förstå din unika 'Psykologiska Struktur'.- Hur triggers kan saboterar för dig i strävan på framgång, relationer och hälsa genom att ignorerar dem- Hur du kan börja jobba med dina triggers- Hur du utvecklar Psykologisk Flexibilitet och hur det är en av de viktigaste nycklarna för dig när det kommer till att utvecklas som person och företagare..Samt ge dig ett par strategier för hur du jobbar med dessa så att du kan styra över dig själv, istället för att vara känslostyrd.Med MYCKET mera! Enjoy!Tack för att du lyssnar på podden - vi växer och det är så fint att ha med dig på resan! Om du vill hjälpa mig så rate gärna podden och dela med andra!---Är du en företagare, online entreprenörer, start-up founder eller hungrig individ? Som känner dig fast eller hamnat på en platå och vill utvecklas?Lösa upp det som håller dig tillbaka, skapa struktur och flow för att accelerera ditt företag och liv? Klicka in och ansök då till  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mind Your Business⁠ 1:1 VIP ⁠.⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Säg hej och följ mig på mina sociala kanaler!:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/marionoghani⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.linkedin.com/in/marionoghani/⁠⁠⁠⁠⁠

I denne episode udforsker Flemming Christensen konceptet psykologisk tryghed i relation til Enneagram Type 5. Her undersøges type 5's behov for ro og fordybelse, udfordringer med sociale interaktioner og de potentielle påvirkninger på teamdynamik og lederskab. Flemming giver indsigt i, hvordan personer, der primært relaterer til type 5, bedst kan integreres i teams, skabe tillid og opretholde psykologisk tryghed for deres kolleger, samtidig med at de bevarer deres rationelle og objektive natur.   Lyt og hør mere om: ✔️ Type 5 og psykologisk tryghed ✔️ Udfordringer for type 5 socialt ✔️ Type 5 i lederrollen ✔️ Den rationelle og objektive natur hos type 5   Læs også:  Grundkurset i Enneagrammet:  https://thinkaboutit.dk/enneagram-basic  

Denne episode handler om psykologisk tryghed i forbindelse med type 6 i Enneagrammet. Flemming Christensen udforsker, hvordan type 6 søger forudsigelighed, klare rammer og grundighed på arbejdspladsen for at føle sig tryg. Her nævner også, hvordan type 6 kan udfordre autoriteter og teamets handlinger for at sikre sig alt er velovervejet, men også hvordan denne natur kan skabe spændinger og virke som en bremse på teamdynamikken. Episoden inkluderer historier og eksempler på type 6 adfærd og tilbyder veje til at forbedre samarbejdet og den psykologiske tryghed.   Lyt og hør mere om:  ✔️ Type 6 og behovet for forudsigelighed ✔️ Udfordringer for type 6 i forhold til psykologisk tryghed ✔️ Balancen mellem skepsis og tillid  ✔️ Type 6 i lederroller ✔️ Ambivalens i forhold til autoriteter ✔️ Vigtigheden af principper, når man relaterer til type 6   Læs også:  Grundkurset i Enneagrammet:  https://thinkaboutit.dk/enneagram-basic

Å være leder i dag innebærer å se mennesker bak tall og resultater. Elisabeth Ege, avtroppende direktør i Akan, deler sine erfaringer med lederskap, viktigheten av å kjenne medarbeiderne, og hvordan man skaper et trygt og godt arbeidsmiljø. Vi diskuterer hvorfor åpenhet og tillit er essensielt, både i utfordrende tider og i hverdagen..

I denne episode udforsker Flemming Christensen begrebet psykologisk tryghed i relation til type 7 i Enneagrammet. Flemming gennemgår, hvordan type 7's optimisme og livsglæde kan både fremme og udfordre psykologisk tryghed i en gruppe.  Han diskuterer også deres behov for frihed, evne til innovation, og hvordan deres energi kan påvirke teamdynamikker. Episoden slutter med råd til, hvordan type 7 kan forbedre deres bidrag til den psykologiske tryghed ved at være mere nærværende og autentiske.   Hør mere om:  ✔️ Type 7 og optimisme. Hvordan det kan smitte positivt af. ✔️ Udfordringer hos type 7 i teammøder og samarbejde. ✔️ Frihed og tendensen til at disrupte psykologisk tryghed. ✔️ Type 7´s kommunikationsstil. ✔️ At balancere energi og rastløshed.   Læs også:  Grundkurset i Enneagrammet:  https://thinkaboutit.dk/enneagram-basic   Type 7 og psykologisk tryghed https://thinkaboutit.dk/psykologisk-tryghed-og-enneagram-type-7.html 

I det här avsnittet träffar vi Maria Wigenius Sjöberg, team- och ledarutvecklare med över 20 års erfarenhet från både offentlig och privat verksamhet. Hon arbetar med att stötta ledare för att kunna bygga psykologisk trygghet – och brinner för det livslånga lärandet.Psykologisk trygghet är ett begrepp som finns på allas läppar just nu, men vad innebär det egentligen? Som ledare behöver du kunna skapa och uppmuntra en kultur där den psykologiska tryggheten ökar – men hur? Här berättar Maria mer om vad som krävs, vad forskningen visar och ger sina bästa tips på vad du kan göra för att få tryggare och effektivare medarbetare.HRnytt-podden produceras i samarbete med FEM HR och leds av Hanna Bergfäldt, partner och HR-konsult på FEM HR. I podden intervjuar Hanna aktuella experter, ledare och HR-chefer för att ge insikter, kunskap och inspiration inom HR-området. Nya avsnitt släpps varje månad.https://www.femhr.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du overvejet, hvordan forskellige personlighedstyper opfatter, bidrager til og nogle gange underminerer psykologisk tryghed i et team? I denne episode af Enagrammet Next Level podcast dykker Flemming Christensenned i essensen af Type 1 fra Enneagrammet.   Lyt og hør om:    ✔️ Type 1´s stærke fornemmelse for, hvordan ting skal være – ordentlige, rigtige og korrekte. Evnen til at lave og følge regler kan være en styrke, men det kan det også blive en udfordring i samarbejdet med andre i det professionelle og personlige liv.   ✔️ Type 1´s stræben efter at gøre tingene korrekt kan fx hjælpe holdet med at opretholde høje standarder for, hvordan man behandler hinanden, og hvordan man samarbejder, selv når tingene bliver svære.   ✔️ Den næsten tvangsmæssige stræben efter perfektion kan forårsage spændinger og kritik, der underminerer tilliden blandt teamets medlemmer. Hvordan ser det ud, og hvad kan man gøre?   ✔️ Vigtigheden for folk, der relaterer til type 1 at forstå betydningen af fleksibilitet. En alt for stiv tilgang til regler og struktur kan hindre samarbejde og forskellige perspektiver. Det er afgørende at balancere den naturlige tilbøjelighed til perfektion for at styrke et teams psykologiske tryghed.   Læs også:  Grundkurset i Enneagrammet:  https://thinkaboutit.dk/enneagram-basic   Type 1 og psykologisk tryghed https://thinkaboutit.dk/psykologisk-tryghed-og-enneagram-type-1.html 

I denne episode diskuterer Flemming Christensen emnet psykologisk tryghed med fokus på Enneagram type 8.  Vi ser på, hvordan type 8 kan opleve og påvirke psykologisk tryghed, både positivt og negativt, inden for relationer og teammiljøer. Episoden dækker respekt og integritet, vigtigheden af at kunne udtrykke sin mening, beskyttelsesinstinkter og hvordan magtbalancer kan spille en rolle. Flemming Christensen diskuterer også konflikthåndtering og læringsprocesser for Type 8, samtidig med at han fremhæver vigtigheden af sårbarhed og ydmyghed for at opretholde psykologisk tryghed.   Lyt og hør mere om type 8 og: ✔️ Psykologisk tryghed   ✔️ Relationer og dynamikker ✔️ Sårbarhed og accept af fejl ✔️ Konflikthåndtering og psykologisk tryghed i teamet    Læs også:  Grundkurset i Enneagrammet:  https://thinkaboutit.dk/enneagram-basic   Type 8 og psykologisk tryghed https://thinkaboutit.dk/psykologisk-tryghed-og-enneagram-type-8.html 

Flexibel istället för enkelspårig och envis Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episode af Next Level Podcast diskuterer Flemming Christensen temaet psykologisk tryghed med fokus på Enneagrammets type 3. Flemming deler sine erfaringer fra erhvervslivet og ledelse med type 3 personer og deres bidrag samt udfordringer i teams. Episoden udforsker, hvordan type 3 individer kan skabe psykologisk tryghed, balancere effektivitet med social interaktion og lære af fejl. Der diskuteres også den pragmatiske tilgang type 3 har til problemløsning og deres evne til at kommunikere med forskellige målgrupper.    Læs også:  Grundkurset i Enneagrammet:  https://thinkaboutit.dk/enneagram-basic   Indlæg om type 3 og psykologisk tryghed https://thinkaboutit.dk/psykologisk-tryghed-og-enneagram-type-3.html 

Flemming Christensen forklarer, hvorfor ledere bør investere ressourcer i at skabe psykologisk tryghed inden for deres teams og skitserer fordelene såsom øget trivsel, engagement og præstation i organisationer.  Konceptet med psykologisk tryghed uddybes, herunder udfordringer med at opnå det, såsom at håndtere personlige triggere og kulturelle biaser. Episoden introducerer også en serie, der vil udforske psykologisk tryghed gennem de ni Enneagram-typers linser, og fremhæver deres kernekompetencer og hvordan disse enten kan støtte eller hindre udviklingen af psykologisk tryghed i teams.   Læs også:    Enneagramtest: https://thinkaboutit.dk/enneagramtest Grundkursus i Enneagrammet: https://thinkaboutit.dk/grundkursus-enneagram Enneagram Practitioner: https://thinkaboutit.dk/practitioner Inspirations foredrag: https://thinkaboutit.dk/foredrag Inspiration til teamudvikling: https://thinkaboutit.dk/teamudvikling

Vad innebär psykologisk trygghet? Hur kan du som chef och medarbetare skapa psykologisk trygghet på din arbetsplats? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan kan livet sende oss på en reise som tar oss til institusjon som ungdom? Og hvordan påvirker det oss videre i livet?I denne episoden skal vi ta en reise i dypet på institusjonslivet, men også livet som kan føre oss dit og veien videre etter erfaringer med tvang, forverring og forbedring. Du får møte psykologen Johanne som har levd erfaring fra å være i institusjon i tenårene sine. Hun deler fra sine utfordringer som ungdom og hvordan det som virket som uskyldige utfordringer, eskalerte både rett før og under oppholdet på institusjon. Du får innblikk i dynamikkene som kan skje når vi blir isolert fra omverdenen i gode intensjoner om bedring, men som også kan føre til eskalering og forverring. Dette er et sjeldent blikk på noe som er både sensitivt og skambelagt for de fleste som jobber med det og som har opplevd det. Johanne kombinerer øvelsen med å dele sårbart med sitt faglige tilbakeblikk på en reise som har vært viktig for henne å formidle.Sammen med Jimmy ser de på hva vi kan lære av opplevelsene og dynamikkene som løftes frem oftere og oftere i debatten om institusjoner og psykisk helsevern.Johanne Rogndal er forfatter og klinisk psykolog med videreutdanning i organisasjonspsykologi. Hun var med å etablere Nordens største nettsted for psykologi - Psykologisk.no. Hun debuterte i 2020 med boken «For deg skal alt bli bedre», og nå er «Instukid», den personlige boken om hennes erfaringer på institusjon, ute. Johanne er veldig engasjert i å formidle faget på en menneskelig, men profesjonell måte som både utfordrer og løfter fagfeltet fremover. God lytting!Vi trenger din hjelp for å fortsette å lage Hverdagspsyken!

Om vi mår bra på jobbet, slipper gå runt och vara rädda för att göra fel och samarbetar med varandra – då frigörs mer kapacitet till att göra ett bra jobb. Det säger Charlotte Ulfsparre som är psykolog och organisationskonsult. I det här avsnittet berättar hon vad psykologisk trygghet är för något och hur man kan göra för att öka den psykologiska tryggheten på jobbet. Podden görs av Prevent, en arbetsmiljöorganisation som arbetar på uppdrag av arbetsgivare och fackförbund tillsammans. Programledare: Helena Wahlund. I redaktionen: Ingrid Samuelsson. Klippning: Tidernas media.

Hva er smerte? Hvorfor spiller forventningen til smerte en rolle for vår opplevelse av smerten? Silje Reme er psykologspesialist og Professor ved Psykologisk institutt, Universitetet i Oslo. Hun har i en årrekke jobbet med behandling av smertepasienter på Smerteklinikken ved Oslo Universitetssykehus. I denne episoden snakker hun om moderne smertebehandling. Det er nemlig så mye mer enn medisiner. Mange kan faktisk «tenke» seg ut av smertene sine og gå fra pain managment til pain recovery. Om de får riktig hjelp. Lytt til en meget kloke fagperson, og del gjerne kunnskapen med en som trenger håp.

I det här avsnittet samtalar Johan Rinman och Lina Hedin om misstag och misslyckanden i arbetslivet och utforskar hur vi kan förhålla oss till, lära oss av och dra nytta av våra misslyckanden!   De diskuterar olika aspekter av konsten att misslyckas väl utifrån Dr. Amy Edmondsons forskning om psykologisk trygghet och skillnaden mellan grundläggande/enkla misslyckanden, komplexa misslyckanden och intelligenta misslyckanden.   Det här avsnittet vänder sig till dig som vill få konkreta exempel och erfarenheter kring hur vi kan se misslyckanden som en naturlig del av att anta svåra utmaningar, hur vi kan göra "rätt sorts fel" och hur vi kan bygga system som fångar upp misstag i tid.   Producent: Johan Rinman Musik: Klaverium   addinsight.se

Psykologisk tryghed og hvordan skaber man det af Mickey Riis og Maja Bjerrehus by LEADKnowledge

I denne episode har Flemming Christensen besøg af Charlotte Thorsen.  Her deler hun sin indsigt i arbejdet med dybtgående kulturforandringer, som blev nødvendige, da Danske Bank blev ramt af en række skandaler, herunder hvidvasksagen i 2018. Charlotte beskriver, hvordan banken tidligere havde været præget af en stærk stolthedskultur, men at denne identitet blev rystet af skandalen. Den markante forandring, der fulgte, krævede en helt ny tilgang til både ledelsesstil og kultur, hvor kontrol og compliance blev ufravigelige nøgleord.   Relevante links Du kan se interviewet med Charlotte Thorsen her:  https://thinkaboutit.dk/interview-med-charlotte-thorsen-om-kulturudvikling-i-danske-bank.html 

Att fungera ihop i grupp är svårt av ungefär tusen anledningar – oavsett om det handlar om teamet på jobbet, i grupparbetet i skolan eller i fotbollslaget. Men det finns en magisk trollformel för hur man ska vara tillsammans som visat sig göra underverk för både mående och resultat.Klipp:10.03 The Internship (2013) - Google Intern Program Intro17.38 Simon Sinek's Guide to Cultivating Psychological Safety at Work28.00 The Office Values - Microsoft UK Training with David Brent35.40 The Bear Non-Negotiables42.39 Charlie Brown SnobbenRedigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Become a member at https://plus.acast.com/s/mindfulness-med-viggo-and-filip. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel berättar om hur han, tidigare tillsammans med Janne Andersson och nu tillsammans med Jon Dahl Tomasson, arbetar med att höja spelarnas prestation individuellt och i grupp. Daniel har tillsammans med Rasmus Liljeblad skrivit boken "Fotbollspsykologi - för nästa träning och en långsiktig karriär". En av de saker han betonar i sitt arbete med spelarna är att göra nästa aktion med hög kvalitet.

En viktig pusselbit i välfungerande ledningsgrupper är psykologisk trygghet. I det här avsnittet samtalar Emma Stenmark och Lina Hedin om hur ledningsgruppers effektivitet och samarbete påverkas av graden av psykologisk trygghet. Emma och Lina utforskar frågor som till exempel vad en ledningsgrupp egentligen är och varför den finns. De diskuterar även aspekter som optimal gruppstorlek och går igenom forskning på nordiska ledningsgrupper genomförd av Henning Bang och Thomas Nesset Midelfart och de fem fallgropar som många ledningsgrupper hamnar i: - Bristande enighet om ledningsgruppens funktion, syfte och uppgifter - Ineffektiva ledningsgruppsmöten - En samling enskilda ledare eller ett samkört team? - För lite reflektion över eget fungerande - Relationsproblematik Emma och Lina delar med sig av konkreta tips, egna erfarenheter och frågor som bjuder in till självreflektion. Producent: Johan Rinman och Maria Berglund Musik: Klaverium (Johan Rinman)

Psykologisk sikkerhed er en vigtig forudsætning for den gode arbejdsdag. Den får os til at føle os hørt, set og respekteret – og den sikrer, at vi kan udføre vores arbejde ordentligt.  Denne gang handler Under Hjelmene om psykologisk sikkerhed.

Er du også den overansvarlige type? Og er du stresset? Så er dagens episode skræddersyet til dig. Der er visse tanker, du skal lære at forholde dig kritisk til. Tanker som "Jeg skal gøre det hele - der er ingen til at hjælpe mig" kan med fordel skiftes ud med tanken; "Jo mindre jeg gør, des mere kan jeg modtage".Og jeg ved godt, det kan virke meget provokerende, at foreslå, at du skal tænke sådan. Som standardindstilling tænker jeg selv ofte; "Hvis jeg ikke gør det hele, kommer det ikke til at ske", og også "Hvis jeg gør en hel masse, kan jeg bedre slappe af bagefter". Så hvis du føler, du står alene med hele ansvaret, så er du ikke alene. Men jeg har lært af egen erfaring, at det kan gøre en verden til forskel at gøre op med den tankegang. Tanker der skaber stress versus tanker, der skaber ro  Visse tanker skaber stress, og visse tanker skaber ro, og nogle gange kan det godt betale sig at ændre indholdet af dine tanker. Det er altid svært som psykolog (synes jeg i hvert fald) at snakke om det med at ændre tanker, for det er med fare for at lyde som én, der hævder at alle problemer - også stress - kan tænkes væk. At hvis vi bare ændrer mindset, så er der i virkeligheden ikke noget problem. Sådan forholder det sig jo ikke, men lyt med herunder og lær, hvordan du kan ændre din tænkning i en bedre retning på en holdbar måde. Jeg kommer ind på:Psykologisk fleksibilitet og eksternalisering af tankerHvad der sker, når man tegner en cirkel om en myreHvorfor du ikke (kun) er begrænset af dit liv men mest er fanget i dine tankerFaldgruber, når vi forsøger at ændre vores tankerEksempler på alternative tanker, der skaber ro og får dig til at sænke skuldrene med det sammeOg andre gode ting:)OBS! Der er tilmeldingsfrist til efterårsholdet på mit forløb RO d. 1. oktober. Det bliver fantastisk og flere er allerede godt i gang med øvelserne, som du får adgang til med det samme, når du tilmelder dig.>>> Læs mere om RO her

Denne episode er en genudsendelse fra 14. marts 2023.  Kreativitet og kreative processer er fuldstændigt undervurderede og underbelyste, når det kommer til, hvad der kan hjælpe os med at trives bedre både psykologisk og fysisk. Det kan måske være overraskende, at dét at have en kreativ praksis ligefrem kan sidestilles med andre grundlæggende menneskelige og psykologiske behov, men det er sådan, det forholder sig.Du kan læse det oprindelig indlæg om kreativitet og psykologisk trivsel her.

Hver dag i livet vårt bruker og hører vi metaforer: enten vi beskriver dagens høydepunkt eller en vag følelse , hjelper metaforer oss å dele levende beskrivelser av hva vi går gjennom med andre.Men metafor er langt mer enn bare et språklig virkemiddel og litterært verktøy. Det hjelper oss å kommunisere komplekse ideer og beskrive nye fenomener. Metaforer brukes av politikere, økonomer, forskere og annonsører – noen ganger for tvilsomme formål.«Livet er en berg-og-dal-bane», «Amerika er en smeltedigel» og som Shakespeares kjærlighetssyke Romeo uttalte, «Juliet er solen».Alle disse setningene er metaforer : de beskriver én ting ved å hevde at det er det samme som noe annet .Selv om metaforen ofte brukes av poeter som Shakespeare, er rekkevidden langt større enn bare litteraturens verden. Metafor er en av de viktigste måtene vi har for å forstå verden rundt oss. Det forekommer i vår skrift og tale omtrent hvert 10. til 25. ord, eller i gjennomsnitt seks ganger per minutt.Aristoteles definerte en gang metafor som "å gi tingen et navn som tilhører noe annet." Det handler om å belyse en sak fra en annen vinkel ved å sammenligne den met noe som ligner, men ikke er det samme.Metaforer kan brukes på mange måter, og innenfor markedsføring tjener de ofte som verktøy for manipulasjon, men de kan også tjene oss som verktøy for å beskrive et fenomen mer treffende og presist. I terapeutisk sammenheng er metaforer veldig viktig og det brukes i hver eneste sesjon. Noen ganger kaster mennesker metaforer rundt seg for å unngå å kjenne på vanskeligheter eller smertefulle følelser, og da er metaforene brukt i et slags psykologisk fluktforsøk. Andre ganger er metaforene noe vi bruker for å nærme oss et fenomen som er vanskelig, men lar seg behandle ved hjelp av metaforer. Og i noen sammenhenger er det en god metafor som kaster helt nytt lys over en tilstand eller et symptom. I et slikt tilfelle fungerer metaforen som et verbalt verktøy som virkelig gir oss større innsikt.I dagens episode skal jeg snakke en del om metaforenes psykologi, men også en del om hvor og når de brukes. Metaforene brukes både kroppslig, verbalt, skriftlig, visuelt og stort sett på alle områder hvor mennesket uttrykker seg. Når vi skal forstå oss selv, bruker vi introspeksjon og kan kanskje belyse egne mønstre ved hjelp av treffende metaforer, men jeg skal også foreslå at man kanskje bør bruke penn og papir når man skal forstå seg selv. Mye forskning viser nemlig at det å skrive dagbok har en rekke oppsiktsvekkende positive helseeffekter. Jeg avslutter dagens episode med «dagbokens psykologi» og ser på hvordan vi kan bruke språket og metaforene som en «psykologisk lommelykt» i oss selv for å oppdage elementer som ligger i skyggen av vår oppmerksomhet. Og ikke minst hvordan denne prosessen kanskje blir mer tydelig og nyansert hvis vi noterer ned det vi oppdager på vår ferd «innover». Velkommen til en ny episode av SinnSyn.  Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskning visar ensidigt på att förtag som är sammarbetsdrivna genom tillitsbaserat ledarskap och psykologisk trygghet utklassar de företag som skapar lönsamhet genom att vara tävlingsdrivna. I detta avsnitt resonerar tre av våra kollegor om de två begreppen. De reder ut likheter, skillnader och ger dig enkla tipps på hur du kan främja en kultur präglad av trygghet där resultat kommer naturligt från kreativitet skapad av öppenhet, förtroende och respekt för varandra.

Vi gästas av IKEA Frankrikes landschef Johan Laurell och pratar om hur ett ledarskap uppbyggt av psykologisk trygghet leder till välmående och resultat.

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Avsnittet sändes första gången 3 jan.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Hvis vi ikke våger eller klarer å sette ord på våre tanker, følelser og behov, blir vi psykisk isolerte og uten evne til ventilasjon, noe som igjen forårsaker psykiske spenninger. Et litt spesielt trekk ved den såkalte postmoderne virkelighetsforståelsen, er at man i hovedsak betrakter tilværelsen som en sosial konstruksjon. Denne forståelsen har sine røtter i en filosofisk strømning som kalles sosialkonstruksjonisme. Det er en retning med røtter innenfor psykologi og samfunnsvitenskap hvor hovedtesen er at mennesker konstruerer sin egen virkelighet gjennom språklig samhandling med hverandre. Det betyr at mennesket både påvirker og er sterkt påvirket av den kulturen det tilhører.Ved å legge språk på virkeligheten og de eksistensielle dimensjonene ved tilværelsen, utvikler kulturelle felleskap et bestemt språkspill eller forståelsesramme som definerer, betinger og gjennomsyrer våre liv og livsførsel. Dersom man setter dette på spissen, betyr det i ytterste konsekvens at endringer i språket, eller vårt kollektive begrepsverk, på sett og vis endrer virkeligheten(!) Det er muligens en filosofisk anfektelse som de fleste av oss ikke godtar helt uten videre, men ved nærmere ettertanke finnes det åpenbart områder hvor den sosialkonstruksjonistiske tankegangen synes å ha en ganske reel gyldighet.Innenfor sosialkonstruksjonisme er altså språket et viktig omdreiningspunkt for den menneskelige eksistens. Språket er et merkverdig redskap som blant annet gjør mennesker til ”tidsbindere”. Gjennom tegn og symboler kan vi videreføre vårt tankegods og vår innsikt til kommende generasjoner, og likeledes kan vi sette oss inn i tidligere menneskers verdensoppfattelser. Platon, Marx, Hitler, Newton, Sokrates, Shakespeare, Kafka og Ibsen har alle sammen en andelspost i den menneskelige forstand, og dermed har de til en viss grad påvirket vår versjon av virkeligheten, nettopp fordi semantikk og språkspill har sørget for at deres bidrag er ført videre gjennom generasjoner.I dagens episode skal jeg ikke gå så veldig filosofisk til verks, men snarere snakke om mental ytringsfrihet. Hva skjer hvis vi ikke våger eller klarer å uttrykke våre tanker, følelser og behov? Psykologisk sett vil en kompromittert psykisk uttrykksevne være forbundet med psykiske plager. Velkommen til en ny episode av SinnSyn. Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nana har været på besøg i podcasten 'Udviklere er også mennesker' hos Cathrine Wind Fallesen, hvor de nørder ned i temaet psykologisk tryghed, for det er omend et tema som ikke er til at komme udenom, når man er på de danske arbejdspladser. Lyt med, bliv klogere på temaet og hjertelig velkommen til 2024. Vi glæder os til igen at udkomme sammen igen hver torsdag fra næste uge. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/levkvinde/message

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar. Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Depresjon er et folkehelseproblem. Cirka 315,000 personer i Norge har depresjon til enhver tid. Cirka 6 prosent av Norges befolkning har hatt en depressiv hendelse i løpet av det siste året. Nesten 50 prosent av alle personer med en depresjon-diagnose har også en angst-lidelse. Det er estimert at 12-15 prosent av Norges befolkning vil oppleve depresjon en gang i løpet av sitt liv.Depresjon kan forekomme i alle aldre og uavhengig av kjønn eller sosioøkonomisk bakgrunn. La oss se litt kort på statistikken:Gjennomsnittsalderen hos deprimerte er 31 år.Unge voksne er mest utsatt for depresjon (18-25 år).4,8 prosent av menn har depresjon8,5 prosent av kvinner har depresjon2 ganger flere kvinner enn menn lider av depresjon.2 ganger flere menn enn kvinner tar selvmord.Langvarig depresjon kan øke risikoen for selvmord med cirka 60%.Selvmord er den viktigste dødsårsaken for både menn og kvinner i alderen 15-49 år.Over 600 selvmord registreres i Norge hvert år.Antall selvmordsforsøk er tre ganger så høyt hos kvinner som hos menn.For hvert selvmord er det vanlig å anta 10 selvmordsforsøk.Det er også viktig å poengtere at depresjon kan behandles. De vanligste behandlingsmetodene er antidepressiva og rådgivning hos psykolog, men mindre enn 50% av de med depresjon får behandling i psykisk helsevern.Mellom 40-60% av de som bruker antidepressiva opplever forbedring i symptomer innen 6-8 uker.Mellom 20-40% av de som får placebo opplever forbedring i symptomer.Psykologisk rådgivning har 26,5% mindre sannsynlighet for tilbakefall, sammenlignet med medisiner.I mange av episodene på SinnSyn kjemper jeg for en forståelse av depresjon som en del av livet, eller et symptom vi må forstå og ta hensyn til, snarere enn en sykdom. Depresjon er ikke en sykdom. Depresjon er et sted du lander som følge av hundre små unnvikelser, livshendelser, impulser, overseelse, forseelser og tilfeldigheter. Veien inn i en depresjon er som regel mangfoldig, og veien ut må inneholde en tilsvarende mangfoldighet. Det er det viktigste budskapet i dagens episode, og jeg vil innlede med en vignett fra en stand-up doktor, Priyanka Wali, som har et syn på depresjon som gir gjenklang hos meg. Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Din hjerne er som et batteri og din telefon stjæler strømmen” Vores telefon påvirker os både biologisk, psykologisk og socialt. Biologisk fordi vores hjerne er som et batteri, og telefonen suger den strøm, som skal bruges på langt vigtigere ting. Socialt fordi mennesket har brug for at forbinde sig til hinanden gennem øjenkontakten og telefonen gør os ensomme. Og psykologisk fordi vi påvirkes af det vi ser og telefonen får os til at føle os utilstrækkelige.  Og selvom mange af os godt ved alt det her, så bliver vi ved med at scolle, fordi Tech-giganterne har gjort os afhængige af den lille skærm. De har knækket koden til vores hjerner, og lært at styre vores følelser og dermed vores adfærd. Vores vaner, adfærd, arbejds- og familieliv og samfundet har ændret sig drastisk siden klaptelefonen blev udskiftet med smartphonen tilbage i 2007. På både godt og ondt. Og den er kommet for at blive. Derfor kommer Imran også med sit bud på hvad vi især kan gøre og hvad vi som samfund burde gøre for at håndtere skærmene bedst muligt for vi kommer ikke til at slukke dem lige foreløbig. Vært: Josefine Stork  Medvirkende: Imran Rashid  Musik: Joshua Lindemann 

Hur fungerar tid ur ett biologiskt och psykologiskt perspektiv? Är våra hjärnor ens kapabla att tänka på framtiden, och varför upplever många att vi har "mindre tid än någonsin" i dag? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och har jobbat länge med frågor som rör stress och utmattning. Vi träffar honom under konferensdagen Vår Framtid på Nordiska museet i Stockholm, där han precis har gett ett föredrag om vår upplevelse av tid och hur det formar vår syn på framtiden. Dagen genomfördes i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Mats Lekander är även författare och poddare, med Stressforskningspodden och Psykologisk forskning i bagaget. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Da landstræner Jesper Jensen den 2. november udtog sin trup til det kommende VM på hjemmebane i december fik begrebet ”psykologisk tryghed” en fornyet aktualitet. Det er i disse år et begreb, der bliver anvendt meget. I sportens og håndboldens verden. Men i høj grad også mere bredt i vores arbejdsliv. I vores månedlige jagt på sandheder i sportens og håndboldens verden tog vi på besøg hos Ole Lauge Sørensen. Han har arbejdet med det i en række danske virksomheder og organisationer. Og så er han på vej med en bog om emnet, der indeholder både en teoretisk og pratisk forståelse af ”psykologisk tryghed”. Vi forsøgte at blive klogere på, hvad begrebet egentlig betyder - og ikke mindst hvad vi kan bruge det til i håndboldens verden. Gæster: Peter Bredsdorff-Larsen og Mads Davidsen Vært: Thomas Ladegaard *Udsendelsen er sponsoreret af Sparekassen Kronjylland*

Hvad er det nu liiige det der med at leve mere bevidst helt præcis betyder? Det spørgsmål tager vi i dette afsnit alvorligt og får skåret ud i pap. Lyt med og få en klar forståelse af hvad det vil sige at leve bevidst, opmærksomt eller at føle sig mere psykologisk fleksibel. Kært barn har mange navne. I dagens afsnit tager vi udgangspunkt i ACT metoden (acceptance and commitment therapy), og gennemgår de seks pejlemærker som den metode arbejder ud fra, i håb om at hjælpe jer derude med at blive mere psykologisk fleksible. Små skridt, små opmærksomheder men alt sammen med til at bidrage til at styrke glæden, trivslen og humøret for hver og én af os. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/levkvinde/message

Det här veckans "frågan är" görs i betalt samarbete med försäkringsbolaget Euro Accident. Vi får väldigt mycket frågor från er som ofta är kopplade till ångest, oro och stress, men också är det ofta stress kopplat till just arbetslivet. Hur kan ett försäkringsbolag rädda en i arbetslivet? Vad har man rätt till? Vad har du för försäkringar via din arbetsplats? Du ska ju få rätt hjälp, i rätt tid. Med oss i avsnittet har vi återigen Fredrik, som är chefspsykolog hos Euro Accent och han är nordisk ansvarig för deras unika metod kring förebyggande och individanpassad hjälp. I veckans avsnitt djupdyker vi i psykologisk motståndskraft. Vad är det, egentligen? Kan man öva upp sin psykologiska motståndskraft?Hur mycket ska man egentligen dela med sig av sin psykiska hälsa/ohälsa på arbetsplatsen och i rekryteringsprocesser? Vad är tecken på utmattning och hur vet man att man är redo att börja jobba igen efter en sjukskrivning? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvorfor har vi så stor hjerne, og ikke for eksempel kenguruen? Har kvinner større skaperkraft ved eggløsning? Finnes det noe tilsvarende syklus for menn? Psykologisk institutt vil ha forsøkspersoner til vennestudie Er det greit å bruke gamle, slitte isbokser til matoppbevaring? Hva gjorde folk med skjegg og negler i steinalderen? Panel 1 Psykolog Guro Løseth Zoolog Petter Bøckman Kjemiker Einar Uggerud Påvirker mennesket dannelsen av nye bergarter? Kan KI brukes til å forutsi ting vi ikke har tenkt på? Som for eksempel en ny pandemi? Hvordan blir man kvitt løvetann i hagen? Lysenkos skygge over sovjetisk vitenskap Panel 2 Botaniker Charlotte Sletten Bjorå Paleontolog Jørn Hurum Datalog Morten Goodwin. Hør episoden i appen NRK Radio

Her kan du lære om et værktøj, der kan hjælpe dig med at få det bedre på en dårlig dag. Jeg kalder det "Få-det-bedre-siden", og i denne podcastepisode, kan du lære: Om videnskaben bag, hvorfor bullet journal-metoden kan gøre en seriøs forskel i dit liv og give dig mindre stress og mere modstandskraftOm begrebet "tilstandafhængig hukommelse", som forklarer, hvorfor vi kan sidde ubehjælpeligt fast i nedtrykthed på svære dageHvordan du laver din egen "Få-det-bedre-side" og inspiration til, hvad du kan skrive på din liste. OBS: Til og med fredag d. 28 april 2023 kl. 16.00 kan du købe workshoppen "Stressfri planlægning med bullet journal-metoden" til kun 475 kr. (Normalprisen er 699 kr.). Workshoppen er en videoworkshop, du kan gennemføre derhjemme eller på din arbejdsplads. Den tager omkring 3 timer at gennemføre og kan bruges af alle. Tjek workshoppen "Stressfri planlægning med bullet journal-metoden" ud her.

Her kan du lære om et værktøj, der kan hjælpe dig med at få det bedre på en dårlig dag. Jeg kalder det "Få-det-bedre-siden", og i denne podcastepisode, kan du lære: Om videnskaben bag, hvorfor bullet journal-metoden kan gøre en seriøs forskel i dit liv og give dig mindre stress og mere modstandskraftOm begrebet "tilstandafhængig hukommelse", som forklarer, hvorfor vi kan sidde ubehjælpeligt fast i nedtrykthed på svære dageHvordan du laver din egen "Få-det-bedre-side" og inspiration til, hvad du kan skrive på din liste. OBS: Til og med fredag d. 28 april 2023 kl. 16.00 kan du købe workshoppen "Stressfri planlægning med bullet journal-metoden" til kun 475 kr. (Normalprisen er 699 kr.). Workshoppen er en videoworkshop, du kan gennemføre derhjemme eller på din arbejdsplads. Den tager omkring 3 timer at gennemføre og kan bruges af alle. Tjek workshoppen "Stressfri planlægning med bullet journal-metoden" ud her.