Podcasts about olydnad

I veckans bonus pratar vi om Rädda våtmarkerna och i synnerhet deras aktion mot lets dance som ledde till en dom mot 3 av deras aktivister. Är deras civila olydnad bu eller bä? Titeln på avsnittet ger en ledtråd..Som bonussnackis pratar vi om en fd tre kronor spelare som fått sänkt straff eftersom han förlorade jobbet...Jingel av Henrik Skarstedt och klippning av Magnus Silfvenius Öhman. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Några klistrar fast sig på vägar och skriker under möten, andra fixar svartklubb och gömmer flyktingar. Civil olydnad upprör och rör om. Är det en legitim form av aktion –om så när? Johanna Grönbäck samtalar med folkbokföringsbrännaren Per Tryding och klimatengagerade Simon Wakter. I avsnittet tipsar Simon Wakter om följande artikel: https://www.nytimes.com/2023/02/26/podcasts/the-daily/elon-musk-tesla-self-driving.html 

I mitten av 1800-talet bygger en ung man en stuga i skogen för att leva innerligt och suga märgen ur livet. Hans namn är Henry David Thoreau och han kommer att bli en kultfigur för civilisationskritik och närkontakt med naturen. Men han myntar också begreppet civil olydnad och hans tankar kring individens rätt att göra motstånd mot en orättfärdig stat kom att inspirera både Martin Luther King och Mahatma Gandhi.

Ring P1 från Umeå om bland annat den senaste tidens många skjutningar, vårdens utveckling och konsekvenserna av klimataktivisters civila olydnad. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Anders Bäckström Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tid för Uppror - En berättelse om och skriven av aktivister från Extinction Rebellion Redaktörer för boken är Ragnhild Larsson och Björn Paxling. Utgiven på Vaktel förlag 2022 Ljudboken är inspelad av aktivister från Extinction Rebellion 2023 samt i samarbete med Markus Tufvesson från projektet Ljud för djuren som även redigerat och klippt ljudboken. Ljud för djuren har valt att hjälpa till i arbetet med denna ljudbok då djurindustrin är en stor del av den globala miljöförstöringen och vi vill lyfta Extinction Rebellions budskap till en bredare publik. Vad får en småbarnsmamma att bryta mot lagen? Hur känns det att sitta inlåst i en poliscell? Vad gör en 19-åring när klimatångesten får både studier och arbete att kännas meningslösa? Efter 50 år av internationella miljö- och klimatkonferenser med löften och vackra ord om en grönare, skönare värld fortsätter de fossila utsläppen och den globala medeltemperaturen att öka. Ekosystem kollapsar, arter utrotas och miljoner människor har redan dött till följd av klimatkrisen. Den internationella klimatrörelsen Extinction Rebellion (XR) menar att det är TID FÖR UPPROR Det räcker inte att rösta vart fjärde år. Det räcker inte att sopsortera eller cykla till jobbet. Om vi ska ha någon chans att vända den katastrofala utvecklingen krävs mycket mer. När en enad forskarkår utropar nödläge för planeten tar XR till gatorna för att störa samhällssystemet som förgör oss. Med fredlig civil olydnad som verktyg kräver XR en snabb och kraftfull systemomställning, till en värld och ett samhälle inom planetens gränser. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från förlag och författare. För mer info ⁠⁠⁠https://extinctionrebellion.se

Makten är rädd för läsning, det gäller i de klassiska dystopierna såväl som i verklighetens diktaturer. Jimmy Vulovic funderar över vari faran ligger. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Johns mor dör. Han gråter vid sjukhussängen. Några barn är på sjukhuset för att vänja sig vid döden. De förundras över hans beteende, som om döden vore hemsk, som om någon enskild människa skulle kunna betyda så mycket att den kan sörjas. Otroligt. Scenen finns i Aldous Huxleys Du sköna nya värld från 1932 och är viktig för att förstå romanen. Sorg och alla andra former av olycka har nämligen avskaffats i Världsstaten. Ingen är ledsen där. Det finns heller ingen ensamhet. Staten härskar med en kollektivistisk paroll som säger att alla tillhör alla andra i samhället. Ingen är speciell, alla är utbytbara. Ändå tycks alla så ensamma som en människa någonsin kan bli. Det är ur en förening mellan masskonsumtionssamhället och ett trygghets- och lyckoberoende tyranniet föds. I denna roman, liksom i flera av de klassiska nittonhundratalsdystopierna, varnas vi högljutt för statsmonstret som växer sig starkt då individens naturliga mänskliga relationer till andra och till sig själv dör.John sörjer. En sörjande människas blick är avslöjande, vittnar om brustna band som en gång var ett liv. Med sorgens påminnelse om slutet ställs livet på sin spets. Därför är den avskaffad i Världsstaten. Genom Johns blick ser vi även hur fri- och rättigheter vi idag tar för givna har gått förlorade, att de bytts bort mot en trygg kugghjulstillvaro och snäv konsumtionslycka. Är du ledsen, ta dig då en tablett. Piller finns det gott om. Känner du obehag, köp dig då något nytt eller byt sexpartner. Du får ligga precis hur mycket du vill bara det inte blir barn, för barn görs inte på det gamla sättet längre. Reproduktionen är strikt reglerad. Det finns inga familjer och ord som kärlek, mamma och pappa är skamliga. Staten lämnar inget åt slumpen, eller åt Gud eller åt naturen eller något sådant eftersom det ju kan bli fel då. Med biologisk ingenjörskonst produceras i stället framtida generationer på löpande band i barnfabriker, bokstavligt talat. Så att alla glatt intar sin plats i samhället. Eliten framställs för att bli lycklig i sin roll. Därunder produceras olika grader av tjänarklasser som är lika tillfreds med sin lott i hierarkin. Inget får rubba samhällsordningen.Men John bryter mönstret. Han älskar ju sin mamma. Och han sörjer henne. Tidigare bodde de utanför själva Världsstaten, i ett reservat för ursprungsbefolkningen. Där lever människor som förr, med kärlek, familj, Gud, sorg och inte minst litteratur. Johns främlingsblick, som ju även är läsarens, kan därför se massmarknadskollektivismens falska lycka. Dessutom avgudar han William Shakespeare och kan inte förstå varför staten har förbjudit den sortens litteratur. Men vi, vi som för en stund ser med hans ögon, vet såklart vad det handlar om. För vi vet att sådan litteratur, det vill säga individens möjliga samtal med sig själv, med själen, alltid är förbjuden i dystopier. Och efter moderns död, då Shakespeares ord om en skön ny värld ekar mörkt ironiskt inom John, åskådliggörs också varför den förbjuds. För när han stormar ut ur sjukhuset växer orden till ett upprorsförsök, till en vilja att få väcka den nya världens levande konsumtionsdöda till liv, till ett levande fritt liv bortom ytlig lycka. Givetvis misslyckas han. Romanen är trots allt en dystopi, inte en utopi.Franz Kafka skrev en gång till sin vän Oskar Pollak att en bok måste vara yxan för det frusna havet inom oss. Läser vi romaner som Du sköna nya värld i skenet av hans ord lär de oss att Makten alltid fruktar sprickor i den spegelblanka tunna isen under dess fötter. Och därför gör den allt för att förhindra yxan, höjd och redo att när som helst hugga till. Det som förenar flera av de idag klassiska dystopierna är att invånarnas liv bara fyller en enda funktion, att alltid tjäna staten, aldrig någonsin sig själva eller medmänniskorna. Vi ser det hos Aldous Huxley. Men vi ser det även i föregångaren Jevgenij Zamjatins roman Vi samt i Karin Boyes Kallocain och George Orwells 1984. Fast i Ray Bradburys Fahrenheit 451 från 1953 framträder det väl allra tydligast i relation just till litteratur. Där bränns nämligen böcker för att de orsakar splittring, krossar isen, i både individen och samhället. Romanens huvudperson Guy Montag är brandman i ett framtida USA där brandmän för trygghetens och stabilitetens skull bränner böcker i stället för att släcka bränder.I dystopier har alltså Makten insett att skönlitteratur minst lika tydligt som sorg kan spegla vad det är att vara en människa bland andra människor, kan ge en bild som ärligt visar den vackra och smärtsamt sorgliga terräng vi har att leva i. Och den som läser bilden är mindre benägen att kasta bort sin utmätta tid på att lyda. Likt John står heller inte Guy Montag i Fahrenheit 451 ut i det frusna havet längre. Han uthärdar inte de blanka tv-skärmarnas ständiga beroendeframkallande underhållning, pallar inte längre med det gapskrattets tyranni han lever i. I stället söker han liksom John tröst i böcker, vilka han i hemlighet och av för honom själv oklar anledning har räddat undan lågorna. Men han förstår dem inte, förstår bara, eller rättare sagt hoppas, att det i de förbjudna böckerna finns något som kan rädda honom. Guy Montag söker desperat en yxa för att få kontakt med sitt inre hemliga liv. Därför letar han med fara för sin egen säkerhet upp Faber, en gammal professor i engelska som lär honom att litteraturen kan sy ihop ”universums tygbitar till en klädnad” åt oss.Mellan liv och litteratur finns ett starkt band, menar Faber, åtminstone mellan livet och bra litteratur. I den ser och förstår vi allt skönt och allt smärtsamt som livet för med sig. Faber förklarar att bra författare genom orden kan nå fram till livet självt. De medelmåttiga snuddar bara flyktigt vid det medan de dåliga våldför sig på livet för att sedan slänga det på sophögen. Professorn sammanfattar en humanistisk grundsyn. Hans ord slår en bro från den tidige renässanshumanistpoeten Francesco Petrarcas Secretum meum, ett 1300-talsargument för den själsdiskuterande läsningens väg, till det sökande som den amerikanske litteraturvetaren Harold Bloom så ofta betonade som läsningens mål och mening. Den goda litteraturen visar oss slutet och därmed också oss själva. I boken Hur läsa & varför från år 2000 skriver Harold Bloom (skriver) att skönlitterärt läsande är ”att förbereda oss själva på förändring och förvandling, och den yttersta förvandlingen delar vi alla”. Det är döden och sorgen han talar om och det står var och en fritt, oavsett klass- och kulturursprung, att ur bokhyllan ta fram någon av de kartor som varje dystopisk makt inte vill att vi ska se, kartor där bilden av oss själva tecknas och vår olydnad föds.Jimmy Vulovic, litteraturforskare och författareLitteraturRay Bradbury: Fahrenheit 451. Översättning: Siv Nordin. Modernista, 2018.Aldous Huxley: Du sköna nya värld. Översättning: Greta Tiselius. Lind & co, 2000.

En brevväxling i etern om subjektiva listor över vad som blir hett och vad som kanske blir snett under 2023. Med komikern Dilan Apak och Annika Lantz.

“Genom att göra en analys av vad som är moraliskt och logiskt felaktigt i det legala systemet och som en snäll hacker försöka visa buggarna i systemet - det är det som civil olydnad handlar om… “Denna vecka blir det "Förnyarna intervjuar":Vad menas egentligen med att vara en aktivist och vad är civil olydnad? Två begrepp som har haft stor betydelse historiskt sett för att ändra normer och värderingar (hej suffragetter, Gandhi och Martin Luther King). Idag känns det här långt ifrån vår verklighet men med Greta i spetsen och ett klimatnödläge som envist bankar på dörren så känner sig fler och fler sig manade att agera, vilket innebär att vi behöver förstå både agerandets och ordens innebörd. Isabelle pratar med Gustav Martner som är Head of creative på Greenpeace Sverige.Support this show http://supporter.acast.com/fornyarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Systemskiftets tolfte avsnitt träffar vi omställningsaktivisten Isabelle McAllister för att diskutera konsumtion och relationen till våra prylar. Vi får höra varför enkla reparationer av trasiga konsumtionsvaror kan ses som en rebellisk handling och hur det japanska begreppet “kintsugi” kan hjälpa oss att lämna det ohållbara konsumtionssamhället bakom oss. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

I Systemskiftets elfte avsnitt möter vi miljökämpen Leo Rudberg som diskuterar aktivism, breda koalitioner och varför miljörörelsen behöver bli en rättviserörelse. Vi pratar om hur vi på ett fredligt och demokratiskt sätt kan rädda vår civilisation. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Pontus Bergendahl har sagt upp sig från ett välbetalt jobb som mellanchef för att bli klimataktivist på heltid i klimatrörelsen Extinction Rebellion. Vi träffades på ett fik i lund den 1 mars för att prata om hur han blev aktiv i XR och började göra civila olydnadsaktioner som nu har lett till åtal och domstolsförhandlingar. Vad är egentligen civil olydnad är och var går gränserna för vad som är okej att göra. Håller han med om forskaren Andreas Malms slutsats att klimatrörelsen måste sluta gulla? Pontus berättar också om några aktioner han deltagit i, som den symboliska blockaden av mp partihögkvarter i Stockholm som ledde till ett samtal med ledande miljöpartistiska politiker som Rebecka Lemoine, Lorentz Towatt och Annika Hirvonen. Pontus gör också reklam för det som ska bli den största massaktionen hittills i Norden, Nordic rebellion i Oslo, 21-29 augusti och förklarar varför just du borde bli klimataktivist.

På lördagen satte sig en grupp klimataktivister på en livligt trafikerad gata i Helsingfors och vägrade flytta på sig. Flera timmar senare använde polisen pepparspray för att skingra folkmassan. Debatten som följt den här incidenten är polariserad - många anser att polisen tagit till överdimensionerade kraftåtgärder, andra tycker att demonstranterna fick vad de förtjänade. En hurudan organisation är Elokapina, vad vill man med civil olydnad och var går gränsen för direkt aktion? helsingforspolitikern och aktivisten Thomas Wallgren, studeranden och aktivisten Viktor Jaakkola samt riksdagsledamoten Peter Östman (kd) debatterar aktivism och demokrati under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Amos Wallgren är miljöaktivist och är aktiv inom rörelsen Extinction Rebellion Finland— Elokapina — som använder sig av civil olydnad för att få fram sitt budskap. Amos blev arresterad i Schweiz, i samband med protester, och fick inreseförbud i ett år efter det. Vi samtalar bl.a. om civil olydnad, klimaträttvisa och om hur mycket staten ska styra våra konsumtionsvanor.Följ oss på Instagram: @nyfikapoddenE-mail: nyfikapodden@gmail.comGrafik: Maria Åsvik & Elin ÅsvikMusik: Mattias Björkholm See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Planet & Politiks höstsäsong startas med ett bang! Greenpeace chef Isadora Wronski gästar för att snacka om systemomställning och civil olydnad. Hur ställer vi om samhället i grunden? Vilken roll har civil olydnad i en demokrati och vilka principer styr vad som faktiskt kan vara civil olydnad?

Följ med till Berlin under Extinction Rebellions globala uppror andra veckan i oktober. Möt några svenska klimataktivister som använder fredlig civil olydnad som metod för att förmå världens regeringar att agera mot den eskalerande klimatkrisen och massutrotningen av arter. 
Tiotusentals personer i mer än 60 länder blockerade regeringsbyggnader och infrastruktur i huvudstäder som London, Paris, Amsterdam och New York. I Berlin samlades tusentals aktivister från mer än tio länder. Från Sverige reste ungefär 300 personer i alla åldrar. Möt Emelie Ribeiro som jobbar på Göteborgs Folkhögskola, Sara Malm som är trafikplanerare på Göteborgs stad, Naram sin som pluggar biologi på Stockholms universitet, prästen Kristoffer Sjödin från Umeå och Albin Björk som hoppat av läkarprogrammet för att vara klimataktivist på heltid. Jag fick också en pratstund med Vattenfalls kommunikationschef i Tyskland, Stefan Mueller under den blockad som ägde runt utanför Vattenfalls kolkraftverk fredagen den 11 oktober där flera aktivister limmade och låste fast sig vid porten.

Vart man än tittar syns samma symbol. En cirkel och inuti den ett timglas. Hundratals står mitt i vägen. Någon har limmat fast sig på marken. På en skylt står det det här är en nödsituation. Programledare: Niklas Jonsson Producent: Nasim Rahsepar Med ljud från: P4 Kristianstad, P4 Göteborg, The Guardian, NME Magazine, Good Morning Britain. Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning på sex minuter i ett ämne som är extra intressant och spännande.

Idag skolstrejkar ungdomar i Sverige och runt om i världen för klimatet. Vad är det som får medborgare att gå så långt som att bryta mot lagen för att göra sina röster hörda? I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig tusentals personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. Programmet är en repris från 5:e november förra året. Programledare Marcus Hansson vet@sverigesradio.se  Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Martin är villig att gå över lagens gränser för att få igenom sin dröm om en vapenfri värld utan dödandet av människor och djur. Han har suttit i fängelse flera gånger och lever ett liv på existensminimum. Nu får du fråga honom vad du vill.

Hör också från Venezuela, om brutna kärnvapenavtal, en krönika signerad Göran Rosenberg, ett kåseri av Mark Levengood, satir med Public Service och en panel som tar sig an veckans politik. Timme1: *Kampen om makten och om militären i Venezuela    * Belgiska miljöprotester bland unga i Belgien    * Hur förmildrande är civil olydnad rättsligt och vilken roll spelar straffet? * Riksdagsdebattens vanligaste ord   * Demokraten Nancy Pelosi, den enda som Trump inte vågar häckla  Göran Rosenbergs krönika om syndabocken Panelen om svensk inrikespolitik i veckan   Timme 2: * Vad är det för skattereform som regeringen vill införa?   * satir med Public service * Vad händer med nedrustningen av kärnvapen nu efter att INF-avtalet är historia?   * Vem ska ha makten över skogen, markägaren eller staten? *Om boken "Haggan" av författaren  Aase Berg * Kåseri av Mark Levengood Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Anders Diamant

Massaktioner i civil olydnad blir allt vanligare i protester kopplade till klimatfrågan. Vad är det som får medborgare att gå så långt som att bryta mot lagen för att göra sina röster hörda? I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig tusentals personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. I programmet hörs: Stellan Vinthagen, aktivist och professor i icke-vålds aktion vid University of Massachusetts Amherst, Dieter Rucht, professor i sociologi vid Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung WZB, Selma Richter, presstalesperson Ende Gelände, Martin, tvåbarnsfar och anti-kol-aktivist. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Lennart Evrell, avgående vd för Boliden, summerar sina tio år som gruvchef. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Han fälldes för barnporrbrott i både tingsrätt och hovrätt för mangafigurer i sexuella situationer för att sedan frias av Högsta domstolen. Men trots det har han efter frikännandet utmanat lagen igen. Programledare: Katherine Zimmerman

Dagens gäst är Kennet Öhlund, blockskreterare för Rödgrönt Borås och nybliven, hängiven klimataktivist. Hur går det att förena tjänstemannarollen med aktivistrollen? Och vad var det som fick honom att resa till Lausits i Tyskland i våras för att genomföra en civil olydnadsaktion vid ett av Vattenfalls dåvarande kolkraftverk? Vad hände egentligen den där majnatten när han och hans kamrater ockuperade tågbron för att förhindra att brunkolet skulle kunna levereras till kraftverket?

PATRIK & BÖRGE PODCAST S01E12 I det 12:e avsnittet pratar Patrik och Börge om civil olydnad med Martin Smedjeback. De diskuterar bland annat om det är okej att bryta mot lagen för en god sak och vad innebär ickevåld som metod för att förbättra samhället? Martin Smedjeback har vid flera tillfällen dömts till fängelse för olika ickevåldsaktioner han deltagit i. Lyssna på ett intressant samtal.

En dag 1970 ber Trygve Lund Guttormsen att få ut ritningar för det nya avloppssystemet som ska planläggas i den lilla byn Masi. Trygve upptäcker då att ritningarna från den norska älv- och energimyndigheten visar att den lilla samiska byn Masi och stora renbetesmarker ska läggas under vatten. Anledningen är norska statens planer på dämma upp Altaälven för att utvinna elektricitet. Detta är upptakten till en av Norges genom tiderna största polisinsatser. Demonstranter från naturvårdsgrupper, laxfiskare, socialistiska grupper och samer engagerade sig för att stoppa dammbygget i Alta. Många demonstranter kedjade ihop sig framför anläggningsmaskinerna för att stoppa utbyggnaden av Altaälven. Men det förekom också sprängattentat av extrema samiska aktivister och journalister som valde att byta sida. I den här dokumentären möter du bland andra Johan Bergström, reporter från Sveriges Radio som valde att sätta sig ned bland demonstranterna för att sedan bli utvisad ur Norge på livstid. Efter 30 år återförenas han med aktivister i Alta.  Jorunn Eikjok var 17 år när hon åkte till Oslo för att hungerstrejka mot Alta-bygget och samernas allt mer trängda situation. Utanför den norska riksdagen slog hon och de andra i gruppen upp sin samiska kåta i protest mot vad de upplevde som norska regeringens koloniala sätt att hantera samerna i Alta-frågan. Jorunns kusin Niillas Somby hungerstrejkade också i Oslo men när dammen var ett faktum markerade han sitt missnöje genom att spränga bomber i närheten av en bro på väg upp mot dammbygget. Av misstag sprängde Niillas av sig en arm och ett öga. Därefter fängslades Niillas och riskerade over 20 års fängelse. Med hjälp av ett falskt pass flydde han och levde gömd bland urbefolkningsstammar i Canada. Den här dokumentären om Alta-konflikten visar olika människors drivkrafter för att kämpa mot en damm som ändå till slut byggdes. Möt bl a ledaren för Folkeaktionen, hungerstrejkarna, samen som försökte spränga bron och journalisten som satte sig ned bland demonstranterna. Producent: Carl-Magnus Helgegren.