Podcasts about producent tommie j

Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Djurarter dör ut. Byggnader blir ruiner. Kulturarv glöms eller till och med bombas bort. Historien kan beskrivas som en lång rad av förluster. Men vad händer när vi sörjer det som försvunnit? Vem avgör vad som bevaras och vad som raderas? Går det att återuppväcka det som förlorats?Med utgångspunkt i Judith Schalanskys bok Förteckningar över några förluster diskuterar Maja Hagerman och Ola Larsmo, bägge författare som ägnat sig åt historia, tillsammans med Hans Ruin, professor i filosofi vid Söderstörns högskola.Programmet spelades in live inför publik på Elverket Dansens Hus i Stockholm i samarbete med Kompani Giraff som gör en koreografisk och metaforisk tolkning av Schalanskys texter.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin.Producent: Tommie Jönsson

I veckans Lantzkampen: Äkta paret Carina Berg och Erik Berg tävlar mot Aftonbladet-stjärnorna Jenny Ågren och Nivette Dawod. Vilken vecka vi har haft, hörni! I riksdagens debatt om vårändringsbudgeten har både kränklimanger och bildspråk flödat. I Stockholm har resenärerna väntat på pendeltåg som sällan kommer. I Ödeshög har en strutsliknande jättefågel varit på rymmen i två veckor. Allt detta, plus mycket till, är underlag för veckans nyhetsfrågesport.Njut av ronder som Rim i budgetdebatten, den nyuppfunna och kulinariskt inriktade Rätt rätt till rätt politiker och Ja/Nej eller annat. Dessutom bjuder vi för andra veckan i rad på nya favoriten Får eller forward. Det blir både klurigt och aningens uppspelt – som det ska vara. Välkomna till Lantzkampen, vecka 16!Producent: Tommie Jönsson Programledare: Annika LantzDomare: Sara Lövestam Redaktör: Anton JordåsLjudtekniker: Tor SigvardssonLantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!Hör du något lustigt i nyheterna som borde komma med i nästa veckas avsnitt? Mejla oss på: lantzkampen@sverigesradio.se

I nypremiären av landets ledande nyhetsfrågesport bjuder Annika Lantz på ett klassiskt journalistderby där DN Kulturs Björn Wiman och Hanna Fahl gör upp med Henrik Johnsson och TV4:s Jenny Strömstedt. Knapparna är putsade, ljudklippen är laddade och vår domare är som vanligt Sara Lövestam. Må bästa murvlar vinna! Producent: Tommie Jönsson

Varaktigt maläkta. Mothproofed for Life. Så kan det stå på etiketten till en gammal yllepläd. Men vad betyder det? Vilka kemikalier kan dölja sig i fibrerna på en gammal filt? Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström hittar en gammal yllepläd formgiven av textilkonstnären Viola Gråsten. Den är i fint skick och etiketten lovar dessutom att den här filten är varaktigt maläkta. Insektsmedlet som har använts kallas Mitin. Vad är det? Kan det vara skadligt, även om filten är mer än 50 år gammal? För att ta reda på vad Mitin-behandling innebär, och vilka andra kemikalier som användes i den svenska ylleindestrin tar Loppmarknadsarkeologerna hjälp av Mats Johansson, som forskar kring textila material och processer vid Högskolan i Borås, samt Olle Stensson, som arbetade med färgning och beredning inom textilindustrin i mer än 40 år. De berättar om hur man fram till 70-talet använde DDT ofta salufört under andra varumärkesnamn för att skydda textilier från mal och ängrar, samt hur liknande insekticider som Eulan och, som i detta fall, Mitin användes. Vi får också veta vilket som är det enda sättet att bli kvitt den här typen av insektsmedel. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Producent: Tommie Jönsson

Vårt närmaste träslag här länge varit ute i kylan. Men furu har en förmåga att alltid komma tillbaka. Och kanske är det dags nu för en massiv fururenässans. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gav sig ut för att gräva i drivorna av ådriga och omålade furuföremål från tiden då träet var hett. De fastnade för en organiskt formad ljusstake i massiv, kvistfri furu och spårade upp träsnidaren bakom verket formgivaren Gunnar Kanevad, som i mer än 50 år har sågat ut sina säregna ljusstakar med bandsåg. Kanevad är övertygad om att furun snart kommer tillbaka och berättar om furuns storhetstid, som sattes igång när svenskarna började inreda sina gillestugor i mitten av 60-talet. Designhistorikern Christian Björk berättar om en internationell furutrend, som pågår nu. Furumöbler från 30-talets svenska sportstugor, formgivna av arkitekten och formgivaren Axel Einar Hjorth, säljs idag för höga priser på den internationella marknaden, men var under flera decennier bortglömda.Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Målningar som föreställer nordiska naturscenerier i lite för klatschiga färger är klassiker på våra loppmarknader. Men föreställer de verkliga platser? Och varför är de ofta så ödsliga och spöklika? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson ger sig ut för att köpa billig konst. De fastnar för ett motiv som ständigt återkommer - nordiska naturscenerier från geografiskt obestämda platser. Ofta med fäbodar, gärdesgårdar och hastigt penslade granar. Vissa kallar detta för hötorgskonst, medan andra ser ett värde i loppmarknadens landskapstavlor. Serietecknaren Ulf Lundkvist har i många år inspirerats av dem och väljer ibland ut de mest schablonmässiga för att förbättra dem genom att måla dit nya figurer på.Konstvetaren Anders Karnell analyserar en loppismålning och kopplar ihop dess motiv med dagens digitala bildkultur. Han förklarar också varför lätt lätt igenkännliga fantasilandskap har en plats i våra hem. Vi får också en inblick i underkategorin luffarmåleri supersnabbt uppmålade landskap på papp som gjordes av kringvandrande konstnärer för att tjäna en slant och undvika att bli tagen för lösdriveri. Producent: Tommie Jönsson.Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

På svenska loppmarknader hittar man nästan alltid Pelle Karlssons LP Han är min sång och min glädje. Men hur gick det till när ett album om Jesus, av en okänd artist, blev Sveriges vanligaste skiva? Den 16 november 1973 klev artisten Pelle Karlsson in i Europafilms studio i Stockholm för att spela in en LP med kristen popmusik. Han sjöng upp genom att ta ett högt C på flygeln och klämde i med samma ton från sin mun. Sedan sjöng han raskt in hela albumet. Innan eftermiddagen var över kunde han ta flyget tillbaka till Göteborg.I skivsamlarkretsar kallas Pelles skiva idag för Pelles gröna eller Sveriges vanligaste skiva". Den står långtidsparkerad i vinylbackarna på snart sagt varenda loppmarknad i landet och en märklig kult har vuxit fram kring skivans extrema spridning. Vinylgrävare brukar fronta skivan det vill säga, de ställer den längst fram i backen och tar ett foto. Bilderna postas sedan till forum på internet. Ingen vet idag exakt hur många exemplar som pressades av LP:n och få vet hur den blev så vanlig. I Loppmarknadsarkeologerna berättar skivproducenten Lennart Sjöholm hur det gick till när försäljningen plötsligt steg från 4 000 exemplar till hundratusentals. Skivsamlaren Daniel Westin berättar om när han på en loppmarknad lyckades fronta över trettio Pelle-skivor på rad. Journalisten Urban Thoms, expert på kristen popmusik, berättar om varför Pelle valde bort idolskapet och förklarar varför det alltid finns så många kristna skivor på svenska loppmarknader.Producent: Tommie Jönsson.Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Ett knubbigt litet prydnadstroll från loppmarknaden berättar historien om ett glasbruk på konkursens rand, en nytänkande direktör med hett humör och hur turismen i glasriket började. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver bland glasprylarna på en loppmarknad och fastnar för ett så kallat Bergdalatroll. Glastrollet visar sig bära på historien om hur glasbruket i Bergdala efter en konkurs år 1970 tas över av en ny direktör, Elving Conradsson. Hans systerdotter Chris Idermark formgav trollet, som av kostnadsskäl var tvunget att gjutas i form istället för att tillverkas för hand.Mångårige glashyttearbetaren Bo Andersson berättar om varför direktör Conradsson kallades för Djävulen i Bergdala samt om hans nytänkande idéer för att få ett litet glasbruk att överleva med hjälp av turism, dans och kaxiga skyltar utväg Riksväg 25. Conradsson var även känd för att kunna skälla ut hela busslaster av besökare för att sedan saxofon för dem. Dessutom får vi höra historien om hur 10 000 glastroll från Småland användes som marknadsföring för billtillverkaren Saab.Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Vilka spår finns kvar ett kvartssekel efter kommunismens fall? Och varför längtar en del rumäner tillbaka till Ceauescus dagar? I serien EU-migranterna följer vi de svenska journalisterna Aaron Israelson och Nana Håkansson som har lämnat Sverige för att bo och arbeta i Rumänien. Aaron ska starta en gatutidning i Bukarest som ska säljas av fattiga romer, medan kulturkvinnan Nana minglar med kultureliten och skriver på ett ett filmmanus som hon tänker ska bli en del av den nya rumänska filmvågen. Dagens program handlar om kommunismens spår och hur kommunisttiden påverkar Rumänien i dag ett kvartssekel efter det att diktatorn Nicolae Ceauescu störtades i Östblockets enda blodiga revolution. Som femtonåring greps Nina Moica på en skolbal och dömdes till tjugo års fängelse för att ha varit medlem i en regimkritisk ungdomsorganisation. Tre miljoner rumäner var under kommunismen, 1947 1989, politiska fångar. 800 000 dog i fängelse. Nina Moica kommer till studion för att berätta om mardrömmarna hon har än i dag. En annan person som råkade illa ut var Vasile Burtea, romsk intellektuell och dissident. Han greps och misshandlades efter en demonstration i Braov på åttiotalet. Men trots detta saknar han delar av Ceauescus Rumänien. Aaron berättar om det han inte saknar från kommunismen taggtrådstoapapper. Nana pratar om varför Blekinge är Sveriges svar på Rumänien. Lyssnarna får också veta hur det går med Aarons entreprenörskap och kulturkvinnan Nanahar fått en mentor. Dessutom blir det ett besök i ett så kallat Escape Room, där programledarna betalar för att bli inlåsta i ett simulerat kommunistiskt fängelse. Programmet EU-migranterna produceras i Nana Håkanssons lägenhet i Bukarest och är en mix mellan köksbordstalkshow och reportageradio från gator och salonger. Producent: Tommie Jönsson Programserien EU-migranterna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Hur ska ett band krångla sig ur ett avtal de inte längre vill vara bundna av och vad händer när artister och skivbolag möts i rätten? Möt The Radio Dept. som länge legat i tvist om sitt skivkontrakt. I snart 15 år har det bandet The Radio Dept. varit ett av de tyngsta namnen på den svenska indiescenen. De har släppt hyllade skivor, vunnit priser, turnerat runt jorden och deras låtar har hörts i en Sofia Coppola-film. Men parallellt med framgången har en bitter strid om skivkontraktet de skrev på för länge sedan haft stor påverkan på bandet och deras musik.Reporter: Jesper Engström  Producent: Tommie Jönsson  Reportageserien Musikguiden i P3 följer pengarna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Hur ska ett band krångla sig ur ett avtal de inte längre vill vara bundna av och vad händer när artister och skivbolag möts i rätten? Möt The Radio Dept. som länge legat i tvist om sitt skivkontrakt. I snart 15 år har det bandet The Radio Dept. varit ett av de tyngsta namnen på den svenska indiescenen. De har släppt hyllade skivor, vunnit priser, turnerat runt jorden och deras låtar har hörts i en Sofia Coppola-film. Men parallellt med framgången har en bitter strid om skivkontraktet de skrev på för länge sedan haft stor påverkan på bandet och deras musik. Reporter: Jesper Engström Producent: Tommie Jönsson Reportageserien ”Musikguiden i P3 följer pengarna” produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Musik har en viktig plats i tv-serier, men hur hamnar den där? Möt Cajsa Siik vars låtar använts i bl a Criminal Minds och Martin Hall som gör musik direkt för tv och säljer för en engångssumma. Funderar du ibland på varför tv låter som det gör? Ikväll tittar reportern Tobias Norström lite närmare på just det. Vi träffar bland annat artisten Cajsa Siik från Umeå som berättar hur det gick till när hennes låtar kom med i Criminal Minds och Grey’s Anatomy. Men vi tittar också på så kallad produktionsmusik som skräddarsys för att passa i exempelvis trailers och realityserier. Företaget Epidemic Sound låter sina kompositörer avsäga sig sin upphovsrätt och istället sälja sin musik för en engångssumma, på så sätt har tv-bolagen hittat ett billigt alternativ att ljudlägga sina serier. Men hur ser verkligheten ut för de som gör musiken? Detta är del 9 i vår reportageserie Musikguiden i P3 följer pengarna som produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio. Reporter: Tobias Norström Producent: Tommie Jönsson

Musik har en viktig plats i tv-serier, men hur hamnar den där? Möt Cajsa Siik vars låtar använts i bl a Criminal Minds och Martin Hall som gör musik direkt för tv och säljer för en engångssumma. Funderar du ibland på varför tv låter som det gör? Ikväll tittar vi lite närmare på just det. Vi träffar bland annat artisten Cajsa Siik från Umeå som berättar hur det gick till när hennes låtar kom med i tv-serierna Criminal Minds och Grey’s Anatomy. Men vi tittar också på så kallad produktionsmusik som skräddarsys för att passa i exempelvis trailers och realityserier. Företaget Epidemic Sound låter sina kompositörer avsäga sig sin upphovsrätt och istället sälja sin musik för en engångssumma - på så sätt har tv-bolagen hittat ett billigt alternativ att ljudlägga sina serier. Men hur ser verkligheten ut för de som gör musiken? Detta är del 9 i vår reportageserie Musikguiden i P3 följer pengarna som produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio. Reporter: Tobias Norström Producent: Tommie Jönsson

I början och mitten av 00-talet blev en stor del av musikkonsumenterna mindre sugna på att betala för musik. En ny grupp som hotade hela den gamla modellen för hur man konsumerar musik: piraterna. - Det var ju organiserade kriminella ligor. Man hade kurirer som flyttade filerna, man hade suppliers som hade kontakter på skivbolagen och så en boss som håller koll på allt och ser till att allt är supersäkert. Det är nästan exakt samma set-up som hos en drogkartell. Det säger "Niklas" som i flera år jobbade med att avancerade mot toppen i den hemliga piratvärlden, en verksamhet som kom att hota hela musikindustrin. Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson. Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

I början och mitten av 00-talet blev en stor del av musikkonsumenterna mindre sugna på att betala för musik. En ny grupp som hotade hela den gamla modellen för hur man konsumerar musik: piraterna. I veckans avsnitt av berättar "Niklas" (fingerat namn) om hur det gick till när han avancerade mot toppen i den hemliga piratvärlden och hur hans och andra piratgruppers verksamhet hotade hela musikindustrin.Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson.Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

Att göra "JC-rock" var länge det fulaste man kunde göra inom musik. Men går det ens att sälja ut idag, när så många artister stolt samarbetar med kända varumärken? I dagens avsnitt följer vi pengarna som finns att tjäna för artister som vet hur man kombinerar det egna artistvarumärket med ett kommersiellt sådant.Babak Azarmi, chef på managementföretaget RMH, förklarar om att det handlar om att sätta en prislapp på sin integritet. Journalisten och musikkritikern Jonna Sima förklarar varför Robyns bilreklam floppade medan Zlatans inte gjorde det. Dessutom får vi veta exakt var gränsen går för en amerikansk indierockstjärna.Reporter: Tobias Norström. Producent: Tommie Jönsson.Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

Att göra "JC-rock" var länge det fulaste man kunde göra inom musik. Men går det ens att sälja ut idag, när så många artister stolt samarbetar med kända varumärken? I dagens avsnitt följer vi pengarna som finns att tjäna för artister som vet hur man kombinerar det egna artistvarumärket med ett kommersiellt sådant.Babak Azarmi, chef på managementföretaget RMH, förklarar om att det handlar om att sätta en prislapp på sin integritet. Journalisten och musikkritikern Jonna Sima förklarar varför Robyns bilreklam floppade medan Zlatans inte gjorde det. Dessutom får vi veta exakt var gränsen går för en amerikansk indierockstjärna.Reporter: Tobias Norström. Producent: Tommie Jönsson.Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

Varför hör vi så få samplingar i hiphop idag? Jo, det finns ekonomiska skäl till det. Det kan nämligen kosta allt från noll till miljontals kronor att loopa en trumrytm från en gammal skiva. I detta avsnitt berättar Redline-bröderna Masse och Salla Salazar om hur man clearar samplingar och hur man ibland måste spela in helt nya musiksnuttar som låter som samplingar. Adam Tensta förklarar varför han helst inte samplar andra och musikjuristen Andreas Wendén bryter ner det juridiska. Reporter: Tobias Norström  Producent: Tommie Jönsson  Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

Varför hör vi så få samplingar i hiphop idag? Jo, det finns ekonomiska skäl till det. Det kan nämligen kosta allt från noll till miljontals kronor att loopa en trumrytm från en gammal skiva. I dagens avsnitt berättar Redline-bröderna Masse och Salla Salazar om hur man clearar samplingar och hur man ibland måste spela in helt nya musiksnuttar som låter som samplingar. Adam Tensta förklarar varför han helst inte samplar andra och musikjuristen Andreas Wendén bryter ner det juridiska. Reporter: Tobias Norström  Producent: Tommie Jönsson  Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

Flera veckor innan årets Sweden Rock-festival meddelades det att det inte längre gick att köpa biljett. Festivalen var redan utsåld. Är hårdrocken extra bra business - och i så fall varför? Musikvärlden är turbulent och idag undrar alla hur man ska tjäna pengar på musik. Under 10 veckor i sommar gräver vi därför i musikens ekonomi och ställer frågan: var finns pengarna? Denna vecka följer vi pengarna i hårdrocken - genren som verkar befinna sig i ständig högkonjunktur. Reporter: Jesper Engström Producent: Tommie Jönsson  Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

Flera veckor innan årets Sweden Rock-festival meddelades det att det inte längre gick att köpa biljett. Festivalen var redan utsåld. Är hårdrocken extra bra business - och i så fall varför?  Musikvärlden är turbulent och idag undrar alla hur man ska tjäna pengar på musik. Under 10 veckor i sommar gräver vi därför i musikens ekonomi och ställer frågan: var finns pengarna? Denna vecka följer vi pengarna i hårdrocken - genren som verkar befinna sig i ständig högkonjunktur. Reporter: Jesper Engström Producent: Tommie Jönsson  Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

Pelle K och Julia Westlin är två hårt jobbande coverartister på Youtube, och de kan leva gott på det. Men vad krävs för att skaffa sig en karriär på Youtube och varifrån kommer pengarna? Musikvärlden är turbulent och idag undrar alla hur man ska tjäna pengar på musik. Under 10 veckor i sommar gräver vi därför i popmusikens ekonomi och ställer frågan: var finns pengarna? Reporter: Jesper Engström Producent: Tommie Jönsson Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

Pelle K och Julia Westlin är två hårt jobbande coverartister på Youtube, och de kan leva gott på det. Men vad krävs för att skaffa sig en karriär på Youtube och varifrån kommer pengarna? Musikvärlden är turbulent och idag undrar alla hur man ska tjäna pengar på musik. Under 10 veckor i sommar gräver vi därför i popmusikens ekonomi och ställer frågan: var finns pengarna?Reporter: Jesper Engström Producent: Tommie Jönsson Reportageserien "Musikguiden i P3 följer pengarna" produceras av Rundfunk Media.

Allt fler artister frågar sig idag hur man ska leva på musiken. Den Svenska Björnstammen har ett eget svar på detta: flytta ut i ett hus på landet, lev billigt och ge alla medlemmar månadslön. Musikvärlden är turbulent och idag undrar alla hur man ska tjäna pengar på musik. Under 10 veckor i sommar gräver vi i popmusikens ekonomi och ställer frågan: var finns pengarna? I detta första avsnitt åker vi på studiebesök till Den Svenska Björnstammens gård utanför Norrköping där vi får en sällsynt inblick i ett popbands finanser. Programmet produceras av Rundfunk Media. Reporter: Jesper Engström  Producent: Tommie Jönsson

Hanna Hedlund rycker in som programledare och ställer till med ett hejdundrande program som handlar om hur man egentligen träffar sin livskamrat. Eller en ny kompis fast man egentligen inte har tid. Eller hur man ska hantera sorgen efter en fiktiv teveseriekaraktär som efter sju säsonger blivit som en god vän men försvunnit från tv-rutan.TV-programledaren Sofia Wistam och hennes vän, dansaren Tobias Karlsson, kommer till studion för att berätta om hur partnerskapet på dansgolvet gled över till verklig vänskap.Sen kommer artisten Martin Stenmarck, tillika Hannas karl, och pratar om ta det vådliga steget från att vara livskamrater till att arbeta tillsammans. Andreas Lundstedt och Lina Hedlund från Alcazar berättar om varför det kan vara en bra idé att göra slut med sin kompis för att sedan hitta tillbaka till varandra. Författaren och tv-konnässören Caroline Hainer hjälper Hanna att bearbeta sorgen efter rollfigurer i tv-serier som försvunnit ur deras liv. Men är det verkligen en sunt att sörja påhittade personer? Psykologen Anna Bennich-Karlstedt närvarar också i studion för råd och tips. Dessutom bjuder Hanna Hedlund och Pernilla Wahlgren svenskspråkiga tolkning av Icona Pops dunderhit 'I Love It'. Redaktör och bisittare: Maja Åström  Publik- och webbredaktör: Ronnie Ritterland  Ljudtekniker: Tobias Carlsson  Producent: Tommie Jönsson 

Veckans Marika i P4 handlar om att byta plats i världen och vad som händer då. Vi pratar om dialekter som är svåra att förstå, kulturkrockar både inom och utom landet och om hur man jobbar med integration genom att spela bandy i Sibirien. Jessica Perdius från Malmö har flyttat runt mycket i Sverige och i världen och berättar några dråpliga historier om ord som betyder olika saker beroende på var de uttalas. Magnus Fållsten växte upp som missionärsbarn i Etiopien och flyttade hem till Sverige först när han var 16 år hans väg in i den hemmasvenska kulturen innehöll några rejäla kulturkrockar. Mansduon Filip Hammar och Fredrik Wikingsson berättar om hur deras flytthistoria sett ut. De diskuterar också varför deras dokumentärfilm Trevligt folk, som handlar om hur det somaliska bandylandslaget bildades i Borlänge, egentligen är en integrationskomedi. I samband med detta hör vi också mittfältaren Ahmed Hussein berätta om sina tankar inför årets bandy-VM i Ryssland. Programledare: Marika Carlsson Bisittare: Martin Lagos Redaktör: Maja Åström Producent: Tommie Jönsson

Vi vet alla vad en besserwisser är och varför hen är så irriterande. Men i veckans Marika i P4 försöker Marika Carlsson förstå viktigpettern och lära sig älska honom eller henne.  Marika Carlsson och hennes bisittare Hanna Hedlund gästas i veckans program av komikern och programledaren Jesper Rönndahl, som nyligen kom ut som besserwisser och i programmet ger oss en bild av hur det är att leva som en ”mästrarnas mästrare”. Psykologen Anna Bennich Karlstedt hjälper oss att ge en psykologisk bakgrund till besserwisserns läggning och ger oss tips på hur man bäst handskas med en viktigpetter. Science fiction-författaren Karin Tidbeck ger oss en inblick i hur en värld utan besserwissers skulle kunna se ut. Axel Pettersson från Wikimedia tittar in i talkshowstudion och berättar om hur felfinnande på Wikipedia fungerar och huruvida sajten är ett himmelrike eller en dödsstöt för planetens besserwissers. Ljudtekniker: Elvira Björnfot Publik- och webbredaktör: Ronnie Ritterland Redaktör: Maja Åström Producent: Tommie Jönsson marikaip4@sverigesradio.se

Tony Irving har ballat ur i sina bröllopsplaner. I studion får han hjälp med allt från groomzilla tendenser till klädval. Dessutom får han lära sig en hel del om hur det var förr i tiden. Tony är inne på sitt tredje bröllop. Tidigare har han själv planerat och styrt med hjärnhand, ett bröllopsbeteende som går att återfinna i beskrivningen av en bridezilla. Är Tony en groomzilla och isåfall, hur ska det bli tredje gången gillt? Kommer Tony att köra över sin blivande man Alex Skiöldsparr i planeringen och vad får det för konsekvenser för deras framtida relation. I studion sitter psykologen Anna Bennich Karlstedt för att hjälpa paret inför den stora dagen. Vi hör Chefredaktören Anan Fürst för tidskriften "Allt om Bröllop" berätta om de stora trenderna just nu.  Vi får även höra om hur hedniska bröllopstraditioner gick till för i tiden, då bröllopsgästernas uppgifter var lite mer intima än att hålla tal och äta mat. Teologen Tommy Zakrisson är också med i studion. Dessutom försöker Henrik Torehammar från SR podden ”Det politiska Spelet” förklara regeringskrisen för Tony. Ljudtekniker: Jacob Lalér Publik- och webbredaktör: Ronnie Ritterland Redaktör: Maja Åström Producent: Tommie Jönsson irving@sverigesradio.se

Tony Irving lär sig allt om lesbisk kärlek och möter en man som sträcklyssnat på 673 Lasse Stefanz-låtar. Dessutom passar han att såga hela startfältet i Melodifestivalen - men får givetvis rejält med mothugg. Startfältet i vinterns melodifestival fick Tony att gå i taket, eftersom han vill ha riktiga artister som sjunger äkta schlagerlåtar, och inte Paradise Hotel-deltagare. Tillsammans med schlagerexperten Ronny Larsson och bisittaren Josefine Sundström går han igenom hela startfältet för att förstå hur den moderna schlagercirkusen fungerar. Lasse Stefanz-sångaren Olle Jönsson medverkar per telefon för att förklara varför deras musik väcker så starka passioner att kondomerna på en hel festival tar slut samma kväll som de spelar. Den nysläppta och gigantiska cd-boxen med hela Lasse Stefanz produktion analyseras av den outtröttlige musikjournalisten Patrick Stanelius som på uppdrag av Tony har lyssnat igenom rubbet - sammanlagt 46 skivor. Tillsammans med Mian Lodalen och Matilda Tudor, författare till boken ”Liten handbok i konsten att bli lesbisk”, pratar de om att våga ta steget in i den sapfiska kärlekens värld. Ljudtekniker: Victor Ubeira Publik- och webbredaktör: Ronnie Ritterland Redaktör: Maja Åström Producent: Tommie Jönsson

När blir man tant? Varför anses tantsnusk vara dålig litteratur? Hur låter tantrock? Varför fattar ingen att Marika Carlsson är en tant? Det är bara några av alla frågor som bubblar upp när Marika Carlsson tillsammans med dagens bisittare, folkvettsexperten Magdalena Ribbing, bjuder på en riktigt show i tanternas tecken. Det blir rodnade kinder i studion blir det när bibliotekarien Anders Lundgren kommer för att försvara tantsnusket mot alla som anser det vara dålig litteratur. Journalisten Anna Charlotta Gunnarsson och kvinnliga rockpionjären Marie Selander uppfinner den nya genren tantrock och kommer även in på varför man måste spela elgitarr bredbent. Programmet innehåller också tantblues live i studion, en ny lektion i östgötska med sångerskan och östgöten Louise Hoffsten som lärare och ett svar på varför näsan rinner när man cyklar. Och missa för allt i världen inte när Magdalena Ribbing nästan rörs till tårar av den fina utmärkelsen som hon får av Marika. Go tanter! Övriga medverkande: Pär Gyllfors, Tuomo Haapala. Publik- och webbredaktör: Ronnie Ritterland Redaktör: Maja Åström Producent: Tommie Jönssonmarikaip4@sverigesradio.se

Marika Carlsson är ny på jobbet, med allt vad det innebär av att man sätter sig på fel stolar, tar fel kaffekoppar och trycker på fel knappar. I premiärshowen får Marika får en oförglömlig och hård språklektion i östgötska av bluessångerskan och östgöten Louise Hoffsten. Av Terese Alvén, som skriver böcker om träning, får vi veta att det senaste och mest radikala i workoutväg är att jogga i skogen i med zombies. Komikern och programledaren Robin Paulsson pratar om varför det är bra att inte säga ja till allt nytt. Dessutom rasar Marika mot att lagrade hårdostar smular så mycket. Varför ska det vara så? Bisittare: Hanna Hedlund Övriga medverkande: Framtidsforskaren Peter Siljerud, ostmästaren Elisabeth Andersson, träningsgurun Terese Alvén, ordboksförfattaren Annika Karlholm. Webb- och publikredaktör: Ronnie Ritterland Redaktör: Maja Åström Producent: Tommie Jönssonmarikaip4@sverigesradio.se

I serien Hitfabriken undersöker vi varför det är låtskrivarna och producenterna som blivit Sveriges främsta musikexport. Under tio veckor ger vi oss ut och letar efter förklaringen. I detta avsnitt: Att svenska låtar säljer råder det väl inte längre något tvivel om. Men en fråga har vi än så länge duckat för: Är låtarna bra? I Hitfabrikens sista del sätter vi oss ner för att kontrollera den svenska låtexportens kvalitet och hållbarhet tillsammans med muskjournalisterna Annah Björk och Per Magnusson. Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson. Produceras av Rundfunk Media AB för Musikguiden i P3. Programmet är en repris. Hitfabriken vann Stora Radiopriset 2014 i kategorin Årets musik. 

I serien Hitfabriken undersöker vi varför det är låtskrivarna och producenterna som blivit Sveriges främsta musikexport. Under tio tisdagar ger vi oss ut och letar efter förklaringen. I detta avsnitt: Det är lätt att tro att låtskrivaren och artisten har ungefär samma jobb. Men när det kommer till att klämma ur sig låtar åt superstars premieras helt andra egenskaper än för den som står på scen: kompromissvillighet, pliktkänsla och att rygga för strålkastarljus. Det här borde vara perfekt för en befolkning som styrs av jantelagen, eller? Vi undersöker saken med hjälp av Rihannas okända producent Elof Loelv.  Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson. Produceras av Rundfunk Media AB för Musikguiden i P3. Sändningen är en repris. 

I serien Hitfabriken undersöker vi varför det är låtskrivarna och producenterna som blivit Sveriges främsta musikexport. Under tio tillfällen ger vi oss ut och letar efter förklaringen. (Tidigare avsnitt hittar du här.) I veckans avsnitt: De senaste åren har något paradoxalt hänt. Samtidigt som framgångsrika producenter allt oftare är självlärda, har nya utbildningar börjat sälja drömmen om att lyckas som stjärnproducent. Vi synar den gamla klyschan att musikskolan ligger bakom musikundret, och besöker en nystartad houseskola. Kan man lära sig att bli nästa Avicii? Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson. Produceras av Rundfunk Media AB för Musikguiden i P3. Sändningen är en repris. Hitfabriken vann Stora Radiopriset 2014 i kategorin Årets musik. 

I serien Hitfabriken undersöker vi i tio delar varför det är låtskrivarna och producenterna som blivit Sveriges främsta musikexport de senaste åren. På 90-talet var Cheironstudion i Stockholm en världsledande hitfabrik. De slog alla försäljningsrekord och ingen kunde konkurrera med deras hitperfektion. Efter att Cheironstudion lade ner vid millennieskiftet undrade många om eran av svenska världshits var till ända. Men ett av deras knep hade redan börjat kopieras med framgång: låtskrivarsamarbeten. I del 7 av Hitfabriken pratar vi med låtskrivarna Tove Lo och Jacob Schultze om varför ensam inte alltid är stark. Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson. Producerat av Rundfunk Media för Musikguiden i P3.

I serien Hitfabriken undersöker vi varför det är låtskrivarna och producenterna som blivit Sveriges främsta musikexport. Under tio tillfällen ger vi oss ut och letar efter förklaringen. (Tidigare avsnitt hittar du här.) I veckans avsnitt: Låtskrivarnas egen förklaring till framgångarna är "vårt melodisinne". Men vad är i så fall en typiskt svensk melodi? Hur låter den, och var kommer den ifrån? Vi tar hjälp av musikteoretikern Gunno Klingfors och den amerikanske låtskrivaren Nate Campany i vår jakt på den hemliga ingrediensen. Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson. Produceras av Rundfunk Media AB för Musikguiden i P3. Sändningen är en repris.

I serien Hitfabriken undersöker vi varför det är låtskrivarna och producenterna som blivit Sveriges främsta musikexport de senaste åren. Under tio tillfällen ger sig vår reporter Jesper Engström ut och letar tänkbara förklaringar. I veckans avsnitt: Svenska låtskrivares tävlingsinstinkt kanske inte är så svår att begripa. Att tävla i pop har ju blivit en nationell högtid i och med Melodifestivalen. Inte bara hörs låtarna, men även låtskrivarna får ovanligt mycket uppmärksamhet när de under några sekunder får vinka in i kameran. I årets Melodifestivalen har det gifta låtskrivarparet Linnea och Joy Deb lyckats allra bäst – fyra av låtarna är deras. Men resan mot toppen, mot vinnarlåten, har inte varit lätt. Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson. Producerat av Rundfunk Media för Musikguiden i P3. Sändningen är en repris.

I serien Hitfabriken undersöker vi varför det är låtskrivarna och producenterna som blivit Sveriges främsta musikexport de senaste åren. Under tio tisdagar ger sig vår reporter Jesper Engström ut och letar efter olika tänkbara förklaringar till det. Hittills har vi konstaterat att bra förebilder och svenskars trendkänslighet kan ha bidragit till att det bliviti så här. Men det räcker nog inte. Nånring som producenten gör i studion är ju att trycka på knappar och ratta tekniken för att fixa ljuden som hörs i låtar. Och sedan millennieskiftet har det blivit allt enklare att spela in musik. I dag får vi höra hur det kan gå till i en hemmastudio, och samtidigt försöka ta reda på om tekniken kan ha gett den svenska hitfabriken en knuff framåt. Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson. Producerat av Rundfunk Media för Musikguiden i P3. Sändningen är en repris.

I vår serie Hitfabriken söker vi svaret på varför det går så bra för svenska låtskrivare och producenter på de internationella listorna. I del 3: Svenska framgångar, oavsett om det gäller sport eller musik, förklaras ofta med goda förebilder. Men vilken roll spelar de? Vi går en rundtur i Abbas gamla Polarstudio med Lennart Östlund som jobbade där i nästan 30 år - och såg Cheironstudion växa fram runt knuten. Reporter: Jesper Engström. Producent: Tommie Jönsson. Producerat av Rundfunk Media för Musikguiden i P3.