Podcasts about Sektor

In diesem Podcast sprechen wir darüber, warum Cyber Security für Unternehmen zur Pflichtausgabe geworden ist – und weshalb genau das den Sektor für Anleger so attraktiv macht. Wir ordnen Chancen und Risiken ein, diskutieren Geschäftsmodelle und zeigen, wie sich Cyber Security sinnvoll in einem Portfolio positionieren lässt.

Cosatu verwelkom 'n boete van 358-miljoen Suid-Afrikaanse rand wat die Gedragsowerheid van die Finansiële Sektor aan 'n voormalige direkteur van Steinhoff, Stephanus Johannes Grobler opgelê het. 'n Ondersoek deur die owerheid het bevind Grobler het die Wet op Finansiële Markte oortree, veral rakende bepalings wat die regstreekse of onregstreekse vervaardiging of publikasie van vals, misleidende of bedrieglike verklarings verbied. Matthew Parks van Cosatu sê dit is 'n langverwagte oorwinning:

Bei Hidden Returns dreht sich alles um die kleinen Aktien dieser Welt. Egal, ob es sich um Nano-, Micro- oder Small-Cap-Aktien handelt, Christian wagt sich mit seinen Co-Hosts an komplexe Analysen und Berichte zu Unternehmen, die niemand kennt.#81 - Pitch Kuya Silver Corp & Update Intelligent Monitoring GroupIn der heutigen Folge befindet sich erstmals ein Gast direkt bei Christian vor Ort. Florian Buschek war bereits schon einmal im Podcast vertreten und hat uns dieses Mal eine Aktie aus einem Sektor mitgebracht, der bislang noch gar nicht vertreten war. Kuya Silver $KUYA.CN $KUYAF ist ein Minenbetreiber, der im Gegensatz zu reinen Exploration Unternehmen bereits Silber fördert. Florian gibt uns neben der Vorstellung der Aktie auch eine kleine Einführung in den gesamten Sektor. Darüber hinaus diskutieren Sven und Christian die letzten Zahlen von Intelligent Monitoring Group $IMB.AX. Die Zahlen kamen offenbar nicht gut an beim Markt. Neben Aspekten die nach Ansicht der beiden zu negativ gesehen werden, besprechen sie jedoch auch einen kritischen Aspekt, auf den bislang wenig Fokus gelegt wurde.⚠️ Disclaimer: Dieser Podcast ist ausschließlich zu Informations- und Unterhaltungszwecken gedachtund stellt weder eine Anlageberatung noch eine Aufforderung zum Kauf/Verkauf von Aktien dar.Weitere ausführliche Informationen hierzu unter: https://www.hiddenreturns.eu/about

Sytuacja na rynku pracy dla menedżerów generalnie jest dobra, ale są branże, które zostają z tyłu. Mamy sektory, które bardzo rosną i ilość rekrutacji w tych obszarach również jest rosnąca, np. energetyka. Sektor defence, nowy na rynku pracy, też bardzo dynamicznie rośnie. Oczywiście standardowo sektor budowlany, gdyż słyszymy o dużej ilości inwestycji publicznych. No i oczywiście e-commerce, bo na ten obszar przenosi się nasze zainteresowanie jako konsumentów -  mówi Piotr Wielgomas, prezes Bigram, gość programu Marcina Piaseckiego.Kup subskrypcję „Rzeczpospolitej” pod adresem: https://czytaj.rp.pl

Eigentlich schaut Meta in Sachen KI-Modellen nach dem Llama-Debakel ja alt aus. Trotzdem wirft Mark Zuckerberg weiter hunderte Milliarden Dollar auf einen Sektor, der derzeit von Anthropic, OpenAI und Google dominiert wird. Was plant der Meta-Gründer?Jakob Steinschaden, Mitgründer von newsrooms und Trending Topics, und Clemens Wasner, CEO von EnliteAI und Vorsitzender von AI Austria, sprechen in diesem Podcast, wie Meta gerade ein mögliches Super-System für persönliche KI-Agenten zusammenbaut:

Alle Neuigkeiten & Insights erfolgreicher Trusted Advisor findest du in unserem Scaling Hub: https://hub.scaling-champions.com/Viele IT-Dienstleister agieren heute eher wie verlängerte Forschungseinrichtungen statt wie marktfähige Unternehmen. In dieser Folge reagieren wir auf euer kontroverses Feedback zur IT-Innovation in der öffentlichen Verwaltung. Wir diskutieren hart in der Sache, warum echtes Unternehmertum bedeutet, Risiken selbst zu tragen und Gewinne so zu erwirtschaften, dass Investitionen aus eigener Kraft möglich werden.Johannes und Eric reflektieren hierbei ihre Erfahrungen aus dem Aufbau der Trusted Advisor Ausbildung und nehmen Bezug auf Experten-Insights zur IT-Infrastruktur in Behörden. Wenn ihr bisher dachtet, dass Innovation im öffentlichen Sektor nur durch Subventionen.Wir gehen tief in folgende Themen:Warum eine Marge unter 10 % langfristig eure Innovationskraft zerstört.Wie ihr mit Leuchtturmkunden baut, die eure Lösung sofort validieren.Die Gefahr der „Forschungs-Perversion“ durch dauerhafte staatliche Förderung.Strategien, um verkrustete Einkaufsprozesse in Behörden durch echte Expertise aufzubrechen.Warum der Kundennutzen immer vor dem wirtschaftlichen Überleben stehen muss.Melde dich KOSTENFREI für unsere nächste Webinarreihe an: https://hub.scaling-champions.com/webinareWeitere Trusted Advisor Inhalte findest du auf YouTube:https://www.youtube.com/@scalingchampionsDu hast Fragen, Anregungen oder Kritik? Dann kontaktiere uns hier:WhatsApp0162 674 417Mailpodcast@scaling-champions.comLinkedInEric Osselmann Johannes Rasch Lasst uns gerne ein Abo hier und bewertet uns!

Vládny audit bol politickým zadaním no preukázal veľmi dobré výsledky občianského sektora. Reputačné škody ale budú obrovské, pre Aktuality to povedal Juraj Rizman z organizácie Post Bellum. Štát a jeho inštitúcie by boli veľmi radi, keby miera pochybenia pri ich vlastných projektoch bola iba pol percenta, dodáva. Ustojí Tretí sektor vládnu šikanu a prečo Juraj Rizman zažaloval Luboša Blahu?Ústavný súd iba nedávno vystavil zásadnú stopku vládnemu zákonu o mimovládkach,. Po snahe onálepkovať Trestí sektor ako agentov cudzej moci, tak legislatívne zlyhal aj koaličný pokus spraviť z mimovládneho sektora výlučných lobistov. Napriek verdiktu ústavných sudcov však politická a administratívna vojna vládnej koalície voči tretiemu sektoru ani zďaleka nekončí. Napokon, svedčia o tom aj slová i činy premiéra Fica, ktorý sa svojim nepriateľským postojom k občianskej spoločnosti už dlhodobo nijako netají a svoju vládu už pri nástupe označil aj za koniec éry vlády mimovládok.Za pravdu mu mal dať aj vládny audit vybraných subjektov. Ten odhalil účtovné a finančné pochybenia vo viacerých renomovaných organizáciách, či už ide o Post Bellum alebo projekty spojené s disidentkou Martou Šimečkovou. Aké reálne výsledky teda tento audit v skutočnosti priniesol? Potvrdil vládnu propagandu cieliacu na občiansku spoločnosť a demaskoval zásadné finančné pochybenia Tretieho sektora alebo je to práve naopak?Preverovalo sa niečo cez 40 miliónov, nedostatky a pochybenia sa našli vo výške cez 230 tisíc, takže miera pochybenia je - i podľa samotného ministerstva financií, približne vo výške 0,5 percenta celkovej sumy. To je veľmi dobrý výsledok pre celý občiansky sektor a štátne inštitúcie by boli veľmi radi, keď by miera pochybenia pri ich vlastných projektoch bola iba pol percenta, tvrdí Juraj Rizman.Aktuálne - napriek auditu - však vláda nariadila ďalšie širokospektrálne kontroly mimovládnych organizácií a to aj v oblastiach ako je BOZP či GDPR. Dá sa teda už hovoriť o šikane občianskej spoločnosti a ustojí tretí sektor pokračujúcu šikanu vlády Roberta Fica? Vydržali sme Mečiara, vydržíme aj Fica. Zatiaľ všetci, ktorí sa snažili zakázať či obmedziť občiansku spoločnosť - či už to boli fašisti, komunisti alebo to bol V. Mečiar, tak vždy prehrali. Žiaľ, takto neustále plytváme potenciálom tých najaktívnejších ľudí tejto krajiny, hovorí Juraj Rizman. Vládna šikana podľa neho bude pokračovať a tretí sektor sa pokúsia rozdeliť metódou “cukru a biča”. Časť sektora si budú chcieť kúpiť a ostatných zastrašiť alebo aspoň odradiť, dodáva.Ráno Nahlas. Tentoraz s Jurajom Rizmanom z občianskeho združenia Post Bellum. Pekný deň a pokoj v duši praje Braňo Dobšinský

Vládny audit bol politickým zadaním no preukázal veľmi dobré výsledky občianského sektora. Reputačné škody ale budú obrovské, pre Aktuality to povedal Juraj Rizman z organizácie Post Bellum. Štát a jeho inštitúcie by boli veľmi radi, keby miera pochybenia pri ich vlastných projektoch bola iba pol percenta, dodáva. Ustojí Tretí sektor vládnu šikanu a prečo Juraj Rizman zažaloval Luboša Blahu?Ústavný súd iba nedávno vystavil zásadnú stopku vládnemu zákonu o mimovládkach,. Po snahe onálepkovať Trestí sektor ako agentov cudzej moci, tak legislatívne zlyhal aj koaličný pokus spraviť z mimovládneho sektora výlučných lobistov. Napriek verdiktu ústavných sudcov však politická a administratívna vojna vládnej koalície voči tretiemu sektoru ani zďaleka nekončí. Napokon, svedčia o tom aj slová i činy premiéra Fica, ktorý sa svojim nepriateľským postojom k občianskej spoločnosti už dlhodobo nijako netají a svoju vládu už pri nástupe označil aj za koniec éry vlády mimovládok.Za pravdu mu mal dať aj vládny audit vybraných subjektov. Ten odhalil účtovné a finančné pochybenia vo viacerých renomovaných organizáciách, či už ide o Post Bellum alebo projekty spojené s disidentkou Martou Šimečkovou. Aké reálne výsledky teda tento audit v skutočnosti priniesol? Potvrdil vládnu propagandu cieliacu na občiansku spoločnosť a demaskoval zásadné finančné pochybenia Tretieho sektora alebo je to práve naopak?Preverovalo sa niečo cez 40 miliónov, nedostatky a pochybenia sa našli vo výške cez 230 tisíc, takže miera pochybenia je - i podľa samotného ministerstva financií, približne vo výške 0,5 percenta celkovej sumy. To je veľmi dobrý výsledok pre celý občiansky sektor a štátne inštitúcie by boli veľmi radi, keď by miera pochybenia pri ich vlastných projektoch bola iba pol percenta, tvrdí Juraj Rizman.Aktuálne - napriek auditu - však vláda nariadila ďalšie širokospektrálne kontroly mimovládnych organizácií a to aj v oblastiach ako je BOZP či GDPR. Dá sa teda už hovoriť o šikane občianskej spoločnosti a ustojí tretí sektor pokračujúcu šikanu vlády Roberta Fica? Vydržali sme Mečiara, vydržíme aj Fica. Zatiaľ všetci, ktorí sa snažili zakázať či obmedziť občiansku spoločnosť - či už to boli fašisti, komunisti alebo to bol V. Mečiar, tak vždy prehrali. Žiaľ, takto neustále plytváme potenciálom tých najaktívnejších ľudí tejto krajiny, hovorí Juraj Rizman. Vládna šikana podľa neho bude pokračovať a tretí sektor sa pokúsia rozdeliť metódou “cukru a biča”. Časť sektora si budú chcieť kúpiť a ostatných zastrašiť alebo aspoň odradiť, dodáva.Ráno Nahlas. Tentoraz s Jurajom Rizmanom z občianskeho združenia Post Bellum. Pekný deň a pokoj v duši praje Braňo Dobšinský

Technologische Souveränität wird im Spannungsfeld von Cloud, KI und Geopolitik zur Kernfrage vieler Unternehmen: Wer entscheidet, mit welchen Partnern wir arbeiten, wer unsere Daten sieht – und wie wir handlungsfähig bleiben? Christine Knackfuß, Chief Sovereignty Officer, T-Systems, und Gernot Gutjahr, Partner, Technology Strategy & Operations, KPMG, bieten Perspektiven, wie Unternehmen Wahlfreiheit sichern, ohne auf Innovation und Geschwindigkeit zu verzichten. Darum geht es in dieser Folge: - Drei Ebenen der Souveränität: Daten-, Betriebs- und Technologiesouveränität – verständlich erklärt - Warum „Daten in Deutschland“ nicht reicht: Zugriffsszenarien (z. B. US-Cloud-Act) und - Betriebsabhängigkeiten - De-Risking vs. Decoupling: Strategische Wege zu Resilienz und Entscheidungsfreiheit - Multi‑Cloud smart gedacht: Nutzung nach Nutzen, nicht nach Prinzipien - Branchenfokus: kritische Infrastruktur, öffentlicher Sektor, Gesundheit, Finanzsektor, Verteidigung

Vom Silicon Valley mit zwei Exits im neunstelligen Bereich direkt in die Produktionshallen des deutschen Fleischerhandwerks: Dieser radikale Wechsel steht für die Suche nach echter unternehmerischer Substanz fernab von überromantisierten Start-up-Hypes. Es ist die bewusste Entscheidung für einen Markt, der durch gnadenlosen Preisdruck und komplexe Strukturen geprägt ist, aber gerade deshalb enorme Chancen für diejenigen bietet, die bereit sind, den sprichwörtlichen Schmerz im Prozess auszuhalten.Mein Gast ist Josef Brunner, Founder & CEO von NutriUnited. Wir sprechen darüber, wie man sich mit Premium-Nischen vom Diktat der großen Handelsketten löst, warum eine Buy & Build-Strategie im Handwerk eine völlig neue Logik erfordert und weshalb am Ende der echte Cashflow die einzige Kennzahl ist, die wirklich über die Wettbewerbsfähigkeit eines Unternehmens entscheidet.Wir beleuchten in dieser Episode:wie Buy & Build im Handwerk funktioniert,die Logik hinter dem Wechsel aus dem Silicon Valley,Vorteile privater Gesellschafter gegenüber großen Fonds,Strategien gegen den Preisdruck durch gezielte Nischenthemen,warum radikale Ehrlichkeit zu sich selbst der wichtigste Erfolgsfaktor ist,und vieles mehr...Viel Spaß beim Hören!***Timestamps:(00:00:00) Intro(00:03:57) Das handwerkliche Fundament in der Tech-Welt(00:05:17) Werte aus der elterlichen Backstube(00:06:41) Kritik an der überromantisierten Start-up-Welt(00:08:37) Meilenstein JouleX und der Exit an Cisco(00:11:50) Energiemanagement-Software für Rechenzentren(00:15:13) Erfahrungen als Investor nach den großen Exits(00:17:23) Herausforderungen ohne operative Verantwortung(00:19:14) Selbstreflektion beim Wandern und der Weg zum ersten Buch(00:20:44) Follow the Pain und Kreativität: Einblick in seine zwei Bücher(00:22:07) Kontakt zur Familie Obama und Charity-Impact(00:24:14) Kriterien für unternehmerische Wohltätigkeit(00:26:56) Einstieg in den Food-Markt und Portfoliocheck(00:31:47) Vorstellung und Geschäftsmodell von Nutri United(00:35:24) Eigenständigkeit vs. Synergien im Verbund(00:39:26) Strategischer Fokus auf Immobilien und Kontrolle(00:40:54) Fundraising und Auswahl der Investoren-Gruppe(00:43:21) Zielbild für Profitabilität und Marktwachstum(00:49:49) Warum so viele lokale Lebensmittelproduzenten scheitern(00:54:22) Wettbewerb mit Eigenmarken und Nischenbildung(01:00:17) Vorbilder wie Constellation Software und Danaher(01:04:02) Cashflow-Management und operative Agilität(01:08:56) Langfristige Perspektive ohne Exit-Druck***Alle Links zur Folge:Kai Hesselmann auf LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/kai-hesselmann-dealcircle/CLOSE THE DEAL auf LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/closethedeal-podcastJosef Brunner auf LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/josef-brunner-85203915/NutriUnited auf LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/nutriunited/Website CLOSE THE DEAL: https://dealcircle.com/ClosetheDeal/Folge 112 zum Thema Food M&A mit Investec: https://dealcircle.com/ClosetheDeal/episoden/112-food-beverage-ma-florian-ismer-juergen-schwarz-investec/***AMBER und DUB.de sind die Plattformen für sichere Unternehmensnachfolgen. Schaut vorbei, wenn ihr euer Unternehmen schnell, sicher und kostenfrei zum Verkauf inserieren wollt oder als Käufer auf der Suche nach passenden Deals seid:www.amber.dealswww.dub.de***Du bist M&A-Berater im Small- oder Midcap-Segment und suchst einen Überblick über alle relevanten Deals? Jetzt schnell den

Keine europäische Wirtschaft wuchs in den letzten Jahren so beständig und schnell wie jene Maltas. Treiber sind der Tourismus, das online-Glücksspiel, die Finanzdienstleister oder der Verkauf maltesischer Pässe an Ausländer. Getrübt wird der Erfolg allerdings durch die weit verbreitete Korruption. Malta versteht es bestens, seine Kleinstaatlichkeit in wirtschaftlichen Erfolg umzumünzen. Als kleiner Staat kann es Gesetze erlassen und damit in lukrativen Nischen hohe Gewinne erzielen. Ein Beispiel dafür ist das online-Glücksspiel. In diesem aufstrebenden Sektor ist Malta einer der Marktführer. Rund 10 Prozent der maltesischen Wirtschaftsleistung stammen aus dem sogenannten online-Gambling. Malta wurde 1964 von Grossbritannien unabhängig und ist seit 2004 Teil der EU. Die Teilhabe am Binnenmarkt, die englische Sprache oder die gut ausgebildete Bevölkerung sind weitere Faktoren, die den Boom begünstigen. Im kleinen Inselstaat entstanden in den letzten Jahren hunderttausende neue Stellen. Viele sind nur über die massive Zuwanderung ausländischer Arbeitskräfte zu besetzen. Was zunehmend Widerstand weckt. Schwere Korruptionsfälle überschatten den Erfolg. In diese sind auch Exponenten aus Politik, Wirtschaft und Verwaltung involviert. Augenfällig wurde dies durch den Mord an der Journalistin Daphne Caruana Galizia im Jahr 2017. Sie hatte zu Korruptionsskandalen recherchiert und bezahlte dies mit ihrem Leben.

Die regering se hernude fokus op die kreatiewe sektor, waarna dikwels verwys word as die Oranje Ekonomie, gee plaaslike filmprodusente en ander kreatiewe praktisyns nuwe energie. Ingevolge die Sesde Nasionale Ontwikkelingsplan is die sektor as 'n strategiese ekonomiese pilaar verhef. Die staat verbind beleidsaandag, befondsing en institusionele ondersteuning om hierdie sektor se bydrae tot nasionale ontwikkelingsdoelwitte te vergroot. Kosmos 94.1 Nuus het met filmregisseur Philippe Talavera gepraat, wat sê strukturele duidelikheid en praktiese padkaarte is steeds nodig om hoëvlak-verbintenisse in tasbare groei om te sit.

Keine europäische Wirtschaft wuchs in den letzten Jahren so beständig und schnell wie jene Maltas. Treiber sind der Tourismus, das online-Glücksspiel, die Finanzdienstleister oder der Verkauf maltesischer Pässe an Ausländer. Getrübt wird der Erfolg allerdings durch die weit verbreitete Korruption. Malta versteht es bestens, seine Kleinstaatlichkeit in wirtschaftlichen Erfolg umzumünzen. Als kleiner Staat kann es Gesetze erlassen und damit in lukrativen Nischen hohe Gewinne erzielen. Ein Beispiel dafür ist das online-Glücksspiel. In diesem aufstrebenden Sektor ist Malta einer der Marktführer. Rund 10 Prozent der maltesischen Wirtschaftsleistung stammen aus dem sogenannten online-Gambling. Malta wurde 1964 von Grossbritannien unabhängig und ist seit 2004 Teil der EU. Die Teilhabe am Binnenmarkt, die englische Sprache oder die gut ausgebildete Bevölkerung sind weitere Faktoren, die den Boom begünstigen. Im kleinen Inselstaat entstanden in den letzten Jahren hunderttausende neue Stellen. Viele sind nur über die massive Zuwanderung ausländischer Arbeitskräfte zu besetzen. Was zunehmend Widerstand weckt. Schwere Korruptionsfälle überschatten den Erfolg. In diese sind auch Exponenten aus Politik, Wirtschaft und Verwaltung involviert. Augenfällig wurde dies durch den Mord an der Journalistin Daphne Caruana Galizia im Jahr 2017. Sie hatte zu Korruptionsskandalen recherchiert und bezahlte dies mit ihrem Leben.

Wenn du IT mit gesellschaftlicher Wirkung verbinden willst, solltest du diese Folge nicht verpassen. Zu Gast ist Stefan Latuski, CIO der Bundesagentur für Arbeit und CEO des IT-Systemhauses der BA – und damit einer der wichtigsten IT-Entscheider im öffentlichen Sektor Deutschlands. Er verantwortet die digitale Transformation der größten deutschen Behörde und steuert eine der leistungsstärksten IT-Landschaften des Landes. Wir sprechen über eine Organisation, die: · über 2.000 IT-Fachkräfte beschäftigt · 180.000+ PC-Arbeitsplätze betreibt · 100+ Fachverfahren entwickelt · 20.000 Server managt · und dafür sorgt, dass Millionen Menschen jeden Monat verlässlich Leistungen erhalten Kurz gesagt: Wenn diese IT nicht läuft, steht Deutschland still. Und trotzdem hält sich hartnäckig das Klischee vom „verstaubten Amt". Stefan räumt damit auf und zeigt, wie modern, technologisch fortschrittlich und sinnstiftend Arbeiten im öffentlichen Sektor heute wirklich ist.

Keine europäische Wirtschaft wuchs in den letzten Jahren so beständig und schnell wie jene Maltas. Treiber sind der Tourismus, das online-Glücksspiel, die Finanzdienstleister oder der Verkauf maltesischer Pässe an Ausländer. Getrübt wird der Erfolg allerdings durch die weit verbreitete Korruption. Malta versteht es bestens, seine Kleinstaatlichkeit in wirtschaftlichen Erfolg umzumünzen. Als kleiner Staat kann es Gesetze erlassen und damit in lukrativen Nischen hohe Gewinne erzielen. Ein Beispiel dafür ist das online-Glücksspiel. In diesem aufstrebenden Sektor ist Malta einer der Marktführer. Rund 10 Prozent der maltesischen Wirtschaftsleistung stammen aus dem sogenannten online-Gambling. Malta wurde 1964 von Grossbritannien unabhängig und ist seit 2004 Teil der EU. Die Teilhabe am Binnenmarkt, die englische Sprache oder die gut ausgebildete Bevölkerung sind weitere Faktoren, die den Boom begünstigen. Im kleinen Inselstaat entstanden in den letzten Jahren hunderttausende neue Stellen. Viele sind nur über die massive Zuwanderung ausländischer Arbeitskräfte zu besetzen. Was zunehmend Widerstand weckt. Schwere Korruptionsfälle überschatten den Erfolg. In diese sind auch Exponenten aus Politik, Wirtschaft und Verwaltung involviert. Augenfällig wurde dies durch den Mord an der Journalistin Daphne Caruana Galizia im Jahr 2017. Sie hatte zu Korruptionsskandalen recherchiert und bezahlte dies mit ihrem Leben.

► Mein Gold-Aktien Favorit! Jetzt Report sichern und sofort lesen (100% gratis): www.lars-erichsen.de
 Wir sprechen heute über den Ölpreis. Warum? Weil kaum jemand aktuell über den Ölpreis spricht – und noch weniger Marktteilnehmer erwarten, dass er deutlich steigen könnte. Entsprechend gering ist die Positionierung in diesem Sektor. Genau aus dieser Kombination aus mangelnder Aufmerksamkeit und niedriger Investitionsquote können jedoch Chancen entstehen. Und eines möchte ich vorwegnehmen: Ich kann mir durchaus vorstellen, dass der Ölpreis im Laufe des Jahres 2026 spürbar höher notieren wird.
 ► Hole dir jetzt deinen Zugang zur brandneuen BuyTheDip App! Jetzt anmelden & downloaden: http://buy-the-dip.de
 ► An diese E-Mail-Adresse kannst du mir deine Themen-Wünsche senden: podcast@lars-erichsen.de
 ► Meinen BuyTheDip-Podcast mit Sebastian Hell und Timo Baudzus findet ihr hier: https://buythedip.podigee.io
 ► Schau Dir hier die neue Aktion der Rendite-Spezialisten an: https://www.rendite-spezialisten.de/aktion
 Viel Freude beim Anhören. Über eine Bewertung und einen Kommentar freue ich mich sehr. Jede Bewertung ist wichtig. Denn sie hilft dabei, den Podcast bekannter zu machen. Damit noch mehr Menschen verstehen, wie sie ihr Geld mit Rendite anlegen können.
 ► Mein YouTube-Kanal: http://youtube.com/ErichsenGeld
 ► Folge meinem LinkedIn-Account: https://www.linkedin.com/in/erichsenlars/
 ► Folge mir bei Facebook: https://www.facebook.com/ErichsenGeld/
 ► Folge meinem Instagram-Account: https://www.instagram.com/erichsenlars
 Die verwendete Musik wurde unter www.soundtaxi.net lizenziert. 
Ein wichtiger abschließender Hinweis: Aus rechtlichen Gründen darf ich keine individuelle Einzelberatung geben. Meine geäußerte Meinung stellt keinerlei Aufforderung zum Handeln dar. Sie ist keine Aufforderung zum Kauf oder Verkauf von Wertpapieren.
 Zum Zeitpunkt der Erstellung dieses Beitrags war der Autor, Lars Erichsen, in folgenden der besprochenen Finanzinstrumente selbst investiert: Gold, Öl. Geplante Änderungen: Keine. Weitere Informationen entnehmen Sie bitte unserem Transparenzhinweis zum Umgang mit Interessenskonflikten: https://www.lars-erichsen.de/transparenz-und-rechtshinweis

Sektor E129 (Wróciła ESA, gość specjalny - Marcel Łubik) by Czwarta Trybuna Podcast

Na froncie giną głównie biedni Rosjanie z głubinki. Jak zatem może zmienić się struktura społeczna Rosji po wojnie? Sektor metalurgiczny prosi o wsparcie, a budowlany go żąda! Zapraszamy na kolejny "Tydzień w Rosji" z dr Pawłem Jaskułą.Zapoznaj się z warunkami oprocentowania wolnych środków w OANDA TMS Brokers: https://go.tms.pl/bezpaszportuUM Inwestuj w fundusze ETF z OANDA TMS Brokers: https://go.tms.pl/bezpaszportuETF

MetroTV, Badan Pusat Statistik (BPS) melaporkan bahwa ekonomi Indonesia pada 2025 tumbuh mencapai 5,1 persen. Namun, angka pertumbuhan tersebut lebih rendah dari target APBN 2025 yang dipatok 5,2 persen.Menurut Kepala BPS, Amalia Adininggar Widyasanti, pertumbuhan ekonomi Indonesia sepanjang 2025 masih ditopang oleh meningkatnya belanja masyarakat.Berdasarkan PDB, Amalia melaporkan ekonomi Indonesia atas dasar harga berlaku sepanjang 2025 tercatat lebih dari 23 ribu triliun rupiah, dan atas dasar harga konstan mencapai lebih dari 13 ribu triliun rupiah.

Komisi XI DPR RI menggelar rapat bersama Menteri Keuangan untuk membahas Undang-Undang Pengembangan dan Penguatan Sektor Keuangan. Agenda ini turut dihadiri sejumlah pejabat pemerintah termasuk Menteri Hukum Menteri Sekretaris Negara serta Menteri PANRB. Rapat berlangsung di kompleks Dewan Perwakilan Rakyat Republik Indonesia Jakarta guna menyelaraskan kebijakan dan penguatan sektor keuangan nasional.

Drugi februar je svetovni dan mokrišč, na katerih se spajata voda in kopno in kjer se začenja življenje. Mokrišča nam dajejo pitno vodo, hrano, varnost pred poplavami in blažijo podnebne spremembe. A podatki so skrb vzbujajoči - skoraj 90 odstotkov mokrišč smo uničili od 18. stoletja do zdaj. Letos so v ospredju tradicionalna znanja in povezave narave s kulturno dediščino. V tokratnem Studiu ob 17-ih o stanju mokrišč v Sloveniji, ramsarskih lokalitetah in kako te dragocene habitate ohraniti za prihodnje rodove. Gostje: mag. Katja Vrtovec, Direktorat za naravo, Sektor za biotsko raznovrstnost Ministrstvo za naravne vire in prostor; dr. Nika Debeljak, Zavod Republike Slovenije za varstvo narave; Janez Kastelic, direktor Krajinskega parka Ljubljansko barje; Borut Peric, vodja strokovne službe Parka Škocjanske jame. Avtorica oddaje Sabrina Mulec.

John Steenhuisen – minister van landbou & Piet le Roux – uitvoerende hoof, Sakeliga. Volg RSG Geldsake op Twitter

Sektor E128 (Powrót rundy wiosennej) by Czwarta Trybuna Podcast

Warum regieren Zahlen den öffentlichen Sektor – und zu welchem Preis? In „The Tyranny of Metrics“ analysiert Jerry Z. Muller die allgegenwärtige Fixierung auf Kennzahlen und zeigt, warum „mehr messen“ nicht automatisch zu besseren Ergebnissen führt. Der Autor beleuchtet, wie Datensammlung und Reporting den administrativen Aufwand erhöhen, Anreize verschieben und Verhalten verändern. Metriken bilden Realität nicht nur unvollständig ab, sie formen sie mit. Entscheidend ist daher nicht, ob gemessen wird, sondern wie. Muller liefert praxisnahe Kriterien, um zu beurteilen, wann Kennzahlen sinnvoll steuern – und wann sie Kontrolle, Qualität und Vertrauen untergraben.

Hallo und herzlich willkommen zu einer neuen Folge unseres Podcasts! Künstliche Intelligenz ist derzeit einer der zentralen Wachstumstreiber an den Kapitalmärkten. Gehandelt wird vor allem die Hoffnung, dass KI-Agenten künftig immer mehr Arbeit effizient übernehmen können. Doch was bedeutet das für die klassische Softwarelandschaft? Steht sie vor einer Disruption – oder eröffnen sich neue Chancen?  In dieser Folge spricht Host Michael-Philip Müller mit Hagen Ernst, stellvertretender Leiter Research und Portfoliomanagement bei DJE, über die unterschiedlichen Perspektiven für Softwareunternehmen.   Im Zentrum stehen die entscheidenden Unterschiede zwischen Geschäftsmodellen, die Rolle exklusiver Datensätze, der Schutz durch Komplexität und Spezialisierung sowie die Frage, welche Softwarelösungen durch KI unter Druck geraten könnten – und wo sich neue Chancen eröffnen.  Ein weiteres Thema ist die Infrastruktur hinter dem KI-Boom: Rechenzentren, Energiebedarf und der Ausbau von Kapazitäten werden zunehmend zum limitierenden Faktor. Der universale KI-Agent scheint in weiter Ferne. Ein differenzierter Blick auf einen Sektor, der zwischen Zukunftsfantasie und realer Wertschöpfung steht.  Wenn Ihnen der DJE-Podcast gefällt, abonnieren Sie uns gern auf Spotify und hinterlassen Sie eine Bewertung. So bleiben Sie auch künftig über aktuelle Kapitalmarkt-, Länder- und Branchenanalysen informiert.  Zum schriftlichen Branchenkommentar von Hagen Ernst geht es hier: https://www.dje.de/de/markt-meinung/software-sind-ki-disruptionsrisiken-uebertrieben-oder-berechtigt/   Wer uns lieber zuschaut, findet hier das YouTube-Video des Podcasts: https://www.youtube.com/watch?v=ly34puRkHwg Marketing-Anzeige – Alle hier veröffentlichten Angaben dienen ausschließlich Ihrer Information und stellen keine Anlageberatung oder sonstige Empfehlung dar.Die in dieser Folge enthaltenen Aussagen geben die aktuelle Einschätzung der DJE Kapital AG wieder. Diese können sich jederzeit, ohne vorherige Ankündigung, ändern. Alle getroffenen Angaben sind mit Sorgfalt entsprechend dem Kenntnisstand zum Zeitpunkt der Erstellung gemacht worden. Für die Richtigkeit und Vollständigkeit kann jedoch keine Gewähr und keine Haftung übernommen werden. Der Podcast und sein Inhalt sind urheberrechtlich geschützt. Langfristige Erfahrungen und Auszeichnungen garantieren keinen Anlageerfolg. Wertpapiere unterliegen marktbedingten Schwankungen, die möglicherweise nicht durch das aktive Management des Vermögensverwalters ausgeglichen werden können. Bitte beachten Sie unsere Risikohinweise.

Die EU und Indien haben sich auf ein Handelsabkommen mit historischen Dimensionen geeinigt. In Deutschland könnten die Automobilindustrie und der Maschinenbau besonders profitieren. Die Zölle sinken von teilweise über hundert Prozent auf nur noch zehn Prozent.EU-Kommissionspräsidentin Ursula von der Leyen bezeichnete das Abkommen als „The mother of all deals“.[01:45]Verteidigungsminister Boris Pistorius fordert von der deutschen Wirtschaft einen massiven Beitrag zur nationalen Resilienz. Im Rahmen der „Gesamtverteidigung“ müssten zivile Unternehmen künftig verstärkt als aktive Sicherheitsakteure agieren: „Jeder muss an seinem Platz das tun, was er kann, damit alles funktioniert“.[06:11]Die Bundesregierung verabschiedet heute die nationale Tourismusstrategie zur Entlastung der Branche. Fast drei Millionen Menschen arbeiten in diesem Sektor, der rund vier Prozent der deutschen Wertschöpfung erwirtschaftet. Der Tourismusbeauftragte der Bundesregierung, Christoph Ploß, betont die Relevanz der Branche: „Die Bedeutung der Tourismuswirtschaft für unsere Volkswirtschaft ist kaum zu überschätzen“.[09:40]In Köln treibt Oberbürgermeister Torsten Burmester die Bewerbung für die Olympischen Sommerspiele voran. Trotz einer angespannten Haushaltslage sieht er in dem Großevent eine Chance für einen Modernisierungsschub der Region. Ein Ratsbürgerentscheid soll im laufenden Jahr die Zustimmung der Bevölkerung in 17 beteiligten Kommunen sicherstellen. [14:33]Hier geht es zur Anmeldung für den Space.TableTable Briefings - For better informed decisions.Sie entscheiden besser, weil Sie besser informiert sind – das ist das Ziel von Table.Briefings. Wir verschaffen Ihnen mit jedem Professional Briefing, mit jeder Analyse und mit jedem Hintergrundstück einen Informationsvorsprung, am besten sogar einen Wettbewerbsvorteil. Table.Briefings bietet „Deep Journalism“, wir verbinden den Qualitätsanspruch von Leitmedien mit der Tiefenschärfe von Fachinformationen. Professional Briefings kostenlos kennenlernen: table.media/testenHier geht es zu unseren WerbepartnernImpressum: https://table.media/impressumDatenschutz: https://table.media/datenschutzerklaerungBei Interesse an Audio-Werbung in diesem Podcast melden Sie sich gerne bei Laurence Donath: laurence.donath@table.media Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dlaczego warto wywrócić narrację o przyszłości do góry nogami? Jak zmienić sposób myślenia i odzyskać sprawczość patrząc na kolejny chwytliwy ranking trendów? Czy przyszłość nie wydarzy się bez ludzi i wspólnoty? W kolejnym odcinku Podcastu Sektor 3.0 sprawdzamy dlaczego trendy bez kontekstu i doświadczenia tracą sens. Edyta Sadowska opowiada o antytrendach, trudnych pytaniach i projektowaniu tego co nadchodzi na własnych warunkach.⏹️ W tym odcinku:00:00 Wprowadzenie do Antytrendów01:39 Czym jest Trend?04:04 Antytrendy jako Nowa Perspektywa07:28 Sprawczość w Pracy z Przyszłością10:03 Krytyka Ślepego Podążania za Trendami12:50 Antytrendy jako Narzędzie Zrozumienia Świata15:22 Technologia a Człowiek18:08 Rola Wspólnoty w Zmieniającym się Świecie20:32 Doświadczenie vs Hype23:43 Podsumowanie i Wnioski⏹️ Więcej przeczytasz na naszym Blogu⏹️ W tym odcinku naszym gościem jest dr Edyta Sadowska - futurolożka, naukowczyni i innowatorka, która pomaga organizacjom, instytucjom i społecznościom pracować z przyszłością w sposób świadomy i odpowiedzialny. Specjalizuje się w future literacy, myśleniu długoterminowym oraz analizie społecznych aspektów technologii, szczególnie AI. Jako wykładowczyni akademicka i menedżerka projektów międzynarodowych działa na styku nauki, biznesu i kultury, pokazując, że przyszłość nie jest abstrakcją, lecz kompetencją, którą można rozwijać tu i teraz.⏹️ SEKTOR 3.0 to przedsięwzięcie, które wspiera transformację cyfrową i wykorzystywanie nowych technologii w działaniach społecznie użytecznych. ⏹️ Więcej informacji znajdziesz na http://sektor3-0.pl oraz w naszych mediach społecznościowych: FB - https://www.facebook.com/sektor3.0 IG - https://www.instagram.com/sektor_3 LI - https://www.linkedin.com/company/sektor-3-0/

Martin Kingston, voorsitter van Business for South Africa (B4SA), verduidelik hoe die private sektor gehelp het om Suid-Afrika se staatsondernemings te verbeter. Volg RSG Geldsake op Twitter

Indeks Harga Saham Gabungan (IHSG) ditutup menguat tipis 4,9 poin atau naik 0,05% ke level 8.980. Penguatan ini didorong oleh kenaikan saham di sektor teknologi, konsumen primer, infrastruktur, dan energi. Investor disarankan memantau pergerakan saham sektor unggulan hari ini.#ihsg #SahamIndonesia #PasarModal #Investasi #BursaEfekIndonesia #Teknologi #Infrastruktur #Energi #KonsumenPrimer #MarketUpdate

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Ranní brífink Patrika Saláta: Zbrojařská skupina Czechoslovak Group miliardáře Michala Strnada přitahuje v poslední době zvýšenou pozornost kvůli svému vstupu na burzu v Amsterdamu. O její cenné papíry byl během úpisu mezi institucionálními investory obrovský zájem. Získat akcie do svého portfolia se snažil také fond J&T Wood Defense. Právě s jeho manažerem Štěpánem Hájkem jsme o CSG v Ranním brífinku detailně mluvili.

Ranní brífink Patrika Saláta: Zbrojařská skupina Czechoslovak Group miliardáře Michala Strnada přitahuje v poslední době zvýšenou pozornost kvůli svému vstupu na burzu v Amsterdamu. O její cenné papíry byl během úpisu mezi institucionálními investory obrovský zájem. Získat akcie do svého portfolia se snažil také fond J&T Wood Defense. Právě s jeho manažerem Štěpánem Hájkem jsme o CSG v Ranním brífinku detailně mluvili.

Ikuti perbincangan bersama bekas Presiden Persatuan Pemeriksa Fraud Bertauliah Malaysia, Datuk Seri Akhbar Satar.

Další epizoda podcastu De Facto představuje absolventa Institutu mezinárodních studií a Institutu politologických studií FSV UK Pavla Grubera, bývalého ředitele české pobočky Amnesty International a nastupujícího šéfa organizace Greenpeace. V rozhovoru mluvil o svém působení v čele největší lidskoprávní organizace, tlaku na neziskový sektor či o tom, proč považuje klimatickou krizi i za zásadní lidskoprávní otázku.Jaké výzvy obnáší vedení největší lidskoprávní organizace v Česku? Jak se připravit na politický tlak vůči neziskovým institucím? A vybral by si dnes jiný studijní obor? Dozvíte se v podcastu.

Ankündigung Future Histories LIVE in Berlin! Am 26.1. spreche ich mit der großartigen Anna-Verena Nosthoff über ihr neues Buch "Kybernetik und Kritik" (Suhrkamp Verlag) im Medientheater der Humboldt-Universität. Beginn: 18:30 Ort: Georgenstraße 47, Berlin ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- Miriam Lang zu Systemalternativen jenseits des Entwicklungsparadigmas.   Shownotes Miriam Lang an der Universidad Andina Simón Bolívar: https://www.uasb.edu.ec/docente/miriam-lang-id907/ Global Working Group Beyond Development: https://beyonddevelopment.net/ Pacto EcoSocial e Intercultural del Sur: https://pactoecosocialdelsur.com/ Lang, M., Manahan, M. A., & Bringel, B. (Hrsg.). (2025).  Grüner Kolonialismus. Zwischen Energiewende und globaler Gerechtigkeit. oekom Verlag. https://www.oekom.de/buch/gruener-kolonialismus-9783987261671 Hoffman, O. (2025). Polykrise. Anatomie eines globalen Zusammenbruchs. Warum alle Krisen zusammenhängen - und was das für unsere Zukunft bedeutet. Königshausen & Neumann. https://verlag.koenigshausen-neumann.de/product/9783826093883-polykrise/ zu Intersektionalität: https://de.wikipedia.org/wiki/Intersektionalit%C3%A4t Acosta, A. (2015). Buen vivir. Vom Recht auf ein gutes Leben. oekom Verlag. https://www.oekom.de/buch/buen-vivir-9783865817051 zum „Sozialismus des 21. Jahrhunderts“: https://de.wikipedia.org/wiki/Sozialismus_des_21._Jahrhunderts Peters, S. (2019). Sozialismus des 21. Jahrhunderts in Venezuela. Aufstieg und Fall der Bolivarischen Revolution von Hugo Chávez. Schmetterling Verlag. https://schmetterling-verlag.de/produkt/sozialismus-des-21-jahrhunderts-in-venezuela/ zur Gesamtamerikanischen Freihandelszone ALCA: https://de.wikipedia.org/wiki/Amerikanische_Freihandelszone zum zapatistischen Aufstand in Chiapas: https://de.wikipedia.org/wiki/Chiapas-Konflikt zur CONAIE (Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador): https://de.wikipedia.org/wiki/CONAIE zu BRICS: https://de.wikipedia.org/wiki/BRICS zur UNASUR (Unión de Naciones Suramericanas): https://de.wikipedia.org/wiki/Union_S%C3%BCdamerikanischer_Nationen zu Hugo Chávez: https://de.wikipedia.org/wiki/Hugo_Ch%C3%A1vez zu Rafael Correa: https://de.wikipedia.org/wiki/Rafael_Correa zu Álvaro García Linera: https://de.wikipedia.org/wiki/%C3%81lvaro_Garc%C3%ADa_Linera zu Evo Morales: https://de.wikipedia.org/wiki/Evo_Morales Barié, C. G. (2022). Representation of Indigenous Peoples in Times of Progressive Governments. Lessons Learned from Bolivia. Latin American and Caribbean Ethnic Studies, 17(2), 167–192. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17442222.2020.1839225 zum Ministerium der Kultur, Dekolonialisierung und Depatriarchalisierung in Bolivien: https://en.wikipedia.org/wiki/Ministry_of_Cultures_(Bolivia) zu Extraktivismus: https://de.wikipedia.org/wiki/Extraktivismus Riofrancos, T. (2025). Extraction. The Frontiers of Green Capitalism. W.W. Norton. https://www.theariofrancos.com/extraction zur PSUV (Partido Socialista Unido de Venezuela): https://de.wikipedia.org/wiki/Partido_Socialista_Unido_de_Venezuela de Sousa Santos, B. (2018). Epistemologien des Südens. Gegen die Hegemonie des westlichen Denkens. Unrast Verlag. https://www.isbn.de/buch/9783897712423/epistemologien-des-suedens zu Daniel Noboa: https://de.wikipedia.org/wiki/Daniel_Noboa zum Schuldenaudit in Ecuador in 2007: https://www.debtforclimate.org/post/8-2008-ecuador-buys-back-its-own-debt-after-audit zur Bank des Südens: https://de.wikipedia.org/wiki/Bank_des_S%C3%BCdens zur ALBA (Bolivarianische Allianz für die Völker unseres Amerika – Handelsvertrag der Völker): https://de.wikipedia.org/wiki/Bolivarianische_Allianz_f%C3%BCr_Amerika zum Consejo Nacional para la Igualdad de Género (Nationaler Rat für Geschlechtergleichstellung): https://www.igualdadgenero.gob.ec/ Amin, S. (1990). Delinking. Towards a Polycentric World. Zed Books. https://www.bloomsbury.com/uk/delinking-9780862328030/ zum informellen Sektor der Wirtschaft: https://de.wikipedia.org/wiki/Informelle_Wirtschaft zu Commoning: https://de.wikipedia.org/wiki/Commoning Aguilar, R. G. (2024). In Defense of Common Life. The Political Thought of Raquel Gutiérrez Aguilar. Common Notions. https://www.commonnotions.org/in-defense-of-common-life Kothari. A. et al. (Hrsg.). (2024). Pluriversum. Ein Lexikon des Guten Lebens für alle. AG SPAK Bücher. https://www.agspak.de/pluriversum/ zu J.K. Gibson Graham, Community Economies und Diverse Economies: https://www.communityeconomies.org/people/jk-gibson-graham zu Ashish Kothari: https://ashishkothari.in/ zu demokratischem Konföderalismus: https://de.wikipedia.org/wiki/Demokratischer_Konf%C3%B6deralismus Gibson-Graham, J.K. & Dombroski, K. (Hrsg.). (2020). The Handbook of Diverse Economies. Edward Elgar. https://www.e-elgar.com/shop/gbp/the-handbook-of-diverse-economies-9781788119955.html van Dyk, S. & Haubner, T. (2021). Community-Kapitalismus. Hamburger Edition. https://www.hamburger-edition.de/buecher-e-books/artikel-detail/community-kapitalismus/ London Edinburgh Weekend Return Group (1979). In and Against the State. Discussion Notes for Socialists. Pluto Press. https://www.plutobooks.com/product/in-and-against-the-state/ zu Public-Commons Partnerships: https://www.in-abundance.org/what-is-a-public-commons-parntership zu Aníbal Quijano: https://de.wikipedia.org/wiki/An%C3%ADbal_Quijano Krüger, T. (2024). Munizipalismus. In: Eckardt, F. (Hrsg.). Handbuch Stadtsoziologie. Springer VS. https://link.springer.com/rwe/10.1007/978-3-658-42419-0_45-1 Gilbert, C. (2023). Commune or Nothing! Venezuela's Communal Movement and its Socialist Project. Monthly Review Press. https://monthlyreview.org/9781685900243/ zum gescheiterten Staatsstreich in Venezuela in 2002: https://en.wikipedia.org/wiki/2002_Venezuelan_coup_attempt Fackler, M. (2023). Indigene Autonomie in Lateinamerika. Zwischen Selbstbestimmung und staatlicher Kontrolle. transcipt. https://www.transcript-verlag.de/978-3-8376-5798-2/indigene-autonomie-in-lateinamerika/ zum Kooperativennetzwerk Cecosesola: https://cecosesola.org/ zum Valley to Valley Projekt: https://valleytovalley.org/ Bennholdt-Thomsen, V. & Mies, M. (1997). Eine Kuh für Hillary. Die Subsistenzperspektive. Verlag Frauenoffensive. https://archive.org/details/Subsistenzperspektive/mode/2up zu Bürgerräten in Deutschland: https://www.buergerrat.de/buergerraete/bundesweite-buergerraete/ zur Mink'a: https://en.wikipedia.org/wiki/Minka_(communal_work) Fressoz, J-B. (2025). More and More and More. An All Consuming History.Penguin. https://www.penguin.co.uk/books/464145/more-and-more-and-more-by-fressoz-jean-baptiste/9781802067316 Future Histories Episodes on Related Topics S3E48 | Kai Heron, Keir Milburn and Bertie Russell on Radical Abundance https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e48-kai-heron-keir-milburn-and-bertie-russell-on-radical-abundance/ S03E35 | Andreas Folkers zu Nachhaltigkeit, Resilienz und gesellschaftlichen Naturverhältnissen https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e35-andreas-folkers-zu-nachhaltigkeit-resilienz-und-gesellschaftlichen-naturverhaeltnissen/ S03E30 | Matt Huber & Kohei Saito on Growth, Progress and Left Imaginaries https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e30-matt-huber-kohei-saito-on-growth-progress-and-left-imaginaries/ S03E28 | Silke van Dyk zu alternativer Gouvernementalität https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e28-silke-van-dyk-zu-alternativer-gouvernementalitaet/ S03E18 | Indigo Drau und Jonna Klick zu Revolution als Commonisierung https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e18-indigo-drau-und-jonna-klick-zu-revolution-als-commonisierung/ S03E16 | Daniela Russ zu Energie(wirtschaft) und produktivistischer Ökologie https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s03/e16-daniela-russ-zu-energie-wirtschaft-und-produktivistischer-oekologie/ S02E49 | Elisa Loncón Antileo on Plurinational Constitutionalism https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s02/e49-elisa-loncon-antileo-on-plurinational-constitutionalism/ S02E13 | Tine Haubner und Silke van Dyk zu Community-Kapitalismus https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s02/e13-tine-haubner-und-silke-van-dyk-zu-community-kapitalismus/   Future Histories Kontakt & Unterstützung Wenn euch Future Histories gefällt, dann erwägt doch bitte eine Unterstützung auf Patreon: https://www.patreon.com/join/FutureHistories   Schreibt mir unter: office@futurehistories.today Diskutiert mit mir auf Twitter (#FutureHistories): https://twitter.com/FutureHpodcast auf Bluesky: https://bsky.app/profile/futurehistories.bsky.social auf Instagram: https://www.instagram.com/futurehpodcast/ auf Mastodon: https://mstdn.social/@FutureHistories   Webseite mit allen Folgen: www.futurehistories.today English webpage: https://futurehistories-international.com   Episode Keywords #MiriamLang, #JanGroos, #Interview, #FutureHistories, #Transformation, #Lateinamerika, #Entwicklungsparadigma, #Kapitalismus, #GrünerKapitalismus, #Extraktivismus, #GrünerKolonialismus, #Liberalismus, #Intersektionalität, #Commoning, #Sozialismus, #Polykrise, #Staat, #BuenVivir, #SozialökologischeTransformation, #ÖkologischeModernisierung, #Organisation, #Gesellschaft, #ÖkologischeTransformation, #Zukunft

Indonesian Migrant Workers (PMIs) in the maritime sector, particularly those working as Ship Children (ABK), face extreme levels of vulnerability with a much higher risk of violence and death than other sectors - Pekerja Migran Indonesia (PMI) di sektor kemaritiman, khususnya yang bekerja sebagai Anak Buah Kapal (ABK), menghadapi tingkat kerentanan yang ekstrem dengan risiko kekerasan dan kematian yang jauh lebih tinggi dibandingkan sektor lainnya

In dieser Episode spricht Manuel Grossmann, Gründer von Amino Collective, über die Evolution des Healthcare- und Bio-Investments in Europa. Er teilt, warum Europa trotz exzellenter Wissenschaft nur sehr wenige 500M+ Firmen in dem Sektor in der EU gibt, wie AI den größten Impact der nächsten 50 Jahre haben wird und warum themenspezifische Fonds die Zukunft sind. Was du lernst: Investment-Strategie: Thesen-getriebenes Investieren Die Balance zwischen Science & Business Warum Spezialisierung wichtig ist Wissenschaft & Unternehmertum: Die Rolle von Universitäts-Spinouts Wie man wissenschaftliche Teams aufbaut Der richtige Mix aus Skills Venture Capital Evolution: Warum kleine Fonds oft besser sind Die Zukunft des VC-Modells Management Fee vs. Carry Europas Chancen: München vs. Berlin als Hubs Die Transformation des Ökosystems Warum Europa jetzt durchstarten kann ALLES ZU UNICORN BAKERY: https://stan.store/fabiantausch   Mehr zu Manuel: LinkedIn: https://de.linkedin.com/in/manuel-grossmann  Website: https://www.aminocollective.com/  Join our Founder Tactics Newsletter: 2x die Woche bekommst du die Taktiken der besten Gründer der Welt direkt ins Postfach: https://www.tactics.unicornbakery.de/  Kapitel: (00:00:00) Die Vision von Amino Collective (00:15:20) Healthcare & Bio Innovation (00:33:40) Universitäts-Spinouts & Wissenschaftler (00:47:15) Portfolio-Management & Strategien (01:02:00) Venture Capital Evolution (01:10:30) Europas Potenzial (01:24:00) Ausblick & Chancen

Die Wall Street startet nach dem Ausverkauf am Freitag fester in die neue Woche. Diese Woche zählen vor allem zwei Daten: Arbeitsmarkt am Dienstag und Verbraucherpreise am Donnerstag. Erwartet werden rund 50.000 neue Jobs. 40.000 bis 80.000 wäre ideal. Unter 30.000 dürfte die Konjunktursorge wieder aufflammen. Außerdem: Wettmärkte sehen steigende Chancen, dass Kevin Warsh als möglicher Nachfolger von Fed-Chef Jerome Powell gehandelt wird, was die langlaufenden Renditen entlasten könnte. Nach den schwachen Reaktionen auf Oracle und Broadcom rückt jetzt Micron in den Fokus: Zahlen Mittwoch nach Börsenschluss. Analysten sind optimistisch und erwarten starke Ergebnisse und Ausblick. Abonniere den Podcast, um keine Folge zu verpassen! ____ Folge uns, um auf dem Laufenden zu bleiben: • X: http://fal.cn/SQtwitter • LinkedIn: http://fal.cn/SQlinkedin • Instagram: http://fal.cn/SQInstagram

Die Wall Street startet nach dem Ausverkauf am Freitag fester in die neue Woche. Diese Woche zählen vor allem zwei Daten: Arbeitsmarkt am Dienstag und Verbraucherpreise am Donnerstag. Erwartet werden rund 50.000 neue Jobs. 40.000 bis 80.000 wäre ideal. Unter 30.000 dürfte die Konjunktursorge wieder aufflammen. Außerdem: Wettmärkte sehen steigende Chancen, dass Kevin Warsh als möglicher Nachfolger von Fed-Chef Jerome Powell gehandelt wird, was die langlaufenden Renditen entlasten könnte. Nach den schwachen Reaktionen auf Oracle und Broadcom rückt jetzt Micron in den Fokus: Zahlen Mittwoch nach Börsenschluss. Analysten sind optimistisch und erwarten starke Ergebnisse und Ausblick. Ein Podcast - featured by Handelsblatt. +++ Alle Rabattcodes und Infos zu unseren Werbepartnern findet ihr hier: https://linktr.ee/wallstreet_podcast +++ +++ Hinweis zur Werbeplatzierung von Meta: https://backend.ad-alliance.de/fileadmin/Transparency_Notice/Meta_DMAJ_TTPA_Transparency_Notice_-_Ad_Alliance_approved.pdf +++ Der Podcast wird vermarktet durch die Ad Alliance. Die allgemeinen Datenschutzrichtlinien der Ad Alliance finden Sie unter https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html Die Ad Alliance verarbeitet im Zusammenhang mit dem Angebot die Podcasts-Daten. Wenn Sie der automatischen Übermittlung der Daten widersprechen wollen, klicken Sie hier: https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html Impressum: https://www.360wallstreet.de/impressum

Daily Snippet vom 04.12.2025 Wenn der Marktführer Panik ausruft, passiert nie etwas Gutes. Sam Altman sieht sein Monopol bröckeln, KI-Power wandert zu Google und Anthropic macht sich bereit für einen Börsengang, der den gesamten Sektor umkrempeln könnte. Was das für deine Investments bedeutet, erkläre ich dir im neuen #dailysnippet . —— Hier geht es zum Blog: https://www.julianhosp.com/de/blog/daily-snippet-04-12-2025 —— Folge mir für ehrliche Finanz-Einblicke!  Montag bis Freitag: Dein persönliches Finanz-Audio. Kompakt, klar und mit den wichtigsten Marktinfos für deinen Vorsprung: 

…

Die regering word aangespoor om die ontwikkeling van die informele sektor te prioritiseer. Die sektor dra 12 persent tot die nasionale BBP by en bied 'n lewensonderhoud vir byna 60 persent van die bevolking. Maar die sektor betaal nie belasting nie. In 'n onderhoud met Kosmos 94.1 Nuus, het stigters-lid van Cirrus, Romé Mostert, gesê die regering moet werk vir die sektor makliker maak.

Die deutsche Industrie steckt aktuell in einer schwierigen Phase. Im August gab es den stärksten Produktionseinbruch seit 2022. Was bedeutet das für die Wirtschaft und wie geht es weiter? „Der Monat August ist natürlich prädestiniert für Ferien. Es gab auch einige Werksferien. Die Industrie bewegt sich aber auch seit Jahren seitwärts. Am härtesten betroffen ist die Autobranche. Dort ist die Produktion um fast 19 Prozent gesunken. Das zeigt, wie verwundbar dieser Sektor ist und erklärt, warum die Politik da versucht, sich einzubringen und dieser Branche zu helfen. Die Frage ist aber, inwieweit diese Hilfe zukunftsorientiert ist", sagt Manuel Koch. Der Chefredakteur von Inside Wirtschaft weiter: „Kurzfristig wird keine schnelle Erholung erwartet. Manche Experten rechnen mit einer leichten Stabilisierung. Das wäre ja schon mal was, aber insgesamt bleibt die Konjunktur sowieso schwach. Das dritte Quartal dürfte für die deutsche Wirtschaft auch negativ ausfallen. Der Aufschwung, den wir uns vielleicht auch durch den Politikwechsel erhofft haben, der ist noch nicht angekommen." Alle Details im Interview von Finanzjournalistin Jessica Schwarzer an der Frankfurter Börse und auf https://inside-wirtschaft.de

…

…

Die informele sektor dra 12 persent aan die ekonomie by, meer as mynwese en met amper 60 persent van Namibië se werksmag wat 'n bestaan in die sektor maak, groei kommer oor die gebrek aan beskerming en duidelike beleid vir daardie werkers. Die sekretaris-generaal van die Namibiese Informele Sektororganisasie, Stefanus Matheus, het aan Kosmos 94.1 Nuus gesê dat baie werkgewers beweer hulle kan nie die nasionale minimumloon bekostig nie, wat lei tot afleggings wat meer mense na informele handel dryf. Matheus doen 'n beroep op die behoorlike implementering van nasionale beleid oor informele handelaars en wetgewing oor buitelandse verkopers.

Na raming maak 58 persent van Namibië se werksmag hul bestaan uit die informele sektor. Dit is onthul deur die uitvoerende direkteur in die ministerie van finansies, Michael Humavindu. Humavindu het vanoggend tydens die bekendstelling van die verslag getiteld Diagnostics of Informality in Namibia gesê dat die informele sektor se bydrae tot die BBP teen 2025 op 26,5 persent staan. Ten spyte hiervan het hy gesê dat die sektor tans in 'n baie bestraffende regulatoriese omgewing funksioneer, nie as 'n vennoot wat bemagtig moet word nie.

Der US-Präsident erklärte, die Fähigkeit Chinas, die USA, Deutschland und weitere Verbündete durch seine Dominanz im Sektor kritischer Mineralien zu bedrohen, werde bald schwinden. Deutschland ist mit einem Importanteil von über 90 Prozent aus China besonders stark abhängig.

Der Ölsektor dominiert alles im Land. Sind die Ölpreise tief, leidet die ganze Wirtschaft. Alternativen sind daher gesucht, doch Unternehmergeist allein reicht nicht. Die meisten Angolaner und Angolanerinnen arbeiten im informellen Sektor. Ohne staatliche Kontrolle, aber auch ohne soziale Absicherung. Von den Gewinnen der Ölindustrie profitiert nur eine kleine Elite mit Verbindungen in die Politik. Menschen, die etwas dagegen unternehmen wollen, haben es schwer. Zwar gibt es eine lebendige Start-Up Szene. Doch sie kämpft mit der ausufernden Bürokratie und Korruption im Land. Die junge und dynamische Gründerszene wünscht sich daher mehr Unterstützung vonseiten des Staates. Dieser wird seit Jahrzehnten autoritär von der Partei MPLA regiert. Doch auch sie scheint erkannt zu haben, dass der Privatsektor gestärkt werden muss. Auf Gesetzesebene will sie es Gründerinnen und Gründern erleichtern, Unternehmen aufzubauen und damit Arbeitsplätze zu schaffen. Mithilfe ausländischer Investoren soll zudem die Infrastruktur ausgebaut werden. Im weiterhin unterentwickelten und vom Bürgerkrieg gezeichneten Land, sehen viele dies als zentralen Schlüssel für Wirtschaftswachstum. Doch trotz aller Bemühungen bleibt die Frage: Kann die Diversifizierung der Wirtschaft gelingen, nachdem es bislang schon viele erfolglose Versuche gab?