Podcast appearances and mentions of erik sj

På en grusig strand i England skapade regissören och författaren Derek Jarman en ovanlig trädgård där han fick livet att spira i en ogästvänlig miljö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kusten i sydöstra hörnet av England finns en av världens största grusformationer – Dungeness, en udde där marken är täckt av finslipade lena små stenar som skiftar i mjuka toner av gult, brunt, rosa och beige. Landskapet är kargt och kallas ibland för ”Englands öken”.Här valde regissören, författaren och konstnären Derek Jarman att på 1980-talet slå sig ner och skapa en trädgård som bredde ut sig i gruset kring den lilla fiskarstugan Prospect Cottage. Det var en trädgård mot alla odds skulle man kunna säga, med spirande liv i en hopplös miljö.I veckans program berättar vi historien om Derek Jarmans stilbildande trädgård, som blivit en symbol för skönhet och motståndskraft. Medverkar i programmet gör Emma House, intendent på Garden Museum i London, och Karin Berglund, författare till en lång rad trädgårdsböcker.Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Kai Gullmar kunde konsten att skapa trallvänliga melodier som inte gick att få ur skallen. Klädd i kostym och hatt gjorde hon succé som schlagerkompositör i Sverige på 1930-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fanns en tid i Sverige då nästan alla visste vem Kai Gullmar var. Från 1930-talet och framåt kunde man höra hennes trallvänliga melodier i populära filmer och på radio. Kai Gullmar var nämligen en av Sveriges mest framgångsrika schlagerkompositörer, som spottade ur sig hitlåt efter hitlåt med namn som Med dig i mina armar, Swing it magistern och Jag har en liten melodi.Egentligen hette hon Gurli Maria Bergström, men valde artistnamnet Kai Gullmar. Hennes hår var kortklippt och bakåtstruket och hennes klädstil lika androgyn som hennes artistnamn. Och i en tid då homosexuella relationer fortfarande var olagliga levde hon öppet tillsammans med andra kvinnor. Men framför allt så skapade Kai Gullmar melodier som inte gick att få ur skallen.I veckans Stil berättar vi mer om Sveriges första kvinnliga schlagerkompositör Kai Gullmar. Vi åker till Sundsvall och träffar journalisten och författaren Ingela Hofsten, som skrivit boken Swing it, Kai! om Kai Gullmars liv och karriär. Vi pratar också med konstnären Sam Hultin om Stockholms queera uteliv på 1930- och 40-talen, som Kai Gullmar var en del av.Programledare är Erik Sjölin.Veckans Stil är lite kortare än vanligt på grund av Ekots sändning från Oslo där Nobels fredspris presenteras.

Del 1 av 2. Få öar har blivit lika mytomspunna och omsusade som Capri. Här har excentriker byggt storslagna villor, designers skapat färgsprakande kläder och filmstjärnor tillbringat soliga semestrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program reser Stil till Capri, den branta klippön i Neapelbukten som på något sätt har lyckats bli själva sinnebilden för lyx, glamour och hedonistiska utsvävningar. Vi ska få bekanta oss med några av de personer som lockats dit under årens lopp och varit med och format bilden av ön.Myten om Capri är gammal som gatan. Redan några årtionden efter Kristi födelse bestämde sig kejsar Tiberius för att bygga ett storslaget palats på ön, varifrån han sedan styrde hela romarriket. Och så var bollen satt i rullning.Under det sena 1800-talet fick Capri rykte om sig att vara en fristad för folk som kände att de inte riktigt passade in i tidens trånga konventioner – konstnärer, författare, bohemer, homosexuella. På 1950-talet kom filmstjärnorna och celebriteterna och vred upp glamourfaktorn. Audrey Hepburn, Greta Garbo, Sophia Loren. Alla var där.I programmet träffar vi Kristina Kappelin, intendent och vd på Villa San Michele, som bott på Capri i mer än sex år. Vi berättar om hur Capri kickade igång modeskaparen Emilio Puccis karriär och hur öns natur kom att påverka hans färgsprakande design. Vi besöker skomakaren Costanzo Canfora, vars morfar sålde sandaler till Jackie Kennedy på 1960-talet. Och så berättar författaren Viveka Adelswärd om Jacques d'Adelswärd-Fersen, den franska adelsmannen med svenska rötter, som byggde sin omtalade Villa Lysis på Capri i början av 1900-talet och blev en av öns mest ökända invånare. Villa Lysis är förresten bara ett av många hus med en spännande historia på Capri. Villa Malaparte är ett annat. Det berättar vi också om.Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Del 2 av 2. Vi fortsätter att utforska Capri i veckans program och berättar om storslagna villor, dekadenta opiumrum, babianer som heter Bobby och när Europas mest excentriska kvinna kom till ön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I del två av vår Capri-special fortsätter Viveka Adelswärd, författare till boken Alltför adlig, alltför rik, alltför lättjefull, att berätta om den unga franska adelsmannen Jacques d'Adelswärd-Fersen och hans flytt till Capri. Där bygger han Villa Lysis på en brant klippa högt över havet i början av 1900-talet.Vi berättar också om Birgitta Stenbergs tid på Capri under tidigt 1950-tal, som hon skildrar i romanen Kärlek i Europa. Hon dricker vin på piazzettan, lär känna gangsterkungen Lucky Luciano och överväger att köpa en apa.Vi besöker Axel Munthes Villa San Michele tillsammans med museets intendent Kristina Kappelin. Och så berättar religionshistorikern Per Faxneld om när Europas mest excentriska och utflippade kvinna Luisa Casati kuppade sig in i Villa San Michele och gjorde en makeover på huset.Programmet är gjort av Erik Sjölin.

I veckans Stil ska ta bada badkar och sitta på toaletter gjorda av äkta guld. Vi ska bege oss in i badrummet det rum i våra hem som är tillägnat den avklädda kroppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program träffar vi artisten Adam Taal som älskar att bada badkar. Vi dyker ner i konsthistorien tillsammans med Moderna Museets chef Gitte Ørskou för att titta på toaletter i konsten. Etnologen Kristina Lund berättar om badrummets historia och hur Sverige gick från smutsigt och fattigt till rent och modernt. Och så tar vi en en titt på löddrande tvålreklam (bland annat skapad av ingen annan än Ingemar Bergman) och gör ett besök på utedasset.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Vi veckans Stil ska vi begrava fötterna i mjuka mattor och berätta om allt från mattor som kan flyga till psykoanalysens kanske mest kända matta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program tar vi en tur på kulturhistoriens många flygande mattor tillsammans med litteraturvetaren Lena Kjersén Edman. Vi pratar ryamattor och tuftning med den tidigare länshemslöjdskonsulenten Anntott Parholt och möbelsnickaren och tuftaren Oscar Wall. Vi träffar också konstnären Evelina Kroon, vars kända rutmönster har fått pryda mattor som fått stor uppmärksamhet i inredningsvärlden. Och så tar vi en titt på den kanske mest berömda möbeln i världen – Sigmund Freuds divan. Över den ligger en stor persisk matta i varma färger. Vi pratar med konstnären Leif Elggren som aldrig legat på divanen. Däremot har han legat under den.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Trappor är mer än bara något att gå upp och ner för. De är också perfekta platser för att se och synas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Stil ska vi titta närmare på den roll som vackert utformade trappor kan spela i allt från storstilade entréer och dramatiska filmscener, till operabesök och modevisningar.Modejournalisten och författaren Susanna Strömquist berättar historien om Coco Chanels berömda trappa på Rue Cambon 31 i Paris. Vi besöker Kungliga Operan i Stockholm för titta på den pampiga trappa som finns där. Vi åker också hem till formgivaren Alexander Lervik för att titta på den trappa han har formgivit till sitt eget hus. Den har fått stor uppmärksamhet i design- och heminredningsvärlden. Och så tar vi en titt på filmen Sunset Boulevard från 1950 som avslutas med en lika ikonisk som dramatisk trappscen.Veckans programledare är Erik Sjölin.

I veckans Stil ska vi berätta historier om kläder som människor tvingats eller uppmanats att bära på grund av allt från politiska påbud, oombedda klädgåvor eller lite för dominanta föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet pratar vi med Sveriges Radios Kinakommentator Hanna Sahlberg om det utkast till lagförslag som kom i höstas och som vill göra det straffbart för kineser att ha på sig kläder som ”sårar nationens känslor”. Vad betyder det egentligen och är det ens möjligt?I stickvärlden har det i generationer talats om en förbannelse som går under namnet “the sweater curse” – tröjförbannelsen. Enligt den kommer relationen inom kort att ta slut om man, som en romantisk överraskning, stickar en tröja och ger till den man är kär i. Handlar det om pressen mottagaren eventuellt kan känna inför en sådan här oombedd kärleksgåva som man förväntas bära utan att knorra? Det pratar vi om med stickaren och författaren Judith Durant, som berättar allt om den mytomspunna tröjförbannelsen.Vi blickar också bakåt i historien mot det socialistiska Östtyskland, DDR. Där var det statliga institut som styrde över vilka kläder som tillverkades och hur de såg ut. Mode var i högsta grad en politisk fråga och landets politiska ideologi genomsyrade allt, ända in till underkläderna som medborgarna hade på sig. Men det fanns, samtidigt, en helt annan och hemlig modevärld i Östtyskland. En underjordisk, rebellisk värld där unga modeskapare designade avantgardistiska plagg och anordnade vilda modevisningar helt efter eget tycke och smak – långt bort från socialistpartiets kontroll. Vi har pratat med två person som var med då, Marco Wilms och Sabine von Oettingen.Och så diskuterar vi ärvda kläder med journalisten Sofia Pappa och modeskribenten Saga Loxdal. Historiskt sett har ärvda kläder varit en självklarhet, men synen på att ta över tidigare generationers plagg har förändrats. På internetforumet Familjeliv finns till exempel en tråd, med tillhörande omröstning, som heter ”Hade du fula, ärvda eller slitna kläder när du var barn?” Kan ärvda plagg verkligen vara ett traumatiserande tvång?Veckans programledare är Erik Sjölin.

I veckans Stil ska checka in på hotell och berätta om händelser som utspelat sig där och, förstås, människorna som checkat in för kortare eller längre tid. I programmet pratar vi med regissören och författaren Kristian Petri, en av alla de dem som tjusats av möjligheterna som ett hotell kan erbjuda. 2015 gjorde han dokumentärfilmen ”Hotellet”, som handlar om just det.Vi ringer upp författaren Ed Hamilton som bott på det mytomspunna Chelsea Hotel i New York ända sedan 90-talet. Vad är det med platsen som fascinerar?Vi träffar filmregissören och manusförfattaren Lisa Langseth för att prata om längtan efter att bli någon annan. Kanske kan man bli det genom att ta in på hotell och på så vis checka ut från sig själv? Det handlar hennes tioårsjubilerande film ”Hotell” om.Vi tittar också närmare på fenomenet med hotell som skapar egna doftprofiler och undersöker varför rockstjärnor gillar att trasha hotellrum.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Om ögonen är själens spegel kanske rösten är dess högtalare? I veckans Stil riktar vi uppmärksamheten mot rösten och berättar om allt från sexiga sängkammarröster till rökigt hesa cigarettstämmor. ”Hur kan jag säga om din röst är vacker” skrev Karin Boye i en av sina mest kända dikter när hon försökte förstå rösten som tillhörde den person hon förälskat sig i, men ännu inte lyckats göra till sin. Det enda hon visste var hur den åtråddas röst fick henne att känna – som att sprängas och trasas sönder och darra som ett löv.Röster kan både spegla och väcka många typer av känslor, och inte minst, låta på så många olika sätt. En röst kan berätta så mycket om en person. Om ögonen är själens spegel kanske rösten är dess högtalare? I veckans program tittar vi närmare på fenomenet med sängkammarrösten – den djupa, sensuella stämman, ackompanjerad av tunga andetag, som har makten att förföra. Vi pratar med Karin Rudfeldt, lektor i språklig gestaltning, om det stämmer att dagens skådespelare på film och TV mumlar mer än vanligt och gör det svårt att höra vad de säger. Vi tar också en titt på sångröstens historia och så analyserar vi den hesa rökrösten tillsammans med poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, mer känd som UKON.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Genom livet bär vi en rad olika dräkter, både i yrkeslivet och privat. I veckans Stil berättar vi historier om några av dem och vilka vi blir när vi sätter dräkterna på oss. I veckans program träffar vi prästen Camilla Lif, som ser sin yrkesdräkt som något både löftesrikt och stärkande. Vi undersöker varför vissa yrkesgrupper, så som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, blir sexualiserade. Har det med kläderna att göra? Vi pratar med Ida De Wit Sandström, doktor i tjänstevetenskap, och den före detta sjuksköterskan Irma Lindström Kjellberg. Historikern Henric Bagerius berättar om hur den så kallade Sverigedräkten kom till och så besöker vi en värld full av kramgoa djurdräkter i mjuk fuskpäls. Vi gör även ett kort återbesök hos skräddaren Inger Löwe, som både syr upp och hyr ut historiska dräkter.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Läppar kan inte bara visa upp hela vårt register av känslor; de har också inspirerat modeskapare, konstnärer och formgivare tack vare sina sensuella och skulpturala former. I veckans Stil ägnar vi oss därför åt sådant som våra läppar kan uttrycka och associeras med. Vi berättar om när Salvador Dali skapade en röd soffa i form av en pussmun. Den var inspirerad av skådespelerskan Mae Wests läppar. Vi pratar med regissören Amanda Adolfsson om hur man får till den perfekta filmkyssen. Vi tittar närmare på Rolling Stones kända läpp-logga som skapades 1971 av John Pasche. Honom har vi ringt upp. Och så berättar vi historien om när skönhetspionjären Elizabeth Arden skapade ett rött läppstift åt kvinnorna i den amerikanska marinkåren.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Hantverk har fått en renässans och intresset för att skapa med händerna är större än på länge. I veckans Stil ägnar vi oss därför åt allt från stickning och yxor, till keramik och fjädrar. I veckans specialprogram träffar vi textilkonstnären Anna Bauer och textila konsthantverkaren Hanna Åström, för att prata om "årets julklapp" det hemstickade plagget. Vi möter också yxmakaren Julia Kalthoff, som skapar täljyxor i sin verkstad i Stockholm. Vi ringer också upp keramikern Haider Mahdi för att prata om hans relation till leran. Och så gör vi ett återbesök hos Tim Mårtensson, Sveriges främsta fjäderman och Nordens enda plymmakare.Just nu kan man se Tim Mårtenssons fjäderkreationer i utställningen Mon Truc En Plumes på Handarbetets Vänners Galleri i Stockholm. Anna Bauers stickade verk visas på Kulturen i Lund i utställningen Knitstart My Heart. Julia Kalthoff är en av hantverkarna som har flyttat in sin verkstad på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm i utställningen Kraftverk hantverk i en ny tid.Veckans programledare är Erik Sjölin.

The past 12 months have seen a steady increase in impact-related fundraising, be it through established sponsors launching new impact funds or emerging managers entering the market with fresh strategies.Climate impact investing in particular has never been more relevant in Europe, with Russia's invasion of Ukraine in February 2022 driving a renewed focus on energy security and energy storage.Alongside the interview with Sjåtil, Harriet Matthews hosts private equity and business services reporter Wahida Ahmed to discuss impact fundraising and dealmaking over the course of this year, and where the market is headed in 2023.0:00 – Intro1:46 – Impact fundraising3:34 – interview with Pål Erik Sjåtil13:38 – Key takeaways16:45 – The fundraising pipeline18:41 – Recent impact dealmakingYou can listen to the podcast in the audio player above, as well as your favourite podcasting platforms, including Spotify and Apple Podcasts.Theme music: ©2012 Kick Up The Fire

Yoko Ono och John Lennon ville skapa fred från en säng. Proust skrev sitt stora mästerverk liggandes i sin kopparsäng. Och kanske sov skådespelaren Sarah Bernhardt i en likkista. Ja, mycket har hänt i våra sängar. Där har mode, konst och litteratur skapats, där har människor umgåtts och älskat och där har protester och politik tagit form.Under andra världskriget ledde Winston Churchill Storbritannien från sin säng, under Shakespeares tid var sängen en plats för gemytligt umgänge och om man tillhörde den exklusiva skara VIP-gäster som fick vara med när Frankrikes kung Ludwig den 14:e tumlade ur sängen klädd i nattskjorta, ja då hade man dragit en riktig vinstlott.I veckans program tittar vi närmare på en rad händelser som ägt rum i sängen och sovrummet. Vi berättar om Yoko Ono och John Lennons två veckolånga sängstrejker för fred 1969. Vi lär oss mer om konsten att mangla lakan, ett hantverk som allt färre behärskar. Vi pratar med konstnären Elin Wikström som tillbringade tre veckor till sängs i en matbutik i Malmö, mitt bland varor och kunder, i verket Hur skulle det gå om alla gjorde så? Och så träder vi in i drömmarnas dunkla landskap.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Hon trollband med sin säregna röst, mörka musik, sitt utseende och sin stil, men artisten och modellen Nico hatade mode och att vara vacker och blond. Hon ville skapa sin egen musik. Christa Päffgen (1938-1988), som hon egentligen hette, var en egensinnig musiker och låtskrivare som började som modell och skådespelare. När Nico på 1960-talet syntes i Andy Warhols filmer och sjöng med bandet The Velvet Underground tyckte många att hon var det vackraste de någonsin hade sett med sitt långa blonda hår med lugg, höga kindben och cremevita, skräddade kostymer. Om det finns en skönhet så universell att den är obestridlig, så ägde Nico den, sa en person om henne.Själv hade Nico ett ganska kluvet förhållande till sitt utseende, som kunde vara både en välsignelse och en förbannelse. Att hon blev en 1960-talets stora stilikoner kan tyckas ironiskt eftersom hon, enligt John Cale från Velvet Underground, hatade mode och hatade tanken på att vara blond och vacker. Ytligheten i det hela var något hon störde sig på. Nico ville göra något större, sin egen musik.Och egen musik skulle Nico komma att göra musik som inte lät som något annat. När hon släppte sin skiva The Marble Index 1968 beskrevs den som ett hål man faller ner i. Den var mörk och dyster och full av underliga, spöklika ljud som slingrade sig kring Nicos sorgsna orgeltoner, poetiska texter och mässande stämma. Många fler album i samma anda skulle det bli.I veckans program träffar vi fotografen Ewa Rudling som lärde känna Nico i Paris i början av 1970-talet och tog flera kända bilder av henne. Vi tittar också närmare på tramporgeln instrumentet som Nico valde som sitt när hon började komponera sin egen musik. Den gav hennes låtar en alldeles speciell stämning. Vad är det som är så lockande med tramporgeln? Det pratar vi om med musikern Hampus Norén.Vi träffar också musikern och vokalisten Belinda Kordic (STABB, Killing Mood, Crippled Black Phoenix). Hon har, precis som Nico, en sångröst som sticker ut. Och så pratar vi med Eva Bergström från punkbandet Mögel. 1982 spelade de förband åt Nico ett kort möte som skulle göra starkt intryck.Veckans programledare är Erik Sjölin.

I veckans Stil ska vi bege oss 30 år tillbaka i tiden och titta närmare på ett av 1990-talets mest tidstypiska musik- och stilfenomen Eurodance. Eurodance eller Eurodisco (en term som framför allt användes här i Sverige). Vi snackar melodiösa synthslingor, hamrande pianon, pumpande beats, tunga basgångar, kvinnlig medryckande refrängsång och manlig rap däremellan ett koncept som kopierades om och om igen av artister från framför allt Nederländerna, Sverige, Tyskland och Italien.Lägg därtill enkla, upprepande texter om dans, fest, kärlek och glädje och en klädstil som påminde om ett färgsprakande, futuristiskt dansparty i yttre rymden med fuskpälsar, magtröjor och plastkjolar i grälla färger.Eurodance var länge av 90-talets mest bespottade genrer särskilt bland finsmakare men idag har Eurodance på många sätt omvärderats och istället blivit en av de mest omtalade 90-talsgenrena, både tack vare musiken och modet.I veckans program träffar vi Eurodiscofantasten, tillika radioprofilen, Josefin Crafoord. Hon mötte genren i början av 90-talet och har stenkoll på vilka plagg som kunde göra en hetast på dansgolvet. Vi träffar också Pandora, eller Anneli Magnusson som hon heter. Hon var en av Sveriges absolut största artister under 90-talet. 1993 släppte hon monsterhiten Trust Me och blev känd över hela världen, något hon aldrig hade kunnat föreställa sig.Vi pratar också upp- och nedgångar med Peter Thelenius från den svenska Eurodancegruppen Basic Element. Och så undersöker vi hur det politiska läget i Europa i början av 90-talet, med det förenade öst och väst, påverkade Eurodiscons framväxt.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Guld glänser som solen, har symboliserat välstånd, makt, skönhet och evigt liv, men också fått folk att gå under av girighet och habegär. I veckans Stil tittar vi närmare på denna mytomspunna metall. I programmet besöker vi Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. Där finns mer guld än någon annanstans i Sverige. Vi träffar kostymören Margaretha Julle, som troligtvis är en av dem i landet som sytt allra flest scenplagg i guldiga tyger. Vi pratar också med konstnären Anders Krisár som beslöt sig för att gjuta en så kallad dödsmask i guld av sin avlidna mammas ansikte. Vi tittar också närmare på så kallade grillz, tandprydnader i exempelvis guld, och så tar vi reda på hur det är att äta den gyllene metallen.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Trädgårdsmästare förtjänar att dela plats med målare och poeter, menade författaren Vita Sackville-West och många är de som lägger ner timmar av arbete i trädgården på denna förgängliga konstform. Vita Sackville-West sa att den som ägnar sig ut trädgårdsskötsel är en ganska värdelös samhällsmedborgare, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men att han eller hon är en av få kvarvarande människor i denna obehagliga värld som fortsätter traditionen av elegans och charm. Hennes egen trädgård, vid slottet Sissinghurst i England, är i dag en av landets mest älskade.I veckans Stil undersöker vi vad det är som får folk att lägga ner timmar av hårt arbete i trädgården och vad en trädgård kan berätta om sin skapare.Vi träffar Anna G Tufvesson, chefredaktör på tidningen Allt om Trädgård, som tar oss med till sin favoritplats, Visbys botaniska trädgård. Vi berättar om den brittiska regissören, författaren och konstnären Derek Jarman och hans trädgård på grusudden Dungeness. Och så pratar vi med modeskaparen och konstnären Martin Bergström om hans stora kärlek till blommor.Programmet är gjort av Erik Sjölin.Repris från 13 augusti 2021.

Erik Sjöqvist upptäcktes som 26 åring vid Midnattsloppet 1998. Trots att han var sen in i sporten så lyckades han under sin karriär vinna 18 SM-guld. Han representerade Sverige både vid EM och VM och var nära de svenska rekorden både på 3000m inomhus och på 5000m utomhus. Hör Erik berätta om hur karriären började, och hur han kunde bli så bra på så kort tid.    APH20 ger 20 % rabatt vid anmälan till Premiärhalvan - https://www.stockholmmarathon.se/premiarhalvan/  

Det här avsnittet spelades in under Ideell Arenas digitala strategiforum 10 mars 2022, där Roks ordförande Jenny Westerstrand, Svenska simförbundets förbundschef Mikael Jansson och Johan von Essen, forskare vid Marie Cederschiölds högskola, medverkade. Jenny Westerstrand hade tidigare under våren sagt i en intervju i Altinget att ”Anställningarna korrumperar den ideella sektorn. Genom villkorade fasta medel blir man förankrad i samhällets system. Man har köpt oss”. Detta gjorde Ideell Arena nyfikna på att fortsätta ett samtal om hur ideella organisationer påverkas av professionaliseringen i form av ökat antal anställda och inställningen till arvodering av ideella krafter. Hur håller vi som ideella organisationer fast i organisationens idé och uppdrag när omvärlden och dess krav pockar på? Vad kan både anställningar och arvoderingar få för följder, och hur påverkar det struktur och organisation? Inspelningen börjar precis i slutet av den inledning som Ideell Arenas verksamhetschef Erik Sjöstrand gjorde under seminariet. Inspelningen pausas senare en stund när deltagarna slussas ut i breakout rooms för gruppsamtal, och startas sen igen när den avslutande diskussionen tar vid.

Parfymerade brevpapper, vacker handstil och smäktande kärleksbekännelser ett brev kan innehålla stora känslor och även en hel del stil. Men vi skickar inte längre handskrivna brev till varandra i samma utsträckning som vi en gång gjorde. Det sägs att författaren Oscar Wilde på sin tid brukade sitta i sitt hem på Tite Street i London och arbeta med sin korrespondens, men när han var klar brydde han sig inte om att gå till postlådan med breven. Nej, han öppnade istället sitt fönster och kastade ut kuverten, som sakta singlade ner och landade på gatan utanför. Oscar Wilde trodde med stor säkerhet att någon skulle se breven, plocka upp dem och lägga på närmaste låda. Kanske skulle samma sak inte riktigt fungera idag. Men under pandemin ökade faktiskt intresset för brevskrivande. Då kunde man se en uppgång i försäljningen av frimärken. Det finns idag också klubbar som hyllar den långsammare snigelposten och kopplar ihop människor som vill brevväxla med varandra. Inte sällan läggs då stor möda på brevens estetiska uttryck. För det är ändå något visst med ett handskrivet brev, som inte går att jämföra med e-post och textmeddelanden. Att skriva är mänskligt, att få brev gudomligt! som författaren Susan Lendroth sa.I veckans program berättar vi om drottning Elizabeths brev med pannkaksrecept till president Eisenhower och poeten Emily Dickinsons handstil som liknats vid fossila fågelspår. Vi tittar också närmare på brevbärarens uniform och dess historia, samt 1700-talets brevroman som fick en ny stilförebild i den unge Werther.I programmet besöker vi också Egyptens huvudstad Kairo för att undersöka hur det står till med den arabiska kalligrafin konsten att skriva vackert. Efter att under de senaste åren tagit något av en tupplur mycket på grund av digitaliseringen håller konstformen just nu på att väckas till liv igen, men klivet in i den digitala eran välkomnas inte av alla. Och så berättar vi historien om Nils Strindbergs kärleksbrev till fästmön Anna Charlier, som han skrev när han befann sig på den otursdrabbade Andrée-expeditionen.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Louise Bourgeois pälskappa, Carl Johan de Geers målarrock och Corita Kents nunnedräkt. Veckans Stil handlar om kläder som konstnärer har burit och de många historier som plaggen kan berätta. Vi träffar konstnären Jacob Dahlgren som varje dag under de senaste 20 åren har burit en randig tröja och på så sätt förvandlar sig själv till ett levande konstverk. Vi pratar med den brittiska modejournalisten Charlie Porter som skrivit boken What Artists Wear, som undersöker vad vi kan lära oss om konstnärernas liv och verk om vi rotar runt i deras garderober. Vi träffar också Carl Johan De Geer, som gärna bär en vit målarrock när han framträder i rollen som konstnär. En målarrock signalerar en aktiv konstnär, tycker han. Och så berättar vi historien om Corita Kent, som på 1960-talet blev känd som popkonstnunnan.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Det sägs att man med en hög frisyr kommer närmare Gud. Och visst är det något speciellt med vårt hår. Det kan både associeras med magi och framkalla äckelkänslor, om hårstrån hamnar på fel ställe. I veckans Stil berättar vi historier om hår. Vi tittar närmare på hårets betydelse för hårdrock och metal, vi berättar om 1800-talets hårkullor från Dalarna, som reste Europa runt och tillverkade smycken av just hår, vi undersöker hårets roll i makeovers på film, och så tar vi en titt på världens äldsta frisyr: flätan.Programledare är Erik Sjölin.

Telia har en av de största Talent Acquisition-avdelningarna i sverige. Erik Sjöström berättar om hur de organiserar sig och arbetar med kompetensförsörjning av sina rekryterare. Vi får även höra om hur de arbetar med självlärande team och olika communitys och expertområden.  Erik har varit i rekryteringsbranschen länge och delar med sig av sina tankar om hur branschen förändrats och vuxit de senaste åren. Sist men inte minst får vi höra om hur Telia arbetar med sin Employer branding.  Är ditt företag i behov av IT-kompetens, hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se 

Trädgårdsmästare förtjänar att dela plats med målare och poeter, menade författaren Vita Sackville-West och många är de som lägger ner timmar av arbete i trädgården på denna förgängliga konstform. Vita Sackville-West sa att den som ägnar sig ut trädgårdsskötsel är en ganska värdelös samhällsmedborgare, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men att han eller hon är en av få kvarvarande människor i denna obehagliga värld som fortsätter traditionen av elegans och charm. Hennes egen trädgård, vid slottet Sissinghurst i England, är i dag en av landets mest älskade. I veckans Stil undersöker vi vad det är som får folk att lägga ner timmar av hårt arbete i trädgården och vad en trädgård kan berätta om sin skapare. Vi träffar Anna G Tufvesson, chefredaktör på tidningen Allt om Trädgård, som tar oss med till sin favoritplats, Visbys botaniska trädgård. Vi berättar om den brittiska regissören, författaren och konstnären Derek Jarman och hans trädgård på grusudden Dungeness. Och så pratar vi med modeskaparen och konstnären Martin Bergström om hans stora kärlek till blommor. Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Vilka bilder ger Jesus av ledarskap och hur kan de bilderna hjälpa oss att vara goda ledare? Ola Fornling samtalar om ledarskap med Erik Sjöberg-Sund utifrån söndagens text i Johannesevangeliet. Samtalet rör sig frimodigt mellan olika bibeltexter och vardagserfarenheter av församlingsarbete. Dag Hammarskjöld, den Kanaaneiska kvinnan och Jesus i templet är några hållpunkter. Klicka här för att lyssna på samtalet: Tolkning pågår - 177Temat för söndagen: Den gode herdenText för samtalet: Johannesevangeliet 10:1-10

Hemliga sällskap med öga för estetik, en universitetsklubb med pärlor som dresscode, modevärldens mest prestigefyllda organisation och svenska flickscouter med egen stil blir det i veckans program. Kanske krävs något särskilt för att överhuvudtaget bli insläppt. Du måste få en inbjudan, delta i en initiationsrit eller leva upp till högt ställda kvalifikationer för att bli medlem. Eller så räcker det med ett delat intresse det är bara att lämna in en ansökan och betala medlemsavgiften och vips är du med i klubben. I veckans specialprogram ska vi ta en närmare titt på just klubbar, hemliga sällskap och exklusiva sammanslutningar där stil och kläder spelar en särskild roll, på olika sätt. Vi berättar om modevärldens mest prestigefyllda organisation Chambre Syndicale de la Haute Couture, som styr över vilka modeskapare som får lov att kalla sin design för haute couture. Vi berättar om varför stil och estetik är så viktigt inom hemliga sällskap, såsom Frimurarordern. Vi berättar om universitetsklubben som USA:s vicepresident Kamala Harris tillhörde på 1980-talet och som gör att hon alltid bär pärlor som en symbol för jämlikhet. Och så tar vi en titt på den svenska flickscoutrörelsen som blomstrade i början av 1900-talet, men sedan föll i glömska. Veckans programledare är Erik Sjölin.

Pandemin har fått många salonger att stå tomma och föreställningar att ställas in, men i veckans Stil beger vi oss in i teaterns värld, som många saknar, för att höra historier som utspelar sig där. I programmet pratar vi om en av våra största och mest älskade stjärnor, vars tidigare opublicerade dagboksanteckningar nyligen gavs ut i bokform skådepelaren Lena Nyman. Under större delen av sitt liv skrev hon dagbok varje dag. Texterna finns nu samlade i boken Dagböcker och brev 1962 - 1974. Vi pratar med skådespelaren Nina Dahn om varför drömmen om att arbeta som skådespelare kan vara så stark. Hon sökte till teaterhögskolan tretton gånger innan hon lyckades komma in. Vad är det som får folk att söka gång på gång för att uppnå sin dröm? Vi besöker också New York för att berätta om en ovanlig dockteaterföreställning, som möttes med både stor uppmärksamhet och förvirring när den hade premiär 1998  Symphonie Fantastique av Basil Twist. Det var en dockteater utan dockor. Istället var det tyger, fjädrar och lampor som rörde sig i akvariet till musik. Dockspelarna hängde i selar, klädda i våtdräkter, ovanför ett stort akvarium som rymde 2000 liter vatten och drog i vajrar för att få tygerna i vattnet att röra på sig i takt till musiken. Och sist, men absolut inte minst, tar vi en titt på balettbulan den runda formen mellan benen på balettdansande män. Den som både döljer och framhäver könet. Veckans programledare är Erik Sjölin.

På barer, restauranger och kaféer kan vi inte bara äta mat, dricka drinkar och beställa en kopp kaffe. Här kan också människor mötas, trender skapas, böcker skrivas och mytbildningar uppstå bland mycket annat. I veckans program berättar vi fyra historier om alla utspelar sig på barer, kaféer och restauranger. Vi pratar om fenomenet med stamgäster  och hur man blir en stammis  med DN:s matredaktör Elin Peters och journalisten och komikern Ina Lundström. Vi besöker den ikoniska restaurangen The Odeon i New York och pratar med en av dess grundare, Lynn Wagenknecht. Vi tar en titt på 1920-talets trendiga mjölkbar och vad det var för något. Och så undersöker vi vad det är som får författare att sitta och skriva på kafé, inför öppen ridå och med en hel del störningsmoment i bakgrunden. Veckans programledare är Erik Sjölin.

David träffar Erik Sjöberg från Moment. Erik pratar snabbhet och vad som krävs för att organisationer ska minska slöseriet och få upp hastigheten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erik är en singer-songwriter från Malax. Han bor för tillfället i Amsterdam och har jobbat som volontär runt om i världen. Vi samtalar bl.a. om livet som volontär, hur vårt samhälle är i otakt med naturen och om behovet av vilodagen.Följ oss på Instagram: @nyfikapoddenE-mail: nyfikapodden@gmail.com Grafik: Maria Åsvik & Elin Åsvik Musik: Mattias Björkholm See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans specialprogram ska vi dyka ner i havets djup och titta närmare på vatten som källa till inspiration, kreativitet, drömmar och fantasi. Vatten och havet har alltid utövat en särskild dragningskraft på människan. Havet har fått symbolisera både skönhet och naturens vilda urkraft och inspirerat allt från mode och musik till konst och litteratur. I programmet berättar vi fyra historier som alla på olika sätt har med vatten att göra. Vi pratar med artisten Ana Diaz, som tidigare i år debuterade med albumet Tröst och vatten. Mitt i en kris märkte Ana Diaz att hon kunde finna tröst i just vatten. Vi besöker paradisön Puerto Rico i Karibien dit många kommer för att uppfylla en dröm som många bär på att få leva nära havet. Vi tar också en närmare titt på sjöjungfrun, ett mytologiskt väsen som gått från farligt havsmonster till barnvänlig Disneyfigur. Och så tar vi reda på vad det innebär att arbeta med sjustjärnig service ombord på en lyxyacht. Veckans programledare är Erik Sjölin.

I höstsäsongens första Stil ska vi titta närmare på vad blommor kan locka fram i oss människor, inte minst när det gäller kreativitet och något så enkelt som glädje och förundran. I alla tider har blommors skönhet och färgprakt inspirerat allt från modeskapare, konstnärer, poeter och författare till botaniker, trädgårdsentusiaster och allmänt romantiskt lagda typer som hänfört beundrat och begrundat blommans mystiska väsen. Otaliga är människans försök att kommunicera med blommor och växter och när det inte fungerat har vi själva istället uppfunnit ett romantiskt språk åt blommorna blomsterspråket så att de ändå ska kunna tala till oss. I det här specialprogrammet ska vi få höra fyra historier om blommor och växter och människorna som älskar dem. Vi träffar konstnären Linda Spåman, som i sitt konstprojekt De dödas blommor samlade in krukväxter från dödsbon. Vi berättar historien om systrarna Jobs, som i mitten av 1900-talet gjorde succé med sina textila blommönster. Vi träffar smyckedesignern Frances Rivera och konstnären Vero Rivera som både är verksamma på den karibiska ön Puerto Rico och hämtar inspiration från öns blommor. Och så förklarar vi vår kärlek till den vilda ängsblomman. Programledare är Erik Sjölin.

Det har talats om en stark keramiktrend de senaste åren. Intresset för keramik och handgjorda objekt har ökat och de har setts i inredningstidningar, på gallerier och museer och i trendiga butiker. I veckans specialprogram får vi höra fyra historier om saker som går att skapa med lera som utgångspunkt vaser, skulpturer, figuriner, porslin och mosaikverk. Vi möter människor som både skapar och samlar på dessa saker. Vi pratar med keramikerna Tove Tengå och Anders Arhoj om tjusningen med lera och keramik. Vi berättar också hur svenskt porslin från 1950-talet blev hett eftertraktade samlarobjekt. Vi pratar med Otilia Bogen, porslinssamlare, och Viveca Carlsson, chefredaktör på magasinet Scandinavian Retro, som vet mer om den saken. Vi träffar även konstnären och keramikern Alexander Tallén. Han har fått stor uppmärksamhet för sina figuriner, som skildrar moderna människor i frysta ögonblicksbilder. Han inspireras av 1700-talets porslinsfiguriner i rokokostil. Och så beger vi oss till Puerto Ricos huvudstad San Juan och träffar mosaikkonstnären Celso Gonzales som har skapat över 200 mosaikverk runt om i världen. Veckans programledare är Erik Sjölin.

I veckans Stil Special ska titta närmare på den nära relation som finns mellan våra kläder och våra jag helt enkelt hur vi formar oss själva genom plaggen vi bär och stilarna vi väljer. I programmet får vi höra fyra historier som alla, på olika vis, handlar om hur kläder och stil påverkar de vi är eller de vi vill vara. Vi träffar artisten och musikern Beatrice Eli som slog igenom 2014 med albumet Die Another Day. Inte bara hennes musik väckte uppmärksamhet. Det gjorde även hennes hårda stil. Men att hitta fram till den tog tid. Hur den processen såg ut berättar hon om i programmet. Vi pratar med journalisten och författaren Rebecka Åhlund som berättar om varför hon valde att skaffa en tand av guld och vad den symboliserar för henne. Vi beger oss till Edsbyn i södra Hälsingland för att träffa Ulla-Marie Nilsson, som blivit något av en lokal profil tack vare sin extravaganta stil. Och så reser vi till Puerto Rico för att träffa Raquel Berrios och Luis Alfredo Del Valle från den elektroniska popduon Buscabulla. Genom sin musik och sina kläder vill de visa att Puerto Rico fortfarande är att räkna med. Veckans programledare är Erik Sjölin.

Den mytomspunna musikern och visionären Sun Ra skapade sitt eget universum där han förenade avantgardistisk jazz med kosmisk filosofi, egyptisk mytologi, svart frihetskamp och spektakulära kläder. Sun Ra var pianist, kompositör och bandledare med egen jazzorkester, The Sun Ra Arkestra. Under fyra decennier från tidigt 50-tal fram till 1993, då Sun Ra lämnade jorden lyckades han både förtjusa och förvirra folk med sina filosofiska tankar, sin stil och sin musik som snabbt kunde växla från svängiga melodier till atonalt kaos. San Ra skapade ett helt eget universum och hans musik, tankar och afrofuturistiska stil med böljande mantlar i guld och silver, egyptiska dräkter och rymdinspirerade huvudbonader har influerat en hel del av dagens artister. När till exempel Solange yngre syster till Beyoncé släppte sitt hyllade album When I Get Home tidigare i år nämnde hon Sun Ra som en av sina stora inspirationskällor. Stilmässigt påminde Sun Ra om en faraon från en planet långt, långt bort från vår, men så påstod han sig också komma från Saturnus. Sun Ra menade att han hade sänts hit till jorden för att sprida sitt budskap till människorna. Och det var med hjälp av musik och stil som Sun Ra förde fram sitt budskap ett budskap som först och främst riktade sig till USA:s svarta befolkning. För dem, och alla andra som ville lyssna, försökte Sun Ra skapa hopp om en bättre värld och framtid, bortom rasism, våld och förtryck. I programmet medverkar musikern Marshall Allen som har spelat i The Sun Ra Arkestra sedan 1950-talet och idag är dess ledare; journalisten, dj:n och musikkuratorn Elena Wolay; afrofuturisten och författaren Ytasha Womack; samt författaren och forskaren Thomas Stanley. Programmet är gjort av Erik Sjölin (erik.sjolin@filt.se)

Bäst för världen tillsammans med Småföretagarnas Riksförbund - en dialog om medvetna val med Erik Sjölander och Mattias Andersson Som samhälle har vi utmaningar som kräver stora förändringar. De små företagen har förmågan att ställa om snabbt. Det är få personer i varje organisation och nära kontakter utan den komplexitet som karakteriserar de större organisationerna. Samtidigt växer viljan att skapa tillsammans sig starkare i samhället. Ett tillsammans som ger nya affärsmöjligheter och samtidigt bidrar till skiftet från bäst i världen till bäst för världen. I detta avsnitt av programserien 'Bäst för värIden' träffar vi Erik Sjölander och Mattias Andersson, bägge småföretagare och aktiva i Småföretagarnas Riksförbund, för att i dialog samtala om skiftet från bäst i världen till bäst för världen. Småföretagarnas Riksförbund är en intresseorganisation, skapad och driven av småföretagare för småföretagare. Vi pratar om vilken resa småföretagaren gör och vilken roll dess företag spelar i personens inre resa, och vice versa. Många startar företag av personliga skäl men allt oftare också för att göra gott i världen. Vilka drivkrafter är gemensamma? Vad motiverar oss som personer till att starta företag? Vi pratar också om vilken roll som små företag kan och vill spela i samhällsförändringen samt hur det hänger ihop med de personliga drivkrafterna. Hur kan det ske? Hur kan vi få de små företagen att skapa den nya ekonomin, i det nya paradigm vi alla är på väg in i. Omställningen som tar oss från egosystem till ekosystem. Småföretagarnas Riksförbund representerar idag 32 000 företag, dess intressen och utvecklingsmöjligheter. Vad blir möjligt när vi går samman och skapar framtiden och möjligheter tillsammans? --- I radioserien/podden 'Bäst för världen' undersöker vi vad som sker när vi tillkännager och värderar den inre kraften och gör medvetna val på alla plan. I dialogform för vi samtal med människor och organisationer som representerar eller kan forma och inspirera till skiftet från bäst i världen till bäst för världen. Vilka grundantaganden gör de i uppbyggnad av både struktur och kultur och vilka handlingsprinciper använder de för att navigera i den världen och i omvärlden. Du hittar Radio Medvetna val och de tidigare programserierna på: www.medvetnaval.nu/radio/ Soundcloud: bit.ly/radio-medvetna-val-on-soundcloud Acast: bit.ly/radio-medvetna-val-on-acast Podcaster: bit.ly/radio-medvetna-val-on-podcaster Spotify: bit.ly/radio-medvetna-val-on-spotify

Most of the time, memory studies focuses on well-known case studies.  The result Is that we know lots about commemoration and memory regarding the Holocaust, about slavery, about apartheid, and other cases, but much less about how memory works in smaller states and less well-known tragedies. Erik Sjöberg's  new book The Making of the Greek Genocide: Contested Memories of the Ottoman Greek Catastrophe (Berghahn Books, 2018) is an exception to this rule.  Sjöberg is interested in the violence and expulsion of ethnic Greeks from Anatolia before, during and especially after World War One.  But the focus of his work is on how this violence has been remembered and contested in the last 30 years.  He argues that efforts to remember the violence and deploy it politically emerged in the 1980s.  It then became a prominent feature in the complicated politics of national identity within and outside of Greece. Sjöberg book is deeply researched, methodologically sophisticated and precise in argument and tone.  He deploys concepts from sociology to help understand the way memory has functioned.  In doing so, he helps us consider both the particular details of his case study and the broader lessons that writing about a less-well known case can teach us about memory and the past. Kelly McFall is Professor of History and Director of the Honors Program at Newman University. He’s the author of four modules in the Reacting to the Past series, including The Needs of Others: Human Rights, International Organizations and Intervention in Rwanda, 1994, published by W. W. Norton Press. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Most of the time, memory studies focuses on well-known case studies.  The result Is that we know lots about commemoration and memory regarding the Holocaust, about slavery, about apartheid, and other cases, but much less about how memory works in smaller states and less well-known tragedies. Erik Sjöberg's  new book The Making of the Greek Genocide: Contested Memories of the Ottoman Greek Catastrophe (Berghahn Books, 2018) is an exception to this rule.  Sjöberg is interested in the violence and expulsion of ethnic Greeks from Anatolia before, during and especially after World War One.  But the focus of his work is on how this violence has been remembered and contested in the last 30 years.  He argues that efforts to remember the violence and deploy it politically emerged in the 1980s.  It then became a prominent feature in the complicated politics of national identity within and outside of Greece. Sjöberg book is deeply researched, methodologically sophisticated and precise in argument and tone.  He deploys concepts from sociology to help understand the way memory has functioned.  In doing so, he helps us consider both the particular details of his case study and the broader lessons that writing about a less-well known case can teach us about memory and the past. Kelly McFall is Professor of History and Director of the Honors Program at Newman University. He’s the author of four modules in the Reacting to the Past series, including The Needs of Others: Human Rights, International Organizations and Intervention in Rwanda, 1994, published by W. W. Norton Press. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Most of the time, memory studies focuses on well-known case studies.  The result Is that we know lots about commemoration and memory regarding the Holocaust, about slavery, about apartheid, and other cases, but much less about how memory works in smaller states and less well-known tragedies. Erik Sjöberg's  new book The Making of the Greek Genocide: Contested Memories of the Ottoman Greek Catastrophe (Berghahn Books, 2018) is an exception to this rule.  Sjöberg is interested in the violence and expulsion of ethnic Greeks from Anatolia before, during and especially after World War One.  But the focus of his work is on how this violence has been remembered and contested in the last 30 years.  He argues that efforts to remember the violence and deploy it politically emerged in the 1980s.  It then became a prominent feature in the complicated politics of national identity within and outside of Greece. Sjöberg book is deeply researched, methodologically sophisticated and precise in argument and tone.  He deploys concepts from sociology to help understand the way memory has functioned.  In doing so, he helps us consider both the particular details of his case study and the broader lessons that writing about a less-well known case can teach us about memory and the past. Kelly McFall is Professor of History and Director of the Honors Program at Newman University. He’s the author of four modules in the Reacting to the Past series, including The Needs of Others: Human Rights, International Organizations and Intervention in Rwanda, 1994, published by W. W. Norton Press. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Most of the time, memory studies focuses on well-known case studies.  The result Is that we know lots about commemoration and memory regarding the Holocaust, about slavery, about apartheid, and other cases, but much less about how memory works in smaller states and less well-known tragedies. Erik Sjöberg's  new book The Making of the Greek Genocide: Contested Memories of the Ottoman Greek Catastrophe (Berghahn Books, 2018) is an exception to this rule.  Sjöberg is interested in the violence and expulsion of ethnic Greeks from Anatolia before, during and especially after World War One.  But the focus of his work is on how this violence has been remembered and contested in the last 30 years.  He argues that efforts to remember the violence and deploy it politically emerged in the 1980s.  It then became a prominent feature in the complicated politics of national identity within and outside of Greece. Sjöberg book is deeply researched, methodologically sophisticated and precise in argument and tone.  He deploys concepts from sociology to help understand the way memory has functioned.  In doing so, he helps us consider both the particular details of his case study and the broader lessons that writing about a less-well known case can teach us about memory and the past. Kelly McFall is Professor of History and Director of the Honors Program at Newman University. He’s the author of four modules in the Reacting to the Past series, including The Needs of Others: Human Rights, International Organizations and Intervention in Rwanda, 1994, published by W. W. Norton Press. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Most of the time, memory studies focuses on well-known case studies.  The result Is that we know lots about commemoration and memory regarding the Holocaust, about slavery, about apartheid, and other cases, but much less about how memory works in smaller states and less well-known tragedies. Erik Sjöberg's  new book The Making of the Greek Genocide: Contested Memories of the Ottoman Greek Catastrophe (Berghahn Books, 2018) is an exception to this rule.  Sjöberg is interested in the violence and expulsion of ethnic Greeks from Anatolia before, during and especially after World War One.  But the focus of his work is on how this violence has been remembered and contested in the last 30 years.  He argues that efforts to remember the violence and deploy it politically emerged in the 1980s.  It then became a prominent feature in the complicated politics of national identity within and outside of Greece. Sjöberg book is deeply researched, methodologically sophisticated and precise in argument and tone.  He deploys concepts from sociology to help understand the way memory has functioned.  In doing so, he helps us consider both the particular details of his case study and the broader lessons that writing about a less-well known case can teach us about memory and the past. Kelly McFall is Professor of History and Director of the Honors Program at Newman University. He’s the author of four modules in the Reacting to the Past series, including The Needs of Others: Human Rights, International Organizations and Intervention in Rwanda, 1994, published by W. W. Norton Press. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Fontäner har i alla tider varit naturliga mötesplatser. Här har människor hämtat sitt dricksvatten, träffat varandra och inte minst visat upp sig. I veckans Stil ska titta på vackra skulpturer och lyssna till porlande vatten vi ska nämligen bjuda på fem berättelser som alla har med fontäner, och människorna bakom dem, att göra. Vi besöker bland annat Millesgården på Lidingö, hem åt skulptören Carl Milles, som står bakom flera välkända fontäner både i Sverige och utomlands. Vi tar en titt på vad som kanske skulle kunna kallas för "fontänernas fontän  Fontana di Trevi i Rom. Vi pratar också med konstnären Magnus Thierfelder, som står bakom minifontänen Fountain, som väckte stor uppståndelse när den installerades på Swedenborgsgatan i Stockholm. Och så berättar vi historien om Bethesda Fountain i Central Park i New York. Veckans programledare är Erik Sjölin.

I veckans Stil Special ska vi glänta på fem garderobsdörrar för att höra historier om favoritplagg, som har älskats och burits många gånger om och därför bär på en hel del historier och känslor. I programmet kommer vi bjuda på fem berättelser som alla, på ett eller annat sätt, handlar om favoritplagg och människorna som burit dem. Vi pratar med skribenten Aleksa Brown, som berättar om de plagg hon tog med sig när hon åkte iväg på ett tyst retreat i skogen för att återhämta sig efter en stor kärlekssorg. Vi träffar författaren och poeten Elis Burrau för att prata om hans förhållande till fotbollshalsdukar. Johanna Palm klär sig alltid i polotröja varför då? Det tar vi också reda på. Dessutom pratar vi med modeskaparen Anna-Sara Dåvik som har fått ett nytt favoritplagg: capen. Och så träffar vi fotografen Kirsty Mitchell, aktuell med utställningen Wonderland på Fotografiska i Stockholm. Veckans programledare är Erik Sjölin.

Björn blir under en fotbollsmatch på Ullevi vittne till ett grovt våldtäktsöverfall mitt i publiken. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

SPÄNNING: En dystopisk serie om virus och kärlek. Vad händer när du inte ens kan lita på den du älskar? Del 2: Det går rykten om en sexuellt överförbar influensa och att män som drabbas blir extremt våldsamma. Mika som lever tillsammans med Björn har varit otrogen och är orolig att hon blivit smittad. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Mika kommer hem stupfull till Linnea och påstår att hon och Yasser haft en affär. Linnea slänger ut henne trots att det är med risk för Mikas liv och hon försvinner spårlöst. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Media rapporterar nu flitigt om droppsmittan Shinigami. Mika misstänker att hon är smittad och är rädd för att dö men gör allt för att undanhålla sin otrohet för Björn. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Efter att ha hittat Mika rasar världen samman och nu går det fort smittan sprider sig. Sorgen och skräcken kryper allt närmre och driver Linnea till handlingar hon aldrig trodde hon skulle göra. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Linnea sitter i karantän i väntan på att se om hon ska kräkas och dö eller överleva. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

I en bunker på Linö upptäcker Linnea och Kirsten 15-åriga Eddie, Kirstens lillebror, som levt undangömd. Kan en osmittad man vara kvar på ön? Kvinnorna på ön röstar med våldsamma konsekvenser. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Linnea återförenas med sin mamma och sin systerson Adam som kommer till Linö. Situationen på ön är katastrofal. Skräckslagen jagas Linnea av skriken från smittade män rakt ut i mörkret. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Det går rykten om en sexuellt överförbar influensa och att män som drabbas blir extremt våldsamma. Mika som lever tillsammans med Björn har varit otrogen och är orolig att hon blivit smittad. Smittan är en apokalyptisk thrillerserie om kärlek och katastrof. Om lust och lojalitet. Efter en orginalhistoria av Jessica Shiefauer. Manus: Gustav Tegby & Robin N Spegel Regi: Eva Staaf Kompositörer: Christian Gabel & Pelle Ossler Producent Filt: Maja Kekonius & Frida Klevermark Ljud och mix: Krister Orreteg Smittan produceras av produktionsbolaget Filt på uppdrag av Sveriges Radio Drama. Exekutive producent: Sara Lundin I ROLLERNA: Linnea - Maja Rung Yasser - Pablo Leiva Wenger Mika - Gizem Erdogan Björn - Albin Weidenbladh Gunilla - Chatarina Larsson Adam - Siri Kekonius Löderstedt Kirsten - Lycke Claesson Beate - Anna Bjelkerud Eddie - Martin Schaub Läkaren, Ring P1-inringare, pappan i båten - Andreas Lindahl Flickan i båten - Hedda Rockström Staaf Marsha - Malgorzata Pieczynska Hani - Ylva Forner Dalia - Malou Zilliacus Eduardo, polis - Ninos Chamoun Polis, Reporter- Beatrice Pourbagher Garcia Jackek, Smittskyddsläkare - Jurek Sawka Goran - Kodjo Akolor Nyhetsreporter/ambulansförare- Frida Brandt Portugisiska kvinnor/Demonstranter - Vana Medeiros, Fernanda DÁngelo Vårdcentral Nya Zeeland - Tania, Nicki och Duncan. Våldsamma män- Erik Roll, Ninos Chamoun, Gustav Asplund Stefan Löfven - Göran Gabrielsson Rektor/Roger - Roger Dackegård Sjuksköterska SOS/vårdcentral - Olivia Sandell Billström Leyla Delshad - Kristina Krall Forskare- Ulrika Hjalmarsson Neidemann ETC-reporter - Erik Sjölin Daniel Bertilsson - Eric Schuldt Flygvärdinna - Cecilie Egholm Tonnesen Äldre man på flygplan - Arne Tonnesen Kvinna på flygplan - Lone Tonnesen Ung man på flygplan - Ellis Achong Karker Insamlare - Gurbet Aslan, Hanna Assarsson Medverkande som sig själva: Prescilia Haddad Johan Wicklén Kathrine Zimmerman Li Hellström Täppas Fogelberg Paloma Vangpreecha Anna Larsson Tack till: Anders Åkerberg AISAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Tack till damkören Salvia P3-serie på/avannonsör: Samanda Ekman Filt medarbetare Stockholm Filt medarbetare Köpenhamn

Den amerikanska författaren Kathy Acker förenade avantgardistisk litteratur med sex, mode, muskler och punkig glamour. Hennes stil var lika spektakulär som romanerna hon skrev. Kathy Ackers böcker skulle man kunna beskriva som något som körts genom en dokumentförstörare, för att sedan bli hoptejpat igen i en helt ny ordning. Någon vidare handling i Kathy Ackers romaner är det svårt att tala om. Hennes texter är råa, våldsamma, sexuella, intellektuella, humoristiska och sköra, men inte alltid särskilt lätta att läsa eller lätta att sälja till en bred publik. Kanske just därför förstod Kathy Acker tidigt värdet av att skaffa sig en iögonfallande stil, som lockade till sig människors uppmärksamhet. För Kathy Acker laborerade lika mycket med sitt yttre som hon gjorde med sina texter. Hennes hår var kortklippt, hennes stora ögon sotade och hennes läppar målade röda. Hennes kropp var tatuerad och hennes muskler vältränade. I hennes öron dinglade stora smycken och en av hennes framtänder var klädd i guld. Hon bar ofta tunga skinnjackor tillsammans med plagg från sina favoritdesigners Vivienne Westwood, Commes des Garcons och Jean-Paul Gaultier. Dessutom lät hon sig gärna fotograferas sittandes gränsle över sin stora motorcykel. Kathy Acker var med andra ord en författare som såg ut som en rockstjärna och med hjälp av sin stil kom hon att nå långt utanför den lilla, intellektuella krets av konstnärer och författare i New York som hon var sprungen ur. I veckans program berättar vi mer om Kathy Acker, som skulle ha fyllt 70 i år. Hon gick bort i cancer 1997, bara 50 år gammal. I programmet pratar vi med författaren Chris Kraus, aktuell med biografin After Kathy Acker: a literary biography och författaren och kritikern Nina Lekander, som har översatt Kathy Ackers böcker till svenska. Vi träffar också graffitimålaren Carolina Falkholt och bodybuildern Frida Palmell. Och så pratar vi med konstnären Lee Mingwei, aktuell med konstverket The Mending Project som just nu visas på Bonniers konsthall i Stockholm. Veckans programledare är Erik Sjölin.

I den här delen av vår Almedalsspecial träffar vi Erik Sjölander. Erik är Småföretagarnas näringspolitiske talesperson och tycker inte om byråkrati. Han vill jobba med korta beslutsvägar och föredrar därför att jobba med småskaliga företag. Erik är nyfiken och vill lära sig nya saker varje dag, och valde bort läraryrket till förmån för en mer entreprenöriell väg. Vi sänder live från Samtalsgården (S:t Hansskolans skolgård) och pratar bland annat om företagande, hur ett samhälle kan lyfta olika sorters kompetenser och såklart hur vi samarbetar oss till den framtid vi vill nå. Utöver det lyfter vi förutsättningar för företagande, där samhällsstrukturer ska kunna verka till förmån för sina medborgare. Erik och Småföretagarna brinner för att skapa säkrare arbetsvillkor för just mindre företag eftersom att det är dessa som åker först när det är tufft. Det sociala skyddsnätet menar man måste bli bättre och ta hand om de individer som väljer att gå en väg som entreprenörer. Vi samtalar också om bilden av företagande och företagare. Hur ser vi på företagare? Vad innebär det att vara småföretagare och varför välja bli småföretagare. Hur kan små företag utvecklas och bidra till fler arbetstillfällen och hjälpa unga och nya svenskar in på arbetsmarknaden? Vad krävs då av oss andra? Läs gärna mer om Småföretagarnas Riksförbund på www.smaforetagarna.eu

I veckans Stil Special ska vi ta en titt på fem samtida fenomen, som alla utspelar sig på Instagram denna digitala spegelsal där vår fåfänga och lust att betrakta varandra har fått fritt spelrum. Det var i oktober 2010 som denna mobilapp och sociala nätverk, som möjliggör delning av foton och filmer, lanserades. Idag, åtta år senare, används den av mer än 800 miljoner människor över hela världen, varje månad. Appen har med andra ord blivit en självklar del av mångas vardag och inte minst, en del av vår populärkultur, vår politiska debatt och vårt sätt att relatera till varandra. I dagens program ska vi få höra om fem fenomen, som utvecklats under appens livstid. Vi tar en titt på censurerade bilder, fotovänliga bakverk, smygfotat konsultmode och hur en livskris kan ta sig uttryck på sociala medier. Veckans programledare är Erik Sjölin.

I veckans Stil Special ska vi titta närmare på relationen mellan våra kläder och vårt känsloliv. För det är inte bara trender som styr vad vi väljer att ta på oss, lika avgörande är våra känslor. Ett plagg vi ärvt av en kär familjemedlem kan väcka varma känslor till liv när vi bär det, som om vi vore personen nära. Ett par byxor som sitter fel kan göra oss obekväma och förstöra en hel dag. Och en gammal brudklänning kan bära på minnen som väcker många känslor till liv, både bra och dåliga. I veckans program ska vi får höra fem historier som alla, på olika vis, handlar om hur kläder påverkar våra känslor  och hur känslor påverkar våra kläder. Vi pratar bland annat den hyllade artisten Sarah Klang om hur glammiga scenkläder kan skapa den rätta känslan under en konsert, vi undersöker hur solglasögon kan fungera som ett sätt att dölja känslor och så tar vi reda på hur en dålig dag påverkar våra klädval. Veckans programledare är Erik Sjölin.

Så här mitt i julhelgen ska vi helt och hållet strunta i vad som finns inuti de stundande julklapparna och istället titta närmare på materialet de är inslagna i, nämligen pappret. Papper är ett material som kan vara totalt intetsägande, men som på olika sätt kan förvandlas till något helt fantastiskt. Med hjälp av några handskrivna rader på ett papper kan det bli till ett kärleksbrev och förändra någons liv för alltid. Papper i form av biljetter och pass gör det möjligt för oss resa över hela världen, medan bokstäver tryckta på sidorna i en bok kan få oss att resa minst lika långt i fantasin. Inom modet har mönster gjorda av papper varit avgörande för tillverkningen av kläder och på modetidningarnas glansiga papper kan modeillustrationer och modefotografier väcka drömmar om skönhet till liv. I dagens Stil Special bjuder vi på fem historier som alla, på ett eller annat sätt, har med papper att göra. Vi träffar modeskaparen Bea Szenfeld, som har gjort sig känd för sina spektakulära och fantasifulla plagg gjorda av just papper. Vi undersöker också hur papper kan dofta och tittar närmare på olika typer av visitkort. Och så berättar vi historien om kärleksbreven från den så kallade Andrée-expeditionen. Veckans programledare är Erik Sjölin.

I veckans Stil Special ska vi glänta på dörren och kika in i litteraturens garderob. Vi ska nämligen ägna oss åt kläder, böcker och författare. I litteraturens värld är kläder sällan något som bara håller folk varma eller får dem att se bra ut. De litterära kläderna bär ofta på en symbolisk betydelse och kan berätta en hel del om en romankaraktärs personlighet, status, drömmar och förhoppningar. Vad en litterär gestalt har på sig kan med andra ord vara en hel berättelse i sig. I dagens program träffar vi författarna Inger Edelfeldt, Kristofer Folkhammar och Karolina Ramqvist, som alla har skrivit böcker där just kläder spelar en alldeles särskild roll. Vi tittar också närmare på fenomenet med författaren som kändis och gör ett besök på The National Arts Club i New York, där modeskapare minglar med författare och konstnärer för att kulturen ska utvecklas. Veckans programledare är Erik Sjölin.

Här är avsnitt 84 av mediepodden #GullbergNordström med Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg och Daniel Nordström, chefredaktör för Mittmedias titlar i Västmanland och Stockholmsregionen. Vi båda är en del av Mittmedia och det är vi som har periferin i centrum. I avsnitt 84 har vi tre intressanta gäster och Mittmediakollegor: Li L’Estrade, Erik Sjölander och Nergiz Nora … Fortsätt läsa #84 Är det rätt att luras en gång per år? Inlägget #84 Är det rätt att luras en gång per år? dök först upp på GullbergNordström.

Den brittiske författaren och excentrikern Quentin Crisp var en man som på sitt alldeles egna sätt bemästrade konsten att leva sitt liv med stil och gärna delade med sig av sin kunskap på området. Quentin Crisp var under lång tid en person i marginalen en originell karaktär i Londons bohemkretsar, som försörjde sig som krokimodell. För den stora massan var han helt okänd. Men när Quentin Crisp 1968 publicerade sin självbiografi The Naked Civil Servant började han sakta röra sig mot offentlighetens ljus. När boken några år senare filmatiserades, med John Hurt i huvudrollen, och sändes på TV i England och USA smällde det till ordentligt. Över en natt blev Quentin Crisp en stjärna, vars visdomsord alla ville ta del av. Han var då 67 år gammal. Vid det laget hade han samlat på sig en hel del insikter om livets villkor och människans små egenheter och inte minst så hade han mejslat fram sin alldeles egna stil. Quentin Crisp bar alltid hatt, gärna kostym och alltid en tjusig scarf runt halsen, ofta tillsammans med ett vackert smycke. Hans grånande hår var färgat i en lätt blå ton och låg i ett sinnrikt arrangemang på huvudet. Han sminkade sig omsorgsfullt varje morgon ett lätt lager puder, ett stänk av rouge på kinderna, försiktigt sotade ögonlock och lite mascara på ögonfransarna. I och med sitt stora genombrott blev Quentin Crisp en mycket populär person. Han skrev böcker, stod på scenen med sin egen monologföreställning och fick flera filmroller. Han blev också ofta inbjuden till radio och TV för att dela med sig av sina välformulerade tankar. För Quentin Crisp hade en hel filosofi kring hur livet kan levas och inte minst hade han många idéer om hur man skaffar sig en livsstil. Mer om det berättar vi i veckans program. Vi undersöker också poängen med ett rent hem. Måste vi egentligen städa så mycket? Nej, menade i alla fall Quentin Crisp. Han avskydde alla former av hushållsarbete och städade aldrig i sin lägenhet. Efter de fyra första åren blir smutsen inte mycket värre, brukade han säga. Vi tar också en närmare titt på den svenska författaren Bengt Martin, som 1968 samma år som Quentin Crisp publicerade sin självbiografi i England gav ut boken Sodomsäpplet, som precis som Quentin Crisps bok, behandlade ämnet homosexualitet. Idag är Sodomsäpplet en relativt ganska bortglömd bok och det är även det faktum att Bengt Martin var den första mannen att komma ut som homosexuell i den svenska offentligheten. Vi tittar också på några exempel då modevärlden har korsat gränsen till det smaklösa och etiskt tveksamma. Och så pratar vi med kulturjournalisten och litteraturkritikern Annina Rabe om varför Quentin Crisp är hennes husgud. Programledare den här veckan är Erik Sjölin.

I veckans Stil Special ska vi vända blicken mot året som gått genom att göra nedslag i några av programmen som sänts under 2016. Ämnena har, som alltid, skiftat mellan samtida och historiska personer, aktuella företeelser och fascinerande fenomen i tiden som har med stil att göra, på det ena eller andra viset. Och i reportagen har vi mött en stor samling människor som alla har något om just stil att berätta om, på olika vis.I programmet pratar vi pratar kläder och stil med Carlos Banda och Stefan Batan från Hammarby IF. Vi möter också Gunilla Björkå och Teertu Vaks Jonsson som arbetade som flygvärdinnor under 1970-talet, en tid då yrket fortfarande omgavs av glamour och äventyr.Vi reser även till Berlin och träffar den svenska popmusikern Molly Nilsson, som under årens lopp har blivit något av en kultfigur i popvärldens underground. Och så tar vi reda på vad det var som fick Madonna att skaffa så kallade grillz, en sorts tandprydnad i guld som kan variera i storlek  från enstaka guldtänder till hela rader av guld i över- eller underkäken.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Vad är det regeringen gjort som media inte berättat om? Hur se de som jobbar på Naturvårdsverket och länsstyrelser på sitt uppdrag att skydda natur? Den 28-29 November arrangerade Naturvårdsverket konferensen Mötesplats skyddad natur 2016 på Münchenbryggeriet i Stockholm och Naturpodden var på plats. Med utgångspunkt från den studio som vi riggat i ett gömsle intervjuade vi olika deltagare på konferensen. Du hör Anna Karlsson, Hav- och Vattenmyndigheten, Claes Svedlindh, chef naturavdelningen på Naturvårdsverket, Erik Hansson från Natursidan, Maria Tiricke, Chef sektionen för skydd och förvaltning av värdefull natur, Marcus Eldh från naturturismföretaget Wild Sweden, Sara Overud Wissman och Nic Kruys från Länsstyrelsen i Uppsala län som jobbar med skogsbete och kalkbarrskogar, Erik Sjögren som jobbar med grön infrastruktur på Naturvårdsverket, samt Henrik Waldenström på WWF. Naturpodden vill tacka alla som vi pratat med, också ni som inte kom med i podden (vi har mer på band!) samt de duktiga projektledare som höll ihop konferensen så bra; Linda Norrman och Lina Cederlöf på Naturvårdsverket! Ett stort tack till er och för att vi fick komma. Vi önskar er lycka till med framtida projekt. Naturpodden produceras av Biotopia (Uppsala kommun). Prenumerera på oss via iTunes, Acast eller annan poddtjänst. Följ oss på Twitter, Instagram och Facebook. Kontakta gärna oss med förslag på naturpodden(at)gmail.com.

Vid infarten till Malung står en stor skylt som hälsar välkommen till "världens skinncentrum". I veckans Stil reser vi till orten i Dalarna som har blivit känd för sin skinnindustri. Malung har varit centrum för Sveriges skinnindustri i flera hundra år. När Carl von Linné kom till Malung, på sin Dalaresa år 1734, blev han djupt imponerad av ortsbornas flitiga och flinka sätt att tillreda allmogens ludna kläder.Många år senare, under skinnföretagen i Malungs storhetstid, på 1950- och 60-talet, fanns här runt 150 olika företag på samma gång allt från stora fabriker med många anställda till hemmaskräddare som satt i sina små hus och sydde jackor och handskar.Vid den här tiden blev design ett allt viktigare element. Från att ha tillverkat mer traditionella arbetsplagg, som skinntröjor, handskar och bryggarfrackar, började man nu följa modets utveckling i Paris och många företag anställde utbildade designers för att kunna hänga med i modets trendsvängningar. Skinnindustrin i Malung hade blivit till modeindustri.Idag ser situationen dock lite annorlunda ut. Det finns numera endast runt femton skinnföretag kvar i Malung, men arvet och traditionen hålls fortfarande vid liv, något som inte minst märks på bygdens många skinnbutiker ett populärt stopp för turister på väg mot fjällens skidmarker.I veckans program blickar vi både framåt och bakåt, mot historien. Vi besöker PG Elfström, ett gammalt familjeföretag som idag är det enda skinnföretaget i Malung som fortfarande har kvar sin produktion i stan en bit utanför centrum ligger deras lilla fabrik. Vi besöker också företaget Jofama som grundades i Malung 1926 av Niss Oskar Jonsson. Idag satsar företaget stort på designsamarbeten med svenska kändisar. Vi träffar Victor Mir Ahmadi som har studerat på Skinnskolan i Malung, men betyder det nödvändigtvis att man får jobb inom stadens skinnindustri? Vi tittar även närmare på konflikten mellan raggare och punkare i 1980-talets Malung två subkulturer där just skinn spelat en stor roll när det handlar om stil. Och så pratar vi med Carina Klar som driver en skinnbutik som hon vill ska representera det Nya Malung och samtidigt vara en plats dit alla är välkomna.Programledare den här veckan är Erik Sjölin.--Vill ni veta mer om Malungs skinnindustri kan ni besöka www.malungsskinn.se. Bakom sidan står Hans Öjes, född och uppvuxen i Malung där hans familj drev skinnföretag. Syftet med sidan är att dokumentera Malungs skinnindustri och dess historia. Han har grävt djupt i arkiven, genom att åka runt till till folk på bygden och samla ihop sparad information i form av dokument, tidningsartiklar, klädetiketter, reklamannonser och fotografier. I sina efterforskningar har Hans Öjes hittat namnet på 235 skinnföretag som vid olika tidpunkter har varit aktiva i Malung.

I veckans Stil Special ska vi göra några nedslag i vårt stora reportagearkiv och återigen få möta några av de personer som vi har träffat i våra program. Ämnena har, som alltid, skiftat mellan samtida och historiska personer, aktuella företeelser och fascinerande fenomen i tiden som har med stil att göra, på det ena eller andra viset. Och i reportagen har vi mött en stor samling människor som alla har något om just stil att berätta om, på olika vis.I programmet pratar vi med Kathleen Cleaver, som var en av den politiska rörelsen Svarta Pantrarnas mest inflytelserika personer på 1960-talet. Det är i år 50 år sedan Svarta Pantrarna grundades. Vi träffar också den svenska modeskaparen Minna Palmqvist som tycker om när kroppen inte riktigt beter sig som vi vill. Vi tar också en titt på flamencokulturens relation till prickar, samt pratar med dragdrottningen Admira Thunderpussy. Och så återvänder vi till en intervju från 2012 med racinglegenden Picko Troberg, som avled tidigare i år. Picko Troberg hade sin storhetstid på 1960-talet, då han inte bara vann fler SM-guld än någon annan han förde också in humor och underhållning i racingvärlden.Veckans programledare är Erik Sjölin.

I veckans Stil Special ska vi göra några nedslag i vårt stora reportagearkiv och återigen få möta några av de personer som vi har träffat i våra program. Ämnena har, som alltid, skiftat mellan samtida och historiska personer, aktuella företeelser och fascinerande fenomen i tiden som har med stil att göra, på det ena eller andra viset. Och i reportagen har vi mött en stor samling människor som alla har något om just stil att berätta om, på olika vis.I programmet möter vi Kitty Karlsson, som kör en likadan bil som huvudpersonerna i filmen Thelma och Louise  en Ford Thunderbird. Vi pratar också med makeupartisten Birgitte Reiss-Andersen och AD:n Kurt Lundqvist, som båda har arbetat tillsammans med modefotografen Guy Bourdin en man som var känd för sin exentriska personlighet. Vi tar även en titt på historien om filmstjärnan James Deans mytomspunna Porsche den han kraschade och omkom i 1955. Många menar att det vilar en förbannelse över bilen. Och så möter vi två personer som var och en på sitt sitt representerar de två olika stilidealen maximalism och minimalism.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Med sin sprudlande utstrålning, sitt smittande skratt och stora sinne för komedi fick skådespelerskan Sickan Carlsson folk att skynda till biograferna så fort hennes nya filmer hade premiär. För Sickan Carlsson var ett fenomen. Under sin storhetstid, på 1940- och 50-talet, tillhörde hon det exklusiva fåtal av svenska filmstjärnor som kunde bära upp en film helt på egen hand. Hennes medverkan räckte ofta för att en film skulle bli en publiksuccé, något som annars främst var förunnat manliga filmskådespelare.Kanske kan man säga att Sickan Carlsson var det svenska folkhemmets stjärna folklig och rejäl, precis som sitt namn, men på samma gång med en air av stilfull elegans omkring sig en sorts folkhemmets glamour.Hon blev känd för att alltid vara "glittrande glad", både på film och privat en stämpel som skulle följa henne genom livet. Men tiden hon verkade i krävde glädje som bedövningsmedel mot mörkret som tungt sänkte sig över 1930- och 40-talets Europa. "Vi tackar Sickan Carlsson för hennes ljusa leende i denna mörka tid", som en tidning skrev 1943.Filmerna Sickan Carlsson medverkade i det hann bli runt 50 stycken under hennes långa karriär var för det mesta glada och lättsamma komedier. "Ja, det var ju inte precis Shakespeare det rörde sig om man får ta filmerna för vad de är", som Sickan själv sa.Men Sickan Carlsson gjorde inte bara film, hon spelade också revy och teater, dansade och sjöng in skivor och inte minst gjorde hon mängder av program för Sveriges Radio.I veckans program tittar vi närmare på Sickan Carlssons liv och karriär. Var gick dåtidens stora stjärnor när de skulle få kläderna till sina filmer uppsydda? Och varför inleddes mötet då Sickan Carlsson skulle skriva på sitt första filmkontrakt på ett golv? Det är saker som vi berättar mer om i programmet.Vi åker också till Österlen och träffar Kicke Sturesjö och Ulf Lundkvist, som var nära vänner med Sickan Carlsson under många år. Kicke och Ulf blev ett begrepp i Stockholms restaurang- och nöjesvärld när de under 1970- och 80-talet drev en omtalad festvåning på Södermalm i Stockholm. Dit kom kungligheter och kändisar för att äta, dricka och festa och där firade även Sickan Carlsson sin 70-årsfest.Vi träffar också Elfi von Kantzow Alvin, som på 1940-talet blev Sveriges första kvinnliga scenograf. Idag bor hon i New York. Vi pratar även med filmforskaren Mikaela Kindblom om vad det var som gjorde att Sickan Carlsson blev så enormt populär. Och så berättar komikern Anna Blomberg varför komedigenren är så bra om man vill skapa sina egna roller.Programledare den här veckan är Erik Sjölin.

Den franska konstnären ORLAN har genom hela sin karriär använt den egna kroppen som arbetsmaterial och med hjälp av den vänt upp och ner på föreställningar om vad skönhet och identitet egentligen är. ORLAN ja, hennes namn ska skrivas med versaler är en av Frankrikes mest kända konstnärer, men stor internationell uppmärksamhet fick hon i början av 90-talet när hon genom en serie plastikkirurgiska ingrepp började omforma sitt eget ansikte och förvandlade sig själv till ett levande konstverk.Plastikoperationerna som ORLAN genomgick filmades och fotograferades och sändes live till olika museer och gallerier runt om i världen. I direktsändning kunde konstpubliken se ORLAN, med blod i håret och streck och cirklar i hela ansiktet, ligga på en brits medan en kirurg skar upp huden intill örat på henne och drog ut den som en gummimask.Hon hade en tydlig vision för sitt nya ansikte det skulle modelleras efter kända konsthistoriska kvinnoporträtt. Men ORLANs syfte var inte att använda plastikkirurgi för att bli vackrare. Med sitt omopererade ansikte ville hon snarare utmana idén om vad skönhet är och visa hur godtycklig uppfattningen om vad som är vackert kan vara. Hon sade sig vara kritisk till hur skönhetsoperationer får alla att se likadana ut, varför inte prova något annorlunda?  Jag vill att min kropp ska bli en plats för offentlig debatt, förklarade ORLAN.ORLAN har nu varit verksam som konstnär i mer än 50 år och har en gedigen samling verk bakom sig. Hon arbetar med performance, video, foto och skulptur och har en förkärlek till ny teknologi och medicinsk vetenskap. Men plastikingreppen från 90-talet hamnar ofta i fokus när man talar om ORLAN, men så fick hon i och med operationerna uppmärksamhet långt utanför konstvärlden.I veckans program ska vi titta närmare på ORLAN och hennes konst både operationerna och andra saker som hon har gjort. ORLAN har genom åren inspirerat en hel del musiker och modeskapare, bland andra Walter van Beirendonck och Lady Gaga, som lånat friskt från ORLANs konstkatalog. Lite för friskt kanske, tyckte ORLAN, som för tre år sen stämde Lady Gaga för plagiat.I programmet träffar vi också den svenska performancekonstnären Linnea Sjöberg, som likt ORLAN har gått in och ut ur olika identiteter. ORLAN har genom åren refererat en hel del till ikoniska verk från konsthistorien just nu kan man till exempel se hennes fotografiska parafraser på Botticellis Venusmålningar på utställningen Botticelli Reimagined på Victoria & Albert Museum i London och i programmet undersöker vi hur man kan närma sig klassiska konstverk som är så kända att de kan kännas svåra ett ens ta in. Vi pratar även med Magnus af Petersens, intendent på Moderna Museet i Stockholm, om hur konstvärlden reagerade när ORLAN gjorde sina plastikkirurgiska ingrepp. Programledare den här veckan är Erik Sjölin.

I detta program har två av mina kompisar också kommit in i programmet och snart får de döpas om. Jag, Hans Ekelund och Joel Wahlund förutspår UFC on FOX 18: Johnson vs Bader, Erik Sjögren pratar om ett aktuellt mma ämne. Ljudet är lite varierat och jag ska jobba mer på att få det bättre. Gilla vår sida på www.facebock.com/mmapod

Journalisten Ester Blenda Nordström (1891-1948) förnyade den svenska reportagekonsten genom sina banbrytande arbetsmetoder och sin stora äventyrslust och skapade både succé och skandal på kuppen. Ester Blenda var 23 år gammal när hon slog igenom med buller och bång. Hon var den första journalisten i Sverige - ja, en av de första i världen - att wallraffa, det vill säga bedriva undersökande journalistik under falsk identitet. 1914 tog hon plats som piga på en bondgård i Sörmland. Allt var noga uttänkt - hennes nya namn, hennes påhittade fästman och inte minst hennes kläder. På gården slet hon under en månad, för att sedan skriva en artikelserie och en bok om sina upplevelser. Boken En piga bland pigor blev en braksuccé och sålde i flera tusen exemplar. Aldrig tidigare hade någon gjort något liknande. Men boken och artikelserien skapade också skandal. Framför allt var det Ester Blendas chockerande arbetsmetoder som upprörde folk. Ester Blenda Nordström skrev på ett sätt som ingen annan svensk journalist tidigare hade skrivit. Istället för att sitta inne på redaktionen valde hon att ge sig ut i den verklighet som hon vill skildra. Hennes texter fylldes av en intensiv närvarokänsla med dofter, ljud och målande miljöbeskrivningar. Hon gjorde intervjuer med vanliga människor och återgav deras citat så som de faktiskt talade, med slang och dialekt. Hon förnyade därmed den svenska reportagekonsten. Ester Blenda var en rastlös äventyrssjäl som reste över hela världen och skrev om allt som hon upplevde. Hon körde hundspann genom snöstorm i Sibirien, hon levde bland rallare som byggde järnväg, hon åkte som tredjeklasspassagerare med emigrantfartyg till Amerika, hon tog anställning som nomadlärarinna hos samerna i Saarivuoma, hon reste på motorcykel genom Sverige och red på åsna mellan Argentina och Chile. Trots att Ester Blenda Nordström idag är en självklar del av svensk presshistoria är hennes namn inte särskilt välkänt. Men just nu kan man ana ett nyväckt intresse för henne. I veckans program pratar vi med filmregissören Anna Hylander som har gjort dokumentärfilmen Ester Blenda som har premiär till våren. Vi pratar också med journalisten Johanna Karlsson, som precis som Ester Blenda har wallraffat. Vi tar även en närmare titt på arbetskläder för kvinnor och så träder vi in i hemliga lesbiska rum tillsammans med universitetslektorn Pia Laskar. Programledare den här veckan är Erik Sjölin.

Kim Gordon (1953-) går att beskriva på många sätt som rockikon, konstnär, modeskapare, skribent och skådespelare. Som en av frontfigurerna i det inflytelserika bandet Sonic Youth har hon fått flera generationer av musikintresserade människor att själva vilja ställa sig på scen och skapa oväsen med gitarr, bas och trummor. Och säkert har hon fått lika många att önska att även de kunde se precis så där coola och självklara ut på scen som Kim Gordon gör. I veckans STIL ska vi titta närmare på denna kvinna, som under mer än 30 års tid har varit en stilbildare inom musik, mode och populärkultur. Kim Gordon och Sonic Youth har aldrig gjort musik som har trivts särskilt bra på några topplistor. Bandet har inga kända megahits eller stort kommersiellt genombrott bakom sig, trots en diger skivutgivning som sträcker sig över 30 år. Istället har de tjänat in credd och respekt och inte minst inflytande. "Det rockband som inte påstår sig vara influerade av Sonic Youth ljuger", som en musikjournalist skrev.För två veckor sedan fyllde Kim Gordon 62. I en intervju nyligen blev hon tillfrågad om sin syn på kläder och stil nu när hon har passerat 60. Jag vill vara mig själv, men inte se helt galen ut, sa hon. Med den saken är det nog ingen fara. De flesta verkar vara överens om att hon har koll på läget. Inte minst Hedi Slimane, chefsdesigner på Saint Laurent Paris, som för två år sedan använde Kim Gordon i en reklamkampanj för modehuset.Tidigare i år publicerade Kim Gordon sin självbiografi "Girl In A Band". I den berättar hon om sitt liv och sin konst och om skilsmässan från Thurston Moore mannen hon startade Sonic Youth med i början av 80-talet en separation som fick en hel musikvärld att bryta ihop av besvikelse. Kim Gordon och Thurston Moore var ett av rockvärldens mest ikoniska par. Mer om hur de två träffades och började göra musik tillsammans berättar vi i veckans program.Vi träffar också Liten Falkeholm från bandet Tant Strul. Precis som Sonic Youth bildades även de i början av 1980-talet, fast i Stockholm. Och i likhet med Kim Gordon så spelar även Liten Falkeholm bas. Vad innebär det egentligen att vara bassisten i ett band? Det har vi pratat med henne om. Vi har också träffat ett av Sveriges mest hajpade rockband just nu Dolores Haze. De älskar Sonic Youth. Vi tar även en närmare titt på 90-talets rockklubbar. Och så pratar vi med Jonna Bergh, chefredaktör på modetidningen Styleby, om varför hon har ett par likadana byxor som Kim Gordon liggandes hemma i en låda märkt med ordet "nostalgi". Programledare den här veckan är Erik Sjölin.

Idrotten tillskrivs extremt många positiva egenskaper så som god kamratskap, ett positivt tänkande och alla fördelar det innebär med att vara en vältränad människa. Vi hyllar den fysiska och psykiska styrka det innebär att vara elitidrottare, goda egenskaper som värderas högt i vårt samhälle. Idrotten räddar ungdomar på glid, främjar folkhälsan och är positiv PR för en nation. Det finns ingen hejd på vad idrotten kan åstadkomma, eller? Pokal handlar den här veckan om idrottens seglivade rykte om att vara så god. En idrottshjälte porträtteras nästan alltid som glad och positiv. Men varför då? Vi hyllar en person som når sitt mål genom att pressa gränserna för vad som är möjligt för en människa att prestera men handlar det om goda egenskaper? För det är inte alls säkert att den som vinner är särskilt glad eller god. Pokal möter kanotisterna Susanne Gunnarsson och Agneta Andersson som vid de olympiska sommarspelen 1996 tog guld tillsammans i K2 på 500 meter. Samma år tilldelades de Svenska Dagbladets bragdguld. Det var två vinnare som gled i mål, en sommardag i Atlanta, USA 1996, men bakom framgången fanns en infekterad konflikt som hade pågått under flera år och som gjorde att drivkrafterna för att vinna inte var särskilt sportsliga.  Alla har vi sett intervjuer på TV med idrottare som trots efter en bitter förlust visar upp en överdrivet positiv inställning till den egna prestationen, en effekt av ett evigt tränade i ett positivt tänkande för att klara av den extrema utmaning det innebär i att vara elitidrottare.    Pokal har träffat Stig Wiklund, mental coach som berättar om sin mentala träning med flera av våra mest framgångsrika idrottare i Sverige. Att lära sig styra sina tankar och tänka som en vinnare.  I Pokalstudion sitter Helena Tolvhed, doktor i historia, Emma Lukins sportjournalist på nyhetsbyrån TT och Eva Erman, docent i politisk filosofi.  Programledare: Moa Svan I redaktionen: Erik Sjölin och producent Anna Åkerlund 

Vi vill att den som är sig själv ska vinna. Vi vill se att den som bryter mot det traditionella belönas med pokaler. Pokal i P1 undersöker den här veckan originalitet bland sporter och atleter. I vissa fall är det en stor fördel att vara originell - i andra fall kan det vara en nackdel. Frågan är vad det är som avgör när det lönar sig att vara original och inte och vad är egentligen sann originalitet? Hon sprang i dräkter som bara hade ett ben täckt. Hon sprang i dräkter med åtsittande huvor. Hon sprang med knallröda läppar och flera centimeters långa naglar. Alltid målade som små konstverk. För 16 år sen dog den amerikanska löperskan Florence Griffith-Joyner, världens snabbaste kvinna, bara 38 år gammal. Hennes karriär var kantad av dopingrykten och hennes tidiga död i en hjärtattack spädde bara på spekulationerna. Men det som står sig är hennes världsrekord från 1988 på 100 och 200 meter. Något annat som står sig är hennes originalitet. Ingen har förr eller senare gjort samma avtryck på löparbanan som Florence Griffith-Joyner. Vi vill se att den som bryter mot det traditionella belönas. Men vad är då sann originalitet och lönar det sig att vara originell inom sport? Vilken typ av idrottsperson hejas på av publiken, media och sponsorer? Är det de originella eller de traditionella atleterna som presterar bäst? Att vara originell inom sport handlar inte bara om att vara en person med vissa egenskaper. Det finns också sporter som i sig kan uppfattas som originella. Pokal undersöker sportgrenarna eldboll, boxnings-schack eller undervattens golf. Pokal träffar även hästhopperskan Malin Baryard som berättar om att originalitet kan vara en framgångsstrategi både för ryttare och för häst.  I Pokalstudion finns: Eva Erman, politisk filosof vid Uppsala universitet, Sofia Hedström, modechef Womens Health och sportjournalisten Emma Lukins från TT.  Programledare: Moa Svan. I redaktionen: Erik Sjölin, Jonna Burén och producent Anna Åkerlund.

I ett ovanligt hus händer alldeles vanliga saker: Monica vaknar på morgonen och gör tre olika sorters smörgåsar till frukost. Olga vattnar sina blommor som mest verkar vilja vissna. Anita står på balkongen och tjuvkikar på sina grannar. Lena spelar på sin nyckelharpa innan hon säger god natt. Erik Sjölin undersöker vardagen i kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm i Stockholm. En dokumentär gjord 2007 i samarbete med dåvarande Dramatiska Institutet.