Podcasts about ebbe sch

Har du hört talas om skatten vid Hästakrogen på Alfta finnskog? Eller silverskatten vid Granön i Söderhamns skärgård? Eller kanske skatten i trollkullen i Järvsö? I tusentals år har människor drömt om ett bättre liv fyllt av rikedomar och välfärd. Sägner om gömda, förtrollade skatter i jorden vittnar om hoppet att slå sig fri från den fattigdom och nöd som många levde i.  I dagens avsnitt tar vi er med på en sägenvandring till några av alla de platser det sägs att en skatt ligger nedgrävd och som vaktas av de underjordiska.  Kommande berättarkvällar  9 juli kl. 18 ”Avrättningar, mylingar och hemsökta platser” – berättarkväll vid Mostigshällorna i Söderhamn. Pris: 120 kr per person.   11 juli kl. 18 ”Avrättningar, mylingar och hemsökta platser” – berättarkväll vid Årskogens avrättningsplats, Gnarp. Pris: 120 kr per person.  20 juli kl. 18 ”Mäktiga stormän, listiga rövare och hemsökta platser” – Berättarkväll Segersta hembygdsgård. Pris: 120 kr per person.  Förköp gärna biljett via SWISH 1235672431 Glöm ej förnamn + datum på den/de som kommer. Sommarens berättarkvällar och berättarvandringar är släppta och återfinns på historierfranhalsingland.se samt Facebook och Instagram. Ingen kväll är den andra likt, olika teman och historier från plats till plats. Du kan redan nu förköpa dina biljetter via SWISH eller bankgiro. Mer info på Facebook och vår hemsida.  Vill du, din förening eller ditt företag anlita Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Ring 0739937451 eller skriv några rader via kontakta@historierfranhalsingland.se  Producent: Robert Fors  Inspiration till dagens avsnitt kommer från böckerna Hälsingerunor 2008, 90 sagor från Hälsingland av Victor Johnsson, Folktrons ABC av Ebbe Schön, Hälsingerunor 1922 och På klövjestigar genom Ödmården av Anders Woxberg samt Wikipedia. 

Philip Pullman i samtal med Ebbe Schön. Internationell författarscen 30 augusti 2000.

1879 skrev militären och tecknaren Wilhelm Engelke från Söderhamn häftet Hälsingesägner vilket vi under året kommer att släppa i sin helhet med samtliga berättelser i poddformat. Nu kan du ladda ner det tredje avsnittet som innehåller berättelserna "Ygsbokorset", "Huru Ilsborna tog kaplanen från Rogsta", "Stor-Johan" och "Lappfolk".  Sista delen av programserien släpps inom kort.  Boken Gåtfulla Hälsingland, som varit slutsåld sedan december, finns nu åter i lager för omedelbar leverans. Här kommer ett fantastiskt februarierbjudande: ERBJUDANDE 1 Köp boken Gåtfulla Hälsingland + bonushäfte (fler resmål och historier från Hälsingland, Dalarna, Gästrikland och Härjedalen) + häftet ”Gruvfrun i Loos koboltgruva” av Ebbe Schön inkl. frakt för endast 295 kr (ordinarie pris 389 kr). ERBJUDANDE 2 Köp böckerna Mytomspunna platser i Hälsingland + Gåtfulla Hälsingland + bonushäfte (fler resmål och historier från Hälsingland, Dalarna, Gästrikland och Härjedalen) + häftet ”Gruvfrun i Loos koboltgruva” av Ebbe Schön inkl. frakt för endast 495 kr (ordinarie pris 609 kr). Betala via SWISH 1235672431 eller bankgiro 5111-9261. Glöm ej att skriva din adress i meddelandet. Vill du betala via Klarna gå in i vår webbshop här på vår hemsida och klicka på de böcker du vill ha, så ser vi till att när vi godkänner beställningen du får rätt pris! Dessa erbjudanden gäller till och med den 29 februari! Kommande berättarkvällar:  29 feb kl. 19 ”Livsfarliga mördare, trollkunniga skogsfinnar och skogens väsen” – berättarkväll Ovanmyra Boda kyrkby, Rättviks kommun i Dalarna. Pris: 120 kr per person. 2 mar kl. 14 ”Livsfarliga mördare, trollkunniga skogsfinnar och skogens väsen” – Berättarstund Stenekällaren, Stenegård Järvsö. Mer info kommer. 16 mar kl. 14 ”Smältgummor, trollkunniga skogsfinnar och skogens väsen” – Berättarkväll Långheds bygdegård, Alfta. Pris: 120 kr per person.  Förköp SWISH 123 567 24 31 Skriv i meddelandet vilka som kommer + datum (exempel "Robert + Sara 29 feb"). Mer info via vår hemsida historierfranhalsingland.se eller Facebook.     

Vad händer med den mellanmänskliga tilliten när alltmer i vår vardags kan ordnas digitalt? Författaren och skribenten Boel Gerell reflekterar över trollens skepnad på internet och i verkligheten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2023.När en nätbaserad säljsajt lanserar en ny lösning för frakt är det inte i första hand det praktiska i att du kan få prylarna hemskickade som lyfts fram. Nej, den stora vinsten är att du slipper träffa säljaren. En serie reklamfilmer gestaltar obehaget mötena förväntas föra med sig när du tvingas in i okända människors hem och konfronteras med deras egenheter, allmänna snusk och oönskade förtroenden. Vad säljsajten spelar på i sin marknadsföring är den känsla av otrygghet och främlingskap många av oss upplever i våra digitala liv. I takt med att allt fler tjänster, relationer och transaktioner förläggs till nätet växer det fysiska avståndet mellan oss. Kommunikationen har demokratiserats och vem som helst kan göra sin röst hörd i offentligheten, men rösten måste inte nödvändigtvis åtföljas av ett ansikte och även om den har ett ansikte, är det inte säkert att det är ditt. Med några enkla klick kan du byta namn, ålder, kön och utseende och förvandlas från en vuxen man till en prepubertal flicka. Du kan bli en bankman som försynt ber om ett lösenord och du kan på en och samma gång bli rasist och antirasist och starta en hätsk debatt med dig själv för att locka andra att reagera och avslöja sina verkliga åsikter.Du kan bli ett troll.Ett nättroll som för sitt eget nöjes skull – eller for the lulz som det heter – ägnar sin tid åt att driva andra människor till vansinne. Trollet bakom skärmen är en populär och målande bild och det gör ingen skillnad att termen egentligen kommer från engelskans ”trolling” som i att dra en rev med blänkande drag efter en fiskebåt. Det är trollet vi ser ändå, hamrande på sina tangenter i dunklet bakom fördragna persienner. Trollet som antar ständigt nya skepnader, blåser upp sig, hotar och förleder men spricker i solen och visar sig vara en räddhågsen nolla. Som trollen i sagans värld verkar nättrollen i det tysta i vår närhet och kan inte säkert särskiljas från andra. Innan konstnären John Bauer kring förrförra sekelskiftet gav folksagans troll dess krumma rygg och grova drag kunde de vara vem som helst av oss. Inte fulare och klumpigare än någon annan, tvärtom ibland vackrare och med ett sätt att tala som bäst beskrivs som poetiskt. Det som avslöjar trollet som troll är något som låter sig anas i förbifarten, någon liten avvikelse som ett par ovanligt stora öron eller varför inte en svans som hastigt och oväntat tittar fram ur kläderna. Men framförallt är det moralen som är en annan. För det människan tycker är rätt och riktigt anser trollet vara fel och det sägs att trollens värld är bakvänd. Frågan är förstås från vilket håll man betraktar tillvaron, ur trollets vinkel är det ju människorna som beter sig avigt. Bobbo Sundgren beskriver i sin självbiografiska bok ”Så blev jag ett av Sveriges värsta nättroll” hur han under sin tid som ”elittroll” som han kallar sig – såg sig som en yttrandefrihetens förkämpe. När han fjärmade han sig från det övriga samhället hittade han en ny gemenskap hos trollen. Bland andra troll blev det som tidigare varit avvikelser – om inte svans och stora öron så beroende och diagnoser – det normala. Samtidigt som verksamheten – att skapa kaos och förvirring på olika sociala plattformar – tycktes som en meningsfull och till och med beundransvärd syssla. En fråga om perspektiv alltså och också om antal. Ett ensamt troll är kanske en udda figur, medan tjugo är ett normbildande kollektiv. Medan trollfabrikerna lever på sin kapacitet att sprida desinformation skaffar sig tullkvinnan Tina i John Ajvide Lindqvists novell ”Gräns” ett existensberättigande genom sitt unika väderkorn för lögner. I övrigt har hon ingen plats i samhället, hon är för ful, för annorlunda och för omöjlig. Först i mötet med den märklige Vore tänds livet i henne, tillsammans med en kraft som gränsar till det destruktiva. Vad som är moraliskt rätt avgörs av vems blick som tillåts definiera världen och det som i någons ögon är ett bestialiskt övergrepp är för någon annan en nödvändig handling. När Tina sent omsider finner ut vem Vore är och vad han gör – stjäl och byter bort barn som troll i urminnes tider har gjort – är samförstånd hennes starkaste känsla. I gemenskapen med Vore hittar Tina – eller Reva som hon egentligen heter – ett sätt att finnas till utan att göra våld på sig själv. Men för huvudpersonen i den danske författaren Rasmus Daugbjergs roman ”Troll” är det skogen, jorden, grödorna och djuren som är förutsättningen för hennes liv och när hon ser att människorna skadar och dödar naturen måste hon själv skada och döda människorna. Logiken är given för henne, moralen glasklar, men inte desto mindre plågsam. Motvilligt tar hon sig för att göra det hon ska, som ett arbete, en plikt. För människorna är våldet obegripligt, de förstår inte varför de straffas för något som de ser som självklart: att odla jorden och äta grödorna. Att döda djuren och steka köttet över en eld. Att hugga ner träden för att få ved till brasan. Allt som för trollet är oförlåtliga förbrytelser är för människorna en förutsättning för ett värdigt liv och i glappet mellan världarna ryms den stora existentiella tragiken. Att vårt sätt att leva inte är hållbart i längden, att vi är för många, för aningslösa, för upptagna av nuet och oss själva för att förstå konsekvenserna av det vi gör. Bara en kvinna ser och vet – Karoline – och i hopp om att skonas av trollet och få leva slutar hon äta. Medan de andra arbetar i skogen och på fältet, jagar och bränner och hugger, blir hon kvar ensam i sitt hus och ser på. Men kan man i längden gå emot den mänskliga naturen? Är inte människan redan vid födseln dömd att bli en kugge i det självförstörande maskineriet? Från skogsbrynet betraktar trollet henne och väntar på ett tecken på att också hon bär på synden. Och snart nog slinker verkligen en liten brödbit in mellan hennes tänder. I Rasmus Daugbjergs roman blir trollet en vanmäktig trädkramare med hårda nävar och vassa klor. En klimataktivist som inte skyr några medel för sin sak och som ensam tar på sig ansvaret för att straffa hela mänskligheten. Tills uppgiften blir henne övermäktig och hon själv blir en av dem som sväljer världen bit för bit och i resignationen ryms insikten om det omöjliga i utanförskapet. Vi kan isolera oss i våra hem, gömma oss bakom alias och skärmar och låtsas vara någon annan. Men till syvende och sist är vi alla sammanlänkade av så mycket mer än det världsomspännande nätet. Så länge vi lever och andas är vi en del av samma förgängliga värld och när vi ätit vår sista bit bröd och strömmen sinat i eluttaget tumlar vi ut i det vikande dagsljuset och ser varandra som dem vi verkligen är. Inte troll eller hotfulla, märkliga främlingar utan rätt och slätt – människor.Boel Gerell, författare och skribent Litteratur:Bobbo Sundgren: Så blev jag ett av Sveriges värsta nättroll (Pug förlag)Ebbe Schön: Svensk folktro A-Ö (Prisma)John Ajvide Lindqvist: Gräns (Ordfront)Rasmus Daugbjerg: Troll (Flo förlag) Översättare: Andrea Lundgren.

Etnologen Ebbe Schön gick ur tiden den 4 augusti 2022. Vi hyllar hans gärning i dagen vandring. Ebbe Schön skrev många böcker om svensk folktro, svenska traditioner, sägner och föreställningar samt mycket annat. Därmed gjorde han en stor insats för att bevara vårt svenska arv. Häng med när Jalle och Björn tar en titt på Ebbes kulturgärning och förstås tomtar, troll och andra spännande väsen. Inlägget Ebbe Schön och svensk folktro dök först upp på Radio Svegot.

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland berättar vi om Djävulen i den svenska folktron. Ett väsen som inte tilldelats någon landskap av folklivsforskaren Ebbe Schön, men som mycket möjligt annars hade kunnat haft sin plats i Hälsingland.    Vill du stödja vårt arbete med podden? Swishnummer: 123 567 24 31 (Historier från Hälsingland)    Bli patreon via länken nedan.https://www.patreon.com/user?u=9195519   Vill du beställa någon av våra böcker? Maila historierfranhalsingland@gmail.com Vill du boka oss till ett evenemang eller köpa reklam i podden? maila marknad@historierfranhalsingland.com  Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook och Instagram!

Berättartisdag och julafton, på en och samma dag!Idag så fortsätter vi samtalet med folklivsforskaren, författaren och inte minst berättaren Ebbe Schön, inspelat i den vackra Bollnässtugan på Skansen. Fokus för samtalet ligger på vår svenske gårdstomte, men vi kommer att råka komma in på historiska sägner, ryska skämt, vandringssägner, siffermagi, poddande och mycket annat också.  Den lyxiga nyutgåvan av Ebbes bok "Vår svenske tomte" hittar du här.  I Berättarpodden berättar Samuel och Fredrik historiens bästa historier.Följ oss gärna på sociala medier, vi heter @berattarpodden på instagram och Berättarpodden på facebook. 

Idag kommer det inte att bli ett vanligt avsnitt, för vi fick nämligen chansen att ta oss till den vackra Bollnässtugan på Skansen, där vi framför en sprakande brasa fick prata med folklivsforskaren, författaren och inte minst berättaren Ebbe Schön. Det blir ett samtal om bland annat väsen, berättandet och om att vara uppväxt på en spökgård. Detta är det första av två avsnitt med Ebbe, på julafton så kommer del två och då kommer samtalet att handla om tomten.  Den lyxiga nyutgåvan av Ebbes bok "Vår svenske tomte" hittar du här. En perfekt julklapp! I Berättarpodden berättar Samuel och Fredrik historiens bästa historier.Följ oss gärna på sociala medier, vi heter @berattarpodden på instagram och Berättarpodden på facebook. 

I det femte avsnittet av säsong tre pratar Miriam och Malin om de osynliga. Avsnittet är ett samarbete med Oknytt och deras utställning på Jamtli i Östersund. Folktropodden är en podd om folktro runt om i världen, med fokus på de varelser som vid olika tidpunkter i historien skrämt upp människor. För att stötta oss: www.patreon.com/folktropodden Folktropodden@gmail.com Instagram: Folktropodden Facebook: Folktropodden & Folktropodden Eftersnack Omslagsbild: Lee W Lundin www.leewlundin.com Musik: Myuu - Sweet Dreams are made of screams Myuu - Flowered Rust Myuu - Shelter Myuu - Abyss Myuu - Collapse www.thedarkpiano.com www.creativecommons.org/licenses/by/3.0/ Källor: Böcker (inscannade av Oknytt) Bengt af Klintberg - Oknytt: gamla folksägner, 1983 Sagor om Vittra (utgiv. projekt Region Sagavägen). Ebbe Schön: Svensk folktro A-Ö : hur vi tänkt, trott och trollat, 1998 Karin Netterlund: Folktro och folksägen [Ådalen], 1984 Tone Dahlstedt: Vitra och bäran: Två studier i norrländsk folktro, 1983 Reddit: https://www.reddit.com/r/nosleep/comments/dek9rj/the_path_that_didnt_exist/

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland berättar vi sägner och berättelser vi fått från lyssnare om Hälsinglands landskapsväsen vittra. Till vår hjälp har vi tagit bland annat Ebbe Schön som är en svensk folklivsforskare och författare. Vi har hämtat sägner och fakta från Ebbes bok Svenska sägner. Vi har även med historier från böckerna Gruvfrun på Blacksås och andra sägner samt 90 sagor från Hälsingland.   Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook!

Förr strök man grisbajs på smörgåsen och idag följer vi olika trenddieter - det magiska tänkandet kring mat och dryck har följt oss genom historien. Även om vi idag inte längre tror på trolldom, häxkonst och magi så spelade den här typen av föreställningar förr en enormt stor roll i människors liv. Det säger folkloristen Ebbe Schön som är aktuell med den nya boken Mat, dryck och magi. Den handlar om hur det magiska tänkandet har påverkat vår syn på mat och dryck genom historien, men också om hur vi än idag knyter stora förhoppningar till olika dieter och livsmedel.Programledare är Urban Björstadius.

Fulkultur gräver i hur den nordiska folktron speglar sig i litteratur och film. Det tipsas hej vilt om allt från obskyra mördartomtar och gamla östgötasägner till lantmäterigastar och animerade mjukisdjur.  Mycket nöje!   Länklista Ebbe Schön, folklivsforskarehttps://sv.wikipedia.org/wiki/Ebbe_Schön  Tompta Gudh (Ted Kjellson, 2002)http://www.imdb.com/title/tt0328551/ Gnomes (Wil Hyugen, Rien Portvliet, 1976https://en.wikipedia.org/wiki/Gnomes_(book) Trolltyg i tomteskogen/Gnomes (Jack Zander, Lars Calonius, 1980)http://www.imdb.com/title/tt0343727/ Dunderklumpen (Per Åhlin, 1974)http://www.imdb.com/title/tt0071448/ Trolljägaren (André Øvredal, 2010)http://www.imdb.com/title/tt1740707/ Year Walk (Simogo, 2013)http://www.fz.se/artiklar/recension/20130223/year-walk The Witcher 3 (CD Projekt Red, 2015)http://www.fz.se/artiklar/recension/20150518/the-witcher-3-wild-hunt Jenny Nyström, konstnärinna och tomtetecknarehttps://sv.wikipedia.org/wiki/Jenny_Nyström  Tomten (Viktor Rydberg, 1881)http://runeberg.org/rydbdikt/tomten.html Ombergs sägner och myter (Ödeshögs Hembygdsbok)http://hembygdsbok.odeshog.se/web/odeskult/internet.nsf/0/C04373B934183D32C1256FC8003AF45B?OpenDocument "The Claus That Refreshes", om myten runt Coca Cola-tomtenhttp://www.snopes.com/holidays/christmas/santa/cocacola.asp  Tomtar och troll (SR Julkalender) https://sv.wikipedia.org/wiki/Bland_tomtar_och_troll_(radioprogram) Midvinter (Talecore Studios, andra kvart. 2016)https://www.youtube.com/watch?v=Sqf3G0HrUxc Nordisk Väsen (Johan Egerkrans, 2013)http://www.vaesen.se/media.php Första Odjursboken (Johan Egerkrans , 2015)http://www.vaesen.se Gustaf Tenggrenhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Tenggren

I vårens sista Vetenskapsradion Forum tipsas det traditionsenligt om böcker att ta med till hängmattan och stranden. Tobias Svanelid och Urban Björstadius bläddrar i vårens bokskörd och hittar bland annat böcker om det lilla svårfångade ordet kultur, om döden i medierna och om restaurangätandets historia, och så diskuteras boken som vill få oss att leva ett dygdigt liv. Böckerna som tas upp i programmet: Döden i medierna, red Anja Hirdman Dygdens glädje av Johan Wennström Fotspår på röd granit av Ebbe Schön Kultur av Johan Fornäs Modernitetens fingeravtryck av Elias Cornell Poäter av Niklas Schiöler Stockholmsfotografer av Ann-Sofi Forsmark Tanten, vem är hon?, red Marianne Liliequist och Karin Lövgren Välkommen till bords av Uno Hedman och Gösta Nordén Dessutom diskuteras sommarens storfilm Prometheus av Ridley Scott. Programledare är Urban Björstadius.

Under senare tid så har det svenska kungahuset varit omdebatterat med skriverier om kaffeflickor och rykten om bilder på kungen tillsammans med lättklädda kvinnor. Samtidigt blev kronprinsessan Victorias giftermål en enastående succé för Hovet, och just sådana händelser är viktiga för kungahuset som ju inte kan använda sig av traditionell marknadsföring. En annan sådan möjlighet ges genom de kungliga kortegerna - ståtliga hästanspända ekipage med ryttare och kuskar kan ses som en slags special events med syfte att marknadsföra monarkin. Det säger Gösta Kylsberg som nyligen disputerade i företagsekonomi på en avhandling om det kungliga Hovstallet. Rykten om kungars handel och vandel är nu inget nytt, det har genom historien tisslats och tasslats om alla våra regenter. Ebbe Schön är aktuell med en nyutgivning av sin bok Kungar, krig och katastrofer, vår historia i sägen och tro, i vilken han bland annat skriver om de rykten som människor har berättat om våra regenter. Programledare är Urban Björstadius.

I sommar kommer en ny Smurf-film upp på biograferna och den här gången har de små blå figurerna förirrat sig till New York. Men i serieböckernas värld lever smurfarna i små svamphus någonstans i skogen och håller sig långt borta från människorna. Smurfarnas samhälle är egentligen arketypen av en totalitär utopi, med drag som både påminner om stalinismen och nazismen. Det hävdar den franska statsvetaren Antoine Bueno som just har gett ut en samhällsvetenskaplig analys av Smurfarna. Boken har mötts av ett ramaskri, smurfälskare är helförbannade och Antoine Bueno berättar att han till och med har blivit hotad fysiskt. Anna Trenning-Himmelsbach rapporterar från ett ovanligt smurfigt bråk i Frankrike. Sommaren står ju för dörren och allra närmast väntar midsommar. Många kommer då att gå ut och plocka blommor att lägga under kudden för att drömma om vem de ska gifta sig med, kanske ovetande om att de då ingår i en lång tradition av kärleksmagi som århundraden igenom har blommat ut under den magiska midsommarnatten. Det berättar folklivsforskaren Ebbe Schön. Programledare är Urban Björstadius.

Vi beger oss till Stilla Havet utanför Costa Rica där en grupp forskare har givit sig ut för att borra ett två kilometer djupt hål i havsbottnen. Detta för att bättre förstå sig på hur jorden fungerar och hur klimatet varierar. Hör också om hur häxjakten fortsätter i Sverige än idag, hur det ser ut i den förbjudna zonen runt det havererade kärnkraftsverket i Tjernobyl, om läkemedelsbiverkningar som en stor anledning till att många läggs in på sjukhus, om Arktis kuster som äts upp av varmare havsvatten, och om kirurger som inte blir stadigare på hand efter några glas. I Stilla Havet utanför Costa Rica har en grupp forskare givit sig ut för att borra ett två kilometer djupt hål i havsbottnen. De ska ta upp stenmaterial från den djupare liggande delen av jordskorpan för att därigenom få en bättre förståelse för hur jorden fungerar och om hur klimatat varierar. Borrprovet som beräknas komma upp inom ett par veckor kommer att bli det närmsta någon någonsin har kommit till den heta delen av jordklotet som kallas för manteln. Många patienter, som läggs in på sjukhus i Sverige gör inte det för att de är sjuka, utan för att de har ätit mediciner och fått biverkningar. Enligt en studie gjord i Boston skulle detta lätt kunna undvikas med ett enkelt varningssystem. Varningar skulle hindra utskrivning av vissa mediciner särskilt bland äldre. Kusterna runt Arktis äts snabbt upp av allt varmare havsvatten som drar med sig vattnet och drar ner sediment i det arktiska havet. I snitt en till två meter av stranden försvinner varje år - på sina håll så mycket som 20 meter. Det visar den första totala sammanställning av läget utmed hela den arktiska kustremsan som presenteras i veckan av Internationella arktiska vetenskapliga kommittén IASC. Det är så enkelt att när permafrosten smälter så blir jorden instabil, säger geokemisten Volker Rachold: Man blir inte stadigare på handen av ett par järn, inte heller dagen efter, rapporterade Vetenskapsradion om i veckan: Detta kanske verkar självklart för vissa, och det fick Brunchrapportens Henrik Torehammar att reagera så här, vid ett samtal med Mårten Sager, doktor i vetenskapsteori vid Götebors universitet:   Så här i påsktider med olika traditioner som hör påsken till brukar en och annan liten rosenkindad påskkärring komma och knacka på. Och kanske ser vi det just så - rara traditioner knutna till en högtid. Men enligt folklivsforskaren Ebbe Schön, ligger samma psykologiska och sociala mekanismer som låg bakom forna tiders häxjakt, idag bakom vuxenmobbning, ryktesspridning och syndabockstänkande. Vetenskapsradion Forums Urban Björstadius har träffat Ebbe Schön.   Nästa vecka är det 25 år sedan kärnkraftverkhaveriet i Tjernobyl, den 26 april 1986. Vetenskapsradions program Kossornas planet har besökt den förbjudna zonen runt Tjernobyl, och programledaren Lena Nordlund berättar för Veckomagasinet om resan.  

Förr var människornas värld befolkad av mylingar, huger och maror. Många var rädda för att bli levande begravda, och vid långdragna dödsprocesser hände det att man fick ropa ut den döendes själ. De nyfödda barnen måste passas noga så att inte trollen tog dem - de var nämligen ute efter barnens själar och bytte därför ut de nyfödda barnen mot trollbarn, så kallade bortbytingar. Det berättar Eva Carlsson Werle som är aktuell med boken Vålnaden går före, folktron om själen, och i dagens program berättar hon om hur synen på själen levt kvar ända fram till våra dagar. Vi uppmärksammar också att FN har utnämnt 2011 Det internationella skogsåret. Klas Sandell är professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet och han berättar om allemansrättens betydelse för vår relation till skogen. Dessutom svarar Ebbe Schön på lyssnarfrågor om midvinterblotet, en föregångare till julen som sannolikt firades i månadsskiftet januari-februari. Programledare är Urban Björstadius.

Runt förra sekelskiftet så blomstrade det modernistiska konstlivet i Öst- och Centraleuropa. En förvånansvärt stor andel av dessa konstnärer var kvinnor, men de försvann ur konsthistorien efter andra världskriget. Enligt Tom Sandqvist, professor vid Konstfack i Stockholm, är det nu dags att återupprätta dessa bortglömda konstnärer. Dessutom lackar det ju mot jul, och i dagens program tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius traditionsenligt om böcker att lägga under granen. De böcker som tas upp i programmet är: Det andra könet i öst av Tom Sandqvist Pink Floyd av Bengt Liljegren I afton dans av Torbjörn Ericson och Kjell Israelsson Avtryck av liv av Carl Nylander Till Rom red. Brita Carlens, Ann-Katrin Pihl Atmer och Fredrik Lång De gåtfulla Överhogdalsbonaderna av Ulla Oscarsson Erotiska väsen av Ebbe Schön Förbisett av Niklas Ingmarsson, Robert Willim och Martin Magntorn Skeptikerskolan av Andreas Anundi och CJ Åkerberg Vålnaden går före av Eva Carlsson Werle Programledare är Urban Björstadius.

I förra veckan startade hovrättsförhandlingarna i Stockholm mot grundarna av fildelningssajten The Pirate Bay. I tingsrätten dömdes de för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, men oavsett hur hovrätten dömer så kommer domen inte att få någon reell betydelse eftersom fildelningen är här för att stanna. Det säger Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket och en av redaktörerna för den nya boken Efter The Pirate Bay. Fildelandet är så tätt förknippat med webbens struktur och så accepterat som social norm att juridiken inte kan stoppa utvecklingen. I stället efterlyser han en digital politik som förmår hantera internetålderns nya utmaningar. I det fjärde och sista avsnittet i serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om djävulen, älvorna och vad det innebar att bli bergtagen. Programledare är Urban Björstadius.

Människor från alla delar av världen kan plötsligt brista ut i ett krampaktigt, ofrivilligt gnäggande, det så kallade skrattet. Men även om alla människor skrattar, så skrattar vi inte alltid åt samma saker. Vissa tycker att ordvitsar är höjden av humor, medan andra mer uppskattar en gräddtårta i ansiktet. Vi skrattar när någon halkar på ett bananskal på trottoaren, men inte när hinderlöparen river ett hinder och faller på banan. Det mänskliga skrattet är inte alltid så lätt att förstå, och har också sysselsatt tänkare under årtusenden. En del av förklaringarna och teorierna finns sammanfattade i den nya boken Varför skrattar människan? av diplomaten och författaren Kaj Falkman. Han skriver om ironier, skämtteckningar och ordvitsar - och om vad som händer i hjärnan på den skrattande människan. I serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om Näcken, ett farligt väsen som kanske inte såg ut som vi idag gärna föreställer oss honom. Programledare är Urban Björstadius.